Naturskyddsföreningens synpunkter på Kommissionens paket om grönare transporter
|
|
- Karl Olofsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Näringsdepartementet Stockholm Stockholm Ert dnr N2008/5186/TR Vårt dnr 298/2008 Naturskyddsföreningens synpunkter på Kommissionens paket om grönare transporter Sammanfattning Naturskyddsföreningen välkomnar paketets idéer om att låta trafiken betala sina externa kostnader. Naturskyddsföreningen har inga generella invändningar mot det förslag till ändring av det s k Eurovignettdirektivet som föreslås. Dock uppmanar vi den svenska regeringen att verka för att direktivet tydligare inriktas på att underlätta och uppmuntra införande av km-skatt, snarare än att detaljreglera vare sig skattens utformning eller intäkternas användning. Den enda reglering beträffande km-skattens utformning som egentligen är motiverad är någon form av maxgräns för att förhindra att transitländer uppenbart missbrukar sin (geografiskt betingade) monopolsituation. Den föreslagna indelningen av km-skatten i en infrastrukturavgift och en avgift för externa kostnader förefaller ytligt sett tilltalande. Ur svenskt perspektiv möjliggör dock redan nuvarande direktiv marginalkostnadsbaserade km-skatter. Nuvarande regler om öronmärkning är därtill så vaga att de i praktiken inte behöver beaktas, vilket är en fördel. Om externaliteterna, som föreslås, istället läggs i en särskild avgift, kringgärdad med nya regler, begränsas handlingsutrymmet både när det gäller km-skattens nivå, beräkningsbas och differentiering (t ex blir det då inte möjligt att inkludera olyckskostnader i skatten). Dessutom finns en risk att man parallellt inför en infrastrukturavgift som riskerar att leda till att ett nytt, öronmärkt, statligt anslag för vägbyggande upprättas, vilket vore mycket olyckligt. En särskild brist i Kommissionens förslag är att man inte diskuterar kopplingen mellan å ena sidan km-skatter och å andra sidan problemet med s k dieselturism och dagens skeva beskattning av bensin och diesel. För att vägtrafiken ska kunna miljöanpassas är den reform av energiskattedirektivet Kommissionen i annat sammanhang föreslagit avgörande. Det är mycket angeläget att den svenska regeringen agerar kraftfullt i denna fråga, senast i samband med det svenska ordförandeskapet. Den öppning Kommissionen lämnar för att i en framtida revision av Eurovignett-direktivet inkludera en koldioxidfaktor i km-skatten är en betydligt sämre väg. Förslaget att kunna differentiera km-skatter efter förväntad trängsel är knappast meningsfullt om trängselfaktorn enbart omfattar tunga fordon (över 3,5 ton). Paketets material om järnvägsbuller har föreningen inga synpunkter på. Beträffande övriga trafikslag saknas i materialet märkligt nog en diskussion om avgifter på sjöfartens utsläpp av luftföroreningar.
2 2/5 Bakgrund I juli 2008 presenterade EU-kommissionen ett antal dokument av delvis olika karaktär som berör strävan att internalisera transporternas externa kostnader i de skatte- och avgiftssystem som tillämpas en grönbok om grönare transporter. Materialet består främst av mera övergripande rapporter kring nuvarande tillämpning av internaliseringsprincipen och förutsättningarna för att vidga tillämpningen inom alla transportslag. I ett avseende konkretiseras dock idéerna genom ett förslag till ändring av det s k Eurovignettdirektivet. Förslaget innebär att man delar upp km-skatter i två avgifter: Infrastrukturavgifter är i princip samma typ av km-skatter som tillåts i nuvarande direktiv. Dessa får länderna ta ut upp till i nivå med de samlade kostnaderna för väginfrastrukturen, men möjligheterna att differentiera skatterna och i princip sätta dem i nivå med de externa marginalkostnaderna är mycket goda, särskilt i länder med mycket höga infrastrukturkostnader som t ex Sverige. Den öronmärkning av intäkterna som nuvarande direktiv innehåller är så vag att den inte nämnvärt påverkar Sverige. Avgift för externa kostnader får medlemsländerna ta ut för att internalisera kostnader för avgaser, buller och trängsel dock inte olyckor. Nivån på dessa avgifter ska baseras på de beräkningar som redovisas i ett parallellt dokument från Kommissionen. För avgifter för externa kostnader finns inget tak så länge de är baserade på Kommissionens handbok kan de totala avgifter ett land tar ut bli hur höga som helst. Intäkterna måste medlemsländerna dock använda för att minska de problem avgiften baseras på avgaser, buller eller trängsel. I paketet ingår dessutom ett förslag att med hjälp av ekonomiska instrument förbättra bullerprestanda hos järnvägsfordon och dämpa järnvägsbullret, ett stort och snabbt växande problem på kontinenten. Därtill utlovas ytterligare initiativ bl a när det gäller reglering av koldioxidutsläpp från lätta lastbilar och bussar, prissättning av NOx-utsläpp från flygplan, åtgärder för att minska sjöfartens utsläpp av växthusgaser samt möjligheten att införa en klimatfaktor i km-skatterna för tunga fordon (om den tunga trafikens klimatpåverkan inte hanteras via t ex skatter). Naturskyddsföreningens synpunkter Ändring av Eurovignettdirektivet 1999/62/EC grundläggande synpunkter Förslaget innebär, som nämnts, att man ska kunna ta ut två typer av km-skatter, en för att