Nationellt nätverk mot korruption, mutor och jäv Dokumentation från nätverksträff den 3 april 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationellt nätverk mot korruption, mutor och jäv Dokumentation från nätverksträff den 3 april 2008"

Transkript

1 DOKUMENTATION Nationellt nätverk mot korruption, mutor och jäv Dokumentation från nätverksträff den 3 april 2008 Närmare ett sextiotal deltagare från drygt fyrtio myndigheter samlades torsdagen den 3 april på Piperska Muren i Stockholm för den andra nätverksträffen i Nationellt nätverk mot korruption, mutor och jäv. Temat för denna träff var Pro-aktivt arbete mot korruption med stöd av internkontroll. Inledning Nätverksträffen inleddes med att Vervas generaldirektör Lena Jönsson hälsade välkommen. Därefter lämnades ordet över till Margaretha Dahlin Blohm, enhetschef för Kompetensstödsenheten på Verva och ansvarig för nätverket. Margaretha gladdes åt den välfyllda salen och att intresset för frågan varit fortsatt stort även inför denna träff. Margaretha berättade att nätverkets aktiviteter just nu består av den här typen av seminarier. Under nätverksträffarna ges tillfälle att resonera kring frågeställningar som fångats upp bland nätverkets medlemmar vid tidigare träffar. Denna gång resulterade det i temat internkontroll. Margaretha presenterade programmet: De nya reglerna om intern styrning och kontroll för myndigheter som införts kommer att presenteras. Regeringskansliet kommer att berätta om sitt arbete med gåvoriktlinjer och Öhrlings PricewaterhouseCoopers delar med sig av sina erfarenheter kring att utreda och förebygga interna oegentligheter. Det blir tillfälle för ytterligare erfarenhetsutbyte under eftermiddagen då arbetet går vidare i mindre grupper kring ett par frågeställningar. Vi har försökt att dela in grupperna så att myndigheter med liknande problematik, förutsättningar är i samma grupp, berättade Margaretha. Därefter lämnades ordet över till Björn Blomquist från Riksenheten mot korruption. Vad har hänt sen sist? Inledningsanförande av Björn Blomqvist, Riksenheten mot korruption Björn Blomqvist, vice överåklagare vid Riksenheten mot korruption, inledde med att redogöra för vad som har hänt sedan de drygt åtta månader sedan nätverket sist träffades och konstaterade att det är mycket som har hänt sedan dess.

2 DOKUMENTATION 2 (10) På den kriminalpolitiska sidan har nya regler om intern styrning och kontroll för myndigheter införts. När det gäller själva regelverket kring mutor och bestickning sker överväganden om en översyn inom regeringskansliet. Inom regeringskansliet pågår ett arbete med nya riktlinjer bl.a. för gåvor. Myndigheterna har även lagt ner mycket möda på att utforma policys och riktlinjer setts över och en mängd utbildningar har genomförts. Björn tycker sig också se att man är mer medveten och alert på olika riskområden. Det är viktigt att det proaktiva arbetet åtföljs av en reaktionsmodell när oegentligheter upptäcks. Det är en förutsättning för att det proaktiva arbetet ska vara trovärdigt, poängterade Björn. Här fyller internkontrollen en viktig funktion. Det sker inga dramatiska förändringar av antalet inkomna ärenden till riksenheten. Prognosen ligger på mellan nya ärenden per år. För närvarande pågår ca 95 ärenden hos riksenheten i olika stadier. Ett par ärenden ligger i Högsta domstolen. Fortfarande avser ungefär hälften av riksenhetens ärenden privat respektive statlig verksamhet. Det handlar om komplexa korruptionsärenden, från det stora till det lilla. En viktig del av det arbetet handlar om att hitta gränserna. Här har det skett en utveckling hos rättsväsendet. Både friande och fällande domar på ett tydligare sätt markerat gränslinjerna för vad som är tillåtet och vad som leder till straff. Det kräver envishet att driva detta och riksenheten kommer att fortsätta det arbetet. Myndigheternas möjligheter att hantera misstankar och påståenden om korruption har utvecklats. SIDA, som tidigare utsatts för kritik, kan tas som ett exempel på hur man kan hantera dessa frågor. De har visat på stor öppenhet och arbetat i nära samverkan med riksenheten med fortlöpande avstämningar att ta tag i felaktigheter och återskapa förtroendet. Att utarbeta gåvoriktlinjer är en viktig hörnsten av myndigheternas arbete mot korruption. Det är viktigt att se till att de följs och att de följs upp. Här upplever Björn att det finns arbete kvar att göra för att de ska vara så tydliga som möjligt. Det är viktigt för personalen, för förtroendet och för ett eventuellt utredningsarbete. Varje tveksamhet är till nackdel för alla parter, utom de ohederliga, menade Björn. Sverige är kanske inte ett land som förknippas med mutor och bestickning men Björns personliga reflektion är att det förekommer mycket mer korruption än vad vi tror. Vid det förra mötet lyftes bl.a. riskerna för olika former av korruptionsbrott fram och behovet att finna motmedel. Björn avslutade med att kommentera något om utvecklingen inom området. Några klara tendenser finns inte, men från riksenhetens arbete noteras att man fortfarande inte kan se att den organiserade brottsligheten har ökat

3 DOKUMENTATION 3 (10) användningen av mutor. Å andra sidan speglas vissa uttalanden i media att den organiserade brottsligheten upplever mutor som ett effektivt påverkansmedel. Det kan med andra ord finnas ett mörkertal här. Informationshantering är ett ökande riskområde. Med tillräcklig kunskap kan man göra rejäl skada innan man blir upptäckt. I dagens samhälle är det inte längre tjänstemän som hanterar dessa frågor i sin yrkesutövning utan unga killar och tjejer med IT-kunskaper, med en vardag och ett umgänge som ser annorlunda ut än tidigare tjänstemäns. Det har förekommit försök att avlyssna åklagare osv. Detta område är svåröverblickbart. Det krävs tålmodighet och uthållighet från myndigheternas ledningar för att motverka olika former av korruptionsbrott. Utbyte av erfarenheter och kunskap ökar påtagligt möjligheten att hantera olika frågor när olyckan är framme. Utvecklandet av nätverket är ett viktigt steg i detta arbete. Det som vi gör under dagens konferens utgör ytterligare en plattform i arbetet. Det är också en resurs i sig för alla de myndigheter som idag finns representerade här. Nätverket har kommit till i rätt tid för att få perfekt vind under vingarna. Intern styrning och kontroll samt internrevision i staten Thomas Küchen och Per Johansson, Finansdepartementet Anförandet inleddes med att Thomas och Per berättade om bakgrunden till att regeringen valt att tafram det nya ramverket. Inledningsvis konstaterades att frågor om internkontroll i vid mening rönt stort intresse såväl internationellt som nationellt i o m exempel såsom Enron, Skandia och Systembolaget. Vidare noterades att även resultatet av Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna indikerat ett behov ett sådant ramverk inom staten. Därtill kommer att något som gör Sverige unikt i jämförelse med många andra länder är den svenska välfärdsmodellen. Den karaktäriseras bl.a. av ett generellt, skattefinansierat, välfärdssystem. Ur ett legitimitetsperspektiv är det helt avgörande att våra gemensamma medel används klokt och effektivt. Det finns ingen anledning att ställa lägre krav på ordning och reda i svensk statsförvaltning än i andra länders förvaltningar eller än vad som gäller inom det privata näringslivet. Det finns även en poäng med att de krav och regler som gäller för statliga myndigheter är likartade de som gäller i övrigt såväl nationellt som internationellt. Det är motivet till att regeringen valt att utforma regelverket för statliga myndigheter gällande intern styrning och kontroll samt internrevision utifrån vedertagna modeller. Motiven har således varit att skapa förutsättningar för ansvarsutkrävande, att skapa förutsättningar för bättre uppföljning samt att bibehålla och stärka förtroendet för förvaltningen och i förlängningen hela välfärdssystemet.

