En introduktion till långtidsbevarande av digital information
|
|
- Adam Engström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 En introduktion till långtidsbevarande av digital information <mets xmlns= http: // xml.ra.se/mets/ xmlns:xsi= http: // /XMLSchema-instance Helsingborgs stadsarkiv 2012 Christian Jarnekrantz
2 Innehåll Sida Inledning 3 1. Identifiera bevarandevärd information datafångst 3 Informationsvärdering 3 Att fånga informationens kontext 3 2. Bestämma formerna för överförandet av information 4 3. Konvertera och paketera information 4 4. Överföra information till lagring och godkänna leverans 5 5. Arkivering slutarkivering 6 6. Tillgängliggörande 6 7. Mellanarkivering verksamhetsintegrerad arkivering 6 Lästips 8 Ordlista 9 2
3 Inledning Stadsarkivet har vid ett flertal tillfällen fått frågor kring vad som krävs om man vill långtidslagra digital information. Den här texten är tänkt att på ett enkelt sätt förklara förutsättningarna för digital långtidslagring samt ge en inblick i den pågående utvecklingen på området. Texten är medvetet kort hållen och förenklad och ska inte ses som en handbok för digital arkivering. Fokus ligger på identifikation, omhändertagande och inleverans av bevarandevärd information. Bevarandearbetet delas i texten in i sju steg. I steg 4-6 utgår beskrivningen från en slutarkiveringslösning. Vid en verksamhetsintegrerad lösning, ett s.k. mellanarkiv*, ser hanteringen något annorlunda ut och beskrivs under punkt 7. Kontakta gärna Stadsarkivet om ni har frågor eller funderingar. Ord i texten markerade med * förklaras i ordlistan sist i texten. 1. Identifiera bevarandevärd information - datafångst En viktig förutsättning för att kunna bevara information för framtiden är att identifiera vilken information som ska bevaras. Genom att göra en värdering av informationens innehåll och att kartlägga i vilken kontext informationen skapats fås en bild av informationens värde ur ett bevarandeperspektiv. Informationsvärdering Sett till den totala mängd digital information som en verksamhet skapar och hanterar är det bara en mycket liten del som ska bevaras för framtiden. För att veta vilken måste informationen värderas. Värderingen görs med utgångspunkt från verksamhetens egna krav, rättsväsendets krav och forskningens krav. Endast den information som efter värderingen har bedömts bevarandevärd kan komma ifråga för långtidslagring. Övrig information i ett system gallras* då den inte längre behövs. Vilken information som är respektive inte är bevarandevärd fastställs i dokumenthanteringsplaner eller gallringsbeslut. Värderingen görs huvudsakligen av skaparen av informationen, d.v.s. verksamheten själv, med stöd av verksamhetsspecifika dokumenthanteringsplaner samt utifrån styrdokument utformade av arkivfunktionen. Att fånga informationens kontext För att digital information ska vara förstålig och kunna göras sökbar är det viktigt att fånga sammanhanget i vilken den skapats. Digital information kan ju till skillnad från analog inte presenteras samlad då den inte är bunden till någon databärare*, utan innehåll, struktur och kontext är åtskiljda. Sammanhanget i det här fallet är kringuppgifter så som skaparen av innehållet, tidpunkten för informationens uppkomst, organisatorisk tillhörighet, teknisk systeminformation m.m. Den här typen av information om informationen benämns metadata*. Att fånga relevanta uppgifter med tillhörande metadata kallas datafångst. För att kunna genomföra en effektiv datafångst är det viktigt att kartlägga i vilka arbetsprocesser informationen skapas. I processkartläggningsarbetet* bör arkivfunktionen vara delaktig för att i det praktiska arbetet sätta specifik fokus på informationshanteringen. Det är viktigt i sammanhanget att påpeka att informationskartläggning varken förutsätter ett processorienterat arbetssätt eller en fullständig kartläggning av alla processaktiviteter. 3
4 2. Bestämma formerna för överförandet av information När den bevarandevärda informationen identifierats och fångats måste man bestämma vilka regler, standarder och verktyg som ska användas i den vidare hanteringen av materialet. Regler kan vara lagstiftning som reglerar den framtida tillgången till och hanteringen av handlingarna, så som omfattningen av sekretess och informationssäkerhet. Standarder är viktiga för att bestämma format och struktur för de omhändertagna filerna. Med verktyg menas programvaror eller moduler som kan ställa av data ur ett verksamhetssystem, konvertera filerna till godkända arkivformat, validerar det omhändertagna materialet m.m. Det är i den här fasen även viktigt att utreda och bestämma hur de omhändertagna filerna ska namnges, hur stora mängder som ska lagras, hur ofta överföring av material ska ske och hur mycket lagringskapacitet arkivet är i behov av. Av vikt är givetvis också att ha en budget och en tidplan för projektet. Allt det här nämnda ska regleras i en skriftlig överenskommelse mellan den levererande verksamheten och arkivet. Överenskommelsen tillsammans med övrig kringdokumentation sparas för att användas som underlag för avställning av information från andra verksamhetssystem. 