täcka infrastrukturkostnader, en för att täcka externa kostnader (exklusive klimatpåverkan). Infrastrukturavgiften är i princip samma avgiftsmöjlighet som finns i nuvarande direktiv. Avgiften för externa kostnader innebär att medlemsländerna utöver infrastrukturavgifter (som sammanlagt normalt inte får överstiga de totala, direkta kostnaderna för väginfrastrukturen) i framtiden även ska kunna ta ut en avgift som ska motsvara de icke-väganknutna externa kostnader trafiken orsakar (avgaser, buller och trängsel). Ur svenskt och principiellt perspektiv anser Naturskyddsföreningen att det finns behov av en EU-lagstiftning som underlättar för medlemsländerna att införa km-skatter och tillämpa marginalkostnadsprincipen. Behovet av detaljregler är litet, även om vi inser att det kan vara motiverat med regler som förhindrar strategiskt viktiga transitländer att på ett orimligt sätt beskatta genomfartstrafik från andra länder. Med detta förbehåll och med krav om någon form av teknisk harmonisering av debiteringstekniken, bör Sverige inom EU driva
3 3/5 på för en lagstiftning som ger medlemsländerna så stor frihet som möjligt när det gäller att utforma km-skatter och att använda intäkterna därifrån. Infrastrukturavgifter resp avgifter för externa effekter Beträffande den föreslagna uppdelningen av km-skatten i två delar kan den ytligt sett förefalla underlätta vägtrafikens miljöanpassning. Ur svenskt perspektiv är det dock tveksamt om tillägget tillför något positivt. Redan idag kan Sverige införa marginalkostnadsbaserade km-skatter. Den sammanlagda nivån på dessa skatter hamnar med nuvarande svenska kostnadsvärderingar långt under den maximala nivå för uttaget som föreskrivs i nuvarande direktiv. Nuvarande regler hindrar inte heller att man inkluderar olyckskostnader i skattebasen. Reglerna för öronmärkning av intäkterna är så vaga att de i praktiken inte har någon betydelse. Nuvarande regelverk innebär därför egentligen inga problem för svensk del. Om vi däremot skulle tillämpa särskilda avgifter för externa effekter kan man skönja flera komplikationer. En är att basen för en avgift för externa effekter skulle bli smalare än den som gäller idag; dels skulle olyckskostnader inte få räknas in, dels skulle Sverige troligen tvingas följa de lägre värderingar av externaliteter som Kommissionens förslag bygger på. En annan risk skulle vara att man vid sidan om denna lägre skatt på externaliteter skulle introducera den typ av infrastrukturavgift/km-skatt som nuvarande direktiv tillåter, men att det med hänvisning till att de icke-väganknutna marginalkostnaderna redan hanterats i avgiften för externa effekter skulle anses nödvändigt att öronmärka intäkterna från denna avgift för vägbyggen. Detta skulle naturligtvis vara mycket olyckligt både från miljösynpunkt men också från samhällsekonomiska utgångspunkter (och strider därtill sannolikt mot den svenska budgetlagen). Trängselskatt bara för tunga fordon? Att Kommissionen vill inkludera en trängselfaktor i ett avgiftssystem som enbart omfattar tunga fordon är förbryllande. Trängselproblemen är starkt relaterade till arbetspendling. Genom att ta ut en avgift i rusningstid för enbart tunga fordon kommer trafik med lätta fordon att prioriteras framför tung trafik. Att detta, åtminstone långsiktigt, skulle minska de samlade trängselproblemen är knappast troligt. Avgifter som syftar till att motverka trängsel måste i princip omfatta alla fordon för att fungera effektivt. Km-skatten och dieselskatten måste hanteras parallellt Den allvarligaste bristen i Kommissionens förslag är dock att man inte på allvar diskuterar sambandet mellan km-skatter och drivmedelsskatter. En rad studier 1 visar att nuvarande beskattning av den dieselbaserade vägtrafiken inte täcker de beräknade externa marginalkostnaderna. Det gäller både den lätta och tunga dieselfordonstrafiken. Konsekvensen är att omfattningen på denna trafik blir större än vad som är samhällsekonomiskt önskvärt utifrån de värderingar som trafikplaneringen i övrigt utgår från (de s k ASEK-värdena). Följaktligen förstärks trafiksystemets miljöbelastning i onödan. Naturskyddsföreningens uppfattning är att de bästa nu tillgängliga instrumenten är att höja dieselskatten för den lätta trafiken respektive att införa en kilometerskatt för den tunga 1 Se t ex Vägtrafikens externa effekter SIKA PM 2007:1
4 4/5 trafiken. 2 Dessa förslag är väl i linje med Kommissionens hållning, men kräver på EUnivå kompletterande ändringar av energiskattedirektivet plus naturligtvis nationella beslut om km-skatt och dieselskatt. Enligt SIKAs beräkningar motsvarar nuvarande energiskatt på bensin (2,95 kr/l) i stora drag den genomsnittliga icke-koldioxidanknutna, externa marginalkostnaden för bensinbilstrafik på landsbygd. Eftersom dessa externa kostnader, räknat per körsträcka, i stort sett är lika höga för all trafik med lätta fordon, oavsett motorteknik och drivmedel, bör energiskatten vara lika hög, per km räknat, oavsett drivmedel. 3 Dieselteknikens energimässiga överlägsenhet innebär att en lätt dieselpersonbil kan köras en ca 40 procent längre sträcka på en liter diesel än motsvarande bensinbil på en liter bensin. För att uppnå en teknikneutral och effektiv styrning bör därför energiskatten på den diesel som förbrukas i personbilar per liter vara ca 40 procent högre än motsvarande skatt på bensin, dvs höjas från idag 1,28 kr per liter till 4,13 kr per liter se tabell nedan. 