4 DOKUMENTATION 4 (10) Därefter redogjorde Thomas för de riktlinjer och komponenter som utgör ramverket för intern kontroll och styrning. Ramverket omfattar Myndighetsförordningen, Förordningen om intern styrning och kontroll, Förordningen om årsredovisning och budgetunderlag samt Internrevisionsförordningen. Förordningen om intern styrning och kontroll tar sin utgångspunkt den s.k. COSO-modellen. I förordningen regleras några av de mera centrala momenten i arbetet med intern styrning och kontroll och som ledningen har ett odelat ansvar för. En viktig dimension som dock inte låter sig regleras är kontrollmiljön. Kontrollmiljön bärs upp av sådant som integritet och etik, personalens kompetens, organisationsstruktur, ledningsfilosofi, m.m. När det gäller det senare var det ett viktigt budskap att legitimiteten och trovärdigheten i arbetet med att värna och stärka den interna styrningen och kontrollen skapas genom ledningens agerande. En väl genomförd riskbedömning är grunden för ledningens arbete med intern styrning och kontroll. Därefter måste ledningen ta ställning till vilka risker som ska hanteras genom olika kontrollaktiviteter. Givetvis måste en avvägning ske mellan å ena sidan kostnaderna för att hantera riskerna och å andra sidan de förväntade kostnaderna som uppstår om en identifierad risk realiseras. Frågor som man behöver ställa sig är vilka risker som man kan leva med, vilka behöver vi reducera, vilka behöver vi eliminera. Minst lika viktig är uppföljningen och utvärderingen där man ställer sig frågan Fungerar nu detta, har vi hanterat riskerna? Kontrollsystemet behöver följas upp systematiskt och nya risker måste analyseras och omhändertas kontinuerligt. Thomas betonade även information och kommunikation som en viktig del av den fortlöpande processen gällande intern styrning och kontroll. Per fortsatte med att berätta att Sverige aktivt drivit frågan om en effektiv och säker hantering av EU-medel och att kandidatländerna måste uppfylla de författningskrav som EU ställer innan medlemskap kan beviljas. När det upptäcktes att Sverige var en av få medlemsstater som inte hade riggat ett ramverk för intern styrning och kontroll uppstod ett förtroendeproblem i vårt förhandlingsarbete. Det nya ramverket ger bättre förutsättningar att hitta oegentligheter. Det skapar även en helt annan arena och möjlighet att följa upp i bl.a. mål- och resultatdialogen. Inom Regeringskansliet behöver vi fortsätta arbetet för vilka myndigheter som ska följa ramverket och ett arbete med kriterier har påbörjats, berättade Per. Det handlar bedömning av väsentlighetskriterier samt risker. Dessa kriterier ska vara vägledande för vilka myndigheter som ska inrätta internrevision och således omfattas av förordningen om intern styrning och kontroll. De väsentlighetskriterier som är vägledande är bl.a. verksamhetens totala kostnad då dessa överskrider 1 mdr, antalet årsarbetskrafter överskrider tusen personer samt om balansomslutningen överskrider 5 mdr.

5 DOKUMENTATION 5 (10) Riskbedömningen handlar om faktorer såsom hantering av EU-medel, organisation är decentraliserad eller har långtgående delegering av ansvar och befogenheter, risk för korruption och mutor m.m. Hur kriterierna tillämpas behöver förfinas eftersom bedömningarna sker av respektive ansvarigt departement. Hur kan man använda internrevisorerna i arbetet mot korruption och oegentligheter? Internrevisionen arbetar på ledningens uppdrag. Internrevisionen förväntas inte vara någon expert men genom sin kunskap och erfarenheter kan det vara en viktig part att engagera vid misstanke om oegentligheter och bistå ledningen i att ta fram underlag för bedömning. Efter utförd utredning bör genomföra en uppföljning genomföras. En rapport måste tas fram och resultat och förbättringsåtgärder bör presenteras. Rapporten bör även föreslå om det finns behov av att ytterligare utreda. Det finns olika indikatorer som revisionen är uppmärksam. Det handlar om attribut eller faktorer i verksamheten såsom motivation, möjlighet och moraliskt rättfärdigande. Därutöver finns allmänna indikatorer såsom frånvaro av en god förvaltnings- och ledningsstruktur, ledningen motverkar en ifrågasättande kultur i organisationen, internrevisionen är ineffektiv eller ges inte rätta förutsättningar att arbeta, den interna styrningen och kontrollen är bristfällig. Det viktiga är att systemet för intern kontroll och styrning riggas efter verksamhetens behov och förutsättningar. Allt kan inte åtgärdas. Det handlar om att hitta en nivå för en rimlig ambitionsnivå för säkerheten. Dokumentation och uppföljning är också viktiga delar av systemet. Sist men inte minst är det viktigt att det bygger på tydliga roller och ansvarsområden. Detta kan inte understrykas nog, avslutade Per. Arbetet med nya gåvoriktlinjer mm inom Regeringskansliet Bengt Nordqvist, Regeringskansliets förvaltningsavdelning Bengt Nordqvist, chefsjurist vid Regeringskansliets förvaltningsavdelning, berättade om arbetet med att ta fram nya gåvoriktlinjer för Regeringskansliet. Riktlinjerna gäller i första hand statsråden, men ger även uttryck för allmänna principer som gäller för all personal inom Regeringskansliets vid gåvor och andra former av erbjudanden. Utvecklingen går mot ett mer restriktivt förhållningssätt än tidigare. Huvudregeln är att alla gåvor tas emot inom ramen för statsrådets uppdrag. Några statsråd för många gåvor. För statsråden kan det ofta vara rent oartigt att tacka nej. Det måste finnas rutiner för hur gåvor tas emot och hanteras.