3. Konvertera och paketera information Filer som ska tas omhand för långtidslagring kan ha sitt ursprung i flera olika typer av miljöer. Vanligast är systemspecifika filer från olika typer av verksamhetssystem men även filer skapade genom digitalisering eller filer från någon typ av mellanlagringslösning* kan förekomma. En förutsättning för att kunna ta omhand filer för arkivering är ofta att verksamhetssystemet har någon form av exportfunktion, vilket inte alltid är fallet. Det är likaså en fördel om systemet kan exportera direkt till ett arkivformat. Exporterade filer måste i de flesta fall konverteras till format lämpliga för långtidslagring, vilka är ickekommersiella ISO-standardiserade format med en öppen källkod. De här arkivformaten är dock inte någon för evigt hållbar slutlösning utan även de öppna formaten förändras över tid och sannolikt kommer också nya öppna format att tillkomma, varför kontinuerlig konvertering av arkiverade filer är nödvändig. För textdokument anses för tillfället PDF/A* vara det mest lämpliga formatet medan bilder bör vara i formatet TIFF*. När det gäller metadatastrukturer rekommenderas märkspråket XML*. Det finns idag ett brett utbud av programvaror för konvertering från kommersiella format till öppna format. Det är dock viktigt att kontrollera kvaliteten på de konverterade filerna utifrån standardens krav. Det finns annars en risk att filerna inte uppfyller kraven vilket kan skapa problem vid framtida konverteringar. Kontrollen, även kallad validering, görs med hjälp av en speciell programvara. Det är i sammanhanget viktigt att påpeka att överföring från källformat till målformat kan innebära gallring av allmänna handlingar/uppgifter och att det därför ofta krävs gallringsbeslut i samband med konvertering. Efter det att export (migrering) och validering genomförts måste filerna ordnas och struktureras, t.ex. efter vilken arbetsprocess de tillhör, så att filer med relaterad information hålls samlade. På så vis inordnas filerna i en struktur som möjliggör inordnande i en lagrings- 4
5 struktur. För att åstadkomma detta och för att förbereda filerna för leverans till ett system för långsiktig informationsförsörjning* skapas ett inleveranspaket. Ett sätt att skapa ett sådant är med hjälp av ett metadataschema i XML. Som verktyg kan t.ex. METS-standarden (Metadata Encoding and Transmission Standard. Skapad och förvaltad av Library of Congress, Washington D.C.) användas. Fördelen med den här paketeringslösningen är att den bevarandevärda informationen hålls samlad tillsammans med relaterad data som är nödvändig för att förstå och effektivt hantera innehållet. Inleveranspaketet innehåller därför förutom själva bevarandefilerna också beskrivande metadata (t.ex. sökingångar till materialet), som behövs för att kunna söka i filerna och förklara sambandet med verksamheten som skapade dem. Här återfinns också administrativ metadata med uppgifter om rättigheter, behörigheter, teknisk information om ursprungssystemet m.m. Uppgifter om hur de olika filerna hör samman och ska struktureras ingår också i inleveranspaketet. Att ordna det bevarandevärda materialet i informationspaket har sitt ursprung i OAISmodellens (Open Archive Information System. En ISO-standard ursprungligen utvecklad av rymdindustrin) uppbyggnad. Modellen är ett konceptuellt ramverk som föreskriver att ett digitalt arkiv i grunden ska bestå av en mottagningsyta, en lagringsyta och en exportyta. Filerna som ska lagras ska förpackas i inleverans-, arkiv- och exportpaket (SIP*, AIP* och DIP* med modellens terminologi) beroende på i vilken del av arkivet de befinner sig. Modellen har tjänat som underlag och inspiration för flertalet av de digitala arkiv som idag finns i drift. 4. Överföra information till lagring och godkänna leverans När den levererande verksamheten och arkivet kommit överens om vilket material som ska levereras och inleveranspaketet sammanställts kan processen med att överföra materialet inledas. Parterna bestämmer med utgångspunkt i mängden material de praktiska formerna för leveransen, bl.a. hur ofta leverans ska ske, hur mycket som ska leveras per gång och vilken teknik som ska användas. Är det frågan om små datamängder kan e-post eller DVD-skivor vara tillräckligt. För större datamängder är USB eller FTP att föredra. När producent och arkiv kommit överens om formerna för överlämnandet ska detta dokumenteras i en metodbeskrivning som bifogas leveransöverenskommelsen. Innan överföringen går in i skarpt läge bör en eller flera testleveranser göras. Vid testerna görs både automatisk och manuell validering av det mottagna materialet. Detta för att försäkra sig om att leveranspaketet stämmer överens med vad man kommit överens om. Det som kontrolleras kan t.ex. vara att strukturen på ett visst dokument följer en viss dokumenttypsdefinition* eller att dokumentets innehåll återges korrekt och är förståligt. Att förändringar av inleveranspaketet måste göras är inte ovanligt. Speciellt inte om leveransprocessen sträcker sig över en större tidsrymd. När testleveransen genomförts är det dags att inleda själva överföringen. Även denna gång måste validering göras för att kontrollera att överföringen gått rätt till. Efter det att överföringen genomförts och fått godkänt ska en bekräftelse skickas till producenten. I de flesta fall (beroende på teknisk och organisatorisk lösning) går nu ägandet 5
6 och det juridiska ansvaret för handlingarna över från producenten till det mottagande arkivet. 5. Arkivering - slutarkivering Efter det att systemet för bevarande mottagit inleveranspaketet skapas ett arkivpaket (AIP). Arkivpaketet är den av paketen som kommer att bevaras för framtiden. Paketet håller samman alla dataobjekt som behövs för lagring och utlämnande av arkivmaterialet, så som metadata som gör det möjligt att återskapa arkiverat material och metadata kopplade till den tekniska lagringsmiljön i e-arkivet. Beskrivande arkivmetadata som gör det möjligt att inordna och återsöka materialet i en arkivstruktur (EAD* och EAC*) läggs till paketet. För att göra lagringen så säker som möjligt bör minst två AIP-paket framställas. Det går dock inte att komma ifrån att lagringspaketen kontinuerligt måste migreras till nya lagringsformat för att säkra långtidslagringen. Lagringen av filerna sker vanligtvis på server, t.ex. en SQL-server. Till lagringsytan måste en administrativ funktion knytas. Detta behövs för att möjliggöra manuell och automatisk hantering av filerna. För att göra filerna läsbara krävs någon form av applikation, t.ex. en webbläsare. Vid utformningen av lagringsmiljön måste leverantörs- och plattformsoberoende lösningar eftersträvas. 