Lax och öring i Klarälven
|
|
- Birgitta Andreasson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lax och öring i Klarälven Forshaga 25 maj 2016
2 Klarälven Trysilelva - Femundselva Klar river valley Six major natural habitats shaped by floods, occurring side by side: -River channel (älvfåran) -Point bars (sand bars; högre sandrevlar) -Sand scarps (steep erosion banks; nipor) -River meadows (älvängar) -Oxbow lakes and other small cut-off waters (korvsjöar, restvatten) -Alluvial forests (regularly flooded) (svämskog)
3 Stor biologisk mångfald i och längs Klarälven Hög biodiversitet längs Klarälven - Många arter (t ex ca 1000 skalbaggsarter) - Många rödlistade och lokalt förekommande arter Silverlöpare (NT) - Ovanliga artsammansättningar - Några genetiskt unika, isolerade populationer Ävjepilört. Foto P Larsson år av kolonisation och adaptation Backsvala (NT) Foto Dan Mangsbo Storfläckig kungsnattslända (NT) Sandborre Daggvide (NT) Lax. Foto P Andersson Kungsfiskare Foto Dan Mangsbo Vitryggig hackspett (CR) Foto Dan Mangsbo Dynrovflugan Philonicus albiceps Klöverhumla (NT) Storfibblebi (VU) Rovstekeln Mellinus crabroneus (EN) Guldsandbi (VU) Brun gräsfjäril (NT) Stjärtmes
4 Klarälvslaxen Glacialrelikt Långvandrande (400 km) Storvuxen (+ 20 kg) Glacialrelikt Genetiskt unik och skyddsvärd Kompensationsodlad och vildlekande Starkt decimerad
5 Lax/älvhistorik 1300-tal: Kungs- och klosterfiske : första vandringshindren, konflikter 1800-tal: omfattande fiske i Klarälven ( /år) : flera industrier och dammar 1860 hårt nätfiske i Vänern 1904: lax/år 1:a kraftverket anläggs : ytterligare 8 krv + 2 i Norge 1930-tal: Fiskvägar anläggs fungerar ej trap&transport, även till Norge 1970: ca 100 lax/år odling/oppdrett 1988: laxtransporterna till Norge upphör 1993: transporter av vild & odlad lax (Sve) 2000: vild lax/år (< 3%) Kraftverk
6 Norrgård J R Landlocked Atlantic salmon Salmo salar L. and trout Salmo trutta L. in the regulated River Klarälven, Sweden - Implications for conservation and management
7 Stora lekområden- Höljesdammen förhindrar laxens vandring Lekområden idag Lax och öring åker lastbil hit damm Edsforsen (#8) Lekmogen lax och öring fångas i Forshagafällan Forshaga (#1)
8
9
10 antal Fångst av vildfödd Klarälvslax- och öring i centralfisket i Forshaga Klarälvslax Klarälvsöring 5-årsmedel: Lax: 750 Öring: tal: år
11 Vänerlaxens fria gång Huvudsyften: utreda Klarlälven som laxälv idag - population - ekologi - genetik - problem beräkna Klar- och Trysilälvens laxpotential i framtiden presentera åtgärder
12 Vänerlaxens fria gång Målsättningar: God ekologisk status enligt Ramdirektivet för vatten Fri passage i hela Klar-/Trysilälven återintroduktion av lax till Norge Ökad produktion och säkrad fortlevnad för vild Klarälvslax och öring Levande landsbygd - ökad fisketurism (fiske på vild fisk) i sjö och älv
13 Slutrapport (klar 2015) Ca 30 delprojekt, bland annat: Fiskpassageutredning Avledare vid Edsforsen Biotopkartering och Lekbeståndsmål Sportfisketurism Fiskevårdsplan Klarälven Ekologiska och genetiska studier Åtgärdsförslag
14 Några resultat
15 Fällan i Forshaga en flaskhals
16 Starkt samband mellan vattenföring i turbiner, spill och fångst i fällan
17 jun 28-jun 01-jul 04-jul 07-jul 10-jul 13-jul 16-jul 19-jul 22-jul 25-jul 28-jul 31-jul 03-aug 06-aug 09-aug 12-aug 15-aug 18-aug 21-aug 24-aug 27-aug 30-aug 02-sep 05-sep 08-sep 11-sep 14-sep 17-sep 20-sep 23-sep 26-sep 29-sep 02-okt N_Fish Q_turb Q_Spill_tot Turbin_cap Fångster i fällen vid olika flödesförhållanden
18 Samband Turbinflöde - fångst Q Antal fångade
