VÄNERLAXENS FRIA GÅNG
|
|
|
- Stefan Ek
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VÄNERLAXENS FRIA GÅNG Föredrag vid Kalk- och BÅhandläggarträff Sunne 28 mars 2012 Mikael Hedenskog, Länsstyrelsen Värmland Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden
2 Klarälven Trysilelva - Femundselva 46 mil km2 162 m3 / s
3 Stor biologisk mångfald i och längs Klarälven lven Backsvala (NT) Foto Dan Mangsbo Silverlöpare (NT) Ävjepilört. Foto P Larsson Storfläckig kungsnattslända (NT) Sandborre Daggvide (NT) Lax. Foto P Andersson Kungsfiskare Foto Dan Mangsbo Vitryggig hackspett (CR) Foto Dan Mangsbo Dynrovflugan Philonicus albiceps Klöverhumla (NT) Storfibblebi (VU) Rovstekeln Mellinus crabroneus (EN) Guldsandbi (VU) Brun gräsfjäril (NT) Stjärtmes
4 Vattenkraftproduktionen 2010 per älv. TWh Älv Produktion, netto Andel % Lule älv 12,7 19,2 Skellefte älv 4,3 6,5 Ume älv 7,6 11,5 Ångermanälven 7,8 11,8 Faxälven 3,6 5,4 Indalsälven 9,8 14,8 Ljungan 2,1 3,2 Ljusnan 4,2 6,3 Dalälven 5,5 8,3 Klarälven 1,8 2,7 Göta älv 1,9 2,9 Övriga älvar 4,9 7,4 Totalt 66,2 100
5 . vilket skapar underkänd Ekologisk status på många håll Klarälven
6 Miljöförstöring är inget nytt fenomen. Norrgård J R Landlocked Atlantic salmon Salmo salar L. and trout Salmo trutta L. in the regulated River Klarälven, Sweden - Implications for conservation and management
7 Ännu äldre älvhistoria Värmlandsfisket i Klarälven blir känt utanför landskapet 1336 Skivedsforsen, ett av medeltidens förnämsta laxfisken 1720 Juridisk tvist (första av ett 30-tal) mellan Sverige och Norge om laxfisket 1752 Laxfisket delas mellan finnar i Sverige och Norge 1830 Första totala indämningen - rovfiske efter lax (Dejeforsen) 1906 Första kraftverksbygget påbörjas (av 11) 1931 Första laxtransporten i tankbil upp till norska delarna 1969 Svensk - norska avtalet Vänerlaxens fria gång 1993 Fettfeneklippning inleds för att skilja på odlad och naturfödd Klarälvslax Sverige och Norge inleder nytt samarbete om laxen och älven
8 Klarälvslaxen EU:s artdirektiv Riksintresse fritidsfisket Glacialrelikt Genetiskt unik och skyddsvärd (men påverkad) Kompensationsodlad och vildlekande Åker lastbil till lekområdena
9 Fällfångst Klarälvslax Forshaga kraftverk Uppvandrande fisk från Vänern "Odlad" "Vild"
10 Höga smoltförluster vid kraftverkspassage i Klarälven Norrgård J R Landlocked Atlantic salmon Salmo salar L. and trout Salmo trutta L. in the regulated River Klarälven, Sweden - Implications for conservation and management
11 Syfte Fria vandringsvägar i hela älven God ekologisk status eller potential Hållbart betydelsefullt sportfiske efter lax
12 Projektorganisation Styrgrupp (beställare) Direktoratet for naturforvaltning (Øyvind Walsø) Fylkesmannen Hedmark (Sylvia Brustad) Havs- och vattenmyndigheten (Fredrik Nordwall) Länsstyrelsen Värmland (Eva Eriksson) Vannregionmyndigheten i Glomma (X) Vattenmyndigheten Västerhavet (Sandra Brantebäck)
13 Projektgrupp (rådande) Direktoratet for naturforvaltning (Hanne Heggseth) Fylkesmannen Hedmark (Tore Qvenild) Karlstads universitet (Eva Bergman) Norsk institutt for naturforskning (Jon Museth) Länsstyrelsen Norrbotten (Stefan Stridsman) Länsstyrelsen Värmland (Mikael Hedenskog, Grete Algesten)
14 Referensgrupp / finansiärer Eidsiva energi AS (Trond Taugbøl) Engerdal fjellstyre (Morten Aas) Engerdal kommune (Lars Erik Hyllvang) FISK (Lars Emilsson, Hans Nordberg) FLIR (Øyvind Fredriksson) Forshaga kommun (Lars Emilsson) Fortum (Marco Blixt) Hagfors kommun (Anna Sjörs) Karlstad kommun (Sara Genell) Klarälvens vattenråd (Anna Sjörs) Munkfors kommun (Anna Grenholm) Sportfiskarna (Mikael Tuneld, Peter Belin) Svensk-norska kalkningskommitten (Mats Rydström) Tolga kommune (Jo Esten Trøan) Torsby kommun (Thomas Stjerndorff) Trysil elvelag BA (Snorre Grønnæss) Trysil fellesforening for jakt og fiske (Dag Arne Berget) Trysil kommune (Ole Martin Norderhaug) Värmlands fiskevattenägarförbund (William Dickson)