6. Tillgängliggörande Då det omhändertagna materialet är inordnat i en arkivstruktur är det möjligt att lätt återsöka även för allmänheten. För att tillgängliggöra materialet för en bredare publik bör e- arkivet länkas till internet. Vid förfrågningar på materialet kan ett utleveranspaket (DIP) skapas. Ett sådant innehåller förutom den efterfrågade informationen också dokumentation som syftar till att göra innehållet lätt förståligt. DIP:en skapas utifrån AIP:en och har olika utformning beroende på om mottagaren är en privatperson eller någon annan arkivinstitution. 7. Mellanarkivering verksamhetsintegrerad arkivering Idag finns ett stort antal systemleverantörer på marknaden som erbjuder arkiveringslösningar. Det rör sig i merparten av fallen om lagring i leverantörsberoende lagringsmiljöer som ibland kan vara länkade till någon av systemleverantörens övriga produkter. Den här typen av lösning lämpar sig mycket väl för material som verksamheten inte längre har ett dagligt behov av men som fortfarande har relevans för verksamheten så som avtal, verifikat, rapporter, journaler m.m. Det rör sig alltså om material som fortfarande uppfattas som nyttigt för drift och planering men som ännu inte är redo att slutarkiveras. Mellanarkivet har i pappersvärlden sin motsvarighet i närarkivet. I en verksamhetsintegrerad arkivlösning äger och ansvarar verksamheten juridiskt för den lagrade informationen medan arkivfunktionen ansvarar för utformningen och driften av e-arkivet. Arkiveringen följer i stort de tidigare beskrivna stegen 1-4. Den bevarandevärda informationen konverteras från ett leverantörsberoende format till ett arkivformat och metadata bifogas. När arkivfilen sammanställts migreras den till mellanarkivet. Här inordnas den i en 6
7 struktur och görs sökbar. Arkiveringslösningen länkas sedan till ett operativt verkhetssystem. Med ett digitalt mellanarkiv avlastas operativa system samtidigt som verksamheten får direkttillgång till äldre material. För det material, ca 25-30% av den totala mängden, som ska bevaras för all framtid utgör emellertid mellanarkivet endast en mellanstation. Den verksamhetsintegrerade lösningen är nämligen inte en tillfredställande lösning för denna typ av material. Anledningarna är flera. Verksamhetens inflytande över materialet utgör i sig ett problem då struktureringen av arkivmaterialet blir styrt av verksamhetens önskningar. Följaktligen blir också metadata utformade utifrån verksamhetens krav. Att bifoga arkivmetadata, vilka är nödvändiga för långsiktig förståelse, strukturering och tillgängliggörande av materialet kan vara problematiskt. Att e-arkivet är länkat till operativa system gör också lagringsmiljön känslig för förändringar. Då de operativa systemen uppdateras måste vanligtvis också länkarna uppdateras. Själva lagringsmiljön är inte den heller skapad utifrån öppna standarder i så hög grad som är önskvärt, utan stor risk finns för att det arkiverade materialet redan efter 5-7 år måste migreras. Det finns också, som alltid vid leverantörsberoende lösningar, en risk för att systemleverantören går i konkurs eller på annat sätt försvinner från marknaden. Därtill finns, till skillnad mot en slutarkiveringslösning, högre kostnader för licenser och support. Trots mellanarkiveringslösningens svagheter är det ett attraktivt alternativ. Det är en flexibel lösning med relativt låga implementeringskostnader vilket torde göra den lämplig för den kommunala sektorn. 7
8 Lästips Texten i En introduktion till långtidsbevarande av digital information är huvudsakligen baserad på resultatet av samarbetsprojektet Elektroniskt bevarande. Etapp 2. Slutrapporten och delprojektrapporterna finns att tillgå på Ytterligare information om digitalt bevarande hittar ni på:
9 Ordlista AIP arkivinformationspaket (Archive Information Package) som lagras i ett e-arkiv (system för långsiktig informationsförsörjning) och som håller samman alla dataobjekt som behövs för att kunna bevara och lämna ut information Databärare fysiskt underlag för information, t.ex. CD-R eller hårddisk DIP Det informationspaket (Dessemination Information Package) som lämnas ut från e- arkivet till den som begär att få ut informationen (konsumenten) Dokumenttypsdefinition/DocumentTypeDefinition En mall för hur ett XML dokument ska vara uppbyggt. EAD - Encoded Archival Description. Ett XML-format för utbyte av information om arkiv och samlingar, ofta använt i kombination med standarderna Dublin Core och ISAD(G). EAC Encoded Archival Context. XML-format för att beskriva arkivbildare och upphovsmän. Konvertering Överföring av text eller bilder från ett format till ett annat. Mellanarkiv Ett system för bevarande för sådan information som flyttats från något verksamhetssystem men som fortfarande är tillgänglig för verksamheten METS Metadata Encoding and Transmission Standard är en öppen standard för att strukturera metadata utifrån XML schema. Ursprungligen skapad för biblioteksvärlden används den idag även i arkivsektorn som ett verktyg vid skapande av inleverans- eller utbytespaket, s.k. SIP. Genom att skapa gemensamma METS profiler är det möjligt att skapa en likartad SIP. Det möjliggör i sin tur informationsutbyte mellan myndigheter eller organisationer oberoende av organisationsstruktur, system och program. Migrering Att flytta information till en ny databärare samt att flytta program, data, hårdvara till annan tillämpning eller plattform OAIS Open Archival Information System, en konceptuell modell för att lagra information skapad av USA s rymdfartsstyrelse NASA. Enligt modellen ska information hanteras i form av informationspaket skapade utifrån funktionerna överföring, lagring och tillhandahållande. Processkartläggning Beskrivning, oftast grafiskt, av serier av aktiviteter i syfte att se vilken information aktiviteterna avsätter. Processkartläggning kan göras för många olika syften här avses främst kartläggning av informationsflöden. PDF/A Version av Adobes Portable Document Format lämplig för arkivering och sedan år 2005 en ISO-standard. SIP Submission Information Package. Den information verksamheten levererar till e- arkivet i form av ett leveranspaket. 9
