Fortbildningsdagar. i teknik & naturvetenskap

Transkript

1 Fortbildningsdagar i teknik & naturvetenskap För högstadie- och gymnasielärare oktober 2013

2 KÄRA KONFERENSDELTAGARE! För 17:e året i rad arrangerar teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Umeå universitet, och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, fortbildningsdagar för grundskole- och gymnasielärare i norra Sverige. Arrangemanget är en viktig del i vår satsning på samverkan med skolan och pågår under två dagar. Du är välkommen att delta under hela eller delar av programmet. Som vanligt är programmet kostnadsfritt och vi bjuder på lunch, buffé och fika. I år erbjuder vi ett brett och varierat program med sex olika teman: Arktis från naturresurser till jakten på ny antibiotika Fysik från supertunna material till optiska pincetter Det händer på Kemiskt Biologiskt Centrum Datavetenskap från husliga robotar till språkets strukturer Bioresurser och grön kemi för ett hållbart samhälle Matematik/skogsvetenskap från digitala hjälpmedel till viltövervakning Därutöver kan du delta i flera olika s och laborationer. Vår förhoppning är att programmet ger dig nya kunskaper inom teknik och naturvetenskap, att du får utbyta erfarenheter med lärare från andra skolor och att programmet i sin helhet kan bli en inspirationskälla i din egen undervisning. Anmäl dig via vår hemsida: Varmt välkommen! PS Vi finns också på Twitter: #lärardagar REGISTRERING Registrering sker i Brashörnan, Universum från kl 08:30-10:00 tisdagen den 29 oktober. Hämta din mapp med utförligt program och namnbricka. Passa samtidigt på att ta en kopp kaffe. Lunch och fika Din namnbricka gäller som biljett till luncher och fika. Se därför till att din namnbricka är väl synlig. Buffé Buffén på tisdag kväll kl dukas i år upp i Sveriges lantbruksuniversitets matsal och är kostnadsfri för föranmälda. Namnbrickor märkta med Buffé fungerar som entrébiljett. Utvärderingar Vi vill veta vad du tycker om fortbildningsdagarna. På vår hemsida kommer det att finnas ett webbaserat utvärderingsformulär som vi gärna vill att du fyller i. Vi skickar en påminnelse om detta till dig efter fortbildningsdagarna.

3 Tisdag 29 oktober Onsdag 30 oktober Brashörnan, Aula Nordica: Registrering & kaffe N 360 Helena Lindgren N 360 Johanna Björklund Aula Nordica: Välkommen Fika i Brashörnan N 420 Christoffer Boman N 420 Stina Jansson N 430 Magnus Ö Ewa Bergqvist N 430 Anna Lind Pantzare KBC-huset Kemi - högstadiet (samling Brashörnan) Konstnärl. campus Design & Arkitektur (buss 08.15) Aula Nordica: Erik Elmroth Elastisk datorkapacitet och gigantiska datacenter automatisk resurshantering ger snabbare och grönare tjänster på nätet Aula Nordica: Micael Jonsson & Jerker Fick Vad händer med medicinerna vi konsumerar och vilka effekter kan det ha på miljön? N 360 Per Kvarnbrink N 360 Ola Ringdahl N 420 Francesco Gentili N 420 Torbjörn Lestander Lunch på Hjortron (Universum) Lunch på Hjortron (Universum) N 430 Joakim Hjältén N 430 Anneli Ågren KBC-huset Kemi - gymnasiet (samling Brashörnan) Konstnärl. campus Design & Arkitektur forts (buss åter 11.45) N 320 Jon Moen N 360 Alexandr Talyzin N 420 Edouard Pesquet KBC-huset Herbariet NUS Sjukhusfysik Aula Nordica: Johan Berg Bygga och elda med trä ett sätt för skogen att göra ännu mer för klimatet N 320 Mikael Elofsson Fika i Brashörnan N 360 Magnus Andersson N 420 Olivier Keech (samling Brashörnan) (samling Brashörnan) Aula Nordica: Birgitta Evengård Klimatförändring i Arktis rör det vår hälsa? N 320 Gert Olsson N 320 Anoschka Hof N 360 Ludvig Lizana N 360 Alexandra Foltynowicz N420 Patrik Andersson N 420 Ola Claesson KBC-huset Herbariet forts NUS Sjukhusfysik forts

4 Tisdag 29 OKTOBER REGISTRERING och kaffe [Brashörnan, Universum] välkommen [Aula Nordica] Åsa Rasmuson-Lestander, dekan, teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Umeå universitet Talare meddelas senare, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU ELASTISK DATORKAPACITET OCH GIGANTISKA DATACENTER automatisk resurshantering ger snabbare och grönare tjänster på nätet [Aula Nordica] Erik Elmroth, institutionen för datavetenskap, Umeå universitet vad HÄNDER MED MEDICINERNA VI KONSUMERAR och vilka effekter kan DE HA PÅ MILJÖN? [Aula Nordica] Micael Jonsson, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet Jerker Fick, kemiska institutionen, Umeå universitet Lunch [Universum] Parallella sessioner 1. Föreläsningar: Arktis från naturresurser till jakten på ny antibiotika [N320] Räcker naturen till alla? Jakten på antibiotika i arktiska djup 2. Föreläsningar: Fysik från supertunna material till optiska pincetter [N360] Graphene and graphene-related materials (föreläsning på engelska) Ljus, inte bara för syns skull hur man kan fånga och förflytta objekt med endast laserljus 3. Föreläsningar: Det händer på Kemiskt Biologiskt Centrum[N420] Plant plumbing: how plants make wood tubes to conduct water (föreläsning på engelska) How does light regulate life and death in plants? (föreläsning på engelska) 4. Workshop: Herbarium UME [Mötesplats: Brashörnan] Herbariet en hörnsten i den botaniska forskningen 5. Workshop: Sjukhusfysik [Mötesplats: Brashörnan] Fysik och teknik i sjukvården en livsviktig insats KAFFE [Brashörnan, Universum] Parallella sessioner 1. Föreläsningar: Arktis från naturresurser till jakten på ny antibiotika [N320] Nya och gamla djurspridda sjukdomar i norr Will climate change wipe out (sub)arctic mammals? 2. Föreläsningar: Fysik från supertunna material till optiska pincetter [N360] Geners aktivitet och DNA-molekylens dynamik utforskas med simuleringar Spektroskopi med optiska frekvenskammar 3. Föreläsningar: Det händer på Kemiskt Biologiskt Centrum [N420] Kemikalier i enskilda avlopp - ett problem? Hur hamnar man som disputerad fysikalisk kemist som vapeninspektör i Irak? 4. Workshop: Herbarium UME [forts] 5. Workshop: Sjukhusfysik [forts] buffé [Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, matsalen]

