Fullmäktigehuset, rum 4317, plan 3, Sturegatan 40, Borås

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (3) Miljö- och konsumentnämndens sammanträden är öppna för allmänheten förutom i de delar som avser myndighetsutövning. Det gäller ärenden markerade med * Tid Tisdagen den 13 maj 2014, kl Plats Kallas Fullmäktigehuset, rum 4317, plan 3, Sturegatan 40, Borås Lars-Gunnar Comén (M) Anita Persson (V) Jan-Åke Carlsson (S) Eva Aspman (S) Gabriel Sandberg (S) Mona Hallberg (M) Katrine Andersson (M) Karl-Eric Nilsson (C) Cristina Nichta (S) Johan Dahlberg (S) Cecilia Kochan (S) Sofia Andersson (V) Magnus Almström (MP) Per Månsson (M) Inga-Britt Olsson (M) Marcus Nilsen (FP) Jan Hallquist (KD) Miljöchef Leif Schöndell Johan Linderstad-Sara Norberg (Naturvetarna) Roger Johansson (Vision) Heiti Ernits (MP) Ordförande Siw Parhagen Sekreterare 1. Val av protokollsjusterare samt tid för protokollets justering 2. Fastställande av föredragningslista Information 3. Information om Medborgardialog Kommunalrådet Tom Andersson (MP), Ingegerd Eriksson och My-Linda Lorentsson från Stadskansliet

2 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA (3) Administration 4. Budget- och verksamhetsuppföljning januari april 2014 Redovisning till Kommunstyrelsen Utdelas till gruppmötet Justeras omedelbart Handläggare: Leif Schöndell-Niclas Björkström Livsmedelskontroll Miljötillsyn 5. Ansökan om tillstånd för etablering av vindkraftspark - Hedared Yttrande till Kommunstyrelsen Justeras omedelbart Handläggare: Linda Björnberg 6. Ansökan om tillstånd för uppförande och drift av vindkraftverk - Våssberg Yttrande till Länsstyrelsen Justeras omedelbart Handläggare: Anneli Kylén 7. Lätt att göra rätt motion av Malin Wickberg (M) och Annette Carlson (M) Yttrande till Kommunstyrelsen Handläggare: Anneli Kylén Miljökommunikation 8. Förslag till nya etappmål redovisning av regeringsuppdrag Yttrande till Kommunstyrelsen Handläggare: Carina Loh Lindholm 9. Förslag till nytt beslut för naturreservatet Tranhult Yttrande till Länsstyrelsen Handläggare: Anna Ljunggren 10. Miljörapport Tertial Miljö- och konsumentnämnden Handläggare: Johanna Johansson Kurser och konferenser Skrivelser och meddelanden 11. Kommunfullmäktige, beslut om regler för intern kontroll 12. Kommunstyrelsen, beslut att överlämna medborgarundersökning 2013 till nämnder och bolag för att användas till att identifiera vad som kan behöva förbättras för att öka nöjdheten hos medborgarna

3 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA (3) 13. Kommunstyrelsen, beslut att avslå ansökan om strandskyddsdispens på fastigheten Viared 8: Stadsrevisionen, revisionsberättelse för Miljö- och konsumentnämnden år Delegationsbeslut under tiden 1 30 april Information från förvaltningen - Personalärenden - Övrig information från förvaltningen 17. Övrigt

4 Medborgardialog

5 TRYCK Responstryck augusti 2013 ILLUSTRATIONER Syskonen Brogren GRAFISK FORM Kommuntryckeriet Borås Annika Sandahl

6 Handbok för medborgardialog Borås Stad har fastställt riktlinjer för medborgardialog, som styr formerna för dialogen. Denna handbok innehåller råd för hur man planerar och genomför dialogen, och riktar sig till både förtroendevalda och tjänstemän.

7

8 Innehåll VÄLJA MEDBORGARDIALOG 6 PLANERA FÖR MEDBORGARDIALOG 9 GENOMFÖRA MEDBORGARDIALOG 17 METODER 18 VERKTYG 29 UTVÄRDERING 35 CHECKLISTA 37

9 Välja medborgardialog Vad är medborgardialog Medborgardialog fördjupar demokratin genom medborgarnas synpunkter på aktuella frågor. Dialogen låter de förtroendevalda lyssna av opinioner och förslag. Medborgardialogen är en möjlighet till inflytande även mellan valen. Medborgardialog har två huvudsyften: dels ska medborgarna få inflytande över de frågor dialogen gäller, dels ska de förtroendevalda få ökat underlag för bra beslut. Medborgardialog handlar oftast om saker som kräver politiska beslut. De förtroendevalda är därför självklara deltagare i dialogen och mottagare av det som sägs. Medborgardialogen skiljer sig från brukardialogen, som mer eller mindre ständigt pågår i verksamheterna mellan brukare och tjänstemän. Medborgardialog innebär inte direktdemokrati. Dialogen är ett komplement till vår representativa demokrati, där valda politiker fattar besluten. Men genom dialogen får medborgarna möjlighet att delta och påverka de förtroendevalda mellan valen. 6

10 Motiv för medborgardialog Dialogen skapar ökad tolerans för andras argument, djupare känsla för den egna orten, och bättre kunskap om den demokratiska beslutsprocessen. Dialog skapar engagemang och en vilja till vidare samtal. Medborgardialogen är en bra metod när de förtroendevalda behöver mer kunskap om medborgarnas värderingar, prioriteringar och åsikter i en viss fråga. Den kan samtidigt ge medborgarna mer insikt i kommunens ansvar och behov av att prioritera, och bidra till ökat förtroende för kommunen och de förtroendevalda. När ska vi ha dialog En lyckad medborgardialog förutsätter ett klart syfte med dialogen och en tydlig beskrivning av vad den ska handla om. Syftet kan till exempel vara att pejla opinionen i en fråga, att låta medborgare delta i utformningen av någonting, att få stöd för ett val mellan olika alternativ. Syftet kan också vara att låta grupper som annars inte kommer till tals göra sin röst hörd. Deltagarna i dialogen måste väsentligt kunna påverka eller rent av besluta om det saken gäller. Det får inte vara något där utgången redan är given. Det måste gå att beskriva de ekonomiska följderna av olika val, särskilt om olika alternativ kräver att man försakar något annat. Lämpliga ämnen för en dialog är ofta konkreta och avgränsade, till exempel hur man ska utforma ett torg, eller hur en grönyta ska användas. Men dialogen kan också handla om större och långsiktiga frågor, till exempel hur man vill att äldreomsorgen ska utvecklas. Dialogen kan också ha som sekundärt syfte att göra medborgarna mer medvetna om kommunens ansvar, förutsättningar och resurser, och därmed om behoven att prioritera. Om det finns ett sådant syfte med dialogen, planera noga för att ge bakgrund till ämnet. 7

