Lokalt samverkansavtal

Transkript

1 LOKALT SAMVERKANSAVTAL Kommunledningskontoret Dnr 2015/458 Lokalt samverkansavtal Bakgrund De centrala parterna har kommit överens om ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet. Parternas uppfattning redovisas i FAS 05 överenskommelse om förnyelse arbetsmiljö samverkan i kommuner, landsting och regioner. Grundtankarna för samverkan redovisas i bilaga 1. Mål Vid Lindesbergs kommun samverkar arbetsgivare, fackliga organisationer och medarbetare för en väl fungerande verksamhet och en bra arbetsmiljö. Tillsammans ansvarar vi för att i det dagliga arbetet göra arbetsmiljö och hälsa till en naturlig del av verksamheten. Jämställdhet och mångfald är en självklarhet. Alla verksamheter har ett väl fungerande samverkanssystem. Syfte Systemet ska underlätta samverkan mellan parterna och öka varje medarbetares möjlighet till delaktighet, inflytande och dialog. Det ska stödja en fortlöpande utveckling av verksamheten så att den uppfyller kommuninvånarnas krav på effektivitet, service och kvalitet. Det syftar även till en integration mellan hälsa, medbestämmande-, arbetsmiljö-, och verksamhetsfrågor. Samverkanssystemet Samverkansnivåer De olika samverkansnivåerna består av arbetsplatsträffar och samverkansgrupper. Inom varje förvaltning ska det finnas en eller flera samverkansgrupper beroende på storlek, organisation och ansvarsfördelning. Individen i samverkan I medarbetarens rättigheter ingår påverkan av den egna arbetssituationen. Kompetensutveckling för medarbetare och grupper har avgörande betydelse för verksamheten. Medarbetare ska medverka i förändringsarbete och verka för en god hälsa och arbetsmiljö. Beredande förvaltning Kommunledningskontoret Samverkansavtal 2016.docx 1(11)

2 På varje arbetsplats är det betydelsefullt att dialogen mellan medarbetare och chef sker så att var och en har möjlighet att framföra sina åsikter. Det sker dels i det dagliga arbetet dels genom regelbundet organiserade samtal mellan medarbetare och chef. Arbetsplatsträffar Med arbetsplats avses den naturliga arbetsenhet som medarbetaren tillhör. De medarbetare som organisatoriskt tillhör en enhet, men lokalmässigt arbetar inom en annan verksamhet ska särskilt beaktas. Speciell hänsyn ska tas till nattpersonal. Arbetsplatsträffarna ska vara ett forum för dialog mellan medarbetare och arbetsledning, för att gemensamt arbeta med utveckling, planering och uppföljning av det egna området. Hälsa och arbetsmiljöaspekterna ska integreras i verksamheten. Träffarna ska också ge förutsättningar för personlig och yrkesmässig utveckling liksom till ökat självbestämmande och ansvarstagande för alla medarbetare. Arbetsplatsträffarna ska organiseras så att alla har möjlighet att framföra sin åsikt. Utbildning ska inte förläggas på tid som är avsatt för arbetsplatsträffar, men kan ske i direkt anslutning till träffarna. Deltagarna ska, en vecka i förväg, kunna ta del av dagordning och även själva ha möjlighet att anmäla frågor till arbetsplatsträffarna. Rutiner för detta läggs upp enligt lokala förutsättningar. Arbetsplatsträffarna ska vara regelbundna och planeras årsvis. Frågorna ska anmälas i förväg och göras kända för deltagarna före träffarna som ska utlysas i god tid. En rekommendation är att träffarna sker en gång per månad, med undantag av semestermånaderna. Målet är att alla som har sitt huvudsakliga arbete förlagt till arbetsplatsen ska delta. Träffarna ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationen ska återkopplas till berörd samverkansgrupp. Frågor som inte lösts på arbetsplatsträffen ska rapporteras till berörd samverkansgrupp. Alla som deltar i arbetsplatsträffarna har rätt att ta upp frågor som berör arbetsplatsen. Exempel som kan tas upp på arbetsplatsträff, se bilaga 2. Arbetsplatsträffar ska både kunna ta emot och föra ärenden vidare till samverkansgrupp. Hälso- och arbetsmiljöfrågor ska tas upp på arbetsplatsträffen och tillräcklig tid ska avsättas för frågorna. Tillbud, arbetsskador och avvikelserapporter för arbetsplatsen, samt åtgärder kopplade till dessa ska tas upp på arbetsplatsträffen minst en gång per kvartal. Infaller arbetsplatsträff på annan tid än ordinarie arbetstid kompenseras deltagarna enligt gällande avtal. Skyddsombuden/motsvarande kan, genom sin roll och kompetens, bidra till att hälso- och arbetsmiljöaspekterna beaktas i de frågor som behandlas. Tid för information avsätts vid behov för till exempel avtalsfrågor. Även facklig information kopplad till samverkanssystemet kan ske på arbetsplatsträffen. 2(11)

