Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror

Transkript

1 Skolverkets rapport nr 205 Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror 2001: Del 3 Kostnader Barnomsorg Förskoleklass Grundskola Sameskola Särskola Gymnasieskola Kompletterande utbildningar Komvux Särvux Statens skola för vuxna (SSV) Svensk utbildning i utlandet Sveriges officiella statistik Ämnesord: Statistik, barnomsorg, förskoleklass, grundskola, sameskola, särskola, gymnasieskola, kompletterande utbildningar, vuxenutbildning, utlandsskolor, kostnader, årsarbetare

2 Statistics for child care, school and adult education 2001:3, Costs Official Statistics of Sweden National Agency for Education Beställningsadress: (Order address) Beställningsnummer: 01:663 (Order nr) Liber Distribution Publikationstjänst Stockholm Telefon Telefax E-post: Tidigare utgåvor i samma serie: Skolan i siffror 1995: Del 1 o 2 Elever, Lärare, Betyg (Best. nr 95:150) resp Kostnader (Best nr 95:162) Skolan i siffror 1996: Del 1 Betyg m.m. (Best. nr 96:190), Del 2 Elever o Lärare (Best. nr 96:220) Skolan i siffror 1996: Del 3 Kostnader (Best. nr 96:230) Skolan i siffror 1997: Del 1 Betyg m.m. (Best. nr 97:279), Del 2 Elever o Lärare (Best. nr 97:290) Skolan i siffror 1997: Del 3 Kostnader (Best. nr 97:298) Skolan i siffror 1998: Del 1 Betyg m.m. (Best. nr 98:335), Del 2 Elever o Lärare (Best. nr 98:357) Barnomsorg och skola i siffror 1998: Del 3 Kostnader (Best. nr 98:390) Barnomsorg och skola i siffror 1999: Del 1 Betyg m.m. (Best. nr 98:424), Del 2 Barn, pers., elever, lärare (Best.nr 99:449), Del 3 Kostnader (Best. nr 99:468) Barnomsorg och skola i siffror 2000: Del 1 Betyg och utbildningsresultat (Best. nr 00:525), Del 2 Barn, personal, elever, lärare (Best.nr 00:544), Del 3 Kostnader (Best.nr 00:570) Barnomsorg och skola i siffror 2001: Del 1 Betyg m.m. (Best. nr 00:591), Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror 2001: Del 2 Barn, pers., elever, lärare (Best.nr 01:622) Previous publications in the same series: (Order number (beställningsnummer) see above) Scholastic statistics: 1995:1 Pupils,Teachers & Grades, 1995:2 Costs Scholastic statistics: 1996:1 Grades & Education Results, 1996:2 Pupils and teachers, 1996:3 Costs Scholastic statistics 1997:1 Grades and Education Results, 1997:2 Pupils and teachers, 1997:3 Costs Scholastic statistics 1998:1 Grades and Education Results, 1998:2 Pupils and teachers, 1998:3 Costs Child care and school statistics 1999:1 Grades and Education Results, 1999:2 Children, staaf, pupils & teachers, 1999:3 Costs Child care and school statistics 2000:1 Grades and Education Results, 2000:2 Children, staaf, pupils & teachers, 2000:3 Costs Child care and school statistics 2001:1 Grades and Education Results, Statistics for child care, school and adult education 2001:2 Children, staaf, pupils & teachers Skolverkets diarienummer (registration number) :453 ISSN ISRN SKOLV-R SE Omslag (cover): Lotta Blom Printed in Sweden by Elanders Gotab, Stockholm 2001 Published by Skolverket, S Stockholm, Sweden

3 FÖRORD Skolverket presenterar härmed den tredje delen av statistiken om barnomsorg, skola och vuxenutbildning år 2001 i den nationella sektorsövergripande serien Sveriges officiella statistik. Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror kommer ut med tre delar per år, i februari, april och oktober och omfattar alla verksamhetsformer som ligger inom Skolverkets ansvarsområde. Som ett led i arbetet med att öka tillgängligheten till Skolverkets officiella statistik publiceras tabellerna, så snart de fastställts, på Skolverkets hemsida. Publikationen trycks och distribueras därefter. Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror ersätter de Statistiska Meddelanden (SM) som SCB 1994 och tidigare gav ut med statistik över barn i barnomsorgen, elever i respektive skolform, lärare och modersmålsundervisning m.m. Mellan publicerades statistik om barnomsorg i Socialstyrelsens officiella statistik. SCB:s program för skolstatistik har på uppdragsbasis producerat den statistik som presenteras här. Vi tar gärna emot synpunkter och idéer om hur Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror kan vidareutvecklas. För allmänna och övergripande synpunkter och frågor om Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror hänvisas till Skolverkets uppföljningsenhet, tel För frågor om enskilda statistikuppgifter kontaktas i första hand SCB, skolstatistik, som har tillgång till grundmaterialet, tel Stockholm i oktober 2001 Staffan Lundh Avdelningschef Helena Lindman Undervisningsråd

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING List of contents SID DEN OFFICIELLA STATISTIKEN OM BARNOMSORG, SKOLA OCH VUXENUTBILDNING 1 Official statistics about child care, schools and adult education BESKRIVNING AV TABELLERNA 2 Description of the tables MER STATISTIK OM BARNOMSORG, SKOLA OCH VUXENUTBILDNING 5 More statistics about child care, schools and adult education TABELLFÖRTECKNING 7 List of tables TABELLER 9 Tables TABLE HEADINGS IN ENGLISH 48 LIST OF TERMS 50 BILAGA 1: DEFINITIONER OCH KOMMENTARER (SCB) 53 Appendix 1: Definitions and comments (Statistics Sweden) BILAGA 2: UPPGIFTERNAS TILLFÖRLITLIGHET (SCB) 59 Appendix 2: Data reliability (Statistics Sweden) BILAGA 3: KOMMUNGRUPPERINGAR 64 Appendix 3: Grouping of municipalities

