Projekt Vänerlaxens fria gång

Transkript

1 Projekt Vänerlaxens fria gång - Länsstyrelsen i Värmland Page 1 o f 2 f i \ i *i u 3 i c? n Ank Ö5~ 0 4 Drli: \ Oftna; 1 i Startsida Projekt Vänerlaxens fria gång I Vänern förekommer två olika laxstammar, klarälvslax och gullspångslax, som till skillnad från nästan alla andra laxar lever hela sitt liv i sötvatten. Klarälvslaxen har numer sina kvarvarande lekoch uppväxtområden begränsade till Klarälvens norra delar. Denna laxstam är starkt tillbalcaträngd men fanns en gång i stora mängder och inom utbredningsområde som även omfattade Trysilelva och Femundselva. Länsstyrelsen Värmland och Fylkesmannen i Hedmark har tilldelats pengar från den Europeiska regionala utvecklingsfonden för ett samarbete om vänerlaxen och älven. Projektet ska utreda förutsättningar / konsekvenser och inleda åtgärder för att återintroducera naturlig och frivandrande vänerlax i det svensk-norska älvsystemet Klarälven - Trysilelva - Femundselva med biflöden. En viktig utgångspunkt för uppdraget är hållbar utveckling och EU:s ramdirektiv för vatten. Nyheter Genetikrapporten från SLU har kommit 20i2-03-i5Resultaten visar att Gullspångsälvens och Klarälvens lax- och öringstammar är påverkade av oss människor, men att de fortfarande är genetiskt unika och skyddsvärda. Vänerlax tilbake i Norge 20i Tirsdag 21. februar ankommer ufodte svensker til Trysil. Det går an å ane at det er vänerlaks de skal bli, de gulorange rognkornene med et tydelig fiskeembryo ytterst i hinnen. Naturliga översvämningszoner viktiga för biologisk mångfald 20i En progressiv text från Världsnaturfonden WWF belyser vikten av naturliga

2 Projekt Vänerlaxens fria gång - Länsstyrelsen i Värmland Page 2 of 2 översvämningszoner. Några av Sveriges mest produktiva och komplexa ekosystem finns i dessa svämplan. Radiolaxarna efter lek AV de 63 fiskar som ingick i studien övervintrar ett 30 tal i älven. Övriga har försvunnit nedanför kraftverket i Edsforsen tidigare under säsongen, de flesta innan lekperioden börjat. Kontakta oss Mikael Hedenskog Länsstyrelsen Värmland mikael.hedenskog@lansstyrelsen.se Tore Qvenild Fylkesmannen i Hedmark tore.qvenild@fmhe.no Skicka meddelande

3 Övergripande syfte mål, och uppföljning - Länsstyrelsen i Värmland Page 1 o f2 Startsida > Övergripande syfte mål, och uppföljning Övergripande syfte mål, och uppföljning Övergripande uppdrag - Norska och svenska miljöministrarnas överenskommelse om samarbete kring Vänerlaxen och älven (våren 2010) - God ekologisk status enligt ramdirektivet för vatten (potential i förekommande fall) - Gynnsam bevarandestatus enligt Natura 2000 (art- och habitatdirektivet) - Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag - Åtgärdsprogram för hotade arter Övergripande mål - Gjennomgang av kunnskapsgrunnlaget hvor det pekes på manglende kunnskap og behov for ny. - Älven som naturresurs för energibehovet, människan, biologisk mångfald etc ska belysas utifrån ett hållbarhetsperspektiv. - Laksen stiller store krav til optimale milj0forhold, og laks vil derfor vara en ideel symbolart for et velfungerende 0kosystem. - Prosj ektet skal utreda mulighetene og begrensningene for å få reetablert fria vandringsvägar og en naturlig vandrende laksebestand frå Vänern opp til Trysil og Engerdal (inkl sidovassdrag), med de samfunnsfaglige, biologiske, tekniske og 0konomiske utfordringer dette medf0rer. Ett delmål er å kunne utnytte vassdraget til energiproduksjon på en mest mulig miljovennlig måte. - Det er et mål at det i lopet av perioden pågår konkreta fiskevårdsåtgärder för ökad vandring och reproduktion og att det föregår lakseproduksjon på norsk side och i nu laxtomma svenska älvar/älvsträckor. - Program med tydliga åtgärder för att uppnå god ekologisk status (potential) enligt ramdirektivet för vatten. - Program för hållbar utveckling av sportfisket. - En sluttrapport som publiseres i en populaervitenskapelig form skal sammenstelles. - Fortsatt långsiktigt svenskt-norskt samarbete kring älven och laxen (efter projektets slut). Övergripande uppföljning