3 Samverkansgrupp Organisation och innehåll Samverkansgrupper ska knytas till beslutsnivåerna i verksamheten och ansluta till linjeorganisationen. Syftet är att skapa ett forum för dialog mellan arbetsgivaren och de fackliga organisationernas företrädare där parterna har gemensamt ansvar för att aktualisera frågor om verksamhetens utveckling, hälsa och arbetsmiljö. Arbetsgivarens representanter ansvarar för att fortlöpande informera om politiska beslut som rör samverkansgruppen, det ekonomiska läget samt verksamhetsförändringar och personalfrågor. Arbetsgivarens representanter ansvarar för att frågor behandlas i samverkansgrupp innan beslut fattas. Samverkansgrupp ska vara skyddskommitté, och skyddskommitténs uppgifter regleras i Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöförordningen. Arbetsmiljölagen 6 kapitlet 9 Skyddskommittén skall delta i planeringen av arbetsmiljöarbetet på arbetsstället samt följa arbetets genomförande. Den skall noga följa utvecklingen i frågor som rör skyddet mot ohälsa och olycksfall samt verka för tillfredställande arbetsmiljöförhållanden. I skyddskommittén skall behandlas frågor om 1. företagshälsovård, 2. handlingsplaner enligt 3 kap. 2 a, 3. planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av arbetsorganisation, 4. planering av användning av ämnen som kan föranleda ohälsa eller olycksfall, 5. upplysning och utbildning rörande arbetsmiljön, 6. arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten på arbetsstället. Arbetsmiljöförordningen 7 Vid varje arbetsställe bör regelbunden översyn ske genom skyddsrond. 9 Kan i skyddskommitté företrädare för arbetsgivare och arbetstagare icke ena sig om beslut, skall på begäran av ledamot frågan hänskjutas till Arbetsmiljöverket, som har att pröva denna i den mån den faller inom området för verkets befogenhet. I beslut av skyddskommitté bör anges den tid inom vilken beslutet skall vara verkställt. 3(11)

4 Samverkansgrupper ska, med undantag av individärenden, behandla frågor avseende information och förhandling enligt MBL 19, 11 och 38 samt arbetsmiljöfrågor enligt arbetsmiljölagen. Fackligt förtroendevalda har olika mandat i dessa frågor. Om en fråga särskilt berör ett förbund, som inte har representant i samverkan, ska detta förbund kallas till samverkan/förhandling. Kommunövergripande samverkansgrupp ska planera, samordna och till beslutande organ framlägga förslag rörande arbetsmiljöfrågor för hela kommunen. Frågor som gäller individärenden avseende uppsägning, disciplinåtgärd, omplacering, lönesättning, rehabilitering/arbetsanpassning, förflyttning etc är undantagna denna överenskommelse. För dessa frågor gäller MBL och LAS samt gällande avtal och förhandlingsordning i sin helhet. Kommunens mål och riktlinjer, som gäller till exempel verksamhet, ekonomi, arbetsmiljö, rehabilitering/arbetsanpassning, utveckling, utbildning etc, ska vara vägledande för de frågor som behandlas i samverkanssystemet. Antagen delegationsordning och frågornas karaktär ska beaktas. Arbetsformer för samverkansgrupp Samverkansgrupp överenskommer om de arbetsformer som ska gälla för respektive samverkansnivå. Antal ledamöter och ersättare i samverkansgrupp bestäms av respektive förvaltning och lokala arbetstagarorganisationer vid förvaltningarna. Arbetsgivarens ledamöter och ersättare i samverkansgrupp utses utifrån deras funktion i organisationen. Arbetstagarrepresentanter, fackliga ombud i samverkansgrupp på arbetsplatsnivå ska utses av de fackliga organisationerna bland de anställda på respektive arbetsplats. Inom övriga samverkansnivåer utses arbetstagarrepresentanter av de fackliga organisationerna inom samverkansgruppens verksamhetsområde. Ordföranden utses av arbetsgivaren. Samverkansgrupp utser sekreterare inom eller utom gruppen. Samverkansgruppens möten ska anpassas till arbetsplatsträffarna och planeras årsvis. Arbetsgivaren ansvarar för rutinerna kring mötena. Samverkansgruppens möten ska protokollföras och justeras. Av protokollet ska framgå deltagarnas fullständiga namn och vem de representerar. Infaller samverkansgrupp på annan tid än ordinarie arbetstid kompenseras deltagarna enligt gällande avtal. Samråd samt information och förhandling Samråd i samverkansgrupp syftar till att uppnå enighet före beslut. Uppnås inte enighet skall arbetsgivaren fullgöra sin förhandlingsskyldighet enligt MBL:s förhandlingsordning. Om förhandling begärs, som inte ska fullgöras av samverkansgrupp, handläggs den inom förvaltningen enligt gällande delegationsregler. Under arbete med budget och verksamhetsplan fullgörs samråd och förhandling på respektive beslutsnivå i verksamhetsorganisationen. 4(11)