5 1 DEN OFFICIELLA STATISTIKEN OM BARNOMSORG, SKOLA OCH VUXENUTBILDNING Ansvaret för att publicera den officiella statistiken om verksamhet inom barnomsorg, skola och vuxenutbildning låg t o m 1993/94 hos SCB där den publicerades i Statistiska Meddelanden (SM). Skolverket tog fr o m budgetåret 1994/95 över ansvaret för skolstatistiken och Socialstyrelsen för barnomsorgsstatistiken i samband med den förändrade ansvarsfördelningen för statlig statistik. Skolverket har utvecklat en modell för publicering av den officiella statistiken om barnomsorg, skola och vuxenutbildning. Syftet har varit att statistiken skall ha hög aktualitet ha tydlig struktur beskriva helheter få ökad spridning. Fram till och med våren 1998 presenterades skolstatistiken i Skolan i siffror. I och med att Skolverket den 1 januari 1998 övertog myndighetsansvar och därmed statistikansvar för barnomsorgen omfattar publikationen även barnomsorgsstatstik och publikationens namn ändrades till Barnomsorg och skola i siffror. Från och med 2001 del 2 ändrades titeln till Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror. Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror ges ut i tre delar per år (under 1995 omfattade del 1 både februari- och aprilutgåvorna): januari april oktober Betyg m fl utbildningsresultat från föregående läsår Barn, elever, personal och lärare under innevarande läsår (mätdag resp mätvecka under höstterminen) Barnomsorgs- och skolkostnader under föregående kalenderår Statistiken presenteras för respektive verksamhetsområde inom barnomsorgen och respektive skolform, dvs förskola, familjedaghem, fritidshem, förskoleklass, grundskola, sameskola, särskola, specialskola, gymnasieskola, kompletterande utbildningar, kommunal vuxenutbildning, svenskundervisning för invandrare, vuxenutbildning för utvecklingsstörda, statens skolor för vuxna och svensk utbildning i utlandet. Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror på Internet Denna publikation finns också på Skolverkets hemsida Välj därefter Fakta och sedan Statistik. Där hittar du publikationen i Pdf-format samt tabellerna i Excel-format som var för sig kan laddas ned till din egen dator. Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror redovisar statistik på riksnivå. Arbetet med att publicera den officiella statistiken i Sveriges Statistiska Databaser för att därmed kunna ge en fördjupad eller mera detaljerad information, pågår. Barnomsorgs- och grundskolestatistik finns nu presenterad på länsoch kommunnivå i de nämnda databaserna som drivs av SCB.

6 2 Skolverket presenterar också den officiella statistiken om grundskola och gymnasieskola i sin nya databas SIRIS, som finns på Skolverkets hemsida. SIRIS, Skolverkets Internetbaserade Resultat- och kvalitetsinformationssystem innehåller uppgifter på nationell, kommunal och skolnivå om betygs- och provresultat samt uppgifter om antal lärare och elever i grundskolan och gymnasieskolan. I SIRIS finns även analysverktyget SALSA som är ett verktyg som kan användas för att bedöma skolors samlade betygsresultat efter det att viss hänsyn tagits till skolornas elevsammansättning. BESKRIVNING AV TABELLERNA Redovisningen sker som nämnts på riksnivå, ofta kompletterad med spridningsmått för kommuner och medelvärden för olika kommungrupper. För respektive skolform redovisas verksamheten med avseende på olika typer av huvudmän, d v s de som har ansvaret för verksamheten. Det kan vara kommuner, landsting, staten eller fristående huvudmän. Redovisningen sker på ett likartat sätt för all verksamhet inom barnomsorg och skola. Till varje tabell finns förklaringar och definitioner. Där ges också en upplysning om var man kan hitta motsvarande uppgifter för tidigare år. Spridningsmått för huvudmän I huvudsak redovisas rikssiffror i tabellerna. I flera fall har det dock bedömts intressant att studera olika variablers spridning inom en grupp huvudmän. En särskild typ av tabeller i rapporten presenterar därför maximivärde, minimivärde, median, kvartiler och percentiler för olika variabler. För en ovan statistikanvändare kan det vara svårt att förstå innebörden av dessa tabeller och hur man skall läsa dem. En utförlig beskrivning ges därför nedan. Dessa tabeller redovisar uppgifter om skolverksamhet med olika huvudmän. Tabellerna kan beskrivas på följande sätt: inom varje kolumn rangordnas huvudmännen med avseende på den aktuella variabeln. På översta raden redovisas värdet för den huvudman som har det högsta värdet på den aktuella variabeln, d v s max-värdet. På motsvarande sätt redovisas det lägsta värdet som förekommer på raden längst ner i tabellen, dvs min-värdet. Procentsatserna i tabellernas förspalt, 90%, 75%, 50%, 25% och 10%, anger hur stor andel av kommunerna som har ett värde på den aktuella variabeln som är lägre än det värde som är angivet i kolumnen för variabeln. Exempelvis i tabell 3.1 B om grundskolans resurser kostnader, första kolumnen, Totalkostnad, har samtliga 289 kommuner rangordnats efter hur stora totalkostnader per elev respektive huvudman har. För den huvudman som har max-värdet är totalkostnaden kr, medan för den huvudman som har minvärdet är kostnaden kr per elev. På samma sätt kan man utläsa att 50%