6 DOKUMENTATION 6 (10) Gåvor ska föras in i ett register. Det enda undantaget är gåvor som saknar ekonomiskt värde. Stöldbegärliga gåvor fotograferas dessutom. Varje gåva ges ett löpnummer i registret och ges en beskrivning. Det ska även framgå vem som har tagit emot gåvan, vem som har skänkt den, när och i vilket sammanhang gåvan togs emot och var gåvan förvaras. Hovet har varit förebild för hanteringen. Det är mycket vanligt förekommande att man får gåvor i form av mat och dryck. Alkohol är inget ovanligt. Utgångspunkten är att detta ska användas i samband med representation i Regeringskansliet, Haga slott, Harpsund eller Sagerska huset. Detta gäller framför allt vin. Sprit kan vara ett problem. Det förekommer att man ibland kontaktar givaren och talar om att gåvan blir ett problem. När det gäller enklare matvaror eller färskvaror som har kort hållbarhetstid, är huvudregeln att det ställs ut i gemensamma utrymmen. Möbler prydnadsföremål, böcker m.m. försöker man placera i gemensamma utrymmen eller i tjänsterum. Här ser man en stor fördel med att ha infört ett register där man ser vad gåvan förvaras. Gåvor kan behöva utrangeras. Detta ska dock inte göras förrän tidigast efter tre år och ska ske med respekt för givaren. Gåvorna som utrangeras ska inte säljas på den öppna marknaden eller skänkas till privatpersoner som kan avyttra dem kommersiellt. Ett särskilt område för gåvoriktlinjerna är hur man hanterar inbjudningar. Man måste fundera över i vilken egenskap och i vilket syfte man deltar. Här är det viktigt att ha en levande diskussion kring problematiken. Bengt avslutade med att berätta om att man även sett över vilka förutsättningar som behöver råda för att Regeringskansliet ska kunna agera sponsor av något evenemang. Förhållningssättet är även här restriktivt och det handlar framför allt om sammanhang som främjar bilden av Sverige. Interna oegentligheter Per Storbacka och Ulf Sandlund, Öhrlings PricewaterhouseCoopers Huvudfrågorna för Per och Ulfs anförande var; Hur omfattande är korruption i Sverige och Hur arbetar Öhrlings PricewaterhouseCoopers med att utreda och förebygga interna oegentligheter? Som en kommentar till Björns uppfattning om att korruptionen i Sverige egentligen är mer utbredd än vad man tror menade Ulf att det enligt deras erfarenheter är förekommande i såväl den privata som den offentliga sektorn. Vartannat år genomför Öhrlings PricewaterhouseCoopers en undersökning av i vilken utsträckning svenska organisationer drabbats av ekonomiska oegentligheter. Att Sverige fortfarande ligger lite lägre menar man beror på att man inte har lika många kontroller. Var tredje fall av incident består av bestickning eller tagande av muta. Man har sett att ofta är det inte internkontrollen som leder till upptäckt utan slumpen och anonyma tips som spelar in. Det gör att man

7 DOKUMENTATION 7 (10) tror att mörkertalen är mycket stora. Korruption har fått en helt annan uppmärksamhet de senaste åren. Detta syns i undersökningen om vilka typer av ekonomisk brottslighet som man tror förekommer i det egna landet och den egna sektorn där man i ökande grad föreställer sig förekomsten av korruption. Vad får man för skador när man drabbas av ekonomiska oegentligheter? Det handlar om dyrare och sämre inköp, en sund konkurrens sätts ur spel, arbetsplatsmoralen urholkas, arbetsmiljön försämras och media sätter verksamheter under press. Dessutom kan det om korruptionen blir allmänt känd bli svårt att behålla och nyrekrytera nyckelkompetens till organisationen. Inom näringslivet kan det dessutom handla om bötesbelopp och stora latenta skatteproblem. Per fortsatte med att berätta om det i vissa branscher upplevs att mutor har blivit en vardag för att kunna hantera den hårda konkurrensen och kunna komma i fråga på vissa kontrakt. Det är en vardag som tär för de som arbetar där. Att utreda ekonomiska oegentligheter har blivit en allt vanligare uppdragsform för Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Det betyder inte att man agerar poliser men att man kan på uppdrag av ledningen ta fram ett underlag för utredning. Hur råder Öhrlings PricewaterhouseCoopers att man ska agera när det uppstår misstanke om ekonomisk brottslighet och hur kan man agera förebyggande. Grundbulten i det arbetet, som man kallar incidenthanteringsprogrammet, är att vara förberedd. Man måste ha en plan för vad man ska göra om något händer så att man snabbt kan ta ställning till hur stort problemet är, hur man ska gå vidare och hur omfattande utredning man behöver göra. Därefter behöver man bestämma nivå på åtgärder och genomföra en grundlig faktainsamling och analys av incidenten, för att slutligen neutralisera och läka skador. Utöver detta är det viktigt att ha en kommunikationsstrategi hur ska man informera personal och hantera media vid större händelser? Detta behöver vara på plats oavsett om man genomför utredningen själv eller som många gör anlitar Öhrlings PricewaterhouseCoopers för en opartisk utredning. Det man kan bistå med är initial riskbedömning av en incident, faktainsamling och analys, identifiering av exponering Björn Blomqvist ställde här från om det inte fanns en risk att en utredning av en misstänkt oegentlighet leder till att man väntar för länge innan man kopplar in polis, och därmed tappar tempo och riskerar att bevis går förlorade. Per svarade att de är medvetna om den risken och betonade hur viktigt det är att man jobbar nära bolaget i dessa frågor. Men ibland är det just bristen på bevis som gör att man vill få fram mer substans innan man tar det vidare till polisen. Dessutom kan man uppleva det som pinsamt att inte ha tillräckligt på fötterna innan man drar igång den processen. Ungefär 50% av fallen polisanmäls. Det är inte bara rädslan för exponering i media som påverkar benägenheten att anmäla utan ibland även frustration över att