11 Medborgardialog är ett utbyte mellan medborgarna och den politiska ledningen av kommunen. Initiativet till och beslutet om att välja medborgardialog tas alltid av de förtroendevalda. CHECKLISTA Syftet med dialogen är tydligt. Frågan för dialogen går att påverka. Både möjligheter och fallgropar är inventerade. 8

12 Planera för medborgardialog Vad ska dialogen handla om Vad dialogen ska handla om måste vara klart definierat. Det finns säkert många angränsande frågor som också engagerar, men det är svårt att få ett tydligt resultat av dialogen om den svävar ut över olika ämnen. Var därför tydlig med vilken fråga dialogen handlar om. Utöver själva ämnet för dialogen måste det också finnas tydliga ramar. Enklast är det förstås när den fråga som diskuteras kan ses helt isolerad och inte har några konsekvenser för någonting annat, men ofta är det inte så enkelt. Ett val kan innebära att man måste försaka något annat. Klargör vilka ramar ämnet för dialogen har, och var beredd att styra den. Det betyder samtidigt att du måste vara beredd att hantera andra frågor som dyker upp, till exempel via klagomålshanteringen. Var alltså klar över saker som: Hur pass översiktlig eller detaljerad vill vi att dialogen ska vara? Kan frågan behandlas som ett slutet system, eller har den förgreningar ut i hela verksamheten och var går då gränsen för dialogen? Är aktiviteten självklar, eller kan den ställas i motsats till andra satsningar? Ska diskussionen över huvud taget handla om kostnader och om inte, hur möter jag pengafrågan om den dyker upp? Skapa förutsättningar Medborgarna måste känna att dialogen är meningsfull, det är grundläggande. Utöver att frågan är viktig nog engagera sig i, måste det finnas utrymme för att påverka saken. Om allt redan är fastlagt är det heller ingen mening att bjuda in till dialog. Sådant genomskådas och ingen är intresserad av att delta på låtsas. Dialogen måste ske tidigt i ett ärende, så att positionerna inte är låsta. Välj ämnen där de politiska partierna inte har bundit sig för någon viss lösning, utan att medborgarna känner att det finns möjlighet att påverka de förtroendevalda. Om det finns delar som inte går att påverka, måste du vara tydlig med att tala om det 9

13 För en meningsfull dialog måste medborgarnas insats leda till resultat, att de ser att deras åsikt har betydelse och att den kan påverka utgången. Det kanske inte alltid går att utlova ett synligt resultat med detsamma. Det gäller att vara tydlig med vad man kan och inte kan lova. En initierad opinion är en viktig utgångspunkt för en konstruktiv och meningsfull dialog. För att kunna ge stöd för svåra beslut måste medborgarna känna till förutsättningarna. Fundera på om ämnet är tillräckligt känt, eller hur du ska grunda för dialogen med information om frågan. 10

14 Vilken nivå av dialog Tydlighet är den viktigaste nyckeln till en lyckad medborgardialog. Att bjuda in till medborgardialog skapar förväntningar. Det är därför viktigt att vara tydlig med ämnet och ramarna för dialogen. Men det är lika viktigt att klargöra vilken nivå dialogen rör sig på. Kommunikationen med medborgarna kan ske på olika sätt och innebära att dessa blir mer eller mindre involverade. Grundläggande är att informera medborgarna. Det är envägskommunikation, syftar enbart till att ge upplysningar och är alltså inte någon medborgardialog. Konsultation Konsultation är det första steget på trappan av medborgardialog. Konsultation innebär att de förtroendevalda hämtar in synpunkter från medborgarna. Det har också mycket karaktär av envägskommunikation, fast åt andra hållet. Medborgarna får tycka till i frågan. Dialog Dialog innebär att medborgarna och de förtroendevalda utbyter tankar. Samtalet bör ske förutsättningslöst med resonemang om olika alternativ och deras följder. För en god dialog får det inte leda till debatt där man försvarar olika positioner. Inflytande Inflytande innebär att medborgarna påverkar genom att vara med och planera och genomföra aktiviteter, är med i ett samarbete. Det är en praktisk påverkan genom att inom givna ramar vara med och skapa aktiviteten. Medbeslutande Medbeslutande innebär att den ansvariga nämnden lämnar ifrån sig någon del av beslutet till medborgarna eller en grupp av medborgare, vars beslut inom givna ramar blir bestämmande. 11

15 Vilka vill vi prata med Medborgardialog omfattar alla som bor, verkar eller vistas i kommunen. En enskild dialog kan rikta sig till en eller flera utvalda grupper, eller till alla medborgare. Det är viktigt både för engagemanget från medborgarna och för ett lyckat resultat att hitta rätt målgrupper för dialogen. Frågor lämpliga för medborgardialog har ofta klara konturer och klara avgränsningar. Därför kan du ofta hitta givna målgrupper för dialogen. Vissa frågor kan till exempel vara intressanta för medborgare i en viss geografisk del av kommunen. 12

16 Samtidigt är det viktigt att inte andra känner sig förbigångna. Till exempel är en ny fritidsgård i en stadsdel kanske intressant för fler än de boende just där. Tänk vid riktade dialoger igenom även möjligheterna för andra grupper att göra sig hörda. Tänk igenom vilka dolda grupper som kan vara intressanta för dialogen men som kan kräva särskilda insatser att nå ut till. I exemplet med fritidsgården kan det vara lätt att få en dialog med de ungdomar som brukar träffas på fritidsgården. Men hur når vi de ungdomar som inte går till fritidsgården, utan vill ha andra aktiviteter, eller kanske en annorlunda fritidsgård? Fundera också på om det kan finnas resursstarka eller högljudda påtryckargrupper i frågan, och hur du i så fall balanserar dem mot övriga intressenter. 13

17 Våra roller Förtroendevalda och tjänstemän måste båda medverka i medborgardialogen, men i klart åtskilda roller. De förtroendevalda har ansvar för dialogen och bestämmer vad den ska handla om och vilken nivå av inflytande som gäller. I mötet med medborgarna agerar de förtroendevalda, gör presentationer och lyssnar av dialogen. Detta till skillnad från brukardialogen, där tjänstemännen möter och lyssnar till brukarna. Medborgardialogen är öppen för alla politiska partier att delta i - men förtroendevalda måste skilja på sin roll som partipolitiker och sin roll som kommunal förtroendevald. Mycket Lite Mycket 14

18 Som partipolitiker ska man argumentera för sitt budskap, och i förlängningen värva röster till partiet och kanske även nya medlemmar. Som deltagare i medborgardialogen är det viktigt att inte göra den till debatt mellan politiska skiljelinjer. Bäst är om medborgardialogen handlar om ämnen där de politiska partierna inte låst sig för någon lösning. Skulle det finnas redan klara politiska ställningstaganden bör de redovisas tidigt i dialogen, och därefter i möjligaste mån läggas åt sidan. Redovisningen ska handla om det egna förslaget, inte kritisera andra förslag. Som förtroendevald ska man i en medborgardialog koncentrera sig på att lyssna av var medborgarnas fokus ligger, vilka behov och värderingar som framförs. Det finns sedan anledning att ställa frågor, som bör vara öppet formulerade, och lyssna till svaren. Som insatt i den fråga eller verksamhet det gäller kan den förtroendevalde beskriva de alternativ som finns, det handlingsutrymme som finns, och vad som måste avstås för att nå andra mål. Detta bör ske på ett objektivt sätt och utan att gå i polemik med det som framförs i dialogen. Naturligtvis måste man kunna uttrycka sina egna åsikter och argument, men utan att mer ovana deltagare i dialogen känner sig tillplattade. 15