5 Onsdag 30 OKTOBER Parallella sessioner 1. Föreläsningar: Datavetenskap från husliga robotar till språkets strukturer [N360] Gomorron Robot, jo det är bra med mig, hur är det med dig i dag då? Charmigt renoverad köksö med närhet till barnvänliga grönområden 2. Föreläsningar: Bioresurser och grön kemi för ett hållbart samhälle [N420] När aska går upp i rök forskning om små partiklar i förbränningsprocesser En droppe i havet? Eller biljoner Föreläsningar: Matematik/skogsvetenskap från digitala mattehjälpmedel till viltövervakning [N430] Elevers ytliga lösningsstrategier Matematik och digitala verktyg hur gör vi med bedömningen? 4. Workshop: Kemi för högstadiet [Mötesplats: Brashörnan] Lärorika experiment för klassrummet (högstadiet) 5. Workshop: Design & arkitektur [OBS! Buss avgår utanför Universum] Arkitektoniska rum och arbetsmetoder Design under ytan kaffe [Brashörnan, Universum] Parallella sessioner 1. Föreläsningar: Datavetenskap från husliga robotar till språkets strukturer [N360] Iksu-projektet passagekort ersätts med ansiktsigenkänning Kommer förarlösa skogsmaskiner att dominera framtidens skogar? 2. Föreläsningar: Bioresurser och grön kemi för ett hållbart samhälle [N420] Vi måste återvinna det bara är så Mat för miljoner! 3. Föreläsningar: Matematik/skogsvetenskap från digitala mattehjälpmedel till viltövervakning [N430] Mer mångfald med hyggesfritt skogsbruk? Skogens osynliga bäckar 4. Workshop: Kemi för gymnasiet [Mötesplats: Brashörnan] Lärorika experiment för klassrummet (gymnasiet) 5. Workshop: Design & arkitektur [forts, buss åter till Universum 11.45] Lunch [Universum] BYGGA OCH ELDA MED TRÄ ett sätt för skogen att göra mer för klimatet [Aula Nordica] Johan Bergh, Sveriges lantbruksuniversitet klimatförändring I ARKTIS RÖR DET VÅR HÄLSA? [Aula Nordica] Birgitta Evengård, Umeå universitet Avslutning [Aula Nordica]

6 Gemensamma föreläsningar: Tisdag 29 oktober kl Elastisk datorkapacitet och gigantiska datacenter automatisk resurshantering ger snabbare och grönare tjänster på nätet [Aula Nordica] Nyttjande av datorer, programvaror och lagringsutrymme ute på nätet, eller i molnet växer explosionsartat, liksom de datacenter som står för molnets kapacitet. Redan i dag ser vi datacenter på både tio- och hundratusentals kvadratmeters yta med elförbrukning som en mellanstor svensk stad. För dessa datacenter som levererar datorresurserna med hjälp av hundratusentals servrar ställs nya krav som är svåra att möta kostnadseffektivt, till exempel då användare stormar till en nyhetssajt med strömmande video vid en viktig nyhetshändelse. För att klara sådana belastningstoppar krävs en elastisk datorkapacitet som automatiskt och snabbt på minuter, inte månader kan mångdubbla kapaciteten för att sedan minska då behoven sjunker, allt för att optimera ekonomiska och ekologiska vinster. Lösningen ser i dag ut att tekniskt komma att bygga på en kombination av virtuella datorer, storskaliga distribuerade och automatiska resurshanteringssystem. Erik Elmroth är professor i datavetenskap vid Umeå universitet och leder Umeå universitets forskning inom distribuerade system. Forskningen fokuserar främst på managementsystem för molntjänster och molninfrastruktur för optimering av tjänsternas prestanda och resursernas utnyttjande. elmroth@cs.umu.se Vad händer med medicinerna vi konsumerar och vilka effekter kan de ha på miljön? [Aula Nordica] De flesta av de läkemedel som vi använder bryts inte ned i kroppen utan kommer ut i vår miljö via avloppsreningsverk. Därför kan man hitta rester av läkemedel i vattendrag, till exempel har man hittat det lugnande läkemedlet Oxazepam i både vatten och fisk. Eftersom Oxazepam fungerar via receptorer som finns hos alla ryggradsdjur kan man alltså förvänta sig att även dessa fiskar påverkas på samma sätt som människor. En sådan påverkan kan leda till beteendeförändringar som förändrar deras överlevnadsförmåga. I en studie visade vi att väldigt låga koncentrationer av Oxazepam påverkade abborrars beteenden de blev orädda och glupska vilket förmodligen kan ha långtgående ekologiska konsekvenser ute i våra svenska vattendrag. jerker.fick@chem.umu.se micael.jonsson@emg.umu.se Jerker Fick och Micael Jonsson är forskare på kemiska respektive ekologiska institutionen vid Umeå universitet och deras forskargrupp studerar hur låga halter av medicinrester påverkar beteenden hos, och samspel mellan, vattenlevande djur. Deras arbete som publicerades i den högt ansedda tidskriften Science i början av året blev en världsnyhet. Parallella sessioner 1: Tisdag 29 oktober kl Föreläsningar: ARKTIS FRÅN NATURRESURSER TILL JAKTEN PÅ NY ANTIBIOTIKA [N320] Räcker naturen till alla? Frågan verkar kanske lite korkat ställd, men trycket på naturen att ge oss så kallade ekosystemtjänster ökar hela tiden samtidigt som mänsklig verksamhet omformar våra landskap. Klarar ekosystemen av att leverera allt som vi vill ha? Jon Moen kommer att diskutera två olika exempel som är relaterade till skog: hur kan skogen användas i klimatarbetet, och hur kan skogsbruk och rennäring samexistera? Om det är så att naturen inte kan ge oss allt det vi vill ha så måste man göra avvägningar. Jon Moen kommer också att diskutera hur man kan resonera kring dessa avvägningar och hur man skulle kunna komma fram till lösningar. Jon Moen är professor i ekologi vid Umeå universitet. Hans forskning handlar om ett hållbart nyttjande av naturresurser, till exempel skog, rennäring och biologisk mångfald. Han arbetar framförallt i tvärvetenskapliga sammanhang tillsammans med statsvetare, kulturgeografer och historiker. jon.moen@emg.umu.se Jakten på antibiotika i arktiska djup Många bakterier har utvecklat resistens mot många och i värsta fall alla antibiotika som används i dag. Detta är utan tvekan ett av vår tids största hälsoproblem. En viktig strategi för att bromsa och vända denna utveckling är att identifiera nya typer av antibiotika. I ett samarbete mellan Umeå universitet och Universitetet i Tromsö, Norge, letar vi efter nya antibiotika djupt nere i Norska ishavet. Haven på norra halvklotet präglas av extrema förhållanden när det gäller ljus, vattentemperatur och saltförhållanden. De bakterier, svampar och alger som lever i denna miljö har utvecklat strategier för att klara sig i denna miljö, till exempel genom att producera antibiotika som gör att de framgångsrikt kan konkurrera med andra mikroorganismer. Mikael Elofsson är professor i organisk kemi med inriktning mot läkemedelskemi vid kemiska institutionen på Umeå universitet. Hans forskargrupp arbetar i gränslandet mellan kemi och biologi i projekt där gruppen utvecklar små organiska molekyler som kan användas som forskningsverktyg för att studera komplicerade biologiska processer, till exempel hur en mikroorganism orsakar infektion. mikael.elofsson@chem.umu.se

