Hur mår Jönköping? Gröna nyckeltal 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur mår Jönköping? Gröna nyckeltal 2008"

Transkript

1 Hur mår Jönköping? Gröna nyckeltal 28

2 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...5 Vår livsmiljö...5 Bakgrund...5 Trender luft...6 Trender vatten...9 Trender natur...1 Boende och stadsutveckling...11 Bakgrund...11 Trender stadsutbredning...11 Trender kollektivtrafik...12 Energi och transporter...13 Bakgrund...13 Trender energiproduktion...13 Trender energianvändning...14 Trender resor...16 Produktion och konsumtion...18 Bakgrund...18 Trender produktion...19 Trender konsumtion...2 Trender avfall...2 Engagera flera...23 Bakgrund...23 Trender...23 Nyckeltalssammanställning...25 Jönköpings kommun Stadskontoret i samarbete med miljökontoret och stadsbyggnadskontoret Jönköping Sammanställning: Annelie Wiklund, Pernilla Thor, Eva Göransson m.fl. Layout och foto: Christina Lindqvist Tryck: Tabergs Tryckeri AB, november 28

3 Sammanfattning Kommunens nyckeltalssammanställning inom miljöområdet har tagits fram för åttonde året. Under perioden rapporterades miljötillståndet genom 25 Gröna nyckeltal och Hur mår Jönköping? är en fortsättning och utveckling av detta arbete. Hur mår Jönköping? har strukturerats i överensstämmelse med de prioriterade områden som ingår i kommunens samlade miljömålsarbete som kommer att sammanställas i Program för hållbar utveckling miljö under nästa år. I nedanstående tabell redovisas en sammanställning av vilka trender som kan utläsas för de olika nyckeltalen som används för att följa upp olika delområden. Som framgår av sammanställningen bedöms 12 (38 %) av nyckeltalen ha en positiv utveckling medan 16 (5 %) av nyckeltalen i princip står stilla och 4 (12 %) nyckeltal har till och med en negativ utveckling. Nyckeltal De områden som visar en negativ utveckling är att vi tyvärr använder mer och mer energi per invånare och vi kör mer och mer bil per invånare vilket försvårar arbetet med att minska t.ex. vår klimatpåverkan. Tyvärr har utsläppen av växthusgaser i princip varit oförändrade sedan 199 och en kraftig sänkning av utsläppsmängderna är nödvändig om vi ska kunna begränsa växthuseffekten till +2 C. Mängden hushållsavfall ökar vilket bedöms vara negativt eftersom det är en indikation på ökad konsumtion och/eller minskad källsortering. Partikelförekomster på trafikerade gator i Jönköping är också otillfredställande. I övrigt kommenteras de olika nyckeltalen i respektive kapitel. Trender Vår livsmiljö Luft Vatten Natur Boende och stadsutveckling Stadsutbredning Attraktiv kollektivtrafik Energi och transporter Energiproduktion Energianvändning Resor Produktion och konsumtion Produktion Konsumtion Avfall Engagera flera Engagera flera = positiv trend för enskilt nyckeltal = negativ trend för enskilt nyckeltal = neutral trend för enskilt nyckeltal 3

4 4

5 Inledning Hur mår Jönköping? är en redovisning av ett antal nyckeltal som valts ut för att beskriva och åskådliggöra trender inom miljöområdet i Jönköpings kommun. Under perioden rapporterades miljötillståndet genom 25 Gröna nyckeltal och Hur mår Jönköping? är en fortsättning och utveckling av detta arbete. Under 28 har ett arbete inletts för att samordna flera olika dokument inom miljöområdet till ett Program för hållbar utveckling miljö. Programmet är indelat i följande prioriterade områden: Hur mår Jönköping? utgör en del av underlaget för det årliga arbetet med att uppdatera Program för hållbar utveckling miljö och har därför samma struktur. Jönköpings kommun har som målsättning att från och med 21 även kunna publicera nyckeltalen via ett webbaserat verktyg som är tillgängligt för alla. Vår livsmiljö Boende och stadsutveckling Energi och transporter Produktion och konsumtion Engagera flera Vår livsmiljö Bakgrund Luft Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Utan den skulle medeltemperaturen vid jordytan vara nästan -18 C, dvs. 35 C kallare än idag. Enkelt uttryckt innebär växthuseffekten att solstrålningen värmer upp jordytan och växthusgaserna i atmosfären håller kvar den utgående värmestrålningen genom att reflektera värmen tillbaka mot jordytan. Naturliga växthusgaser som finns i atmosfären är framförallt vattenånga och koldioxid. Våra mänskliga aktiviteter förstärker växthuseffekten utöver naturliga variationer, främst genom förbränning av kol, olja och naturgas som ökar halterna av koldioxid i atmosfären. För att kunna jämföra effekten av olika växthusgaser som t.ex. koldioxid, metan och lustgas räknas bidraget från varje enskild gas om till motsvarande mängd koldioxid, s.k. koldioxidekvivalenter (CO 2 -ekv.). Exempel på utsläppsreducerande åtgärder är att minska energianvändningen och övergå till förnyelsebara energikällor. En god luftkvalitet i tätorterna är viktig för människors hälsa och för att förhindra skador på växter, kulturvärden och byggnadsmaterial. Utsläpp från framför allt trafik, men också uppvärmning, försämrar luftkvaliteten i tätorterna. Kväveoxider, partiklar och ozon kan orsaka allergiska reaktioner hos människor. Kvävedioxid kan ge besvär i luftvägarna och minska motståndskraften mot t.ex. infektionssjukdomar. Den kan också leda till att astmatiska besvär förvärras. Flyktiga kolväten, som t.ex. bensen, är cancerframkallande. Partiklar är den luftförorening som orsakar störst hälsoproblem i svenska tätorter. Studier har visat att höga partikelhalter i luften leder till en ökad sjuklighet/dödlighet i lungsjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. Kvävedioxid bildas i samband med olika förbränningsprocesser. Den främsta källan till kvävedioxid i luften i centrala Jönköping är trafiken. Trafiken är också den huvudsakliga källan till bensen i tätortsluften. Vedeldning kan också vara en betydande källa i vissa tätorter. Partiklar (PM 1 = partiklar <1 μm) uppstår vid förbränningsprocesser men bildas också vid slitage av vägbanan, främst då dubbdäck används. Partiklar kan även bildas i atmosfären av luftföroreningar eller av naturliga källor. Exempel på utsläppsreducerande åtgärder är katalysator och partikelfilter på fordon samt minskad användning av dubbdäck. Vatten Försurning av sjöar och vattendrag utgör ett stort problem i framför allt västra delen av Jönköpings kommun. Främsta orsaken till försurningen är sur nederbörd. I västra delen av kommunen är nederbörden relativt hög och marken har där dessutom låg motståndskraft mot surt nedfall. Utsläpp av kväveoxider och svaveldioxid från trafik och energianläggningar är huvudorsaken till den sura nederbörden. När ph-värdet sänks i sjöar och vattendrag slås försurningskänsliga arter ut, t.ex. kräfta och mört. Kalkning är den vanligaste åtgärden för att mildra effekten av försurande utsläpp förutom utsläppsreducerande åtgärder. 5