19 CHECKLISTA Ämnet för dialogen är klargjort och avgränsat. Medborgarna har fått tillräcklig information om frågan. Målgruppen eller målgrupperna för dialogen är tydliga. Dolda respektive högljudda intressegrupper är kartlagda. Nivån för dialogen är fastställd och klargjord för deltagarna. Deltagande förtroendevalda och tjänstemän är klara över sina roller. 16

20 Genomföra medborgardialog En medborgardialog ska ge de förtroendevalda mera kunskap genom att lyssna på medborgarna. Medborgardialogen har olika metoder, t.ex. fokusgrupper, medborgarpanel, dialogcafé. En bra dialog innehåller ofta en blandning av flera olika metoder. Nedan redogörs för de metoder vi främst ska använda i Borås Stad, men naturligtvis finns det utrymme för att utveckla nytt. För att medborgarna ska känna igen sig och få rätt förväntningar på dialogen, ska vi i kommunens olika verksamheter använda samma benämningar på de olika metoderna. Medborgardialog är inte detsamma som direktdemokrati. Någonstans går en gräns då dialogen slutar och den vanliga politiska beslutsprocessen tar vid. Var tydlig med den gränsen, så att deltagarna i dialogen förstår hur beslutet måste gå till. Borås Stad använder även e-petition. En e-petition är en möjlighet för medborgarna att lämna ett förslag, liknande fullmäktigeledamöters möjlighet att skriva en motion. E-petition medför dock inget samtal, och är inte någon metod i medborgardialog. 17

21 Metoder Enkät En enkät kan vara ett trubbigt instrument, men de svar den ger är å andra sidan ganska säkra. För att vara enkel att svara på bör en enkät oftast vara utformad som flervalsfrågor med givna alternativ. Alternativen innebär en bundenhet för den som svarar. Det är alltså viktigt att formulera frågorna med omsorg. En ambitiöst upplagd enkät med ett korrekt urval och tillräckligt antal svarande ger ett besked som är ett säkerställt tvärsnitt av den tillfrågade gruppen. I sin enklaste form kan en enkät vara en fråga på webben. Svaret blir då bara en fingervisning, eftersom man inte har någon kontroll av hur de som svarat representerar målgruppen. Fokusgrupp En fokusgrupp skapar delaktighet, och kartlägger vad gruppen tycker är viktigt i en viss fråga. Det ger ett underlag om vad som är mest angeläget att ta tag i. Fokusgrupp används tidigt i en process för att identifiera viktiga faktorer, och gruppens insikt i ärendet. Det kan vara en kompletterande metod före en enkät, för att ställa rätt frågor. Styrkor med fokusgrupp är att det är en enkel, snabb och strukturerad metod. Ofta stimulerar den till givande samtal, och ger många idéer och förslag. Det går snabbt att sammanställa resultaten och redovisa dem. En begränsning är att fokusgruppernas diskussioner inte ger tid att analysera frågan på djupet. 18

22 Fokusgruppen ska ha en moderator som är insatt i ämnet, och någon som dokumenterar. Lokalen bör vara möblerad så att deltagarna ser tavlan där dokumentationen görs löpande. En lämplig grupp är 6 till 12 deltagare, för att de ska känna sig fria att uttrycka sina åsikter. Metoden fungerar bäst i en homogen grupp som kan kopplas till frågan. Det kan vara ett bra sätt att engagera marginaliserade grupper. Tidsåtgången är 2-3 timmar. En morot kan behövas för att få medborgarna att delta i fokusgruppen. Man bör också planera någon servering under gruppens möte, och underlätta deltagande genom att t.ex. ordna barnomsorg. Geopanel Med Geopanelen kan du framför allt ställa frågan var? : Var är det tryggt att gå, eller var ska vi bygga en lekplats? Medborgare inbjuds att uttrycka sin åsikt eller lämna sitt förslag genom att sätta en markör på en plats, märka ut en vägsträcka eller markera ett område på kartan. Till markeringen kan man också koppla en skriftlig kommentar. Bra kartmaterial är en förutsättning för Geopanelen. Alla svaren får en geografisk koppling. Använder man GIS-karta som underlag kan svaren analyseras mot olika kartlager i systemet. GeoPanelen ger möjlighet för många att lämna synpunkter och förslag när det passar dem. Använd inte för många eller för komplicerade frågor, det bör vara så enkelt att svara att det tar max 15 min. Medborgarpanel En medborgarpanel är en grupp som ger förtroendevalda ett bredare underlag till beslut genom att svara på frågor, lämna synpunkter och komma med förslag och idéer. En medborgarpanel kan sättas samman på olika sätt, t.ex. en öppen inbjudan där de som anmäler sig får delta, eller slumpmässigt utvalda från befolkningsregistret efter olika kriterier. Panelen är sedan i funktion under en längre tid. Eventuellt kan man successivt byta medlemmarna i panelen. 19

23 En medborgarpanel kan träffas via fysiska möten eller som en e-panel över webben, eller en kombination. En e-panel via webben ger snabbare resultat. Delta utan krav på att komma till fysiska möten kan locka medborgare som har ont om tid. Var tydlig med om panelen ska behandla en viss fråga eller användas för alla verksamheter. Panelen kan inte få frågor alltför ofta, varannan månad kan vara lagom. Det tar en hel del tid att hantera en medborgarpanel, från att bjuda in deltagare till att ställa frågor och få in svar. Någon måste ha ansvaret för att administrera panelen, och för beslut om vilka frågor som ska ställas. 20

24 Dialogcafé Cafémetoden uppmuntrar människor att delta i diskussioner i en informell och bekväm miljö. Den lämpar sig särskilt för att få fram idéer och förslag. Det är viktigt att lokalen är inbjudande och avkopplande. Ämnet måste vara relevant och tydligt. Mötet leds av en moderator och bör inledas med en kort faktagenomgång av ämnet. Informationsmaterial bör också finnas till hands. Små samtalsgrupper runt bord undersöker ett tema eller givna frågor, som skall vara öppna och utmanande. Deltagarna kan byta grupp vid förutbestämda tidpunkter under mötet. Målgruppen kan vara alla kommuninvånare, eller representanter för grupper och intressenter. Målgrupperna kan gärna blandas. Processen genomförs i princip med tre olika faser; analys, fördjupad analys, utarbeta förslag. Arbetet vid borden dokumenteras. Idéer och synpunkter delges övriga deltagare både under och i slutet av mötet. Styrkor med metoden är att den känns informell, öppen och flexibel. Den uppmuntrar lärande, och att lyssna och utbyta synpunkter. Metoden skapar ett starkt engagemang hos deltagarna, men ska inte användas för att fatta beslut eller göra direkta åtaganden. Dialogcafé kan även genomföras i en mer öppen variant. Man väljer då inte en målgrupp att bjuda in, utan annonserar en inbjudan öppen för alla intresserade. Även själva mötet kan då vara friare och behöver inte inledas med någon faktagenomgång, utan kan handla mer om idéer från de församlade. 21