4 Övergripande syfte mål, och uppföljning - Länsstyrelsen i Värmland Page 2 of 2 - Ny tillämplig kunskap (biologi, hydrologi, teknik etc) - Produksjon av laksunger på norsk side och i nu laxtomma svenska vattendrag/sträckor i l0pet av prosj ektperioden - Produktion av vildlaxungar i nu tomma laxvattendrag/-sträckor på svensk sida. - Positiv utvikling i antall oppvandrende villaks til Forshaga - Positiv utvikling i villaksbestanden i Vänern

5 Förbättring av fiskfållan vid Forshaga kraftstation Länsstyrelsen i Värmland Page 1 of 2 Startsida > Delproiekt > Förbättring av fiskfällan vid Forshaga kraftstation 2012 Förbättring av fiskfällan vid Forshaga kraftstation 2012 I Forshaga ligger det första kraftverket av totalt 9 st i Klarälven från Vänern räknat. Här fångas lekvandrande lax och öring i en fiskfalla. En del av fiskfångsten går till avelsändamål (kramning, odling, utsättning) och en del går till upptransporter och utsättning uppströms Edsforsen (kraftverk nr 8 i Klarälven). Fiskfällan, som egentligen är en omgjord fiskfälla, har två ingångar för uppvandrande fisk och är belägen på älvens östra sida. Hur fällan ska vara konstuerad och skötas framgår av vattendomen för Forshaga kraftverk. Under 2010 och 2011 har fiskfällan varit föremål för flera undersökningar och studiebesök inom ramen för projektet Vänerlaxens fria gång. Under 2012 kommer fiskfällan att byggas om med syftet att fånga fisk med hög effektivitet vid låga, normala och höga flöden under hela uppvandringssäsongen. Det här projektet har också koppling till förbättringar vad avser rutiner och utrustning för upptransporter, utsättning och övrig fiskhantering. Projektägare: Fortum Generation AB Projektledare Fortum: Tomas Utter Period: 2012 Budget: ca 2 Mkr

6 Förbättring av fiskfållan vid Forshaga kraftstation Länsstyrelsen i Värmland Page 2 of

7 Ökad överlevnad för lax och öring vid utvandring förbi kraftverk i Klarälven L... Page 1 of 1 Startsida > Delproiekt > Ökad överlevnad hos lax och öring vid utvandring förbi kraftverk i Klarälven 2012 Ökad överlevnad för lax och öring vid utvandring förbi kraftverk i Klarälven 2012 En stor del av de utvandrande laxarna och öringarna dör vid kraftverken i Klarälven. Fiskutvandringen sker under en ganska begränsad del av året, och ibland överstiger tillrinningen kraftverkens slukförmåga. Trots detta görs få eller inga anpassningar till fiskens vandringsmönster vad gäller körning av turbiner, tappning av överskottsvatten etc. Detta projekt önskar identifiera, genomföra och följa upp förhållandevis begränsade anpassningar av tappningar och tekniska detaljer vid sex av kraftverken mellan Edsforsen och Forshaga (totalt 8 st). Genom att t ex släppa vatten i skräpluckor, flottningsrännor eller andra lämpliga ytvattenutskov under en begränsad period förväntas fiskens överlevnad och utvandring att öka. Åtgärder följs upp genom t ex fiskfällor och fångst - återfångstmetoden. Information som samlas in kan även användas för att bestämma fiskdödlighet vid utvandring samt för att uppskatta nuvarande och framtida smoltproduktion (se t ex Smoltproduktionsproj ektet). Projektledare: Länsstyrelsen Värmland, i samverkan med bland annat Fortum, Länsstyrelsen Norrbotten och Karlstads universitet. Period: Huvudsakligen maj - juni Budget: prel SEK http ://proj ektwebbaradmin.lansstyrelsen. se/vanerlaxensfriagang/sv/delproj ekt/pages/