7 2. Föreläsningar: FYSIK FRÅN SUPERTUNNA MATERIAL TILL OPTISKA PINCETTER [N360] Graphene and graphene-related materials Föreläsningen ges på engelska Graphene can be described as a one-atom thick layer of graphite. Two-dimensional structures of graphene result in a wide range of unusual and highly interesting properties. Graphenerelated materials have been known for tens of years but remained a scientific curiosity until recent pioneering studies by Andre Geim and Konstantin Novoselov. In less than ten years about research papers have been published in this field and the Nobel Prize in Physics was awarded in 2010 for studies of graphene. Graphene is a high priority in EU, which recently funded a ten year project (over 120 research groups participate) to explore graphene and develop new technology based on this material, or more precisely, these materials. In fact graphene can be modified into a large number of materials with rather different properties. It can be cut in smaller pieces, nanoribbons or nano-graphenes, chemically modified or functionalized. Therefore, many different applications are suggested for graphene-related materials; transparent electrodes, touch screens, supercapacitors, transistors, new absorbents etcetera. Alexandr Talyzin är forskare vid institutionen för fysik, Umeå universitet. Hans forskning är inriktad på design och studier av nya kolmaterial, inkluderande grafenrelaterade material. Exempel på hans forskning är experiment med syntetisering av nanoremsor i grafen och design av nya absorbenter baserade på grafen. alexandr.talyzin@physics.umu.se Ljus, inte bara för syns skull hur man kan fånga och förflytta objekt med endast laserljus Ljusets egenskaper har under lång tid fascinerat människan och på senare tid även revolutionerat utvecklingen av nya tillämpningar inom industrin, medicin och grundforskning. En speciell egenskap hos ljus är t.ex. dess förmåga att ändra riktning vid växelverkan med materia och därmed överföra rörelsemängd. Denna egenskap gör det möjligt att förflytta och fånga små objekt i tre dimensioner enbart med ljus. I detta föredrag presenteras hur man kan fånga objekt med enbart ljus samt hur man kan mäta extremt små krafter med hjälp av så kallade optiska pincetter, en tillämpning som revolutionerat möjligheten att förstå processer som sker på cell- och proteinnivå. Magnus Andersson leder en forskningsgrupp inom biofysik och biofotonik vid institutionen för fysik vid Umeå universitet. I forskningsgruppen utvecklas nya optiska instrument och teorier som används för att öka förståelsen för hur till exempel bakterier kan fästa till värdceller. magnus.andersson@physics.umu.se 3. Föreläsningar: DET HÄNDER PÅ KEMISKT BIOLOGISKT CENTRUM [N420] Plant plumbing: how plants make wood tubes to conduct water As plant shoots grow into the atmosphere, water and minerals need to be transported from the roots to the advancing leaves. This occurs in specialized transport tissue called xylem or wood. The economic importance of wood/xylem is unquestionable, as Föreläsningen ges på engelska it has been extensively used throughout human history as a renewable carbon scavenging source of building material and energy. Xylem contains cells called tracheary elements (early microscopists thought they look like animal breathing tubes, trachea) but these cells conduct water (plant sap). Tracheary elements form conducting pipes throughout the plant body by inter-connecting each other end-to-end. These plumbing cells can fulfill their function due to their specific differentiation programme which will sequentially enable cells to reinforce their structure by thickening their lateral cell walls, hollowing their content by programmed cell death and the end-walls become perforated allowing continuous flow from cell to cell. We have developed plant cell cultures which can be hormonally induced to be tracheary elements. Using this novel system in combination with various biological techniques, we have been able to define the events leading to functional tracheary elements. Edouard Pesquet är forskarassistent i växtfysiologi vid Umeå universitet och Umeå Plant Science Centre. Hans forskargrupp undersöker hur växters kärlsystem för att transportera vatten och mineraler till växtens alla delar bildas, och hur det styr tillväxt och utveckling. edouard.pesquet@plantphys.umu.se How does light regulate life and death in plants? Due to their sessile nature, plants must adapt to the changing environment in order to successfully achieve their reproductive phase. Light is an essential factor for plant development and throughout evolution plants have acquired different strategies to Föreläsningen ges på engelska cope with perturbations in their light regime. For example, in response to light deprivation, plants can initiate two distinct developmental processes: shade avoidance or senescence. While shade avoidance is an acclimation response and leads to survival of the leaves, senescence leads to their death. The aim of the lecture will be to introduce the mechanisms for light perception, discuss the impact of light on the cellular metabolism and to present how modifications of the light regime can influence the induction of cell death. Olivier Keech är forskare vid Umeå Plant Science Centre, institutionen för fysiologisk botanik, Umeå Universitet. Hans forskning handlar om hur cellens energimetabolism är reglerad, särskilt under bladens senescens. olivier.keech@plantphys.umu.se