25 Rådslag Rådslag kan användas när både mål och handlingsalternativ är öppna. Grundtanken är att människor diskuterar olika alternativ med för- och nackdelar, och de konsekvenser det skulle kunna innebära att genomföra vart och ett. Ett rådslag måste vara väl förberett, organiserat med en tydligt strukturerad dialog med medborgare, intressenter, företagare, och andra aktörer t.ex. inom ett geografiskt område. Rådslaget kräver ett omfattande förarbete av både politiker och tjänstemän. Inför rådslaget bör man klargöra ett tydligt syfte som avgränsas i tid och rum. Under rådslaget krävs tydliga spelregler och ramar för vad deltagarna kan påverka. En kunnig processledare har stor betydelse. Rådslaget formulerar och prioriterar förslag som sedan lämnas till politikerna för beslut. Efter rådslaget får deltagarna återkoppling om vad som beslutades och varför, och hur det ska genomföras. Styrkor med rådslaget är att man får en strukturerad process med fokus kring några huvudförslag. Det är tydligt med vad som ska ske med resultatet, och i allmänhet kort tid till genomförandet. En begränsning är att huvudförslagen redan är utkristalliserade, och inga nya förslag kan komma in i processen. 22

26 Öppet områdesmöte Öppet områdesmöte är en mötesplats mellan medborgare, organisationer och politiker för dialog och svar på invånarnas frågor. Metoden kan vara ett löpande samarbete med lokalsamhället, och samtalen koncentreras kring frågor av särskilt intresse för området. Antalet möten kan variera, från två gånger om året till varannan månad. Metoden kan användas när man vill - informera lokalbefolkningen om politik och utveckling i det lokala området. - ta reda på vad invånarna tycker om en fråga inom området. - ta reda på vilka frågor som är viktigast för lokalbefolkningen. - att förtroendevalda ska ta emot synpunkter och svara direkt på frågor. Mötet bör vara på kvällstid. Agendan är klar i inbjudan till mötet. För svar på mötet bör frågor eller synpunkter anmälas i förväg, men utrymme bör också finnas för korta övriga frågor från deltagarna. Resultaten rapporteras till deltagarna efter varje möte, och inåt i organisationen. Öppet områdesmöte främjar öppenhet och insyn. Finns det oro för något i området kan mötet anpassas till detta. En begränsning är att man ofta bara når de människor som alltid kommer till olika möten. 23

27 Framtidsverkstad Framtidsverkstad är en pedagogisk metod för att få fram både konkreta idéer och visioner. Metoden har lust och kreativitet som drivkraft, och skapar både frihet och trygghet. Huvudprinciper är deltagarstyrning, demokrati och struktur. Alla idéer och åsikter blir hörda, diskuterade och införda i ett sammanhang Metoden bygger på att man vill förändra eller utveckla något. De medverkande ska hitta en plattform där de kan förverkliga sina idéer tillsammans. Detta bearbetas i faser från probleminventeringar till beslut om vad som behöver göras, när det ska göras, ibland även hur det ska göras och av vem. En lyckad framtidsverkstad leder ofta till att arbetsgrupper går vidare med lösningar och nya utvecklingsprocesser. Framtidsverkstad är strikt upplagd tidsmässigt och det är noga att hålla tiderna. Verkstaden tar minst en hel dag. Det behövs moderatorer som är utbildade i tekniken, och en stor lokal med mycket väggutrymme. Deltagarna måste vara aktiva och vara med hela tiden. Det är en fördel att ha en blandad grupp med politiker, tjänstemän, medborgare och andra intressenter. Det bör vara högst ca 25 personer. En styrka är att metoden är enkel att förstå och genomföra, men den kan kräva en noggrann uppföljning för att stödja den fortsatta processen. 24

28 Samråd Samråd är en typ av medborgardialog som finns reglerad i plan- och bygglagen för arbete med översikts- och detaljplaner. Lagen säger att kommunen där ska samråda med sakägare, boende och andra som har ett väsentligt intresse av förslaget. Samrådet syftar till att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt, och ge möjlighet till insyn och påverkan. Under ett samråd om en detaljplan ska kommunen redovisa planförslaget, skälen för förslaget och planeringsunderlaget. Inte minst när samrådet handlar om något så komplicerat som en detaljplan är det viktigt att göra materialet åskådligt och lätt tillgängligt för allmänheten. Det ska vara lätt att komma med synpunkter, och tydligt vilka möjligheter man har att påverka. Trygghetsvandringar Trygghetsvandringar handlar om hur boende och verksamma i ett område upplever sin närmiljö. Medverkar gör exempelvis politiker samt förvaltning och bostadsbolag som ansvarar för den fysiska miljön, och utöver medborgare gärna föreningar eller andra grupper som representerar viktiga intressen i området. Ofta kan det också vara bra om Polisen medverkar. Vandringen ska kartlägga området för att analysera otrygga miljöer och öka kunskapen om situationen i området. Börja med att samla in och analysera material från området. Efter vandringen eller vandringarna återstår att prioritera åtgärder, och eventuellt göra en åtgärdsplan. 25

29 Medborgarbudget Medborgarbudget kan användas för att göra budgeten begriplig, och visa hur komplext beslutsfattandet kan vara både på kort och lång sikt. Genom att bjuda in medborgare och be om deras synpunkter på prioriteringar, inkomster och utgifter kan man få ökad förståelse och acceptans för förändringar i verksamheter. Medborgare kan bjudas in att komma med förslag, t.ex. utifrån en given ekonomisk ram. De kan också få möjlighet att besluta om satsningar utifrån den ramen. Det krävs väl förankrade beslut innan man bjuder in till medborgarbudget. Det är också viktigt att vara mycket tydlig med vad som kan göras och inom vilka ramar medbeslutandet kan ske. Frågeställningarna måste presenteras lättförståeligt. Metoden ger ofta stort engagemang från dem som deltar. Medborgarna kommer ofta med bra och väl genomtänkta förslag och synpunkter. Man bör dock undvika alltför tekniska och komplicerade frågeställningar. Målgruppen kan vara medborgarna i stort eller i utvalda grupper. Tidplanen följer budgetarbetet för att medbeslutande ska kunna bli en realitet. I de fall man bjuder in barn och unga att prioritera eller besluta utifrån givna ramar, bör tiden från idé till genomförande kortas så mycket det går. 26