19 Samband spillvatten långt från fiskvägen - fångst Q Antal fångade
20 Telemetristudier Vänern - Forshaga 2012: Högt flöde, mycket spillvatten: 18% effektivitet 2013: Lågt flöde, lite spillvatten: 78% effektivitet
21 Åtgärder för att öka effektivitet, fångst och transport: öka lockvattnet (minst 5% av medelflödet, idag ca 2-3%) timmerrännan spillschema maximalt turbinvatten avledare via elbarriär
22
23 Efter utsättning uppströms Edsforsen Vandrar nedströms Edsforsen (s.k. Fallbacks): 60%?? 50% 40% 30% 20% 10% 0% Vild Odlad
24 Efter utsättning uppströms Edsforsen 100% 80% 60% 40% 20% Normalt lekbeteende Åtgärdsförslag: Minimera fiskens stress i Forshaga o i trsp Flytta utsättningsplatsen uppströms Satsa på vild fisk 0% Vild Odlad
25 Överlevnad nedströmspassage Edsforsen Forshaga Smolt: 2009: ca 16%, 2013: ca 29 % Utlekt fisk: 1% Kraftverk
26 Kumulativ vandringsframgång % Överlevnad utlekt fisk 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Edsforsen Skoga Krakerud Forshult Skymnäs Munkfors Deje Forshaga
27 Kumulativ vandringsframgång % Överlevnad smolt % 80% 60% 40% 20% 0%
28 antal Lekbeståndsmål= älvens beräknade potential för laxproduktion (antal lekfisk) Trysil/Femundselva Klarälven Sidovassdrag Totalt
29 Hur nå målen? Högeffektiva fiskpassager förbi kraftverken - både för upp- och nedströmsvandring (Enligt BAT: 94% upp, 90% ned) Fiskpassager = kombinationer av traditionella fiskvägar och pipelines/transporter Stegmodell: 1. Maximera produktionen på svensk sida via åtgärder vid Forshaga och Edsforsen samt restaurering och miljöanpassade flöden 2. Återetablering av lax i Norge (passageåtgärd krävs vid Lutufallet) 3. Fisk/faunapassager vid samtliga kraftverk för att möta Ramdirektivets krav Fler juridiska verktyg ny vattenlagstiftning!
30 Laxtrappa i Clackamas River (USA)
31 Smoltavledare i Cowlitz River (USA)
32 8 km pipeline i Cowlitz River (USA)
33 Fiskavledare vid Edsforsens kraftverk (LST, KaU, Fortum) 1. Avledning och insamling 2. Räkning 3. Nedströmstransport a) direkt b) lastbil c) pipeline Effektivitetsmål: 70-80%
34 återställa lek- och uppväxtområden efter flottningsrensning rom och yngelutsättning i Sverige och Norge (stödutsättning + återintroduktion)
35 minimitappning i torrfåror Höljes torrfåra: ca 6 km, 40 Ha
TVÅ LÄNDER ÉN ELV
TVÅ LÄNDER ÉN ELV 2017-2020 Övergripande syften God ekologisk status enligt Ramdirektivet för vatten, gynnsam bevarandestatus, samt att uppfylla de svenska och norska miljömålen. Levande landsbygd (ökad
Läs merTVÅ LÄNDER ÉN ELV ( ) Vänerdagen , Pär Gustafsson
TVÅ LÄNDER ÉN ELV (2017-2020) Vänerdagen 181112, Pär Gustafsson TVÅ LÄNDER ÉN ELV 2017-2020 Övergripande syften (på lång sikt) Återuppbygga det vilda laxbeståndet i Klarälven och Trysilelva (Vänern) God
Läs merI. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012
I. Naturlig reproduktion - Klarälven (Vänerlaxens fria gång) - Gullspångsälven II. Anvisningar 2012 Informationsmöte, Lidköping 12-04-18 Pär Gustafsson Vänerlaxens fria gång Klarälvslaxen Glacialrelikt
Läs merVÄNERLAXENS FRIA GÅNG
VÄNERLAXENS FRIA GÅNG Föredrag vid Kalk- och BÅhandläggarträff Sunne 28 mars 2012 Mikael Hedenskog, Länsstyrelsen Värmland Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Klarälven Trysilelva
Läs merVänerlaxens fria gång:
Vänerlaxens fria gång: Vad vi vet och inte vet om laxen i Klarälven Larry Greenberg Avdelningen för biologi, Karlstad Universitet Vilka på Kau skall jobba med projektet? Eva Bergman Larry Greenberg Björn
Läs merLax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?
Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd? Eva Bergman Kau, Avdelningen för biologi NRRV (NaturResurs Rinnande Vatten) Europeiska unionen Europeiska regional utvecklingsfond Vilka
Läs merVänerlaxens fria gång
Vänerlaxens fria gång Redovisning av fältarbetet 2011-2012 Eva Bergman, Olle Calles, Larry Greenberg, Anna Hagelin, Johnny Norrgård, Daniel Nyqvist, John Piccolo Naturresurs rinnande vatten Karlstads universitet
Läs merHistoria. Huvudsyfte. Budget. den 13 april Tore Qvenild Mikael Hedenskog
VÄNERLAKSENS FRIE GANG Historia Uppdrag Huvudsyfte Organisation Budget Undersökningar / åtgärder Föredrag vid möte i Nybergsund den 13 april 2011 Tore Qvenild Mikael Hedenskog Historia 1170 Värmlandsfisket
Läs merTVÅ LÄNDER ÉN ELV
TVÅ LÄNDER ÉN ELV 2017-2020 Två länder én elv Projektet har sin utgångspunkt i de resultat och åtgärdsförslag som VFG tog fram, vilket fordrar ett gränsöverskridande samarbete med avrinningsområdes-perspektiv.
Läs merBirgitta Adell Miljösamordnare
Birgitta Adell Miljösamordnare Fortums vattenkraft i Norden Flod Antal anläggn. MW* Ångermanälven 3 57 Indalsälven 10 615 Ljungan 4 103 Ljusnan 18 629 Dalälven 39 935 Klarälven 24 357 Byälven 5 37 Norsälven
Läs merVÄNERLAXENS FRIA GÅNG
VÄNERLAXENS FRIA GÅNG Historia Uppdrag Huvudsyfte Organisation Budget Undersökningar / åtgärder Föredrag vid upptaktsmöte i Hagfors den 10 februari 2010 Tore Qvenild Mikael Hedenskog Historia 1170 Värmlandsfisket
Läs merTVÅ LÄNDER ÉN ELV Projektbeskrivning
TVÅ LÄNDER ÉN ELV 2017-2020 Projektbeskrivning Vänerlax indikator för välfungerande ekosystem och landsbygdsutveckling Som en av mycket få sjöar i världen hyser Vänern storvuxna bestånd av så kallad glacialrelikt
Läs merMitigating negative impacts on fish populations in regulated rivers. Experiences from river basin management and cross-border collaboration
Atle Rustadbakken TVÅ LÄNDER ÉN ELV (TLÉE) 2017-2020 Mitigating negative impacts on fish populations in regulated rivers. Experiences from river basin management and cross-border collaboration FIThydro
Läs merRIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson
Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet Kjell Leonardsson Lycksele 2014-05-07 Fiskvägars effektivitet och passageförluster vid kraftverk RIP? Litteratursammanställningar av passageeffektiviteter
Läs merSmoltutsättningar, upptransporter och avel
Smoltutsättningar, upptransporter och avel Kompensationsodlingsverksamheten i Vänerregionen år 2016 sammanfattande redovisning av fiskerelaterade driftsvillkor samt information om aktuella förvaltnings-
Läs merFörutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan?
Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan? Fallstudie Ljusnan -2+1 Lek på specifika ytor Uppströms lekvandring efter 1-3 år i havet Nedströms vandring smolt efter 1-4 år, kelt efter lek (höst
Läs merForshaga kommun. Klarälven inklusive Sjöbottnen
BILAGA 1 1(6) Datum 2014-12-16 Samhällsbyggnad Naturvård Forshaga kommun Klarälven inklusive Sjöbottnen Klarälven är Sveriges sydligaste stora älv som har sitt ursprung i fjälltrakterna. Den rinner genom
Läs merFiskpassager i Nedre Dalälven
Fiskpassager i Nedre Dalälven - Lägesrapport sep 2017 Olle Calles Naturresurs rinnande vatten Karlstads Universitet Axel Emanuelsson Norconsult AB Göteborg Upplägg Uppdraget Vandrande fisk Vattenkraft
Läs merVattenkraften och miljön
Vattenkraften och miljön Elforsk slutseminarium 20-21 oktober 2010 Richard Holmgren Miljöchef Vattenfall Vattenkraft AKKATS Kraftstation Jokkmokk Vattenfall AB Vattenfall Vattenkraft i siffror Vattenfall
Läs merSamhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödespåverkade vattendrag: Emån och Ljusnan
Samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödespåverkade vattendrag: Emån och Ljusnan Naturvetenskapliga delar Minimitappning, korttidsreglering, omvänd vattenföring, fiskvandringsproblem Kjell
Läs merVÄNERLAXENS FRIA GÅNG TVÅ LÄNDER, EN ÄLV EKOLOGISK STATUS OCH UNDERLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR KLARÄLVEN, TRYSILELVA OCH FEMUNDSELVA MED BIFLÖDEN
VÄNERLAXENS FRIA GÅNG TVÅ LÄNDER, EN ÄLV EKOLOGISK STATUS OCH UNDERLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR KLARÄLVEN, TRYSILELVA OCH FEMUNDSELVA MED BIFLÖDEN LÄNSSTYRELSEN I VÄRMLANDS LÄN Telefon: +46 10 224 70 00
Läs merNissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar
Höjd över havet (m) Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Bakgrund Den laxförande delen av Nissan sträckte sig förr från havet ca 11 mil upp till Nissafors (ovanför Gislaved).