8 Nedströmspassage vid Edsforsens kraftverk - Länsstyrelsen i Värmland Page 1 o f2 Startsida > Delproiekt > Nedströmspassage vid Edsforsens kraftverk Nedströmspassage vid Edsforsens kraftverk Undersökningar av Karlstads universitet 2009 har visat att en stor del av den utvandrande laxsmolten dör vid kraftverken i Klarälven, och att endast en mindre del når hela vägen ner till Vänern. Provfiskeundersökningar 2011 av NINA bekräftade tidigare undersökningar och observationer, nämligen att Vänerlaxens viktigaste uppväxtområde utgörs av den enda outbyggda strömsträckan av någon betydelse i Klarälven, Strängsforsenområdet. Närmast nedströms belägna kraftverk är Edsforsens kraftstation (ca 8 mil söder om Strängsforsen). Huvudsyftet med detta projekt är att testa och utarbeta tappnings- och åtgärdsförslag som förbättrar smoltens och besornas nedströmsvandring och överlevnad vid Edsforsens kraftstation. Projektet avser bl a att planera och utvärdera en avledare och fiskfälla. Denna avledare är tänkt att användas för att leda fisk till en fälla, från vilken fisken transporteras med lastbil till Forshaga för utsättning nedströms kraftverket. Studien testar och utarbetar vid behov också åtgärds- och tappningsförslag för fisk som inte kommer att kunna insamlas i en fälla. Projektet omfattar fem delstudier: 1. Projektering av avledare och andra hydrauliska / tekniska åtgärder. 2. Kartläggning av hydrauliska förutsättningar. 3. Kartläggning av nedströmsvandrande besors beteende och vägval. 4. Kartläggning av nedströmsvandrande smolts beteende och vägval. 5. Beteendestudier av smolt experimentiellt. Projektet bekostas till stor del av Fortums miljöfond. Projektledare: Karlstads universitet / Länsstyrelsen Värmland Period: (InterReg Sverige - Norge) 2015 (Karlstads universitet) Budget: ca 8,1 M SEK Finans: ca 75% Fortums miljöfond, ca 25% InterRegprojektet Vänerlaxens fria gång http ://projektwebbaradmin.lansstyrelsen.se/vanerlaxensfriagang/sv/delprojekt/pages/

9 Nedströmspassage vid Edsforsens kraftverk - Länsstyrelsen i Värmland Page 2 of

10 Projektering av fiskvägar vid kraftverken i Klarälven och Trysilelva - Länsstyrelsen i... Page 1 of 1 Startsida > Delprojekt > Projektering av fiskvägar vid kraftverken i Klarälven och Trysilelva Projektering av fiskvägar vid kraftverken i Klarälven och Trysilelva Det här projektet avser projektera och utarbeta förslag till tappningar och åtgärder för bästa möjliga funktion avseende fiskens upp- och nedströmsvandringar vid samtliga 11 kraftstationer i Klarälven (9 st) och Trysilelva (2 st). Så många arter som möjligt ska försöka att tillgodoses, med fokus på så naturlika lösningar som möjligt för lax och öring. Projektet avser besvara bl a följande frågor: Hur bör fiskvägarna utformas, var ska de placeras och hur ska tappningen anpassas (i stort)? Drift, underhåll, uppföljning? Förväntad funktion, nytta och kostnad? Detta projektet är grundläggande och kräver samordning med flera andra projekt inom Vänerlaxens fria gång. Projektledare: Länsstyrelsen Värmland (Klarälven) och Fylkesmannen i Hedmark (Trysilelva), i samråd med bland annat Fortum, Eidsiva Energi, Karlstad universitet, NINA, Länsstyrelsen Norrbotten, FISK Klarälven och konsluter. Period: Budget: ca SEK

