Nationellt nätverk mot korruption, mutor och jäv Dokumentation från nätverksträff den 3 april 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationellt nätverk mot korruption, mutor och jäv Dokumentation från nätverksträff den 3 april 2008"

Transkript

1 DOKUMENTATION Nationellt nätverk mot korruption, mutor och jäv Dokumentation från nätverksträff den 3 april 2008 Närmare ett sextiotal deltagare från drygt fyrtio myndigheter samlades torsdagen den 3 april på Piperska Muren i Stockholm för den andra nätverksträffen i Nationellt nätverk mot korruption, mutor och jäv. Temat för denna träff var Pro-aktivt arbete mot korruption med stöd av internkontroll. Inledning Nätverksträffen inleddes med att Vervas generaldirektör Lena Jönsson hälsade välkommen. Därefter lämnades ordet över till Margaretha Dahlin Blohm, enhetschef för Kompetensstödsenheten på Verva och ansvarig för nätverket. Margaretha gladdes åt den välfyllda salen och att intresset för frågan varit fortsatt stort även inför denna träff. Margaretha berättade att nätverkets aktiviteter just nu består av den här typen av seminarier. Under nätverksträffarna ges tillfälle att resonera kring frågeställningar som fångats upp bland nätverkets medlemmar vid tidigare träffar. Denna gång resulterade det i temat internkontroll. Margaretha presenterade programmet: De nya reglerna om intern styrning och kontroll för myndigheter som införts kommer att presenteras. Regeringskansliet kommer att berätta om sitt arbete med gåvoriktlinjer och Öhrlings PricewaterhouseCoopers delar med sig av sina erfarenheter kring att utreda och förebygga interna oegentligheter. Det blir tillfälle för ytterligare erfarenhetsutbyte under eftermiddagen då arbetet går vidare i mindre grupper kring ett par frågeställningar. Vi har försökt att dela in grupperna så att myndigheter med liknande problematik, förutsättningar är i samma grupp, berättade Margaretha. Därefter lämnades ordet över till Björn Blomquist från Riksenheten mot korruption. Vad har hänt sen sist? Inledningsanförande av Björn Blomqvist, Riksenheten mot korruption Björn Blomqvist, vice överåklagare vid Riksenheten mot korruption, inledde med att redogöra för vad som har hänt sedan de drygt åtta månader sedan nätverket sist träffades och konstaterade att det är mycket som har hänt sedan dess.

2 DOKUMENTATION 2 (10) På den kriminalpolitiska sidan har nya regler om intern styrning och kontroll för myndigheter införts. När det gäller själva regelverket kring mutor och bestickning sker överväganden om en översyn inom regeringskansliet. Inom regeringskansliet pågår ett arbete med nya riktlinjer bl.a. för gåvor. Myndigheterna har även lagt ner mycket möda på att utforma policys och riktlinjer setts över och en mängd utbildningar har genomförts. Björn tycker sig också se att man är mer medveten och alert på olika riskområden. Det är viktigt att det proaktiva arbetet åtföljs av en reaktionsmodell när oegentligheter upptäcks. Det är en förutsättning för att det proaktiva arbetet ska vara trovärdigt, poängterade Björn. Här fyller internkontrollen en viktig funktion. Det sker inga dramatiska förändringar av antalet inkomna ärenden till riksenheten. Prognosen ligger på mellan nya ärenden per år. För närvarande pågår ca 95 ärenden hos riksenheten i olika stadier. Ett par ärenden ligger i Högsta domstolen. Fortfarande avser ungefär hälften av riksenhetens ärenden privat respektive statlig verksamhet. Det handlar om komplexa korruptionsärenden, från det stora till det lilla. En viktig del av det arbetet handlar om att hitta gränserna. Här har det skett en utveckling hos rättsväsendet. Både friande och fällande domar på ett tydligare sätt markerat gränslinjerna för vad som är tillåtet och vad som leder till straff. Det kräver envishet att driva detta och riksenheten kommer att fortsätta det arbetet. Myndigheternas möjligheter att hantera misstankar och påståenden om korruption har utvecklats. SIDA, som tidigare utsatts för kritik, kan tas som ett exempel på hur man kan hantera dessa frågor. De har visat på stor öppenhet och arbetat i nära samverkan med riksenheten med fortlöpande avstämningar att ta tag i felaktigheter och återskapa förtroendet. Att utarbeta gåvoriktlinjer är en viktig hörnsten av myndigheternas arbete mot korruption. Det är viktigt att se till att de följs och att de följs upp. Här upplever Björn att det finns arbete kvar att göra för att de ska vara så tydliga som möjligt. Det är viktigt för personalen, för förtroendet och för ett eventuellt utredningsarbete. Varje tveksamhet är till nackdel för alla parter, utom de ohederliga, menade Björn. Sverige är kanske inte ett land som förknippas med mutor och bestickning men Björns personliga reflektion är att det förekommer mycket mer korruption än vad vi tror. Vid det förra mötet lyftes bl.a. riskerna för olika former av korruptionsbrott fram och behovet att finna motmedel. Björn avslutade med att kommentera något om utvecklingen inom området. Några klara tendenser finns inte, men från riksenhetens arbete noteras att man fortfarande inte kan se att den organiserade brottsligheten har ökat

3 DOKUMENTATION 3 (10) användningen av mutor. Å andra sidan speglas vissa uttalanden i media att den organiserade brottsligheten upplever mutor som ett effektivt påverkansmedel. Det kan med andra ord finnas ett mörkertal här. Informationshantering är ett ökande riskområde. Med tillräcklig kunskap kan man göra rejäl skada innan man blir upptäckt. I dagens samhälle är det inte längre tjänstemän som hanterar dessa frågor i sin yrkesutövning utan unga killar och tjejer med IT-kunskaper, med en vardag och ett umgänge som ser annorlunda ut än tidigare tjänstemäns. Det har förekommit försök att avlyssna åklagare osv. Detta område är svåröverblickbart. Det krävs tålmodighet och uthållighet från myndigheternas ledningar för att motverka olika former av korruptionsbrott. Utbyte av erfarenheter och kunskap ökar påtagligt möjligheten att hantera olika frågor när olyckan är framme. Utvecklandet av nätverket är ett viktigt steg i detta arbete. Det som vi gör under dagens konferens utgör ytterligare en plattform i arbetet. Det är också en resurs i sig för alla de myndigheter som idag finns representerade här. Nätverket har kommit till i rätt tid för att få perfekt vind under vingarna. Intern styrning och kontroll samt internrevision i staten Thomas Küchen och Per Johansson, Finansdepartementet Anförandet inleddes med att Thomas och Per berättade om bakgrunden till att regeringen valt att tafram det nya ramverket. Inledningsvis konstaterades att frågor om internkontroll i vid mening rönt stort intresse såväl internationellt som nationellt i o m exempel såsom Enron, Skandia och Systembolaget. Vidare noterades att även resultatet av Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna indikerat ett behov ett sådant ramverk inom staten. Därtill kommer att något som gör Sverige unikt i jämförelse med många andra länder är den svenska välfärdsmodellen. Den karaktäriseras bl.a. av ett generellt, skattefinansierat, välfärdssystem. Ur ett legitimitetsperspektiv är det helt avgörande att våra gemensamma medel används klokt och effektivt. Det finns ingen anledning att ställa lägre krav på ordning och reda i svensk statsförvaltning än i andra länders förvaltningar eller än vad som gäller inom det privata näringslivet. Det finns även en poäng med att de krav och regler som gäller för statliga myndigheter är likartade de som gäller i övrigt såväl nationellt som internationellt. Det är motivet till att regeringen valt att utforma regelverket för statliga myndigheter gällande intern styrning och kontroll samt internrevision utifrån vedertagna modeller. Motiven har således varit att skapa förutsättningar för ansvarsutkrävande, att skapa förutsättningar för bättre uppföljning samt att bibehålla och stärka förtroendet för förvaltningen och i förlängningen hela välfärdssystemet.