6 Även övergödande utsläpp av fosfor och kväve påverkar växt- och djurlivet i våra sjöar och vattendrag negativt. Övergödande utsläpp drabbar främst sjöar och vattendrag som finns nära tätorter och i jordbruksbygder. Exempel på utsläppsreducerande åtgärder är effektivare rening av avloppsvatten (enskilda och kommunala avlopp) samt förändrad markanvändning inom jordbruket. Natur Det finns cirka 5 arter av växter och djur i Sverige. Av dessa är närmare 2 arter hotade av utrotning. Skogsbruk och jordbruk är de näringar som har mest negativ påverkan på landlevande vilda växter och djur. Exploatering i form av bebyggelse, vägar etc. kan lokalt utgöra ett allvarligt hot mot organismer. Naturreservat är viktiga för att skydda livsmiljöer för hotade växter och djur, men att bilda reservat är inte tillräckligt för att bibehålla den biologiska mångfalden i stort. Andra exempel på åtgärder för att värna hotade arter och livsmiljöer är att upprätta naturvårdsavtal, avsätta biotopskydd samt att bedriva ett långsiktigt hållbart skogs- och jordbruk. Mark Jönköpings kommun var tidigare en utpräglad industrikommun. Här har funnits och finns fortfarande en stor mängd tillverkningsföretag. På senare år har det upptäckts att mark i anslutning till sådana industrier och dess deponier kan vara kraftigt förorenade. Dessa platser brukar kallas för efterbehandlingsobjekt, det vill säga de kan vara i behov av saneringsåtgärder. Länsstyrelsen har upprättat ett register över alla efterbehandlingsobjekt i länet och kommunen har kartlagt var misstänkta föroreningar kan finnas och gjort en plan för vilka objekt som bör undersökas vidare och eventuellt saneras. För närvarande finns inget bra nyckeltal för att följa trender inom detta område, men detta bedöms kunna färdigställas under 21. Mängd (ton/år) Mängd (ton/invånare) Trender luft Energiförsörjning Utsläpp Utsläpp av av växthusgaser (CO (CO 2 -ekvivalenter) 2 -ekvivalenter) totalt Industriprocesser Transporter Arbetsmaskiner Figur 1. Utsläpp av växthusgaser i Jönköpings kommun (ton CO 2 - ekv). Källa: Sveriges MiljöEmissionsDatabas. Det totala utsläppet av växthusgaser har i princip varit oförändrat under ett stort antal år och om vi ska kunna begränsa växthuseffekten till +2 C måste utsläppen reduceras kraftigt. Den sektor som dominerar utsläppsbilden är transportsektorn och vi behöver därför begränsa och effektivisera biltrafiken samt öka andelen förnyelsebar energi i denna sektor, se även figur 19 på s. 16 samt figur 17 på s , 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Lösningsmedelsanvändning Utsläpp av växthusgaser (CO 2 -ekvivalenter) Utsläpp av växthusgaser (CO 2 -ekvivalenter) Figur 2. Utsläpp av växthusgaser per invånare (ton CO 2 -ekv./inv). Källa: Sveriges MiljöEmissionsDatabas. Jordbruk Avfall och avlopp Totalt Jönköpings kommun Sverige Det kan noteras en svagt nedåtgående trend beträffande utsläppen av växthusgaser per invånare. Trenden behöver dock bli väsentligt starkare om utsläppsmålen beträffande växthusgaser ska kunna nås. Anledningen till att utsläppen per invånare är lägre i Jönköpings kommun jämfört med genomsnittet för Sverige är bl.a. att det inte finns så mycket energikrävande industri i kommunen. 6

7 25 Utsläpp av koldioxid från kommunal verksamhet Utsläpp av koldioxid från kommunal verksamhet (exkl. kommunala bolag) Finns endast uppgifter om utsläpp från flygresor fr o m 26 Övrigt 2 Egenägda fastigheter Vatten och avlopp Gatubelysning Mängd (ton) 15 1 Flygresor Kommunägda fordon Egen bil i tjänsten Färjetrafiken Figur 3. Koldioxidutsläpp från kommunal verksamhet, exkl. kommunala bolag (ton/år). Källa: Jönköpings kommun. Uppgifter om flygresor saknas före 26. Som framgår av figur 3 och figur 4 orsakas huvuddelen av CO 2 -utsläppen från kommunal verksamhet av fastighetsdrift och transporter. Det totala koldioxidutsläppet (figur 3) visar en svagt nedåtgående trend medan utsläppet per anställd visar en starkare nedåtgående trend. Att relatera verksamhetens omfattning till enbart antal anställda är ett mycket grovt mått men kan ändå ge en indikation. Det är dock nyckeltalet som beskriver de totala utsläppen som är viktigast från miljösynpunkt. Även utsläppen från den kommunala verksamheten behöver reduceras ytterligare för att gällande mål ska kunna uppnås. Mängd (kg/anställd) Färjetrafiken Utsläpp av koldioxid från kommunal verksamhet Egen bil i tjänsten Koldioxidutsläpp per anställd i kommunal verksamhet Kommunägda fordon Flygresor Gatubelysning Figur 4. Koldioxidutsläpp från kommunal verksamhet, exkl. kommunala bolag (kg/anställd). Källa: Jönköpings kommun. Vatten och avlopp Egenägda fastigheter Övrigt Totalt Odengatan. Den sektor som dominerar utsläppsbilden är transportsektorn och vi behöver därför begränsa och effektivisera biltrafiken samt öka andelen förnyelsebar energi i denna sektor. 7

8 I figur 5 redovisas ett nyckeltal som beskriver bakgrundshalter av luftföroreningar i Jönköpings tätort (årsmedelvärden) och mätningar sker vid Hoppets torg. Som framgår av diagrammet ligger samtliga parametrar väl under gällande miljökvalitetsnormer som är en miniminivå på luftkvaliteten som måste uppfyllas. I figur 6 redovisas ett nyckeltal som beskriver situationen på hårt trafikerade gator i Jönköping. Enligt gällande miljökvalitetsnorm får ett angivet dygnsmedelvärde (som är högre än årsmedelvärdet) överskridas maximalt ett visst antal gånger per år. Nyckeltalet redovisar hur många överskridanden som förekommer på trafikerade gator i Jönköping. Av diagrammet framgår att antalet överskridanden av kvävedioxidhalten väl understiger det tillåtna antalet. När det gäller partiklar tangeras däremot det tillåtna antalet överskridanden. Under hösten 28 har därför ett handlingsprogram för att sänka partikelhalterna på trafikerade gator tagits fram. Även om det är för få värden för att kunna utläsa en trend klassas nyckeltalet som negativt med hänsyn till partikelhalten. Halt (µg/m 3 ) 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1, Halt (µg/m 3 ) / / /95 Luftkvalitet i tätort, Bensen Luftkvalitet i tätort, Bensen (gränsvärde 5µ/m 3 ) (gränsvärde 5µ/m 3 ) 1995/ / / / / 2/1 21/2 22/3 23/4 Luftkvalitet i tätort, NO 2 och PM1 (gränsvärden Luftkvalitet inom i tätort parentes) NO 2 och PM1 (gränsvärden inom parentes) 24/5 25/6 26/7 27/8 NO2 2 (4µg/m3) 3 ) PM1 (4µg/m3) 3 ) Figur 5. Luftkvalitet (bakgrundsvärden = Hoppets torg) i Jönköpings tätort. Uppmätt halt av olika luftföroreningar som jämförs med gällande miljökvalitetsnorm (årsmedelvärden) / / / / / / / / 2/1 21/2 22/3 23/4 24/5 25/6 26/7 27/ Luftkvalitet på trafikerade gator (gränsvärden inom parentes) Luftkvalitet på trafikerade gator (gränsvärden inom parentes) Figur 6. Luftkvalitet på trafikerade gator i Jönköpings tätort (NO 2 Kungsgatan, PM1 Barnarpsgatan). Antal överskridanden av gällande dygnsmedelvärde enligt miljökvalitetsnorm. Antal dygn med för höga halter Barnarpsgatan, PM 1 (5 µg/mpm dygn) (5 µg/m3, 35 dygn) Kungsgatan, NO 2 (6 µg/mno2 3 7 (6 dygn) µg/m3, 7 dygn)