4 Bensin Diesel Diesel, justerad Koldioxidskatt 2,34 2,88 2,88 Energiskatt 2,95 1,28 4,13 S:a 5,29 4,16 7,01 Nuvarande punktskatter på bensin och diesel, samt dieselskatt justerad till samma nivå som bensinskatten kr/l. Möjligheterna att på ett rättvist och effektivt sätt beskatta den tunga vägtrafiken påverkas starkt av det faktum att ca 40 procent av den tunga trafiken på svenska vägar består av fordon i internationell trafik. Eftersom många av dessa fordon har drivmedelstankar på liter eller mera är möjligheterna för dess ägare att undvika en svensk skattehöjning goda. Om Sverige isolerat höjer dieselskatten måste man därför räkna med att en del av de dieselköp som med nuvarande skatterelationer sker i Sverige, istället kommer att göras i något av våra grannländer. Redan med nuvarande skatterelationer (se nedan) finns det sannolikt en inte obetydlig gränshandelseffekt. Land Dieselskatt 2008 Danmark ca 3,40 SEK/l Finland ca 3,40-3,70 SEK/l Sverige 4,16 SEK/l Nuvarande punktskatter på diesel i Sverige, Danmark och Finland. Mot denna bakgrund är det uppenbarligen inte effektivt och realistiskt att lösa internaliseringsfrågan (beträffande annat än klimatpåverkan) för den tunga trafiken via dieselskatten. Kommissionen diskuterar möjligheten att tillföra en klimatfaktor i beräkningen av kmskatt. Man konstaterar att en bränsleskatt eller ett handelssystem skulle vara mycket mera effektivt, men om skatterna inte höjs eller om det inte införs någon utsläppshandel med trafikens utsläpp kan Kommissionen tänka sig att i en planerad översyn av direktivet från 2014 tillåta länderna att införa en klimatfaktor som bas för km-skatten. 2 Idealt borde även den lätta trafiken omfattas av en kilometerskatt, men kostnadsskäl talar emot en sådan lösning i Sverige. I länder där trängsel är en stor extern kostnad även utanför storstadsområdena kan det däremot vara ineffektivt att låta en kilometerskatt enbart omfatta tung trafik. 3 Ett undantag gäller utsläppen av kväveoxider per km som normalt är 4-5 gånger högre för dieselbilar än för bensinbilar. 4 Med en sådan justering är det samtidigt motiverat att avskaffa den uppräkning av fordonsskatten på dieselpersonbilar som för närvarande tillämpas. Det skulle innebära en sänkning med ca 70 procent.
5 5/5 Naturskyddsföreningen anser att denna modell bör ses som en andrahandslösning. Rimligare vore att redan från början kombinera en kilometerskatt för den tunga trafiken med en mekanism för återbetalning av en del av dieselskatten till de fordon som omfattas av kilometerskatt. EUs energiskattedirektiv tillåter medlemsstaterna att differentiera dieselskatten mellan fordon över respektive under 7,5 ton, dvs en annan viktgräns än den som Eurovignettdirektivet (som reglerar uttag av kilometerskatt) är baserad på, d v s 3,5 ton. Inom EU diskuteras dock just nu sådana förändringar av energiskattedirektivet som krävs för att kunna införa en kilometerskatt med möjlighet till återbetalning (restitution) av en del av dieselskatten. I mars 2007 föreslog EU-kommissionen att man i energiskattedirektivet skriver in ett uppdrag till Kommissionen att ta fram en harmoniserad procedur för återbetalning av dieselskatt till fordon som omfattas av kilometerskatt. När EU-parlamentet i februari 2008 yttrade sig om förslaget, förordade man dels att viktgränsen för differentiering av dieselskatt skulle ändras från 7,5 till 3,5 ton, dels att reglerna om återbetalningsmekanismen skulle fastställas senast sex månader efter att revisionen av energiskattedirektivet trätt i kraft. Kommissionens förslag till revision av energiskattedirektivet har tyvärr fortfarande inte behandlats av Ministerrådet, som ensamt beslutar i frågan. Frågan om restitution kopplad till km-skatt berörs tyvärr inte i paketet om grönare transporter. För att Sverige ska kunna införa en effektiv beskattning av dieseltrafiken är det angeläget att frågan tas upp av Ministerrådet och att de justeringar EU-parlamentet begärt snarast beslutas. Naturskyddsföreningen anser att den svenska regeringen bör agera för att detta sker. Vi bifogar en skrivelse i detta ämne som sändes till finansministern i februari i år. Sjöfartens utsläpp I grönboken diskuteras att föra in sjöfarten i den europeiska utsläppshandeln, vilket är positivt. Märkligt nog nämns inte behovet av avgifter som uppmuntrar en övergång till lågsvavliga oljor och bättre avgasrening på fartygen. Vi utgår från att den svenska regeringen uppmärksammar denna fråga i den fortsatta processen. Mikael Karlsson ordförande Magnus Nilsson trafikexpert
Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader. Per Kågeson Bil Sweden
Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader Per Kågeson Bil Sweden 2012-03-28 Skäl att internalisera externa kostnader 1. Minska skador och samhällsekonomiska kostnader genom
Läs merMEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET. enligt artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.2.2011 KOM(2011) 69 slutlig 2008/0147 (COD) MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET enligt artikel 294.6 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Läs merRemiss från Skogsindustrierna angående Kommissionens förslag Greening Transport