4 DOKUMENTATION 4 (10) Därefter redogjorde Thomas för de riktlinjer och komponenter som utgör ramverket för intern kontroll och styrning. Ramverket omfattar Myndighetsförordningen, Förordningen om intern styrning och kontroll, Förordningen om årsredovisning och budgetunderlag samt Internrevisionsförordningen. Förordningen om intern styrning och kontroll tar sin utgångspunkt den s.k. COSO-modellen. I förordningen regleras några av de mera centrala momenten i arbetet med intern styrning och kontroll och som ledningen har ett odelat ansvar för. En viktig dimension som dock inte låter sig regleras är kontrollmiljön. Kontrollmiljön bärs upp av sådant som integritet och etik, personalens kompetens, organisationsstruktur, ledningsfilosofi, m.m. När det gäller det senare var det ett viktigt budskap att legitimiteten och trovärdigheten i arbetet med att värna och stärka den interna styrningen och kontrollen skapas genom ledningens agerande. En väl genomförd riskbedömning är grunden för ledningens arbete med intern styrning och kontroll. Därefter måste ledningen ta ställning till vilka risker som ska hanteras genom olika kontrollaktiviteter. Givetvis måste en avvägning ske mellan å ena sidan kostnaderna för att hantera riskerna och å andra sidan de förväntade kostnaderna som uppstår om en identifierad risk realiseras. Frågor som man behöver ställa sig är vilka risker som man kan leva med, vilka behöver vi reducera, vilka behöver vi eliminera. Minst lika viktig är uppföljningen och utvärderingen där man ställer sig frågan Fungerar nu detta, har vi hanterat riskerna? Kontrollsystemet behöver följas upp systematiskt och nya risker måste analyseras och omhändertas kontinuerligt. Thomas betonade även information och kommunikation som en viktig del av den fortlöpande processen gällande intern styrning och kontroll. Per fortsatte med att berätta att Sverige aktivt drivit frågan om en effektiv och säker hantering av EU-medel och att kandidatländerna måste uppfylla de författningskrav som EU ställer innan medlemskap kan beviljas. När det upptäcktes att Sverige var en av få medlemsstater som inte hade riggat ett ramverk för intern styrning och kontroll uppstod ett förtroendeproblem i vårt förhandlingsarbete. Det nya ramverket ger bättre förutsättningar att hitta oegentligheter. Det skapar även en helt annan arena och möjlighet att följa upp i bl.a. mål- och resultatdialogen. Inom Regeringskansliet behöver vi fortsätta arbetet för vilka myndigheter som ska följa ramverket och ett arbete med kriterier har påbörjats, berättade Per. Det handlar bedömning av väsentlighetskriterier samt risker. Dessa kriterier ska vara vägledande för vilka myndigheter som ska inrätta internrevision och således omfattas av förordningen om intern styrning och kontroll. De väsentlighetskriterier som är vägledande är bl.a. verksamhetens totala kostnad då dessa överskrider 1 mdr, antalet årsarbetskrafter överskrider tusen personer samt om balansomslutningen överskrider 5 mdr.

5 DOKUMENTATION 5 (10) Riskbedömningen handlar om faktorer såsom hantering av EU-medel, organisation är decentraliserad eller har långtgående delegering av ansvar och befogenheter, risk för korruption och mutor m.m. Hur kriterierna tillämpas behöver förfinas eftersom bedömningarna sker av respektive ansvarigt departement. Hur kan man använda internrevisorerna i arbetet mot korruption och oegentligheter? Internrevisionen arbetar på ledningens uppdrag. Internrevisionen förväntas inte vara någon expert men genom sin kunskap och erfarenheter kan det vara en viktig part att engagera vid misstanke om oegentligheter och bistå ledningen i att ta fram underlag för bedömning. Efter utförd utredning bör genomföra en uppföljning genomföras. En rapport måste tas fram och resultat och förbättringsåtgärder bör presenteras. Rapporten bör även föreslå om det finns behov av att ytterligare utreda. Det finns olika indikatorer som revisionen är uppmärksam. Det handlar om attribut eller faktorer i verksamheten såsom motivation, möjlighet och moraliskt rättfärdigande. Därutöver finns allmänna indikatorer såsom frånvaro av en god förvaltnings- och ledningsstruktur, ledningen motverkar en ifrågasättande kultur i organisationen, internrevisionen är ineffektiv eller ges inte rätta förutsättningar att arbeta, den interna styrningen och kontrollen är bristfällig. Det viktiga är att systemet för intern kontroll och styrning riggas efter verksamhetens behov och förutsättningar. Allt kan inte åtgärdas. Det handlar om att hitta en nivå för en rimlig ambitionsnivå för säkerheten. Dokumentation och uppföljning är också viktiga delar av systemet. Sist men inte minst är det viktigt att det bygger på tydliga roller och ansvarsområden. Detta kan inte understrykas nog, avslutade Per. Arbetet med nya gåvoriktlinjer mm inom Regeringskansliet Bengt Nordqvist, Regeringskansliets förvaltningsavdelning Bengt Nordqvist, chefsjurist vid Regeringskansliets förvaltningsavdelning, berättade om arbetet med att ta fram nya gåvoriktlinjer för Regeringskansliet. Riktlinjerna gäller i första hand statsråden, men ger även uttryck för allmänna principer som gäller för all personal inom Regeringskansliets vid gåvor och andra former av erbjudanden. Utvecklingen går mot ett mer restriktivt förhållningssätt än tidigare. Huvudregeln är att alla gåvor tas emot inom ramen för statsrådets uppdrag. Några statsråd för många gåvor. För statsråden kan det ofta vara rent oartigt att tacka nej. Det måste finnas rutiner för hur gåvor tas emot och hanteras.