5 För att samverkan före beslut inte ska fördröjas, krävs att företrädare för arbetsgivaren ger arbetstagarorganisationerna tillräcklig information och faktaunderlag i skälig tid före samverkansgrupp. Kallelse och dagordning ska normalt skickas en vecka före utsatt möte. Arbetstagarorganisationen har samma ansvar som arbetsgivaren för att fördröjning inte ska uppkomma. Från arbetsgivarsidan har kommunens centrala personalfunktion behörighet att teckna lokalt kollektivavtal, samt föra förhandlingar i intresse- och rättstvister. Utveckling Arbetslivet ska vara attraktivt för medarbetare i alla livsfaser och tillgängligt för alla. Som en del av utvecklingsarbetet ingår därför att stödja jämställdhets- och mångfaldsarbetet samt att motverka alla former av diskriminering. Detta skapar möjligheter att bättre tillvarata organisationens samlade kompetens. Den viktigaste aktören för att skapa verksamhets- och medborgarnytta, är medarbetaren. Utan medarbetarens aktiva förbättringsarbete kommer arbetsgivaren aldrig att lyckas med att skapa en bättre verksamhet. Ansvarig chef ska årligen ha medarbetarsamtal med sina medarbetare, därutöver ska också lönesamtal ske. Syftet med medarbetarsamtalet är att främja god verksamhetsutveckling. Medarbetarsamtalet är ett sätt att ta tillvara varje medarbetares engagemang och utvecklingsbehov. Möjligheter att påverka och personlig utveckling ger tillfredsställelse i arbetet, vilket är bra för såväl individ som organisation. I medarbetarsamtalet ska följande områden diskuteras: Verksamhetens mål kopplat till medarbetarens uppdrag Uppföljning av föregående medarbetarsamtal Nuläge, arbetssituation, arbetsmiljö, hälsa och samarbete/relationer Möjligheter, arbetssituation, arbetsmiljö, hälsa och samarbete/relationer Utveckling, (prioritering vad gäller möjligheter) I samtalet ska chefen tydligt påvisa vilka förväntningar och krav som finns på medarbetaren. Det är också av största vikt att dokumentation sker av medarbetarsamtalet. Se Medarbetarsamtal, i chefs- och medarbetarhandbok. Syftet med lönesamtalet är att återkoppla till vad som sagts i medarbetarsamtalet beträffande mål och resultat. Med hjälp av verksamhetens framtagna lönekriterier sker en bedömning som ligger till grund för ny lön. Medarbetarnas engagemang, kunskaper och kreativitet är viktiga förutsättningar för verksamhetens utveckling. Det är därför viktigt att allas kompetens tas tillvara i beslutsprocessen. För att möjliggöra detta krävs att medarbetarna är väl informerade om de frågor som påverkar den egna arbetsplatsen. Medarbetarna måste också ha 5(11)

