Program för Europeiskt territoriellt samarbete j. interreg- s verige-norge. c,om

Transkript

1 INTERREG SVERIGE-NORGE Program för Europeiskt territoriellt samarbete j ' nprwww. interreg- s verige-norge. c,om ;. EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Läges/statusrapport Rapporten avser projekt som är (endast ett alternativ) Nordens Gröna Bälte [X] Inre Skandinavien Gränslöst Samarbete Regionöverskridande (flera delområden) Projektets namn Vänerlaxens fria gång Rapport nummer: 4 Rapportens period: Diarienummer/T illsagnsnummer: S Till varje ansökan om utbetalning ska en lägesrapport bifogas. Ett grundläggande krav är att lägesrapporten innehåller följande rubriker med beskrivande text till. Skriv in text mellan rubrikerna. 1. Verksamhetsmål, resultat och effekter I lägesrapporten ska varje gång projektets förväntade resultat och effekter anges (se beslutet). Därtill ska de hittills uppnådda/levererade resultaten beskrivas, dels sedan projektstart och dels för rapportens period, med utgångspunkt i projektets förväntade resultat, effekter och indikatorer (se ansökan punkt 11 samt beslut om stöd). En bedömning ska göras och redovisas om de slutliga målen kommer att nås vid projektslutet. Eventuella bedömda avvikelser ska förklaras och kommenteras. Kursiv text = Enligt Beslut Förväntade resultat och egna resultatindikatorer/ Ansökan punkt 11: I henhold til EU s vanndirektiv er det en målsetning å nå Godt 0 koloaisk Potensial (G0 P) i vassdrag som er sterkt påvirket av vannkraftutbygginger (Sterkt Modifiserte VannForekomster). Låksen stiller store krav til optimale milj0forhold, og laks vil derfor vara en ideel svmbolart for et velfunaerende 0kosvstem. Norge og Sverige har dessuten et sserlig ansvar for å ta vare på denne sjeidne laksebestanden som lever hele sitt liv i ferskvann. De naturvärden som detta projekt förväntas bidra till omfattar inte bara fisk utan även stora delar av den övriga biologiska mångfalden i vattendraget. Både svenske og norske myndigheter er derfor enige om en felles satsning for å styrke den naturlige rekrutteringen og 0ke bestanden. Lokalt og regionalt er det et sterkt 0nske om å reetablere Vänerlaksen på norsk och svensk side. Etablering av et laksefiske på norsk och svensk side vil kunne generere verdier lokalt som supplement til det eksisterende fisket. Innen prosjektets avslutning skal mulighetene og begrensningene for å få reetablert en naturlig vandrende laksebestand frå Vänern opp til Trvsil oo Enoerdal veere utredet. med de samfunnsfaglige. biologiske, tekniske oo 0konomiske utfordrinoer dette medf0rer. En stor del av projektresultaten kommer omfattas av biologiska och tekniska undersökningar kring laxens behov av lek- och uppväxtområden samt fria vandrinosväoar. Kontinuerlig uppföljning under projektets genomförande är en naturlig del som ingår i samtliga aktiviteter. Det er et mål at det / ' l0pet av perioden ioien föregår naturlig lakseproduksion oå norsk side och i nu laxtomma svenska älvar/älvsträckor. Det strömmande vattnet i älven som resurs för energibehovet, människan, biologisk mångfald etc ska belysas utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Det skal företas en oiennomgang av kunnskapsgrunnlaget hvor det pekes på manglende kunnskap og behov for ny. Dette sammenstilles i en sluttraoport som publiseres i en populservitenskapelig form Sammanfattning av övergripande verksamhetsmål (Sverige - Norge): (1) Att upprätta åtgärdsprogram för återuppbyggande av det vilda Vänerlaxbeståndet / (2) att säkerställa det vildlekande Vänerlaxbeståndet långsiktigt enligt nationellt åtgärdsprogram för vildlekande laxpopulationer / (3) att upprätta gynnsam bevarandestatus för Vänerlaxen enligt habitat- och artdirektiv (Natura 2000) / (4) att uppnå miljömålet Levande si öar och vattendrag. (5) att uppnå god ekologisk status / - potential enligt ramdirektivet för vatten. (6) att upprätta åtgärdsprogram för hållbart sportfiske efter lax. Hittills uppnådda resultat och effekter: Dessa verksamhetsmål sammanfaller i hög grad, och de har brutits ned i konkreta delmål i enlighet med vad som beskrivits nedan. Det slutliga målet bör kunna nås. 1:1 Vänerlaksen som symbolart för ett välfungerande ekosystem (extern information) Kvartal : Projektet har kommunicerats på olika sätt (syfte, mål, kunskap, resultat) vid minst 3 tillfällen i media (TV, radio, tidningar) och fem seminarier öppna för andra än projektdeltagarna. Projektwebben hålls uppdaterad. Kvartal : Projektet har kommunicerats på olika sätt (syfte, mål, kunskap, resultat) vid minst 9 tillfällen i media (TV, radio, tidningar) och fyra seminarier öppna för andra än projektdeltagarna. Projektwebben hålls uppdaterad. Kvartal : Projektet har kommunicerats på olika sätt (syfte, mål, kunskap, resultat) vid minst 13 tillfällen i media (TV, radio, tidningar) och två seminarier öppna för andra än projektdeltagarna. Projektwebben hålls uppdaterad. Mall lägesrapport ver