6 DOKUMENTATION 6 (10) Gåvor ska föras in i ett register. Det enda undantaget är gåvor som saknar ekonomiskt värde. Stöldbegärliga gåvor fotograferas dessutom. Varje gåva ges ett löpnummer i registret och ges en beskrivning. Det ska även framgå vem som har tagit emot gåvan, vem som har skänkt den, när och i vilket sammanhang gåvan togs emot och var gåvan förvaras. Hovet har varit förebild för hanteringen. Det är mycket vanligt förekommande att man får gåvor i form av mat och dryck. Alkohol är inget ovanligt. Utgångspunkten är att detta ska användas i samband med representation i Regeringskansliet, Haga slott, Harpsund eller Sagerska huset. Detta gäller framför allt vin. Sprit kan vara ett problem. Det förekommer att man ibland kontaktar givaren och talar om att gåvan blir ett problem. När det gäller enklare matvaror eller färskvaror som har kort hållbarhetstid, är huvudregeln att det ställs ut i gemensamma utrymmen. Möbler prydnadsföremål, böcker m.m. försöker man placera i gemensamma utrymmen eller i tjänsterum. Här ser man en stor fördel med att ha infört ett register där man ser vad gåvan förvaras. Gåvor kan behöva utrangeras. Detta ska dock inte göras förrän tidigast efter tre år och ska ske med respekt för givaren. Gåvorna som utrangeras ska inte säljas på den öppna marknaden eller skänkas till privatpersoner som kan avyttra dem kommersiellt. Ett särskilt område för gåvoriktlinjerna är hur man hanterar inbjudningar. Man måste fundera över i vilken egenskap och i vilket syfte man deltar. Här är det viktigt att ha en levande diskussion kring problematiken. Bengt avslutade med att berätta om att man även sett över vilka förutsättningar som behöver råda för att Regeringskansliet ska kunna agera sponsor av något evenemang. Förhållningssättet är även här restriktivt och det handlar framför allt om sammanhang som främjar bilden av Sverige. Interna oegentligheter Per Storbacka och Ulf Sandlund, Öhrlings PricewaterhouseCoopers Huvudfrågorna för Per och Ulfs anförande var; Hur omfattande är korruption i Sverige och Hur arbetar Öhrlings PricewaterhouseCoopers med att utreda och förebygga interna oegentligheter? Som en kommentar till Björns uppfattning om att korruptionen i Sverige egentligen är mer utbredd än vad man tror menade Ulf att det enligt deras erfarenheter är förekommande i såväl den privata som den offentliga sektorn. Vartannat år genomför Öhrlings PricewaterhouseCoopers en undersökning av i vilken utsträckning svenska organisationer drabbats av ekonomiska oegentligheter. Att Sverige fortfarande ligger lite lägre menar man beror på att man inte har lika många kontroller. Var tredje fall av incident består av bestickning eller tagande av muta. Man har sett att ofta är det inte internkontrollen som leder till upptäckt utan slumpen och anonyma tips som spelar in. Det gör att man

7 DOKUMENTATION 7 (10) tror att mörkertalen är mycket stora. Korruption har fått en helt annan uppmärksamhet de senaste åren. Detta syns i undersökningen om vilka typer av ekonomisk brottslighet som man tror förekommer i det egna landet och den egna sektorn där man i ökande grad föreställer sig förekomsten av korruption. Vad får man för skador när man drabbas av ekonomiska oegentligheter? Det handlar om dyrare och sämre inköp, en sund konkurrens sätts ur spel, arbetsplatsmoralen urholkas, arbetsmiljön försämras och media sätter verksamheter under press. Dessutom kan det om korruptionen blir allmänt känd bli svårt att behålla och nyrekrytera nyckelkompetens till organisationen. Inom näringslivet kan det dessutom handla om bötesbelopp och stora latenta skatteproblem. Per fortsatte med att berätta om det i vissa branscher upplevs att mutor har blivit en vardag för att kunna hantera den hårda konkurrensen och kunna komma i fråga på vissa kontrakt. Det är en vardag som tär för de som arbetar där. Att utreda ekonomiska oegentligheter har blivit en allt vanligare uppdragsform för Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Det betyder inte att man agerar poliser men att man kan på uppdrag av ledningen ta fram ett underlag för utredning. Hur råder Öhrlings PricewaterhouseCoopers att man ska agera när det uppstår misstanke om ekonomisk brottslighet och hur kan man agera förebyggande. Grundbulten i det arbetet, som man kallar incidenthanteringsprogrammet, är att vara förberedd. Man måste ha en plan för vad man ska göra om något händer så att man snabbt kan ta ställning till hur stort problemet är, hur man ska gå vidare och hur omfattande utredning man behöver göra. Därefter behöver man bestämma nivå på åtgärder och genomföra en grundlig faktainsamling och analys av incidenten, för att slutligen neutralisera och läka skador. Utöver detta är det viktigt att ha en kommunikationsstrategi hur ska man informera personal och hantera media vid större händelser? Detta behöver vara på plats oavsett om man genomför utredningen själv eller som många gör anlitar Öhrlings PricewaterhouseCoopers för en opartisk utredning. Det man kan bistå med är initial riskbedömning av en incident, faktainsamling och analys, identifiering av exponering Björn Blomqvist ställde här från om det inte fanns en risk att en utredning av en misstänkt oegentlighet leder till att man väntar för länge innan man kopplar in polis, och därmed tappar tempo och riskerar att bevis går förlorade. Per svarade att de är medvetna om den risken och betonade hur viktigt det är att man jobbar nära bolaget i dessa frågor. Men ibland är det just bristen på bevis som gör att man vill få fram mer substans innan man tar det vidare till polisen. Dessutom kan man uppleva det som pinsamt att inte ha tillräckligt på fötterna innan man drar igång den processen. Ungefär 50% av fallen polisanmäls. Det är inte bara rädslan för exponering i media som påverkar benägenheten att anmäla utan ibland även frustration över att

8 DOKUMENTATION 8 (10) processen tar så lång tid hos myndigheterna. Det är naturligtvis en ledarskapsfråga att våga ta det steget. Det förebyggande arbetet är oerhört viktigt. Det handlar om en process i tre steg. För det första, att kartlägga och analysera risker. För det andra, testa och utvärdera riskområden, sårbara processer och rutiner, samt för det tredje, förbättra och implementera förebyggande processer och rutiner. Detta är en långsiktig process som aldrig tar slut om man ska förebygga oegentligheter och möta hot utifrån, avslutade Per och Ulf. Hur arbetar de bästa inom näringslivet med korruptionsfrågor och förebyggande åtgärder? Per Storbacka och Ulf Sandlund, Öhrlings PricewaterhouseCoopers Efter lunch fortsatte Per och Ulf att prata om deras erfarenheter från hur de bästa inom näringslivet arbetar med korruptionsfrågor och förebyggande åtgärder. Vilka viktiga principer ligger till grund för ett framgångsrikt arbete? Återigen poängterade man att vara förberedd. Det är viktigt att få ett incidenthanteringsprogram på plats. Så är inte fallet i alla bolag, men Öhrlings PricewaterhouseCoopers arbetar med detta som målsättning. Därför har man bl.a. tagit fram en filmatisering av ett case som man kallar Risking it all. Den handlar om vad som händer när något händer och hur man agerar. Den stimulerar företagens diskussion kring hur de ska vara beredda och syftar även till att höja medvetenhet och få upp frågan på styrelsenivå. En annan otroligt viktig princip är det förebyggande arbetet. Som nämnts under förmiddagen är det fortgående process där system och rutiner och inte minst efterlevnad av rutiner ska följas upp. Det förebyggande arbetet har tre centrala åtgärdsområden. Tonen på toppen är det första. Oavsett vad man ska införa för förändring i en organisation är ägarens och ledningens engagemang jätteviktigt för framgång. Och kanske är det särskilt viktigt för trovärdigheten i dessa frågor och att man dessutom visar det. Dessutom spelar ledningen förstås en central när det gäller regelverk och ramverk. Det ska gälla för alla, oavsett nivå. Detta behöver visas i både ord och handling. Därutöver behöver man se över program för befordran och belöning. För att minska riskerna gäller det att hitta fler punkter som man utvärderar medarbetarna än bara kortsiktig prestation. Här tipsades om Agneta Syréns bok På bar gärning där författaren bl.a. menar att en grund till varför medarbetare begår ekonomisk brottslighet mot företaget helt enkelt därför att man är förbannad på företaget. Det betyder att systemet av rutiner och kontroller måste knytas samman med de mjuka faktorerna. Hur säkert systemet man än har, spelar detta ingen roll om man inte har etiska riktlinjer och en tydlig värdegrund, som alla ställer upp på. Den gemensamma värdegrunden är viktig att arbeta med.