Läs merVandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU):
Dagens presentation Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU): Åtgärder för ålyngel FORMAS Experiment på avledare Kungsrännan i Älvkarleby Jonas
Läs merFörbättrad nedströmspassage för vild laxfisk i Klarälven
Förbättrad nedströmspassage för vild laxfisk i Klarälven Larry Greenberg, Daniel Nyqvist, Eva Bergman, Olle Calles Naturresurs rinnande vatten, Biologi, Karlstads universitet, Karlstad, Sverige 1 2 Projektets
Läs merÅrsrapport 1 (4) POWER/REN/BD/Environment/Fisheries Marco Blixt FORSHAGA AVELSFISKE VERKSAMHETEN 2012
Årsrapport 1 (4) FORSHAGA AVELSFISKE VERKSAMHETEN 2012 1 FÅNGST OCH ARTFÖRDELNING Fiskfällan har varit i drift under tidsperioden 2012-06-11 --- 2012-09-27. 1.1 Total fångst 2012 Art/Stam Honor Hanar Totalt
Läs merVÄNERLAXENS FRIA GÅNG TVÅ LÄNDER, EN ÄLV EKOLOGISK STATUS OCH UNDERLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR KLARÄLVEN, TRYSILELVA OCH FEMUNDSELVA MED BIFLÖDEN
VÄNERLAXENS FRIA GÅNG TVÅ LÄNDER, EN ÄLV EKOLOGISK STATUS OCH UNDERLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR KLARÄLVEN, TRYSILELVA OCH FEMUNDSELVA MED BIFLÖDEN LÄNSSTYRELSEN I VÄRMLANDS LÄN Telefon: +46 10 224 70 00
Läs merFiskeverksamheten Värmland. Aktuella frågor
Fiskeverksamheten Värmland Aktuella frågor Ref.grpsmöte, Sysslebäck 18 oktober 2011 OBS! Vänligen notera att den fångstdata från avelsfisket i Forshaga 2011 som redovisas i denna presentation är preliminära
Läs merÅtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden
Åtgärder utan betydande produktionspåverkan 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden Hur tänkte vi? Innovativt - Att praktiskt i fält lokalisera var naturvärde och biologisk mångfald finns bevarad och
Läs merHur påverkas fisk av ett kraftverk?
Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Dalälvens vattenråd och DVVF Vansbro, 2015-09-25 Marco Blixt, Fiskeansvarig Fortum Generation AB Innehåll Hur och varför påverkas fisk i Dalälven? Hur kompenseras fiskeskador?
Läs merVÄNERLAXENS FRIA GÅNG
SLUTRAPPORT INTERREGPROJEKTET VÄNERLAXENS FRIA GÅNG 2011-2014 Vild Klarälvslax i lekdräkt. Foto: Länsstyrelsen Värmland Innehåll 1. Sammanfattning... 4 Inledning... 4 Utredningar och undersökningar om
Läs merUppvandringskontrollen i Testeboån 2010
RESULTAT FRÅN FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2010 Testeboån mellan havet och Oslättfors ingår i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010. I praktiken innebär det att all fiskevård
Läs merBevara Sommens nedströmslekande öring
1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande
Läs merKlarälvens vattenråds samrådsyttrande till Fortum inför lagligförklaring och ombyggnad Brattfallet
KLARÄLVENS VATTENRÅD Klarälvens vattenråds samrådsyttrande till Fortum inför lagligförklaring och ombyggnad Brattfallet Fortum Generation har ett mindre kraftverk i Halgån, Hagfors kommun, som nyttjar
Läs merLax och öring i Klarälven - möjligheter för vild fisk och kvalité på odlad fisk
Lax och öring i Klarälven - möjligheter för vild fisk och kvalité på odlad fisk Slutrapport 2008-2012 Eva Bergman, Larry Greenberg, Johnny Norrgård, John Piccolo & Monika Schmitz Fakulteten för hälsa,
Läs merFISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014
FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014 Den nya avledaren i Strömsbro har väckt stort intresse. ar på väg uppför lek i Testeboån. Arbetet med fiskevården i Testeboån sker i samverkan mellan fiskeförvaltaren
Läs merBKD (Rs, bakteriell njurinflammation)
BKD (Rs, bakteriell njurinflammation) Drabbar ffa laxfisk, vild som odlad, alla åldrar Sprids både vertikalt och horisontellt Stress är en utlösande faktor Hög dödlighet i odlingar (>80%), betydligt lägre
Läs merÄlvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation
Älvräddarna Christer Borg, ordförande Älvräddarna, en av 27 experter i Vattenverksamhetsutredningen Stopp för ny vattenkraft Restaurering av de vattendrag som är vattenkraftsskadade Småskaliga kraftverk
Läs merFISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012
FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012 Laxsmolt på väg ut från Testeboån. Arbetet med fiskevården i de nedersta ungefär två milen av Testeboån är i första hand fokuserat på att återetablera ett livskraftigt
Läs merFörvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län
Förvaltning av fisk i Dalälven Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län Hur förvaltas lax och öring idag? Lax: Internationell förvaltning, EU:s GFP - TAC för Östersjön m m Öring:
Läs merRapport 2016:02. Fiskräkning i Säveån Jonsereds övre fiskväg
Rapport 2016:02 Fiskräkning i Säveån 2015 - Jonsereds övre fiskväg Rapportnr: 2016:02 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Daniel Johansson Omslagsbild: Jonsereds övre fiskväg, foto Länsstyrelsen i Västra
Läs merForskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg
Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Kalle Gullberg Erfarenheter från ett fiskvandringsprojekt Kortkurs: Bygg Din egen ålfälla Laxförvaltning ökat behov av dataunderlag Skräckfilm Fiskvandring
Läs merProjekt laxintroduktion Salmon Action Plan samt övrig naturvård i och vid Testeboån.