8 DOKUMENTATION 8 (10) processen tar så lång tid hos myndigheterna. Det är naturligtvis en ledarskapsfråga att våga ta det steget. Det förebyggande arbetet är oerhört viktigt. Det handlar om en process i tre steg. För det första, att kartlägga och analysera risker. För det andra, testa och utvärdera riskområden, sårbara processer och rutiner, samt för det tredje, förbättra och implementera förebyggande processer och rutiner. Detta är en långsiktig process som aldrig tar slut om man ska förebygga oegentligheter och möta hot utifrån, avslutade Per och Ulf. Hur arbetar de bästa inom näringslivet med korruptionsfrågor och förebyggande åtgärder? Per Storbacka och Ulf Sandlund, Öhrlings PricewaterhouseCoopers Efter lunch fortsatte Per och Ulf att prata om deras erfarenheter från hur de bästa inom näringslivet arbetar med korruptionsfrågor och förebyggande åtgärder. Vilka viktiga principer ligger till grund för ett framgångsrikt arbete? Återigen poängterade man att vara förberedd. Det är viktigt att få ett incidenthanteringsprogram på plats. Så är inte fallet i alla bolag, men Öhrlings PricewaterhouseCoopers arbetar med detta som målsättning. Därför har man bl.a. tagit fram en filmatisering av ett case som man kallar Risking it all. Den handlar om vad som händer när något händer och hur man agerar. Den stimulerar företagens diskussion kring hur de ska vara beredda och syftar även till att höja medvetenhet och få upp frågan på styrelsenivå. En annan otroligt viktig princip är det förebyggande arbetet. Som nämnts under förmiddagen är det fortgående process där system och rutiner och inte minst efterlevnad av rutiner ska följas upp. Det förebyggande arbetet har tre centrala åtgärdsområden. Tonen på toppen är det första. Oavsett vad man ska införa för förändring i en organisation är ägarens och ledningens engagemang jätteviktigt för framgång. Och kanske är det särskilt viktigt för trovärdigheten i dessa frågor och att man dessutom visar det. Dessutom spelar ledningen förstås en central när det gäller regelverk och ramverk. Det ska gälla för alla, oavsett nivå. Detta behöver visas i både ord och handling. Därutöver behöver man se över program för befordran och belöning. För att minska riskerna gäller det att hitta fler punkter som man utvärderar medarbetarna än bara kortsiktig prestation. Här tipsades om Agneta Syréns bok På bar gärning där författaren bl.a. menar att en grund till varför medarbetare begår ekonomisk brottslighet mot företaget helt enkelt därför att man är förbannad på företaget. Det betyder att systemet av rutiner och kontroller måste knytas samman med de mjuka faktorerna. Hur säkert systemet man än har, spelar detta ingen roll om man inte har etiska riktlinjer och en tydlig värdegrund, som alla ställer upp på. Den gemensamma värdegrunden är viktig att arbeta med.

9 DOKUMENTATION 9 (10) Björn Blomqvist undrade i samband med detta om det med den personalomsättning och de sätt man väljer att delegera arbetsuppgifter externt från företaget (sk. Outsourcing) inte leder till att det blir svårt att skapa en gemensam etik som alla ställer upp på. Ulf svarade att man faktiskt sett att det fanns ett samband mellan strukturförändringar och ökade risker. Många företag arbetar med utbildningar i hur man kan hantera olika etiska dilemman. Det har visat sig vara bra. Man kan ta upp konkreta situationer ur verksamheten och komma till rätta med det som är problematiskt. Det andra viktiga åtgärdsområdet är riskhantering. Var noga med att kartlägga riskerna och gör det med utgångspunkt från relationen mellan sannolikhet och konsekvens. Det är viktigt att det inte blir en skrivbordsprodukt från huvudkontoret där man inte har full koll på de förutsättningar som gäller i resten av organisationen. Ta ett bra grepp på detta och involvera människor som kan verksamheten och använd er av specialistkompetens där det behövs. Fokusera på de mest väsentliga riskerna. Se över kontrollmiljön det är en högst väsentlig uppgift. Se över så att man använder ändamålsenliga verktyg och för rutiner och system för uppföljning. Rådet är att använda tekniken i så lång utsträckning som möjligt. När det gäller uppföljningen är det viktigt att hela tiden vara konsekvent. Det går fort när nyheten om oegentligheter sprids internt och om man inte agerar på detta undrar alla varför. Det är viktigt att bemöta detta på ett bra sätt och kommunicera ut hur man agerar. Tre särskilda riskområden att bevaka är inköp och avrop, informationsläckage, samt olika former av tillståndsgivning. Det tredje och sista åtgärdsområdet är vikten att ha rätt informationskanaler. Det har visat sig att var tredje händelse inte kommer till styrelsen och ledningens kännedom. Detta är en allvarlig brist och därför är det av central betydelse att ha rätt informationskanaler. I vissa organisationer har man av detta skäl inrättat tipssystem för att påtala missförhållanden. Detta har visat sig vara mycket framgångsrikt och det system som driver fram flest upptäckter av korruption. Det bygger på att alla medarbetare måste veta hur och varför funktionen används och att den är avskiljd från den operativa ledningen för att tipsare ska kunna sig säkra. Det ställer stora krav på hanteringen och sekretessen. Per och Ulf avslutade med att redogöra för ett praktikfall som gällde en korruptionsincident i ett statligt bolag. Vid en flygande inspektion av skalskyddskontroll uppdagades att platsansvarig chef hade anlitat bemanningsföretag som inte var godkända av företaget. För varje timme en person var uthyrd fick chefen fem kronor som en s.k. kick-back. Detta hade pågått i 7 års tid. Företaget i fråga var förberedda, dvs. kunde agera när detta upptäcktes. Däremot hade man kunnat vara starkare i sitt förebyggande arbete. Dels genom att ha andra fakturarutiner, dels genom att ha ett whistleblower-system där man ha fångat upp detta tidigare. Det visar på ett

10 DOKUMENTATION 10 (10) fall där internkontrollen blivit en pappersprodukt som inte hängt med verkligheten. Det medskick Per och Ulf skulle vilja ge de samlade myndigheterna är om detta med näringslivets goda erfarenheter att inrätta tipssystem kan vara något för myndighetsvärlden att ta efter. Gruppdiskussioner Vid gruppdiskussionerna diskuterades tre frågor: 1. Skyddet mot korruption i statlig verksamhet vilka åtgärder har vidtagits/planeras inom myndigheterna? 2. Internutbildning kring policy och efterlevnad 3. Hur har myndigheterna agerat i förhållande till förordningen om uppföljning och kontroll? Vid redovisningen av gruppernas diskussioner framkom även att man ägnat en del tid åt att diskutera frågan om hur man kan inrätta ett whistleblowersystem i den statliga sfären. Det var stor samstämmighet kring att detta var en fråga man borde ägna mer tid åt vid kommande nätverksträff.