9 DOKUMENTATION 9 (10) Björn Blomqvist undrade i samband med detta om det med den personalomsättning och de sätt man väljer att delegera arbetsuppgifter externt från företaget (sk. Outsourcing) inte leder till att det blir svårt att skapa en gemensam etik som alla ställer upp på. Ulf svarade att man faktiskt sett att det fanns ett samband mellan strukturförändringar och ökade risker. Många företag arbetar med utbildningar i hur man kan hantera olika etiska dilemman. Det har visat sig vara bra. Man kan ta upp konkreta situationer ur verksamheten och komma till rätta med det som är problematiskt. Det andra viktiga åtgärdsområdet är riskhantering. Var noga med att kartlägga riskerna och gör det med utgångspunkt från relationen mellan sannolikhet och konsekvens. Det är viktigt att det inte blir en skrivbordsprodukt från huvudkontoret där man inte har full koll på de förutsättningar som gäller i resten av organisationen. Ta ett bra grepp på detta och involvera människor som kan verksamheten och använd er av specialistkompetens där det behövs. Fokusera på de mest väsentliga riskerna. Se över kontrollmiljön det är en högst väsentlig uppgift. Se över så att man använder ändamålsenliga verktyg och för rutiner och system för uppföljning. Rådet är att använda tekniken i så lång utsträckning som möjligt. När det gäller uppföljningen är det viktigt att hela tiden vara konsekvent. Det går fort när nyheten om oegentligheter sprids internt och om man inte agerar på detta undrar alla varför. Det är viktigt att bemöta detta på ett bra sätt och kommunicera ut hur man agerar. Tre särskilda riskområden att bevaka är inköp och avrop, informationsläckage, samt olika former av tillståndsgivning. Det tredje och sista åtgärdsområdet är vikten att ha rätt informationskanaler. Det har visat sig att var tredje händelse inte kommer till styrelsen och ledningens kännedom. Detta är en allvarlig brist och därför är det av central betydelse att ha rätt informationskanaler. I vissa organisationer har man av detta skäl inrättat tipssystem för att påtala missförhållanden. Detta har visat sig vara mycket framgångsrikt och det system som driver fram flest upptäckter av korruption. Det bygger på att alla medarbetare måste veta hur och varför funktionen används och att den är avskiljd från den operativa ledningen för att tipsare ska kunna sig säkra. Det ställer stora krav på hanteringen och sekretessen. Per och Ulf avslutade med att redogöra för ett praktikfall som gällde en korruptionsincident i ett statligt bolag. Vid en flygande inspektion av skalskyddskontroll uppdagades att platsansvarig chef hade anlitat bemanningsföretag som inte var godkända av företaget. För varje timme en person var uthyrd fick chefen fem kronor som en s.k. kick-back. Detta hade pågått i 7 års tid. Företaget i fråga var förberedda, dvs. kunde agera när detta upptäcktes. Däremot hade man kunnat vara starkare i sitt förebyggande arbete. Dels genom att ha andra fakturarutiner, dels genom att ha ett whistleblower-system där man ha fångat upp detta tidigare. Det visar på ett

10 DOKUMENTATION 10 (10) fall där internkontrollen blivit en pappersprodukt som inte hängt med verkligheten. Det medskick Per och Ulf skulle vilja ge de samlade myndigheterna är om detta med näringslivets goda erfarenheter att inrätta tipssystem kan vara något för myndighetsvärlden att ta efter. Gruppdiskussioner Vid gruppdiskussionerna diskuterades tre frågor: 1. Skyddet mot korruption i statlig verksamhet vilka åtgärder har vidtagits/planeras inom myndigheterna? 2. Internutbildning kring policy och efterlevnad 3. Hur har myndigheterna agerat i förhållande till förordningen om uppföljning och kontroll? Vid redovisningen av gruppernas diskussioner framkom även att man ägnat en del tid åt att diskutera frågan om hur man kan inrätta ett whistleblowersystem i den statliga sfären. Det var stor samstämmighet kring att detta var en fråga man borde ägna mer tid åt vid kommande nätverksträff.

Intern styrning & kontroll samt internrevision i staten

Intern styrning & kontroll samt internrevision i staten Intern styrning & kontroll samt internrevision i staten Thomas Küchen Per Johansson 2008-04-03 Ramverk för intern styrning och kontroll Myndighetsförordningen (MF) [I] Förordning om intern styrning och

Läs mer

Gåvoriktlinjer m.m. Bengt Nordqvist Regeringskansliet. Förvaltningsavdelningen

Gåvoriktlinjer m.m. Bengt Nordqvist Regeringskansliet. Förvaltningsavdelningen Gåvoriktlinjer m.m. Bengt Nordqvist Regeringskansliet Gåvoriktlinjer En gåva till ett statsråd måste som huvudregel tas emot av artighetsskäl. Gåvor i form av frikort, inköpsrabatter och liknande bör dock

Läs mer

2008-03-18 FA2008/474/JA

2008-03-18 FA2008/474/JA Riktlinjer RKFC 2008:1 2008-03-18 FA2008/474/JA Förvaltningsavdelningen Regeringskansliets riktlinjer för gåvor till statsråd Förvaltningschefen beslutar följande riktlinjer för gåvor till statsråd. Riktlinjerna

Läs mer

Riksrevisionen en oberoende granskare av staten. Göran Hyltander Korruption och oegentligheter SUHF HfR-konferens Johannesberg 15 nov 2012

Riksrevisionen en oberoende granskare av staten. Göran Hyltander Korruption och oegentligheter SUHF HfR-konferens Johannesberg 15 nov 2012 Riksrevisionen en oberoende granskare av staten Göran Hyltander Korruption och oegentligheter SUHF HfR-konferens Johannesberg 15 nov 2012 Fullt förtroende för förvaltningen i staten Våra kärnvärden Öppenhet

Läs mer

Affärsetisk policy för Piteå kommun

Affärsetisk policy för Piteå kommun Affärsetisk policy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Affärsetisk policy Policy 2012-09-10, 148 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast

Läs mer

1(8) Policy mot muta och bestickning. Styrdokument

1(8) Policy mot muta och bestickning. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp - Beslutad av Kommunfullmäktige 2014-02-26 24 Dokumentansvarig Kommunchefen Reviderad av 3(8) Innehållsförteckning 1...4 1.1 1.2 1.3 2 Allmänt...4 Syfte...

