Värt att veta om din kommun

Transkript

1 Värt att veta om din kommun Gruppinformation till alla hushåll i Piteå kommun

2 Piteå präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som grund Rubriken ovan är ett av Piteå kommuns 15 övergripande mål. Mångfaldsmålet är också ett av de tre mål som vi prioriterat för Kommunfullmäktige har prioriterat målen om befolkningsökning, attraktiva boendemiljöer och mångfald. Det har vi gjort för att vi ser att en befolkningsökning behövs för att vi fortsatt ska klara att leverera välfärdstjänster och samhällsservice till våra medborgare och för att attraktiva boendemiljöer behövs för att vi ska kunna locka nya medborgare till vår kommun. Piteå ska år 2020 ha invånare. Mångfaldsmålet är prioriterat för att ett samhälle präglat av mångfald föder kreativitet och nya idéer som i sin tur lockar fler människor, skapar fler arbetstillfällen och tryggar på så sätt välfärden och utvecklingen. Mångfald handlar för oss om flera perspektiv. Det handlar om jämställdhet, om integration, om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, om hbtqfrågor och om hur vi sammantaget skapar ett välkomnade Piteå för alla. Det handlar också om att utveckla demokratiarbetet för grupper med olika behov i samhället. Den viktiga medborgardialogen ska omfatta alla. Piteå präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som grund. Under 2014 kommer kommunen att fokusera på dessa frågor och vi hoppas att Du ska märka det och gärna också medverka i samtal och aktiviteter. Där kan Du bidra till att lyfta mångfaldsfrågorna och komma med idéer hur vi tillsammans kan arbeta och verka för ett Piteå som präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som grund. Piteå ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer. Peter Roslund ordf. kommunstyrelsen (S) peter.roslund@pitea.se Helena Stenberg vice ordf. kommunstyrelsen (S) helena.stenberg@pitea.se Värt att veta om din kommun är en informationsbroschyr som produceras av kommunledningskontoret, Piteå kommun. Den delas ut till alla hushåll i Piteå kommun och finns även inläst på Daisyskiva, tillgänglig på Stadsbiblioteket. Redaktör: Anna-Lena Pogulis Layout: Maria Fäldt/Informationsenheten Piteå kommun Foto: Magnus Johansson, Maria Fäldt Tryck: RC Tryck AB 2

