Företagarna om arbetsgivaravgiftsväxling. PM om Företagarnas panel om arbetsgivaravgifter

Transkript

1 Företagarna om arbetsgivaravgiftsväxling PM om Företagarnas panel om arbetsgivaravgifter René Bongard och Henrik Sjöholm november 2013

2 Innehållsförteckning 1 Allmänt om Företagarnas panel Metod för kvalitetssäkring Panelsvarens sammansättning jämfört med hela företagsstocken Påverkan beroende på respondenters kön Påverkan beroende på respondenters företagsstorlek Branschtillhörighetens påverkan Påverkan från företagarens ålder Viktning av svaren Begränsning till företag med anställda Om den aktuella undersökningen Panelresultat Vilken åtgärd är mest effektiv för att öka sysselsättningen? Hur är det principiella stödet för en arbetsgivaravgiftsväxling? Påverkan på det egna företaget av en arbetsgivaravgiftsväxling Innebär dagens riktade nedsättningar merarbete för företagen? Analys Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Vi företräder närmare företagare, vilket ger oss en stor möjlighet att påverka och driva opinion för ett bättre företagarklimat. Dessutom erbjuder vi våra medlemmar unika medlemstjänster och förmåner. Företagarna är en medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt obunden intresseorganisation. Vi finns över hela landet med 19 regionkontor och 260 lokala nätverk och mötesplatser. info@foretagarna.se

3 Företagarnas panel är ett främst internt undersökningsverktyg för Företagarna för att pejla företagares åsikter och påverkan av olika händelser i omvärlden. Panelen är självrekryterad och har i dagsläget knappt 4000 anmälda deltagare, varav ca 300 är inaktiva och returneras vid utskick. Typiskt sett genererar panelen svar beroende på när den skickas ut, komplexiteten och frågeställningarna. Panelen används främst för att ge en indikation i aktuella frågor och kommuniceras inte regelbundet från Företagarnas sida, främst därför att paneler är svåra att kvalitetssäkra. Dock uppstår ibland resultat som är så tydliga att man måste ta dem på allvar. Som alla självurvalda paneler finns metodproblem. Utan ett slumpmässigt urval är det omöjligt att tala om statistisk signifikans. Det är svårt att göra en bedömning av hur bortfallet ser ut och vad det beror på. Det är också svårt att helt försäkra sig mot aktivism från ett fåtal deltagare. Samtidigt är Företagarnas erfarenhet av panelen goda. I och med att frågorna sällan berör partipolitik är risken låg för ideologiskt motiverad aktivism från respondenterna. Frågorna som ställs berör utan undantag företagens verklighet och vid tidigare jämförelser med inköpta mätningar med slumpmässigt urval har resultaten visat sig hålla. Det innebär inte att man kan tolka ens tydliga siffror okritiskt. Denna metod-pm syftar till att analysera Företagarnas panel om stödet för en arbetsgivaravgiftsväxling genom att granska hur svaren ser ut och vilka effekter en omviktning av svaren kan ge. Kvalitetssäkringen består av flera led. I ett första moment jämförs panelens sammansättning med den svenska företagsstrukturen, för att studera skevheter i urvalet. Med grund i denna redovisas två viktade resultat av panelsvaren, beroende på om företag utan anställda inkluderas eller ej. Slutligen görs en kvalitativ analys av resultaten. I detta avsnitt jämförs respondenternas fördelning på kön, ålder, företagsstorlek och bransch med hela den svenska företagsstrukturen. För respektive faktor görs även en kvalitativ, men exemplifierad analys, av hur skevheter i urvalet kan ha påverkat det samlade resultatet av panelen. 2

4 Sverige (scb) Man Kvinna Panel % 20% 40% 60% 80% 100% Figur 1 Respondenter fördelade på kön jämfört med alla företag i Sverige Andelen kvinnor är något lägre bland respondenterna i Företagarnas panel. Ser man till hur män respektive kvinnor svarat på frågorna underskattar panelen snarast stödet för en arbetsgivaravgiftsväxling. Nedbrutet på de fyra frågorna visar det sig att svarande kvinnor i större utsträckning än män ser fördelar för det egna företaget och stödjer en förändring. Som ett exempel kan frågan om vad som är bäst ur det egna företagets perspektiv betraktas: Fråga 1: Vilken åtgärd som anses vara mest effektiv (oviktat) Särskild sänkning av arbetsgivaravgiften för grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden, t.ex. ungdomar Kvinnor Män Summa Generell sänkning av arbetsgivaravgiften Annat Vet ej