30 27

31 28

32 Verktyg Tidplan Gör en tidplan för hela dialogen. Tidplanen utgår från den tid som dialogen kräver och utmynnar i tidpunkt för beslut, eller från när beslutet behöver fattas och ser vilken tid som finns för dialogen. För vilket fall kan möten och annat schemaläggas så att inte dialogen faller på tidsbrist i slutspurten. I tidplanen anger du också vem som ansvarar för de olika momenten. Var konkret skriv aldrig till exempel berörd nämnd, utan försäkra dig om att det finns utpekade personer som tar ansvar. Finansiering Samtidigt som du gör tidplanen bör du försäkra dig om att alla delarna i dialogen är finansierade. Det gäller både pengar till annonser och lokaler för själva dialogen, och investering eller driftspengar för att det som dialogen handlar om ska bli verklighet. Struktur Medborgardialog ska vara ett enkelt och informellt samtal. Ofta söker vi grupper som inte är vana vid möten och mötesteknik. Stöt inte bort dem med formalia, utan ha enkla former för mötet. Det hindrar inte att till exempel en samtalsledare kan fördela ordet; tvärtom kan det hjälpa försiktigare deltagare att göra sig hörda. Utan att bli formell behöver man ändå ge en viss struktur åt mötet. Var tydlig med vad som är ämnet, och inom vilka ramar dialogen ska föras. Klargör hur mötet måste hantera aspekter som är för långsiktiga eller omfattande för att rymmas i ämnet, eller som kanske bara är ett klagomål på någon detalj. Om det behövs, gör också tydligt hur långt kommunens kompetens sträcker sig. 29

33 Tillgänglighet En väl vald plats kan ha stor betydelse både för hur många deltagare som kommer till dialogen, och för hur avspända de känner sig. Kommunens sammanträdesrum kan ha för formell prägel. Bäst är lokaler där målgrupperna ofta vistas, och närhet är ett plus. Tänk fritt kanske finns det lokaler som annars inte används för möten, men som passar utmärkt för din dialog. Tänk även på funktionsnedsatta, till exempel rullstolsburna. Hörslinga underlättar för dem med nedsatt hörsel. Man kan göra det lättare att delta även genom att välja en tid som passar målgruppen, och kanske erbjuda tolkning och barnpassning. 30

34 Lockbeten Mat eller kaffe är självklara möjligheter att stimulera deltagarna. Frukostmöten är exempel på en tidseffektiv lösning, där det kan locka att samtidigt få frukost. I en medborgarpanel kan det vara aktuellt att arvodera deltagarna. Ett annat lockbete kan vara att mötet har en intressant talare som anknyter till dialogen. Dokumentation Dialogen måste ovillkorligen dokumenteras. Det är gott och väl att ha ett öppet sinne och öra, men resultatet av dialogen måste också tas om hand och användas. Hur dokumentationen ser ut kan variera med dialogformen, men den måste finnas. Ibland kan deltagarna själva medverka i dokumentationen. Det får inte ske som en belastning, utan då det kan bidra till ökat engagemang. Att föra anteckningar synliga under mötet kan öka delaktigheten. Men gå aldrig till en dialog utan att veta hur dokumentationen ska ske. All dokumentation från Borås Stads olika medborgardialoger ska sammanställas på en gemensam plats på kommunens webb. Där ska det gå att följa de olika dialogerna. Massmedia Det kan bli så att massmedierna refererar dialogen, och kanske även deltar i den med till exempel ledarkommentarer. Det kan också hända att en medborgardialog sker utan att media uppmärksammar den. Om media rapporterar om dialogen kan det vara positivt genom att skapa ökat intresse och förmedla kanske både bakgrundsfakta och olika alternativ och argument. Det kan också kännas negativt om till exempel någon aktör i dialogen får dominera i media. Om media rapporterar från dialogen eller inte kan vi inte påverka. Däremot kan vi försöka göra den mediala uppmärksamheten till något positivt för dialogen. Det gör vi genom att vara öppna och välkomnande för media, ha ett bra faktaunderlag, och bidra till en allsidig presentation av dialogens resultat - men samtidigt tänka på att det kan finnas personer som vill delta i dialogen utan att vara med i massmedia. 31

35 Övrigt Allmänhetens frågestund finns i både Kommunfullmäktige och nämnderna. Det är en form av dialog, men inte en metod för medborgardialog eftersom den inte öppnar för något inflytande. Frågestunden ger bara upplysningar i sak om de frågor som ställs. E-petition låter medborgarna ställa förslag, som kommunen bereder som varje annat ärende. Borås Stad har beslutat att införa e-petition. Det är ett bra sätt för allmänheten att kunna ta upp frågor, men inte heller det någon form av medborgardialog. Däremot kan en fråga som väckts via e-petition vara ett lämpligt ämne för en medborgardialog. Återkoppling Återkoppling är självklar och nödvändig för en medborgardialog. Deltagarna måste få veta vad deras insats lett fram till. Det krävs för att de ska känna att den tid de lagt ner varit meningsfull, och för att vårt arbetssätt medborgardialog ska vara trovärdigt. Återkoppling kan ske på olika sätt. Planera redan från början hur återkopplingen ska ske. Tala om för deltagarna vid dialogtillfällena hur de kommer att få återkoppling. Återkopplingen börjar redan medan dialogen pågår. Dialogen kan innehålla ett antal möten eller andra aktiviteter. Deltagarna måste få återkoppling både under tiden de deltar och efter avslutad dialog. I en del fall kan återkopplingen ske genom att resultatet är tydligt för alla. Om det till exempel gäller att bygga en lekplats, ändra en trafiklösning eller inreda en fritidsgård kan alla se resultatet. Om man kommit överens om det under dialogen kan resultatet vara återkopplingen. I andra sammanhang leder dialogen kanske inte till någon snar förändring, eller till en åtgärd som inte är så synlig utåt. Då bör man på andra sätt bekräfta deltagarna och vad deras arbete lett fram till. Denna bekräftelse blir mer betydelsefull ju intensivare deltagandet varit. En person som deltagit i en arbetsgrupp kan exempelvis uppmärksammas med ett avslutande möte under festligare former, 32

36 eller ett personligt brev. För personer som deltagit mera i ett kollektiv finns kanske inte den möjligheten. För den skull får bekräftelsen inte utebli, bara finna andra vägar. Återkopplingen gäller inte bara dem som deltagit i dialogen. Alla boråsare är alltid en målgrupp för återkoppling. Även en riktad medborgardialog är känd i en bredare grupp. Sök alltid höja intresset för medborgardialog genom att berätta vad just denna dialog lett till. Utöver våra egna kanaler är massmedia en bra väg. I en del fall kan vi nå redaktionell plats, i andra får vi välja att annonsera. En annons kan ytterligare stärka dem som deltagit i dialogen. Alla resultat och all dokumentation från medborgardialogerna ska finnas samlade på Borås Stads webb, så att intresserade kan ta del av dem den vägen. 33