Projekt laxintroduktion Salmon Action Plan samt övrig naturvård i och vid Testeboån. Årsredovisning 2008 INNEHÅLL DRIFTSTOPP I STRÖMSBRO KRAFTVERK... 3 ELPROVFISKE... 4 UTVANDRINGSFÖRSÖK... 5 UPPVANDRINGSKONTROLL...
Läs merLax (Salmon salar) i Klarälven Betydelsen av smolt, lekfisk och kelt för populationsutvecklingen
Lax (Salmon salar) i Klarälven Betydelsen av smolt, lekfisk och kelt för populationsutvecklingen Salmon (Salmon salar) in the river Klarälven The importance of smolt, spawners and re-spawners for the population
Läs merProjekt Vänerlaxens fria gång
Projekt Vänerlaxens fria gång - Länsstyrelsen i Värmland Page 1 o f 2 f i \ i *i u 3 i c? n Ank. 2012 -Ö5~ 0 4 Drli: \ Oftna; 1 i Startsida Projekt Vänerlaxens fria gång I Vänern förekommer två olika laxstammar,
Läs merFiskvägar, omlöp och torrfåror konsekvenser och miljönytta
Fiskvägar, omlöp och torrfåror konsekvenser och miljönytta Erik Sparrevik 2015-05-21 Innehåll Inledning Vandringshinder Prioritering av fiskvägar Olika typer fiskvägar och avledningsanordningar Exempel
Läs merHavsöringens respons på olika flöden nedströms Bosgårdens kraftverk
Havsöringens respons på olika flöden nedströms Bosgårdens kraftverk av Adam Johansson Sammanfattning av examensarbete 20 p vid Göteborgs universitet. Bakgrund och syfte I början av 1900-talet var det möjligt
Läs merDel 13 Åtgärdsplan för Göta älv - Klarälvens avrinningsområde
Innehållsförteckning Förslag på åtgärder för att följa föreslagna miljökvalitetsnormer... 3 1. Inledning... 7 2. Beskrivning av Klarälvens avrinningsområde... 7 2.1. Områdesbeskrivning Klarälvens huvudfåra...
Läs merMiljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?
Miljöanpassning av vattenkraften Har vi de verktyg som behövs? Förutsättningar vattenkraft Årlig genomsnittsprod. 65 TWh av ca 165 totalt Även småskalig relevant, speciellt avseende effekttoppar i S. Sverige
Läs merFISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011
FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011 Endast åtta laxar passerade uppvandringskontrollen i Testeboån under 2011. Med andra ord innebar det gångna året ett bakslag i den positiva trenden för antalet lekvandrande
Läs merASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER
ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER Jan Eric Nathanson (hotade sötvattensfiskar) SÖTVATTENSLABORATORIET VIKTER UPP EMOT 9 10 Kg UTBREDNING AV ASP (Aspius aspius) Introducerad
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-området Klarälven, övre delen Enligt 17 förordningen om områdesskydd (1998:1252) enligt miljöbalken m.m.
Natura 2000-område SE0610169 Klarälven, övre delen Upprättad: 2015-12-18 Referens: 511-7796-2015 Bevarandeplan för Natura 2000-området Klarälven, övre delen Enligt 17 förordningen om områdesskydd (1998:1252)
Läs merLivet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?
Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000
Läs merÖring en art med många kostymer
Öring en art med många kostymer Erik Degerman, Sötvattenslaboratoriet Sveriges fiskevattenägareförbunds nationella konferens Norrköping 22-23 november 2017 Foto: Daniel Bergdahl & Hans Schibli Vandringsmöjligheter
Läs merÖstersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Upplägg Bakgrund: beståndsövervakning, biologisk rådgivning och
Läs merFlera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven
Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Massor med oro och frågor om fisken i Dalälven Oroande minskning av öring, harr, sik! Lax, harr, öring: Vad kan vi göra för att få det bättre för våra laxfiskar?
Läs merVebro Industri. Ålvandring Uppföljning av åtgärder för ålens passage av Vessige Kraftverk. Henrik Jacobson
Vebro Industri Ålvandring 212 Uppföljning av åtgärder för ålens passage av Vessige Kraftverk Henrik Jacobson 213-2-13 Flöde [m 3 /s] Inledning Vebro Industri driver ett vattenkraftverk vid Vessigefallen
Läs merVattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28
Vattenkraft och ål Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 E.ON:s kraftverk i Sverige 76 kraftverk 8 000 GWh 1 700 MW Norra Sverige 37 kraftverk 7 500 GWh 1 580 MW Bergslagen 8 kraftverk 50 GWh 12 MW Södra
Läs merInsatser för att rädda Gullspångslaxen och förstärka naturvärdena i området Åråsviken Gullspångsälven.
BILAGA Avsiktsförklaring Gullspångslaxen 1(5) Naturvårds- och fiskeenheten Lennart Olsson 0521-60 54 56 Insatser för att rädda Gullspångslaxen och förstärka naturvärdena i området Åråsviken Gullspångsälven.
Läs merSportfiskarna region Värmland. Regionkontor, 6 anställda Camping och fiskecenter
Sportfiskarna region Värmland Regionkontor, 6 anställda Camping och fiskecenter Sportfiskarna region Värmland Mässor, seminarier, konferenser Sportfiskarna region Värmland Fiske för barn och ungdomar Sportfiskarna
Läs merProjekt återintroduktion av lax Salmon Action Plan i Testeboån.
Projekt återintroduktion av lax Salmon Action Plan i Testeboån. Årsredovisning 2009 Förord Testeboån har varit ett av de vatten som ingått Salmon Action Plan, (SAP), 1999-2009. Testeboåns medverkan i SAP
Läs merLax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske
Lax Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Finns i vissa vattendrag samt i alla Sveriges omgivande hav. Västkustlaxen har sina uppväxtområden i Atlanten. Östersjölaxen har sina uppväxtområden
Läs merUPPFÖLJNING AV GJUTNING I GRYTOR I TORRFÅRAN VID HEDNÄS KRAFTSTATION, ÅBYÄLVEN SKELLEFTEÅ KOMMUN, VÄSTERBOTTENS LÄN
UPPFÖLJNING AV GJUTNING I GRYTOR I TORRFÅRAN VID HEDNÄS KRAFTSTATION, ÅBYÄLVEN SKELLEFTEÅ KOMMUN, VÄSTERBOTTENS LÄN Peter Lundström oktober 2014 Miljötjänst Nord AB Bondevägen 4 923 32 Storuman Mobil.
Läs merSkiss på uppföljningsprogram för Säveåns Natura 2000-områden och naturreservat i Partille och Lerums kommuner
Skiss på uppföljningsprogram för Säveåns Natura 2000-områden och naturreservat i Partille och Lerums kommuner 080130 Bakgrund Säveån är av riksintresse för naturvården och delar av den utgör Natura 2000-områden
Läs merFallbacks betydelsen av vandringstid för Atlantlax (Salmo salar L.) som faller nedströms vandringshinder
Fallbacks betydelsen av vandringstid för Atlantlax (Salmo salar L.) som faller nedströms vandringshinder Fallbacks the importance of migration time for Atlantic salmon (Salmo salar L.) that fall downstream
Läs merVattenmöte Rydsnäs 2 dec 2010
Vattenmöte Rydsnäs 2 dec 2010 Fortums Vattenkraftproduktion och miljöarbete Birgitta Adell Fortum Generation AB 1 Vattenmöte Rydsnäs 10 minuter att belysa er syn på eller ert bidrag till att lösa de frågor
Läs merRichard Gow. Vattenflödets betydelse för fångster av lekvandrande lax (Salmo salar) och öring (Salmo trutta)
Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Avdelningen för biologi Richard Gow Vattenflödets betydelse för fångster av lekvandrande lax (Salmo salar) och öring (Salmo trutta) En utvärdering av laxfällan
Läs merNybroån. Fiskevårdsteknik AB. Köpingebro. Ystad. Sjöbo. Tomelilla
Nybroån Sjöbo Tomelilla Köpingebro Ystad Fina förutsättningar Fallhöjd Flöde-kvalitet Belägenhet Fiskfauna höga värden Abborre, bäcknejonöga, elritsa, flodnejonöga?, gädda, id, lake?, sik?, skrubbskädda,
Läs merNatur- o fiskevårdsplan. Fiskevårdsteknik AB
Natur- o fiskevårdsplan Innehåll 1. Inledn 2. Utförda undersökn 3. Naturförhållanden 4. Problemanalys 5. Åtgärdsalternativ 6. Åtgärdsstrategi - Hydrografi - Vattenföring - Vattenkvalitet - Biotoper - Påverkan
Läs merFörfrågan vid direktupphandling av Uppdrag: Extern utvärdering av Interreg projektet Två länder én elv
Förfrågan vid direktupphandling av Uppdrag: Extern utvärdering av Interreg projektet Två länder én elv 2017 2020 Länsstyrelsen Värmland och Fylkesmannen i Hedmark erbjuder intresserade entreprenörer att