9 Trender vatten Övergödning Vattenprover i recipientkontroll där halterna av fosfor och kväve visar på mycket näringsrikt tillstånd jämfört med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder Övergödning Helikopterkalkning av våtmark i anslutning till Nissans vattensystem. 6 5 Kväve (N) Fosfor (P) 4 Andel vattenprov (%) Figur 7. Andel vattenprover (%) i recipientkontroll där halterna av fosfor och kväve visar mycket näringsrikt tillstånd enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Källa: Länsstyrelsen i Jönköpings län. Som framgår av diagrammet har det varit en positiv utveckling beträffande fosforförekomsten i våra vattendrag medan kvävesituationen är mer oförändrad. 3 Försurning Vattenprover i recipientkontroll i Nissans Försurning vattensystem som visar mycket svag motståndskraft mot försurning 25 Andel vattenprov (%) Figur 8. Andel vattenprover (%) från Nissans vattensystem som visar på mycket svag motståndskraft mot försurning. Någon bild av försurningssituationen för hela kommunen finns inte utan statistik finns endast tillgänglig för Nissan där försurningsproblem finns. Vattendraget kalkas sedan lång tid tillbaka och tack var det har en stabil nivå beträffande motståndskraften mot försurning kunnat uppnås. Värden finns för en längre tidsserie tillbaka, men eftersom provtagningsmetoden förändrats är de inte jämförbara. 27 års värden indikerar dock att situationen kan vara på väg att försämras igen. 9

10 Trender natur Andelen skyddad natur genom naturreservat och biotopskydd ökar successivt i kommunen vilket är positivt. 5, 4,5 4, 27 Areal naturreservat: ha Areal biotopskydd: 5 ha Naturreservat: 26 st Biotopskydd: 27 st Skyddad natur Skyddad natur naturreservat och biotopskydd 3,5 Andel av landareal (%) 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Figur 9. Andel (%) skyddad natur genom naturreservat eller biotopskydd. Källa: Länsstyrelsen i Jönköpings län. Bondberget Strömsbergsskogen 1

11 Boende och stadsutveckling Bakgrund Trender stadsutbredning En hållbar utveckling av våra städer med dess infrastruktur är en viktig förutsättning för att minska vår totala miljöpåverkan. Det är t.ex. angeläget att tillväxten av våra tätorter så lite som möjligt sker genom ianspråktagande av jord- och skogsbruksmark eller annan typ av värdefull mark. För att minska miljöpåverkan från transportsektorn är det angeläget att våra tätorter har en attraktiv och väl fungerande kollektivtrafik samt att det finns väl utbyggda gång- och cykelvägar. I detta avsnitt redovisas uppföljning av kollektivtrafikens attraktivitet medan användningen av kollektivtrafiken och cykelvägarna följs upp i avsnitt Resor på s. 16. En annan viktig del av stadens infrastruktur utgörs av vårt vatten- och avloppssystem. Detta system försörjer oss med dricksvatten och tar omhand avloppsvatten och dagvatten. Utsläppen av avloppsvatten och dagvatten medför ofta påverkan på närliggande vattendrag. Avloppsvatten som leds till kommunala avloppsreningsverk uppfyller normalt gällande krav på rening medan funktionen hos enskilda avloppsanläggningar varierar i stor utsträckning. Något nyckeltal för att kunna följa denna utveckling kan dock i dagsläget inte beräknas. Uppföljning av ett nyckeltal som beskriver utsläpp från dagvatten är för närvarande heller inte möjlig. Antal invånare/ha 2, 19, 18, 17, 16, 15, 14, 13, 12, 11, 1, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Figur 11. Förtätning (antal invånare/ha i tätort). Källa: SCB. 11 Tillväxttakt (ha/år) 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1, Förtätning Förtätning tätorter Jönköping/ Huskvarna Bankeryd Taberg/ Norrrahammar Alla tätorter i Jönköpings kommun Tillväxttakt tätorter Tillväxttakt för tätorter, Figur 1. Tillväxttakt i utvalda tätorter samt totalt i kommunen (ha/år som genomsnitt under en femårsperiod). Källa: SCB. Detta nyckeltal visar tillväxttakten för de tre största tätorterna i kommunen samt den totala tillväxttakten för samtliga tätorter i kommunen. Eftersom tätortsuppföljning endast sker vart femte år kan någon trend ännu inte identifieras. Det kan konstateras att tillväxttakten har varierat mellan de olika femårsperioderna med en kraftig uppgång i början av 2-talet. Jönköping/ Huskvarna Bankeryd Taberg/ Norrrahammar Barnarp Bottnaryd Gränna Tenhult Lekeryd Genomsnitt tätorter Detta nyckeltal ska i första hand visa en jämförelse över tiden för varje enskild tätort istället för en jämförelse mellan tätorterna. Detta eftersom det i olika tätorter ingår olika mycket industriområden och övriga ytor där det inte finns bostäder. Som framgår av figur 11 har Jönköping/ Huskvarna, Taberg/Norrahammar, Gränna och Tenhult haft en stigande trend beträffande förtätningen medan Bankeryd, Barnarp, Bottnaryd och Lekeryd haft en sjunkande trend. Kommunens tätorter blir alltså både tätare och glesare. I genomsnitt kan en svagt positiv trend noteras men trenden klassas som stillastående på grund av de små skillnaderna.

12 Trender attraktiv Attraktiv kollektivtrafik (< 4 m fågelvägen) Attraktiv kollektivtrafik (< 4 m fågelvägen) Andel (%) 1, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, A = >8 turer/vecka*, motsv >3 turer/h i en riktn. B = 3-8 turer/vecka* motsv ca 1-3 turer/h i en riktn. C = 1-3 turer/vecka* motsv ca <1 tur/h, >7 turer/dygn i en riktn. D = <1 turer/vecka* motsv ca < 7 turer/dygn i en riktn. E = Summan A - D *Summan av antal turer i båda riktningar A B C D E Figur 12. Andel personer (%) som bor på attraktivt avstånd (< 4 m fågelväg) från hållplats med kollektivtrafik. Källa: Länstrafiken, Jönköpings kommun. Som framgår av diagrammet bor nästan hälften av invånarna i Jönköpings kommun närmare än 4 m fågelvägen till en hållplats med mycket god kollektivtrafik. Mycket god kollektivtrafik har i denna sammanställning definierats som en hållplats med turer var 2:e minut eller oftare i vardera riktningen. Totalt ca 9 % av invånarna bor närmare än 4 m fågelvägen till någon form av kollektivtrafik. Tyvärr har attraktiviteten hos kollektivtrafiken i kommunen minskat något mellan 27 och 28, men nyckeltalet klassas som stillastående p.g.a. små skillnader och få värden. Resor med Resor med buss och tåg tåg Som framgår av figur 13 har antalet fordonsmil med buss och tåg inte ökat under de senaste åren utan en mindre nedgång kan tyvärr noteras även om trenden bedöms vara stillastående. Antal (1 mil/år) tåg (1 mil/år) buss (1 mil/år) Figur 13. Antal fordonsmil som körs med buss och tåg i kollektivtrafik i Jönköpings kommun (1 mil/år). Källa: Jönköpings länstrafik. För att minska miljöpåverkan från transportsektorn är det angeläget att våra tätorter har en attraktiv och väl fungerande kollektivtrafik samt att det finns väl utbyggda gång- och cykelvägar. 12