3 Visste du att.. Grattis! Ingemar Jernelöf, förvaltningschef för Barn- och utbildningsförvaltningen. Piteå kommun har blivit utsedd till Bästa skolkommun Vad innebär det? Under de senaste åren har kommunen placerat sig bland de 15 bästa av landets 290 kommuner och i år har vi nått topplacering, vilket gör oss oerhört stolta och glada. Kommunen har alltid haft höga förväntningar på skolan och svarat upp med nödvändiga resurser för verksamheten. Viktigast är dock det personliga engagemanget, med elevfokus i förgrunden och den samlade kompetensen i form av mycket hög andel högskoleutbildad pedagogisk personal. Vi har också strävat efter att ha en så hög personaltäthet som ekonomin medgett. Sedan är det viktigt att lyfta skolutvecklingen som framgångsfaktor - i form av övergripande utvecklingsprojekt, tex en skola för hållbar utveckling, matematik, läsning och kultur. Vi arbetar utifrån systematiskt kvalitetsarbete, där vi också kontinuerligt följer upp elevernas kunskapsresultat, arbetsmiljö, trygghet, närvaro, elever i behov av särskilt stöd mm. Vi har mycket kvar att göra men vår strävan är att bli så bra som möjligt och utmärkelsen visar att vi är på rätt spår. Hur märks mångfald i förskolans och skolans verksamhet? Vi är alla individer och det behöver vi ta hänsyn till i undervisningen. I skolan arbetar vi för att alla ska klara av att nå goda betygsresultat utifrån sina förutsättningar och idag blir denna uppgift allt viktigare. Som en del i det planerar vi för att klara av ett ökat inslag av nyanlända i kommunen. Frågor som hur vi kan förändra vår kultur inom skolan så att den också omfattar alla nya pitebor är viktiga och aktuella. Vi tror det handlar om pedagogisk anpassning och förnyelse men också om samhällets gemensamma sociala ansvar för alla pitebor. Jag är övertygad om att vi fixar det tillsammans! Om utmärkelsen Bästa skolkommun Lärarförbundet utser årligen Sveriges 10 bästa skolkommuner. Utmärkelsen ska inspirera kommuner att satsa på dem som skapar den goda skolan elever, lärare och skolledare. Till grund för rankningen Sveriges bästa skolkommun ligger fjorton kriterier som Lärarförbundet anser viktiga för att bedöma skolans arbetsförutsättningar och resultat. Kriterierna handlar bland annat om resurser till undervisningen, gruppstorlekar, betygsresultat och lärarnas behörighet. FRALLA (fritid för alla-projektet) som drivs via Kultur och fritid ger ett större utbud av fritidsaktiviteter, anpassad till dem som annars har svårt att delta. Musikcaféet Reggaejam bjuder på musik från hela världen. Det är en mötesplats där alla, oavsett ålder, etnicitet, politisk tillhörighet, funktionsnedsättning, eller kön är välkomna. Kultur och fritid lånar ut fritidshjälpmedel gratis till personer med funktionsnedsättning. HÅJ - projektet för hållbar jämställdhet har lett till konkreta effekter ute i verksamheterna. Studio Acusticum har ändrat sätt att marknadsföra sina arrangemang samt gjort en satsning på kvinnliga organister. Ung PÅPP (Påsepengarprojektet) gör mer riktade insatser för att få fler killar som arrangörer. Bibliotekets Kafé- och läsverksamhet har ändrat programutbud för att få fler män till verksamheten. Stadsbibliotekets barnavdelning gör satsningar för att få pojkar att läsa mer. Förskolor och skolor har ändrat möblering i lokaler och sett över inköp av material och har samma krav på flickor och pojkar i skolan. Handikappkonsulenterna gör samma bedömning av bistånd oavsett kön. Vi pratar många språk i Piteå Idag finns det 26 nationaliteter som läser Svenska för invandrare i Piteå. Av dem är 11 nationaliteter från Europa. Italien Polen Ryssland Irland Portugal Bulgarien Rumänien Bosnien Litauen Grekland Ungern Somalia Syrien Kurdistan Irak Kina Etiopien Eritrea Palestina Thailand Kongo Turkiet Tunisien Afghanistan Nigeria Indien Italien Polen Ryssland Irland PORTUGAL Bulgarien Rumänien Bosnien Litauen Grekland Ungern Student och unga tycker till om mångfald Hur kan du som ung student bidra till att möta nya invånare på ett bra sätt? Genom att föregå med gott exempel och bita ifrån när man hör folk prata negativt om invandrare. Inte vara rädd att ta diskussioner Föregå med gott exempel och öppet visa att man själv visar tolerans och respekterar alla typer av människor. 3

4 Mångfaldsdagen - ett steg närmare ett Torsdag 24 oktober var det dags, för sjunde året i rad, att fira Mångfaldsdagen i Piteå. En dag med syfte att inspirera till den gemensamma strävan efter ett öppet Piteå. Ett Piteå för alla. Allt började 2006 då man startade flyktingmottagning i Piteå. Vera Nilsson, samhällsutvecklare på Näringsliv och samhälle, berättar att det märktes att det fanns behov av att arbeta med mångfald ur ett bredare perspektiv Mångfaldsdagen föddes. Grunden i allt arbete kring mångfald ligger i de mänskliga rättigheterna, med alla människors lika värde. Därför föll det sig naturligt att Mångfaldsdagen skulle firas i samband med FN-dagen. Första året som vi firade Mångfaldsdagen handlade mycket om att informera, medvetandegöra och bygga kunskap kring dessa frågor, berättar Vera. Därefter har det sett olika ut varje år. Vi har försökt bygga koncept som når många olika människor och olika målgrupper, säger Vera. Vi har försökt blanda information med kulturinslag. Det ska vara roligt, trevligt och finnas en känsla av fest. Vera berättar att de i år ville vara på stan och finnas på många olika platser. Vi vet att vi inte kan möta alla, men genom att variera upplägg och koncept kan vi kanske med tiden nå alla. Vår dröm är att få fler aktörer som hjälper till att sprida vår strävan efter ett öppet Piteå ett Piteå för alla. Norrmalmia, gratis bad runt om i våra simhallar, öppet hus på flyktingsamordningen, föreläsningar på museet och mångfaldskör på Nolia City Konferens. En dag som blandades av inspiration, uppvaknanden, kunskap, glädje, gemenskap och motivation. En av föreläsningarna på Piteå museum handlade om positiv antirasism där Anna Waara från Sensus talade om hur vi bygger ett hållbart samhälle. Hon berättade om Sensus, Expo, rörelsen Tillsammans och om hur fördomar fängslar, fångar och bromsar ett samhälle. Om medias roll och påverkan och om mångfaldens dimensioner. Hur människan är som ett isberg där endast 10 procent av människan syns ovanför ytan. Och det är utifrån det synliga, dessa 10 procent, som vi bedömer och blir bedömda. Resterande 90 procent som handlar om våra känslor, behov, personlighet, drömmar, tankar, bakgrund, mänskliga olikheter/likheter, är dolda under ytan. Anna talade också om identitet och att en människa inrymmer flera identiteter, några förenar, andra skiljer. Vi tar hela tiden intryck och förändras ständigt. Beroende på perspektiv och situation väljer vi vem vi vill identifiera oss. Att vi tycker olika och är olika är okej, säger Anna och menar att det just är olikheterna som driver ett samhälle framåt om det är ett tillåtande, demokratiskt samhälle. Positiv antirasism vad innebär det då? Och årets Mångfaldsdag bjöd verkligen på många olika Anna berättar att det till skillnad mot tidigare aktiviteter; flashmob på Gallerian, lunchdialog i form av då man var mot rasism är man idag för enkäter på flera av stadens restauranger, Reggae Jam på antirasism. 4