7 3 av kommunerna har lägre kostnad än kr och 90% av huvudmännen har lägre kostnad än kr per elev osv. Eftersom kommunerna rangordnas utifrån respektive variabel i tabellen, ska man läsa dessa tabeller lodrätt, dvs varje kolumn för sig. Vi fortsätter med tabell 3.1 B som exempel, och tittar på kolumnen Undervisning. Här har vi en ny rangordning av kommunerna jämfört med kolumnen Totalkostnad. Det innebär att den kommun som har den högsta totalkostnaden, max-värdet i den första kolumnen, inte alls behöver vara samma kommun som har störst kostnad för undervisning, dvs max-värdet i den andra kolumnen. För att markera att varje kolumn skall läsas för sig och oberoende av övriga kolumner, har heldragna linjer dragits mellan alla kolumner i denna typ av tabeller. I beräkningen av de spridningsmått som avser kolumner med kostnadsuppgifter ingår samtliga huvudmän som haft kostnader. För de tabeller som avser gymnasieskola, komvux och särvux påverkasberäkningen av de kommunalförbund (gymnasieförbund) som finns inrättade för dessa skolformer. I dessa tabeller gäller att gymnasieförbunden har tagits med i beräkningen av spridningsmåtten men de kommuner som ingår i gymnasieförbunden ingår ej. Kostnaderna för individuella program i gymnasieskolan är i vissa fall redovisade på respektive kommun. Huvudmän, vars värden för en eller flera variabler av någon anledning är alltför osäkra för att redovisas, ingår inte i beräkningen för respektive variabel. Medelvärden för kommungrupper Ett annat sätt att visa hur värdet på en variabel kan variera för olika kommuner är att gruppera liknande kommuner med varandra och redovisa medelvärden för respektive grupp av kommuner. Vi har använt oss av Svenska Kommunförbundets gruppering av kommuner i följande grupper: storstäder förortskommuner större städer medelstora städer industrikommuner landsbygdskommuner glesbygdskommuner större övriga kommuner mindre övriga kommuner Grupperingen grundar sig på uppgifter om kommunernas folkmängd, läge, tätortsgrad, invånare per kvadratkilometer samt näringsstruktur. En utförlig beskrivning av de kriterier som används finns i bilaga 3.

8 4 I beräkningen av medelvärden för kommungrupper ingår de kommuner, som har den aktuella skolformen. Detta beräkningssätt gäller alla skolformer. Kommungruppsmedelvärden för beräkningar av kostnad per elev är vägda, d v s kostnader för variabeln är summerad för kommungruppens samtliga kommuner och divideras med motsvarande elever. För de tabeller som avser gymnasieskola, komvux och särvux påverkas beräkningen av de kommunalförbund som finns inrättade för dessa skolformer. I redovisningen på raden Samtliga kommuner ingår alla kommuner där respektive skolform finns samt kommunalförbunden. I redovisningen för kommungrupper ingår varken kommunalförbunden eller de kommuner som tillhör dessa. Teckenförklaringar Följande markeringar används i tabellerna: 0 betyder finns inte eller finns i så liten omfattning att det blir 0 efter avrundning.. betyder uppgift kan inte förekomma... betyder alltför osäker uppgift. Används om uppgiften är ofullständig, saknas på grund av bortfall eller om den bedöms ha dålig kvalitet. eller uppgift redovisas ej på grund av att antalet enheter i redovisningsgruppen är mindre än tre (fem för uppgift om medelbetyg i ämne) och uppgiften bedöms som känslig. 1) betyder speciell förklaring finns i anslutning till förklaringar och definitioner på tabelluppslaget. Kvalitetsfrågor mm I bilaga 1 Uppgifternas tillförlitlighet har SCB beskrivit dels hur datainsamlingen genomförts, dels jämförbarheten med tidigare års statistik och slutligen redovisat vilken kvalitet olika typer av uppgifter har. Där finns många viktiga kommentarer om statistiken, som är väsentliga vid tolkningen av den. Vi rekommenderar därför läsaren att använda denna bilaga flitigt!

9 5 MER STATISTIK OM BARNOMSORG, SKOLA OCH VUXENUTBILDNING Skolverkets övriga statistikpublikationer: Barnomsorg, skola och vuxenutbildning, Jämförelsetal för huvudmän består till största delen av ett antal tabeller som redovisar jämförelsetal per kommun, landsting eller grupper av fristående skolor. Årligen sedan 1993 ger Skolverket ut en delrapport i mars/ april och en årsrapport i oktober. Dessa ger tillsammans en helhetsbild av barnomsorgens, skolans och vuxenutbildningens organisation, resurser och utbildningsresultat presenterad per huvudman. Målgruppen för denna publikation är främst huvudmännen. Innehållet i rapporterna finns också på Skolverkets hemsida under adress Du kan också nå Skolverkets hemsida från Skoldatanätet eller Svenska statistiknätet Beskrivande data om barnomsorg, skola och vuxenutbildning ger en översiktlig verbal och statistisk beskrivning av barnomsorgen och samtliga skolformer. Den har kommit ut årligen fr o m hösten Den är en del av Skolverkets budgetdokument och riktas till riksdag och regering. Publikationen kan också användas av en bredare målgrupp, kanske framför allt personer, organisationer osv som inte direkt arbetar inom barnomsorgs- och skolsektorn men som behöver en översiktlig beskrivning av hela eller delar av barnomsorgs- och skolområdet. Rapporten ger just översiktliga beskrivningar av samtliga verksamhetsformer, främst på riksnivå. Här varvas text med tabeller. Ovanstående publikationer liksom alla andra rapporter Skolverket har gett ut kan beställas hos Liber Distribution Publikationstjänst Stockholm Tel Fax e-post: skolverket.ldi@liber.se Skolverket presenterar sina rapporter på Internet med korta sammanfattningar. Adressen till Skolverkets hemsida är Därifrån kan du även beställa rapporter och annat tryckt material. SCB:s statistikpublikationer I SCB:s Statistiska meddelanden, serie U finns statistik om utbildningsväsendet. Exempel på innehåll är uppföljningsstudier av elever från grund- och gymnasieskola, komvux, folkhögskola samt universitet och högskola. Där finns också statistik över universitet och högskolor t ex om elever, forskare, personal, ekonomi, studiestöd mm. Vidare finns uppgifter om kostnader för utbildningsväsendet i sin helhet och tidigare presenterades också statistik om elever, lärare betyg mm i de skolformer som omfattas av föreliggande publikation i Statistiska Meddelanden, serie U.