8 5. Workshop: HERBARIum UME [Mötesplats: Brashörnan] Herbariet en hörnsten i den botaniska forskningen Herbarium UME är ett av landets fem offentliga herbarier. Herbarierna utgör arkiv som innehåller växter och svampar från många lokaler och från en lång tidsperiod, och utgör en hörnsten i den botaniska forskningen. Utan dem skulle floraskrivande vara en omöjlighet! Herbarium UME innehåller cirka växtkollekter från hela världen, fast mest från norra Sverige och andra nordliga trakter. De utgör dels en provkarta på morfologi och geografisk variation, men även belägg för att en viss växt verkligen påträffats på en viss lokal. Kollekterna utgör ett unikt miljödokument, och på senare år har de också alltmer konsulterats för DNA-baserade studier. För närvarande pågår ett omfattande arbete med att digitalisera de uppgifter som hör till herbariernas kollekter, och se till att man från vilken dator som helst kan samköra uppgifterna från flera samlingar, ett arbete där vi har en mycket aktiv del. Under besöket kommer vi att få se prov på växter och svampar samlade från olika tidsperioder, och om deras betydelse för olika forskningsgrenar. Vi kommer också få en inblick i vad man kan trolla fram ur sökportalen Virtuella Herbariet, där man når data från 1,6 miljoner växtkollekter. Stefan Ericsson är museiintendent vid Herbarium UME vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet. Han deltar i flera floraprojekt, till exempel Atlas Florae Europaeae, och gjorde även kartorna till Mossbergs Den nordiska floran. En tid var han redaktör för Svensk Botanisk Tidskrift. Sedan över 30 år driver han en inventering där man karterar växternas utbredning i Västerbottens län. stefan.ericsson@emg.umu.se Obs! Passet pågår hela eftermiddagen. Max antal deltagare: 10 personer. 6. Workshop: SJUKHUSFYSIK [Mötesplats: Brashörnan] Fysik och teknik i sjukvården en livsviktig insats Sjukhusfysiker och medicinsktekniska ingenjörer arbetar i en miljö med snabb teknisk utveckling - ett spännande möte mellan teknik och vård. Supraledande magneter och antipartiklar visar hjärnans funktion. Avancerad röntgenteknik ger tredimensionella bilder av kroppens inre. Acceleratorer för cancerbehandling använder elektroner som går fortare än ljuset. Rörelseanalys inom sjukvården är ett annat nytt område. Lennart Olofsson och Fredrik Öhberg håller i ett kombinerat program med föreläsning, studiebesök på sjukhuset och praktiska övningar. Obs! Passet pågår hela eftermiddagen. Max antal deltagare: 32 personer. Parallella sessioner 2: Tisdag 29 oktober kl Lennart Olofsson är lektor i strålningsfysik vid instititutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet, och ansvarar för grundutbildningen för sjukhusfysiker och medicintekniska ingenjörer. lennart.olofsson@ radfys.umu.se Fredrik Öhberg är sjukhusingenjör på medicinsk teknik och informatik vid Norrlands universitetssjukhus och forskar inom rörelseanalys. fredrik.ohberg@vll.se 1. Föreläsningar: ARKTIS FRÅN NATURRESURSER TILL JAKTEN PÅ NY ANTIBIOTIKA [N320] Nya och gamla djurspridda sjukdomar i norr Sammanfattning publiceras senare. Xxxxxxxxx xxxxxxxxx xxxxxx xxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxx xxxxxxxxxx. Gert Olsson är forskare vid institutionen för vilt, fisk och miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå, SLU. gert.olsson@slu.se Will climate change wipe out (sub)arctic mammals? Föreläsningen ges på engelska Climate change may threaten species; but how big is the threat to (sub)arctic species? These species are particularly vulnerable because the climate is changing quicker at high latitudes, and there is no area further north to move to. By modelling future species distributions we assessed the threat for mammals. Our work suggests that future climate change will favour most mammals, except for a few cold-climate specialists, if they are able to migrate. Unfortunately, it is highly unlikely that all mammals will be able to follow their climatic niche fully. If they can t, most species will contract their ranges. We also show that although climate change per se may not threaten most (sub)arctic mammals, likely changes Anouschka Hof är postdoktor vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, och institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Hennes forskning fokuserar på vilken inverkan framtida klimatförändringar har på den biologiska mångfalden i den (sub)arktiska regionen. anouschka.hof@emg.umu.se