2 INTERREG EUROPEISKA UNIONEN SVERIGE-NORGE Europeiska regionala utvecklingsfonden Kvartal : Projektet har kommunicerats på olika sätt (syfte, mål, kunskap, resultat) vid minst två tillfälle i media (TV, radio, tidningar) och tre möten / seminarier öppna för andra än projektdeltagarna. Projektwebb hålls uppdaterad. 1:2 Förvaltningsmodeller hållbart fiske Kvartal : Sportfiskarna och Vänerlaxens fria gång har diskuterat gemensamma frågor och möjliga samarbetsprojekt. Kvartal : Plan, budget och samarbetsavtal om bl a samordning mellan fiskevårdsområdena längs Klarälven har tagits fram av Forshaga kommun/fisk i samverkan med Vänerlaxens fria gång. Kvartal 3: Fältarbetet med att kartera biotoper i Klarälven och Klarälvens tillflöden (på Svensk sida) är genomförd och avslutad. Motsvarande gäller även Lutua och Gröna, tillflöden till Trysilelva. Kvartal 4: Biotopkarteringsarbetet har sammanställts i databas samt redovisats sina viktigaste (preliminära) resultat. Sportfiskeintressen fanns representerade vid referensgruppsmöte och enskilt möte med FISK plus fiskevårdsområdesföreningar i Höljes. FISK Klarälven diskuterar och försöker nå samsyn bland Klarälvens 13 fislcevårdsområden vad gäller fiskeregler och webbforum. FISK Klarälven rapporterar 2011 års verksamhet inom projektet till Länsstyrelsen. 1:3 Lokal generering av verdier Kvartal : Sportfiskarna och Vänerlaxens fria gång har diskuterat gemensamma frågor och möjliga samarbetsprojekt. Kvartal : Plan, budget och samarbetsavtal om bl a samordning mellan fiskevårdsområdena längs Klarälven har tagits fram av Forshaga kommun/fisk i samverkan med Vänerlaxens fria gång. Kvartal : Fältarbetet med att kartera biotoper i Klarälven och Klarälvens tillflöden (på svensk sida) är genomförd och avslutad. Detta gäller även Lutua och Gröna, tillflöden till Trysilelva. Kvartal : Biotopkarteringsarbetet har sammanställts i databas samt redovisats sina viktigaste (preliminära) resultat. Sportfiskeintressen fanns representerade vid referensgruppsmöte och enskilt möte med FISK plus fiskevårdsområdesföreningar i Höljes. FISK har rapporterat 2011 års verksamhet inom projektet. 1:4 Hållbar utveckling i Klarälven, Trysilelva och Femundselva. Kvartal : Inga konkreta resultat att rapportera. Kvartal 2: Sportfiskarna arbetar i samverkan med projektet på ett tema, Klarälven som resurs för vattenkraft, biologisk mångfald, sportfiske. Konkreta frågor som ska besvaras är t ex: vad är en given mängd vatten värd? Vad är biologisk mångfald och fria vandringsvägar värda? Vad har förändrats sedan vattendomama föll etc? Vad vet/tycker vi idag som vi inte visste/tyckte då etc? Kvartal 3: Inga konkreta resultat att rapportera. Kvartal : Övergripande planering för att rapport/seminarium 29 maj Faktisk kostnad ca kr. 2:1 Beräkna smolttap gjennom magasiner och kraftverk Kvartal : Inga konkreta resultat att rapportera. Kvartal : Inga konkreta resultat att rapportera. Kvartal : Studie (i tryck) från Karlstad universitet visar att 84% av utvandrande smolt dödas i eller anslutning till de åtta kraftverken mellan Edsforsen och Forshaga i Klarälven. Kvartal : Inga konkreta resultat att rapportera. 2:2 Gyteatferd og overlevelse til opptransportert laks (telemetristudie lekvandrande Vänerlax) Kvartal : Inga konkreta resultat att rapportera. Kvartal : Inga konkreta resultat att rapportera. Kvartal : Telemetristudier visar att odlad leklax i Klarälven vandrar nedströms förbi ett eller flera kraftverk, istället för uppströms till de stora huvudsakliga lekområdena. Vild Vänerlax vandrar i högre utsträckning rätt d v s upp till lekområdena i Strängsforsenområdet i norra Klarälven. Ett par Vänerlaxar uppehåller sig i området vid Höljes krv och Hölj ans inlopp i torrfåran (förvirrade av regleringspåverkan?). En del transporterade leklaxar som sätts ut uppströms Edsforsens kraftverk hittas döda nära utsättningsplatsen. Hantering och utrustning från fångst av leklax till transport och Mall lägesrapport ver

3 INTERREG SVERIGE-NORGE Program för Europeiskt territoriellt samarbete www. interreg-sverige-norge.com EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden utsättning av leklax bör förbättras. Planlagte telemetristudier på norsk side måtte utgå da Mattilsynet ikke ville gi tillåtelse til opptransport pga utilstrekkelig dokumenterbar helsestatus. Kvartal : Pejling visar att radiomärkta laxar leker huvudsakligen i Strängsforsen och att odlade fiskar avviker genom att vandra nedströms. Efter lek ställer sig många fiskar i Vingängsjön. 3:1 Biotopkartlegging Kvartal : Inga konkreta resultat att rapportera. Kvartal : Inga konkreta resultat att rapportera. Kvartal : Klarälven biotopkarteras och djupkarteras färdigt i fält. Biotopkartering Uvan (Dalasidan). Biotopkartering Lutua och Gröna. 352 hektar goda-mycket goda lekområden bedöms finns för Vänerlax finns i Klarälven enligt biotopkarteringsdata (prel siffror). 345 av dessa ligger uppströms Edsforsens kraftverk (7 mellan Edsforsen och Forshaga krv). Motsvarande preliminära siffror för goda - mycket goda uppväxtområden är 387 (356 us Edsforsen, 24 Edsforsen- Forshaga, 7 ns Forshaga). 97% av Klarälven mellan Sysslebäck och Höljes saknade förekomst av död ved (prel siffror). Skapat ny databas och matat in data biotopkartering Klarälven med hjälp av konsult. Kvartal : Planerat och sökt pengar från HaV för analys och utveckling av biotopkarteringsdata med avseende på främst reproduktionsområdenas kvalité och kvantite. Djupkartor framställda för hela sträckan Karlstad - Höljes. 3:2 Smoltproduktion och provfiskeundersökningar Kvartal : Inga konkreta resultat att rapportera. Kvartal : Screwtrapförsök påbörjas och avslutas i Klarälven dels vid Skåre och dels vid Munkfors. Totalt fångas ca 35 laxsmolt varav 2-3 vilda. Återfångsten är alldeles för låg för att kunna användas vid beräkning av total smoltutvandring/smoltproduktion. Vild laxsmolt fångades i fällan i slutet av april, vilket är oväntat tidigt sett till vad man känner till om utvandringssäsongen från tidigare år. Vild laxunge (årsunge) fångades i fällan vid Munkfors, vilket indikerar att det sker viss laxreproduktion ganska nära (och uppströms) fångstplatsen. De klena fångsterna av vilda laxsmolt vid Munkfors (total ca 35 st, prel siffror) indikerar att smoltutvandringen peakade tidigare än man sett i andra studier (början av juni?). Kvartal Provfiske genomförs och avslutas i Klarälven (båtelfiske, strömnätfiske) och Trysilelva (båtelfiske) samt i tillflöden till Klarälven. Vilda vänerlaxungar påvisas för första gången i Acksjöälven (biflöde till Klarälven). Vilda vänerlaxungar påträffades vid båtelfiske i Sysslebäck/Höljesområdetområdet och vid Munkfors. Totalt fångades 13 fiskarter vid strömnätfiske och 18 fiskarter vid båtelfiske. Båtelfiskeresultaten för Vänerlax 2011 indikerar något högre tätheter nu än vid motsvarande undersökning Inga vänerlaxungar påvisades i Klarälven nedströms Forshaga. Kvartal : Fältundersökningar från 2011 analyserade, sammanställda och avrapporterade. 3:3 Lekbestandsmal Kvartal 1-3: Inga konkreta resultat att redovisa. Kvartal 4: Detaljplanering av kommande projekt kring lekbeståndsmål börjar ta form. 3:4 Genetiska åtgärdsprogram/overvåking Kvartal 12011: Inga konkreta resultat att rapportera. Kvartal 22011: Proj ektet uppdagar att Vänerlax som idag ratas för lek/avel (p g a att den är för stor ), egentligen borde användas för avel/lek då den har samma genetik som övrig mindre Vänerlax. Kvartal : Fen- och ijällpro vtagning av Vänerlax (för senare DNA-analys) vid avelsfisket Forshaga inleds och avslutas, ca 1000 fiskar. Prover skickas till SLU, Drottningholm. Kvartal 4: Detaljplan kring fortsatt genetikprojekt diskuteras, budget ca SEK :5 Klekking av rom Mall lägesrapport ver