6 möjlighet att föra information om arbetsplatsanknutna frågor vidare i organisationen. En kommun är skattefinansierad och verkar i ett föränderligt samhälle vilket ställer krav på ett effektivt resursutnyttjande och gott ledarskap. De förändringar som sker måste följas av förändringar i medarbetarens kompetens. För att få ett lärande i arbetet måste hänsyn tas till såväl medarbetarens behov av utveckling som till verksamhetens krav. Individuella utvecklingsplaner är här ett viktigt hjälpmedel. Kompetens för arbetsmiljö och hälsa Arbetsmiljö- och hälsoarbetet är en viktig del i Lindesbergs kommuns verksamheter. Det ska främja trivsel och samarbete, samt öka medarbetarnas delaktighet, utveckling och inflytande i det dagliga arbetet. Därmed kan ohälsan minskas och skador och sjukdom av arbete förhindras. Arbetsmiljö- och hälsoarbetet måste bedrivas såväl kort- som långsiktigt. Resurser ska avsättas så att god hälsa och arbetsmiljö samt arbetslivsinriktad rehabilitering tillgodoses. Hälso- och arbetsmiljöarbetet kräver en bred kompetens. Såväl chefer, arbetsplatsombud/skyddsombud som medarbetare ska ha kompetens inom området. Kompetensbehovet avgörs av den egna rollen/funktionen i arbetet. Lindesbergs kommun anordnar regelbundet arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud. Den rättsliga grunden för hälso- och arbetsmiljöarbetet finns i gällande lagstiftning, föreskrifter och avtal samt kommunens arbetsmiljödokument. De dokument, som reglerar arbetsmiljöarbetet i Lindesbergs kommun kan läsas i medarbetar- och chefshandböckerna på LinNet. Vid ändringar i befintliga dokument, ska samverkan med facken ske innan de antas politiskt. Skapas nya dokument ska dessa också samverkas innan antagande. Enligt arbetsmiljölagen så ska arbetsgivaren svara för att den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver finns att tillgå. Företagshälsovården är ett stöd för och ett komplement till den sakkunskap som finns i organisationen. 6(11)

7 Bilaga 1 till Lokalt samverkansavtal för Lindesbergs kommun. Grundtankarna för samverkan är: Medarbetarens möjligheter till ett ökat inflytande och större delaktighet på arbetsplatsen. En arbetsplats som stimulerar till både yrkesmässig och personlig utveckling. Integrering av frågor som rör arbetsmiljö, hälsa, medbestämmande, verksamhet samt aktiva åtgärder mot diskriminering. Utveckling av verksamhet som svarar mot medborgarnas krav på ökad effektivitet, produktivitet och kvalitet. Representativt inflytande genom samverkansgrupper. Samverkanssystemet måste ständigt omprövas, förändras och anpassas till den praktiska verkligheten. Samverkan förutsätter en dialog mellan arbetsgivare, medarbetarna och deras fackliga företrädare om verksamhet, måluppfyllelse och resurser. För att uppnå en väl fungerande samverkan ska följande förutsättningar vara uppfyllda: Tydliga mål för verksamheten. Klargjord arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän. En organisation med tydlig delegering av uppdrag/uppgifter, och befogenheter. Ledarskap med en helhetssyn på verksamhet, anställda, organisation och resurser. En vilja att fatta beslut i samverkan. Samverkanssystem som följer och löpande anpassas till organisation och beslutsnivåer. I tider av ekonomiska nedskärningar är det viktigare än någonsin att utveckla den verksamhet som blir kvar. Om grundsynen präglas av stark tro på människans vilja och förmåga att växa är samverkan ett redskap för att utveckla både individen och verksamheten. Den rättsliga grunden för samverkanssystemet utgörs av medbestämmandelagen MBL, arbetsmiljölagen AML, lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen FML och diskrimineringslagen DL. Medarbetarens inflytande är basen för samverkanssystemet. Medarbetarsamtal och arbetsplatsträffar är oerhört viktiga för att varje medarbetare ska ha inflytande och känna delaktighet i vårt samverkanssystem. På övriga nivåer i organisationen sker samverkan mellan arbetsgivare och de anställdas fackliga organisationer i samverkansgrupper. I ett samverkanssystem måste ledaren vara både lyhörd och beslutsam. Dessutom är det en förutsättning att det finns en vilja till samverkan hos parterna för att ett samverkanssystem ska fungera. 7(11)