13 Energi och transporter Bakgrund Samhällets användning av energi belastar miljön på flera olika sätt. Stoft, kolväten och tungmetaller försämrar luften och påverkar hälsan. Förbränning av fossila bränslen, t.ex. bensin och olja, bidrar till växthuseffekten och ger utsläpp av försurande och övergödande ämnen. Klimatkonsekvenserna till följd av energianvändning är i många fall komplicerade att beräkna och förutse. Detta gäller speciellt elanvändning. Det finns idag ingen allmänt accepterad metod för att miljövärdera användningen av el. Utbyggnaden av fjärrvärmen har bidragit till mindre användning av fossila bränslen och minskade utsläpp av luftföroreningar. Fjärrvärmen produceras av Jönköping Energi AB i kraftvärmeverken Torsvik och Munksjö samt ett antal mindre anläggningar på olika platser i kommunen. I ett kraftvärmeverk produceras både värme och el vilket är effektivt från energisynpunkt. Annan lokal elproduktion utgörs av vattenkraft, vindkraft och biogasbaserad elproduktion på Huskvarna avloppsreningsverk. En kraftig utbyggnad av vindkraftproduktionen planeras i kommunen under de närmaste åren. Biogas är ett miljövänligt lokalt producerat bränsle som utvinns ur olika typer av avfall. Biogas produceras dels på vår avfallsdeponi Hult och dels vid Simholmens och Huskvarna avloppsreningsverk där avloppsslam utgör råvara. På anläggningen vid Simsholmen används även matavfall som råvara. Biogasen används både som bränsle i fjärrvärmenätet, för elproduktion och för produktion av fordonsbränsle. Jönköpings kommun är en transportintensiv kommun med mycket genomfartstrafik på de stora vägarna E4, riksväg 4 och 31, en betydande lokal trafik och en stor speditionsverksamhet. I centrala Jönköping skapar det geografiska förhållandet med smala landpartier mellan de centralt belägna sjöarna också trängsel. Biltrafiken är numera den främsta orsaken till hälsofarliga luftföroreningar, koldioxidutsläpp och störande buller. Trender energiproduktion 25 Biogasproduktion 2 MWh El Energimängd (MWh) 15 1 MWh Fjärrvärme MWh Fordonsbränsle Figur 14. Biogasproduktion (MWh). Källa: Jönköping Biogas AB, Jönköpings kommun. Biogasproduktionen i kommunen har ökat över tiden med undantag för 25 och 27. Orsaken till att produktionen var lägre då är huvudsakligen driftstörningar vid Hult avfallsdeponi. Under 27 ökade produktionen av fordonsbränsle kraftigt vilket är glädjande. Jönköpings kommun planerar att kunna öka produktionen av fordonsbränsle ytterligare genom att matavfall samlas in i större skala från och med 28. Kapaciteten hos produktionsanläggningen för fordonsgas kommer att öka från och med årsskiftet 29/21. Biogas produceras på avfallsdeponin Hult och vid Simholmens och Huskvarna avloppsreningsverk. 13

14 15 Lokalt producerad el el Elproduktion sker lokalt genom vindkraft (,2 %), vattenkraft (37 %), kraftvärmeverk (62 %) och en elgenerator som drivs med biogas på Huskvarna avloppsreningsverk (,2 %). Angivna procenttal avser 27. Som framgår av diagrammet har den totala elanvändningen liksom andelen lokalt producerad el varit relativt konstant även om en svagt uppåtgående trend kan urskiljas. Andelen lokalt producerad el beräknas kunna ökas genom i första hand en utbyggnad av vindkraften men även genom kraftvärmeverket på Torsvik. Genom energieffektivisering bör även den totala elanvändningen kunna minska något vilket ytterligare ökar förutsättningarna för att andelen lokalt producerad el kan öka i framtiden. Total energianvändning (MWh/år) Total elanvändning (MWh) Lokalt producerad el (%) Figur 15. Andel lokalt producerad el (streck med skala till höger) samt total elanvändning (staplar Page 1med skala till vänster). Källa: Jönköping Energi AB, Jönköpings kommun, SCBs kommunala energibalans. 15, 13, 11, 9, 7, 5, 3, 1, -1, Andel lokalt producerad el (%) Trender energianvändning August på Visingsö. Energianvändning Energimängd (kwh/invånare) Totalt Jordbruk,skogsbruk,fiske Industri, byggverks. Offentlig verksamhet Figur 16. Energianvändning per invånare. Källa: SCBs kommunala energibalans. Transporter Övriga tjänster Hushåll Energiproduktion Efter en nedåtgående trend har energianvändningen per invånare tyvärr ökat under Som framgår av diagrammet är det energianvändningen i transportsektorn som dominerar följd av hushållsektorn. Det är dock sektorerna industri och byggverksamhet tillsammans med övriga tjänster som står för den största ökningen. I övriga tjänster ingår t.ex. parti- och detaljhandel, hotell- och restaurangverksamhet, post och telekommunikation, bank- och försäkringsverksamhet m.m. 14

15 Förnyelsebar energi i transportsektorn 4, 3,5 3, Biogas Etanol + FAME Förnyelsebar el 2,5 Andel (%) 2, 1,5 1,,5, Figur 17. Andel föryelsebar energi i transportsektorn. Källa: SCBs kommunala energibalans, Jönköping Biogas AB m.fl. Som framgår av diagrammet är andelen förnyelsebara energi (d.v.s. som inte bidrar till växthuseffekten) i transportsektorn mycket marginell. Trenden är positiv även om utgångspunkten är en mycket låg nivå Förnyelsebar energi Förnyelsebar alla energi sektorer - alla sektorer utom utom transporter Biogasen används både som bränsle i fjärrvärmenätet, för elproduktion och för produktion av fordonsbränsle. Andel (%) Förnyelsebar el % (Nordisk elmix) Förnyelsebar fjärrvärme % Övrigt träbränsle (%) Biogas (%) Figur 18. Andel förnyelsebar energi i övriga sektorer (exkl. transportsktorn). Källa: SCBs kommunala energibalans. I övriga sektorer (exkl. transportsektorn) har man kommit längre i arbetet med att fasa ut fossila bränslen. Som framgår av diagrammet uppgår andelen förnyelsebar energi i övriga sektorer till ca 55% men trenden är tyvärr tämligen stillastående. 15