15 Biotopkartering Klarälven FISK Klarälven KLARA- FORS AB Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden
16 Resultat (preliminära) Edebäck - djupförhållanden = 0-2m = 2-4m = 4-6m Edebäcks HEP
17 Resultat (preliminära) Höljes - bottnens hårdhet = hårdbotten = sandbotten = mjukbotten
18 Resultat (preliminära) Bedömning av uppväxtområde för lax Andel uppväxtområde (%) Klass 1 (möjliga) Klass 2 (goda) Klass 3 (mkt goda) 7 Ha 24 Ha 356 Ha 0 Vänern - Forshaga Forshaga - Edsforsen Edsforsen - Höljes
19 Lekbeteendeprojektet Totalt 64 individer 27 odlade 37 vildfödda radiomärkta och utsatta vid 5 tillfällen /8 17/8 23/8 7/9 6/10 Vikt ~3,9kg (1,4 6,3) Längd ~70,4cm (46 81) Anna Hagelin Karlstads universitet Anna Hagelin Karlstads universitet
20
21 Skillnader Odlad fisk Vildfödd fisk Totalt 27st märkta 16 st (18) är nedströms Edsforsens krv innan oktober 9-11 st i Strängsforsenomr Simmar ofta ända till Höljes och vänder Totalt 37st märkta 3 st är nedströms Edsforsens krv innan oktober 34 st i Strängsforsenomr Simmar oftast upp till lekområde och stannar
22
23
24
25
26
27
28 Elfiske i biflöden till Klarälven VFK Stefan Thorfve
29 Smoltproduktionsprojektet John Piccolo, Karlstads universitet
30 2012 Ny plats - Edebäck Ny metod - screwtrap m ledarmar och ryssja 2011 Munkfors kraftverk Screwtrap 18 smolt ingen återfångad 2011 Skårebron Screwtrap 83 smolt fångsteffektivitet 0,1%
31 Fiskfälleprojektet Forshaga krv
32
33
34
35
36 Några förslag till förbättringar inför 2012: Flytta fångstfällan till översta facket Bygg bort håvningsmomentet (låt fisken simma in till avelsbassängen) Mera vatten genom fiskvägen Mer lockvatten Tydligare lockvatten ut från trappan ( lyft fisktrappan ) Spilltappning anpassas till fiskvägen/fällan Fiska hela uppvandringssäsongen Fiska alla dagar i veckan Installera digital fiskräknare Kör upp lekfisken direkt OBS! Sannolikt behöver fler åtgärder vidtas på lite sikt
37 Öka utvandring av Klarälvslax och öring till Vänern med enkla åtgärder 2012 Europeiska unionen
38 2011: Spillvatten i kraftverkens timmerrännor 2012: - Vatten till s k Wolf-fällor i kraftverkens timmerrännor / ytutskov. Samla in, transportera och sätta ut utvandrande lax och öring nedströms kraftverken.
39 Ansökt projekt: Förbättrad nedströmspassage för vild smolt och kelt i Klarälven Larry Greenberg, Olle Calles och Eva Bergman A
40 Maximera den vildproducerade smoltens och keltens överlevnad vid nedströmsvandring från Klarälven till Vänern. Projektera och implementera åtgärder (t ex en avledare, insamla och transportera fisk förbi alla kraftverksdammar). Brett angreppssätt.
41 Genetikprojektet Bakgrund Helt ny rapport visar: - Klarälvslaxen är genetisk unik och skyddsvärd (men påverkad) - Rekommenderar att endast vild K-lax upptransporteras till lekområdena - Rekommenderar att odlad Gullspångslax och - öring hanteras och sätts ut i någon annan älv än i Klarälven - Rekommenderar ett framtida framgångsrikt bevarandearbete
42 Några frågor: Genetiken på fisk över 5,5 kg? Vad göra med den? Reproduktiv framgång i naturen? Hur bör ett genetiskt åtgärds- och övervakningsprogram se ut för storskalig återintroduktion av Klarälvslax i t ex de norska delarna av systemet?
43 GYROFRÅGAN Gyro-frågan
44 Fri vandring er avhengig av at området i Sverige er gyrofritt og dette dokumenteres iht EUfiskehelseregelverket Flytting og utsetting av fisk vil være mulig om fisk som settes ut er saltvannsbehandlet eller eventuelt annen behandling godkjent av EU-fiskehelseregelverket. Rogn desinfisert iht EU-fiskehelseverket kan flyttes og klekkes og settes ut. Möte mellan norska och svenska myndigheter 13 april
45 Vänerlaksen tilbake i Norge! 000 rognkorn i Trysilelva og Varån / Varåa. 000 rognkorn klekkes på Snerta for utsetting på egnede forsøkslokaliteter til sommeren.