10 System för långsiktig informationsförsörjning (SLI) Term introducerad av Riksarkivet i Förstudie om e-arkiv och e-diarium år Med informationsförsörjning menas förmågan att förse både den egna organisationen och utomstående med den information de efterfrågar. Med långsiktig informationsförsörjning menas förmågan att förse den egna organisationen och utomstående med relevant information också i framtiden. För att det senare ska vara möjligt är strategier och handlingsplaner för att hantera informationen över tid nödvändiga. Det faktum att databärare, program och filformat alla har en begränsad livslängd gör att aktiva åtgärder krävs för att göra informationen tillgänglig också framgent. Ett system för långsiktig informationsförsörjning är ett system som hanterar en myndighets elektroniska information med tillhörande dokumentation på ett sådant sätt att bevarandevärd information överförs till en bevarandelösning. Här hanteras informationen så att den via integrerade system kan förvaltas, vårdas, återsökas, administreras, tillhandahållas, dokumenteras samt vid behov migreras för vidare lagring. De uppgifter som uppkommer inom ramen för ovannämnda verksamhet kan även de överföras till format lämpliga för långtidslagring. TIFF Tagged Image File Format. Ett bitmap-baserat filformat lämpligt för långtidslagring av bilder. XML Exstensible Markup Language är ett märkspråk som används för att strukturera och organisera information eller data. För att kunna hantera och förstå XML-dokumentets innehåll krävs en förklaring av de ingående elementen och attributens betydelse och struktur. Därför används en dokumenttypsdefinition (DTD) som kopplas till XML-koden. På så sätt kan både avsändare och mottagare förstå informationen och dess struktur, varför XML och språk baserade på XML lämpar sig vid utbyte av information. 1 0
11 1 1
Digital arkivering och historiklagring. 2010-12-06 Anastasia Pettersson och Anders Kölevik
Digital arkivering och historiklagring 2010-12-06 Anastasia Pettersson och Anders Kölevik Generella principer för arkivering Informationsbärare: Analogt (papper) Digitalt (ettor och nollor på t ex ett
Läs merAllmänhet Myndighet Riksarkivet Sökning via NAD Riksarkivet och SVAR:s webbplats ARKIS Data Management RALF KRAM Myndighetsverktyg för kontroll och SIP-generering Access Dissemination Ingest Digitala Kedjan
Läs merMETADATASTANDARDER EN ORIENTERING
METADATASTANDARDER EN ORIENTERING FREDRIK SAMSON 29 NOVEMBER 2016 Innehåll Översikt över standarder som hanterar metadata Hur förhåller sig standarderna till varandra Praktiska erfarenheter 2 Standarder
Läs merHantera informationspaket i system för bevarande
Kompetensutveckling har erbjudits deltagare inom projektet Elektroniskt bevarande i form av en kurs i XML. Kursen har genomförts av Riksarkivet och haft en praktisk inriktning. Ett 10-tal personer deltog
Läs merRiktlinjer för digital arkivering. Riktlinjerna gäller för hela den kommunala förvaltningen och kommunala bolag.
Riktlinje 2015-06-24 Riktlinjer för digital arkivering KS-2015/0813 003 Antagen av Kommunstyrelsen den 2 september 2015. Riktlinjerna gäller för hela den kommunala förvaltningen och kommunala bolag. Syftet
Läs merDigital arkivering i Örebro kommun - riktlinjer
Digital arkivering i Örebro kommun - riktlinjer Antagna av kommunstyrelsen den 5 mars 2002. Dessa riktlinjer gäller alla typer av digital information, t.ex. databaser, dokument, bilder, kartor och ritningar.
Läs merDokumenttyp Ordlista Projekt Elektroniskt bevarande, Etapp 2
1 (12) 2011 ORDLISTA Bilaga 1 Caspar Almalander, Eskilstuna Henrik Erngren, Malmö Anja Helldal, Ockelbo Elin Jonsson, Växjö Samuel Lindeborg, Falkenberg Eva Lindelöw Sjöö, Gävle Mats Nafsund, Västerås
Läs merDokumenttyp Checklista för digital arkivering Projekt Elektroniskt bevarande, Etapp 2
1 (8) CHECKLISTA FÖR DIGITAL ARKIVERING Bilaga 5 Thomas Lindkvist, Mariestad Pelle Gertow, Trollhättan Marie Skarin, Uddevalla Jan Christer Wahlbäck, Mariestad Monica Eriksson, Norrköping Caspar Almalander,
Läs merRiktlinjer för digital slutarkivering
Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av (datum och ) Kommunstyrelsen (2013-06-05 107 ) Giltig fr.o.m. 2013-06-05 Dokumentansvarig Arkivföreståndare, Kommunledningsförvaltningen Gäller för Alla kommunens verksamheter
Läs merPaketstruktur. Karin Bredenberg / 2008-12-10
Paketstruktur Karin Bredenberg / 2008-12-10 XML som teknik extensible Markup Language, XML, är ett universellt och utbyggbart märkspråk och en förenklad efterträdare till SGML. XML blev en W3C-rekommendation
Läs merREGEL FÖR BEVARANDE AV ELEKTRONISKA HANDLINGAR
REGEL FÖR BEVARANDE AV ELEKTRONISKA HANDLINGAR Typ av dokument: Regel Datum: Beslutad av: Giltighetstid: Tillsvidare Område: Arkiv och diarium Ansvarig förvaltningsenhet: Universitetsledningens kansli
Läs merRADAR. Mats Berggren / 2013-05-15
RADAR Mats Berggren / 2013-05-15 1 RADAR Varför digitalt bevarande? Riksarkivets digitala arkiv (RADAR) RADAR och eard 2 RADAR Varför digitalt bevarande? Riksarkivets digitala arkiv (RADAR) RADAR och eard
Läs merRiktlinjer för digital arkivering i Linköpings kommun
1 (8) E-Lin projektet 2014-06-05 Riktlinjer Riktlinjer för digital arkivering i Linköpings kommun 2 Innehåll Inledning och bakgrund... 3 Ansvar... 4 Systemupphandling... 4 Gallring... 5 Informationssäkerhet...