5 foto: magnus johansson Piteå för alla Att vara FÖR något leder till handling och engagemang, säger Anna. Hur ser det ut i Piteå? Hon avslutar sin föreläsning men att uppmana och utmanar oss att engagera och organisera oss här i Piteå. Mattias Nordaneld, boendechef Älvens grupphem, var den andre föreläsaren på museet och han tog med oss på en inre resa. En övning där vi i tanken får göra en resa som är stark, känslosam, där några gråter medan andra blir tysta. Den inre resan är en övning som träffar en rakt i magen och i hjärtat. Mattias är boendechef på asylboendet för ensamkommande pojkar i Öjebyn. Förutom boendet för pojkar finns numera även ett för ensam-kommande flickor i Norrfjärden. Mattias berättar att det dessa barn behöver är inte att vi tycker synd om dem och ser dem som offer. De behöver trygga, stabila vägvisare eftersom de idag har alla möjligheter, något de behöver känna. Vad vi kan göra är istället att öppna vägar, vara ambassadörer. Mångfaldskören avslutade Mång-faldsdagen. En kör som var öppen för alla oavsett om rutinerad körräv eller nybörjare. Här var alla välkomna och allt handlade om sångglädje. Kvällen leddes av Irene Perdahl som med sitt smittande engagemang fick med alla. Tänk vilket enkelt sätt att mötas, i glädje och gemenskap, olika människor med olika erfarenheter som innan kvällen var slut bildat en kör. Responsen på Mångfaldsdagen har genom åren varit positiv, berättar Vera Nilsson. I år uppskattades särskilt lunchdialogen och Öppet hus på flyktingsamordningen. Det var många som tyckte om att få frågan och möjligheten att tycka till i enkäten under lunchdialogen. Öppet hus upplevdes som en härlig och trevlig mötesplats som inbjöd till många möten. Text: Sara Andersson Vad tycker du? Firandet av Mångfaldsdagen känns viktig och snart startar planeringen av kommande års Mångfaldsdag.Vad tycker du att vi ska göra nästa år? Vad ska vi lyfta? Hör av dig med tankar och idéer till: vera.nilsson@pitea.se 5