5 Sverige (scb) anställda 1-9 anställda anställda Panel Fler än 49 anställda 0% 50% 100% Figur 2 Respondenter efter företagsstorlek jämfört med alla företag i Sverige Ifråga om hur företagens storlek inverkar på hur företag skulle påverkas råder, något överraskande, en stor samstämmighet mellan alla företag som har anställda. Däremot avviker gruppen som saknar anställda naturligt, då många inte upplever någon påverkan alls. Därmed påverkar sammansättningen av respondenterna i panelen resultatet av undersökningen. Väsentligt fler bland panelens respondenter än bland alla företag i Sverige har minst en anställd. I landet som helhet saknar nästan ¾ av alla företag anställda, medan det är fallet endast för 1/6 av paneldeltagarna. Ett exempel på skillnaden i utfall är just frågan om hur det egna företaget påverkas (exemplifierat endast med skillnaden mellan företag utan anställda och med 1-9 anställda): Fråga 3: Hur det egna företaget skulle påverkas av en arbetsgivaravgiftsväxling (oviktat) 0 anställda 1-9 anställda Alla företag Det vore positivt för företaget Det vore negativt för företaget Det har ingen betydelse Inte relevant företaget har inga anställda Vet ej

6 Jordbruk, Tillverknings- och Energi och miljö Byggindustri Handel Transportföretag Hotell och restaurang Informations- och Kreditinstitut och Fastighetsbolag Företagstjänster Utbildning Vård och omsorg Personliga och Annat november % 25% 20% 15% 10% 5% 0% Panel Sverige (scb) Figur 3 Branschfördelning bland respondenter jämfört med alla företag i Sverige Branschtillhörigheten bland respondenterna i panelen skiljer sig på några punkter tydligt från branschstrukturen i hela landet. Tydligast är frånvaron av jordbruksföretag, som främst organiseras genom LRF. I panelen är främst företag inom tillverkning, byggindustri samt informations och kommunikationssektorn överrepresenterade jämfört med den nationella strukturen. Bland de olika branscherna drar svaren ibland åt olika håll. Det är också vanskligt att från få svarande dra slutsatser, varför svaren nedbrutna på bransch bör tolkas ytterst försiktigt och med vetskap om att ett antal branscher har mycket få respondenter. Likväl går det att se vissa mönster bland de största branscherna bland respondenterna. I de fem största representerade branscherna är det principiella stödet för en arbetsgivaravgiftsväxling något lägre inom byggindustri samt informations- och kommunikationsföretag. Stödet är något högre än genomsnittet inom handel samt tillverknings- och utvinningsindustri. Det går med andra ord inte omedelbart att säga att branschstrukturen bland respondenterna påverkar resultatet av panelen i någon större utsträckning. Fråga 2: Principiellt stöd för en arbetsgivaravgiftsväxling (oviktat) Det är en bra idé Det är en dålig idé Vet ej Annat Byggindustri Energi och miljö Fastighetsbolag Företagstjänster Handel Hotell och restaurang Informations- och kommunikationsföretag Jordbruk, skogsbruk och fiske Kreditinstitut och försäkringsbolag Personliga och kulturella tjänster Tillverknings- och utvinningsindustri Transportföretag

7 Utbildning Vård och omsorg Alla Panelen Alla företagare Upp till 39 år år år 60 år eller äldre Figur 4 Åldersfördelning bland respondenterna jämfört med alla företagare i Sverige Jämfört med den samlade företagsstrukturen i Sverige skevar Företagarnas panel mot äldre respondenter. Tyvärr är inte ålderskategorierna fullt jämförbara med SCB:s, men en jämförelse uppdelad på samma antal kategorier ger en tydlig bild av färre unga företagare och fler äldre bland respondenterna. En intressant iakttagelse är att svaren tenderar att fördelas så att de yngsta företagarna ser mer positivt på en arbetsgivaravgiftsväxling än äldre, vilket talar för att panelen närmast underskattar det samlade stödet. I och med antalet svarande unga i panelen är få måste dock resultatet tolkas mycket restriktivt: Fråga 3: Påverkan på det egna företaget av en växling (oviktat) Det har ingen betydelse Det vore negativt för företaget Det vore positivt för företaget Inte relevant - företaget har inga anställda Vet ej Upp till 39 år år år år eller äldre Totalsumma För att få en bild av den totala påverkan av skevheter i urvalet av respondenter jämförs siffrorna med viktade siffror som korrigerar urvalet så att det liknar den nationella företagsstrukturen. Konkret görs detta genom att korrigerande vikter räknas fram för olika företagsstorlek, kön, ålder och bransch. För varje respondent multipliceras därefter de erhållna vikterna i respektive kategori för att ge en totalvikt, som påverkar vilken vikt det enskilda svaret får i sammanställningen. 6