Intern styrning & kontroll samt internrevision i staten

Intern styrning & kontroll samt internrevision i staten Intern styrning & kontroll samt internrevision i staten Thomas Küchen Per Johansson 2008-04-03 Ramverk för intern styrning och kontroll Myndighetsförordningen (MF) [I] Förordning om intern styrning och

Läs mer

2008-03-18 FA2008/474/JA

2008-03-18 FA2008/474/JA Riktlinjer RKFC 2008:1 2008-03-18 FA2008/474/JA Förvaltningsavdelningen Regeringskansliets riktlinjer för gåvor till statsråd Förvaltningschefen beslutar följande riktlinjer för gåvor till statsråd. Riktlinjerna

Läs mer

Riktlinjer mot mutor och annan korruption för Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 12 februari 2014, 23

Riktlinjer mot mutor och annan korruption för Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 12 februari 2014, 23 Blad 1 Riktlinjer mot mutor och annan korruption för Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 12 februari 2014, 23 1. Inledning Riktlinjerna har tagits fram i syfte att förhindra och förebygga

Läs mer

1(8) Policy mot muta och bestickning. Styrdokument

1(8) Policy mot muta och bestickning. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp - Beslutad av Kommunfullmäktige 2014-02-26 24 Dokumentansvarig Kommunchefen Reviderad av 3(8) Innehållsförteckning 1...4 1.1 1.2 1.3 2 Allmänt...4 Syfte...

Läs mer

Intern styrning under kontroll?

Intern styrning under kontroll? Intern styrning under kontroll? Eftermiddagsseminare om ISK/FISK, 2012-01-26 Martina Lindberg Sid 1 Syfte med studien utreda hur FISK-regelverket har påverkat regeringens och myndigheternas styrning föreslå

Läs mer

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23)

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) REMISSVAR DNR: 5.1.1-2015- 0781 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) Riksrevisionen

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Malmö Högskola 2011. Sammanfattning 2012-05-22 32-2011-0688

Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Malmö Högskola 2011. Sammanfattning 2012-05-22 32-2011-0688 Revisionsrapport Malmö Högskola 205 06 Malmö Datum Dnr 2012-05-22 32-2011-0688 Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Malmö Högskola 2011 Riksrevisionen har som ett led

Läs mer

Affärsetisk policy för Piteå kommun

Affärsetisk policy för Piteå kommun Affärsetisk policy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Affärsetisk policy Policy 2012-09-10, 148 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast

Läs mer

Policy för tagande och givande av muta för anställda och förtroendevalda i Örebro kommun och de kommunala bolagen

Policy för tagande och givande av muta för anställda och förtroendevalda i Örebro kommun och de kommunala bolagen Policy för tagande och givande av muta för anställda och förtroendevalda i Örebro kommun och de kommunala bolagen Innehållsförteckning Policy om tagande och givande av muta... 3 Allmänt...3 Syfte...3 Tagande

Läs mer

Policy avseende otillbörliga förmåner

Policy avseende otillbörliga förmåner KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Antagen av kommunfullmäktige 2014-01-30, 8 Gäller fr o m den 1 februari 2014 Policy avseende otillbörliga förmåner för förtroendevalda och anställda inom Värnamo kommun 1 (6)

Läs mer

Reglemente för internkontroll

Reglemente för internkontroll Kommunstyrelseförvaltningen REGLEMENTE Reglemente för internkontroll "Dubbelklicka - Infoga bild 6x6 cm" Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Reglemente för internkontroll

Läs mer

Riktlinjer om muta och bestickning för anställda och förtroendevalda i Oxelösunds kommunkoncern

Riktlinjer om muta och bestickning för anställda och förtroendevalda i Oxelösunds kommunkoncern Riktlinjer om muta och bestickning för anställda och förtroendevalda i Oxelösunds kommunkoncern Beslutad av Kommunstyrelsen den 2013-05-29 78 Innehållsförteckning Allmänt...3 Syfte...3 Muta och bestickning...3

Läs mer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Etiska riktlinjer 2011:4 beslutade den 26 september 2011 Innehåll Det är viktigt att allmänheten uppfattar Rekryteringsmyndigheten och dess verksamhet som en viktig

Läs mer

Policy om muta och bestickning för anställda och förtroendevalda i Lekebergs kommun

Policy om muta och bestickning för anställda och förtroendevalda i Lekebergs kommun Policy om muta och bestickning för anställda och förtroendevalda i Lekebergs kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-02-02 (Formaliareviderad 2015-09-02) Ansvarig för revidering: Kommunstyrelsen

Läs mer

Sidas förhållningssätt till korruption och oegentligheter är.

Sidas förhållningssätt till korruption och oegentligheter är. 2012-03-08 WHISTLEBLOWING RIKTLINJER Introduktion Enligt Sidas instruktion (2010:1080) ska myndigheten för att uppnå de biståndspolitiska målen i sin insatshantering särskilt motverka korruption och oegentligheter

Läs mer

Etiska Riktlinjer för INTACTA KAPITAL 556704-6189.

Etiska Riktlinjer för INTACTA KAPITAL 556704-6189. Etiska Riktlinjer för INTACTA KAPITAL 556704-6189. Dessa riktlinjer antogs vid INTACTA Kapitals styrelsemöte den 16 maj 2013. 1(5) Etiska riktlinjer 1. Etik och syftet med etiska riktlinjer Bolaget verkar

Läs mer

Riktlinjer för intern styrning och kontroll

Riktlinjer för intern styrning och kontroll 1(12) Riktlinjer för intern styrning och kontroll Dokumenthistorik: Version Beslutad Datum Koppling till övrig styrdokumentation 2015:1 Förslag till styrelsen Juni 2015 Samtliga styrelsebeslutade riktlinjer

Läs mer

POLICY MOT MUTOR OCH BESTICKNING

POLICY MOT MUTOR OCH BESTICKNING POLICY MOT MUTOR OCH BESTICKNING GULLSPÅNGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28 28 Kommunkontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00, Fax: 0506-362 81 Policy mot mutor och bestickning

Läs mer

Intern kontroll enligt koden.

Intern kontroll enligt koden. Intern kontroll enligt koden. 31 januari 2006 Anders Hult Utvecklingen av IK är en resa Internkontrollrapporten kommer därför att bli en statusrapport från denna resa! Budskapet om IK i koden Koden behandlar

Läs mer

POLICY FÖR HANTERING AV ETISKA FRÅGOR

POLICY FÖR HANTERING AV ETISKA FRÅGOR Dokumenttyp Säkerhetsklass Ansvarig Författare Beslutsfattare Fastställd Policy Intern Compliance Nils Lansing Styrelsen 2013-12-05 POLICY FÖR HANTERING AV ETISKA FRÅGOR Aros Kapital AB, 556669-3130 Sid

Läs mer

Verksamhetsplan -etiska riktlinjer för anställda och förtroendevalda

Verksamhetsplan -etiska riktlinjer för anställda och förtroendevalda Diarienummer: Ks2013/0256.103 Verksamhetsplan -etiska riktlinjer för anställda och förtroendevalda Gäller från: 2013-07-01 Gäller för: Medarbetare och förtroendevalda i Ljungby kommun samt Kommunala bolag

Läs mer

gott samhälle Hur utvecklar man ett P för att undvika korruption?

gott samhälle Hur utvecklar man ett P för att undvika korruption? Hur utvecklar man ett gott samhälle P för att undvika korruption? Korruptionen är - trots att vi internationellt står oss rätt bra - utbredd i Sverige, åtminstone enligt 40 procent av de tillfrågade i

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJER RUTIN ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen RIKTLINJER Fastställda av: Generalsekreteraren

Läs mer

Mutor och jäv. Vad gäller i kommunal verksamhet?