6 Piteås framtida mångfald Under 2014 är ett av Piteå kommuns prioriterade övergripande mål att Piteå ska präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som grund. För att nämnder och förvaltningar ska kunna vidta konkreta åtgärder för detta mål, har förvaltningschefsgruppen/kommunstyrelsen gett strategiska enheten på kommunledningskontoret i uppdrag att definiera mångfaldsbegreppet. En arbetsgrupp är bildad där kommunstrateg Anna-Lena Pogulis leder arbetet. Gruppen har anlitat Carlos Rojas, Miklo AB, som tillsammans med fjorton av Piteå kommuns anställda, genomför dialoger med ett urval av pitebor. Ett arbete som ska leda fram till hur Piteå nu och i framtiden på bästa möjliga sätt kan skapa lika möjligheter för alla invånare. Arbetet startar med att fånga upp pitebornas tankar och erfarenheter från deras egen vardag som grund för det försatta arbetet, säger Anna-Lena Pogulis. Gruppen med anställda har genomgått en utbildning inför dialogerna och under november och december pågår det samtalsträffar med pitebor från olika grupperingar, bland annat fysiskt- och psykiskt funktionsnedsatta, högstadie- och gymnasieelever, personer som är engagerade i föreningar, föräldrar, invandrade och barn till invandrade osv. Givande dialoger med pitebor De grupper som genomfört sina dialoger berättar att det har framkommit mycket bra synpunkter inför det fortsatta arbetet. Det finns generellt en positiv bild av Piteå idag, att det är en öppen småstad som har goda möjligheter att bli ännu bättre. Arbete, utbildning, kommunal service och Det är dina tankar, erfarenheter och synpunkter som är viktiga. tillgänglighet anser en av grupperna är viktigt för att känna delaktighet i samhället. På frågan vad mångfald är för dig, har en av deltagarna svarat: Alla är välkomna mentalt och fysiskt. Måste inte förklara och försvara sig för att man finns. Acceptans. Kan vara den man är. Öppenheten. Inte bli ifrågasatt. Öppen workshop 17 och 18 januari De idéer och tankar som kommer fram under samtalen i de olika grupperna kommer att användas som underlag till en öppen workshop den 18 januari där alla pitebor bjuds in att delta. För Piteås gymnasieelever och studenter hålls en workshop den 17 januari. Till dessa två dagar behöver man ingen speciell förberedelse för att kunna vara med, vi inleder workshopen med att berätta allt det man behöver veta för att kunna delta. Det enda vi vill är att man anmäler sig i förväg så att vi kan planera för lokal och fika, hälsar Anna-Lena Pogulis. Efter dialoger och workshops med piteborna ska Miklo sammanställa en rapport med analys och förslag på handlingsplan för Piteå kommun. Hur vi bäst tar tillvara på framtida mångfald utifrån Piteås förutsättningar. Arbetet ska vara klart i mars Då redovisas slutrapporten. Fyra pitebor om Mångfald Vad är mångfald för dig och vad kan du bidra med för att skapa ett Piteå för alla? Mångfald är för mig en blandning av människor, ja egentligen allt. Jag såg i en undersökning att Piteå är näst sämst på att ta emot invandrare, här kan jag hjälpa till. Framförallt att hitta samlings- och mötesplatser. Jag har tidigare hjälpt en familj som jag träffade genom SFI, där jag hjälper till även idag. SFI är en mötesplats där man kan mötas naturligt och få träna att prata svenska. Mångfald för mig är att människor får vara precis som de är. Jag är bra på att samla människor. elin olofsson, sjulsmark peter lysholm, svensbyn 6

7 mångfaldens Europa Supervalåret ett viktigt år för demokratin Ett Piteå för alla med ökad mångfald men hur? Piteå ska växa och det som finns i kommunen idag ska finnas för fler. Vi vill, och kommer att få, en ökad mångfald och Piteå ska vara en plats där alla känner sig välkommen. Nu vill vi bjuda in er som vill, och även er som inte vill, till en dialog och prata om hur detta ska gå till. Du behöver inte förbereda dig på något sätt för att kunna delta, det är dina tankar, erfarenheter och synpunkter som är viktiga. Lördag den 18 januari Kl 12:00-16:00 Nolia City konferens Vi bjuder på fika! Du måste anmäla dig för att vara med. Vi vill ha din anmälan senast den 13 januari. Du kan antingen mejla info@pitea.se eller ringa OBS! Fredagen den 17 januari, kl 08:15-11:15 i stora samlingssalen på Strömbackaskolan anordnas en workshop för studenter och gymnasieelever. Inom loppet av 112 dagar - mellan 25 maj och 14 september ska fyra val genomföras i Sverige: Europaparlamentet, Riksdagsval, Landstingsval och Kommunalval. EUkommissionen utsåg 2013 till medborgarens år och har under året lyft fram fördelar och rättigheter man har som EU-medborgare, särskilt rätten att bo och jobba var man vill inom EU. Målet är att fler ska bli motiverade att engagera sig i EU-demokratin på alla nivåer och att valdeltagandet ska öka. Valnämnden i Piteå har som mål att nå 50 procents valdeltagande i valet till Europaparlamentet Val 2014 Mångfaldens Europa är ett projekt inom Piteå kommun med syfte att skapa förutsättningar som stärker demokratin inom alla samhällsgrupper och på alla nivåer, att minska främlingsfientlighet och att öka valdeltagandet i valen under Valnämnden i Piteå har tillsatt en arbetsgrupp som, parallellt med det övriga mångfaldsarbetet, ska planera och genomföra aktiviteter. Valnämndens mål är att nå 50 procents valdeltagande i valet till Europaparlamentet. Som en del i att nå det målet kommer vi att bjuda in till dialog och sprida kunskap, berättar Mats Johansson, valnämndens ordförande. Med en ökad kunskap vill vi skapa engagemang hos medborgarna både lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Det är en viktig förutsättning för en sund demokratiutveckling. Under 2014 kommer det att finnas en speciell valsida på kommunens hemsida med information på flera språk. I samband med Europadagen den 9 maj planeras ett event med inspirerande föreläsningar och EU på Norrbottniska med det regionala informationskontoret Europa Direkt Norrbotten. Läs mer om aktiviteterna och det pågående mångfaldsarbetet på För mig är mångfald rikedom. Kort och gott är det så jag ser det. Människans olikheter behövs för samhället. Vi har mycket att lära av varandra. Jag tror att jag kan göra betydligt mer än vad jag gör idag! Jag skulle kunna tänka mig att prova på att vara vän/vänfamilj till nyinflyttade. magnus borg, piteå För mig innebär mångfald att våga vara den man är utan att behöva oroa sig för andras fördomar. Hur man än ser ut, ålder, sexuell läggning osv. Aktiviteter där alla som vill får vara med, där jag kan komma med idéer och hjälpa till. amena younes, piteå 7