8 I viktningen har vi vidare uteslutit de företag som i Företagarnas panel har fyllt i annan bransch, då denna kategori saknar motsvarighet i SCB:s sammanställning. Det innebär att basen för de viktade svaren uppgår till 902 respondenter. november 2013 Vid en granskning av svaren, liksom resultatet av de viktade svaren, ger tydligt vid handen att företag utan anställda i stor utsträckning svarar annorlunda på flera frågor, inte minst därför att man sällan berörs av åtgärden. En ytterligare kontroll har därför gjorts genom att, från de viktade svaren, utesluta företag som saknar anställda. Därmed uppgår basen för denna viktning till 741 respondenter. Bakgrunden till undersökningen var att Företagarna i samband med diskussionen om budgetpropositionen noterade att de olika riktade sänkningar av arbetsgivaravgiften som genomförts eller aviserats nästan motsvarar den beräknade kostnaden för det förslag om Arbetsgivaravdrag som Företagarna tidigare presenterat. Avsikten med undersökningen var att se om det bland landets företagare fanns stöd för att gå vidare med ett förslag om att ersätta dagens selektiva sänkningar med ett Arbetsgivaravdrag. I samband med frågorna presenterades dels regeringens förslag, dels Företagarnas tidigare förslag med följande formulering: De samlade arbetsgivaravgiftssänkningar som finns idag motsvarar ur ett statsbudgetperspektiv i princip Företagarnas förslag om ett arbetsgivaravgiftsavdrag. Detta innebär ett borttagande av den allmänna löneavgiften (9,88 procentenheter) för lönesummor upp till 3,2 miljoner kronor, motsvarande ungefär 10 anställda. Någon närmare beskrivning av dagens nedsättningar annat än att de berör t.ex. ungdomar och äldre gjordes inte, då antagandet var att Företag som har anställda och varje månad fyller i skattedeklarationer i någon utsträckning är bekanta med de nedsättningar som finns. Panelen genomfördes under veckan till Totalt skickades 3945 förfrågningar ut, varav 1037 respondenter öppnade undersökningen. Av dessa besvarades panelen av 1004 respondenter, vilket ger ett bortfall i denna del på 33 respondenter (3 %). Panelen bestod av totalt sju frågor, varav fråga ett handlar om ett antal bakgrundsvariabler. Frågorna två och tre behandlade företags finansieringssituation och berör alltså inte den aktuella frågan. Frågorna fyra till sju handlade om arbetsgivaravgiftsväxling (som alltså inte benämns så i frågorna eller beskrivningarna). Dessa frågor benämns, för enkelhets skull, som fråga 1-4 i rapporten, medan bakgrundsdata beskrivs i ett särskilt avsnitt. 7

9 Ur ditt företags perspektiv, vilken åtgärd uppfattar du som mest effektiv för att öka sysselsättningen? Panelen Viktat svar Viktat svar exkl företag utan anställda Särskild sänkning av arbetsgivaravgiften för grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden, t.ex. ungdomar Generell sänkning av arbetsgivaravgiften Annat Vet ej Panelen Viktat svar Viktat svar exkl företag utan anställda Figur 5 Mest effektiva åtgärd för att öka sysselsättningen, oviktat och viktat I de olika viktningarna syns tydligt påverkan av företag utan anställda, som leder till att det samlade resultatet visar en väsentligt lägre effekt av en arbetsgivaravgiftsväxling och en större effekt av särskilda sänkningar. Utesluts däremot företag utan anställda ger viktningen ett starkare stöd för hypotesen än den ursprungliga panelen. Det är också värt att notera att, även om man viktar resultaten, så är andelen företag som uppger att en växling är mest effektiv dubbelt så stor som andelen som menar att en särskild sänkning är mer effektiv. 8