46 Regleringens effekter på strandvegetation i Klarälven/Trysilelva Grete Algesten Långberget 18 oktober 2011 Fylkesmannen i Hedmark EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden
47 Skillnader mellan delområden a ab b b Antal arter Antal arter 40 Ruderata arter Övriga 30 arter Ruderater Övriga arter Ref Sten Meand. Kraftv. 0 Ref Sten Meand. Kraftv. Sträcka Sträcka Totala antalet arter per delområde Medelantalet arter per delområde, statistisk analys på alla arter
48 Flödesregimer Klarälven - Edsforsen
49 Kontakt / information mikael.hedenskog@lansstyrelsen.se tore.qvenild@fmhe.no vanerlaxensfriagang Tack för att ni lyssnat!
Kontaktpersoner V F G 2011-06-07
Eda kommun / Gränskalkningskommitt en SE Mats Rydström 070-677 10 96 Mats.Rydstrom@eda.se Fiskevårdsområden I Samverkan Klarälven SE Lars Emilsson 070-316 28 73 lars.emilson@forshaga.se Fiskevårdsområden
VÄNERLAXENS FRIA GÅNG
VÄNERLAXENS FRIA GÅNG Historia Uppdrag Huvudsyfte Organisation Budget Undersökningar / åtgärder Föredrag vid upptaktsmöte i Hagfors den 10 februari 2010 Tore Qvenild Mikael Hedenskog Historia 1170 Värmlandsfisket
Historia. Huvudsyfte. Budget. den 13 april Tore Qvenild Mikael Hedenskog
VÄNERLAKSENS FRIE GANG Historia Uppdrag Huvudsyfte Organisation Budget Undersökningar / åtgärder Föredrag vid möte i Nybergsund den 13 april 2011 Tore Qvenild Mikael Hedenskog Historia 1170 Värmlandsfisket
I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012
I. Naturlig reproduktion - Klarälven (Vänerlaxens fria gång) - Gullspångsälven II. Anvisningar 2012 Informationsmöte, Lidköping 12-04-18 Pär Gustafsson Vänerlaxens fria gång Klarälvslaxen Glacialrelikt
TVÅ LÄNDER ÉN ELV
TVÅ LÄNDER ÉN ELV 2017-2020 Övergripande syften God ekologisk status enligt Ramdirektivet för vatten, gynnsam bevarandestatus, samt att uppfylla de svenska och norska miljömålen. Levande landsbygd (ökad
Lax och öring i Klarälven
Lax och öring i Klarälven Forshaga 25 maj 2016 Klarälven Trysilelva - Femundselva Klar river valley Six major natural habitats shaped by floods, occurring side by side: -River channel (älvfåran) -Point
TVÅ LÄNDER ÉN ELV
TVÅ LÄNDER ÉN ELV 2017-2020 Två länder én elv Projektet har sin utgångspunkt i de resultat och åtgärdsförslag som VFG tog fram, vilket fordrar ett gränsöverskridande samarbete med avrinningsområdes-perspektiv.
Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?
Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd? Eva Bergman Kau, Avdelningen för biologi NRRV (NaturResurs Rinnande Vatten) Europeiska unionen Europeiska regional utvecklingsfond Vilka
TVÅ LÄNDER ÉN ELV ( ) Vänerdagen , Pär Gustafsson
TVÅ LÄNDER ÉN ELV (2017-2020) Vänerdagen 181112, Pär Gustafsson TVÅ LÄNDER ÉN ELV 2017-2020 Övergripande syften (på lång sikt) Återuppbygga det vilda laxbeståndet i Klarälven och Trysilelva (Vänern) God
Vänerlaxens fria gång:
Vänerlaxens fria gång: Vad vi vet och inte vet om laxen i Klarälven Larry Greenberg Avdelningen för biologi, Karlstad Universitet Vilka på Kau skall jobba med projektet? Eva Bergman Larry Greenberg Björn
Vänerlaxens fria gång
Vänerlaxens fria gång Redovisning av fältarbetet 2011-2012 Eva Bergman, Olle Calles, Larry Greenberg, Anna Hagelin, Johnny Norrgård, Daniel Nyqvist, John Piccolo Naturresurs rinnande vatten Karlstads universitet
Birgitta Adell Miljösamordnare
Birgitta Adell Miljösamordnare Fortums vattenkraft i Norden Flod Antal anläggn. MW* Ångermanälven 3 57 Indalsälven 10 615 Ljungan 4 103 Ljusnan 18 629 Dalälven 39 935 Klarälven 24 357 Byälven 5 37 Norsälven
TVÅ LÄNDER ÉN ELV Projektbeskrivning
TVÅ LÄNDER ÉN ELV 2017-2020 Projektbeskrivning Vänerlax indikator för välfungerande ekosystem och landsbygdsutveckling Som en av mycket få sjöar i världen hyser Vänern storvuxna bestånd av så kallad glacialrelikt
VÄNERLAXENS FRIA GÅNG TVÅ LÄNDER, EN ÄLV EKOLOGISK STATUS OCH UNDERLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR KLARÄLVEN, TRYSILELVA OCH FEMUNDSELVA MED BIFLÖDEN
VÄNERLAXENS FRIA GÅNG TVÅ LÄNDER, EN ÄLV EKOLOGISK STATUS OCH UNDERLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR KLARÄLVEN, TRYSILELVA OCH FEMUNDSELVA MED BIFLÖDEN LÄNSSTYRELSEN I VÄRMLANDS LÄN Telefon: +46 10 224 70 00
Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö. Sara Sandberg Elforsk
Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö Sara Sandberg Elforsk Agenda Om Elforsk Krafttag ål Funktionella metoder för odling av fysiologiskt naturanpassad smolt Vattenkraft miljöeffekter,
Ombyggnation av fiskvägen i Forshaga 2012
Ombyggnation av fiskvägen i Forshaga 2012 VÄNERLAXENS FRIA GÅNG, Referensgruppsmöte Karlstad, 6 december 2012 Stefan Stridsman, Länsstyrelsen Norrbotten EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regional utvecklingsfonden
VÄNERLAXENS FRIA GÅNG TVÅ LÄNDER, EN ÄLV EKOLOGISK STATUS OCH UNDERLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR KLARÄLVEN, TRYSILELVA OCH FEMUNDSELVA MED BIFLÖDEN
VÄNERLAXENS FRIA GÅNG TVÅ LÄNDER, EN ÄLV EKOLOGISK STATUS OCH UNDERLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR KLARÄLVEN, TRYSILELVA OCH FEMUNDSELVA MED BIFLÖDEN LÄNSSTYRELSEN I VÄRMLANDS LÄN Telefon: +46 10 224 70 00
VÄNERLAXENS FRIA GÅNG TVÅ L Ä N D E R, E N ÄLV
S S I M RE VÄNERLAXENS FRIA GÅNG TVÅ L Ä N D E R, E N ÄLV N O I S VER VÄNERLAXENS FRIA GÅNG T VÅ L Ä N D E R, E N Ä LV Den kanske viktigaste resursen i Värmland och Hedmark är naturen i sig själv. Den
Mitigating negative impacts on fish populations in regulated rivers. Experiences from river basin management and cross-border collaboration
Atle Rustadbakken TVÅ LÄNDER ÉN ELV (TLÉE) 2017-2020 Mitigating negative impacts on fish populations in regulated rivers. Experiences from river basin management and cross-border collaboration FIThydro
Årsrapport 1 (4) POWER/REN/BD/Environment/Fisheries Marco Blixt FORSHAGA AVELSFISKE VERKSAMHETEN 2012
Årsrapport 1 (4) FORSHAGA AVELSFISKE VERKSAMHETEN 2012 1 FÅNGST OCH ARTFÖRDELNING Fiskfällan har varit i drift under tidsperioden 2012-06-11 --- 2012-09-27. 1.1 Total fångst 2012 Art/Stam Honor Hanar Totalt
Smoltutsättningar, upptransporter och avel
Smoltutsättningar, upptransporter och avel Kompensationsodlingsverksamheten i Vänerregionen år 2016 sammanfattande redovisning av fiskerelaterade driftsvillkor samt information om aktuella förvaltnings-
Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg
Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Kalle Gullberg Erfarenheter från ett fiskvandringsprojekt Kortkurs: Bygg Din egen ålfälla Laxförvaltning ökat behov av dataunderlag Skräckfilm Fiskvandring
Förbättrad nedströmspassage för vild laxfisk i Klarälven
Förbättrad nedströmspassage för vild laxfisk i Klarälven Larry Greenberg, Daniel Nyqvist, Eva Bergman, Olle Calles Naturresurs rinnande vatten, Biologi, Karlstads universitet, Karlstad, Sverige 1 2 Projektets
RIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson
Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet Kjell Leonardsson Lycksele 2014-05-07 Fiskvägars effektivitet och passageförluster vid kraftverk RIP? Litteratursammanställningar av passageeffektiviteter
Protokoll Klara lvens Vattenra d Lo fbergs Arena Karlstad kl
Protokoll Klara lvens Vattenra d 2016-02-10 Lo fbergs Arena Karlstad kl. 10.00-15.00 Närvarande Anna Sjörs, André Szeles, William Dickson, Olov Henriksson, Hans Lindquist, Bertil Ahlin, Lars Emilson, Sahlberg
Projekt Vänerlaxens fria gång
Projekt Vänerlaxens fria gång - Länsstyrelsen i Värmland Page 1 o f 2 f i \ i *i u 3 i c? n Ank. 2012 -Ö5~ 0 4 Drli: \ Oftna; 1 i Startsida Projekt Vänerlaxens fria gång I Vänern förekommer två olika laxstammar,
Krafttag ål. Seminarium Sara Sandberg, Energiforsk
Krafttag ål Seminarium 2016-11-29 Sara Sandberg, Energiforsk 1 09:30 Välkommen! Detta är Krafttag ål Sara Sandberg, Energiforsk Erik Sparrevik, Vattenfall Vattenkraft, ordförande i Krafttag ål Niklas Egriell,
Sportfiskarna region Värmland. Regionkontor, 6 anställda Camping och fiskecenter
Sportfiskarna region Värmland Regionkontor, 6 anställda Camping och fiskecenter Sportfiskarna region Värmland Mässor, seminarier, konferenser Sportfiskarna region Värmland Fiske för barn och ungdomar Sportfiskarna
Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar
Höjd över havet (m) Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Bakgrund Den laxförande delen av Nissan sträckte sig förr från havet ca 11 mil upp till Nissafors (ovanför Gislaved).