Läs merKarin Bredenberg Specifikation av olika leveranstyper/aflevereringstyper och leveransprocessen. Karin Bredenberg,
Specifikation av olika leveranstyper/aflevereringstyper och leveransprocessen Karin Bredenberg, 2014-06-03 1 Inledning Jag gör en presentation och sedan får ni ta vid i diskussionen efter en kort paus!
Läs merADDML vid Riksarkivet i Sverige
NorDig 2014 2014-06-03 ADDML vid Riksarkivet i Sverige Mats Berggren / Riksarkivet 1 ADDML vid Riksarkivet i Sverige Förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS) Bevarande av databaser Erfarenheter av
Läs merarchive En produkt från ida infront - a part of Addnode
archive En produkt från ida infront - a part of Addnode Det handlar egentligen inte om standarder för metadata, arkivredovisning och lagringsmedia. innehåll archive Det handlar om att bevara värdefull
Läs merarchive En produkt från Ida Infront - a part of Addnode Group
archive En produkt från Ida Infront - a part of Addnode Group Det handlar egentligen inte om standarder för filformat, arkivredovisning och lagringsmedia. Det handlar om att bevara värdefull information.
Läs merBevarande av digitala allmänna handlingar
www.hassleholm.se S Bevarande av digitala allmänna handlingar Riktlinjer Innehåll Inledning 3 Ansvarsfördelning 3 Bevarande av digitala allmänna handlingar 4 Åtgärder för bevarande av digital information
Läs merFrån dokumenthanteringssystem till e-arkiv. 2013-11-05 Anastasia Pettersson Per Carlsson
Från dokumenthanteringssystem till e-arkiv 2013-11-05 Anastasia Pettersson Per Carlsson Presentationen i korthet SKB Svensk Kärnbränslehantering AB Påverkan från Lagar och föreskrifter, Standardisering
Läs merPOLICY FÖR E-ARKIV STOCKHOLM
Stadsarkivet Dnr 9.0 7389/08 Sida 1 (8) 2016-03-17 POLICY FÖR E-ARKIV STOCKHOLM Sida 2 (8) Innehåll POLICY... 1 FÖR E-ARKIV STOCKHOLM... 1 1. e-arkiv Stockholm en central resurs i stadens informationshantering...
Läs merStrategi för bevarande av elektroniska handlingar vid Karolinska Institutet
Strategi för bevarande av elektroniska handlingar vid Karolinska Institutet INNEHÅLL Bakgrund... 1 Syfte... 1 Definitioner... 1 Ansvar och roller... 2 Bevarande och gallring av allmänna handlingar... 3
Läs merESSArch vid Riksarkivet i Sverige
NorDig 2014 2014-06-03 ESSArch vid i Sverige Mats Berggren / 1 ESSArch vid i Sverige s digitala bevarande - bakgrund RADAR och ESSArch Erfarenheter och planer 2 1 ESSArch vid i Sverige s digitala bevarande
Läs merVad är arkiv? Vem äger och ansvarar för informationen i arkiven?
Vad är arkiv? Vem äger och ansvarar för informationen i arkiven? och består av.. Arkivet är Myndighetens allmänna handlingar och sådana handlingar som avses i 2 kap 9 TF, om myndigheten beslutar att de
Läs merPOLICY FÖR E-ARKIV STOCKHOLM
Dnr 9.0 7389/08 Vers. 4.0 Sida 1 (9) 2018-05-24 POLICY FÖR E-ARKIV STOCKHOLM Sida 2 (9) Innehåll POLICY FÖR E-ARKIV STOCKHOLM... 1 1. e-arkiv Stockholm en central resurs i stadens informationshantering...