4 INTERREG SVERIGE-NORGE Program för Europeiskt territoriellt samarbete EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Kvartal 1-3: Inga konkreta resultat att redovisa. Kvartal 4: Detaljplan börjar ta form för vänerlaxromutsättning på norska sidan börjar ta form rom har beställts av Fortum för rom/yngelutsättning våren Överlevnad från yngel till smolt Kvartal 1-3: Inga konkreta resultat att redovisa. Kvartal 4: Överlevnad från yngel till smolt är nästa steg av 3:5 (se närmast ovan). Kommer ske i fält vid ett antal tillfällen genom att räkna död rom och elfiske efter laxungar. 3.7 Interaktioner mellan lax, öring och harr Kvartal 1-3: Inga konkreta resultat att redovisa. Kv 3. Innledende undersokelser i sideelvene Varåa og Lutua ble igangsatt med el-fiske. Det ble lagt ut temperaturloggere på 3 lokaliteter (Holja, Varåa, Lutua) og på tre lokaliteter i hovedvassdraget (Jordet, Elvbrua, Isterfossen). Vanskelige forhold, forst med isgang, deretter hoy vannforing gjennom sommeren, gjorde observasjonsforholdene dårlige. Kvartal 4: Karlstad universitet og NINA planerar för experimentella studier sesongen Modeller for antal smolt som når Vänern Se 3: Vänerprojekt (nytt delprojekt för att nå ursprungliga mål och syften) Kvartal 1-3: Projektet har deltagit vid fem arbetsmöten för Fiskevårdsplan Vänern. Utkast till förvaltningsplan för lax och öring har genomlästs. Utkast till Fiskevårdsplan Vänern har genomlästs. Kvartal : Länsstyrelsen skriver nu aktivt i förvaltningsplan Vänem och Fiskevårdsplan Vänern. Länsstyrelsen driver särskilt frågan om att den vildfödda Klarälvlaxens möjligheter och att det måste satsas på också i Vänern om beståndet ska kunna återetableras och på sikt tåla ett sportfiske också i sjön. 4.1 Vattenförvaltningsperspektivet Kvartal 12011: Inga konkreta resultat att rapportera. Kvartal : Inga konkreta resultat att rapportera. Kvartal Utredningar och möten av Vattenmyndighetens beredningssekretariat. Konsultarbete för Klarälvens vattenråd. Undersökning av strandvegetation har avslutats. Undersökning av Klarälvens hydrologi och regleringspåverkan har genomförts. Se även provfiskeundersökningar, (punkt 3:2 ovan). Strandvegetationen synes mer regleringspåverkad och har lägre artdiversitet i Klarälven än i Trysilelva och Femundselva. Regleringspåverkan utmed Klarälven syns tydligt på flödesdata från kraftbolaget. Kvartal : Resultaten från sommarens fältarbete bearbetades och presenterades vid ett antal tillfallen. Hydrologiska data samlades in för att få en få till stånd en bättre bedömning av regleringspåverkan i Klarälvens olika delar. Dessa delar är viktiga för arbetet med bedömning av ekologisk status och potential. Utifrån dessa resultat påbörjades planering av de aktiviteter som ska genomföras Kalkning av sidevassdrag Kvartal : Vattenkemisk provtagning och hydrologisk analys Varån beslutades och inleddes. Kalkdoserare projekterades. Doserarkostnadema visade sig bli mycket höga (drift, väg, etablering etc) Kvartal : Erhållna resultat visar att Varån inte är särskilt påverkad av artificiell försurning. Hög humushalt, lite löst Al. Kvartal : Ansökan om fördjupad studie om Vänerlaxens försurningstolerans har utarbetats och inlämnats. Kalkningsfrågor inom Klarälvens avrinnningsområde (bl a med lax) har handlagts. Kvartal 4. Möte med beslut om att Varån ska kalkas med sjökalkning under hösten Planering och budgetering för sjökalkningsprojektet inkl provtagning och biologiska undersökningar (ca SEK 2012). 4.3 Biotoptiltak Mall lägesrapport ver

5 INTERREG Program för Europeiskt territoriellt samarbete EUROPEISKA UNIONEN SVERIGE-NORGE Europeiska regionala utvecklingsfonden Kvartal : Inga konkreta resultat att redovisa. Kvartal : Underlag för kommande biotopvårdande åtgärder har inhämtats genom de biotopkarteringar som genomförts inom projektet. Detta redovisas under 3.1 ovan. Kvartal : Planering inför projektering av biotopvård i Varån / Varåa, Klarälven och Svartån. 4.4 Projektering av smoltfeller Kvartal : Kvartal : Genomfört fyra dagars studiebesök till kraftverken i Klarälven inkl workshops med fokus på anordningar för uppströmsvandring och nedströmsvandring i stora reglerade vattendrag, om Kvartal : Vi har genom en rad olika aktiviteter (föredrag, studiebesök, filmer, foton, kontaktnät, artiklar, diskussion, undersökning etc) i främst USA skaffat oss mer kunskap om vad man bör beakta i frågor kopplade till nedströmsvandring i stora reglerade vattendrag. Bl a att smolt kan insamlas med hjälp av olika former av avledare, lutande galler, elektricitet, spillvatten, modifierade utskov, avstängning av kraftverk, smoltinsamlare. Kvartal : Planering och budgetering av smoltfällor i Klarälven (Edsforsen). Syftet är här att kunna beräkna nubarande och framtida möjlig smoltproduktion. Bl a studiebesök till Vindelälven för att etablera kontakter och ta del av erfarenheter av den smoltinsamlingsverksamhet som pågår där. 4.5 Lede for nedvandring av smolt/utlekt lax Kvartal : Kvartal : Genomfört fyra dagars studiebesök till kraftverken i Klarälven inkl workshops med fokus på anordningar för uppströmsvandring och nedströmsvandring i stora reglerade vattendrag. Kvartal : Vi har genom en rad olika aktiviteter (föredrag, studiebesök, filmer, foton, kontaktnät, artiklar, diskussion, undersökning etc) i främst USA skaffat oss mer kunskap om vad man bör beakta i frågor kopplade till nedströmsvandring i stora reglerade vattendrag. Bl a att smolt kan insamlas med hjälp av olika former av avledare, lutande galler, elektricitet, spillvatten, modifierade utskov, avstängning av kraftverk, smoltinsamlare. Kvartal : Detaljplanering kring undersökningar, strategi, projektsamarbete, åtgärder, budget, organisation och uppföljning avseende hur man räddar utvandrande laxungar och vuxna vid utvandring från lekområden förbi kraftverken ut i Vänern. Totalbudgeten preliminär för detta delprojekt ca 8 M SEK varav InterRegprojektet står för ca 2 M SEK och Fortum 6 M SEK. Parallellt med detta jobbas också med att rigga ett sammanhållet fiskvägsprojekteringsprojekt för uppströmsvandring och nedströmsvandring omfattande samtliga kraftverk i Klarälven-Trysilelva med uppstart vintem 2012, kostnadsbild 2 M SEK (se även 4.6) 4.6 Fiskvägsprojektering för uppströmsvandring Kvartal : Kvartal : Genomfört fyra dagars studiebesök till kraftverken i Klarälven inkl workshops med fokus på anordningar för uppströmsvandring och nedströmsvandring i stora reglerade vattendrag, om Kvartal 3: Vi har genom en rad olika aktiviteter (föredrag, studiebesök, filmer, foton, kontaktnät, artiklar, diskussion, undersökning etc) i främst USA skaffat oss mer kunskap om vad man bör beakta i frågor kopplade till nedströmsvandring i stora reglerade vattendrag. Bl a att smolt kan insamlas med hjälp av olika former av avledare, lutande galler, elektricitet, spillvatten, modifierade utskov, avstängning av kraftverk, smoltinsamlare. Resultat har tagits fram som visar att fiskfallan i Forshaga fångar sämre med lax när det är hög vattenföring i älven, och att det går en kritisk gräns vid stationens slukförmåga. Fällan har också bedömts ha stora grundläggande brister av flera experter inom området. Elektrisk fiskräknare visar att lax lätt tar sig ur fällan om de vill, och att de gör så regelbundet vid t ex hög vattenföring. Vid en av ingångarna registrerades att något fler fiskar simmade ut ur fiskfällan än in i densamma (början av augusti-början av oktober). Fiskräknaren visade tydligt att vandringsaktiviteten skedde på dagen. Flera experter har pekat på konkreta förbättringsåtgärder vid fällan, t ex flytta upp fällan längst upp, öka lockvattnet, bygg om nederdelen som ansluter till älvvattnet, vittja den oftare, använd fiskräknare regelbundet, undvik håvning, kör upp fiske direkt, förbättra transporterna och sätt ut fisken på ett bättre sätt med bättre utrustning. Fångsten av lax och öring i fiskfällan i Forshaga är statistiskt sett flödesberoende (prel siffror). Driwattenföringen för kraftverket är en kritisk gräns. Kvartal : Fortsatt planering och vissa framsteg i fråga om Mall lägesrapport ver