HYMO-projektet - fisk och bottenfauna i reglerade Klarälven
HYMO-projektet - fisk och bottenfauna i reglerade Klarälven - i Värml.. Page 1 of 2 Startsida > Delproiekt > HYMO-projektet - fisk och bottenfauna i reglerade Klarälven HYMO-projektet - fisk och bottenfauna
Lule älv Åtgärder som påverkar produktionen
Lule älv Åtgärder som påverkar produktionen Vattenreglering Lule älv Luleå, 2013-03- 22 Thord Lindström, Vattenfall Vattenkraft AB Nordiska elsystemet Norden är ett gemensamt elkraftsystem En gemensam
Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU):
Dagens presentation Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU): Åtgärder för ålyngel FORMAS Experiment på avledare Kungsrännan i Älvkarleby Jonas
Fiskpassager i Nedre Dalälven
Fiskpassager i Nedre Dalälven - Lägesrapport sep 2017 Olle Calles Naturresurs rinnande vatten Karlstads Universitet Axel Emanuelsson Norconsult AB Göteborg Upplägg Uppdraget Vandrande fisk Vattenkraft
VÄNERLAXENS FRIA GÅNG
SLUTRAPPORT INTERREGPROJEKTET VÄNERLAXENS FRIA GÅNG 2011-2014 Vild Klarälvslax i lekdräkt. Foto: Länsstyrelsen Värmland Innehåll 1. Sammanfattning... 4 Inledning... 4 Utredningar och undersökningar om
Samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödespåverkade vattendrag: Emån och Ljusnan
Samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödespåverkade vattendrag: Emån och Ljusnan Naturvetenskapliga delar Minimitappning, korttidsreglering, omvänd vattenföring, fiskvandringsproblem Kjell
Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?
Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000
Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Upplägg Bakgrund: beståndsövervakning, biologisk rådgivning och
Bernt Moberg. Framtiden för laxen?
Bernt Moberg Framtiden för laxen? 3 , Testeboån Vattendirektivet det viktigaste som hänt fiskevården. Vattenrådet är en mötesplats för ökad demokrati i vattenförvaltningen. Vattenrådet är en kunskapsspridare
Fiskeverksamheten Värmland. Aktuella frågor
Fiskeverksamheten Värmland Aktuella frågor Ref.grpsmöte, Sysslebäck 18 oktober 2011 OBS! Vänligen notera att den fångstdata från avelsfisket i Forshaga 2011 som redovisas i denna presentation är preliminära
Hur påverkas fisk av ett kraftverk?
Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Dalälvens vattenråd och DVVF Vansbro, 2015-09-25 Marco Blixt, Fiskeansvarig Fortum Generation AB Innehåll Hur och varför påverkas fisk i Dalälven? Hur kompenseras fiskeskador?
Vattenmöte Rydsnäs 2 dec 2010
Vattenmöte Rydsnäs 2 dec 2010 Fortums Vattenkraftproduktion och miljöarbete Birgitta Adell Fortum Generation AB 1 Vattenmöte Rydsnäs 10 minuter att belysa er syn på eller ert bidrag till att lösa de frågor
Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske
Lax Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Finns i vissa vattendrag samt i alla Sveriges omgivande hav. Västkustlaxen har sina uppväxtområden i Atlanten. Östersjölaxen har sina uppväxtområden
Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län
Förvaltning av fisk i Dalälven Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län Hur förvaltas lax och öring idag? Lax: Internationell förvaltning, EU:s GFP - TAC för Östersjön m m Öring:
ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER
ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER Jan Eric Nathanson (hotade sötvattensfiskar) SÖTVATTENSLABORATORIET VIKTER UPP EMOT 9 10 Kg UTBREDNING AV ASP (Aspius aspius) Introducerad
Markus Lundgren. med underlag från
Havsöring i Sverige förvaltning och beståndsövervakning Markus Lundgren med underlag från Havsöring leker i många små vattendrag.... och är en karaktärsart viktig för övrig biologisk mångfald! 2017-03-28
Genetisk analys av Klarälvslax från Forshaga avelsfiske 2011
2012-07-04 Genetisk analys av Klarälvslax från Forshaga avelsfiske 2011 Stefan Palm & Tore Prestegaard Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm, Institutionen för akvatiska resurser, SLU Inledning I Klarälven
Bilaga 2 Sammanfattande tabeller över grundinformation och resultat för samtliga huvudavrinningsområden med KMV på grund av vattenkraft.