Läs mer

INTERN STYRNING OCH KONTROLL KOMMUNSTYRELSEN LIDKÖPINGS KOMMUN. - Resultat av en webbenkät genomförd på uppdrag av kommunens revisorer

INTERN STYRNING OCH KONTROLL KOMMUNSTYRELSEN LIDKÖPINGS KOMMUN. - Resultat av en webbenkät genomförd på uppdrag av kommunens revisorer www.pwc.se Revisionsrapport INTERN STYRNING OCH KONTROLL Hans Axelsson Göran Persson- Lingman Juni 2016 KOMMUNSTYRELSEN LIDKÖPINGS KOMMUN - Resultat av en webbenkät genomförd på uppdrag av kommunens revisorer

Läs mer

INTERN STYRNING OCH KONTROLL. - Resultat av en webbenkät genomförd på uppdrag av kommunens revisorer

INTERN STYRNING OCH KONTROLL. - Resultat av en webbenkät genomförd på uppdrag av kommunens revisorer www.pwc.se Revisionsrapport INTERN STYRNING OCH KONTROLL Hans Axelsson Göran Persson- Lingman Juni 2016 KULTUR OCH FRITIDSNÄMNDEN LIDKÖPINGS KOMMUN - Resultat av en webbenkät genomförd på uppdrag av kommunens

Läs mer

Sandvikens kommnun. Seminarium beträffande risker för korruption och andra oegentligheter

Sandvikens kommnun. Seminarium beträffande risker för korruption och andra oegentligheter www.pwc.com/se Sandvikens kommnun Bilaga 1 Seminarium beträffande risker för korruption och andra oegentligheter Agenda Risker för korruption och oegentligheter. Noteringar från genomförd granskning och

Läs mer

Reglemente för internkontroll

Reglemente för internkontroll Kommunstyrelseförvaltningen REGLEMENTE Reglemente för internkontroll "Dubbelklicka - Infoga bild 6x6 cm" Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Reglemente för internkontroll

Läs mer

Vår vision. Sveaskogs uppförandekod tydliggör för alla medarbetare hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör.

Vår vision. Sveaskogs uppförandekod tydliggör för alla medarbetare hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör. Uppförandekod Vår vision Sveaskogs uppförandekod tydliggör för alla medarbetare hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör. Vi ska vara det ledande skogsföretaget

Läs mer

Policy avseende otillbörliga förmåner

Policy avseende otillbörliga förmåner KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Antagen av kommunfullmäktige 2014-01-30, 8 Gäller fr o m den 1 februari 2014 Policy avseende otillbörliga förmåner för förtroendevalda och anställda inom Värnamo kommun 1 (6)

Läs mer

Så hanterar du etiska dilemman. 2014 Redaktörer Karin Karlström och Anna Kopparberg

Så hanterar du etiska dilemman. 2014 Redaktörer Karin Karlström och Anna Kopparberg Så hanterar du etiska dilemman 2014 Redaktörer Karin Karlström och Anna Kopparberg Så hanterar du etiska dilemman Saco Chefsråd har formulerat ett antal råd kring etik och hur du som chef kan göra för

Läs mer

Regler och riktlinjer för intern styrning och kontroll vid KI

Regler och riktlinjer för intern styrning och kontroll vid KI Riktlinjer Dnr: 1795/2009-010 2009-06-01 Sid: 1 / 9 Universitetsförvaltningen Ledningskansliet Regler och riktlinjer för intern styrning och kontroll vid KI Riktlinjerna är fastställda av konsistoriet

Läs mer

POLICY FÖR HANTERING AV ETISKA FRÅGOR

POLICY FÖR HANTERING AV ETISKA FRÅGOR Dokumenttyp Säkerhetsklass Ansvarig Författare Beslutsfattare Fastställd Policy Intern Compliance Nils Lansing Styrelsen 2013-12-05 POLICY FÖR HANTERING AV ETISKA FRÅGOR Aros Kapital AB, 556669-3130 Sid

Läs mer

Riktlinjer om muta och bestickning för anställda och förtroendevalda i Oxelösunds kommunkoncern

Riktlinjer om muta och bestickning för anställda och förtroendevalda i Oxelösunds kommunkoncern Riktlinjer om muta och bestickning för anställda och förtroendevalda i Oxelösunds kommunkoncern Beslutad av Kommunstyrelsen den 2013-05-29 78 Innehållsförteckning Allmänt...3 Syfte...3 Muta och bestickning...3

Läs mer

Riktlinjer mot mutor och annan korruption för Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 12 februari 2014, 23

Riktlinjer mot mutor och annan korruption för Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 12 februari 2014, 23 Blad 1 Riktlinjer mot mutor och annan korruption för Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 12 februari 2014, 23 1. Inledning Riktlinjerna har tagits fram i syfte att förhindra och förebygga

Läs mer

Policy om muta och bestickning för anställda och förtroendevalda i Lekebergs kommun

Policy om muta och bestickning för anställda och förtroendevalda i Lekebergs kommun Policy om muta och bestickning för anställda och förtroendevalda i Lekebergs kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-02-02 (Formaliareviderad 2015-09-02) Ansvarig för revidering: Kommunstyrelsen

Läs mer

Intern kontroll enligt koden.

Intern kontroll enligt koden. Intern kontroll enligt koden. 31 januari 2006 Anders Hult Utvecklingen av IK är en resa Internkontrollrapporten kommer därför att bli en statusrapport från denna resa! Budskapet om IK i koden Koden behandlar

Läs mer

Etiska riktlinjer. God etik inom Luleå kommun. Tillämpning. Medborgare. Leverantörer

Etiska riktlinjer. God etik inom Luleå kommun. Tillämpning. Medborgare. Leverantörer Riktlinjer Etiska Etiska riktlinjer God etik inom Luleå kommun Begreppet etik står i detta sammanhang för vårt förhållningssätt i relation till våra medborgare. Det finns en tydlig koppling mellan vår

Läs mer

Sidas förhållningssätt till korruption och oegentligheter är.

Sidas förhållningssätt till korruption och oegentligheter är. 2012-03-08 WHISTLEBLOWING RIKTLINJER Introduktion Enligt Sidas instruktion (2010:1080) ska myndigheten för att uppnå de biståndspolitiska målen i sin insatshantering särskilt motverka korruption och oegentligheter

Läs mer

Verksamhetsplan -etiska riktlinjer för anställda och förtroendevalda

Verksamhetsplan -etiska riktlinjer för anställda och förtroendevalda Diarienummer: Ks2013/0256.103 Verksamhetsplan -etiska riktlinjer för anställda och förtroendevalda Gäller från: 2013-07-01 Gäller för: Medarbetare och förtroendevalda i Ljungby kommun samt Kommunala bolag

Läs mer

Policy för tagande och givande av muta för anställda och förtroendevalda i Örebro kommun och de kommunala bolagen

Policy för tagande och givande av muta för anställda och förtroendevalda i Örebro kommun och de kommunala bolagen Policy för tagande och givande av muta för anställda och förtroendevalda i Örebro kommun och de kommunala bolagen Innehållsförteckning Policy om tagande och givande av muta... 3 Allmänt...3 Syfte...3 Tagande

Läs mer

Övergripande granskning av AB Ronneby Industrifastigheter 2011

Övergripande granskning av AB Ronneby Industrifastigheter 2011 Revisionsrapport Övergripande granskning av AB Ronneby 2011 KPMG AB Kristian Gunnarsson Innehåll 1. Bakgrund, syfte och avgränsning 1 2. Iakttagelser och kommentarer 2 1. Bakgrund, syfte och avgränsning

Läs mer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Etiska riktlinjer 2011:4 beslutade den 26 september 2011 Innehåll Det är viktigt att allmänheten uppfattar Rekryteringsmyndigheten och dess verksamhet som en viktig

Läs mer

Migrationsverkets uppförandekod

Migrationsverkets uppförandekod Migrationsverkets uppförandekod Vi är Migrationsverket Det är ett ansvarsfullt och viktigt uppdrag som vi på Migrationsverket har fått i förtroende av regering och rikdag att utföra. Det ställer höga krav

Läs mer

Intern styrning under kontroll?