Näringsdepartementet 105 33 Stockholm ronald.rutgersson@enterprise.ministry.se Er ref N2008/5 186/TR 2008-09-24 Karolina Boholm karolina.boholm@skogsindustrierna.org 08-762 72 30 070-202 98 69 Remiss från
Läs merMiljödepartementet Stockholm
Miljödepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2008-02-11 Ert dnr M2007/840/Mk Vårt dnr 270/2007 Naturskyddsföreningens yttrande över Naturvårdsverkets skrivelse Konsekvenser av Sveriges genomförande av
Läs merEffekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader. Per Kågeson Bil Sweden
Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader Per Kågeson Bil Sweden 2012-07-03 Skäl att internalisera externa kostnader 1. Minska skador och samhällsekonomiska kostnader genom
Läs merEffekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson
Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust-
Läs merEn liten bok. om bilskatter
En liten bok om bilskatter Inledning Bilskatterna slår blint Den svenska privatbilismen har beskattats nästan lika länge som den har funnits, redan år 1929 kom den första bensinskatten. Idag tar staten
Läs merEffekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson
Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust- och inlandssjöfarten
Läs merNaturskyddsföreningens synpunkter på Effektivare skatter på klimat- och energiområdet (Ds 2009:24)
Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2009-08-14 Ert dnr Fi 2009/4940 Vårt dnr 124/2009 Naturskyddsföreningens synpunkter på Effektivare skatter på klimat- och energiområdet (Ds 2009:24) Sammanfattning
Läs merEn liten bok om bilskatter
En liten bok om bilskatter Bilen behövs i Sverige Nio av tio resor sker på vägar Åtta av tio resor görs med bil 60 % av allt gods transporteras med lastbil Fordonsindustrin sysselsätter 140 000 personer
Läs merSamhällsekonomi och finansiering
2018-11-20 Samhällsekonomi och finansiering konferens 20 nov 2018 Dagordning Kostnadsansvaret har förändrats över tid. Transportsektorn betalar för sig. Internaliseringsgraden förändras. Transportpolitiska
Läs merTRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING
TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING Det går inte att skapa en enhetlig europeisk vägtransportmarknad utan att harmonisera lagstiftningen i medlemsstaterna. Europeiska unionen har vidtagit
Läs merStyrmedel för klimatanpassade fordon och drivmedel. Almedalen 2013
Styrmedel för klimatanpassade fordon och drivmedel Almedalen 2013 Denna redovisning av utredningens preliminära funderingar bör inte tas som någon indikation på vad vi kommer att föreslå Vi förbehåller
Läs merHåkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)
Fossilfri fordonstrafik erfarenheter och utmaningar (erfaringer og utfordringer) Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) hakan.johansson@trafikverket.se
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM33. Nya CO2-krav för lätta bilar. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Miljö- och energidepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Nya CO2-krav för lätta bilar Miljö- och energidepartementet 2017-12-20 Dokumentbeteckning KOM (2017) 676 Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om fastställande
Läs merELMIA FUTURE TRANSPORT
ELMIA FUTURE TRANSPORT Mårten Johansson teknikchef Sveriges Åkeriföretag Jönköping 10 Oktober 2017 1 Utmaningen Mobilitet Gods Människor Kostnad Villighet att betala Påverkan Döda, Skadade Koldioxid NOx,
Läs merHandläggare Jörgen Bengtsson Telefon: En svensk flygskatt. Remiss från kommunstyrelsen, KS /2016
Miljöförvaltningen Plan och miljö Tjänsteutlåtande Dnr 2016-18484 Sida 1 (5) 2017-01-19 Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: 08-508 28 934 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2017-01-31 p.18 En svensk
Läs merKommentarer på. Åtgärder för att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser ett regeringsuppdrag (TrV 2016:111)
MILJÖEKONOMI 9 september 2016 Kommentarer på Åtgärder för att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser ett regeringsuppdrag (TrV 2016:111) Björn Carlén Konjunkturinstitutet Uppdraget Redovisa vilka
Läs merNaturskyddsföreningens remissvar på promemorian Kvotplikt för biodrivmedel
Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 24 april 2013 Naturskyddsföreningens dnr: Näringsdepartementets ärendenr. N/2013/ 934/RS Naturskyddsföreningens remissvar på promemorian
Läs merRemissyttrande. Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83)
Finansdepartementet Vår referens: Skatte- och tullavdelningen 256/2016 Er referens: 103 33 Stockholm Fi2016/04305/S2 Stockholm, 2017-02-24 Remissyttrande Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Utredningen
Läs merPM OM KILOMETERSKATT. Helena Leander, ledamot i skatteutskottet Karin Svensson Smith, ledamot i trafikutskottet
PM OM KILOMETERSKATT FÖRORD Drygt 40 procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser kommer från transportsektorn, utrikes flyg och sjöfart inkluderat. En stor del av denna klimatpåverkan kommer från lastbiltrafiken.