Bilaga 2 Sammanfattande tabeller över grundinformation och resultat för samtliga huvudavrinningsområden med KMV på grund av vattenkraft. Tabell 1. Samtliga huvudavrinningsområden som innehåller KMV på
Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven
Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Massor med oro och frågor om fisken i Dalälven Oroande minskning av öring, harr, sik! Lax, harr, öring: Vad kan vi göra för att få det bättre för våra laxfiskar?
Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?
Miljöanpassning av vattenkraften Har vi de verktyg som behövs? Förutsättningar vattenkraft Årlig genomsnittsprod. 65 TWh av ca 165 totalt Även småskalig relevant, speciellt avseende effekttoppar i S. Sverige
Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29
Appendix 1 1 (5) Bilaga 1- Åtga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Fortum ställer sig bakom de kommentarer som framförts av Vattenregleringsföretagen i deras bilaga till remissvar angående
Projektplan för Den levande Nyköpingsån
Projektplan för Den levande Nyköpingsån Foto: Storhusfallet vid högvattenflöde 1 maj 2010, flöde 100 m 3 per sekund. Bakgrund Nyköpingsån är en av södra Sveriges större vattendrag, den tar sin början vid
Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt.
2014-02-06 sid 1 (5) Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 Göteborg Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak
Förfrågan vid direktupphandling av Uppdrag: Extern utvärdering av Interreg projektet Två länder én elv
Förfrågan vid direktupphandling av Uppdrag: Extern utvärdering av Interreg projektet Två länder én elv 2017 2020 Länsstyrelsen Värmland och Fylkesmannen i Hedmark erbjuder intresserade entreprenörer att
Sammanställning fångstdata Vänern 2018
Sammanställning fångstdata Vänern 218 Här är en sammanställning för de fångster som rapporterats inom Sportfiskarnas fångstdataprojekt i Vänern under 218. Vi har fått in 2687 rapporter 218. De har kommit
Klarälvens vattenråds samrådsyttrande till Fortum inför lagligförklaring och ombyggnad Brattfallet
KLARÄLVENS VATTENRÅD Klarälvens vattenråds samrådsyttrande till Fortum inför lagligförklaring och ombyggnad Brattfallet Fortum Generation har ett mindre kraftverk i Halgån, Hagfors kommun, som nyttjar
Foto Jan Felten, fotomontage Paul Felten
Foto Jan Felten, fotomontage Paul Felten Öring i Mark är ett projekt initierat av fiskevårdsföreningarna för Öresjöarna, Tolken, Sandsjön och Öxabäck. Målet för detta projekt är att restaurera vattenvägarna
Lax (Salmon salar) i Klarälven Betydelsen av smolt, lekfisk och kelt för populationsutvecklingen
Lax (Salmon salar) i Klarälven Betydelsen av smolt, lekfisk och kelt för populationsutvecklingen Salmon (Salmon salar) in the river Klarälven The importance of smolt, spawners and re-spawners for the population
Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan?
Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan? Fallstudie Ljusnan -2+1 Lek på specifika ytor Uppströms lekvandring efter 1-3 år i havet Nedströms vandring smolt efter 1-4 år, kelt efter lek (höst
Stöd till fiskevården
Stöd till fiskevården NATIONELL FISKEVATTENÄGAREKONFERENS 22-23 november 2017 Ingemar Abrahamsson Stöd till fiskevården Stöd till åtgärder för fisket och fiskevården Fiskevårdsbidraget Bidrag till biologisk
Genetisk forskning om beståndspecifik fiskereglering
Genetisk forskning om beståndspecifik fiskereglering Johan Östergren Emma Lind, Johan Dannewitz, Stefan Palm, Institutionen för akvatiska resurser, SLU, Drottningholm Atso Romakkaniemi, RKTL (VFFI) Laxens
Uppflyttning av lekfisk i Nissan 2013
Uppflyttning av lekfisk i Nissan 2013 För att öka antalet laxar på lekområdena så fångade Nissans Vänner (N.V.) och flyttade upp fisk under ett par helger i oktober. Mattias Höjman och Arne Anderssen vittjar
Nationell strategi för hållbar vattenkraft
Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika
Information om prioriterade a tga rder i Hagfors kommun av Klara lvens Vattenra d
Till Kommunstyrelsen Hagfors kommun Information om prioriterade a tga rder i Hagfors kommun av Klara lvens Vattenra d Bakgrund Klarälvens vattenråd är en ideell organisation som arbetar för att tillskapa
Bevarandeplan för Natura 2000-området Klarälven, övre delen Enligt 17 förordningen om områdesskydd (1998:1252) enligt miljöbalken m.m.