Mutor och jäv. Vad gäller i kommunal verksamhet? Mutor och jäv Vad gäller i kommunal verksamhet? 1 Hur vill vi ha det i samhället.. och i vår egen kommunala verksamhet? I och med det som hänt i Göteborg har vi vaknat för att detta fenomen finns även

Läs mer

Uppförandekod. Inledning

Uppförandekod. Inledning Uppförandekod Inledning Kvinna till Kvinna stödjer och samarbetar med kvinnoorganisationer som kämpar för kvinnors rättigheter och tar en aktiv del i arbetet för fred. Våra samarbetsorganisationer utbildar

Läs mer

Kommunikationspolicy 2015

Kommunikationspolicy 2015 Kommunikationspolicy 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Kännetecken 4. Kommunikation som verktyg 5. Målgrupper 6. Riktlinjer och förhållningssätt 7. Ansvar Värmdö kommuns kommunikationspolicy

Läs mer

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2015-09-14 1 (6) Dnr 2015/633 Justitiedepartementet Enheten för samordning av samhällets krisberedskap 103 33 Stockholm Kopia: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Remissvar

Läs mer

Ramavtalsupphandlingar inom IT-området

Ramavtalsupphandlingar inom IT-området Revisionsrapport Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm Datum Dnr 2010-01-27 32-2009-0520 Ramavtalsupphandlingar inom IT-området Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Kammarkollegiet

Läs mer

INTERN KONTROLL GULLSPÅNG KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 47 Dnr: KS 2013/45 Revideras

INTERN KONTROLL GULLSPÅNG KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 47 Dnr: KS 2013/45 Revideras INTERN KONTROLL GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 47 Dnr: KS 2013/45 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00 www.gullspang.se Innehåll

Läs mer

Internrevisionsförordning (2006:1228)

Internrevisionsförordning (2006:1228) Internrevisionsförordning (2006:1228) Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd1 Tillämpningsområde 1 Denna förordning gäller för förvaltningsmyndigheter under regeringen i den omfattning som

Läs mer

Myndighetsförordningen. Intern kontroll. Calona Ekonomikonsult AB. Seminarium 2009-03-18 Intern kontroll 2. Förordning intern kontroll och styrning

Myndighetsförordningen. Intern kontroll. Calona Ekonomikonsult AB. Seminarium 2009-03-18 Intern kontroll 2. Förordning intern kontroll och styrning Intern kontroll och styrning Carl-Henrik Ottosson Calona Ekonomikonsult AB 2009-03-18 Perfekt intern kontroll Kontroll attest Beslutsattest Kontrollansvarig Redovisning Förordningsreglerad process Bakgrund

Läs mer

Vår uppförandekod. Fastställd av styrelsen för Humlegården Fastigheter AB 2013-08-14. Version 4 2013-08-01

Vår uppförandekod. Fastställd av styrelsen för Humlegården Fastigheter AB 2013-08-14. Version 4 2013-08-01 Vår uppförandekod Fastställd av styrelsen för Humlegården Fastigheter AB 2013-08-14 1 Inledning De allra flesta företag har en fastställd uppförandekod, eller Code of Conduct som många kallar den. För

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Om ekonomiska brott i näringslivet. Så kan företagen skydda sig

Om ekonomiska brott i näringslivet. Så kan företagen skydda sig Om ekonomiska brott i näringslivet Så kan företagen skydda sig Om ekonomiska brott i näringslivet Näringslivet är utsatt för bedrägerier och andra ekonomiska brott. Antalet bedrägerier har ökat de senaste

Läs mer

1. Grundläggande värden

1. Grundläggande värden Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller fr. o m: 2014-10-01 Beslut: KF 2014-09-01 109 Policy mot mutor och andra oegentligheter Policy mot mutor och andra oegentligheter 1. Grundläggande värden

Läs mer

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas.

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas. Dnr: Fi S 2014:19/2015/23 2015-05-18 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten Fi S 2014:19 Förslag till ändringar i instruktion för Konkurrensverket Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161)

Läs mer

Yttrande över projektrapport 14/2012 Risker för oegentligheter inom kollektivtrafiken

Yttrande över projektrapport 14/2012 Risker för oegentligheter inom kollektivtrafiken 1(5) Handläggare Sara Catoni 08-6861937 sara.catoni@sll.se Trafiknämnden 2013-08-27, punkt 9 Yttrande över projektrapport 14/2012 Risker för oegentligheter inom kollektivtrafiken Ärendebeskrivning Landstingsrevisorernas

Läs mer

Ansökan om undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen

Ansökan om undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen Beslut Dnr 2008-03-26 1202-2007 Tyco Electronics Svenska AB Ombud: Jur. Kand. Patrik Ottosson Maqs Law Firm Advokatbyrå AB Box 119 18 404 39 GÖTEBORG Ansökan om undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen

Läs mer

Innehåll. 3 Förord av koncernchefen. 4 Hur Code of Conduct skall tillämpas. 5 Midsonas 6 grundläggande principer. 6 Respekt för mänskliga rättigheter

Innehåll. 3 Förord av koncernchefen. 4 Hur Code of Conduct skall tillämpas. 5 Midsonas 6 grundläggande principer. 6 Respekt för mänskliga rättigheter CODE OF CONDUCT 1 Innehåll 3 Förord av koncernchefen 4 Hur Code of Conduct skall tillämpas 5 Midsonas 6 grundläggande principer 6 Respekt för mänskliga rättigheter 6 Miljö 7 Respekt för lagstiftning 7

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera

2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera 2012-10-25 Statsrådsberedningen Förvaltningschefens kansli Kommunikationspolicy för Regeringskansliet Inledning Denna policy riktar sig till medarbetarna i Regeringskansliet och är vägledande i det dagliga

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting LS 1112-1733 Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting 2013-02-01 Beslutad av landstingsfullmäktige 2013-03-19 2 (7) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Mål... 4 3 Omfattning... 4 4

Läs mer

SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET

SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET Stockholm 2009-06-01 SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET Sodexos ambition är att ses som normgivande när det gäller de typer av tjänster vi tillhandahåller. Vår vision att som partner till våra kunder