37 CHECKLISTA Metoderna för dialogen är fastställda. Tidplan för dialogen innehåller alla moment. Finansieringen av dialogarbetet är klar. Det finns finansiering för den åtgärd dialogen handlar om. Alla medverkande förtroendemän och tjänstemän är vidtalade. Lokalen är naturlig för målgruppen och tillgänglig även för funktionsnedsatta. Rätt kanaler för inbjudan är valda. Dokumentationen av dialogen är säkrad. Kontakter med massmedia är planerade. Återkoppling sker löpande under processen. Återkoppling av resultatet sker till deltagarna efter processen. Resultatet av dialogen sprids även till en bredare grupp. Dialogen är dokumenterad på Borås Stads webbplats. 34

38 Utvärdering Liksom medborgardialog är ett sätt för Borås Stad att skapa en bättre verksamhet, kan även dialogerna bli bättre genom erfarenhet. Summera alltid din dialog, till nytta för både dig själv och andra som arrangerar medborgardialoger. Utvärderingen ska beskriva syftet med dialogen, ämnet, målgruppen och vilka metoder som användes. Den bör svara på frågorna: Var ämnet lämpligt för medborgardialog? Var förtroendevalda öppna för dialog och inte låsta partipolitiskt? Nådde vi den målgrupp vi ville? Hur fungerade metoderna? Vad blev kostnaden för dialogen? Identifiera vad som varit nycklar till resultatet. Reflektera och ge lärdomar att ta med i fortsatta arbetet med medborgardialog. Självfallet är det viktigt att ta reda på hur deltagarna upplevde dialogen. Det sker enklast med en enkät. Samtidigt får du inte trötta ut deltagarna med sådant. Följ upp med en enkät vid ett utvalt tillfälle. Välj några få frågor som du har nytta av, inte ett helt frågebatteri. Ge flervalsfrågor hellre än frågor där respondenten själv måste formulera ett svar. CHECKLISTA Erfarenheterna är summerade i en utvärdering. 35

39 36

40 CHECKLISTA - ett kort komihåg med de viktigaste punkterna. SYFTE bestäm syftet med dialogen. NIVÅ bestäm vilken nivå på dialog och inflytande du ska ha. RAMAR bestäm avgränsning för vad dialogen gäller. DELTAGARE bestäm vilka målgrupper du ska rikta dialogen till. METODER bestäm vilka former och metoder din dialog ska använda. TIDPLAN gör en kalender över dialogen med sikte på beslutet. ANSVAR klargör vem eller vilka som har ansvar för olika aktiviteter. AKTIVITETER säkerställ att deltagare, presentationer och material finns på plats. DOKUMENTATION ta vara på vad som kommer fram i dialogen. ÅTERKOPPLING berätta för deltagare och medborgare vad dialogen gav. UTVÄRDERING använd erfarenheterna för en ännu bättre dialog nästa gång. 37

41

42 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Sida 1(5) Linda Björnberg, Miljö- och konsumentnämnden Ansökan om tillstånd för etablering av Vindkraftpark Hedared Yttrande till Kommunstyrelsen (Dnr 2013/KS0295) Verksamhetsutövare: Gamesa Energy Sweden AB, Solna Strandväg 78, Solna Fastigheter: Hedared 2:7, 1:3, 1:4, 1:18, Töllsjö-Slätthult 4:1, 1:32 samt Risa 1:11. i Borås Stad och Bollebygds kommun Sammanfattning Gamesa Energy Sweden AB ansöker om tillstånd att få uppföra och driva en vindkraftsanläggning med tillhörande infrastruktur som tillfartsvägar, fundament och elnätsanslutningar i ett område som omfattas av fastigheterna Hedared 2:7, 1:3, 1:4, 1:18, Töllsjö-Slätthult 4:1, 1:32 samt Risa 1:11. Anläggningen omfattar fastigheter i både Borås Stad och Bollebygds kommun. Vindkraftsparken benämns i ansökan som Vindkraftspark Hedared. Huvudalternativet för etableringen innefattar en anläggning om åtta vindkraftverk med en installerad kapacitet på upp till 5 MW vardera och med upp till 192 meters totalhöjd. De planerade vindkraftverken planeras att ha en maximal navhöjd på upp till 120 meter och en rotordiameter på upp till 144 meter. Den årliga elproduktionen som produceras blir som mest 96 GWh, vilket motsvarar hushållsel för cirka villor/radhus. Tillståndsansökan, inklusive en miljökonsekvensbeskrivning, har av Länsstyrelsen remitterats till Kommunstyrelsen i Borås Stad. Kommunen ska i sitt yttrande tidigt informera Länsstyrelsen om man avser tillstyrka eller avstyrka ansökan. Miljö- och konsumentnämnden har i sin tur fått ärendet på remiss från Kommunstyrelsen. MKB-processen har lett till att vindkraftverk fått andra placeringar än vad som planerades i ett tidigt skede dels på grund av andra intressen i området och dels på grund av hänsyn till ett biotopskyddat område. Miljöförvaltningen anser att ansökan behöver kompletteras med bland annat ytterligare fågelinventeringar innan beslut om tillstyrkan eller avstyrkan kan fattas. Miljöförvaltningen POSTADRESS Borås BESÖKSADRESS Sturegatan 42 WEBBPLATS boras.se E-POST miljo@boras.se TELEFON FAX

43 Datum Dnr Sida 2(5) Förslag till beslut Miljö- och konsumentnämnden beslutar att föreslå Kommunstyrelsen att avvakta med beslut till dess att begärda kompletteringar av ansökan inkommit. Ärendet Ansökan Gamesa Energy Sweden AB ansöker om tillstånd att nordväst om Hedared få uppföra och driva en gruppstation med åtta vindkraftverk med en installerad kapacitet på upp till 5 MW vardera och med upp till 192 meters totalhöjd. Vindkraftsparken benämns i ansökan som Vindkraftspark Hedared. Anläggningen kommer att vara placerad i både Bollebygds kommun och Borås Stad. De planerade vindkraftverken planeras att ha en navhöjd på upp till 120 meter och en rotordiameter på upp till 144 meter. Som alternativ utformning föreslås åtta mindre vindkraftverk på samma platser, men med en installerad kapacitet på upp till 2,5 MW vardera och med en totalhöjd på upp till 150 meter. Anläggningens totala installerade effekt blir därmed som högst 40 MW och den årliga elproduktionen blir som mest 96 GWh, vilket motsvarar hushållsel för cirka villor/radhus. Bolaget har lämnat ett antal förslag till villkor för verksamheten. Tillståndsansökan, inklusive en miljökonsekvensbeskrivning, har av Länsstyrelsen remitterats till Kommunstyrelsen i Borås Stad. Kommunen ska i sitt yttrande tidigt informera Länsstyrelsen om man avser tillstyrka eller avstyrka ansökan. Miljö- och konsumentnämnden har i sin tur fått ärendet på remiss från Kommunstyrelsen. Miljö- och konsumentnämnden är i rollen som tillsynsmyndighet även remissinstans direkt till Länsstyrelsen. I det ärendet har förvaltningen begärt vissa kompletteringar och tydliggöranden av ansökan, se vidare nedan. Området De fastigheter som berörs av ansökan är Hedared 2:7, 1:3, 1:4, 1:18, Töllsjö-Slätthult 4:1, 1:32 samt Risa 1:11. Fyra av de åtta verken placeras inom Borås Stad. Ingen bebyggelse är belägen inom projektområdet. Närmsta bostadshus ligger ca 730 meter från närmsta vindkraftverk. Närmsta tätorter är Hedared och Töllsjö. I Borås Stads eget framtagna dokument Förutsättningar för att bygga vindkraft i Borås ligger den aktuella parken inom område 3, där Bollebygds kommun önskar stor restriktion. Bollebygds kommun har därefter gjort ett tematiskt tillägg till ÖP 02 som bedömer delar av området som lämpligt för vindkraftsetablering. Området omfattas inte av någon detaljplan. I Borås Stads översiktsplan (ÖP06) utpekas delar av området för den planerade vindkraftsparken som ett stort opåverkat område. Delar av projektområdet, som ligger i Bollebygds kommun, berör även riksintresse för naturvård. Inom det området