Natura 2000-område SE0610169 Klarälven, övre delen Upprättad: 2015-12-18 Referens: 511-7796-2015 Bevarandeplan för Natura 2000-området Klarälven, övre delen Enligt 17 förordningen om områdesskydd (1998:1252)
Sportfiskarna region Värmland
Sportfiskarna region Värmland Regionkontor, 6 anställda Camping och fiskecenter Sportfiskarna region Värmland Administrerar fisket åt Forshagaforsens FVOF Dispensfiske 15 maj-19 okt, speciella regler 750
Klarälvens vattenråd och Hållbara Hagfors
Klarälvens vattenråd och Hållbara Hagfors Vattenperspektivet i det kommunala arbetet 21 feb 2013 2013-03-15 Anna Sjörs 1 Ansvarsbiotop 1. Meandernäs Foto Per Eriksson 2013-03-15 Anna Sjörs 2 Klarälvsöring
Forshaga kommun. Klarälven inklusive Sjöbottnen
BILAGA 1 1(6) Datum 2014-12-16 Samhällsbyggnad Naturvård Forshaga kommun Klarälven inklusive Sjöbottnen Klarälven är Sveriges sydligaste stora älv som har sitt ursprung i fjälltrakterna. Den rinner genom
Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter
Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter! Klimatförändringen?! Förändrat produktionssystem?! Vattendirektivet? Vattenkraften i
Tranås Energi Vattenkraft miljöanpassning 2015-04-07
Tranås Energi Vattenkraft miljöanpassning 2015-04-07 Tranås Kvarn (Smedjeholmen) Elverksdammen, fiskväg finns, nivå regleras med automatlucka, ingen vattenkraftproduktion idag. (Svartån) Foto: L Gustafsson
Skiss på uppföljningsprogram för Säveåns Natura 2000-områden och naturreservat i Partille och Lerums kommuner
Skiss på uppföljningsprogram för Säveåns Natura 2000-områden och naturreservat i Partille och Lerums kommuner 080130 Bakgrund Säveån är av riksintresse för naturvården och delar av den utgör Natura 2000-områden
ALSTERSÄLVENS VATTENRÅD 2015-04-09 Vattenmyndigheten Västerhavet Yttrande över Vattenmyndigheten Västerhavets remiss av förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer 2015 Övergripande synpunkter
Lax och öring i Klarälven - möjligheter för vild fisk och kvalité på odlad fisk
Lax och öring i Klarälven - möjligheter för vild fisk och kvalité på odlad fisk Slutrapport 2008-2012 Eva Bergman, Larry Greenberg, Johnny Norrgård, John Piccolo & Monika Schmitz Fakulteten för hälsa,
Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28
Vattenkraft och ål Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 E.ON:s kraftverk i Sverige 76 kraftverk 8 000 GWh 1 700 MW Norra Sverige 37 kraftverk 7 500 GWh 1 580 MW Bergslagen 8 kraftverk 50 GWh 12 MW Södra
DIARIENUMMER S30441-48-10 DELOMRÅDE IS
BESLUT PROJEKT 2010-12-14 DIARIENUMMER S30441-48-10 DELOMRÅDE IS Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Att: Mikael Hedenskog Våxnäsgatan 5 651 86 Karlstad Projekt:
Förslag på åtgärder i Hagbyån-Halltorpsån
2013-11-13 Förslag på åtgärder i Hagbyån-Halltorpsån ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se Åtgärdsförslag ID Namn och vattendrag Åtgärdstyp A Trottorps damm,
Östersjölaxälvar i Samverkan
Östersjölaxälvar i Samverkan Yttrande angående remiss Datum Dnr Mottagare 2015-05-01 1344-15 Havs- och Vattenmyndigheten Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde
Allmänt om Tidanöringen
Allmänt om Tidanöringen Insjö-öring Insjööring är öring som anpassats till att leva helt och hållet i sötvatten. De förändrades när de blev instängda i sjöar efter istiden. Tidanöringen utgör en av tre
- underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram
- underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Kalmar län Länsstyrelsen Västra
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat tre vattendrag. De inventerade vattendragen är Vallby å, Kollerödsbäcken samt bäcken från Iglekärr som mynnar
Fiskbestånd i hav och sötvatten. Lax. Lax. Vänern och Vättern. Resursöversikt 2013
Lax Salmo salar Institutionen för akvatiska resurser Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Lax Vänern och Vättern UTBREDNINGSOMRÅDE Finns i vissa vattendrag samt i alla Sveriges omgivande
Hertingforsen Fria vandringsvägar för fisk Vården av åarna ger välstånd i Halland
Hertingforsen Fria vandringsvägar för fisk Vården av åarna ger välstånd i Halland Text och foto Kommunekolog Ingemar Alenäs Historik Ätran 1800-tal fångster på 20 ton Ätranlax årligen Londonadvokaten Wilkinson
Åldersanalys av havsöring från Emån
Åldersanalys av havsöring från Emån 2001-2006 Länsstyrelsen i Kalmar län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se
Stora sjöarna landningar i yrkes- och fritidsfisket
Stora sjöarna landningar i yrkes- och fritidsfisket Beståndsmodell för vild lax i Vänern Rebecca Whitlock, Katarina Magnusson, Anders Kagerwall In Beståndsmodell nyttjas idag av ICES för lax i Östersjön
