NADA Amelie Hössjer. Kommunikations- och mediehistoria

Transkript

1 Kommunikations- och mediehistoria 1

2 Olika synsätt på mediernas historiska utveckling För att förstå hur medierna fungerar i dag behöver vi en förståelse för hur kommunikationsmedier har format och påverkat mänskligt liv. Sättet att se på medierna och deras historiska utveckling kan göras på olika sätt 1) som en serie tekniska framsteg och innovationer 2) understryka kommunikationens roll i mediernas utveckling Termer och begrepp vid historiebeskrivning Historien om hur medierna utvecklats kan beskrivas på olika sätt. Tidsenheter Den franske historikern Ferdinand Braudel utgår från några olika kategorier för att beskriva omfattningen hos olika historiska händelser: 1) Händelse: en sak som ett krig, ett möte eller introduktion av TV 2) Konjunktur: beskriver en kort period som omfattar ett decennium 2

3 Narrativ 3) Historisk era: en period som kan betraktas som en helhet. Oftast inte mindre än ett sekel, t.ex. industrialismen, kärnvapenåldern etc. 4) Epok: större och mer betydelsefulla förändringar i människors sätt att leva som ofta går över nationella gränser och som innefattar händelser, konjunkturer och eror Historia kan ses som en narrativ en berättelse som kan beskrivas på olika sätt I) Narrativen kan användas för att beskriva kommunikationens och kulturens roll i människors historia:e 1) Konjunktionell i Brundels terminologi. Fokuserar på kommunikation, kultur och sociala relationer 2) Opererar i Brundels termer med eror och epoker. Teoretiserar kring övergången från muntlig till elektronisk. 3) Opererar i Brundels termer med eror och epoker. Beskriver övergången från modernism till postmodernism. II Narrativen kan understryka det sociologiska inflytandet på mediehistorien De mest inflytelserika av dessa teorier fokuserar hur sociala relationer och kulturella produkter ändrar karaktär. Det finns två huvudtyper av sådana teorier: 1) Från sociala relationer till kultur: Stått i centrum för teorin om massamhället. Teoretiserar kring hur utvecklingen gått från agrart samhälle till modernt urbant. I det förra människor knutna till varandra genom tradition och sedvänjor, ömsesidig aktning och förståelse. I det senare är människor knutna till varandra på basis 3

4 av formella kontraktmässiga relationer. Individen här blir en del av en massa och är ett enkelt objekt för auktoritära intressen. Kultur ses här som ett redskap för att manipulera massor. 2) Från kultur till samhälle: Teorin om massamhället återkom i modifierad form efter andra världskriget. Totalitära samhällen som Hitlers och Stalins. Med utgångspunkt i synen på dessa samhällen som massamhällen restes frågan om massamhällen alltid blir totalitära. Vilket förhållande råder mellan demokrati och masskultur? USA som ett liberalt samhälle med dess pluralitet det som garanterade manipulation. Utifrån sådana utgångspunkter centralt att dra upp gränser mellan olika typer av kulturella produkter och olika typer av mottagare. Sådana distinktioner spelar fortfarande stor roll och de rymmer i sig också ofta en värdering av olika typer av företeelser. Masskultur och lågkultur uppfattades länge som något negativt. Teorier för att beskriva kommunikationens och kulturens roll i människors historia Övergång från muntlig till elektronisk Finns många teoretiker som uppehållit sig vid denna övergång Walter Ong. Pekar på några grundläggande egenskaper i muntlig kultur 1) En annan tidsuppfattning. Kan enbart återberätta i nuet och stunden. Allt återberättas muntligt från generation till generation 2) En annan psykologi. Ej ordagrann upprepning utan tematisk 3) Uppträdandet viktigare än författarskap 4

5 Muntliga kulturer relativt homogena vad gäller kunskap och sociala normer. Relativt få människor kan äga och ha kontroll över kunskapen och över kulturens berättelser och hur dessa sprids. Personlig och social kultur, men samtidigt hierarkisk och intolerant mot skillnader och avvikande åsikter. Skriftlig kultur. Ong: Framväxten av det grekiska alfabetet förändrade det grekiska tänkandet och hur man hanterade kunskap. Började producera kanoniska texter. Minnet förändrades till att bli bokstavligt. Skriftkulturen ändrar 1) relationen mellan skribent och publik 2) Avlägsnas i tid och rum. 3) Meddelandet kan nås i exakt samma form som det sändes. Leder till: kan nå en vidare och mer heterogen publik. Ej längre beroende av kontakt ansikte mot ansikte. 4) I en skrivkultur där texter kan fixeras utvecklas permanenta lagar och regler. (McLuhan) 5) Separationen av det individuella från det kollektiva leder till en annan uppfattning om tid och rum. Distinktionen tid och rum har liten relevans i muntlig kultur, men är viktig i en skriftlig Tryckkultur. Får flera konsekvenser 1) Kyrkans kontroll över skriften försvinner. Blir centralt för framväxten av ett sekulärt samhälle och fundamentalt för skrift om icke-- religiöst liv. 2) Ong. Med skrift kan texten i frågasättas, eftersom det blir möjligt att gå tillbaka och granska dem. Detta ökar med tryckkonsten. 3) Ökade möjligheter för privat och individuell kommunikation 4) Framväxten av tidningar och romaner. Beror ej bara på tryckkonsten (ekonomiska, historiska och sociala förändringar), men tryckkonsten var ändå en förutsättning. 5) Ökade möjligheter för att ifrågasätta (jfr punkt 2). Bidrog till att skapa nya sätt att organisera politiskt liv och makt. (Williams) 6) Definierar ett linjärt tänkande. Ögats rörelser över pappret. Sprids vidare till och kolonialiserar andra kulturer 5