Läs merEnergieffektivisering av transporter
Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större
Läs merJämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter
Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter Inge Vierth, VTI Seminarium Hur ska sjöfarten utvecklas i östra Mellansverige Västerås, 2 april 2014 Externa (marginal)kostnader
Läs merExterna kostnader i scenarier med utökad sjöfart. Inge Vierth Konferens: Hållbara transporter november 2016
Externa kostnader i scenarier med utökad sjöfart Inge Vierth Konferens: Hållbara transporter 2016 10 november 2016 Bakgrund Politiska målsättningar I Sverige: använda sjötransporter för att avlasta landinfrastrukturen
Läs merVÄGSLITAGEAVGIFT (KM-SKATT) OCH 74 TON PÅ NYTT VÄGNÄT U L R I C L Å N G B E R G, B R A N S H C H E F I S V E R I G E S Å K E R I F Ö R E T A G
VÄGSLITAGEAVGIFT (KM-SKATT) OCH 74 TON PÅ NYTT VÄGNÄT U L R I C L Å N G B E R G, B R A N S H C H E F I S V E R I G E S Å K E R I F Ö R E T A G 1 Utmaningen Mobilitet Gods Människor Kostnad Villighet att
Läs merTransporter, klimat och internationell regelutveckling. Transporter i förändring 20 november 2018 Magnus Nilsson
Transporter, klimat och internationell regelutveckling Transporter i förändring 20 november 2018 Magnus Nilsson Internationella regelverk för trafiken med betydelse för klimatpolitiken (exempel) Övergripande
Läs merDet är också vanligare att ha bil om man bor utanför tätorterna. Bland boende utanför storstadsområdena har 91 procent minst en bil i hushållet.
1 2 Svenskar om bilen Sverige behöver bilen, det är ett faktum. Utan bilen skulle vi inte få ihop livspusslet eller kunna sköta våra arbeten. Utan bil och buss skulle vi inte hinna med våra fritidssysselsättningar
Läs merStockholm 4 mars 2019
Er ref/dnr: Fi2019/00431/S2 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 4 mars 2019 Yttrande över Finansdepartementets promemoria Höjd energiskatt och koldioxidskatt på bränslen vid viss användning
Läs merMEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 15.6.2011 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA (0051/2011) Ärende: Motiverat yttrande från nationalförsamlingen i Republiken Bulgarien över förslaget till
Läs merUtmaningar för fossilfrihet. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Utmaningar för fossilfrihet Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Mål i klimatpolitiskt ramverk Senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
Läs mer14 Förslag till parkeringsstrategi och förslag till plan för gatuparkering svar på remiss från trafikkontoret
Sida 21 (31) 14 Förslag till parkeringsstrategi och förslag till plan för gatuparkering svar på remiss från trafikkontoret Stadsdelsnämndens beslut beslutade att besvara remissen med förvaltningens tjänsteutlåtande.
Läs merKONSEKVENSER AV SVERIGES GENOMFÖRANDE EU:S UTSLÄPPSTAKDIREKTIV FÖR NOX, DNR 303-4332/2007
SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2007-12-10\dagordning\tjänsteutlåtande\23 Konsekvenser av Sveriges genomförande av EUs utsläppstakdirektiv no NOx.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM104. Ändring i alkoholskattedirektivet. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Ändring i alkoholskattedirektivet Finansdepartementet 2018-06-13 Dokumentbeteckning COM(2018) 334 Förslag till rådets direktiv om ändring i direktiv 92/83/EEG om harmonisering
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-09-23 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Infrastrukturavgifter på väg och elektroniska
Läs merMotion till riksdagen 2012/13:MP2403 ML av Helena Leander m.fl. (MP) Luftkvalitet
NUMMER DELAD [ ] Enskild motion Motion till riksdagen 2012/13:MP2403 ML av Helena Leander m.fl. (MP) Luftkvalitet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
Läs merFossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Energianvändning (TWh) Minskande utsläpp från lastbilstrafiken Positivt Utsläppen
Läs merRemissyttrande angående Europeiska kommissionens förslag inom ramen för sitt mobilitetspaket (N2017/03932/MRT)
2017-08-31 Näringsdepartementet Avdelningen för bostäder och transporter Att. Peter Kalliopuro 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande angående Europeiska kommissionens förslag inom ramen för sitt mobilitetspaket
Läs merExterna kostnader i scenarier med utökad sjöfart
Externa kostnader i scenarier med utökad sjöfart Inge Vierth, Victor Sowa, Kevin Cullinane, VTI Nationell konferens i transportforskning, Lund, 19 oktober 2016 Bakgrund Politiska målsättningar I Sverige:
Läs merTips till en ny regering. och folkvalda i Sveriges riksdag
Tips till en ny regering och folkvalda i Sveriges riksdag Tips till en ny regering och folkvalda i Sveriges riksdag En ny mandatperiod har börjat och det finns många saker att ta tag i för er ledamöter
Läs merUtredningen för fossilfri fordonstrafik
Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet
Läs merTransportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se
Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter
Läs merNäringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84