10 6 Utbildningsstatistisk årsbok (USÅ) innehåller en bred presentation av statistik om hela utbildningsväsendet, från förskola till universitet och högskola. De olika verksamhetsformerna beskrivs med text, diagram och tabeller. En fullständig USÅ är under utarbetande och planeras att ges ut under hösten Fickskolan är en annan skolformsövergripande publikation. Den sammanfattar i fickformat statistik om samtliga verksamhetsformer. Fickskolan ges ut i svensk, engelsk, fransk och tysk version. Den svenska och engelska gavs senast ut år 2000 och den senaste franska och tyska publicerades i januari Sveriges Statistiska Databaser, som successivt byggs upp, innehåller Sveriges officiella statistik från de statistikansvariga myndigheter som valt att publicera sig denna väg. Åtkomsten till databaserna är fr o m den 1 januari 2000 kostnadsfri. Databaserna når man via Statistiska centralbyråns hemsida som har webbadressen Ovanstående publikationer kan beställas hos SCB Publikationstjänsten Örebro Tel Fax e-post:publ@scb.se eller SCBs hemsida Statistiken kan också bearbetas vidare och tas ut som tabeller på papper eller diskett och redovisas på olika nivåer skola, rektorsområde, kommun och län. Denna statistik tas fram på beställning. Kontakta SCB Skolstatistik Örebro Tel Fax

11 7 Tabellförteckning Barnomsorgen Resurser Kostnader Tabell 1.1 Barnomsorgens kostnader 2000 Förskoleklass Resurser Kostnader Tabell 2.1 A Huvudmannens kostnader 2000 Tabell 2.1 B Huvudmannens kostnader per elev 2000, spridningsmått Tabell 2.1 C Huvudmannens kostnader per elev 2000, medelvärden för kommungrupper och inriktningar av fristående skolor Grundskolan Resurser Kostnader Huvudman Tabell 3.1 A Huvudmannens kostnader 2000 Tabell 3.1 B Huvudmannens kostnader per elev 2000, spridningsmått Tabell 3.1 C Huvudmannens kostnader per elev 2000, medelvärden för kommungrupper och inriktningar av fristående skolor Hemkommun Tabell 3.2 A Hemkommunens kostnader 2000 Tabell 3.2 B Hemkommunens kostnader per elev 2000, spridningsmått för kommuner Tabell 3.2 C Hemkommunens kostnader per elev 2000, medelvärden för kommungrupper Särskolan Resurser Kostnader Tabell 4.1 A Huvudmannens kostnader 2000 Tabell 4.1 B Huvudmannens kostnader per elev 2000, spridningsmått för kommuner Tabell 4.1 C Huvudmannens kostnader per elev 2000, medelvärden för kommungrupper Gymnasiekolan Resurser Kostnader Huvudman Tabell 5.1 A Huvudmannens kostnader 2000 Tabell 5.1 B Huvudmannens kostnader per elev 2000, spridningsmått Tabell 5.1 C Huvudmannens kostnader per elev 2000, medelvärden för kommungrupper och inriktningar av fristående skolor Hemkommun Tabell 5.2 A Hemkommunens kostnader 2000 Tabell 5.2 B Hemkommunens kostnader per elev 2000, spridningsmått för kommuner Tabell 5.2 C Hemkommunens kostnader per elev 2000, medelvärden för kommungrupper Kompletterande utbildningar Resurser Kostnader Tabell 6.1 Huvudmannens kostnader 2000

12 8 Komvux Resurser Kostnader Huvudman Tabell 7.1 A Huvudmannens kostnader 2000 Tabell 7.1 B Huvudmannens kostnader per heltidsstuderande 2000, spridningsmått Tabell 7.1 C Huvudmannens kostnader per heltidsstuderande 2000, medelvärden för kommungrupper Hemkommun Tabell 7.2 A Hemkommunens kostnader 2000 Tabell 7.2 B Hemkommunens kostnader per elev 2000, spridningsmått för kommuner Tabell 7.2 C Hemkommunens kostnader per elev 2000, medelvärden för kommungrupper Särvux Resurser Kostnader Tabell 8.1 A Huvudmannens kostnader 2000 Tabell 8.1 B Huvudmannens kostnader per elev 2000, spridningsmått för kommuner Tabell 8.1 C Huvudmannens kostnader per elev 2000, medelvärden för kommungrupper Statens skolor för vuxna Resurser Kostnader Tabell 9.1 Huvudmannens kostnader 2000 Samtliga verksamheter inom barnomsorg, skola och vuxenutbildning Resurser Kostnader Tabell 10.1 Kostnader för samtliga verksamheter inom barnomsorg, skolan och vuxenutbildning 2000 Samtliga skolformer Resurser Personal Tabell 11.1 A Årsarbetare elevvård och syo 1994, 1997 och 2000 Tabell 11.1 B Antal elever per årsarbetare 2000, spridningsmått för kommuner Tabell 11.1 C Antal elever per årsarbetare 2000, medelvärden för kommungrupper Svensk utbildning i utlandet Resurser Kostnader Tabell 12.1 A Kostnader (SEK) per elev 1999/2000 redovisade efter världsdel Tabell 12.1 B Kostnad (SEK) per elev 1999/2000 redovisade efter skolstorlek Tabell 12.1 C Kostnad (SEK) per elev 1999/2000 redovisad efter världsdel och skolstorlek

13 Barnomsorg Resurser Kostnader Tabell 1.1: Barnomsorgens kostnader 2000 Total- därav Avgiftskostnad Kommunala Kostnad för verksamhet i kommunal regi finansieringskostnader Totalkostnad därav grad för verksamhet Lokaler Personalkost- (kommunal Hela barnomsorgen och i enskild regi (kommunal nad (kommunal regi) (%) dess delverksamheter regi) regi) 9 B A R N O M S O R G Barnomsorg Totalt, tkr Andel (%) Kostnad per inskrivet barn, kr 1) Förskola Totalt, tkr Andel (%) Kostnad per inskrivet barn, kr Familjedaghem Totalt, tkr Andel (%) Kostnad per inskrivet barn, kr Fritidshem Totalt, tkr Andel (%) Kostnad per inskrivet barn, kr Öppen förskola Totalt, tkr Andel (%) Öppen fritidsverksamhet för åringar Totalt, tkr Andel (%) Förklaringar och definitioner Tabellen redovisar kostnader för * Totalkostnad Totalkostnaden avser kostnader för verksamhet i kommunal regi och kommunala bidrag till anordnare i enskild regi. - Kommunala kostnader för Kommunens totala kostnad för verksamhet som bedrivs i enskild regi. verksamhet i enskild regi - Totalkostnad för verksamhet Kommunens totala kostnad för verksamhet som bedrivs i kommunal regi. i kommunal regi - Lokaler (kommunal regi) Kommunens lokalkostnader för barnomsorg i kommunal regi. - Personalkostnad (kommunal Kommunens personalkostnader för barnomsorg i kommunal regi. regi)