16 Körsträcka, mil per invånare och år Körsträcka personbilar Trender resor Körsträckan per invånare med personbilar har tyvärr ökat hela perioden sedan 1998 och uppgick under 27 till 742 mil/inv. Som framgår av diagrammet i figur 2 har antalet kollektivtrafikresor per invånare legat relativt konstant under de senaste åren, även om en svagt nedåtgående trend kan noteras. För att kunna minska miljöpåverkan från transportsektorn är det angeläget att biltrafiken minskar till förmån för en ökad kollektivtrafik. Nyckeltalet i figur 21 visar andelen cyklar i förhållande till det totala antalet fordon som färdas till och från centrum. Vad som avses med centrum visas i figur 22. Som framgår av diagrammet är andelen cyklister mycket låg och någon väsentlig förbättring har inte skett under de år då mätningar genomförts. Antal (resor/år) Körsträcka (mil/invånare) Figur 19. Körsträcka med personbil per invånare. Källa: Antal resor med kollektivtrafik Kollektivtrafikresor Figur 2. Antal kollektivtrafikresor/invånare (antal påstigande). Källa: Länstrafiken. 6, Cykelresor Andel cyklar av totalt antal fordon till och från centrum inga mätningar utfördes 27 p g a omfattande vägarbeten 5, 4, Andel (%) 3, 2, 1, Munksjöleden. Körsträckan per invånare med personbilar har tyvärr ökat sedan 1998., Figur 21. Andel cyklister av totala antalet fordon till och från centrum. Källa: Jönköpings kommun. Inga mätningar utfördes 27 p.g.a. omfattande vägarbeten. 16

17 Kortebovägen Lillsjögränd Östra Strandgatan Plantagegränd Båtmansbacken Lönnholmsgatan Spinnerigatan Bomgatan Trafikräkning centrumsnittet gen ipersgatan emsgatan sgatan atan igatan Lyckhemsgatan Talavidsparken Kristinedalsgatan Vegagatan Gröna gatan Idas Park Floragatan Drottninggatan Bellmansgatan Munkgatan Sturegata Junegatan Halle Persgatan Mollbergsgatan Klostergatan Olof Palmes plats Lagermansgatan Pilgatan Västra Torget Torgparken Pilgatan Kungsgatan Scheelegatan S:t Pedersgatan Myntgatan Sjögatan Berzeliigatan Brahegatan Svavelsticksgränd Gjuterigatan Lasarettsgatan Munkplan ötorpsgatan Tändsticksgränd Kapellgatan Berzeliigatan Tegnérgatan Nygatan Brunnsgatan Oxtorgsgatan Klostergatan Fabriksgatan Trädgårdsgatan Västgötagatan Barnarpsgatan F E Elmgrens gata Munksjörondellen Västra Strandpromenaden Djurläkartorget Västra Storgatan Lundströms plats Skolgatan Järnvägsgatan Braheparken Smålandsgatan Kyrkogatan Vallgatan Verkstadsgatan Parkgatan Hotellplan Hamnparken Rådhusparken Residensgatan Vallgatan Hoppets Torg Södra Strandgatan Hoppets Gränd Bredgränd Östra Storgatan Smedjegatan Hovrättstorget Borgmästargränd Norra Strandgatan Vattengränd LantmätargrḶantmätargr. Ankargatan Hovrättsgränd Klubbhusgatan Vagngatan Museigatan Skillnadsgränd Slottsgatan Rosengränd Målargatan Dag Hammarskjölds plats Museiparken Museirondellen Boktryckargatan Apotekargränd Västra Holmgatan Torggränd Skolgränd Gelbgjutargatan Västra Holmgatan Strandpromenaden Fortunagatan Stjärngränd Prästgränd Östra Torget Rökerigränd Poppelgränd Björngränd Kanalgatan Änkhusgatan Slottsgatan Odengatan Stenhuggargatan Ränterigränd Kålgårdsgatan Ulfsparregatan Östra Holmgatan Bolagsgränd Strandgränd Vedtorget Godhemsgatan Tullportsgatan Tullportsrondellen John Bauersgatan John Bauers Park Vintergatan Undergången Rocksjögatan Föreningsgatan Odengatan Liljeholmsgatan Rosenbergsgatan Banvaktsgatan Artillerigatan Knektaparken Östra Storgatan Odengatan Mellangatan Rekrytvägen Lillgatan Kilallén Starrga Liljeholmsparke Kaserngatan Figur 22. Illustration av den gräns där trafikräkningar av motorfordon och cyklar sker som ligger till grund för nyckeltalet andel cyklister av totala antalet fordon till och från centrum (figur 21). Cykelbanor vid Rocksjön, västra brofästet vid Munksjön samt järnvägsövergången vid Jänvägsgatan/Norra Strandgatan. 17

18 Produktion och konsumtion Bakgrund Produktion och konsumtion I Jönköpings kommun finns många företag. För att aktivt arbeta med miljöfrågorna i ett företag utgör miljöstyrning ett viktigt instrument. I större företag och tillverkande industri används ofta ISO 141, en internationell miljöledningsstandard. Miljödiplomering är ett enklare ledningssystem som Jönköpings kommun erbjuder och som lämpar sig väl för mindre företag, tjänsteföretag och offentliga verksamheter. Stiftelsen Håll Sverige Rent erbjuder ett system som kallas Grön Flagg som är speciellt utvecklat för förskolor och skolor. Användningen av de senare systemen redovisas i avsnitt Engagera flera på s. 23 eftersom det är projekt som kommunen driver bl.a. i syfte att engagera flera i miljöarbetet och därmed åstadkomma miljönytta. Ekologisk produktion av livsmedel är skonsammare för växter och djur, bl.a. för att bekämpningsmedel och konstgödsel inte används. FSC- och PEFC-certifiering av skogsbruk ställer bl.a. krav på att spara och skapa vissa livsmiljöer som gynnar den biologiska mångfalden. FSC är en förkortning för Forest Stewardship Council och är en internationell oberoende medlemsorganisation. Det är främst stora skogsägare som anslutit sig till FSC. PEFC (Pan European Forest Certification) som också är en miljömärkning av skog används främst av mindre skogsägare. Avfall Produktion och konsumtion av varor och tjänster genererar avfall. Avfallet behöver tas tillvara för att säkra tillgången på ändliga resurser och hushålla med förnyelsebara resurser. Avfallet ska omhändertas enligt följande prioritering: 1. Återanvändning 2. Materialåtervinning 3. Energiåtervinning 4. Deponering. Hushållen i Jönköping har sedan slutet av 199-talet haft möjligheter att lämna förpackningar av glas, metall, hårdplast, papper samt tidningar och batterier för återvinning vid s.k. återvinningsstationer som drivs av organisationen Förpacknings- och tidningsinsamlingen. Från 28 kommer även mjukplast att samlas in. På kommunala sortergårdar finns möjligheter att lämna grövre avfall och farligt avfall. Från och med oktober 23 deponeras inget hushållsavfall i Jönköping. Hushållsavfall är det avfall som återstår efter att alla förpackningar, matavfall och farligt avfall sorterats ut och detta förbränns för närvarande i kraftvärmeverket på Torsvik. Biogas utvinns ur slam från avloppsreningsverk och sedan 28 används även matavfall som råvara. Efter att biogas producerats används slammet och matavfallet som jordförbättringsmedel. Avloppsslam innehåller näringsämnen som bör återföras till jordbruk och växtodling, vilket minskar användningen av konstgödsel. Det förutsätter emellertid att slammet innehåller acceptabla mängder miljöskadliga ämnen. Slammet kan t.ex. innehålla tungmetaller från industriproduktion, byggnader och produkter, oljeföroreningar och lösningsmedel från verkstäder samt farliga kemikalier från hushåll. Tungmetallerna kvicksilver, kadmium och bly är skadliga för växter, djur och människor redan i små kvantiteter. Kvicksilver påverkar nervsystemet och mental utveckling hos foster. Kadmium kan skada njurfunktionen och ge upphov till benskörhet. Bly påverkar också nervsystemet, men har också visat sig ge upphov till hjärt-kärlsjukdomar. Nonylfenol, PCB och PAH är organiska miljögifter som är svårnedbrytbara, bioackumulerande, d.v.s. anrikas i näringskedjan, och har giftverkan på vattenlevande organismer. Nonylfenol är en nedbrytningsprodukt som härstammar från rengöringsmedel och plasttillverkning, numera förbjudet inom vissa användningsområden. Nonylfenol har bl.a. östrogena effekter, exempelvis feminisering av hanfiskar. Polyklorerade bifenyler (PCB) är en grupp ämnen som innehåller klor. PCB är förbjudet att använda sedan 1978, men förekommer fortfarande i isolering, transformatorer, fogmassor m.m. PCB stör fortplantningsförmågan hos fisk och vattenlevande däggdjur, t.ex. utter. Polyaromatiska kolväten (PAH) är en hel grupp av cancerogena ämnen som t.ex. bildas när oljeprodukter förbränns ofullständigt. 18