Läs merVägledning för bevarande av elektroniska handlingar vid Lunds universitet
VÄGLEDNING 1 2016-05-26 Dnr V 2016/920 Avdelningen Dokumenthantering Åsa Berglund, avdelningschef Vägledning för bevarande av elektroniska handlingar vid Lunds universitet Version 1.0 Postadress Box 117,
Läs merFrån dokumenthanteringssystem till e-arkiv. 2013-05-15 Anastasia Pettersson Per Carlsson
Från dokumenthanteringssystem till e-arkiv 2013-05-15 Anastasia Pettersson Per Carlsson Presentationen i korthet SKB Svensk Kärnbränslehantering AB Påverkan från Lagar och föreskrifter, Standardisering
Läs merTillämpningsanvisningar för överlämnande till digital långtidsarkivering
1 (7) Tillämpningsanvisningar E-Lin projektet 2015-06-18 Tillämpningsanvisningar för överlämnande till digital långtidsarkivering Upprättad: 2015-06-12 Reviderad: Fastställt av Styrgrupp för E-Linprojektet
Läs merE-arkiv på SLL landstingsarkivet
E-arkiv på SLL landstingsarkivet Martin Olsson, förvaltningsledare E-tjänster för arkivering Stockholms läns landsting Ansvarar för hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och regionplanering samt bidrar
Läs merHela dokumentet Guide till handlingsalternativ kan hämtas via adressen http://www.vaxjo.se/e arkiv
Guide till handlingsalternativ är ett utbildningsmaterial som tagits fram inom ramen för förstudien som genomfördes i samverkan mellan kommuner, landsting och regionförbund i Kronoberg och Blekinge våren
Läs merFörutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26
Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 1 (5) Förutsättningar för gallring efter skanning För att myndighet ska få gallra pappershandlingar efter skanning fordras det myndighetsspecifika
Läs merNordisk El-Arkivseminar Island 25-27 maj 2011. Svensk SIP och AIP Mats Berggren, Riksarkivet
Nordisk El-Arkivseminar Island 25-27 maj 2011 Svensk SIP och AIP Mats Berggren, Riksarkivet Förstudie om E-Arkiv och E-Diarium Förvaltningsgemensamma specifikationer Syftet med förvaltningsgemensamma specifikationer
Läs merÖsteråkers kommuns styrdokument
Österåkers kommuns styrdokument Riktlinjer arkivkrav IT-system Antagen av Kommunstyrelsen 2019-05-20, 7:15 Dnr: KS 2019/0145-004 Kommentar: Gäller från och med 2019-05-20 Riktlinjer arkivkrav för IT-system
Läs merTAM 4:2010 REKOMMENDATION. Arkivfunktionalitet för IT-system. Version 1.0
Version 1.0 TAM 4:2010 REKOMMENDATION Arkivfunktionalitet för IT-system Version 1.0 Innehållsförteckning 1 INLEDNING 3 2 KRAV PÅ IT-SYSTEM 4 2.1 ALLMÄNT 4 2.2 ARKIVFUNKTIONALITET 5 2.2.1 VÅRD AV INFORMATION
Läs merDelrapport DP3. FGS för paketstruktur för e-arkiv Bilaga 1 METS
Delrapport DP3 FGS för paketstruktur för e-arkiv Bilaga 1 METS Karin Bredenberg & Mats Berggren IT/SoU 010-476 71 23 2013-01-14 2.0 1(9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BILAGA 1: METS...3 1.1 INTRODUKTION...3
Läs merATT FRAMSTÄLLA OCH LAGRA ELEKTRONISKA HANDLINGAR. en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad
ATT FRAMSTÄLLA OCH LAGRA ELEKTRONISKA HANDLINGAR en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad I denna serie har även utkommit Att planera, utföra och drifta arkivlokaler
Läs merRåd för hantering av elektroniska handlingar vid Lunds universitet. Datum Författare Version Anne Lamér 1.0
Råd för hantering av elektroniska handlingar vid Lunds universitet Datum Författare Version 2016 05 23 Anne Lamér 1.0 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Skydda dina elektroniska handlingar från obehöriga...
Läs merIntroduktion till. (FGS) FGS Personal. Vägledning och förklaring till de förvaltningsgemensamma specifikationerna. Introduktion FGS Personal
Introduktion FGS Personal Introduktion till förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS) FGS Personal Vägledning och förklaring till de förvaltningsgemensamma specifikationerna RAFGS2D3A20190225 Kontakta
Läs mereard Projektet Karin Bredenberg / 2013-05-15
eard Projektet Karin Bredenberg / 2013-05-15 1 eard Projektet Status för projektet eard och E-delegationens roll i projektet Förvaltningsgemensamma specifikationer för e-arkiv Status på piloterna 2 eard
Läs merWorkshopmallar The e C ap a it i al a l o f S c S a c n a din i av a ia
Workshopmallar The Capital of Scandinavia Ta fram redovisningsstruktur Information ska kunna återsökas och förstås över tid. Redovisning på flera nivåer. Endast de delar som levereras behöver redovisas.
Läs merStadsarkivets anvisningar 2011:1 Hantering av allmänna e-handlingar som ska bevaras i Uppsala kommun
UPPSALA STADSARKIV Stadsarkivets anvisningar 2011:1 Hantering av allmänna e-handlingar som ska bevaras i Uppsala kommun 1 INLEDNING... 1 1.1 ALLMÄN HANDLING... 1 1.2 FLER ANVISNINGAR OM E-HANDLINGAR...
Läs merLärplattformar och arkivering
Lärplattformar och arkivering Vad innebär arkivering, bevarande och gallring? -Tomas Holmström, arkivarie Malmö universitet Modellförslag för arkivering och gallring av data i Canvas - Tomas Holmström
Läs merGemensamt e-arkiv i Jönköpings län 2016 TERMINOLOGI
E-utvecklingsråd i Jönköpings län Gemensamt e-arkiv i Jönköpings län 2016 TERMINOLOGI [Orden handling och information kallas här för det inom e-arkiv mer relevanta information, kort skrivet info ] Access
Läs merE-arkiv, eardoch Pre-pre-ingest
E-arkiv, eardoch Pre-pre-ingest Agenda Intro: vilkaärvi och vadvillvi prataom? Teori, praktik, exempel Ställ frågor! Övningar Börja från början OAIS -En snabb repetition arbete, långsiktig bevarandeplanering
Läs merARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN
1(7) ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige den 23 april 2015, 78 och ersätter tidigare arkivreglemente, fastställt den 29 februari 1996, 22 Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782)
Läs merE-arkiv Stockholm - leveranser och tillgängliggörande. Matilda Ekström, Stockholms stadsarkiv
E-arkiv Stockholm - leveranser och tillgängliggörande Matilda Ekström, Stockholms stadsarkiv The Capital of Scandinavia Begrepp Gallring Sekretess PUL Diarie-dossiéeplan /registreringsplan Diarium (NO
Läs merATT FRAMSTÄLLA OCH LAGRA ELEKTRONISKA HANDLINGAR
ATT FRAMSTÄLLA OCH LAGRA ELEKTRONISKA HANDLINGAR en handledning för myndigheter i Göteborgs Stad & Västra Götalandsregionen Version 1, 2013-02-08 INNEHÅLL Inledning... 3 Kontorsdokument... 3 E-postmeddelanden...