14 10 - Avgiftsfinansieringsgrad (%) Avgiften avser samtliga externa föräldraavgifter. Avgiftsfinansieringsgraden (kommunal regi) anger hur stor andel av den totala kostnaden för kommunal barnomsorgsverksamhet som finansieras genom avgifter. * Kostnad per inskrivet barn Kostnaden dividerat med genomsnittligt antal inskrivna barn i respektive verksamhet 15/ och 13/ ) I kostnader per inskrivet barn ingår inte kostnader för öppen förskola respektive öppen fritidsverksamhet eftersom det inte finns några barn inskrivna i verksamheterna. Närmast föregående publicering: Skolverkets rapport nr 191

15 Förskoleklass Resurser Kostnader Tabell 2.1 A: Huvudmannens kostnader 2000 Huvudman 11 Total- därav kostnad Lokaler Personalkostnad Samtliga huvudmän Totalt, tkr Andel (%) 100,0 Kostnad per elev, kr Kommun Totalt, tkr Andel (%) 100,0 17,9 68,1 Kostnad per elev, kr F Ö R S K O L E K L A S S Enskild verksamhet Totalt, tkr 1) Andel (%) 100,0 Kostnad per elev, kr Fristående skolor Totalt, tkr Andel (%) 100,0 21,7 67,2 Kostnad per elev, kr Internationella skolor Totalt, tkr Andel (%) 100,0 23,2 56,4 Kostnad per elev, kr

16 Förskoleklass Resurser Kostnader 12 Tabell 2.1 B: Huvudmannens kostnader per elev 2000, spridningsmått Total- Lokaler Personalkostnad Spridningsmått för kostnad kommuner Max % % % % % Min Total- Lokaler Personalkostnad Spridningsmått för kostnad fristående skolor Max % % % % % Min 2) För förklaring av spridningsmått, se sid. 2-3.

17 Förskoleklass Resurser Kostnader Tabell 2.1 C: Huvudmannens kostnader per elev 2000, medelvärden för kommungrupper och inriktningar av fristående skolor Total- därav kostnad Lokaler Personalkostnad Kommungrupper Samtliga kommuner Storstäder Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Större övriga kommuner Mindre övriga kommuner För förklaring av kommungrupper, se bilaga F Ö R S K O L E K L A S S Total- därav Inriktningar för kostnad Lokaler Personalkostnad fristående skolor Samtliga Allmän inriktning Speciell pedagogik Konfessionell Språklig/etnisk Speciell ämnesprofil Övriga inriktningar... Förklaringar och definitioner Tabellen redovisar kostnader för * Totalkostnad Totalkostnaden för kommunala skolor avser kostnader för verksamhet i kommunal regi samt kommunala bidrag till anordnare i enskild regi. Totalkostnaden för internationella och fristående skolor motsvarar samtliga kostnader för verksamheten. - Lokaler Lokalkostnader för förskoleklass. - Personalkostnad Personalkostnader för förskoleklass. * Kostnad per inskrivet barn Kostnaden dividerat med medeltalet av antal inskrivna elever i förskoleklass 15/ och 13/ ) Kostnaden avser det kommunala bidraget till enskild verksamhet, inte de faktiska kostnaderna. 2) Lokalkostnaden är i vissa fall inte möjlig att särredovisa för fristående förskoleklasser. Se vidare i bilaga 2. Närmast föregående publicering: Skolverkets rapport nr 191

18 Grundskolan Resurser Kostnader Tabell 3.1 A: Huvudmannens kostnader 2000 Total- därav kostnad Undervisning Lokaler Skolmål- Läromedel totalt och tider utrustning Huvudman inventarier skolbibliotek 14 Samtliga huvudmän Totalt, tkr ) 3) Andel (%) 100,0 50,4 20,2 6,2 4,2 Kostnad per elev, kr Kommun Totalt, tkr Andel (%) 100,0 50,3 20,2 6,1 4,2 Kostnad per elev, kr Sameskola Totalt, tkr ) Andel (%) 100,0 32,3 19,1 9,2 4,8 Kostnad per elev, kr Fristående skolor 1) Totalt, tkr ) Andel (%) 100,0 53,4 18,8 7,3 6,4 Kostnad per elev, kr Internationella skolor Totalt, tkr Andel (%) 100,0 54,9 17,6 5,8 4,7 Kostnad per elev, kr Riksinternatskolor Totalt, tkr Andel (%) 100,0 50,3 19,3 6,3 7,2 Kostnad per elev, kr

19 15 Tabell 3.1 A: Huvudmannens kostnader 2000 Huvudman Intäkter från Elevvård Övrigt elevavgifter Samtliga huvudmän Totalt, tkr Andel (%) 2,0 17,1 0,1 Kostnad per elev, kr Kommun Totalt, tkr Andel (%) 2,0 17,2. Kostnad per elev, kr Sameskola Totalt, tkr ). Andel (%) 0,2 34,4. Kostnad per elev, kr Fristående skolor 1) Totalt, tkr Andel (%) 1,3 12,8 0,5 Kostnad per elev, kr G R U N D S K O L A Internationella skolor Totalt, tkr Andel (%) 1,1 16,0 44,6 Kostnad per elev, kr Riksinternatskolor Totalt, tkr Andel (%) 2,3 14,6 22,0 Kostnad per elev, kr

20 16 Tabell 3.1 B: Huvudmannens kostnader per elev 2000, spridningsmått Total- Undervisning Lokaler Skolmål- Läromedel Spridningsmått för kostnad totalt och tider utrustning kommuner inventarier skolbibliotek Max % % % % % Min Total- Undervisning Lokaler Skolmål- Läromedel Spridningsmått för kostnad totalt och tider utrustning fristående skolor 1) inventarier skolbibliotek Max % % % % % Min För förklaring av spridningsmått, se sid. 2-3.