6 Program för m m m m m INTERREG EUROPEISKA UNIONEN SVERIGE-NORGE Europeiska regionala utvecklingsfonden förbättring av fiskfälla/trappa vid Forshaga kraftverk med Fortum inför säsongen Bl a arbetas med en avsiktsförklaring, bildande av arbetsgrupp och kostnadsbild (ca 2 M SEK plus projektledning, fiskhanteringfrågor etc) (se även 4.7).Parallellt med detta jobbas också med att rigga ett sammanhållet fiskvägsprojekteringsprojelct för uppströmsvandring och nedströmsvandring omfattande samtliga kraftverk i Klarälven-Trysilelva med uppstart vintern 2012, kostnadsbild 2 M SEK (se även 4.5). 4.7 Konkreta åtgärder för ökad uppvandring (nytt delprojekt för att nå ursprungliga mål och syften) Kvartal : Omfattande aktiviteter avseende hur man kan förbättra uppvandringen av leklax i Klarälven. Flera experter inkopplade, och flera diskussioner med Fortum. Flera konkreta förslag till förbättring tas fram inom projektet och kommuniceras: fiskfällan ska vittjas två gånger per dag (istället för en gång), fiskfällan ska vittjas fem dagar i veckan (istället för fyra). Kvartalsrapport : Viloplats for fisk i fiskfällan arrangeras i samråd med projektet (Forshaga kraftstation, Fortum). Överenskommelse med Fortum att fr o m 11 augusti 2011 köra upp all lekfisk till Edsforsen, oavsett om de är skadade eller ej. Kvartal : Fortsatt planering och vissa framsteg i fråga om förbättring av fiskfälla/trappa vid Forshaga kraftverk med Fortum inför säsongen Bl a arbetas med en avsiktsförklaring, bildande av arbetsgrupp och kostnadsbild (ca 2 M SEK plus projektledning, fiskhanteringfrågor etc) (se även 4.6). 4.8 Konkreta åtgärder för ökad överlevnad vid nedvandring (nytt delprojekt för att nå ursprungliga mål och syften) Kvartal 1: Inga konkreta resultat att redovisa. Kvartal 2-3 : Enligt önskemål från projektet spills vatten vid ett antal kraftverk i Klarälven för att om möjligt öka överlevnaden hos utvandrande fisk. Period för spilltappningen är ca 6 juni - 6 juli Kvartal : Konkret projekt börjar riggas med syfte att rädda så mycket utvandrande fisk som möjligt vid kraftverken utvandringssäsongen 2012, kostnadsbild SEK. Även uppföljning ingår. 4.9 Konkreta åtgärder för återintroduktion av Vänerlax genom utsättning (nytt delprojekt för att nå ursprungliga mål och syften) Kvartal 1-2: Inga konkreta resultat att redovisa: Kvartal 3. FMH ansöker om utsättning av Vänerlax på norska sidan (uppströms Lutnes kraftverk i Trysilelva). Mattillsynet ger avslag på ansökan med hänvisning till gällande norsk smittskyddslagstiftning. Kvartal : Kontakter tas och möte planeras mellan norska och svenska myndigheter - norska miljödepardementet för att lösa frågan på ett konstruktivt sätt Skydd av värdefulla sjöar och vattendrag (nytt delprojekt för att nå ursprungliga mål och syften) Kvartal : Arbete pågår med områdesskydd av Hölj an, Fämtan, Svartån. Inventeringar, markägarkontakter, värderingar, beslut/skötelplaner etc. 5.1 Administration Kvartal : Administration enligt budget och plan har genomförts. 5.2 Behov för konsulttjänster Tas upp under resp delprojekt ovan. 5.3 Slutrapportering Inga konkreta resultat att rapportera. 5.4 Utlandsresa Seattle, USA. (Nytt delprojekt för att nå ursprungliga mål och syften) Kvartal : Kompetensutveckling, nätverksbyggande. 29 aug - 11 sept Seks projektmedarbetare (två från Länsstyrelsen, två från Karlstads universitet, en från NINA och en från Havs- och vattenmyndigheten) medverkar i Annual Meeting of the American Fisheries Society: New Frontiers in Fisheries Mall lägesrapport ver