Läs merFiskbestånd i hav och sötvatten. Lax. Lax. Vänern och Vättern. Resursöversikt 2013
Lax Salmo salar Institutionen för akvatiska resurser Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Lax Vänern och Vättern UTBREDNINGSOMRÅDE Finns i vissa vattendrag samt i alla Sveriges omgivande
Läs merSammanställning av fiskvandring förbi Fällfors, Byskeälven
2016 Sammanställning av fiskvandring förbi Fällfors, Byskeälven Datum: 2017-02-27 1 Sammanfattning Under 2016 passerade totalt 7280 laxar och 264 öringar förbi Fällfors i Byskeälven. Vandringen var som
Läs merUtvärdering av omlöp vid Finsjö i Emån.
Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Mikael Bengtsson Utvärdering av omlöp vid Finsjö i Emån. Evaluation of natural fishways at Finsjö in the River Emån Examensarbete 10/20 poäng Biologi Datum/Termin:
Läs merALSTERSÄLVENS VATTENRÅD 2015-04-09 Vattenmyndigheten Västerhavet Yttrande över Vattenmyndigheten Västerhavets remiss av förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer 2015 Övergripande synpunkter
Läs merUmeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén
Umeälven Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess Åsa Widén Projektledare Umeälven Kartläggning av Maximal Ekologisk Potential i Umeälven www.umealven.se Arbetet sker
Läs merFiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp
Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp Bakgrund Musslebobäcken är ett biflöde till Lillån Huskvarna som avvattnar Rogbergasjön och ansluter till Lillån en knapp km uppströms Bråneryds kyrkogård,
Läs merVad finns det för stöd för att miljöåtgärder fungerar?
Vad finns det för stöd för att miljöåtgärder fungerar? Krav: För ekosystem närmare referens och målbild Inga risker Hur ska man veta? Vetenskapligt stöd Helst: studier före och efter åtgärd, med kontroller
Läs merAktivitetsplan perioden , uppdaterad 2018 (Stämman pkt 12 b)
Aktivitetsplan perioden 2016-2021, uppdaterad 2018 (Stämman pkt 12 b) Aktiviteter till Mål 1: Vattenrådet vill utveckla stammarna av Klarälvslaxen och Öringen genom att under perioden få tillstånd en lösning
Läs merProjekt Kullån, Burån och Hovaån
Projekt Kullån, Burån och Hovaån Bakgrund Skagern ligger på gränsen mellan Västra Götalands län, Värmlands län och Örebro län och är till ytan Sveriges 18:e största sjö och tillhör Gullspångsälvens vattensystem.
Läs merStora sjöarna landningar i yrkes- och fritidsfisket
Stora sjöarna landningar i yrkes- och fritidsfisket Beståndsmodell för vild lax i Vänern Rebecca Whitlock, Katarina Magnusson, Anders Kagerwall In Beståndsmodell nyttjas idag av ICES för lax i Östersjön
Läs merFysiska avledare för uppsamling av blankål vid vattenkraftverk
Fysiska avledare för uppsamling av blankål vid vattenkraftverk - Tekniska utmaningar och kostnadseffektiviseringar Axel Emanuelsson, Peter Wilén, Mats Lund, Johan Östberg, Urban Öhrfeldt, Ylva Hemfrid-Schwartz,
Läs merFiskutsättningar Put & take Nya arter Återintroduktion Kompensation & Förstärkning
Fiskutsättningar Put & take Nya arter Återintroduktion Kompensation & Förstärkning Erik Degerman & Ingemar Näslund Sveriges fiskevattenägareförbunds nationella konferens Norrköping 22-23 november 2017
Läs merGenetisk analys av Klarälvslax från Forshaga avelsfiske 2011
2012-07-04 Genetisk analys av Klarälvslax från Forshaga avelsfiske 2011 Stefan Palm & Tore Prestegaard Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm, Institutionen för akvatiska resurser, SLU Inledning I Klarälven
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat tre vattendrag. De inventerade vattendragen är Vallby å, Kollerödsbäcken samt bäcken från Iglekärr som mynnar
Läs merÅrsredovisning 2005 Projektet laxintroduktion i Testeboån, (Salmon Action Plan)
Årsredovisning 25 Projektet laxintroduktion i Testeboån, (Salmon Action Plan) 1 Inledning Inom ramen för den av Fiskerikommissionen för Östersjön antagna planen för vildlaxens bevarande, Salmon Action
Läs merTillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd
Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd Utrivning av Milsbro och Gällsta kraftverk i Gnarpsån samt omledning av Lunnsjöbäcken vid Lunnsjöns utlopp och vid bäckens utlopp
Läs merFörslag på åtgärder i Hagbyån-Halltorpsån
2013-11-13 Förslag på åtgärder i Hagbyån-Halltorpsån ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se Åtgärdsförslag ID Namn och vattendrag Åtgärdstyp A Trottorps damm,
Läs merRedovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008
Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008 Emåförbundet 2008 På uppdrag av Norrköpings kommun T. Nydén & P. Johansson Inledning Pjältån 2008 Denna rapport redovisar översiktligt genomförda
Läs merBernt Moberg. Framtiden för laxen?