21 17 Tabell 3.1 B: Huvudmannens kostnader per elev 2000, spridningsmått Elevvård Övrigt Spridningsmått för kommuner Max % % % % % Min G R U N D S K O L A Spridningsmått för fristående skolor 1) Elevvård Övrigt Intäkter från elevavgifter Max % % % % % Min 0 0 0

22 Grundskolan Resurser Kostnader Tabell 3.1 C: Huvudmannens kostnader per elev 2000, medelvärden för kommungrupper och inriktningar av fristående skolor Kommungrupper 18 Total- därav kostnad Undervisning Lokaler Skolmåltotalt och tider inventarier Samtliga kommuner Storstäder Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Större övriga kommuner Mindre övriga kommuner För förklaring av kommungrupper, se bilaga 3. Total- därav kostnad Undervisning Lokaler Skolmål- Inriktningar för totalt och tider fristående skolor 1) inventarier Samtliga Allmän inriktning Speciell pedagogik Konfessionell Språklig/etnisk Speciell ämnesprofil Övriga inriktningar Förklaringar och definitioner Tabellerna redovisar kostnader för huvudmannens skolor. Samtliga kostnadsuppgifter avser kalenderåret För fristående skolor vars räkenskapsår inte sammanfaller med kalenderår har kostnaderna räknats upp till 2000 års prisnivå. I kostnader för fristående skolor ingår endast de skolor som startade sin verksamhet före den 1 januari 2000 och som haft verksamhet under ett helt år. Totalkostnad I totalkostnaden ingår kostnader för undervisning, lokaler och inventarier, skolmåltider, läromedel, utrustning och skolbibliotek, elevvård samt övriga kostnader. Kommunens kostnader för skolskjutsar ingår ej utan redovisas i tabell 3.2.A - Undervisning totalt Kostnader, främst löner, för samtliga läro- och timplanebundna aktiviteter samt lönekostnader för lärare under tid för kompetensutveckling och lönekostnader för ev. vikarie. - Lokaler och Kostnader för egna och förhyrda lokaler inklusive inventarier och kapitalkostnader inventarier samt driftskostnader för värme och underhåll. - Skolmåltider Kostnader för skolmåltidsverksamhet och cafeteria, lokalkostnader ingår ej. - Läromedel, utrust- Kostnader avseende läromedel inklusive skön- och facklitteratur, utrustning inkl. ning och skolbibliotek kapital- och servicekostnader m.m. samt skolbibliotek såsom bokinköp och lön. - Elevvård Kostnader avseende skolläkare, skolsköterskor, skolkuratorer och skolpsykologer (även kostnad för köpta tjänster ingår). - Övrigt Alla övriga kostnader som inte ingår i ovanstående kostnadsslag, t.ex. SYO-verksamhet, skolledning, administration och kostnad för kompetensutveckling såsom kursavgift (exkl. lönekostnader).

23 19 Tabell 3.1 C: Huvudmannens kostnader per elev 2000, medelvärden för kommungrupper och inriktningar av fristående skolor Kommungrupper Läromedel Elevvård Övrigt utrustning skolbibliotek Samtliga kommuner Storstäder Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Större övriga kommuner Mindre övriga kommuner G R U N D S K O L A Läromedel Elevvård Övrigt Intäkter från Inriktningar för utrustning elevavgifter fristående skolor 1) skolbibliotek Samtliga Allmän inriktning Speciell pedagogik Konfessionell Språklig/etnisk Speciell ämnesprofil Övriga inriktningar Förklaringar och definitioner (forts.) * Intäkter från elevavg. Summa intäkter från elevavgifter dividerat med totalt antal elever. * Kostnad per elev Kostnaden dividerat med - kommun -medeltalet av antal elever den 15 oktober 1999 och den 13 oktober sameskolan -medeltalet av antal elever den 15 oktober 1999 och den 13 oktober 2000 inkl. integrerade elever i grundskolan. - fristående -medeltalet av antal elever den 15 oktober 1999 och den 13 oktober För fristående skolor med annat räkenskapsår än kalenderår avser dock elevantalet den 15 oktober * Andel (%) Andel (%) av totalkostnaden. 1) Här ingick 1998 och tidigare uppgifter om internationella skolor och riksinternatskolor vilket påverkar jämförbarhet med tidigare års uppgifter. 2) I totalkostnaden ingår inte kostnader för skolskjuts och elevhem. Kostnaden uppgick till kr per elev för kalenderåret ) I totalkostnaden ingår inte de tkr som avser nystartade fristående grundskolor, dvs skolor som inte haft verksamhet under hela ) I övrigt ingår för sameskolan även köp/försäljning av verksamhet från/till kommuner kr per elev det vill säga tkr. Ytterligare information om beräkningsprinciper m.m. finns i bilaga 1. Närmast föregående publicering: Skolverkets rapport nr 191.

24 Grundskolan Resurser Kostnader Tabell 3.2 A: Hemkommunens kostnader Totalkostnad Ersättningar Ersättningar Skolskjutsar till andra till fristående kommuner huvudmän Totalt, tkr Andel (%) 100,0 1,0 3,3 2,8 Kostnad per elev, kr Antal elever Tabell 3.2 B: Hemkommunens kostnader per elev 2000, spridningsmått för kommuner Totalkostnad Ersättningar Ersättningar Skolskjutsar Spridningsmått för till andra till fristående kommuner kommuner huvudmän Max % % % % % Min För förklaring av spridningsmått, se sid Tabell 3.2 C: Hemkommunens kostnader per elev 2000, medelvärden för kommungrupper Totalkostnad Ersättningar Ersättningar Skolskjutsar till andra till fristående Kommungrupper kommuner huvudmän Samtliga kommuner Storstäder Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Större övriga kommuner Mindre övriga kommuner För förklaring av kommungrupper, se bilaga 3.