8 Barns tankar kring mångfald För andra året i rad, i samband med Barnkonventionens födelsedag, bjöds kommunens förskoleklasser in att göra teckningar som visats i en utställning på Gallerian. Årets tema var mångfald och barnen fick i uppdrag att rita sina känslor och tankar inför lika och olika. Tio skolor deltog med totalt 189 alster och lördag den 16 november var det vernissage med invigningstal, körsång och alla barn bjöds på saft och kakor. En av de deltagande förskoleklasserna var från Lillpites skola och de hade jobbat med begreppet mångfald utifrån barnboken Pricken. Klassens lärare Lis-Marie Nilsson berättar att skolan jobbar med hållbar utveckling både socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Inför det här uppdraget valde vi att använda oss av Pricken, vi läste boken och pratade om våra likheter och olikheter ur flera perspektiv. Hur viktigt det är att lyssna och hjälpa varandra och att förstå att något som är lätt som en plätt för dig, kan vara jättesvårt för en annan, berättar Lis-Marie. Värdegrundsarbetet är något som genomsyrar hela vår verksamhet och som vi jobbar med hela tiden, det blir naturligt så då det är en fråga som ligger oss varmt om hjärtat, avslutar Lis-Marie. Jag ser det snöar Snön kommer och med den snösvängen. Vi på kommunen sköter snöröjningen på Piteås gator och allmänna platser och du som fastighetsägare ansvarar för att området utanför ditt hus är fri från snö och is. Tillsammans kan vi skapa goda förutsättningar för framkomlig och problemfri vinter i Piteå. Som fastighetsägare kan du hjälpa till Skotta inte ut snö från tomter, portar eller tak på gatan eller framför plogvall. Märk upp låga staket, häckar, buskar eller annat i närhet av din tomtgräns med pinnar eller käppar. Det underlättar för maskinförarna när snödjupet ökar. Placera postlådan och soptunnan 1,5 meter från körbanans kant, gärna i infarten så att den inte hindrar snörröjning till gatans fulla bredd. Postlådan placeras på en lös ställning så att den blir lättåtkomlig för utdelning av post. Om din fastighet ingår i grön rutt tänk då på att dra ut tunnan i samband med tömningsdagen och dra tillbaka den på din tomt efter tömning. Hämta sand gratis! Fastighetsägare kan vid halka hämta sand i hinkar för husbehov på följande ställen: Centrala Piteå Busstationen och f d Gunnars kiosk Öjebyn - Öjagatan 95 och ICA/Konsum Blåsmark - fotbollsplan Hemmingsmark HEMA Långnäs - Ekologen Återvinningsstationerna i Rosvik, Långträsk, Norrfjärden, Böle, Sjulnäs, Svensbyn, Bergsviken, Hortlax, Sjulsmark, Lillpite, Sikfors och Nybyn. Busshållplatser - Koler och Storsund Har du frågor om snö och vägar kan du kontakta vårt kundcenter, telefon E-post:teknikogatu@pitea.se. Mer information hittar du på