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

Riktlinjer för intern styrning och kontroll

Riktlinjer för intern styrning och kontroll 1(10) Riktlinjer för intern styrning och kontroll 2(10) 1. Syfte Dessa riktlinjer syftar till att övergripande beskriva hur AP7 arbetar med frågor som rör intern styrning och kontroll. Riktlinjerna avser

Läs mer

Bättre ut. Kriminalvårdens vision och värdegrund

Bättre ut. Kriminalvårdens vision och värdegrund Bättre ut Kriminalvårdens vision och värdegrund En vision är en positivt laddad bild av en önskvärd framtid. Den ger mening och identitet och förmedlar en bärande värdegrund. Samtidigt är den en målbild

Läs mer

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Verksamhetsåret 2008 STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE Sekretariatet för utvärdering och intern revision Revisionsplan för internrevisionen

Läs mer

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING Utgåva februari 2006 6:1 REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL Inledning 1 Syftet Detta reglemente syftar till att säkerställa att såväl den politiska som den professionella

Läs mer

Att sälja till E.ON och hur vi köper in. i enlighet med vår etiska kod

Att sälja till E.ON och hur vi köper in. i enlighet med vår etiska kod Att sälja till E.ON och hur vi köper in i enlighet med vår etiska kod E.ON Sverige ingår i den tyska E.ON-gruppen, som är världens största privatägda energikoncern. E.ON Sverige har drygt 6 000 medarbetare

Läs mer

Hur sköter svenska myndigheter förvaltningen av EU-medel?

Hur sköter svenska myndigheter förvaltningen av EU-medel? Hur sköter svenska myndigheter förvaltningen av EU-medel? ESV:s seminarium 6 mars 2015 Hur väl förvaltar Sverige EU-medel? Ulrika Bergelv, Avdelningschef EU-revision ESV ESV:s seminarium 6 mars 2015 3

Läs mer

Välkommen till ESV:s seminarium

Välkommen till ESV:s seminarium Välkommen till ESV:s seminarium En framgångsrik EU-revision bidrar till att förvaltnings- och kontrollsystemen i medlemsstaten Sverige utvecklas och förbättras bidrar till att EU kommissionen i samarbete

Läs mer

Länsstyrelsen i Kronobergs läns hantering av länsstyrelsernas samordnade löneservice

Länsstyrelsen i Kronobergs läns hantering av länsstyrelsernas samordnade löneservice 1 Länsstyrelsen i Kronobergs läns hantering av länsstyrelsernas samordnade löneservice Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Länsstyrelsen i Kronobergs län granskat den av länsstyrelsen

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Verksamhetsåret 2009

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Verksamhetsåret 2009 Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Verksamhetsåret 2009 STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Verksamhetsåret 2009 Fastställd av Sidas

Läs mer

InItIatIvet för. reko arbetsplats

InItIatIvet för. reko arbetsplats InItIatIvet för reko arbetsplats Initiativet för reko arbetsplats Initiativet för Reko Arbetsplats är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Kommunstyrelsens förvaltnings åtgärder för förstärkt intern kontroll

Kommunstyrelsens förvaltnings åtgärder för förstärkt intern kontroll 2014-01-27 KS-2014/143.118 1 (6) HANDLÄGGARE Stenbacka, Patrick 08-535 302 88 Patrick.Stenbacka@huddinge.se Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltnings åtgärder för förstärkt intern kontroll Förslag

Läs mer

Riktlinjer mot muta och bestickning

Riktlinjer mot muta och bestickning Riktlinjer mot muta och bestickning Riktlinjer mot muta och bestickning Innehållsförteckning Riktlinjer mot tagande av muta... 3 Definitioner 3 Muta 3 Givande av muta 4 Särskilt integritetskänsliga personer

Läs mer

Strategisk riskanalys (intern styrning och kontroll) vid SLU 2014

Strategisk riskanalys (intern styrning och kontroll) vid SLU 2014 1(8) Dnr SLU ua 2015.1.1.1-632. Rektor PROMEMORIA 2015-02-09 Strategisk riskanalys (intern styrning och kontroll) vid SLU 2014 1. Sammanfattning Som underlag för styrelsens ställningstagande om SLU har

Läs mer

Intern styrning och kontroll. Verksamhetsåret 2009

Intern styrning och kontroll. Verksamhetsåret 2009 Intern styrning och kontroll Verksamhetsåret 2009 ISK-projektet: En oberoende övergripande utvärdering av intern styrning och kontroll (ISK) på Riksbanken, utfördes av Ernst & Young i maj 2009. Utgångspunkt

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

INFORMATION OM SEKRETESS GÅVOR OCH TESTAMENTEN HANTERING AV PRIVATA MEDEL

INFORMATION OM SEKRETESS GÅVOR OCH TESTAMENTEN HANTERING AV PRIVATA MEDEL SOCIALFÖRVALTNINGEN 2013-05-16 INFORMATION OM SEKRETESS GÅVOR OCH TESTAMENTEN HANTERING AV PRIVATA MEDEL VÄLKOMMEN TILL SOCIALFÖRVALTNINGEN I KIL Att arbeta inom socialförvaltningen medföra ständigt nya

Läs mer

Riktlinjer för intern kontroll i Örebro kommun

Riktlinjer för intern kontroll i Örebro kommun PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för intern kontroll i Örebro kommun Örebro kommun 2014-09-12 KS114/2012 orebro.se 2 RIKLTLINJER FÖR INTERN KONTROLL I ÖREBRO KOMMUN PROGRAM Uttrycker

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

Kontroll över IT för efterlevnad och framgång. Johanna Wallmo Peter Tornberg

Kontroll över IT för efterlevnad och framgång. Johanna Wallmo Peter Tornberg Kontroll över IT för efterlevnad och framgång Johanna Wallmo Peter Tornberg Agenda Direktiv från EU - tidsplan EU:s 8:e direktiv: syfte och innehåll Hur kommer svenska bolag att påverkas? Utmaningar vid

Läs mer

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag 2 (6) Innehållsförteckning Policy för internkontroll... 1 för Stockholms

Läs mer

Internkontrollinstruktion Övergripande beskrivning av hur Kiruna kommun avser att arbeta med intern kontroll

Internkontrollinstruktion Övergripande beskrivning av hur Kiruna kommun avser att arbeta med intern kontroll KIRUNA KOMMUN Bilaga 1 Internkontrollinstruktion Övergripande beskrivning av hur Kiruna kommun avser att arbeta med intern kontroll Innehåll sida 1. Intern styrning och kontroll 2 2. Riskanalys 3 - Övergripande

Läs mer

Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) 2004-12-16. Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM

Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) 2004-12-16. Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM Justitiedepartementet Regeringsbeslut 38 2004-12-16 Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) Regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

NYHETSBREV. Bolagsstyrning och riskhantering. nya och ändrade bestämmelser med anledning av det nya kapitaltäckningsregelverket

NYHETSBREV. Bolagsstyrning och riskhantering. nya och ändrade bestämmelser med anledning av det nya kapitaltäckningsregelverket 2014-08-08 NYHETSBREV Bolagsstyrning och riskhantering nya och ändrade bestämmelser med anledning av det nya kapitaltäckningsregelverket (CRR och CRD IV). 1. Nya och ändrade bestämmelser Det nya kapitaltäckningsregelverket

Läs mer

Riktlinjer avseende mutor och andra otillbörliga förmåner RIKTLINJER AVSEENDE MUTOR

Riktlinjer avseende mutor och andra otillbörliga förmåner RIKTLINJER AVSEENDE MUTOR Riktlinjer avseende mutor och andra otillbörliga förmåner RIKTLINJER AVSEENDE MUTOR Eslövs kommun eftersträvar likvärdighet i alla verksamheter och hög integritet för medarbetare och politiker. Vid myndighetsutövning,

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Dnr. Vägledning för anställda och förtroendevalda i Nyköpings kommun om mutor och jäv. Antagen av kommunfullmäktige

Dnr. Vägledning för anställda och förtroendevalda i Nyköpings kommun om mutor och jäv. Antagen av kommunfullmäktige Dnr Vägledning för anställda och förtroendevalda i Nyköpings kommun om mutor och jäv Dnr 2/6 Om MUTOR och BESTICKNING Mutor och korruption är inte så utbrett i vårt land, men det förekommer även här. Vi

Läs mer

Enkätundersökning 2009

Enkätundersökning 2009 Enkätundersökning 2009 Som ägare önskar vi lyfta fram betydelsen av att svenska börsbolag arbetar strukturerat med hållbarhetsfrågor, som en förutsättning för långsiktigt värdeskapande och finansiell avkastning.

Läs mer

Revisionsnämnden beslutade den 8 april 2013 att överlämna granskningen av internkontrollplaner till kommunstyrelsen.

Revisionsnämnden beslutade den 8 april 2013 att överlämna granskningen av internkontrollplaner till kommunstyrelsen. Kommunens revisorer 2013-04-08 GRANSKNING AV INTERNKONTROLLPLANER I HÄRRYDA KOMMUN Revisionsnämnden beslutade den 8 april 2013 att överlämna granskningen av internkontrollplaner till kommunstyrelsen. Rapporten

Läs mer

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 -

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 - 2015-09-08 GRATIS HJÄLP I MATTE CSR-policy Mattecentrum är en ideell organisation som verkar för likvärdig kunskapsinhämtning i syfte att öka kunskaper i och stimulera intresset för matematik hos barn,

Läs mer

Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet

Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet (1999:43) Inledning Undertecknade ledamöter av Revisorsnämnden har anmält

Läs mer

Riktlinjer för internrevisionen vid Sida

Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Sekretariatet för utvärdering och intern revision Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Beslutade av Sidas styrelse 2007-06-01. Sekretariatet för utvärdering

Läs mer

RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING. Riktlinjer avseende sponsring. Definitioner av sponsring

RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING. Riktlinjer avseende sponsring. Definitioner av sponsring RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING Riktlinjer avseende sponsring Eslövs kommun har kontakter och samarbeten med en rad olika verksamheter, såväl offentliga som privata och ideella. I en del av dessa samarbeten

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Direktupphandling får användas om kontraktets värde uppgår till: Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) Högst 505 800 kronor, dvs. högst 28 procent

Läs mer

Riskhantering & Informationssäkerhet. Agneta Syrén Säkerhetschef/Informationssäkerhetschef Länsförsäkringar AB 2012-02-16

Riskhantering & Informationssäkerhet. Agneta Syrén Säkerhetschef/Informationssäkerhetschef Länsförsäkringar AB 2012-02-16 Riskhantering & Informationssäkerhet Agneta Syrén Säkerhetschef/Informationssäkerhetschef Länsförsäkringar AB 2012-02-16 Agneta Syrén CISM,CISM, CAMS Tfn. +46 739641558, E-post: agneta.syren@lansforsakringar.se

Läs mer

Sammanfattning av styrelsens genomgång av transaktioner i Eurasien och under senaste året vidtagna åtgärder

Sammanfattning av styrelsens genomgång av transaktioner i Eurasien och under senaste året vidtagna åtgärder Sammanfattning av styrelsens genomgång av transaktioner i Eurasien och under senaste året vidtagna åtgärder Bakgrund I samband med TeliaSoneras bolagsstämma den 3 april 2013 meddelade styrelsen att man

Läs mer

Guide för arbete med Risk- och väsentlighetsanalys

Guide för arbete med Risk- och väsentlighetsanalys Sida 1 av 10 Guide för arbete med Risk- och väsentlighetsanalys 1. Den interna miljön 6. Kontrollaktiviteter 7. Information & kommunikation 2. Formulerandet av mål 5. Riskåtgärder 8. Övervakning, uppföljning

Läs mer

Antikorruptionspolicy

Antikorruptionspolicy Antikorruptionspolicy INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Definitioner...1 2. Bakgrund och syfte...1 3. Tillämplighet...2 4. Givande och tagande av alla typer av förmåner...2 5. När medarbetare inom SSAB tar emot

Läs mer

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative.

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative. Uppförandekod Husqvarna Groups uppförandekod följer FNs Global Compacts principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption riktade till företag. Husqvarna Group stödjer FN Global Compact

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

S:t Erik Försäkrings AB

S:t Erik Försäkrings AB Granskningspromemoria 2013 S:t Erik Försäkrings AB Granskningspromemoria från Stadsrevisionen Nr 16, 2014 Dnr 3.1.2-17/2014 2014-02-05 Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag Offentliga rummet 2007-05-30 Bo Frändén bo.franden@verva.se 08-5505 5745 Grundfakta om VERVA Enrådighetsverk med ett råd Generaldirektör Lena Jönsson chef för myndigheten 6 Enheter Ca 100 anställda 60

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27.

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. Bakgrund Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för såväl privatpersoner som företag

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Revisionsrapport. Intern styrning och kontroll i upphandlings- och inköpsprocessen. Sammanfattning

Revisionsrapport. Intern styrning och kontroll i upphandlings- och inköpsprocessen. Sammanfattning Revisionsrapport Göteborgs universitet Box 100 405 30 Göteborg Datum Dnr 2012-02-13 32-2011-0676 Intern styrning och kontroll i upphandlings- och inköpsprocessen Riksrevisionen har som ett led i den årliga

Läs mer