25 21 Förklaringar och definitioner Tabellerna redovisar kostnader för elever folkbokförda i kommunen. Samtliga kostnadsuppgifter avser kalenderåret Antalet elever som anges i tabellen motsvarar det antal elever för vilka ersättning har erlagts. Beträffande skolskjutsar fördelas kostnader på samtliga folkbokförda elever. * Totalkostnad I totalkostnaden ingår kostnader för undervisning, lokaler och inventarier, skolmåltider, läromedel, utrustning och skolbibliotek, elevvård, skolskjutsar samt övriga kostnader. Till skillnad från redovisningen av huvudmannens totalkostnad ingår här således även kostnad för skolskjutsar. Dessutom har kostnader för köp av verksamhet från fristående skolor, stat och annan kommun lagts till och intäkter för elever från annan kommun har dragits ifrån. - Ersättningar till Total ersättning för elever i annan kommuns grundskola. andra kommuner G R U N D S K O L A - Ersättningar till Total ersättning för elever i fristående skola. fristående huvudmän - Skolskjutsar Kommunens kostnad för skolskjutsar. * Totalkostnad per elev Totalkostnad för hemkommunen dividerat med antal folkbokförda grundskoleelever i kommunen. * Ersättning per elev i Total ersättning till andra kommuner dividerat med medeltalet folkbokförda elever i kommunen andra kommuner 15 oktober 1999 och 13 oktober 2000 för vilka ersättning har erlagts. * Ersättning per elev till Total ersättning till fristående skolor dividerat med medeltalet folkbokförda elever i kommunen fristående huvudmän 15 oktober 1999 och 13 oktober 2000 för vilka ersättning har erlagts. * Kostnad per elev för Kommunens kostnad för skolskjutsar dividerat med medeltalet av antal folkbokförda grundskolskjutsar skoleelever i kommunen den 15 oktober 1999 och 13 oktober * Andel (%) Andel (%) av totalkostnaden. Ytterligare information om beräkningsprinciper m.m. finns i bilaga 1. Närmast föregående publicering: Skolverkets rapport nr 191.

26 22 Särskolan Resurser Kostnader Tabell 4.1 A: Huvudmannens kostnader 2000 (Kostnader för skolskjuts är en hemkommunskostnad) Total- därav Kostnader kostnad Undervisning Lokaler Skolmål- Läromedel Elevvård Övrigt för och tider utrustning skolskjuts Huvudman inventarier skolbibliotek Kommun Totalt, tkr Andel (%) 100,0 51,9 11,8 1,8 3,0 2,2 29,3 9,8 Kostnad per elev, kr Obligatorisk särskola Totalt, tkr Andel (%) 100,0 53,1 10,6 1,8 2,3 2,4 29,8 10,6 Kostnad per elev, kr Gymnasiesärskola Totalt, tkr Andel (%) 100,0 48,5 15,0 1,9 4,9 1,5 28,2 7,5 Kostnad per elev, kr Tabell 4.1 B: Huvudmannens kostnader per elev 2000, spridningsmått för kommuner (Kostnader för skolskjuts är en hemkommunskostnad) Totalkostnad Undervisning Lokaler Skolmål- Läromedel Elevvård Övrigt Kostnader Spridningsmått för och tider utrustning för inventarier skolbibliotek skolskjuts Max % % % % % Min För förklaring av spridningsmått, se sid. 2-3.

27 23 Särskolan Resurser Kostnader Tabell 4.1 C: Huvudmannens kostnader per elev 2000, medelvärden för kommungrupper (Kostnader för skolskjuts är en hemkommunskostnad) Total- Undervisning Lokaler Skol- Läromedel Elevvård Övrigt Kostnader kostnad och måltider utrustning för Kommungrupper inventarier skolbibliotek skolskjuts Samtliga kommuner Storstäder Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Större övriga kommuner Mindre övriga kommuner För förklaring av kommungrupper, se bilaga 3. Förklaringar och definitioner Tabellerna redovisar kostnader för huvudmannens skolor (exklusive integrerade elever). Samtliga kostnadsuppgifter avser kalenderåret * Totalkostnad I totalkostnaden ingår kostnader för undervisning, lokaler och inventarier, skolmåltider, läromedel, utrustning och skolbibliotek, elevvård och övriga kostnader, bl.a. SYOverksamhet, skolledning och administration. - Undervisning Kostnader, främst löner, för samtliga läro- och timplanebundna aktiviteter såsom undervisning och handledning. Lönekostnader för lärare under tid för kompetensutveckling liksom lönekostnader för ev. vikarie ingår här. S Ä R S K O L A - Lokaler och Kostnader för egna och förhyrda lokaler inklusive inventarier och kapitalkostnader inventarier samt driftskostnader för värme och underhåll. - Skolmåltider Kostnader för skolmåltidsverksamhet och cafeteria, lokalkostnader ingår ej. - Läromedel, Kostnader avseende läromedel inklusive skön- och facklitteratur, ljud- och utrustning och bildutrustning samt skolbibliotek såsom bokinköp och lön. skolbibliotek - Elevvård Kostnader avseende skolläkare, skolsköterskor, skolkuratorer och skolpsykologer (även kostnad för köpta tjänster ingår). - Övrigt Alla övriga kostnader som inte ingår i ovanstående kostnadsslag t.ex. SYOverksamhet, skolledning, administration och kostnad för kompetensutveckling såsom kursavgift (exkl. lönekostnader för lärare och ev. vikarie). * Kostnader för Kommunens kostnad för skolskjutsar dividerat med medeltalet av antal folkbokförda särskolskjuts skoleelever i kommunen den 15 oktober 1999 och 13 oktober * Kostnad per elev Kostnaden dividerat med medeltalet av antal elever den 15 oktober 1999 och den 13 oktober 2000, exklusive integrerade elever. * Andel (%) Andel (%) av totalkostnaden. Ytterligare information om beräkningsprinciper m.m. finns i bilaga 1. Närmast föregående publicering: Skolverkets rapport nr 191.