Intern styrning under kontroll? Intern styrning under kontroll? Eftermiddagsseminare om ISK/FISK, 2012-01-26 Martina Lindberg Sid 1 Syfte med studien utreda hur FISK-regelverket har påverkat regeringens och myndigheternas styrning föreslå

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Trafikverkets uppförandekod

Trafikverkets uppförandekod Trafikverkets uppförandekod Trafikverket ansvarar för att bygga, driva och underhålla de statliga vägarna och järnvägarna. Dessutom ansvarar vi för den långsiktiga planeringen av vägtrafik, järnvägstrafik,

Läs mer

Vårt förhållningssätt

Vårt förhållningssätt Strategi Program Plan» Policy Riktlinjer Regler Borås Stad Vårt förhållningssätt - HUR VI MOTVERKAR OEGENTLIGHETER Vårt förhållningssätt 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval

Läs mer

Revisionsrapport. Örebro universitets årsredovisning Sammanfattning. Förordning om intern styrning och kontroll

Revisionsrapport. Örebro universitets årsredovisning Sammanfattning. Förordning om intern styrning och kontroll Revisionsrapport Örebro universitet Fakultetsgatan 1 701 82 Örebro Datum Dnr 2009-03-30 32-2008-0701 Örebro universitets årsredovisning 2008 Riksrevisionen har granskat Örebro universitets årsredovisning,

Läs mer

Regeringsförslaget om visselblåsarskydd för svagt

Regeringsförslaget om visselblåsarskydd för svagt Regeringsförslaget om visselblåsarskydd för svagt Publicerad 2016-03-19 Visselblåsare. Gör om, gör rätt. Lagförslaget om skydd för den som larmar om missförhållanden är rumphugget. Den statliga utredningen

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJER RUTIN ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen RIKTLINJER Fastställda av: Generalsekreteraren

Läs mer

Ledamot av myndighetsstyrelse

Ledamot av myndighetsstyrelse Ledamot av myndighetsstyrelse Till Dig som är styrelseledamot eller som erbjuds att bli det De statliga myndigheternas styrelser har en viktig uppgift. De är ett instrument för regeringens styrning av

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting LS 1112-1733 Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting 2013-02-01 Beslutad av landstingsfullmäktige 2013-03-19 2 (7) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Mål... 4 3 Omfattning... 4 4

Läs mer

Vad menar vi med ett innovationssystem?

Vad menar vi med ett innovationssystem? Vad menar vi med ett innovationssystem? 1 Teknisk specifikation SIS-CEN/TS 16555-1:2013 Ett ledningssystem för innovation är en vägledning för en organisation för att leda och organisera innovation Kan

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Malmö Högskola 2011. Sammanfattning 2012-05-22 32-2011-0688

Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Malmö Högskola 2011. Sammanfattning 2012-05-22 32-2011-0688 Revisionsrapport Malmö Högskola 205 06 Malmö Datum Dnr 2012-05-22 32-2011-0688 Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Malmö Högskola 2011 Riksrevisionen har som ett led

Läs mer

Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola

Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola Innehåll Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola 3 Universitet och högskolor 3 Universitet och högskolors verksamhet 3 Akademisk

Läs mer

Revisionsrapport: Förebyggande arbete mot mutor och jäv

Revisionsrapport: Förebyggande arbete mot mutor och jäv Revisorerna 2014-11-19 1 (1) Styrelsen i Ånge Fastighets- & Industri AB Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Förebyggande arbete mot mutor och jäv KPMG har på uppdrag

Läs mer

Utdrag. Forum för främjande av värdegrundsarbetet i statsförvaltningen

Utdrag. Forum för främjande av värdegrundsarbetet i statsförvaltningen Utdrag Protokoll IV:10 vid regeringssammanträde 2012-12-20 S2012/9080/ESA Socialdepartementet Forum för främjande av värdegrundsarbetet i statsförvaltningen 1 bilaga Regeringens beslut Regeringen beslutar

Läs mer

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING Utgåva februari 2006 6:1 REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL Inledning 1 Syftet Detta reglemente syftar till att säkerställa att såväl den politiska som den professionella

Läs mer

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag 2 (6) Innehållsförteckning Policy för internkontroll... 1 för Stockholms

Läs mer

Kompetensområden och kompetensnivåer. vid miljöförvaltningen

Kompetensområden och kompetensnivåer. vid miljöförvaltningen Kompetensområden och kompetensnivåer vid miljöförvaltningen Kompetensområden och kompetensnivåer vid miljöförvaltningen Kompetensförsörjningsprocessen är en del av verksamhetsutvecklingen och syftar till

Läs mer

POLICY MOT MUTOR OCH BESTICKNING

POLICY MOT MUTOR OCH BESTICKNING POLICY MOT MUTOR OCH BESTICKNING GULLSPÅNGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28 28 Kommunkontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00, Fax: 0506-362 81 Policy mot mutor och bestickning

Läs mer

Etiska Riktlinjer för INTACTA KAPITAL 556704-6189.

Etiska Riktlinjer för INTACTA KAPITAL 556704-6189. Etiska Riktlinjer för INTACTA KAPITAL 556704-6189. Dessa riktlinjer antogs vid INTACTA Kapitals styrelsemöte den 16 maj 2013. 1(5) Etiska riktlinjer 1. Etik och syftet med etiska riktlinjer Bolaget verkar

Läs mer

Riktlinjer för intern styrning och kontroll

Riktlinjer för intern styrning och kontroll 1(12) Riktlinjer för intern styrning och kontroll Dokumenthistorik: Version Beslutad Datum Koppling till övrig styrdokumentation 2015:1 Förslag till styrelsen Juni 2015 Samtliga styrelsebeslutade riktlinjer

Läs mer

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23)

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) REMISSVAR DNR: 5.1.1-2015- 0781 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) Riksrevisionen

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Riktlinje för intern styrning och kontroll

Riktlinje för intern styrning och kontroll Riktlinje 2015-03-30 Riktlinje för intern styrning och kontroll KS 2015/0144 Beslutad av kommunfullmäktige den 30 mars 2015. Denna riktlinje ersätter, tillsammans med Riktlinje för ekonomistyrning, det

Läs mer

InItIatIvet för. reko arbetsplats

InItIatIvet för. reko arbetsplats InItIatIvet för reko arbetsplats Initiativet för reko arbetsplats Initiativet för Reko Arbetsplats är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt

Läs mer

Riktlinjer vid interna oegentligheter

Riktlinjer vid interna oegentligheter 13 februari 2009 1/7 Riktlinjer vid interna oegentligheter Syfte Då Haninge kommun inte accepterar några former av interna oegentligheter är det viktigt att alla medarbetare agerar vid misstanke om eller

Läs mer

Hanteringsklass: Öppen Dnr: RG 2014/1841 Informationsägare: Avd. Stab. Fastställd: Fastställd av: Riksgäldens styrelse.