9 in the composition of mammal communities that follow climate change, such as increased numbers of predators and competitors to food, may! 2. Föreläsningar: FYSIK FRÅN SUPERTUNNA MATERIAL TILL OPTISKA PINCETTER [N360] Geners aktivitet och DNA-molekylens dynamik utforskas med simuleringar DNA är en oerhört lång och välpackad molekyl. Om man skulle skala upp en mänsklig cell till samma storlek som ett flyghandbagage skulle DNA:s utsträckta längd sträcka sig från Ystad i Skåne till Tromsö i norra Norge. Men DNA-molekylen är inte bara tätt packad, den måste vara organiserad på ett sådant sätt att den kan användas: den genetiska koden måste kunna göras tillgänglig. Experiment visar entydigt att geners aktivitet inte bara beror på deras position längs med DNA, utan också på precis var i cellens volym den befinner sig. Grundidén med detta projekt är att modellera och kvantifiera, med hjälp av numeriska simuleringar, samspelet mellan genaktivitet, hur DNA är rumsligt organiserad samt DNA:s dynamik (termisk rörelse). Kombinationen av dessa aspekter är i stort sätt ett outforskat område som förväntas ge en ny rikare bild av hur gener påverkar andra gener. Detta kan i förlängningen ge nya insikter om en rad sjukdomar. Spektroskopi med optiska frekvenskammar Laserbaserade spektroskopiska tekniker används ofta för känslig, noggrann och snabb detektion av gaser, till exempel för övervakning av miljöfarliga ämnen i luft och för industriell processtyrning. Den största begränsningen är dock svårigheten att upptäcka flera ämnen samtidigt. Ett genombrott kom i början av 2000-talet med utvecklingen av optiska frekvenskammar. En frekvenskam är en laser som emitterar ljus som innehåller många våglängder separerade med jämna mellanrum. Därför påminner spektrumet om en kam som motsvarar tusentals synkroniserade vanliga lasrar. Frekvenskamspektroskopi kombinerar känsligheten och noggrannheten hos laserspektroskopi med förmåga att detektera många typer av molekyler på en gång. I detta föredrag berättas det om hur tekniken fungerar och hur den kan användas för till exempel analys av utandningsluft eller mätning av växthusgaser vid klimatforskning. Ludvig Lizana är biträdande lektor på institutionen för fysik vid Umeå universitet. Han är teoretisk fysiker och forskar i gränslandet mellan fysik och biologi. Bland annat arbetar han med protein-agggregation i celler (grundläggande för bland annat Parkinsons sjukdom), evolution av metaboliska nätvärk, beteendet av biokemiska reaktioner i mycket små cell-lika volymer och hur DNA rör sig i elektriska fält. Genomgående tema i hans forskning är att använda modeller och metoder från fysik för att förstå biologiska system. ludvig.lizana@physics.umu.se Alexandra Foltynowicz är biträdande lektor vid Institutionen för fysik vid Umeå universitet. Hennes forskargrupp utvecklar nya spektroskopiska metoder baserade på optiska frekvenskammar för detektion av molekyler i gasfas. aleksandra.foltynowicz@physics.umu. se p 3. FÖRELÄSNINGAR: DET HÄNDER PÅ KEMISKT BIOLOGISKT CENTRUM [N420] Kemikalier i enskilda avlopp ett problem? Vi omger oss av allt fler varor och produkter, som i sin tur gör att vi använder allt fler kemikalier i vardagen, arbetslivet och på fritiden. Byggnadsmaterial, textilier, fordon, leksaker, elektronik, hygienartiklar, läkemedel och bekämpningsmedel är bara några exempel på produkter som innehåller kemikalier som sprids i miljön genom människans aktiviteter. I dag vet vi till exempel att vissa miljöföroreningar kan orsaka fortplantningsstörningar, cancer och hormonrubbningar, och att vi måste minska utsläppen av farliga ämnen för att skydda människa och miljö. Enskilda avlopp står för en stor del av avloppsreningen i Sverige, men mycket lite är känt om hur kemikalier renas i dessa anläggningar. Detta föredrag kommer att berätta om vad vi vet i dag om utsläppen, vad vi kan göra för att minska dem men också hur vi arbetar i ett nytt stort svenskt projekt med målsättningen att förstå mer om miljöföroreningar i enskilda avlopp. Patrik Andersson är docent i kemi vid Umeå universitet. I hans forskargrupp studeras hur kemikaliers egenskaper påverkar dess utsläpp från olika material i produkter, hur de fördelar sig i miljön och vilka effekter de kan ha i människa och miljö. patrik.andersson@chem.umu.se

10 Hur hamnar man som disputerad fysikalisk kemist som vapeninspektör i Irak? Massförstörelsevapen är ett vitt begrepp. De brukar beskrivas fyrbokstavigt; CBRN (kemi, biologi, radiologi och nukleärt). Trots ansträngningar att reglera marknaden är området tyvärr fortarande aktuellt. Föredraget kommer att ge en övergripande bild av de delområden som kemiska massförstörelsevapen omfattar och de skilda kompetenser som är viktiga för att kunna arbeta inom dessa. Utifrån föredragshållarens erfarenheter behandlas även hur en karriär inom området kan gestalta sig. Frågor som; har utbildningen varit användbar, varför gick det som det gick, finns några råd att ge kommer att besvaras baserat på vunna erfarenheter. Föredraget kommer att beröra Totalförsvarets forskningsanstalt, Försvarsmakten, MSB (Räddningsverket) och FN och geografiskt Irak och Afghanistan. Ola Claesson disputerade i fysikalisk kemi vid Umeå universitet. Efter arbete i energiföretag finns han nu på FOI, CBRN-skydd och säkerhet, och arbetar inom C-skyddsområdet. Han har deltagit som operativ expert på giftiga kemikalier åt Försvarsmakten, Räddningsverket och FN. Han har även hjälpt det europeiska CBRNE-centret vid Umeå universitet i EU-projekt. ola.claesson@foi.se 4. : HERBARIUM UME [forts] Herbariet en hörnsten i den botaniska forskningen 5. WORKSHOP: SJUKHUSFYSIK [forts] Fysik och teknik i sjukvården en livsviktig insats Parallella sessioner 3: Onsdag 30 oktober kl Föreläsningar: DATAVETENSKAP FRÅN HUSLIGA ROBOTAR TILL SPRÅKETS STRUKTURER [N360] Gomorron Robot, jo det är bra med mig, hur är det med dig i dag då? Smarta applikationer blir alltmer en del av vår vardag. Men vem och vad gör dem smarta? Tre gymnasietjejer som inte tidigare haft intresse av programmering har sommarjobbat som programutvecklare och forskare. De har designat och implementerat en smart lärandeapplikation för lågstadiebarn som anpassar sig till elevens kunskaper. De har dessutom programmerat beteendet hos den humanoida roboten Neja, så att den agerar som lärare i interaktion med barn. De utvärderade också sina resultat i ett möte mellan robot, system, barn och hund. Deras arbete illustrerar hur tänkta användare och personer som har en specialkunskap i något område kan utveckla smarta program, utan att vara programmerare. Avancerad artificiell intelligens kan fungera som verktyg, och låta användaren kreativt och innovativt fokusera på sin vision om ett fiffigt system för sitt arbete eller sin fritid. Helena Lindgren är docent i datavetenskap vid Umeå universitet. I hennes forskargrupp utvecklas nya metoder för att bygga personifierade smarta system i människans tjänst, i dagligt liv och arbete, med syftet att förbättra kunskaper och hälsa. Ny teknologi inkluderar semantiska webben, multiagentsystem och argumentationslogik. helena@cs.umu.se Charmigt renoverad köksö med närhet till barnvänliga grönområden Datavetenskap handlar i stor utsträckning om att automatisera beräkningar och analyser som tidigare har gjorts av människor. Här på Umeå universitet tittar vi på metoder för att klassificera text utifrån olika egenskaper. De metoder som utvecklas kan, i en utopisk framtid, skilja spam från spännande affärsmöjligheter, svara på om män och kvinnor uttrycker sig olika, ge förslag på vem som kan ha skrivit ett historiskt dokument, och sätta fingret på vad som gör språket i mäklarannonser så speciellt. I den har presentationen ger vi en översikt av området och utforskar några konkreta användningsområden. Där det är möjligt fokuserar vi på syntaktiska tekniker som drar nytta av strukturen i språket. Välkomna till en generöst inglasad föreläsning! 2. Föreläsningar: BIORESURSER OCH GRÖN KEMI FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE [N420] När aska går upp i rök forskning om små partiklar i förbränningsprocesser Bioenergi är en viktig förnyelsebar energikälla i omställningen till ett hållbart och koldioxidneutralt energisystem. Potentialen är stor, men det finns ett antal problem att lösa. I förbränningsprocesserna bildas till exempel små partiklar (aerosoler, nanometer) som orsakar både tekniska problem i pannor med Johanna Björklund är lektor vid institutionen för datavetenskap, Umeå universitet, och vice vd på IT-företaget CodeMill AB. I sin forskning kombinerar hon matematik, statistik och datavetenskap till ny språkteknologi. johanna@cs.umu.se Christoffer Boman är doktor i energiteknik/ termisk processkemi vid Umeå universitet. Hans forskning handlar om att förstå vad som händer när biomassa från skog, åker eller hav omvandlas till nyttig energi och hur man ska undvika några av de problem som ofta uppstår, till exempel i form av smältande aska, tekniska problem eller utsläpp till luften av skadliga små partiklar. christoffer.boman@tfe.umu.se