28 Gymnasieskolan Resurser Kostnader Tabell 5.1 A: Huvudmannens kostnader 2000 Huvudman 24 Total- därav kostnad Undervisning Lokaler Skolmåloch tider inventarier Samtliga huvudmän Totalt, tkr Andel (%) 100,0 44,3 22,8 4,1 Kostnad per elev, kr Kommun Totalt, tkr Andel (%) 100,0 44,6 22,8 4,0 Kostnad per elev, kr Landsting Totalt, tkr Andel (%) 100,0 34,4 28,3 4,8 Kostnad per elev, kr Övriga Fristående skolor Totalt, tkr ) Andel (%) 100,0 43,4 20,9 5,3 Kostnad per elev, kr Internationella skolor Totalt, tkr Andel (%) 100,0 50,7 15,9 8,4 Kostnad per elev, kr Riksinternatskolor Totalt, tkr Andel (%) 100,0 50,2 17,2 5,6 Kostnad per elev, kr

29 25 Tabell 5.1 A: Huvudmannens kostnader 2000 Huvudman Intäkter från Läromedel Elevvård Övrigt elevavgifter utrustning skolbibliotek Samtliga huvudmän Totalt, tkr Andel (%) 9,0 1,4 17,8 0,2 Kostnad per elev, kr Kommun Totalt, tkr Andel (%) 8,6 1,5 18,0 0,1 Kostnad per elev, kr Landsting Totalt, tkr Andel (%) 16,0 1,2 15,3 0,2 Kostnad per elev, kr Övriga Fristående skolor Totalt, tkr Andel (%) 13,2 1,0 16,2 1,9 Kostnad per elev, kr G Y M N A S I E S K O L A Internationella skolor Totalt, tkr Andel (%) 4,8 1,8 18,4 9,2 Kostnad per elev, kr Riksinternatskolor Totalt, tkr Andel (%) 7,4 2,5 17,1 9,2 Kostnad per elev, kr

30 Gymnasieskolan Resurser Kostnader Tabell 5.1 B: Huvudmannens kostnader per elev 2000, spridningsmått Total- Undervisning Lokaler Skol- Spridningsmått för kostnad och måltider kommuner inventarier Max % % % % % Min Total- Undervisning Lokaler Skolmål- Spridningsmått för kostnad och tider landsting inventarier Max % % % % % Min Total- Undervisning Lokaler Skolmål- Spridningsmått för kostnad och tider fristående skolor 2) inventarier Max % % % % % Min För förklaring av spridningsmått, se sid. 2-3.

31 27 Tabell 5.1 B: Huvudmannens kostnader per elev 2000, spridningsmått Spridningsmått för kommuner Läromedel Elevvård Övrigt utrustning skolbibliotek Max % % % % % Min Läromedel Elevvård Övrigt Spridningsmått för utrustning landsting skolbibliotek Max % % % % % Min G Y M N A S I E S K O L A Läromedel Elevvård Övrigt Intäkter från Spridningsmått för utrustning elevavgifter fristående skolor 2) skolbibliotek Max % % % % % Min

32 Gymnasieskolan Resurser Kostnader Tabell 5.1 C: Huvudmannens kostnader per elev 2000, medelvärden för kommungrupper och inriktningar av fristående skolor Kommungrupper 28 Total- därav kostnad Undervisning Lokaler Skolmåloch tider inventarier Samtliga kommuner Storstäder Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Större övriga kommuner Mindre övriga kommuner För förklaring av kommungrupper, se bilaga 3. Total- därav kostnad Undervisning Lokaler Skolmål- Inriktningar för och tider övriga huvudmän inventarier Fristående gymnasieskolor Internationella skolor Riksinternatskolor Förklaringar och definitioner Tabellerna redovisar kostnader för huvudmannens skolor. Samtliga kostnadsuppgifter avser kalenderåret För fristående skolor vars räkenskapsår inte sammanfaller med kalenderår har kostnaderna räknats upp till 2000 års prisnivå. I kostnader för fristående skolor ingår endast de skolor som startade sin verksamhet före den 1 januari 2000 och som haft verksamhet under ett helt år. * Totalkostnad I totalkostnaden ingår kostnader för undervisning, lokaler och inventarier, skolmåltider, läromedel, utrustning och skolbibliotek, elevvård samt övriga kostnader. - Undervisning Kostnader, främst löner, för samtliga läro- och timplanebundna aktiviteter samt lönekostnader för lärare under tid för kompetensutveckling och lönekostnader för ev. vikarie. - Lokaler och inventarier Kostnader för egna och förhyrda lokaler inklusive inventarier och kapitalkostnader samt driftskostnader för värme och underhåll. - Skolmåltider Kostnader för skolmåltidsverksamhet och cafeteria, lokalkostnader ingår ej. - Läromedel, utrustning Kostnader avseende läromedel inklusive skön- och facklitteratur, utrustning inkl. och skolbibliotek kapital- och servicekostnad m.m. samt skolbibliotek såsom bokinköp och lön.

33 29 Tabell 5.1 C: Huvudmannens kostnader per elev 2000, medelvärden för kommungrupper och inriktningar av fristående skolor Kommungrupper Läromedel Elevvård Övrigt utrustning skolbibliotek Samtliga kommuner Storstäder Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Större övriga kommuner Mindre övriga kommuner Läromedel Elevvård Övrigt Intäkter från Inriktningar för utrustning elevavgifter övriga huvudmän skolbibliotek per elev Fristående gymnasieskolor Internationella skolor Riksinternatskolor G Y M N A S I E S K O L A Förklaringar och definitioner (forts.) - Elevvård Kostnader avseende skolläkare, skolsköterskor, skolkuratorer och skolpsykologer (även kostnad för köpta tjänster ingår). - Övrigt Alla övriga kostnader som inte ingår i ovanstående kostnadsslag, t.ex. SYO-verksamhet, skolledare, administration och kostnad för kompetensutveckling såsom kursavgift (exkl. lönekostnader för lärare och ev. vikarie). * Intäkter från elevavg. Summa intäkter från elevavgifter dividerat med totalt antal elever. * Kostnad per elev Kostnaden dividerat med - kommun -medeltalet av antal elever den 15 oktober 1999 och 13 oktober landsting -antal heltidsstuderande elever under fristående -medeltalet av antal elever den 15 oktober 1999 och 13 oktober För fristående skolor med annat räkenskapsår än kalenderår avser dock elevantalet den 15 oktober * Andel (%) Andel (%) av totalkostnaden. 1) I totalkostnaden ingår inte de tkr som avser nystartade fristående gymnasieskolor, dvs skolor som inte har haft verksamhet under hela ) Här ingick 1998 och tidigare även uppgifter avseende riksinternatskolor, internationella skolor och kompletterande skolor vilket påverkar jämförbarhet med tidigare års uppgifter. Ytterligare information om beräkningsprinciper m.m. finns i bilaga 1. Närmast föregående publicering: Skolverkets rapport nr 191.