Hanteringsklass: Öppen Dnr: RG 2014/1841 Informationsägare: Avd. Stab. Fastställd: Fastställd av: Riksgäldens styrelse. Hanteringsklass: Öppen Dnr: RG 2014/1841 Informationsägare: Avd. Stab Fastställd: 2014-12-11 Fastställd av: Riksgäldens styrelse Hållbarhetspolicy Sammanfattning Hållbarhetspolicyn är ett övergripande

Läs mer

Enkätundersökning 2009

Enkätundersökning 2009 Enkätundersökning 2009 Som ägare önskar vi lyfta fram betydelsen av att svenska börsbolag arbetar strukturerat med hållbarhetsfrågor, som en förutsättning för långsiktigt värdeskapande och finansiell avkastning.

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer

Uppförandekod. Inledning

Uppförandekod. Inledning Uppförandekod Inledning Kvinna till Kvinna stödjer och samarbetar med kvinnoorganisationer som kämpar för kvinnors rättigheter och tar en aktiv del i arbetet för fred. Våra samarbetsorganisationer utbildar

Läs mer

Revisionsrapport. Löpande granskning av Försvarsmakten Sammanfattning. 2. Lönerutin Datum Dnr

Revisionsrapport. Löpande granskning av Försvarsmakten Sammanfattning. 2. Lönerutin Datum Dnr Revisionsrapport Försvarsmakten 107 85 STOCKHOLM Datum Dnr 2011-03-18 32-2010-0637 Löpande granskning av Försvarsmakten 2010 Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Försvarsmakten granskat

Läs mer

Revisionsplan för 2016

Revisionsplan för 2016 1 (1) BESLUT 2015-12-01 Dnr SU FV-1.1.6-3218-15 Handläggare: Mikael Lundén Internrevisionschef Revisionsplan för 2016 vid Stockholms universitet har efter en riskanalys av universitetets verksamhet utarbetat

Läs mer

gott samhälle Hur utvecklar man ett P för att undvika korruption?

gott samhälle Hur utvecklar man ett P för att undvika korruption? Hur utvecklar man ett gott samhälle P för att undvika korruption? Korruptionen är - trots att vi internationellt står oss rätt bra - utbredd i Sverige, åtminstone enligt 40 procent av de tillfrågade i

Läs mer

Frågor om internrevision

Frågor om internrevision 1/16 Datum Handläggare 2015-12-03 Tomas Kjerf ESV-dnr 3.2-412/2015 Frågor om internrevision Frågor om internrevision... 1 Frågor om internrevision... 3 Varför hämtar vi in information?... 3 Vad hämtar

Läs mer

Om ekonomiska brott i näringslivet. Så kan företagen skydda sig

Om ekonomiska brott i näringslivet. Så kan företagen skydda sig Om ekonomiska brott i näringslivet Så kan företagen skydda sig Om ekonomiska brott i näringslivet Näringslivet är utsatt för bedrägerier och andra ekonomiska brott. Antalet bedrägerier har ökat de senaste

Läs mer

Lokal lex Sarah-rutin Norrmalms stadsdelsförvaltning

Lokal lex Sarah-rutin Norrmalms stadsdelsförvaltning 1 Lokal lex Sarah-rutin Norrmalms stadsdelsförvaltning Reviderad juni 2016 Innehåll Vad är lex Sarah 2 Att medverka till god kvalitet 2 Missförhållanden ska rapporteras 3 Skyldigheten att rapportera 3

Läs mer

Internrevisionsförordning (2006:1228)

Internrevisionsförordning (2006:1228) Internrevisionsförordning (2006:1228) Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd1 Tillämpningsområde 1 Denna förordning gäller för förvaltningsmyndigheter under regeringen i den omfattning som

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2649 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Brott som begås på internet

Motion till riksdagen 2015/16:2649 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Brott som begås på internet Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2649 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Brott som begås på internet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om

Läs mer

Policy och riktlinjer mot mutor för Helsingborgs stad

Policy och riktlinjer mot mutor för Helsingborgs stad SID 1(5) Policy och riktlinjer mot mutor för Helsingborgs stad PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Kontakscenter Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se

Läs mer

Riktlinjer för intern styrning och kontroll

Riktlinjer för intern styrning och kontroll 1(10) Riktlinjer för intern styrning och kontroll 2(10) 1. Syfte Dessa riktlinjer syftar till att övergripande beskriva hur AP7 arbetar med frågor som rör intern styrning och kontroll. Riktlinjerna avser

Läs mer

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) 135 HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2014-428 Bilden av och förtroendet

Läs mer

Kontroll över IT för efterlevnad och framgång. Johanna Wallmo Peter Tornberg

Kontroll över IT för efterlevnad och framgång. Johanna Wallmo Peter Tornberg Kontroll över IT för efterlevnad och framgång Johanna Wallmo Peter Tornberg Agenda Direktiv från EU - tidsplan EU:s 8:e direktiv: syfte och innehåll Hur kommer svenska bolag att påverkas? Utmaningar vid

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Konferens om risk-och sårbarhetsanalyser 2015 Stockholm -World TradeCenter -4 maj 2015

Konferens om risk-och sårbarhetsanalyser 2015 Stockholm -World TradeCenter -4 maj 2015 Konferens om risk-och sårbarhetsanalyser 2015 Stockholm -World TradeCenter -4 maj 2015 Att integrera RSA i arbetet med intern styrning och kontroll samt i myndighetens styrprocess Michael Lindstedt Myndigheten

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM54. Förebyggande av radikalisering som leder till terrorism och våldsbejakande extremism

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM54. Förebyggande av radikalisering som leder till terrorism och våldsbejakande extremism Regeringskansliet Faktapromemoria Förebyggande av radikalisering som leder till terrorism och våldsbejakande extremism Justitiedepartementet 2014-02-18 Dokumentbeteckning KOM (2013) 941 slutlig MEDDELANDE

Läs mer

Granskning av bisysslor i Valdemarsviks kommun

Granskning av bisysslor i Valdemarsviks kommun Granskning av bisysslor i Valdemarsviks kommun Räkenskapsår 2013 Datum 1 augusti 2013 Till Kommunrevisionen i Valdemarsviks kommun Från R Wallin 1 Inledning På uppdrag av kommunrevisionen i Valdemarsvik

Läs mer

Samtals- och självskattningsunderlag: Gröna näringarna

Samtals- och självskattningsunderlag: Gröna näringarna 1 Samtals- och självskattningsunderlag: Gröna näringarna 1. Hantera information Avses vanligtvis att vara förtrogen med den information och de regler som gäller inom områden som djurhållning, park, utearbete