11 Återintroduktioner Vänerlax - Länsstyrelsen i Värmland Page 1 o f2 Startsida > Delproiekt > Återintroduktioner Vänerlax Återintroduktioner Vänerlax Enligt Karlstads universitets analyser av historiska data är den årliga återvandringen av Vänerlax till Klarälven under 2000-talet mindre än 3% av vad den var i början av 1800-talet. Foto: Gunnar Bekke Lehmann Höljes kraftverk blockerar effektivt laxens lekvandring till strömmarna och forsarna till Trysilelva och Femundselva med biflöden, vilken räknas som ett stort och viktigt uppväxtområde historiskt sett. Sannolikt är laxreproduktionen helt utslagen i flera svenska tillflöden, och i Klarälvens kraftverkstäta mellersta och nedre delar klarar sig både vuxen och uppväxande lax mycket dåligt. Kvarvarande lekoch uppväxtområden är påverkade av bland annat flottledsrensning, fragmentering och korttidsregleringen vid Höljes, Letafors och Tåsans kraftstationer. Om beståndet av vänervandrande Klarälvslax ska återuppbyggas enbart med fiskvägar vid samtliga kraftverk och fiskens spontana återetablering av forna reproduktionsområden kommer det att ta mycket lång tid - om det ens är möjligt. Det är mot denna bakgrund som projektet avser undersöka, planera och inleda ett antal återintroduktioner av vänerlax i huvudfåran och tillflöden. Detta kan komma att ske med rom, yngel, smolt och/eller vuxen lekfisk och planeras för både den norska och delar av den svenska delen av älven. Förutom delar av huvudfåran bedöms i nuläget även ett antal tillflöden vara intressenta i återintroduktionssammanhang, till exempel Varån, Gröna, Uvån, Svartån och Kvarntorpsån. Projektledare: Länsstyrelsen Värmland / Fylkesmannen i Hedmark, i samarbete med bland annat NINA, konsulter, FISK Klarälven och lokala sportfiskeorganisationer. Period: Budget: ca SEK / ca NOK

12 Återintroduktioner Vänerlax - Länsstyrelsen i Värmland Page 2 of 2 http ://proj ektwebbaradmin. lansstyrelsen, se/vanerlaxensfriagang/ Sv/ delproj ekt/pages/

13 Telemetri Vänerlax Klarälven - Länsstyrelsen i Värmland Page 1 o f2 Startsida > Delprojekt > Telemetri Vänerlax Klarälven Telemetri Vänerlax Klarälven För att lära mer om Vänerlaxens liv och leverne i Klarälven märks under en tvåårsperiod leklaxar med externa radiosändare. Syftet med denna studie är dels att ta reda på var och när laxen leker i Klarälven men också att titta på skillnader mellan odlad och vild lax. Fiskarna fångas i fällan vid Forshaga kraftstation, märks och släpps sedan i Ekshärad. Vi följer dem därefter både manuellt i bil och båt och med hjälp av stationära mottagare längs älven. Som kompensation för kraftverken transporteras i dagsläget både vild och odlad (de som inte behövs till avel) lax upp för att ges möjlighet till lek. Vår studie har dock visat att majoriteten av den odlade fisken går nedströms, förbi kraftverket innan lekprioden inträdit. Av de få som trots allt stannat i området har de flesta haft svårt att hitta till lekområden. De vilda laxarna har däremot gjort bra ifrån sig och de allra flesta verkar ha uppehållit sig på lämpliga lekområden. Projektledare: Karlstads universitet / Länsstyrelsen Värmland, i samarbete med bland andra Fylkesmannen i Hedmark, NINA, Fortum och FISK Klarälven. Period: Budget: ca 3,0 M SEK

14 Telemetri Vänerlax Klarälven - Länsstyrelsen i Värmland Page 2 of

15 Vänerlaxgenetikproj ektet - Länsstyrelsen i Värmland Page 1 o f2 Startsida > Delprojekt > Vänerlaxgenetikprojektet Vänerlaxgenetikprojektet För nyetablering av långvandrande lax- och öringbestånd i uppströms belägna delar av Klarälven behövs fisk av älvegen stam som är lokalt anpassade och har de unika egenskaper som krävs för långvandring. Vänerlaxgenetikprojektet undersöker laxarnas genetik närmare. Foto: Gunnar Bekke Lehmann En pågående genetisk kartläggning av vild och odlad lax och öring från Klarälven (och Gullspångsälven), som även omfattar jämförelser med historiskt material från gamla fjällsamlingar, är tänkt att ge svar på i vilken omfattning och på vilket sätt stammarna har förändrats, samt hur stora genetiska skillnader som idag föreligger mellan vildfödd och odlad fisk. Beroende på graden av stamskillnader finns även möjlighet att utvärdera dagens system att vid avelsfisket av Klarälvslax avstå från att använda storvuxna individer vilka liknar Klarälvslax morfologiskt, men som på grund av sin storlek misstänks kunna utgöra hybrider med Gullspångslax. Med hjälp av genetisk metodik kan man undersöka om denna form av storleksselektion är motiverad för att undvika oönskad stamkorsning, eller snarast utgör ett "slöseri" med värdefullt avelsmaterial. Lyckad återetablering av långvandrande lax och öring på forna lekoch uppväxtområden på svenska och norska sidan gränsen har potential att öka stammarnas totala populationsstorlekar vilket är centralt för deras långsiktiga bevarande, inte minst ur genetiskt perspektiv för att förhindra förlust av genetisk variation och inavel. Ett större inslag av vildfödd fisk är även önskvärt för att motverka odlingsselektion (domesticering). Då arten sedan många år saknas uppströms Höljes kan man initialt säkert utgå ifrån att samtliga juveniler som i övre delarna av Klarälven härstammar från den lax som direkt eller indirekt (via utsättning av rom/avkomma) flyttats uppströms. Således går det att med hög precision, med hjälp av DNA-markörer som medfödda fiskmärken, bestämma föräldraskap för de juveniler som