7 INTERREG EUROPEISKA UNIONEN SVERIGE-NORGE www. interreg- s verige-norge.com Europeiska regionala utvecklingsfonden Management and Ecology: Leading the Way in a Changing World. Föreläsningar (biologi, restaurering, fiskvägar etc), mässa (litteratur, utrustning etc), studiebesök (kraftverk, fiskvägar, fiskodling, biotoprestaurering, märkningsteknik, naturområden etc), diskussioner (om vårt projekt bl a), nätverksbyggande (läroverk, myndigheter, företag). Hållit föredrag om Vänerlaxens fria gång: Developing a restoration plan for endemic landlocked Atlantic salmon in a heavily regulated river system in Norway and Sweden. Slutsatsen från denna resa är att det är fullt möjligt att skapa effektiva fiskvägar för upp- och nedströmsvandring vid kraftverken i Klarälven och Trysilelva. Det är också fullt möjligt att förbättra fiskhanteringen vid avelsfiske, fisk vägar, odling, transport, utsättning etc. Delprojektet avslutat. 5.5 Referensgi*uppsmöten, projektgruppsmöten, styrgruppsmöten (nytt delprojekt för att nå ursprungliga mål och syften) Inga konkreta resultat att rapportera. Kvartal : Planerade referensgruppsmöte, projekgruppsmöte och styrgruppsmöte genomförs under oktober - november med presentationer och diskussioner om mål, syfte, åtgärder, resultat etc. 2. Projektets verksamhet/aktivitet i perioden och deras kostnader Beskriv verksamhet/aktiviteter som genomförts under den för rekvisitionen aktuella perioden och hur de är kopplade till de i ansökan om utbetalning redovisade kostnaderna (beskriv gärna övergripande vad aktiviteterna kostat). Beskriv även vilka som deltagit i verksamheterna såsom företag, organisationer, målgrupper, antal personer etc. Redovisa även privata insatser för projektet (i annat än pengar, och som inte ingår i den ekonomiska redovisningen). Redovisa summerat uppskattat antal timmar och uppskattat värde. 1:1 Vänerlaksen som symbolart för ett välfungerande ekosystem Till detta delprojekt knyts alla de särskilda informationsinsatser som genomförts riktat till allmänheten (media som TV, radio, tidningar, webbsida, föredrag/seminarium etc). Dessa är redovisade under fråga 6. Faktisk kostnad ca kr. 1:2 Förvaltningsmodeller hållbart fiske 1 nov Internmöte Länsstyrelsen om Fiskevårdsplan Vänern. 1-2 nov Möte med FISK Klarälven plus fvof Klarälven, Höljes. 9 dec Möte FISK Klarälven. 17 dec Reportage i tidskriften Våra Fiskevatten. Se även 1:3 Faktisk kostnad ca kr. 1:3 Lokal generering av verdier Sportfiskarna arbetar i samverkan med projektet med ett tema, Klarälven som resurs för vattenkraft, biologisk mångfald, sportfiske. Sportfiskarna utarbetar plan för hur återfångstrapportering ska kunna motiveras och förbättras inom sportfiskekåren. Inom biotoplcarteringsproj ektet har biotoper kartlagts för bl a sportfiskets intressen. Se även 1:2. Faktisk kostnad ca kr. 1:4 Hållbar utveckling i Klarälven, Trysilelva och Femundselva Övergripande planering för att rapport/seminarium 29 maj Faktisk kostnad ca kr. 2:1 Beräkna smolttap gjennom magasiner och kraftverk Färdigställande och publicering av studie avseende smoltförluster vid kraftverken i Klarälven. Karlstad universitet. Planering av kommande fältförsök Faktisk kostnad ca kr. 2:2 Gyteatferd og overlevelse til opptransportert (lalcs telemetristudie lekvandrande Vänerlax) Manuell och automatisk pejling av leklax i Klarälven. Länsstyrelsen, Karlstad universitet. Resultatpresenationer. Betalning sändarutrustning. Faktisk kostnad ca kr. Mall lägesrapport ver

8 INTERREG EUROPEISKA UNIONEN SVERIGE-NORGE Europeiska regionala utvecklingsfonden 3:1 Biotopkartlegging Sammanställning och presentation av resultat från biotopkarteringsprojektet. Planering inför Faktisk kostnad ca kr. 3:2 Smoltproduktion och provfiskeundersökningar Sammanställning och presentation av resultat från smoltproduktions- och provfiskeprojektet. Planering inför Faktisk kostnad ca kr. 3:3 Lekbestandsmal Vissa förberedande aktiviteter har påbörjats för att rigga ett konkret projekt (dessa är redovisade på andra ställen, t ex 3:1, 3:2). Faktisk kostnad ca kr. 3:4 Genetiska åtgärdsprogram/overvåking 12 juli - 10 okt Fen- och fjällprovtagning av Vänerlax (för senare DNA-analys) vid avelsfisket Forshaga inleds och avslutas. Fenprover skickas till SLU för vidare analys. Planering av fortsatt samarbete och projekt Faktisk kostnad ca kr. 3:5 Klekking av av rom Detaljplan börjar ta form för vänerlaxromutsättning på norska sidan börjar ta form rom har beställts av Fortum för utsättning och yngelutsättning våren Faktisk kostnad ca kr. 3.6 Överlevnad från yngel till smolt Överlevnad från yngel till smolt är nästa steg av 3:5 (se närmast ovan). Kommer ske i fält vid ett antal tillfällen genom att räkna död rom och elfiske efter laxungar. Faktisk kostnad ca kr. 3.7 Interaktioner mellan lax, öring och harr Temperaturprofilen målt (se ovan) i norska älvar sesongen Karlstad universitet planerar för experimentella studier. Faktisk kostnad ca kr. 3.8 Modeller for antal smolt som når Vänern Se 3: Vänerprojekt (hytt delprojekt för att nå ursprungliga mål och syften) Länsstyrelsen skriver nu aktivt i förvaltningsplan Vänern och Fislcevårdsplan Vänem. Länsstyrelsen driver särskilt frågan om att den vildfödda Klarälvlaxens möjligheter och att det måste satsas på också i Vänern om beståndet ska kunna återetableras och på sikt tåla ett sportfiske också i sjön. Faktisk kostnad ca ler. 4.1 Vattenförvaltningsperspektivet Resultaten från sommarens fältarbete bearbetades och presenterades vid ett antal tillfällen. Hydrologiska data samlades in för att få en få till stånd en bättre bedömning av regleringspåverkan i Klarälvens olika delar. Dessa delar är viktiga för arbetet med bedömning av ekologisk status och potential. Utifrån dessa resultat påbörjades planering av de aktiviteter som ska genomföras Faktisk kostnad ca kr. 4.2 Kalkning av sidevassdrag Möte med beslut om att Varån ska kalkas med sjökalkning under hösten Planering och budgetering för sjökalkningsprojektet inkl provtagning och biologiska undersökningar (ca SEK 2012). Faktisk kostnad ca kr. 4.3 Biotoptiltak Mall lägesrapport ver