2014-05-16 Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 kemiindustrierna i Sverige och Skogsindustrierna har valt att gemensamt yttra sig
Läs merYttrande över Lika beskattning av dieselbränsle inom vattenbruk, skogsbruk och jordbruk
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs merHögre skatt på bensin slår hårt över hela landet En miljon hushåll får höjd bensinskatt med över 5 500 kronor
Högre skatt på bensin slår hårt över hela landet En miljon hushåll får höjd bensinskatt med över 5 500 kronor 2016 1 300 kronor 2017 1 800 kronor 2018 2 400 kronor Högre skatt på bensin slår hårt över
Läs merRapport Kilometerskatt. Bra för miljön, bra för ekonomin
Rapport Kilometerskatt Bra för miljön, bra för ekonomin Text: Per Kågeson & Jonas Sundberg Redaktör: Magnus Nilsson, Naturskyddsföreningen Omslagsfoto: Vägverkets bildbank, fotograf Mikael Ullén Layout:
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-11-02 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Ny vägtrafikskattelag Enligt en
Läs merFixa Stockholmstrafiken
Fixa Stockholmstrafiken Stockholmsöverenskommelsen Investeringar (milj kr) Start före 2020 Start 2020-2030 Totalt Spår 47 800-49 800 20 200-20 700 68 000-70 500 Väg 51 000 12 500-13 400 63 500-64 400 Summa
Läs mer2030- sekretariatets kommentarer i sammanfattning
Näringsdepartementet N2016/07396/MRT. n.registrator@regeringskansliet.se elvira.shakirova@regeringskansliet.se Mäster Samuelsgatan 70, 103 33 Stockholm Remissvar gällande miljözoner för lätta fordon 2030-
Läs merVägverkets redovisning av regeringsuppdrag - samlad lägesrapport om Vinterdäck (N2008/5938/TR)
Näringsdepartementet registrator@enterprise.ministry.se 103 33 Stockholm Remissvar från Gröna Bilister Vägverkets redovisning av regeringsuppdrag - samlad lägesrapport om Vinterdäck (N2008/5938/TR) Inledning
Läs merFinansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Sänkt skatt på biodrivmedel
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Sänkt skatt på biodrivmedel Mars 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll För hållbara biodrivmedel gäller i dag viss befrielse från energiskatt och hel
Läs merRegion Östergötlands modell för beräkning av kollektivtrafikens samhällsnytta
Region Östergötlands modell för beräkning av kollektivtrafikens samhällsnytta Handläggare: Eva Skagerström Verksamhet: Ledningsstaben Datum: Beslutad 2017-09-21 Diarienummer: TSN 2017-170 www.regionostergotland.se
Läs merDirektiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Per Kågeson
Direktiv N 2012:05 Utredare: Thomas B Johansson Huvudsekreterare: Per Kågeson Identifiera åtgärder så att viktiga steg tas mot en fossiloberoende fordonsflotta 2030 samt uppfyllande av visionen om fossilfri
Läs merYttrande över betänkandet om trängselskatt (SOU 2013:3)
1 (4) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 2013-04-15 Dnr SBN 2013-150 Christer Nilsson Dnr KS 2013-229 Samhällsbyggnadsnämnden Kommunstyrelsen Yttrande över betänkandet om trängselskatt (SOU 2013:3)
Läs merStockholm den 19 oktober 2015
R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard
Läs merAnalysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0
Version 2016-04-01 Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0 Förord och Innehåll 1 Inledning G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Förord Denna rapport Analysmetod och samhällsekonomiska
Läs merNy definition av begreppet biogas i lagen om skatt på energi
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ny definition av begreppet biogas i lagen om skatt på energi December 2009 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Lagtext...4 2.1 Förslag till lag
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 07.03.2002 KOM(2002) 113 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om tillåtelse, i enlighet med artikel 8.4 i direktiv 92/81/EEG, för Luxemburg att tillämpa en
Läs merBilaga 3. Rådets möte (miljö) den 20 februari 2007
Bilaga 3 Rådspromemoria 2007-02-12 Miljödepartementet Enheten för miljökvalitet Rådets möte (miljö) den 20 februari 2007 Dagordningspunkt 5 Rubrik: Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om
Läs merVilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Vad vet vi om framtiden? Personbilstransporter på väg i olika
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM126. Meddelande om en europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet. Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om en europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet Miljödepartementet 2016-09-07 Dokumentbeteckning KOM(2016) 501 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet,
Läs merEkonomiska styrmedel i trafikpolitiken förslag till utveckling av den svenska modellen. Per-Ove Hesselborn och Henrik Swahn
Ekonomiska styrmedel i trafikpolitiken förslag till utveckling av den svenska modellen Per-Ove Hesselborn och Henrik Swahn Paper för Trafikdage på Aalborg Universitet 25-26 augusti 1997 Ekonomiska styrmedel
Läs merBilaga: Beräkningsunderlag
Bilaga: Beräkningsunderlag Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Klimateffekter... 1 Klimateffekt fordonsgas... 1 Klimateffekt Industriell användning... 2 Klimateffekt minskad användning av handelsgödsel...