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer

Policy mot mutor för anställda och förtroendevalda

Policy mot mutor för anställda och förtroendevalda Policy mot mutor för anställda och Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Antagen 2012-11-01, 235 Giltighetstid: Gäller tills vidare Linköpings kommun linkoping.se Diarienummer: KS 2012-761

Läs mer

2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera

2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera 2012-10-25 Statsrådsberedningen Förvaltningschefens kansli Kommunikationspolicy för Regeringskansliet Inledning Denna policy riktar sig till medarbetarna i Regeringskansliet och är vägledande i det dagliga

Läs mer

Riktlinjer för representation och gåvor

Riktlinjer för representation och gåvor Riktlinjer för representation och gåvor Antaget av kommunfullmäktige den 20 december 2011, 144 INLEDNING En förutsättning för att Halmstadsborna ska ha förtroende för oss som verkar inom kommunkoncernen

Läs mer

Punkt 15: Riktlinje för internrevision

Punkt 15: Riktlinje för internrevision 2016-09-21 Punkt 15: Riktlinje för internrevision Förslag till beslut i styrelsen att anta Riktlinje för internrevision för försäkrings AB Göta Lejon Denna riktlinje kallades tidigare Riktlinje för oberoende

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING. Riktlinjer avseende sponsring. Definitioner av sponsring

RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING. Riktlinjer avseende sponsring. Definitioner av sponsring RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING Riktlinjer avseende sponsring Eslövs kommun har kontakter och samarbeten med en rad olika verksamheter, såväl offentliga som privata och ideella. I en del av dessa samarbeten

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för intern kontroll, teknik- och servicenämnden

Tillämpningsanvisningar för intern kontroll, teknik- och servicenämnden 1/8 Beslutad: Teknik- och servicenämnden 2015-03-24 36 Gäller fr o m: 2015-04-01 Myndighet: Teknik- och servicenämnd Diarienummer: TSN/2015:136-012 Ersätter: - Ansvarig: Teknik- och servicekontoret Tillämpningsanvisningar

Läs mer

Ledningen i fokus - starkare styrning krävs för att utveckla statlig verksamhet med bra och säkra IT-/e-tjänster

Ledningen i fokus - starkare styrning krävs för att utveckla statlig verksamhet med bra och säkra IT-/e-tjänster Bengt E W Andersson 2008-11-19 Föredrag vid Dokumentinfos Strategiseminarium, IT i offentlig sektor offentliga e-tjänster, den 19 november 2008, World Trade Center, Stockholm. Ledningen i fokus - starkare

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Riktlinjer för hantering av mutor och bestickning

Riktlinjer för hantering av mutor och bestickning RIKTLINJE Gäller från och med 2012-04-26 Riktlinjer för hantering av mutor och bestickning Gäller fr o m 2012-04-26 Riktlinjen grundar sig på: Rektorsbeslut UF.2012-0336, Dnr V-2012-0340, doss 10 Bakgrund

Läs mer

Uppförandekod Sveaskogs uppförandekod tydliggör för alla anställda hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör.

Uppförandekod Sveaskogs uppförandekod tydliggör för alla anställda hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör. Uppförandekod Sveaskogs uppförandekod tydliggör för alla anställda hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör. Vår vision: Vi ska vara det ledande skogsföretaget

Läs mer

Kommunikationspolicy 2015

Kommunikationspolicy 2015 Kommunikationspolicy 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Kännetecken 4. Kommunikation som verktyg 5. Målgrupper 6. Riktlinjer och förhållningssätt 7. Ansvar Värmdö kommuns kommunikationspolicy

Läs mer

Datum 2011-08-12. Motion av Maria Gardfjell och Alf Karlsson (båda MP) om handlingsplan för förbättrad internkontroll i Uppsala kommun

Datum 2011-08-12. Motion av Maria Gardfjell och Alf Karlsson (båda MP) om handlingsplan för förbättrad internkontroll i Uppsala kommun KS 15 2011-09-07 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Davidsson Per Datum 2011-08-12 Diarienummer KSN-2010-0591 Kommunstyrelsen Motion av Maria Gardfjell och Alf Karlsson (båda MP) om handlingsplan för förbättrad

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Bakgrund Från och med 2009-01-01regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: diskrimineringslagen och 14 a kap. i skollagen. De har ersatt den

Läs mer

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag Offentliga rummet 2007-05-30 Bo Frändén bo.franden@verva.se 08-5505 5745 Grundfakta om VERVA Enrådighetsverk med ett råd Generaldirektör Lena Jönsson chef för myndigheten 6 Enheter Ca 100 anställda 60

Läs mer

Riktlinjer för att förebygga hot mot journalister

Riktlinjer för att förebygga hot mot journalister Riktlinjer för att förebygga hot mot journalister Journalister är en utsatt yrkesgrupp. Kränkningar, trakasserier, hot och våld mot journalister har tyvärr blivit en allt vanligare del av yrket. Det är

Läs mer

Niclas Carlsson 2011-05-31 Dnr B5 284/11. Otillbörlig påverkan - Regelverk och policy

Niclas Carlsson 2011-05-31 Dnr B5 284/11. Otillbörlig påverkan - Regelverk och policy Internrevisionen Revisionsrapport Niclas Carlsson 2011-05-31 Dnr B5 284/11 Otillbörlig påverkan - Regelverk och policy 1 Inledning, syfte och metod 1.1 Inledning I revisionsplanen för 2011 ingår bl a att

Läs mer

Förklaringstexter till SKL:s uppföljningsformulär

Förklaringstexter till SKL:s uppföljningsformulär BILAGA 2 TILL CIRKULÄR 09:86 1 (5) Förklaringstexter till SKL:s uppföljningsformulär Fråga 1 Vilken typ av företag är ni? Olika typer av företag har olika förutsättningar att arbeta med leverantörsansvar

Läs mer

Myndighetsförordningen. Intern kontroll. Calona Ekonomikonsult AB. Seminarium 2009-03-18 Intern kontroll 2. Förordning intern kontroll och styrning

Myndighetsförordningen. Intern kontroll. Calona Ekonomikonsult AB. Seminarium 2009-03-18 Intern kontroll 2. Förordning intern kontroll och styrning Intern kontroll och styrning Carl-Henrik Ottosson Calona Ekonomikonsult AB 2009-03-18 Perfekt intern kontroll Kontroll attest Beslutsattest Kontrollansvarig Redovisning Förordningsreglerad process Bakgrund

Läs mer

Regler för mottagande av donationer till Enköpings kommun

Regler för mottagande av donationer till Enköpings kommun 2015-12-08 Dnr: KS2012/84 Kommunledningskontoret Handläggare: Åsa Winkler Regler för mottagande av donationer till Enköpings kommun Beslutad av kommunfullmäktige i Enköpings kommun den 7 mars 2016. Reglerna

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

REGLEMENTE INTERN KONTROLL

REGLEMENTE INTERN KONTROLL REGLEMENTE INTERN KONTROLL Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den ska vara vägledande för beslut och styrning. En policy som är av principiell beskaffenhet

Läs mer