19 Trender produktion Det är glädjande att konstatera att antalet företag i kommunen som är certifierade enligt ISO 141:24 stadigt ökat. Detta bidrar till att produktionen i kommunen i allt större utsträckning sker på ett hållbart sätt. Antal (st) Verksamheter med miljöledningssystem ISO 141:24 (exklusive företag som verkar i kommunen men har har huvudkontor utanför) Verksamheter med miljöledningssystem figur 25 Figur 23. Antal företag i Jönköpings kommun som är certifierade enligt ISO 141:24 (exklusive företag som har huvudkontor på annan plats). Källa: Andel areal av åkermark (%) 3, 25, 2, 15, 1, Åkermark Åkermark med med miljöstöd för ekologisk för ekologisk odling odling Jönköpings kommun Sverige Regeringens miljömål 25: 2 % Som framgår av diagrammet har den positiva trenden beträffande andelen åkermark med miljöstöd för ekologisk odling tyvärr avstannat de senaste åren både i Jönköping och i Sverige som helhet. Det är dock positivt att Jönköping har en högre andel än det nationella genomsnittet. 5,, Figur 24. Andel åkermark med miljöstöd för ekologisk odling. Page 1 Källa: Länsstyrelsen i Jönköpings län och Statens Jordbruksverk. Andelen miljöcertifierat skogsbruk i Jönköping har under flera år legat relativt konstant runt ca 5 %. Figur 25. Andel miljöcertifierat skogsbruk, FSC- och PEFC-märkt. Källa: samt skogsägare i kommunen. Andel av skogsmark (%) Miljöcertifierat skogsbruk Miljöcertifierat skogsbruk FSC och PEFC-märkt

20 Trender konsumtion Inköp av ekologiska livsmedel i kommunal verksamhet sker än så länge i mycket begränsad utsträckning men trenden är uppåtgående. Om även närodlade (< 15 mil) icke ekologiska livsmedel räknas med var andelen 13 % under 27. Andel av totala livsmedelsinköp i kronor (%) Ekologiska/närodlade livsmedel Ekologiskt och närodlat i kommunal verksamhet % närodlat % ekologiskt Figur 26. Inköp av ekologiska eller närodlade livsmedel (kr) i kommunal verksamhet. Källa: Jönköpings kommun. Mängd (kg/invånare) , 3, Insamlade förpackningar och tidningar från hushåll Insamlade förpackningar och tidningar från hushåll glas kartong/well metall hårdplast tidningar Totalt Figur 27. Återvinning av förpackningar. Källa: Förpacknings- och tidningsinsamlingen och Jönköpings kommun. Insamlat farligt avfall Insamlat farligt avfall Trender avfall Tyvärr bröts en positiv trend när det gäller den totala mängden återvunna förpackningar under 27. Det är främst insamlingen av tidningar som då minskade. Eftersom även mängden hushållsavfall minskade under 27 kan den minskade mängden dock bero på en minskad mängd tidningsavfall, vilket i så fall är positivt. Det farliga avfallet är mest farligt för miljön och det är därför angeläget att så stor andel som möjligt av detta samlas in. Det är tveksamt om en ökad mängd insamlat farligt avfall är positiv eller negativ. En ökad insamlingsgrad är positivt men ökningen kan även vara en följd av en ökad produktion av farligt avfall vilket är negativt. Trots att kunskap saknas om orsaken till den ökande trenden tolkas trenden tillsvidare som positiv. 3, Mängd (kg/invånare) 2,5 2, 1,5 1,,5, Figur 28. Insamlad mängd farligt avfall (kg/inv). Källa Jönköpings kommun.

21 Det är glädjande att mängden hushållsavfall per invånare sjönk under 27 efter ett par år med ökade mängder. Detta trots att mängden insamlade förpackningar minskade under 27. Den kraftiga uppgången under gör dock att mängden hushållsavfall fortfarande ligger på en hög nivå historiskt sett och trenden bedöms därför fortfarande som negativ. Mängd (kg/invånare) Insamlat hushållsavfall Figur 29. Insamlad mängd hushållsavfall (kg/inv). Källa: Jönköpings kommun. 1,8 1,6 1,4 1,2 Kadmium, kvicksilver, PAH och PCB i slam (gränsvärden inom parentes) (gränsvärden inom parentes) Kadmium, kvicksilver, PAH och PCB i slam Cd (2, mg/kg TS) Hg (2,5 mg/kg TS) PAH (3, mg/kg TS) PCB (,4 mg/kg TS) Halt (mg/kg TS) 1,,8,6,4,2 Hushållsavfall är det avfall som återstår efter att alla förpackningar, matavfall och farligt avfall sorterats ut och detta förbränns för närvarande i kraftvärmeverket på Torsvik. Som framgår av figur 3 innehåller slammet i Jönköpings kommun föroreningshalter som med god marginal understiger gällande gränsvärden för respektive parameter. Redovisade halter är ett viktat genomsnitt för Simsholmen, Huskvarna, Bankeryd och Gränna avloppsreningsverk. Halt (mg/kg TS), Bly och nonylfenol i slam (gränsvärden inom parentes) Bly och nonylfenol i slam (gränsvärden inom parentes) 25, Pb (1 mg/kg TS) Nonylfenol (5 mg/kg TS) 2, 15, 1, Figur 3. Tungmetaller och organiska miljögifter i avloppsslam. Källa: Jönköpings kommun. 5,,

22 Fosfor i slam Fosfor som i slam återförs som återförs till till växtodling 9, 8, Åkermark Anläggningsjord 7, 6, Andel (%) 5, 4, 3, 2, 1,, Figur 31. Andel fosfor i slam som används till åkermark/anläggningsjord. Källa: Jönköpings kommun. Simsholmens avloppsreningsverk. Som framgår av diagrammet återanvänds en allt större andel av avloppsslammet till åkermark eller anläggningsjord vilket är positivt. Strömsberg. Avloppsslam innehåller näringsämnen som bör återföras till jordbruk och annan växtodling, vilket minskar användningen av konstgödsel. 22