Läs merFörslag till ändrade farledsavgifter från den 1 januari 2015
1 (5) Sjöfartspolitiska enheten Handläggare, direkttelefon 2014-10-06 : 14-02372 Thomas Ljungström, +46104784896 PM Förslag till ändrade farledsavgifter från den 1 januari 2015 Sjöfartsverket ger i denna
Läs merHållbara transporter. transportköparens perspektiv. Karin Tormalm, Skogsindustrierna
Hållbara transporter transportköparens perspektiv Karin Tormalm, Skogsindustrierna Välfärd fås av handel som fås av transporter Vi behöver transporter det ger jobb och välfärd! Alla trafikslag behövs ställ
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor. 8.5.2006 PE 374.047v01-00
EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 8.5.2006 PE 374.047v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 4-47 Förslag till betänkande Karin Riis-Jørgensen Förslag till rådets direktiv om beskattning
Läs merIndikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation
Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare
Läs merUnderlagsrapport transporter, färdplan 2050
Underlagsrapport transporter, färdplan 2050 Bakgrund Genomförande, mål, sektorns utveckling Vart är vi på väg Referensbana, hinder och incitament Målbilder och scenarier 6 scenarier, ett beskrivet genom
Läs merDiagram för exempelkommun Växjö. Indikatorer för kommunen som helhet (kommer att kompletteras med indikatorer för den kommunala verksamheten)
Diagram för exempelkommun Växjö Indikatorer för kommunen som helhet (kommer att kompletteras med indikatorer för den kommunala verksamheten) Huvudet - Index för måluppfyllelse Måluppfyllelse (%) Index
Läs merHur betalar trafiken på järnväg, väg, vatten och i luft för sin infrastruktur idag? Jan-Eric Nilsson Professor i transportekonomi
Hur betalar trafiken på järnväg, väg, vatten och i luft för sin infrastruktur idag? Jan-Eric Nilsson Professor i transportekonomi Budgetsaldo vägtrafik 2014 Statens inkomster CO2+energiskatt diesel 17,5
Läs merOm kapacitetsutredningen Sven Hunhammar,
Om kapacitetsutredningen Sven Hunhammar, 2012-03-09 Regeringens mål Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism ARBETSDOKUMENT. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för regionalpolitik, transport och turism 16 september 2003 ARBETSDOKUMENT om Europaparlamentets och rådets direktiv om allmänt införande av och driftskompatibilitet
Läs merINNEHÅLL. Transporter i Sverige
INNEHÅLL Transporter i Sverige 1 INNEHÅLL Innehåll Inledning Sid 4 Persontransporter Sid 6 Gods Sid 9 2 Förord Transporter är samhällets blodomlopp. Att Sverige kan ha effektiva och hållbara transporter
Läs merOm strategin för effektivare energianvändning och transporter EET
Om strategin för effektivare energianvändning och transporter EET Eva Smith Naturvårdsverket FAH 2008 04 08 1 Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av miljömålen 080331. Nuutepåremiss Underlag till miljömålsproppen
Läs merKommittédirektiv. Utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget. Dir. 2018:10
Kommittédirektiv Utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget Dir. 2018:10 Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera
Läs mer1. Antagande av den preliminära dagordningen. 2. Godkännande av A-punktslistan. 3. Lissabonstrategin: Den nya treårscykeln - rådets slutsatser
Kommenterad dagordning 2007-11-02 Finansdepartementet Peter Holmgren Ekofinrådets möte den 13 november 2007 i Bryssel - enligt den preliminära dagordning som framkom vid Coreper den 31 oktober 1. Antagande
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för transport och turism 28.1.2011 2010/0301(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för transport och turism till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Läs merRemissvar från Gröna Bilister: Effektivare skatter på klimat- och energiområdet (departementsskrivelse Ds 2009:24)
Finansdepartementet 103 33 Stockholm registrator@finance.ministry.se Uppsala den 14 augusti Remissvar från Gröna Bilister: Effektivare skatter på klimat- och energiområdet (departementsskrivelse Ds 2009:24)
Läs merStyrmedel och stöd för fordonsgas
Mats Håkansson Affärsutveckling AB Styrmedel och stöd för fordonsgas Vägledning och exempel Mats Håkansson Tel +46 40 49 65 00 Mobil +46 705 65 31 00 mh@affu.se www.affu.se Denna rapport är skriven med
Läs merRemissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen med fokus på hållbara transporter Lena Erixon, GD 2016-09-09 Tillgänglighet i det hållbara samhället Tillgänglighet
Läs merRiktlinjer för fastställande och anmälan av. tillämpning av direktiv 98/34/EG
Riktlinjer för fastställande och anmälan av skattemässiga eller finansiella åtgärder vid tillämpning av direktiv 98/34/EG Dessa riktlinjer innehåller endast uppfattningar som kan tillskrivas generaldirektoratet
Läs merKlimatet och trängselfrågorna i trafikplaneringen för Stockholmsregionen 2009-10-27/mn
Klimatet och trängselfrågorna i trafikplaneringen för Stockholmsregionen 2009-10-27/mn A. Stockholmsöverenskommelsen, dec 2007 Bakgrund Förslag framförhandlat 2007 under ledning av förra finansborgarrådet
Läs merBIL Sweden. Jessica Alenius