6 Elektronisk kultur. När talar om elektroniska medier avses radio, television, och datorer. Telegrafens betydelse 1) omdefinierade människors uppfattning av tid och rum. 2) Förändrar förutsättningar för kontroll. Svårare att reglera och kontrollera. Ökade möjligheter till spridning av meddelanden skapar ett behov av att koordinera en standardtid och upprätta tidszoner. Tryckta medier centraliserade och gjorde kunskap hierarkisk. Med boktryckkarkonsten började en process av differentiering demokratisering, vilken har förstärkts ytterligare med elektroniska medier. Inverkar på människors sätt att leva. 3) Förstärker det individuella och privata, men skapar samtidigt en känsla av ett slags global by (McLuhan). Ökad rörlighet. Ej bundna till speciella platser 4) Skapar större publikgrupper, men dessa är samtidigt också mer selektivt organiserade. Knutna till särskilda smaker Finns en omfattande debatt rörande de konsekvenser som en elektronisk kultur har inneburit. Motstridiga uppfattningar. Vissa: ökad centralisering och kontroll. Andra: ökad decentralisering och mindre kontroll. Beror på vad man betonar i utvecklingen: nåbarhet eller valfrihet. Teoretiseringen kring utvecklingen från muntlig kultur till elektronisk kan kritiseras för ett slags teknologisk determinism, som om historien vore given på förhand. Riskerar att bortse från människorna hur människor också gör sin historia. Som om användandet av tekniken är given av sin egen struktur. Från modernism till postmodernism 6

7 Diskussion rörande när den moderna eran börjar. Renässansen? Upplysningen? Slutet av 1800-talet? Svår. Beror delvis på att den berör relationen mellan tre begrepp: modernization (modernisering), modernism och modernity (modernitet, nymodighet) Modernisering (modernization): brett spektrum av olika av varandra beroende krafter som radikalt förändrade världen: Industriella revolutionen, kapitalism och kolonialiseringen från Europas och Amerikas sida av den övriga världen. Nya ekonomiska relationer. Nya teknologier och naturvetenskapliga upptäckter. Som leder till social migration inom länder (urbanisering) och mellan (diaspora) Politiska (demokratisering, imprealism) och kulturella händelser (folkskola och muséer) Modernism: kulturella former texter, utövning, relationer (både elitära och populära, kommerciella och folkliga) som syftar till att representera, bedöma, invända mot, överlämna sig till, träda emellan, navigera genom eller försöka fly ifrån hela den nya världens modernisering. Blev i sig en del av moderniseringen. Riktningar inom konst, litteratur etc. Modernitet (modernity). Förändrade strukturen och karaktären hos de sociala realiteter till vilka moderniseringen och modernismen var ett svar och som samtidigt formades av moderniseringen och modernismen. Massproduktion, masskultur. Kapitalism innebär att maximera vinsten genom att producera mer för en liten grupp Många intellektuella teorier kan ses som svar på den upplevda klyftan med det förgångna. Som en förändring eller en norm utifrån vilken förändringar skulle bedömas. Beskrivs å ena sidan utifrån relation mellan modernisering, modernism och modernitet. Å andra sidan utifrån skillnaden gentemot det gamla och traditionella. Utifrån denna terminologi beskriva det postmoderna samhället på följande sätt: 7

8 Postmodernisering: Postmodernism: Jameson utvecklat den mest använda definitionen: 1) Försvinnandet av djup. Ingenting relevant utanför en text. 2) Pastisch: Frånvaro av normativa regler och definitioner för en sammanhängande stil 3) Skitsofren karaktär hos postmodernistiska arbeten. Fragmentära både vad gäller form och temporalitet 4) Nostalgi. Upphöjer det förflutna 5) Det postmodernistiska sublima (mest kontroversiellt): En upplevelse som inte kan återfinnas grundläggande kulturella koder. Svårare att lokalisera sig själv i ett system av sociala relationer och politisk geografi Postmodernisering: Det lilla och flexibla (särskilt i fråga om arbete och produktion). Ökad rörlighet frivilligt och framtvingat för olika grupper över världen. Människors intressen har blivit fragmenariserade och pluraliserade. Nya informationsteknologier stor betydelse för denna utveckling. Kapitalism innebär: maximera vinsten för att utveckla system för produktion och distribution som kan svara mot behov/krav hos olika mindre grupper. 8