23 Engagera flera Bakgrund Jönköpings kommuns egen verksamhet har i många avseenden en begränsad inverkan på miljön i kommunen jämfört med den påverkan som orsakas av invånare och övriga företag och organisationer. Jönköpings kommun prioriterar därför arbetet med att informera och engagera privatpersoner, människor i kommunal verksamheten, företag och övriga organisationer för att på så sätt åstadkomma en större positiv effekt för kommunen som geografiskt område. Exempel på sådan utåtriktad verksamhet är miljödiplomering som är ett ledningssystem som Jönköpings kommun erbjuder och som lämpar sig väl för mindre företag, tjänsteföretag och offentliga verksamheter. Stiftelsen Håll Sverige Rent erbjuder ett system som kallas Grön Flagg som är speciellt utvecklat för förskolor och skolor och som Jönköpings kommun också använder sig av. antal Trender Antalet miljödiplomerade verksamheter ökar stadigt sedan det infördes 1996 vilket är positivt Miljödiplomerade Miljödiplimerade verksamheter miljödiplomerade verksamheter verksamheter som arbetar för miljödiplomering Figur 32. Antal miljödiplomerade företag/organisationer samt antal verksamheter som arbetar för att bli miljödiplomerade. Källa: Jönköpings kommun. Miljöcertifierade skolor och förskolor Miljöcertifierade skolor (Miljödiplom och förskolor eller (Miljödiplom Grön Flagg) eller Grön Flagg) 8, 7, 6, 5, Andel (%) 4, 3, 2, 1,, Figur 33. Andel miljöcertifierade kommunala och privata skolor och förskolor (Miljödiplom eller Grön Flagg). Källa: Jönköpings kommun Mikael Hördegård och Linus Lindström hissar Grön flagg på Kungsängens träningssärskola tillsammans med Mia Jenssen. Ökningen av andelen miljöcertifierade skolor och förskolor har tyvärr avstannat och till och med minskat under de två senaste åren. Trenden bedöms dock fortfarande som stillastående. 23

24 24

25 Nyckeltalssammanställning Vår livsmiljö Luft Enhet 1. Växthusgaser, CO 2 -ekv ton/år 2. Växthusgaser, CO 2 -ekv 5,2 5,3 ton/inv. 3. Koldioxidutsläpp, kommunal verksamhet ton 4. Koldioxidutsläpp, kommunal verksamhet kg/anställd 5. Luftkvalitet, tätort, bakgrundsnivå (utvalda parametrar) µg/m 3 6. Luftkvalitet, tätort, trafikerade gator (utvalda parametrar) överskr. av dmv Vatten 7. Övergödning, andel prover mkt näringsrikt (fosfor/kväve) 13/32 21/28 13/25 12/21 % 8. Försurning, andel prover med låg motståndskraft % Natur 9. Skyddad natur 4, 4,1 4,2 4,3 % Boende och stadsutveckling Stadsutbredning Enhet 1. Tillväxttakt, tätorter 4, 1,9 6,7 ha/år Förtätning, tätorter 16, 18,3 18,6 19,1 personer/ha Attraktiv kollektivtrafik Personer som bor nära mest attraktiv kollektivtrafik 45,6 44,7 % Körd sträcka med buss och tåg i kollektivtrafik mil Energi och transporter Energiproduktion Enhet 14. Biogasproduktion MWh/år 15. Lokalt producerad el % Energianvändning 16. Energianvändning kwh/inv 17. Förnyelsebara energi, transportsektorn 2,7 2,8 3,5 % 18. Förnyelsebara energi, övriga sektorer % Resor 19. Körsträcka per invånare mil 2. Andel cyklar av totalt antal fordon till och från centrum 5,3 5,4 5,6 % Antal kollektivtrafikresor (påstigande) per invånare st/inv. Produktion och konsumtion Produktion Enhet 22. Certifierade företag, ISO st 23. Åkermark med ekologisk odling % 24. Miljöcertifierat skogsbruk, FSC och PEFC % Konsumtion 25. Inköpta ekologiska/närodlade livsmedel i kommunal verksamhet,7/12 1,8/11 % (kr) Avfall 26. Återvinning av förpackningar kg/inv 27. Farligt avfall 2, 2,1 2,5 3,6 kg/inv 28. Hushållsavfall kg/inv 29. Miljögifter i slam utvalda parametrar mg/kg TS 3. Fosfor i slam som återförs till åkermark/anläggningsjord /1 /41 52/27 61/23 % Engagera flera Miljödiplomerade företag st 32. Miljöcertifierade skolor och förskolor %

26 26

27

28 STADSKONTORET Jönköpings kommun, Jönköping, tfn Ljuset vid Vättern

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

BOENDE OCH STADSUTVECKLING

BOENDE OCH STADSUTVECKLING Hur mår Jönköpings kommun? Gröna kommunala nyckeltal 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND 1 2 VÅR LIVSMILJÖ 2 3 BOENDE OCH STADSUTVECKLING 6 4 ENERGI OCH TRANSPORTER 7 5 PRODUKTION OCH KONSUMTION 9 Hur

Läs mer

Hur mår Jönköping? Gröna nyckeltal 2014 1

Hur mår Jönköping? Gröna nyckeltal 2014 1 Hur mår Jönköping? Gröna nyckeltal 214 1 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning... 4 Vår livsmiljö... 6 Boende och stadsutveckling... 9 Energi och transporter... 12 Produktion och konsumtion... 16 Jönköpings

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 %

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 % 3. Luft och klimat I Örebro län finns det förhållandevis få luftmätningar i tätorterna och kunskapen om luftkvaliteten är därför bristfällig. De mätningar som görs indikerar emellertid att luftkvaliteten

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Hållbarhetsindikatorer 2012

Hållbarhetsindikatorer 2012 Hållbarhetsindikatorer Sammanfattning s kommun har för perioden 2006-2010 redovisat sammanhållna Hållbarhetsbokslut genom ett antal utvalda indikatorer. För år redovisas tabeller med indikatorer utan någon

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Gröna nyckeltal. Kommentar

Gröna nyckeltal. Kommentar Utskrift från sekom.miljobarometern.se Gröna nyckeltal Nyckeltal GN.1a Koldioxid från industrisektorn per kommuninvånare inte de industrier som omfattas av handeln med utsläppsrätter. Statistiken har primärt

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

GRÖNA NYCKELTAL ARVIDSJAURS KOMMUN 2011

GRÖNA NYCKELTAL ARVIDSJAURS KOMMUN 2011 GRÖNA NYCKELTAL ARVIDSJAURS KOMMUN 2011 ARVIDSJAURS KOMMUN Miljö- och byggenheten Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Biologisk mångfald 2.1 Skog och skogsbruk 2.2 Naturvård 2.3 Kvicksilver

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftföroreningar påverkar människor och miljö. Här kan du läsa om några föroreningar som du inandas dagligen. Ren luft åt alla! Redan i 1300-talets London

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB Miljöåret 2013 Vår dröm - en fossilbränslefri stad MILJÖ 2013 Borås Energi och Miljö strävar efter att ta tillvara på material- och energiflöden i Borås. Genom återvinning och