10 Anser du principiellt att det vore e bra idé att ersätta dagens nedsättningar av arbetsgivaravgiften (ungdomar, äldre etc) med en generell nedsättning av arbetsgivaravgiften? Panelen Viktat svar Viktat svar exkl företag utan anställda Det är en bra idé Det är en dålig idé Vet ej Panelen Viktat svar Viktat svar exkl företag utan anställda 10 0 Det är en bra idé Det är en dålig idé Vet ej Figur 6 Principiellt stöd för en arbetsgivaravgiftsväxling, oviktat och viktat Oavsett hur frågorna viktas, med eller utan företag som saknar anställda, är det principiella stödet bland respondenterna överväldigande för en växling. Om man viktar svaren och exkluderar företag som saknar anställda har idén stöd bland mer än åtta av tio svarande. Hur skulle ditt företag påverkas om samtliga sänkningar av arbetsgivaravgiften för vissa grupper (ungdomar, äldre etc) togs bort och istället ersattes av en lägre generell arbetsgivaravgift? 9

11 Panelen Viktat svar Viktat svar exkl företag utan anställda Det vore positivt för företaget Det vore negativt för företaget Det har ingen betydelse Inte relevant företaget har inga anställda Vet ej Panelen Det vore positivt för företaget Det vore negativt för företaget Det har ingen betydelse Inte relevant företaget har inga anställda Vet ej Viktat svar Viktat svar exkl företag utan anställda Figur 7 Påverkan på egna företaget av en arbetsgivaravgiftsväxling, oviktat och viktat I denna fråga syns tydligt effekten av att andelen företag utan anställda är låg i panelen. Viktar man upp svaren uppger mer än fyra av tio respondenter att frågan inte är relevant. Exkluderar man företag utan anställda, så ökar andelen som uppger att en växling skulle vara positiv för företaget till sju av tio svarande. Oaktat hur man viktar siffrorna är andelen företag som uppger att en växling skulle vara negativ mycket liten. Innebär de riktade arbetsgivaravgiftssänkningarna för olika grupper merarbete för ditt företag och i så fall hur mycket? 10

12 Panelen Viktat svar Viktat svar exkl företag utan anställda Inget nämnvärt merarbete Visst merarbete Betydande merarbete Stort merarbete 1 0 (0,2) 1 Mycket stort merarbete 1 0 (0,1) 0 (0,4) Inte relevant företaget har inga anställda Vet ej Panelen Viktat svar Viktat svar exkl företag utan anställda Figur 8 Administrativ börda av olika nivåer på arbetsgivaravgiften, oviktat och viktat Även i frågan om byråkratisk börda påverkar viktningen av företag utan anställda stort. Totalt uppger ca en tredjedel av företagen vid en viktning exklusive företag som saknar anställda att dagens modell innebär visst eller betydande merarbete. Den administrativa bördan förefaller inte, givet svaren, att vara ett tungt vägande skäl mot selektiva nedsättningar av arbetsgivaravgiften. Även om panelsvar alltid ska tolkas försiktigt ger panelen om arbetsgivaravgiftsväxling ett entydigt svar. Det visar sig också att kontroll över olika indelningar av företag (kön, ålder, branschstruktur) snarare leder till att panelen under- än överskattar stödet. Ett undantag i detta avseende är den totala branschstrukturen utgående från antalet anställda i företaget. Viktas panelen om för företag utan anställda minskar 11

13 stödet för hypotesen att en växling skulle vara positiv för företagen, även om den fortfarande är mycket starkare än stödet för dagens selektiva nedsättningar av arbetsgivaravgifterna. Det finns dock starka skäl att avstå från att inkludera svaren från företag utan anställda. Många av dessa företag saknar ambition att växa och det finns en förhållandevis stor andel företag som är att beskriva som bisysslor, eller som företagardelen hos en kombinatör, som förenar företagande med anställning. Även utan felmarginaler och med marginal för värderingarna i en självvald panel är svaret så pass tydligt att det stödjer Företagarnas hypotes om att en arbetsgivaravgiftsväxling är en önskvärd reform. november