8 Bilaga 2 till Lokalt samverkansavtal för Lindesbergs kommun. Beslut som tas på arbetsplatsträffar får endast omfatta den egna verksamheten. Berör beslutet medarbetare som också tillhör annan verksamhet, såsom till exempel inom skolan annat arbetslag eller annat program så ska samråd ske före beslut. Här följer några exempel på frågor som bör tas upp på arbetsplatsträffar: Semesterledighet. Pedagogisk verksamhet inom givna mål och riktlinjer. Arbetsplatsåtgärder inom givna mål och ekonomiska ramar. Fortbildning behovsinventering och förslag. Vikarieanskaffning LAS och AB måste följas. Skyddsregler/skyddskläder enligt arbetsmiljölag och arbetsmiljöorganisation. Uttag av komptid. Budget, överskott, underskott. övergripande ekonomi och ideologi kan medföra viss inskränkning. Inköp till arbetsplatsen inom givna ramar och enligt gällande upphandlingsbestämmelser. Förslag och idéer till ombyggnation. Personalvårds- och trivselfrågor beträffande den egna arbetsplatsen. Ta del av förfarandet vid tillsättning av tjänster vid den egna arbetsplatsen. Lokalt arbete med verksamhetsplan utifrån övergripande plan. Frågor som ska föras vidare till samverkansgrupp samt återrapportering av dessa frågor. Nya bestämmelser inom arbetsmiljöområdet som rör arbetsplatsen. Hälsofrågor på arbetsplatsen. Aktiva åtgärder mot diskriminering. 8(11)

9 Förhandlingsprotokoll Ärende Teckna samverkansavtal för Lindesbergs kommun. Tid och tillsvidare Förhandlingsparter Lindesbergs kommun DIK FSA JUSEK Kommunal Ledarna Lärarförbundet Lärarnas Riksförbund Naturvetarna Psykologförbundet Sveriges Ingenjörer Skolledarna SSR Vision Vårdförbundet Carina Fyrpihl Per Andersson Inger Hammarström Ingrid Karlsson Camilla Borneland-Palm Arne Jansson Linda Persson Lisbeth Fasth Anna Centerdal Jenny Wahlbäck Bengt-Åke Carlsson Margarita Fernandez Ove Carlsson Annette Eklund Sahra Strandberg Protokollförare Elisabeth Rytter 1 Samverkansavtal, som är ett lokalt kollektivavtal, gäller från och med och tillsvidare. 2 De lokala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan inom Lindesbergs kommuns verksamhetsområden. Parternas uppfattning överensstämmer med FAS 05 överenskommelse om förnyelse arbetsmiljö samverkan i kommuner, landsting och regioner. 3 Parterna är överens om att arbeta för en utveckling av detta synsätt, bland annat genom fortbildning av berörd personal och gemensamma informations- och utbildningsinsatser för att förverkliga samverkansavtalet. 4 Parterna är överens om att kommunens mål, riktlinjer och delegationsordning som gäller t ex verksamhet, ekonomi, arbetsmiljö, rehabilitering/arbetsanpassning, utveckling, utbildning, diskriminering etc ska vara vägledande för de frågor som behandlas i samverkansavtalet. 9(11)

10 5 Parterna är överens om att samverkansavtalet inte får kränka den politiska demokratin. 6 Då lärare måste fullgöra uppdrag som skyddsombud på undervisningstid ska vid behov vikarie sättas in efter överenskommelse med rektor/områdeschef. Kostnaden för detta belastar gymnasieskolan/ respektive rektorsområde inom barn- och utbildningsförvaltningen. Tid för huvudskyddsombud beräknas på antalet medlemmar i den fackliga organisationen och kostnaden för detta belastar centralt konto för fackliga uppdrag. 7 Denna överenskommelse gäller mellan parterna med en giltighetstid från och med 1 januari Förhandling avseende villkoren i överenskommelsen kan när som helst påkallas av endera parten. Uppsägning av överenskommelsen kan ske vid oenighet om villkoren för samverkan. Uppsägningstiden är då tre (3) månader. För att vara giltig ska uppsägning vara skriftlig. 8 Förhandlingen förklaras avslutad. Vid protokollet Elisabeth Rytter För Lindesbergs kommun Carina Fyrpihl 10(11)

11 Per Andersson För DIK Inger Hammarström För FSA För Lärarförbundet Linda Persson För Lärarnas Riksförbund Lisbeth Fasth För Skolledarna Margarita Fernandez För Sveriges Ingenjörer Bengt-Åke Carlsson För Vision Annette Elund För Naturvetarna Anna Centerdal För Jusek Ingrid Karlsson För Kommunal Camilla Borneland-Palm För SSR Ove Carlsson För Vårdförbundet Sahra Strandberg För Psykologförbundet Jenny Wahlbäck För Ledarna Arne Jansson 11(11)