Jessica Alenius Fossiloberoende fordonsflotta En sammanhållen klimat- och energipolitik, Prop. 2008/09:162 Fossiloberoende fordonsflotta FFF-utredningen, Fossilfri fordonstrafik, dec 2013 Världens första
Läs merTyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet
YTTRANDE Vårt dnr: 2014-10-17 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Ulrika Appelberg Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg
Läs merFEM FÖRLORADE ÅR. Så skrotades klimatberedningens förslag. Miljöpartiet de gröna
FEM FÖRLORADE ÅR Så skrotades klimatberedningens förslag Miljöpartiet de gröna 2013-01-29 Miljöpartiet de gröna Sidan 2 av 5 UTSLÄPPEN MINSKAR FÖR LÅNGSAMT Sveriges utsläpp av växthusgaser måste minska
Läs merMagnus Nilsson Produktion
Till regeringen Stockholm 2014-04-01 Ert dnr: N2014/743/E Synpunkter med anledning av Fossilfrihet på väg, SOU 2013:184 SAMMANFATTNING Den diskussion och de förslag utredningen redovisar måste ses i ljuset
Läs merBetänkandet Ett bonus malus-system för nya lätta fordon (SOU 2016:33)
Ynnor AB:s Yttrande 2016-08-09 Fi2016/01680/S2 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Betänkandet Ett bonus malus-system för nya lätta fordon
Läs merSpara pengar och på miljön. med lågemissionsbilar
Spara pengar och på miljön med lågemissionsbilar Parkeringsrabatt för lågemissionsbilar Du får en rabatt på 50 procent på din parkeringsavgift i Helsingfors ifall du äger en personbil som uppfyller kriterierna
Läs merKonsekvensutredning angående förslag till ändringar av föreskrifter om farledsavgift
1 (5) KONSEKVENSUTREDNING Stab Styrning och planering Handläggare, direkttelefon Sven Carlsson, +46721412665 2018-10-08 Dnr: 18-03417 Enligt sändlista Konsekvensutredning angående förslag till ändringar
Läs merRemissvar gällande promemorian Ett bonus malus-system för nya lätta fordon
Regeringskansliet fi.registrator@regeringskansliet.se 103 33 Stockholm Remissvar gällande promemorian Ett bonus malus-system för nya lätta fordon 2030-sekretariatets kommentarer i sammanfattning: Bonus-malus
Läs merSjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet. Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013
Inge Vierth, VTI Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013 Internaliseringsgrader för gränsöverskridande godstransporter
Läs merBIL Sweden. Jessica Alenius
Jessica Alenius Fossiloberoende fordonsflotta En sammanhållen klimat- och energipolitik, Prop. 2008/09:162 Fossiloberoende fordonsflotta FFF-utredningen, Fossilfri fordonstrafik, dec 2013 Världens första
Läs merFinansminister Sauli Niinistö
Statsrådets skrivelse till Riksdagen om förslag till rådets direktiv om punktbeskattningen av dieselolja (punktbeskattning; bränslebeskattning) I enlighet med 96 2 mom. grundlagen översänds till riksdagen
Läs merBeräkning av koldioxidutsläpp 2013 Teknisk dokumentation PM 2014-01-29
Beräkning av koldioxidutsläpp 2013 Teknisk dokumentation PM 1 BAKGRUND Detta PM redogör kortfattat för arbetsgång och resultat för de koldioxidberäkningar som M4Traffic genomfört åt Trafikkontoret. Beräkningar
Läs merFörslag till yttrande angående ändring av direktiv (2009/33/EU) om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon
1(5) Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2018-01-30, punkt 11 Förslag till yttrande angående ändring av direktiv (2009/33/EU) om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon
Läs merYttrande över Transportstyrelsens redovisning av uppdrag att följa upp genomförda reformer och utreda vissa aktuella frågor inom yrkestrafiken
1 /5 Näringsdepartementet Enheten för marknad och regelverk inom transportområdet 103 33 Stockholm N2017-003278-MRT Yttrande över Transportstyrelsens redovisning av uppdrag att följa upp genomförda reformer
Läs merFörslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.10.2016 COM(2016) 645 final 2016/0315 (NLE) Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om ändring av beslut 2007/884/EG om bemyndigande för Förenade kungariket att fortsätta
Läs merEFFEKTER AV ALTERNATIV TILL EUROVINJETTSYSTEMET
EFFEKTER AV ALTERNATIV TILL EUROVINJETTSYSTEMET Rapport 2000:4 2 3 Förord Statens institut för kommunikationsanalys,, fick i november 1999 i uppdrag av Näringsdepartementet att göra en studie om alternativ
Läs merNya farledsavgifter 1 (6) Sjöfart och Samhälle Handläggare, direkttelefon Dnr: Thomas Ljungström,
1 (6) Sjöfart och Samhälle Handläggare, direkttelefon 2004-09-08 Dnr: 030501-03-02446 Thomas Ljungström, 011-19 15 58 PM Nya farledsavgifter I regeringsbeslut den 19 februari 2004 gavs Sjöfartsverket i
Läs merYttrande över betänkandet Ett bonus-malus-system för nya lätta fordon (SOU 2016:33)
1(5) Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2016/01/01680/S2 Diarienummer Utr 2016/37 Datum 2016-08-10 Yttrande över betänkandet Ett bonus-malus-system för nya lätta fordon (SOU 2016:33) Trafikanalys
Läs merDiagram för exempelkommun Växjö
Diagram för exempelkommun Växjö Indikatorer för kommunen som helhet (som geografiskt område) Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i nya personbilar (H2_KH) % Måluppfyllelse (H2_KH)
Läs mer