11 mera, samt hälsoproblem och klimatpåverkan då de släpps ut i atmosfären. Forskningen i Umeå är inriktad på studera hur dessa små förbränningspartiklar bildas och vilka egenskaper de har. I röken från en vedpanna finns det upp mot 100 miljoner partiklar per kubikcentimeter, men det kan bildas olika partiklar med olika kemiska och fysikaliska egenskaper. Forskningen är tvärvetenskaplig och fokuserar på askkemiska aspekter, tekniska problem och kopplingen mellan partiklarnas kemiska egenskaper och hälsopåverkan. Man skulle kunna sammanfatta det hela med att säga att små partiklar ger stora problem. En droppe i havet? Eller biljoner... Den 20 april 2010 exploderade oljeplattformen Deepwater Horizon i Mexikanska golfen, 66 kilometer sydöst om Louisianas kust. Läckan var på ovanligt stort djup, 1500 meter under havsytan, och under tre månaders tid flödade oljan ut ur borrhålet innan läckan kunde stoppas. Totalt 780 miljoner liter olja uppskattas ha släppts ut. Det är det största oavsiktliga marina oljeutsläppet i petroleumindustrins historia och har naturligtvis påverkat miljön på många sätt. Många av effekterna på miljö och djurliv kan vi inte bedöma i dag, det får framtiden utvisa. Men vilka effekter har man sett så här långt? Vilka strategier använde man sig av för att begränsa utsläppets effekter, och hur ser man på dessa åtgärder idag? De åtta miljoner liter kemiska dispergeringsmedel som användes för att finfördela oljan och få den att sjunka till botten exempelvis, vilken effekt hadede på miljön? Föreläsningen ger ett miljökemiskt perspektiv på Deepwater Horizon-olyckan. 3. föreläsningar: MATEMATIK/SKOGSVETENSKAP FRÅN DIGI- TALA MATTEHJÄLPMEDEL TILL VILTÖVERVAKNING [N430] Stina Jansson är biträdande lektor i förbränningskemi vid Umeå universitet. Hennes forskargrupp studerar bland annat hur miljöfarliga ämnen bildas vid förbränning av biomassa. Att säkerställa att ny teknik inte genererar miljöstörande ämnen är en nödvändig och självklar del i den globala omställningen till en hållbar och förnybar energiproduktion. stina.jansson@chem.umu.se Elevers ytliga lösningsstrategier Inom matematiken är det möjligt att formulera effektiva algoritmer och lösningsmetoder som kan användas i många olika typer av situationer. Det finns dock en risk att elever använder dessa lösningsstrategier på ett ytligt sätt, det vill säga utan att förstå hur och varför de fungerar. Ett exempel är när elever alltid kopplar ordet mer till addition. Hur kan vi lärare hjälpa eleverna att utnyttja strategiernas styrkor samtidigt som vi minskar risken för de negativa konsekvenser som kan följa? Under föreläsningen diskuteras detta utifrån exempel på elevers lösningar från bland annat nationella prov och PISA. Matematik och digitala verktyg hur gör vi med bedömningen? I och med de nya styrdokumenten både för grundskolan, men framför allt för gymnasiet, har begreppet digitala verktyg förts in och poängterats. Tanken är god och det finns en hel del forskning som visar att eleverna kan få en bättre förståelse för matematiken om de kan ta hjälp av olika typer av digitala hjälpmedel. I den egna klassen eller på skolan behöver inte heller bedömningen av eleverna vara något problem eftersom alla har arbetat med samma verktyg. Däremot när bedömningen ska göras nationellt via nationella prov så ställs helt andra krav. Det går inte att förutsätta att alla elever har till exempel grafritande verktyg på kurs 2b trots att vissa delar av det centrala innehållet i praktiken förutsätter det. Det kan också riskera att bli stora skillnader i hur svåra uppgifterna blir beroende på vilket verktyg som eleverna har. Jag kommer under seminariet att diskutera en del av denna problematik utifrån min erfarenhet att under drygt tio års tid ha arbetat med de nationella proven i matematik för gymnasiet. Ewa Bergqvist och Magnus Österholm är lärare i matematikdidaktik inom lärarutbildningen vid Umeå universitet och forskare vid Umeå Forskningscentrum för Matematikdidaktik ( ufm.umu.se) ewa.bergqvist@math. umu.se magnus.osterholm@ umu.se Anna Lind Pantzare är projektledare för arbetsgruppen för nationella prov och övrigt bedömningsstöd i matematik och naturvetenskapliga ämnen. Anna är dessutom doktorand i beteendevetenskapliga mätningar. Mycket av arbetet fokuseras därmed på hur man konstruerar bra bedömningar och vad som kan påverka bedömningars kvalitet. anna.lind.pantzare@edusci.umu.se 4. : KEMI FÖR HÖGSTADIELÄRARE [Mötesplats: Brashörnan] Lärorika experiment för klassrummet Workshop för högstadielärare. I denna gör vi stimulerande och lärorika kemiexperiment som du kan ta med dig till klassrummet. Passet organiseras av Magnus Wolf-Watz som är docent in biologisk kemi och är specialist på proteiner. Max antal deltagare: 20 personer. Magnus Wolf-Watz är docent i kemi vid Umeå universitet. Hans forskning handlar om proteiner, närmare bestämt om enzym som hjälper till att hålla cellers energibalans under kontroll. Han har dessutom ett stort intresse för populärvetenskap och medverkar bland annat i Levande frågelådan där forskare svarar på sjätteklassares frågor om teknik och naturvetenskap. magnus.wolf-watz@chem.umu.se