Bernt Moberg Framtiden för laxen? 3 , Testeboån Vattendirektivet det viktigaste som hänt fiskevården. Vattenrådet är en mötesplats för ökad demokrati i vattenförvaltningen. Vattenrådet är en kunskapsspridare
Läs merÖstersjölaxälvar i Samverkan
Östersjölaxälvar i Samverkan Yttrande angående remiss Datum Dnr Mottagare 2015-05-01 1344-15 Havs- och Vattenmyndigheten Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde
Läs merBevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd. Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr)
Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr) Jens.persson@havochvatten.se Dagens presentation Regeringsuppdrag 2015 Förvaltning av
Läs merTill Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran.
1(5) 2019-03-29 Till Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran. Bakgrund Rubricerade myndigheter föreslår att verksamheterna som omfattas av
Läs merFiskevårdsteknik AB FORTUM ELDBÄCKEN, VÄSTERDALÄLVEN FISKVANDRING Lund
FORTUM ELDBÄCKEN, VÄSTERDALÄLVEN FISKVANDRING 8 3 Kaprifolievägen, 7 38 Lund. Telefon 6 7. Epost: info@fvt.se FORTUM ELDBÄCKEN, VÄSTERDALÄLVEN FISKVANDRING 8 Inledning Västerdalälven avvattnar ett stort
Läs merFågelsjörummet John Nyman
1(5) PROTOKOLL MYNDIGHETSNÄMNDEN Plats och tid Fågelsjörummet Beslutande Per Olov Persson (M) Tommy Borg (S) John Nyman (C) Sune Frost (MP) Lasse Bergqvist (L) Ej beslutande Övriga deltagande Elisabet
Läs merMotion till riksdagen 1986/87: J o905 Magnus Persson m. fl. (s) Ändring i vattenlagen, m. m.
Motion till riksdagen 1986/87: J o905 Magnus Persson m. fl. (s) Ändring i vattenlagen, m. m. Klarälven är av tradition en fiskrik älv som framgångsrikt bidragit till landets samlade energiproduktion. I
Läs merVATTENKRAFT. Information om. renovering av Långforsens vattenkraftstation INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T
VATTENKRAFT INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T 2017 Information om renovering av Långforsens vattenkraftstation 1 LÅNGFORSEN IDAG KRAFTVERK 33M3/S 8M3/S Oförändrad vattenmängd Vi vill renovera stationen där
Läs merKLARÄLVENS VATTENRÅD 2015-04-27. AÄ rende 34925-2014: Remissvar - Vattenfo rvaltning Klara lvens avrinningsomra de. Sammanfattning
AÄ rende 34925-2014: Remissvar - Vattenfo rvaltning Klara lvens avrinningsomra de Sammanfattning Klarälvens vattenråd ser positivt på att vattenfrågorna genom EUs vattendirektiv har fått ett större fokus
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat två vattendrag. De inventerade vattendragen är Lahällabäcken som mynnar i Lökebergskile samt Tjuvkilsbäcken.
Läs merHur påverkas migrerande fiskar av vattenkraftverk och dammar?
Hur påverkas migrerande fiskar av vattenkraftverk och dammar? Erik Johansson Independent Project in Biology Självständigt arbete i biologi, 15 hp, vårterminen 2015 Institutionen för biologisk grundutbildning,
Läs merMetoder för att kvantifiera ekologiska effekter av miljöåtgärder i reglerade vattendrag
Metoder för att kvantifiera ekologiska effekter av miljöåtgärder i reglerade vattendrag Kjell Leonardsson Peter Rivinoja, (Andreas Gyllenhammar) Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå Minimitappning & ekologiskt
Läs merFISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013
FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i
Läs mer