Läs merChecklista för anslutningsarbete till e-arkiv Stockholm
Stockholms stadsarkiv Sida 1 (6) 2019-01-18 Checklista för anslutningsarbete till e-arkiv Stockholm Ange vilken leverans som avses Inledning Denna sammanfattning syftar till att ge Stockholms stadsarkiv
Läs merVägen mot e-arkiv. Hur vi skapar förutsättningar för e-arkiv och ett digitalt informationsflöde KORTVERSION AV FÖRSTUDIERAPPORTEN
Vägen mot e-arkiv Hur vi skapar förutsättningar för e-arkiv och ett digitalt informationsflöde KORTVERSION AV FÖRSTUDIERAPPORTEN JANUARI 2014 Detta är en kortversion av förstudierapporten e-arkiv. Varför
Läs merIntroduktion till. (FGS) FGS Paketstruktur. Vägledning och förklaring till de förvaltningsgemensamma specifikationerna. Introduktion FGS Paketstruktur
Introduktion FGS Paketstruktur Introduktion till förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS) FGS Paketstruktur Vägledning och förklaring till de förvaltningsgemensamma specifikationerna RAFGS2D1A20171025
Läs merBegrepp för elektroniska arkiv och digitalt bevarande. Översättning av OAIS & Begrepp för arkivenheter i olika standarder
Nordiskt Arkivakademi Boden 0- november 2009 Begrepp för elektroniska arkiv och digitalt bevarande Översättning av OAIS & Begrepp för arkivenheter i olika standarder 2009-- Magnus Geber OAIS på svenska
Läs merINTERNATIONELL UTBLICK HUR MÄRKER VI AV ARBETET MED STANDARDER?
INTERNATIONELL UTBLICK HUR MÄRKER VI AV ARBETET MED STANDARDER? FAI Konferens 20-21 Oktober 2015 Karin Bredenberg / 2015-10-20 Dagens agenda Vad pratar hon om???? Hur mycket standarder finns det som vi
Läs merStandarder källa till kunskap och utveckling. Arkivarien i den digitala kommunikationen
Standarder källa till kunskap och utveckling Arkivarien i den digitala kommunikationen Öppna data G-kataloger Big Data Verksamhetssystem Samarbetsytor Sociala media Ärendehanteringssystem e-arkiv e-post
Läs merArkivkrav vid införande av nytt IT-system
Koncernkontoret Området för informationsförsörjning och regionarkiv Enheten för digital information Dokumentslag: Styrande Datum: 2014-07-31 Dokumenttyp: Instruktion Version: 2.0 Arkivkrav vid införande
Läs merHandbok för digital arkivering
F Handbok för digital arkivering Dokumenttyp: Handbok Antaget av: Administrativ utvecklingschef Status: Antaget 2017-05-10 Giltighetstid: Gäller tillsvidare Linköpings kommun linkoping.se Innehåll Handbok
Läs merRiktlinjer för digital arkivering
Riktlinjer för digital arkivering I Linköpings kommun Dokumenttyp: Riktlinjer Antaget av: Kommunstyrelsen Status: Antaget 2014-06-17 243 Giltighetstid: Gäller tills vidare Linköpings kommun linkoping.se
Läs merChecklista för anslutningsarbete till e-arkiv Stockholm
Stockholms stadsarkiv Sida 1 (5) Informationsförsörjning och 2014-05-06 utveckling Checklista för anslutningsarbete till e-arkiv Stockholm Stockholms stadsarkiv Informationsförsörjning och utveckling Telefon
Läs merFörvaltningsgemensamma specifikationer
Förvaltningsgemensamma specifikationer Elias Caselunghe 2016-10-07 Var finns informationen? Hur lagras informationen? Vem ansvarar för informationen? Vilken information ska bevaras och gallras? Vart
Läs merFlera landsting. ETT gemensamt e-arkiv
Flera landsting ETT gemensamt e-arkiv Göteborg 3 juni 2014 Ansvarig:, tel:, mail: Version 0.1 2014-06-04 1 Varför arkivera? Patientsäker hantering kräver tillgång till historisk information Spårbarhet
Läs merArkivkrav för IT system med elektroniska handlingar vid Lunds universitet
Arkivkrav för IT system med elektroniska handlingar vid Lunds universitet Version Författare Datum V 1.0 Anne Lamér 2014 09 09 V 2.0 Anne Lamér 2016 05 24 V 2.1 Anne Lamér 2016 09 26 1 Arkivkrav för IT
Läs merArkivfrågor när en myndighet startar
Avdelningen för offentlig informationshantering Tillsynsenheten GENERELL RÅDGIVNING 1 (6) Arkivfrågor när en myndighet startar Planera för arkivfrågor när en myndighet bildas Reglerna som styr arkivområdet
Läs merLandstingsarkivet (Stockholms län) genom tre e-arkivgenerationer
Landstingsarkivet (Stockholms län) genom tre e-arkivgenerationer FAI 2017-10-25 Leif Pettersson, bevarandestrateg Martin Olsson, förvaltningsledare Vad vi ska prata om Resan från e-arkiv 1.0 till 3.0 SLL
Läs merRegler för bevarande av elektroniska handlingar vid Mittuniversitetet
2017-06-28 Regler för bevarande av elektroniska Publicerad: 2017-06-28 Beslutsfattare: Håkan Stenström Handläggare: Anna Connell Beslutsdatum: 2017-06-28 Giltighetstid: Tillsvidare Sammanfattning: Med
Läs merMoment 6: E-arkivet och våra verksamhetssystem
Moment 6: E-arkivet och våra verksamhetssystem Information Varje typ av kunskap som kan utbytas. Handlingarna som ska bevaras eller gallras Analoga handlingar: informationen är ett med lagringsmediet.