Läs mer

Lokala miljömål i Tranås kommun

Lokala miljömål i Tranås kommun Sidan 1 av 6 Lokala miljömål i Tranås kommun Antagna av KF 2007-08-20, 122 Sidan 2 av 6 Miljömål Lokala mål Åtgärder för att nå de lokala målen 1. Begränsad klimatpåverkan Minska transportrelaterade utsläpp

Läs mer

AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER

AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER 1 (7) AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER Antagen av kommunfullmäktige 1997-12-16, 93. ÖVERGRIPANDE VISION FÖR VÄNERSBORGS KOMMUN Alla beslut skall baseras på en helhetssyn som leder till en hållbar

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete Vetlanda 21 maj Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Sankey-diagrammet Energiplan/klimatstrategi - övergripande mål Förbrukning av

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi 2014

Miljöinformation Skara Energi 2014 Miljöinformation Skara Energi 2014 2 Miljöinformation Skara Energi 2014 Skara Energi har under 2014 arbetat med att lyfta in miljömål i bolagets styrkort för att miljömålen ska bli tydligare i helheten

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el. KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län

Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län Underhandsresultat från Kronobergs luftvårdsförbunds samordnade program för kontroll av luftkvalitet Bruno Bjärnborg Samordnat program

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information 2012-12-01 Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser prisutvecklingen ut 5. Fjärrvärmens miljöpåverkan

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida 2010-11-15 226 Au Energi- och klimatplan/energieffektiviseringsstöd Beskrivning av ärendet Anneli Larsson redogör för arbetet

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Askor i ett hållbart energisystem Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Energi Askor vad är det? Svenska EnergiAskor är ett branschorgan som arbetar För miljöriktig hantering av de askor som uppstår

Läs mer

MILJÖRAPPORT 2012. Peter Danielsen 24.4.2013. Sidan 1 av 6

MILJÖRAPPORT 2012. Peter Danielsen 24.4.2013. Sidan 1 av 6 MILJÖRAPPORT 2012 Peter Danielsen 24.4.2013 Sidan 1 av 6 Uppgifter om företaget, omläggningar av verksamheten Edita Bobergs AB är ett Svanmärkt tryckeri, certifierade enligt ISO 9001, ISO 14001, ISO 12647-2

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

Miljöutredning 2001 Reviderad 2007

Miljöutredning 2001 Reviderad 2007 Miljöutredning 2001 Reviderad 2007 INNEHÅLL Miljöutredning...1 1. INLEDNING... 3 2. BESKRIVNING AV KÖPINGS BOSTADS AB... 3 Miljöorganisationen enligt nedan...4 Ledningsgruppen...4 Anders Nordqvist VD...4

Läs mer

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET Åsa Paletun - Miljöstrateg ÄR VÅR MILJÖ VÄRD ATT VARA RÄDD OM? Bilder från WWF och eget foto HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER Tecknare: Max Gustafsson Vi har den planet vi har

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Miljö och folkhälsa.

Miljö och folkhälsa. Hållbarhet hos oss. Nyköpings kommun: jobbar för en ekonomi i balans en förutsättning för att kunna leverera god service även i framtiden är en av Sveriges främsta kommuner med 37 förskolor och skolor

Läs mer

1. Andel. förnybar och 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% flis. gasol

1. Andel. förnybar och 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% flis. gasol Uppföljning av Gröna nyckeltal 2012 Höörs kommun använder 20 grönaa nyckeltal för att mäta miljötillstånd och miljöpåverkan. Nyckeltal 1 16 mäter miljötillståndet i kommunen som geografiskt område, medan

Läs mer

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker Author Markus Olofsgård Phone +46 10 505 00 00 Mobile +46703566210 E-mail markus.olofsgard@afconsult.com Date 2015-02-11 Project ID 702782 MölnDala Fastighets AB Kompletterande luftkvalitetsutredning för

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Detaljplan för Torget i Ingatorp, Eksjö kommun Fastigheten Ingatorp 4:211 m.fl.

Detaljplan för Torget i Ingatorp, Eksjö kommun Fastigheten Ingatorp 4:211 m.fl. Granskningshandling 2014-10-27 Dnr: 2013-0578-303 Granskningsskedet pågår mellan 2014-11-15 och 2014-12-08 PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Torget i Ingatorp, Eksjö kommun Fastigheten Ingatorp

Läs mer

HAMMARÖ KOMMUNS MILJÖBOKSLUT 2010

HAMMARÖ KOMMUNS MILJÖBOKSLUT 2010 HAMMARÖ KOMMUNS MILJÖBOKSLUT 21 2 1(23) Förord Det är ytterst viktigt att ha mål för hur vi minskar vår klimatpåverkan och uppnår ett ekologiskt hållbart samhälle. Ännu viktigare är att följa upp målen

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Strategi för att bidra till Giftfri miljö

Strategi för att bidra till Giftfri miljö Strategi för att bidra till Giftfri miljö Länsstyrelsens regleringsbrev: åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå miljömålen Giftfri miljö prioriterat mål av Miljömålsrådet Syfte: Identifiera

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3 - Miljömål Riksdagen antog i april 1999, 15 nationella miljökvalitetsmål som är formulerade utifrån den miljöpåverkan naturen tål och syftar till att överlämna en god miljö till nästa generation. Ett 16:e

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Miljömålen på ny grund

Miljömålen på ny grund Miljömålen på ny grund Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011 Reviderad version av rapport 6420 rapport 6433 maj 2011 figur 1 Sveriges utsläpp av växthusgaser 1990 2009

Läs mer

Till skolan utan min bil. Ett projekt för bättre hälsa, miljö och säkerhet. Lärarhandledning

Till skolan utan min bil. Ett projekt för bättre hälsa, miljö och säkerhet. Lärarhandledning Till skolan utan min bil Ett projekt för bättre hälsa, miljö och säkerhet Lärarhandledning 1 Till skolan utan min bil Ett projekt för bättre hälsa, miljö och säkerhet Jönköpings kommun 551 89 Jönköping

Läs mer

Miljöredovisning. Målet uppnått. Målet kan uppnås. Målet blir svårt att uppnå. Målet kan delvis uppnås. Svårbedömt om målet kan nås

Miljöredovisning. Målet uppnått. Målet kan uppnås. Målet blir svårt att uppnå. Målet kan delvis uppnås. Svårbedömt om målet kan nås Miljöredovisning Ansvarsområde Miljöredovisningen visar utvecklingen inom ett antal viktiga miljöområden, utpekade i kommunens miljöplan, i form av uppföljning av så kallade gröna nyckeltal. Redovisningen

Läs mer

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län Julia Borgudd i samarbete med Jonas Forsberg Innehåll Bakgrund... 2 Syfte & metod... 2 Resultat... 3 Diskussion... 7 Referenser... 8 Bakgrund Den till

Läs mer

Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas 2 Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en råvara med möjligheter. Vi väljer att satsa på möjligheter. Med början under hösten 2011

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2007:9 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2005 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2007 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

Posi v utveckling förbä ring av resultatet de senaste åren Målet har uppnå s inom dsramen Ingen tydlig trend Målet har ännu inte uppnå s Nega v utveckling försämring av resultatet de senaste åren Målet

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

Inledning: Våra utgångspunkter

Inledning: Våra utgångspunkter Inledning: Våra utgångspunkter Vårt ansvar som liberaler är att förvalta naturresurserna och utforma en långsiktigt hållbar miljö- och klimatpolitik Hållbar utveckling innebär att ekologisk, social och

Läs mer