9 ... Program för JÊT Europeiskt territoriellt samarbete m m l i m INTERREG EUROPEISKA UNIONEN SVERIGE-NORGE www. interreg-s verige-norge. com Europeiska regionala utvecklingsfonden Planering inför projektering av biotopvård i Varån / Var åa, Klarälven och Svartån. Faktisk kostnad ca kr. 4.4 Projektering av smoltfeller Planering och budgetering av smoltfällor i Klarälven (Edsforsen). Syftet är här att kunna beräkna nuvarande och framtida möjlig smoltproduktion (se även 3.2). Bl a studiebesök till Vindelälven för att etablera kontakter och ta del av erfarenheter av den smoltinsamlingsverksamhet som pågår där. Faktisk kostnad ca kr. 4.5 Lede for nedvandring av smolt/utlekt lax Detaljplanering kring undersökningar, strategi, projektsamarbete, åtgärder, budget, organisation och uppföljning avseende hur man räddar utvandrande laxungar och vuxna vid utvandring från lekområden förbi kraftverken ut i Vänern. Totalbudgeten preliminär för detta delprojekt ca 8 M SEK varav InterRegproj ektet står för ca 2 M SEK och Fortum 6 M SEK. Parallellt med detta jobbas också med att rigga ett sammanhållet fiskvägsprojekteringsprojekt för uppströmsvandring och nedströmsvandring omfattande samtliga kraftverk i Klarälven-Trysilelva med uppstart vintern 2012, kostnadsbild 2 M SEK. Faktisk kostnad ca kr. (se även ) 4.6 Fiskvägsprojektering för uppströmsvandring Fortsatt planering och vissa framsteg i fråga om förbättring av fiskfälla/trappa vid Forshaga kraftverk med Fortum inför säsongen Bl a arbetas med en avsiktsförklaring, bildande av arbetsgrupp och kostnadsbild (ca 2 M SEK plus projektledning, fiskhanteringfrågor etc) (se även 4.7). Parallellt med detta jobbas också med att rigga ett sammanhållet fiskvägsprojekteringsprojekt för uppströmsvandring och nedströmsvandring omfattande samtliga kraftverk i Klarälven-Trysilelva med uppstart vintem 2012, kostnadsbild 2 M SEK (se även 4.5). Faktisk kostnad ca er. 4.7 Konkreta åtgärder för ökad uppvandring (nytt delprojekt för att nå ursprungliga mål och syften) Fortsatt planering och vissa framsteg i fråga om förbättring av fiskfälla/trappa vid Forshaga kraftverk med Fortum inför säsongen Bl a arbetas med en avsiktsförklaring, bildande av arbetsgrupp och kostnadsbild (ca 2 M SEK plus projektledning, fiskhanteringfrågor etc) (se även 4.6). Faktisk kostnad ca kr. 4.8 Konltreta åtgärder för ökad överlevnad vid nedvandring (nytt delprojektför att nå ursprungliga mål och syften) Konkret projekt börjar riggas med syfte att rädda så mycket utvandrande fisk som möjligt vid kraftverken utvandringssäsongen 2012, kostnadsbild SEK. Även uppföljning ingår. Faktisk kostnad ca kr. 4.9 Konkreta åtgärder för återintroduktion av Vänerlax genom utsättning (nytt delprojekt för att nå ursprungliga mål och syften) Kontakter tas och möte planeras mellan norska och svenska myndigheter - norska miljödepardementet för att lösa frågan på ett konstruktivt sätt. Faktisk kostnad ca ler Skydd av värdefulla sjöar och vattendrag (nytt delprojekt för att nå ursprungliga mål och syften) Arbete pågår med områdesskydd av Höljan, Fämtan, Svartån. Inventeringar, markägarkontakter, värderingar, beslut/skötelplaner etc. Faktisk kostnad ca kr. 5.1 Administration Administration enligt budget och plan har genomförts. Faktisk kostnad ca kr. 5.2 Behov för konsulttjänster Mall lägesrapport ver

10 INTERREG EUROPEISKA UNIONEN SVERIGE-NORGE www. interreg-sverige-norge. com Europeiska regionala utvecklingsfonden Tas upp under aktuella delprojekt (ovan och nedan). 5.3 Slutrapportering Inga aktiviteter att rapportera. 5.4 Utlandsresa Seattle, USA. (Nytt delprojekt för att nå ursprungliga mål och syften) Projektet pågick endast under kvartal Referensgruppsmöten, projektgruppsmöten, styrgruppsmöten och interna arbetsmöten inom projektet (nytt delprojekt för att nå ursprungliga mål och syften) Planerade referensgruppsmöte, projekgruppsmöte och styrgruppsmöte genomförs under oktober - november med presentationer och diskussioner om mål, syfte, åtgärder, resultat etc. Faktisk kostnad ca kr. 3.a Tid och aktivitetsplan Hur fortlöper projektet i relation till den beslutade projektplanen kostnads- och verksamhetsmässigt. Om förändring skett kommentera avvikelserna1. Projektet fortlöper i huvudsak som planerat. Huvudsakliga syften och målsättningar har inte ändrats. De avvikelser som uppstått är små. De handlar i samtliga fall om justerat tillvägagångssätt för att på effektivare sätt nå ursprungliga uppsatta syften och mål: - Utredning om möjlighet att riva upp 1969 års avtal mellan Sverige-Norge skjuts upp i tid. - Statusrapport skjuts upp i tid. - Lansering av nya projektwebben skjuts upp i tid (februari). Avviserade förändringar i framtiden: De avvikelser som kan avviseras är små. De handlar i samtliga fall om justerat tillvägagångssätt för att på effektivare sätt nå ursprungliga uppsatta syften och mål. - Kalkningsbudgeten (totalt ca 2,9 M SEK varav 1,5 M SEK för kalk och 1,44 M SEK för kalkdoserare) minskas till ca 1 M SEK. - Budgeten för hela projektet egen personal (6,3 M SEK) och resor behöver sannolikt utökas till ca 7,3 M SEK. Orsak: Projektet är komplext och kräver mer kompetens och personal än vad som kunde uppskattas vid tidpunkten för skrivningen av ansökan. - Planera för utökade undersökningar. Projektet är komplext och kräver mer undersökningar (biologiska, hydrologiska, juridiska etc) än vad som kunde uppskattas vid tidpunkten för skrivningen av ansökan. Budget kan behöva utökas med ca 1 M SEK. 1 En eventuell begäran om förändring av projektet anges under punkten 8. Observera att avvikelser från beslutet om stöd avseende verksamhet, aktiviteter och budget m.m. måste anmälas till sekretariatet/förvaltande myndighet och beviljas innan de far genomföras. Mall lägesrapport ver

11 INTERREG Program för Europeiskt territoriellt samarbete EUROPEISKA UNIONEN SVERIGE-NORGE Europeiska regionala utvecklingsfonden - Öka aktivitet kring Gyrofrågan och uppvakta Mattillsynet om återintroduktion av lax i Trysileleva och Femundselva. - Ansöka om projektförlängning: Arbetet tar längre tid än planerat p g a dess komplexitet och omfång och det stora antalet inblandade parter. - Verka för att planerat Fortumprojekt samordnas med detta projekt (finansiering och i övrigt) - Ansöka om att justera kostnadsplan och alctivitetsplan Mall lägesrapport ver