44 Datum Dnr Sida 3(5) är dock inga vindkraftverk placerade. I övrigt berörs inga riksintressen för kulturmiljövård, Natura 2000 eller friluftsliv. Vägledande för placeringen har varit topografin och vindförhållandena på platsen. Andra styrande faktorer har varit den dominerande vindriktningen och avstånd till bostäder, naturvärden och fornminnen. Det har även eftersträvats att i första hand placera verken på höjder då vinden där kan utnyttjas maximalt. Styrande för placering har även varit att undvika fornlämningar och höga naturvärden. Projektområdet är ca 6 km 2 stort och består i huvudsak av brukad barrskog. En stor del av området utgörs av kalhyggen. Över hela projektområdet förekommer några våtmarker och sjöar, där Västra Valsjön är en av de större. Enligt beräkningar så ligger vindens årsmedelvärde inom området 6,6-7 m/s på 103 meters höjd. Sökandens beskrivning av miljökonsekvenser Ljud och skuggor Gamesa har gjort beräkningar på hur ljud och skuggor kommer att påverka de boende i omgivningen. Beräkningarna visar att Naturvårdsverkets riktvärden för buller på 40 db(a) inte överskrids. Vindkraftverken kommer att skugga några fastigheter mer än Boverkets riktlinjer på 8 timmar per år eller 30 minuter per dag. I dessa fall kommer sökanden att vidta skuggreducerande åtgärder för verken vid den störningskänsliga bebyggelsen. I Bollebygds kommun planerar Gothia Vind en vindkraftsetablering, Älmåsa, vilken ligger 1-2 km väster om vindpark Hedared. Den etableringen är i ett så tidigt skede att Gamesa gör bedömningen att det är svårt att beräkna eventuella kumulativa effekter av ljudet. Landskapsbild Anläggningen kommer att påverka landskapsbilden. En siktbarhetsanalys är utförd som visar att anläggningen kommer att vara synlig från 4,6 % av ytan i området. Närmsta bostad ligger 734 meter från ett av vindkraftverken. Den bostaden kommer även, enligt siktbarhetsanalysen, att kunna se 7-8 vindkraftverk. För att åskådliggöra hur intrycket av vindkraftverken påverkar landskapet har ett antal fotomontage tagits fram. Naturvärden En naturvärdesinventering har genomförts inför framtagandet av ansökan. Fyra områden med värdefulla miljöer identifierades, vilka är en blandbarrskog och tre bestånd av gammal granskog. En av skogarna bedömdes vara nyckelbiotop och en bedömdes vara ett naturvärdesobjekt. Sammanfattningsvis förekommer få värdefulla miljöer inom projektområdet på grund av det storskaliga skogsbruk som bedrivs där. Gamesa kommer att lämna orörda skyddszoner runt de värdefulla miljöerna för att de inte ska påverkas av exploateringen.

45 Datum Dnr Sida 4(5) Naturvård Den nordöstra delen av projektområdet berör ett riksintresse för naturvård, Skogsbygden, vilket innefattar ett odlingslandskap med naturbetesmark och äng samt våtmarkslandskap. En förutsättning för områdets bevarande är att myrmarkerna bevaras orörda och att området inte avvattnas. Inget intrång kommer att göras i detta område. Natura 2000 Det Natura 2000-område som ligger närmast den tilltänkta vindkraftsparken är Gantarås, vilket ligger ca 1 km norr om projektområdet. Området är litet och utgörs av en slåtteräng, vilken inte kommer att påverkas at planerad etablering. Naturreservat Närmsta naturreservat är Tränningen, vilket ligger ca 5 km norr om projektområdet. Reservatet utgörs av två mossar med omgivande skogar. Syftet med reservatet är bland annat att bevara och utveckla naturvärden knutna till kulturlandskapet samt att friluftsliv ska kunna bedrivas i hela naturreservatet. Inget intrång kommer att göras i reservatet. Det pågår även en utredning gällande bildandet av ett naturreservat norr om väg 180, kallat Västgöta Fjällar. Området är inkluderat i myrskyddsplanen för Sverige och klassat som naturvärdesklass 1. Inga vindkraftsverk placeras norr om väg 180, och bolaget bedömer att anläggningen inte utgör någon påverkan. Stora opåverkade områden Delar av den tänkta anläggningen ligger inom ett område som i ÖP 06 bedöms som ett stort opåverkat område. I ÖP anges att stora opåverkade områden ska värnas mot åtgärder som påverkar ett opåverkat områdes karaktär. Strandskydd Inom området finns tre sjöar som omfattas av strandskydd på 100 meter. Parken har utformats så att inget intrång på strandskyddet sker. Kulturmiljö och fornminnen En arkeologisk utredning har genomförts i det tänkta vindkraftsområdet. Utredningen har resulterat i att åtgärder kommer att vidtas i samband med exploateringen så att påverkan minimeras. Hedareds stavkyrka är Sveriges enda kvarvarande stavkyrka som står kvar på ursprunglig plats. Kyrkan bedöms som ett omistligt nationellt kulturarv och skyddas även som ett kyrkligt kulturminne. Den planerade anläggningen bedöms främst bidra med en visuell påverkan på stavkyrkan och andra kulturmiljöer i området. Sandhults kyrkliga samfällighet har inte lämnat några synpunkter på etableringen. Fåglar och fladdermöss Gamesa har låtit utföra en förstudie och efterföljande inventeringar avseende bland annat skogshöns, rovfågel och lommar inom projektområdet. För att ta reda på hur fladdermusfaunan ser ut i området har man även låtit göra en förstudie och inventering av fladdermöss genomförts.