12 5. Workshop: DESIGN & ARKITEKTUR [OBS! Buss från Universum 08.15, buss åter till campus kl 11.45] Arkitektoniska rum och arbetsmetoder Med utgångspunkt i arkitektprovet ger en exempel på pedagogiska upplägg som behandlar arkitektoniska frågeställningar. Genom praktiska övningar prövas hur man med vissa arbetsmetoder kan gestalta rumsliga kvaliteter samt träna inlevelseförmåga och tredimensionellt tänkande. Övningarna kan ge inspiration till hur man i undervisningen kan arbeta med arkitektonisk gestaltning med utgångspunkt i en kreativ arbetsprocess. Design under ytan I dagens samhälle produceras och konsumeras mer saker än någonsin och som konsument ställs man återkommande inför det svåra valet att försöka välja det som man tror är bäst, eller kanske mest prisvärt. När en produkt ska tas fram är det många aspekter under processens gång som ska tas hänsyn till för att en produkt ska bli så bra som möjligt när den väl släpps på marknaden. Men vad är då bra design för något och hur jobbar en industridesigner för att ta fram produkter som är bra och som passar för människor med olika behov och med olika tycke och smak? Vid fortbildningstillfället på Designhögskolan ges en inblick i designprocessen och hur en industridesigner jobbar för att skapa bra produkter, och deltagarna får själva prova och utvärdera ett föremål. Max antal deltagare: 20 personer. OBS! Passet pågår hela förmiddagen. Mette Harder är utbildad arkitekt och har praktiserat på olika arkitektkontor i Irland, England och Danmark innan hon började undervisa. Hon var med om att starta Arkitekthögskolan i Umeå och utveckla kurser och pedagogiska metoder på grundnivå. Hon undervisar i projektarbete med inriktning på arkitektonisk gestaltning och kreativa arbetsmetoder med fokus på att undersöka rumsliga frågeställningar. Dessutom är hon med i juryn som utvecklar och bedömer arkitektprovet. mette.harder@arch.umu.se Catharina Henje och Linda Bogren är utbildade industri- och interaktionsdesigner. De undervisar bland annat i designmetodik och kreativa processer vid Designhögskolan. Catharinas forskning har fokus på idéhantering och utformandet av riktade kreativa processer. catharina.henje@dh.umu.se linda.bogren@dh.umu.se Parallella sessioner 4: Onsdag 30 oktober kl Föreläsningar: DATAVETENSKAP FRÅN HUSLIGA ROBOTAR TILL SPRÅKETS STRUKTURER [N360] Iksu-projektet passagekortet ersätts med ansiktsigenkänning Iksu är en av Europas största sportanläggningar. Iksu-projektet är ett omfattande samarbetsprojekt som under två år involverat näringslivet, forskare, lärare och studenter. Projektet har utgått från problemet med att Iksu-medlemmar lånar ut eller delar passagekort för att slippa betala medlemsavgiften. I projektet samverkar fem studenter från civilingenjörsprogrammet i interaktion och design, avknoppningsföretaget Wawo Technology AB, Iksu, lärare och forskare vid institutionen för tillämpad fysik och elektronik, Umeå universitet, Uminova Innovation och ProcessIT (aktörer för stödsystemet för innovation och samverkan). Resultatet är att en av inpasseringsgrindarna har konverterats till att använda ansiktsigenkänning. Projektet är framgångsrikt ur alla intressenters perspektiv med nöjda studenter, framgångsrik forskning och en färdig produktlösning. Vid den ansedda forskningskonferensen CHI2013 utsågs det till bästa fallstudie. Per Kvarnbrink är lektor i elektronik vid Umeå universitet och tillämpad fysik och elektronik, TFE. Forskningslabbet, Digital Media Lab, är mest känt för de innovationer som skapats. Per är i första hand lärare, i andra hand ämnesstudierektor och har en liten del av tjänsten inom forskning. Ett inte helt oväntat intresse är just samarbetsformer och kommersialisering av forskningsresultat. per.kvarnbrink@tfe.umu.se Kommer förarlösa skogsmaskiner att dominera framtidens skogar? De senaste 50 åren har skogsbruket blivit alltmer mekaniserat. Moderna maskiner är så effektiva att föraren riskerar att bli en flaskhals om produktiviteten ökar ännu mer. Ett sätt att lösa detta är att utveckla förarlösa skogsmaskiner. Vi har utvecklat tekniker och datorprogram för att möjliggöra förarlös navigering av skogsmaskiner som transporterar stockar till närmaste transportväg. En skogsmaskin från Komatsu Forest i Umeå har använts för att utveckla och testa nya lösningar som möjliggör förarlös navigering i skogsterräng. Skogsmaskinen kan med centimeternoggrannhet följa en rutt som den lärt sig. Om något hinder dyker upp framför skogsmaskinen undviker den det automatiskt. Varför vill man ha förarlösa fordon och hur utvecklar man datorprogram för att styra dem? Kom och lyssna så får du veta lite mer! Ola Ringdahl är doktor i datavetenskap vid Umeå universitet och arbetar inom forskningsgruppen för robotik och förarlösa fordon. Han har tidigare utvecklat tekniker för obemannade skogsmaskiner och jobbar nu i ett stort EU-projekt med att utveckla en robot som kan skörda olika typer av frukt. ringdahl@cs.umu.se