12 INTERREG SVERIGE-NORGE Program för Europeiskt territoriellt samarbete www. interreg-sverige-norge. com EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden 3.b Projektet största och viktigaste aktiviteter (godkända enligt beslut OLdl Start-datum I»UalUIIl -* Slut'. AndeI (%),, och tidsplan) samt deras genomförandegrad. datum genomfort Förvaltning och Samhälle Vandringar och överlevnad Reproduktion och uppväxt Tekniska tilltak og vurderingar Administration och drift Indikatorer. För att mäta en del av Interreg-programmets effekter har ett antal indikatorer fastställts. För varje enskilt projekt har i beslutet angivits vilka dessa är och vilket utfall som förväntas. Fyll i tabellen nedan och kommentera indikatorerna och utfallet hittills i textrutan. Hittills uppnått resultat av programindikatorema för (A) Ekonomisk tillväxt eller enliet ^edarf (B) Attraktiv livsmiljö. Notera att indikatorer både för A och B kan förekomma i ett., J. projekt-,, projekt- ProJe ' beslut start Antal kvinnor år som deltar i projektet. 0 0 Antal kvinnor yngre än 15 eller äldre än 24 år som deltar i projektet Antal män år som deltar i projektet. 0 0 Antal män yngre än 15 eller äldre än 24 år som deltar i projektet Antal deltagande företag med kvinnligt ägande som deltar i projektaktiviteter. 0 1 Antal deltagande företag med manligt ägande som deltar i projektaktiviteter. 2 1 Antal deltagande företag med mixat ägande som deltar i projektaktiviteter. 9 2 Resultat indikatorer (A) Antal formella gränshinder som projektet bidrar till att undanröja. 0 0 (A) Antal undanröjda upplevda gränshinder. 0 0 (A) Antal kvinnor som deltar i gemensamma utbildningar och praktik. 0 0 (A) Antal män som deltar i gemensamma utbildningar och praktik 0 0 (A) Antal kvinnliga studenter som studerar del av sin utbildning i det andra landet. 0 0 Mall lägesrapport ver

13 INTERREG SVERIGE-NORGE Program för Europeiskt territoriellt samarbete EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden (A) Antal manliga studenter som studerar del av sin utbildning i det andra landet. 0 0 (A) Antal nyetablerade och vidareutvecklade gränsöverskridande kluster. 0 0 (B) Etablerade institutionella samarbeten. 1 2 (B) Nya och vidareutvecklade metoder för stads- och landsbygdsutveckling Arbetet med de horisontella kriterierna Beskriv vilka aktiviteter som genomförts inom områdena Bättre miljö, Jämställdhet/likestilling och Ökad mångfald och integration. Fråga 4, kommentar: Flera privata företag bedöms medverka först i en senare del av projektet. Fråga 5. Vänerlaxens fria gång i sin helhet är ett projekt för Bättre miljö. I övrigt har inga särskilda insatser har genomförts inom detta område. 6. Informationsinsatser och skyltning av projektet Till läges/statusrapporten ska bifogas eventuella trycksaker, annonser, inbjudningar, pressklipp, filmer och annan information som visar hur intressenter och allmänhet fått kännedom om projektets verksamhet och finansiering från EG:s regionala utvecklingsfond i överensstämmelse med de allmänna villkoren för stödet. En rad informationsinsatser om projektet riktat till i huvudsak externa intressenter och allmänhet har genomförts (TV, radio, tidningar, webbsida, föredrag/seminarium etc).: 2. februar 0stlendingen 5. april 2011 Varåa, M0tet ble holdt i Skogbrukets Hus i Innbygda kl av 40 grunneiere fremm0tt samt Bj0m Tore Bekken, Trysil lcommune. Foruten Tore Qvenild deltolc Ole Nashoug og Leif Nordnes, de to sistnevnte tilknyttet prosj ektet. Hensikten med motet var å presenterer lcalldngsplanene og biotopplanene for grunneierne for å få frem evt motforestillinger. Mange sp0rsmål. Ingen ytret motstånd mot planene. 9 april Värmlands Folkblad Artikel om Vänerlaxens fria gång (bl a) april 2011 Nybergsund Oppstartsm0te på norsk side. Reidar Åsgård (ordforer Engerdal)/ Ole Martin Norderhaug (ordforer Trysil), Mikael Hedenslcog/ Tore Qvenild, Jon Museth/ 0ystein A as,, Lars F,milsson (FISK) og Rolf Brendodden (Trysil elvelag) holdt innlegg. Ca 90 personer deltolc. 15 april. Inskickad projektbeskrivning av Vänerlaxens fria gång accepterad för föredrag på internationell fiskkonferens i Seattle i september april 2011 Östlendingen 19 april Intervju med Interreg Sverige-Norgeprogrammet (på och av Länsstyrelsen Värmland Information) Om projektet i allmänhet. Mall lägesrapport ver

14 INTERREG SVERIGE-NORGE Program för Europeiskt territoriellt samarbete www. interreg-sverige-norge. com EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden 21 april INWT om screwtrap Skårebron Artikel om skruvfallan för utvandrande laxsmolt vid Skårebron i Klarälven. 5.ece 27 april SR Radio Värmland Om skruvfällan för laxsmolt vid Skårebron, Klarälven sveri gesradio.se/sida/artikel,aspx?pro gramid=2153 &artikel= maj NWT Artikel om den amerikanske laxexperten och studiebesöket till kraftverken i Klarälven, Trysilelva och Femundselva maj TV 4 Värmland Om projektets studiebesök och workshop 9-12 maj längs Klarälven, Trysilelva, Femundselva och debatt/nyheterna varmland?title=vanerlaxen far vandringshialp (fevideoid^ maj SR Värmland Om projektets studiebesök och workshop 9-12 maj längs Klarälven, Trysilelva, Femundselva 13 maj Tidningen Östlendingen Om projektets studiebesök och workshop 9-12 maj längs Klarälven, Trysilelva, Femundselva. 16 maj Föredrag inför naturvårdshandläggare på Värmlands kommuner, Karlstad Projektinformation inför ca 15 personer 27 april TV4 Värmland Inslag om screwtrap vid Skårebron och debatt/nyheterna varmland?title=fiskfalla vid skarebron&videoi d= maj Föredrag inför Klarälvens vattenvårdsförbunds årsmöte, Forshults kraftstation (Klarälven) Projektinformation inför ca 20 personer. 26 maj NWT Artikel om Vänerlaxens fria gång, klarälvslaxen och kraftverken i Klarälven. 8 juni Intervju med Interreg SVENOR (på Fyllceshuset Hamar genom Lisboas Universitet) För vitenskapelig vurdering av oppnådde resultater, etablerte nettverlc og merverdi i Interreg prosjelcter i Indre Skandinavia Östlendingen. Fra allmotet i Nybergsund april Hamar Arbeiderblad Artikkel om prosj ektet 12. mai Östlendingen Mall lägesrapport ver