46 Datum Dnr Sida 5(5) Den sammanvägda bedömningen är att etableringen av anläggningen innebär en liten negativ konsekvens för fågellivet och fladdermöss. Övrigt Gamesa har även utrett andra aspekter som kan påverkas såsom hydrologi, geologi och friluftsliv. Hur MKB-processen har påverkat utformningen av vindkraftparken MKB-processen har specifikt bidragit till att tre vindkraftverk har flyttats jämfört med ursprunglig planerad placering. Verk 5, 6 och 8 har fått nya placeringar på grund av motstående intressen och höga naturvärden. Miljöförvaltningens bedömning Miljöförvaltningen har granskat den inlämnade ansökan med tillhörande MKB. I stort anser förvaltningen att ansökan är omfattande, men den behöver kompletteras och förtydligas inom ett antal områden för att kunna utgöra ett komplett beslutsunderlag. Bland annat behöver fågelinventeringarna utökas och konsekvensbeskrivningar för eventuella kumulativa effekter med en planerad intilliggande vindkraftspark göras. Miljöförvaltningen har i ett yttrande till Länsstyrelsen begärt att ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen ska kompletteras och tydliggöras. Förvaltningens yttrande till Länsstyrelsen bifogas. Sammantaget anser Miljöförvaltningen att beslut om tillstyrkan inte kan fattas på befintlig ansökan och föreslår att Miljö- och konsumentnämnden och Kommunstyrelsen avvaktar med beslut om tillstyrkan till dess att begärda kompletteringar inkommit. Leif Schöndell Miljöchef Linda Björnberg Miljöinspektör Beslut skickas till Kommunstyrelsen Bilaga Miljöförvaltningens yttrande till Länsstyrelsen Miljökonsekvensbeskrivning

47 Datum Dnr Sida 1(2) Linda Björnberg, Länsstyrelsen i Västra Götaland Miljöskyddsenheten Göteborg Prövning enligt miljöbalken, Vindkraftspark Hedared Lst. Dnr: Sökande: Gamesa Energy Sweden AB Fastigheter: Hedared 2:7, 1:3, 1:4, 1:18, Töllsjö-Slätthult 4:1, 1:32 samt Risa 1:11. i Borås Stad och Bollebygd kommun. Ärendet Gamesa Energy Sweden AB har lämnat en ansökan till Länsstyrelsen om tillstånd för uppförande av vindkraftverk på fastigheterna Hedared 2:7, 1:3, 1:4, 1:18, Töllsjö- Slätthult 4:1, 1:32 samt Risa 1:11 i Borås Stad och Bollebygd kommun. Miljöförvaltningen i Borås Stad bedömer att ansökan och Miljökonsekvensbeskrivningen behöver kompletteras med följande information: 1. En tabell som redogör för vilket vindkraftverk som är placerat på respektive fastighet. 2. En karta över hur Gothia Vind AB:s planerade verksamhetsområde Älmåsa ligger i förhållande till vindpark Hedared. 3. En karta som visar planerade verksplatsytor för varje verk och hur dessa förhåller sig till de ytor med naturvärden som identifierats, t ex. vid verk H8 som gränsar till område med naturvärde. 4. Kungörelsen, bilaga 4, avser ett annat vindkraftsprojekt än Hedared. Vänligen komplettera med rätt kungörelse. 5. Eftersom att effektreducering används för att klara bullerriktvärderna behöver även den minskade effekten på elproduktionen redovisas 6. En redovisning av vilket syfte det tilltänkta naturreservatet Västgöta Fjällar ska ha. På vilket sätt kommer vindkraftspark Hedared att påverka syftet med naturreservatet? 7. Kompletterande fågelstudier avseende lommar och rovfåglar. Kontroll av tjärnar och flygvägsstudier har enbart utförts några dagar i juni månad. Fler kontroller utspridda under säsongen behövs för att kunna utesluta häckning av smålom och eventuell återetablering av rovfågel som tidigare häckat i området. Ytterligare studier av flygstråk för smålom och rovfåglar som häckar i det omgivande landskapet behövs för att kunna bedöma påverkan. I vilken mån området nyttjas för födosök eller passage till och från fiskesjöar behöver klarläggas. Miljöförvaltningen POSTADRESS Borås BESÖKSADRESS Sturegatan 42 WEBBPLATS boras.se E-POST miljo@boras.se TELEFON FAX

48 Datum Dnr Sida 2(2) 8. Konsekvensbeskrivning av kumulativa effekter för fågellivet saknas. Även om ingen exakt placering av verk inom verksamhetsområde Älmåsa finns tillgänglig kan man förhålla sig till området och antal placerade verk. 9. Hur säkerställs att de skyddsåtgärder man anger gällande värdefulla miljöer i MKB sid 50 åtföljs i byggfas? Kommer ytor att avgränsas/snitslas av för markarbeten påbörjas? Skyddsavstånd anges för tre områden (ID 2, 3 och 4) medan minsta skyddszon för område 1 samt trädridå kring våtmarker, bäckar och sumpskogar saknas. De angivna skyddsåtgärderna är allmänt hållna och behöver preciseras. 10. Kabelförläggning över Nolån planeras ovan mark i befintlig ledningsgata. Om dessa åtgärder påverkar vattendraget behöver teknik och tidpunkt för planerade arbeten klargöras. Följande frågor önskar Miljöförvaltningen även få svar på: A. I miljökonsekvensbeskrivningen, sidan 50, beskrivs att väg över våtmark kommer att anläggas utan diken. Miljöförvaltningen undrar om det är klarlagt vart, gärna inritat på karta, som väg över våtmarker kommer att anläggas. B. Har försvarsmakten informerats om de reviderade placeringarna av vindkraftverken sedan de fick möjlighet att yttra sig över projektet Försvarsmakten vill, enligt remissvaret, ha en ny remiss om verken flyttas mer än 30 meter. (Se bilaga 11). C. Kommer förnyad kontakt tas med de personer och organisationer som bidragit med kunskap till skrivbordsstudien av fågelfaunan för att samla in aktuella uppgifter om senaste årets noteringar? Övrig information/kommentarer: Gamesa behöver uppdatera informationen om vindkraftverkens placeringar i Vindbrukskollen, då fler vindkraftverk än de åtta som bolaget söker för är inlagda där. I Miljökonsekvensbeskrivningen, punkt 4, står det att tillståndsprövande myndighet är Miljöprövningsdelegationen i Kalmar län och Länsstyrelsen i Kronobergslän är tillsynsmyndighet. Miljö- och konsumentnämnden är medveten om att det hela bör röra sig om en felskrivning. Framöver kan Miljö- och konsumentnämnden i Borås ha synpunkter på föreslagna villkorsformuleringar. Linda Björnberg Miljöinspektör Yttrandet har lämnats med stöd av delegationsordning fastställd av Miljö- och konsumentnämnden.