Rapport 2016:02. Fiskräkning i Säveån Jonsereds övre fiskväg
Rapport 2016:02 Fiskräkning i Säveån 2015 - Jonsereds övre fiskväg Rapportnr: 2016:02 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Daniel Johansson Omslagsbild: Jonsereds övre fiskväg, foto Länsstyrelsen i Västra
FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012
FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012 Laxsmolt på väg ut från Testeboån. Arbetet med fiskevården i de nedersta ungefär två milen av Testeboån är i första hand fokuserat på att återetablera ett livskraftigt
Fortums miljöarbete i Nedre Dalälven
Frtums miljöarbete i Nedre Dalälven Öppet vattenrådsmöte 4 ktber 2013 Falun Birgitta Adell, Frtum Vattenkraften Har en lång hitria Vandringshinder Eldfrsen 2011 Tryck på miljöanpassning 2 En annan typ
Sportfiskarna region Värmland
Sportfiskarna Sportfiskarna region Värmland Regionkontor, 5 anställda Camping och fiskecenter Sportfiskarna region Värmland Förvalta och upplåta fiskevatten Sportfiskarna region Värmland Fiske för barn
Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM
Miljöfysik vt2009 Mikael Syväjärvi, IFM Vind uppstår från solen Solen Värmer upp luft Jorden är rund och roterar Moln ger skillnader i uppvärmning Områden med olika temperaturer Högtryck och lågtryck Luft
Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010
RESULTAT FRÅN FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2010 Testeboån mellan havet och Oslättfors ingår i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010. I praktiken innebär det att all fiskevård
Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Bilaga 1 - Sammanställning per åtgärdsområde Fortum lämnar i det följande synpunkter på de avrinningsområden där företaget bedriver reglering och
Havsöringens respons på olika flöden nedströms Bosgårdens kraftverk
Havsöringens respons på olika flöden nedströms Bosgårdens kraftverk av Adam Johansson Sammanfattning av examensarbete 20 p vid Göteborgs universitet. Bakgrund och syfte I början av 1900-talet var det möjligt
Minnesanteckningar från smoltkompensationsmöte, Stockholm februari 2015
Minnesanteckningar från smoltkompensationsmöte, Stockholm 18-19 februari 2015 Ons 18 feb 1. Minna Brodin, Fiskeutredningsgruppen (FUG), hälsade alla välkomna och gick igenom programmet för dagarna. 2.
Kraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand
Kraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand Syfte Ta fram förslag på miljökvalitetsnormer för de vattenförekomster som idag är utpekade som Kraftigt modifierade vatten på grund av vattenkraft.
Lax- och öringstammens utveckling i Göta Älv och Säveån fram till och med år 2015
Datum 2015-07-06 PM Lax- och öringstammens utveckling i Göta Älv och Säveån fram till och med år 2015 Utredning om eventuell påverkan från Marieholmsförbindelsen EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411
Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter.
2011-10-31 sid 1 (6) Landsbygdsdepartementet Jakt-, fiske- och sameenheten 103 33 Stockholm Yttrande angående förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en flerårig plan för
BKD (Rs, bakteriell njurinflammation)
BKD (Rs, bakteriell njurinflammation) Drabbar ffa laxfisk, vild som odlad, alla åldrar Sprids både vertikalt och horisontellt Stress är en utlösande faktor Hög dödlighet i odlingar (>80%), betydligt lägre
Fågelsjörummet John Nyman
1(5) PROTOKOLL MYNDIGHETSNÄMNDEN Plats och tid Fågelsjörummet Beslutande Per Olov Persson (M) Tommy Borg (S) John Nyman (C) Sune Frost (MP) Lasse Bergqvist (L) Ej beslutande Övriga deltagande Elisabet
Åtgärder vid vattenkraftverk - Prioritering, design och utvärdering. Olle Calles m.fl.
Åtgärder vid vattenkraftverk - Prioritering, design och utvärdering Olle Calles m.fl. Karlstads universitet Naturresurs rinnande vatten - nrrv.se Johnny Norrgård Anna Hagelin Daniel Nyqvist Larry Greenberg
Hållbar vattenkraft i Dalälven EID styrgrupp 8 december 2015
Hållbar vattenkraft i Dalälven EID styrgrupp 8 december 2015 Per-Erik Sandberg Vatten påverkade av vandringshinder Underlag till vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Vi behöver prioritera våra
Tal Strandbaden 2014-04-01. H.M. Konung Carl XVI Gustaf inviger Hertingforsen 1 april 2014
Tal Strandbaden 2014-04-01 H.M. Konung Carl XVI Gustaf inviger Hertingforsen 1 april 2014 Inledning Ers Majestät Fru Landshövding Ärade Åladrottning krönt av Ålakademin 2009 Ärade Ålakung krönt av Ålakademin