16 Vänerlaxgenetikprojektet - Länsstyrelsen i Värmland Page 2 of 2 insamlas med elfiske och andra metoder. Ett antal detaljerade frågeställningar av betydelse för det fortsatta bevarandearbetet kan belysas: Skiljer sig graden av reproduktiv framgång och valet av lekplatser mellan uppflyttade individer som är vildfödda respektive uppvuxna i odling? I vilka habitat har genomförda utsättningar samt reproduktion av uppflyttad fisk lyckats bäst? Hur många (och vilka) föräldrar har producerat den avkomma som senare infångas vid olika områden och tidpunkter? Hur bred avelsbas (genetiskt effektiv populationsstorlek) har de genomförda uppflyttningarna och/eller utsättningarna resulterat i, och hur gynnar detta nytillskott totalbeståndets status? Finns det risk att låga tätheter av lekfisk resulterar i oönskad hybridisering mellan lax och öring? Hur bör ett genetiskt åtgärds- och övervakningsprogram se ut för återetablering av Klarälvslax i Klarälven, Trysileva och Femundseleva med tillflöden? Projektledare: SLU, i samarbete med bl a Länsstyrelsen Värmland, Fortum, Fylkesmannen i Hedmark, NINA. Period: Budget: ca 1,4 M SEK http ://proj ektwebbaradmin. lansstyrelsen, se/vanerlaxensfriagang/sv/ delproj ekt/pages/

17 Varåaproj elctet - Länsstyrelsen i Värmland Page 1 of 1 Startsida > Delprojekt > Varåaprojektet Varåaprojektet Varåa/Varån munner ut i den nordvestre armen av det store Höljesmagasinet på svensk side. Det drenerer store deler av vestre Trysil og har et nedborfelt på 412 km2. Den har en midlere vannforing på 7 m3/s, men vannforingen sommer og vinter kan bli lave. Elva er sterkt påvirket av t0mmerfl0ting med et bredt og flatt elveleie som ved lave vannf0ringer kan t0rke nesten helt inn. Dette preger da også fiskebestanden som domineres av småfallen abbor, en og annen gjedde, og i strykpartiene en tynn, elvestasjonser bestand av småvokst 0rret. I vassdraget finnes det også harr, mort, lake, 0rekyte og laue. Det er i tidligere tider registrert vänerlaks i Varåa, i alle fall så langt opp som i Flekken. Sommeren 2010 utf0rte Länsstyrelsen i Värmland en biotopkartlegging av Varåavassdraget som viste et produksjonspotensial på laksesmolt. Med biotoptiltak b0r dette kunne 0kes ytterligere. Vannlcvaliteten er preget av surt, humost vann, og i perioden ble innsj0ene kalket. Norsk institutt for vannforskning (NIVA) har i 2011 utfort en del unders0kelser av vannlcvaliteten i Varåa for å bed0mme forsuringssituasjonen og for å utarbeide en kalkingsplan med bakgrunn i 0nske om å produsere laksesmolt i vassdraget. Unders0kelsene viste en bedre vannkvalitet gjennom den kritiske vårsituasjonen enn forventet. Det var fremdeles en tydelig påvirkning fra restkalk i innsj0ene. 22. februar 2012 ble det lagt ut 3000 lakserogn i Vibertbokser på en stasjon ved RV 208 og tilsvarende på en stasjon i munningsområdet på svensk side. Klekkeresultatet vil avgj0re den videre strategi for kalking av vassdraget. Projektledare: Fylkesmannen i Hedmark, i samarbete med bland andra Länsstyrelsen Värmland, NIVA, Gränskalkningskommittén, Norra Finnskoga fvof. Period: Budget: ca 1 M SEK, http ://proj elctwebbaradmin. lansstyrelsen, se/vanerlaxensfriagang/sv/delproj ekt/pages/