13 2. Föreläsningar: BIORESURSER OCH GRÖN KEMI FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE [N420] Vi måste återvinna det bara är så Vi lever i en dynamisk värld med en ökande befolkning och minskande naturresurser. Vi är därför tvingade att återvinna så mycket som möjligt av naturresurserna. Alger kan användas för att rena vatten och luft samtidigt som de kan producera värdefulla nyttigheter som bioenergi, kemikalier, gödsel och foder. Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå, Umeå Energi, Umeva och RagnSells samarbetar i ett projekt som syftar till att undersöka om alger kan rena spillvatten och rökgaser samtidigt som de producerar värdefull biomassa. Nyligen har en pilotanläggning byggts hos Umeå Energi på Dåva, tio kilometer norr om Umeå. francesco.gentili@slu.se Francesco Gentili är forskare vid institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU, Umeå. Hans forskning handlar om återvinning med hjälp av alger. Mat för miljoner! Föreläsningen handlar om nya sätt att öka mängden livsmedel utan att ta mer mark i anspråk. Sammanfattning publiceras senare. xxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx Torbjörn Lestander är forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå, SLU och forskar om skogliga biomaterial och teknologi. torbjorn.lestander@slu.se 3. Föreläsningar: MATEMATIK/SKOGSVETENSKAP FRÅN DIGITALA MATTEHJÄLPMEDEL TILL VILTÖVERVAKNING [N430] Mer mångfald med hyggesfritt skogsbruk? Kalhuggning är den helt dominerande skogsbruksmetoden i Sverige, men också internationellt. På senare år har intresset för alternativa skogsbruksmetoder ökat i Sverige, men grundläggande kunskap saknas. Är artrikedom av insekter, mossor, vedsvampar och lavar högre i bestånd som avverkats selektivt än i bestånd som kalhuggits på kort och lång sikt? Vilka arter och artgrupper gynnas respektive missgynnas av selektiv avverkning? Skogens osynliga bäckar Körskador är i dag ett av skogsbrukets största gissel. De väcker upprörda känslor hos allmänheten och orsakar störningar i marken som tar mycket lång tid att läka. Vattenforskaren Anneli Ågren är nu i full färd med att utveckla ett planeringsverktyg som snart gör det möjligt att på kartan identifiera de marker där risken för körskador är som störst. 4. : kemi för GYMNasielärare [samling Brashörnan] Lärorika experiment för klassrummet Workshop för gymnasielärare. I denna gör vi stimulerande och lärorika kemiexperiment som du kan ta med dig till klassrummet. Passet organiseras av Magnus Wolf-Watz som är docent in biologisk kemi och är specialist på proteiner. Joakim Hjältén är professor vid institutionen för vilt, fisk och miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Umeå. Hans forskning handlar om bevarande och hållbart nyttjande av skogliga ekosystem. joakim.hjalten@slu.se anneli.agren@slu.se Anneli Ågren är forskarassistent vid institutionen för skogens ekologi och skötsel vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Umeå. Hennes forskning handlar om skogens biogeokemi. Magnus Wolf-Watz är docent i kemi vid Umeå universitet. magnus.wolf-watz@ chem.umu.se 5. : Design & Arkitektur [forts]

14 Gemensamma föreläsningar: Onsdag 30 oktober kl BYGGA OCH ELDA MED TRÄ ETT SÄTT FÖR SKOGEN ATT GÖRA ÄNNU MER FÖR KLIMATET [Aula Nordica] Skogsforskaren Johan Bergh undersöker hur framtida klimatförändringar, och därmed ändrade näringsförhållanden, kan komma att påverka trädens tillväxt i nordliga skogsekosystem. Vi står inför en successiv förändring av klimatet som naturligtvis kommer att förändra betingelserna för skogens tillväxt. Det ändrade klimatet kommer också att påverka andra organismer i skogen, till exempel växterna i markvegetationen, olika växtskadegörare och djur av olika storlek. Men även det motsatta gäller: skogen inverkar på klimatet genom att koldioxid tas upp av träden och det dämpar därmed takten på koldioxidökningen i atmosfären. I ett skogsland som Sverige, där mer än 60 procent av landarealen består av skog, kan ändrade strategier i skogsbruket och utökat användande av träråvaran öka klimatnyttan avsevärt. Ur ett samhälls- och klimatperspektiv borde man därför se till att binda mer koldioxid i växande skog och att, i högre grad än nu, ersätta material som avger koldioxid, det vill säga fossila bränslen, betong och metallkonstruktioner med träråvara som är koldioxidneutralt. Klimatförändringar i arktis rör det vår hälsa? [Aula Nordica] Det är på norra halvklotet som klimatförändringen märks först och mest. Genom att följa dess inverkan på människan, djuren och våra samhällen får vi kunskaper om hur vi bäst handskas med det som sker och kunskaper om hur resten av världen kan handskas med förändringen på andra delar av klotet. Ursprungsbefolkningar är de som lever närmast naturen och de utgör en särskilt utsatt grupp som dessutom har mycket information att bidra med om det som sker i naturen. Under det svenska ordförandeskapet i Arktiska rådet var food and water security ett prioriterat område och en rapport i fältet publicerades från det nybildade ARCUM, Arktiskt forskningscentrum, Umeå universitet. Där ska vi samla forskning i det nordliga rummet och också verka för synergieffekter. Johan Bergh är lärare och forskare vid instiutionen för sydsvensk skogsvetenskap, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Hans forskning handlar om hur framtida klimatförändringar påverkar trä i nordliga skogsekosystem. johan.bergh@slu.se Birgitta Evengård är professor i infektionssjukdomar vid Umeå universitet och överläkare i infektion vid Umeå universitetssjukhus. birgitta.evengard@umu.se