15 INTERREG SVERIGE-NORGE Om befaringen i mai Program för Europeiskt territoriellt samarbete EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden 7 juli NWT Artikel om biotopkarteringen och djupkarteringen av Klarälven http :// se/varmland/article ece 27 juli NWT Artikel om avelsfisket i Forshaga och om upptransporter av leklax till övre Klarälven 3 augusti NWT Artikel om kritik mot hantering av vänerlax 3 augusti NWT Artikel om bemötande av kritik mot hantering av vänerlax 6 augusti SR Naturmorgon Radioreportage om Vänerlaxen, kraftverken och Interregproj ektet &artikel= augusti Föredrag om Vänerlaxens fria gang på Sportfiskarnas seminarium Fiskevård och Fiskevård, Forshaga 7 sept Föredrag om Vänerlaxens fria gång, Seattle, USA vid Anniial Meeting of the American Fisheries Society (4-8 sept): New Frontiers in Fisheries Management and Ecology: Leading the Way in a Changing World 27, 29 sept Sveriges Radio Värmland om radiopejling av lax I Klarälven 28 sept Nya Wermlandstidningen om radiopejling av lax I Klarälven 28 sept TV4 Värmland om laxpejlingen i Klarälven (inslaget finns inte längre sparat på TV4-webben). 29 sept Värmlands Folkblad om laxpejlingen 1 okt Föredrag om bl a Klarälven och Vänerlaxens fria gång, Bollnäs, seminarium "Vattendirektivet, vandringshinder och Vattenkraft". Älvräddama 5 okt Fiske För Alla. Om fiskevårdsseminariet i Forshaga 31 aug. 6 okt Samordningsmöte med Projekt Lax och öring i Klarälven - möjligheter för vild fisk och kvalité på odlad fisk. Karlstads universitet (sponsor Fortums miljöfond). 18 okt Referensgruppsmöte för Vänerlaxens fria gång, Långberget Sysslebäck Mall lägesrapport ver

16 INTERREG SVERIGE-NORGE Program för Europeiskt territoriellt samarbete EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden 29 oktober Reportage i tidningen Östlendingen 10 nov Projektgruppsmöte Karlstad 24 nov Styrgruppsmöte Karlstad 9 dec Möte med FISK Klarälven, Forshaga 17 dec Reportage om Vänem och vänerlaxen i Fiske för Alla 17 dec Reportage i tidskriften Våra Fiskevatten Projektwebbsida http ://www2.länsstyrelsen. se/varmland/s v/mili o-och-klimat/vatten-ochvattenanvandning/vanerlaxens-fria-gang/. Samtliga arbetsplatser där projektarbete bedrivs inom Länsstyrelsen, Fylkesmannen Hedmark, NINA, Karlstad universitet är skyltade med texterna Här pågår ett InterRegprojekt, Europeiska unionen, Europeiska Regional Utvecklingsfonden inkl InterReglogga, EUflagga. Motsvarande information och skyltning har förekommit vid föredrag om projektet. Information om EU och InterReg har getts i samband med pressmeddelanden, pressinbjudningar och andra mediakontakter. 7. Viktiga frågor för genomförandet Viktiga frågor som ska hanteras av ledningen för projektägarna eller styrgrupp för projektet inom nästa redovisningsperiod. Vattenkraftbolagens insatser är ständigt en viktig fråga för projektet. Arbete pågår ständigt med detta. Justering av kostnadsplan och verksamhetsplan? Förlängning av projektet? Utreds f n, beslut tas förhoppningsvis före utgången av kvartal Samverkan (även ekonomisk) med annat planerat Klarälvenprojekt (Kau och Fortum Nedströmsvandringsprojelct) Utreds f n, beslut tas förhoppningsvis under kvartal Utreda hur projektet ska Gyrosäkras så att Vänerlax kan återintroduceras i Trysilelva som planerat. Projektets arbete med Vänerfrågor måste utvecklas, kvartal Frågor till sekretariatet/stödgivaren Eventuella frågor om projektets genomförande exempel förändringar av kostnadsbudget, tidsplan eller andra förändringar av projektet. Observera att avvikelser från beslutet om stöd måste anmälas till sekretariatet/förvaltande myndighet innan de genomförs. Förlängning av projektet till ? Justering av kostnadsplan och verksamhetsplan? Samverkan (även ekonomisk) med annat planerat Klarälvenprojekt (Kau och Fortum) 9. Information om viktiga aktiviteter i nästa redovisningsperiod Viktiga aktiviteter som ska genomföras inom nästa redovisningsperiod (inom ramen för det redan fattade beslut om stöd). - Möte med Mattillsynet om utsättning av lax på norsk sida (och andra aktiviteter för att Gyrosäkra projektet). - Redovisa projektet inför styrgrupp. - Möte och diskussioner med Fortum om bl a förbättringar för uppvandrande och nedvandrande fisk. - Utredning om möjlighet att riva upp 1969 års Mall lägesrapport ver

17 INTERREG EUROPEISKA UNIONEN SVERIGE-NORGE www. interreg- s verige-norge. com Europeiska regionala utvecklingsfonden avtal mellan Sverige-Norge - Rapport inför seminarium 29 maj Fortsätta ta del av projekt Enningsdalselva och projekt Gränslös fislcedestination Planerade aktiviteter i övrigt: 3 jan Mote med miljovernminister Erik Solheim ang Gyrosporsmålet 6 jan Planleggingsmote med NINA vedr sesong jan Planleggingsmote med NINA vedr sesong jan Intervju med journalist för kommande flerspråkig Interregbroschyr 11 jan Information till Kau-studenter 13 jan Enhetsmöte miljöanalys 17 jan Möte med Fortum i Karlstad om Forshagaprojektet inkl smoltutsättningar 18 jan Möte med Kau, NINA och Eidsiva om Edsforsenproj, Åtgärdsproj, Fiskvägsproj och Lutnesproj ektet 25 jan Deadline VP jan Enhetsmöte miljöanalys 31 jan Föreläsning Anna Hagelin lekvandring Klarälven OIKOS Karlstad 31 jan Föreläsning Johnny Norrgård smoltdödlighet Klarälven OIKOS Karlstad 31 jan Föreläsning Eva Bergman Salmonidbevarande OIKOS Karlstad 31 jan Föreläsning Jack Piccolo Salmonid ekology OIKOS Karlstad 1 feb Föreläsning Björn Arvidsson flodpärlmussla OIKOS Karlstad 1 feb Föreläsning Larry Greenberg Födan och odlingsmiljön OIKOS Karlstad 2 feb Föreläsning Johnny Norrgård Förvaltning av Vänern OIKOS Karlstad 6 feb Projektwebbmöte 7 feb FISK Klarälven möte Sysslebäck 9 feb Möte med sportfiskejournalist Hamar 9 feb Laxsymposium Stockholm 23 mars Styrmöte Hamar 29 maj Seminarium med miljöministrar och landshövdingar Karlstad Övrigt: Bilagor nr 1-8 Mall lägesrapport ver