Läs merProjektförslag e-arkiv
Projektförslag e-arkiv 2016-11-01 Innehåll Bakgrund Presentation av projektidé Varför kommunalförbund? Funktion för mellan- och slutarkiv Synergieffekter Syfte, mål och metoder Vem gör vad - projektorganisation
Läs merSvenska kyrkans bestämmelser
Svenska kyrkans bestämmelser Kyrkostyrelsens beslut med närmare bestämmelser om vård och annan hantering av elektroniska handlingar i kyrkans arkiv meddelat den 15 december 2016 SvKB 2016:7 Kyrkostyrelsen
Läs merElektroniskt bevarande. Caspar Gielissen Eskilstuna kommun, Stadsarkivet
Elektroniskt bevarande Caspar Gielissen Eskilstuna kommun, Stadsarkivet Elektroniskt bevarande Hur var det nu igen i WordStar: CTRL-K, D??? i WordPerfect: Skift-F8??? Projekt Elektroniskt bevarande Kravspecifikationen
Läs merIntroduktion till (FGS) Vägledning och förklaring till de förvaltningsgemensamma specifikationerna. Introduktion RAFGS2D20150815.
Introduktion Introduktion till förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS) Vägledning och förklaring till de förvaltningsgemensamma specifikationerna RAFGS2D20150815 Kontakta oss Information om arbetet
Läs merIntroduktion till (FGS) Vägledning och förklaring till de förvaltningsgemensamma specifikationerna. Introduktion RAFGS2D
Introduktion Introduktion till förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS) Vägledning och förklaring till de förvaltningsgemensamma specifikationerna RAFGS2D20172025 Kontakta oss Information om arbetet
Läs merFörvaltning av FGS:er
Förvaltning av FGS:er Karin Bredenberg 2015-10-01 Vad har hänt? 2 FGS:erna underlättar informationsförsörjningen Vid informationsutbyte mellan olika verksamhetssystem Vid upphandling av system Vid överföring
Läs merStandarder vid digitalt bevarande. Karin Bredenberg / 10 11-2009
Standarder vid digitalt bevarande Karin Bredenberg / 10 11-2009 XML som teknik extensible Markup Language, XML, är ett universellt och utbyggbart märkspråk och en förenklad efterträdare till SGML. XML
Läs merkomsam Digital långtidslagring/arkivering
Digital långtidslagring/arkivering 1 Rapport från KOMSAM 2 Riktlinjer för digital långtidslagring/ arkivering i kommunen 3 Teknisk checklista för systemkrav avseende digital långtidslagring/ arkivering
Läs merFörvaltningsgemensam specifikation för leverans av enstaka publikationer till Kungliga biblioteket (FGS-PUBL)
Datum: 2016-02-17 Version 1.2 Förvaltningsgemensam specifikation för leverans av enstaka publikationer till Kungliga biblioteket (FGS-PUBL) Referens till det här dokumentet: http://www.kb.se/namespace/digark/deliveryspecification/deposit/fgs-publ/
Läs merBilaga 3. En redogörelse kring metadata och XML. Status Slutlig. Sid 1 (7) Dokumenttyp. Versionsdatum
XML 1 (7) XML Bilaga 3 XML 2 (7) Innehållsförteckning 1. BAKGRUND... 3 2. OM METADATA... 3 3. INFORMATIONSPAKET... 3 3.1 PAPPER LÄGGS I ARKIVBOXAR... 4 3.2 INFORMATIONSPAKET I XML FÖR ELEKTRONISKA HANDLINGAR...
Läs merLeveranshandledning. Elektroniskt Bevarande etapp 2 Delprojekt Verksamhetssystem 2011-10-21 Sambruk 2011 Får spridas enligt CC-BY-3.
2011 Handledningen presenterar en metod för att ta reda på hur elektroniska handlingar ska kunna levereras från ett verksamhetssystem till ett system för bevarande. Dokumentet beskriver hur man utreder,
Läs merMetadata i e-pliktleveranser
ANTAL SIDOR 1(10) Metadata i e-pliktleveranser Referens till det här dokumentet: http://www.kb.se/namespace/digark/metadataintro/v1/ ANTAL SIDOR 2(10) 1. Inledning Detta dokument vänder sig till leverantörer
Läs merFörstudie e-arkiv Begreppslista Begreppslista 1.0
Förstudie e-arkiv Begreppslista Begreppslista 1.0 Filnamn:begrepp_P1.1-0 Förstudie e-arkiv Mall från Tieto PPS (ME004, 3.2.0) Anna Danielsson Sida: 1 (5) Begreppslistan har tagits fram som en del av begreppsmodelleringen
Läs merPRAKTIKFALL: Vinnaren av ediamond Award 2014! Data kan flyttas utan att information går förlorad
PRAKTIKFALL: Vinnaren av ediamond Award 2014! Data kan flyttas utan att information går förlorad Karin Bredenberg E-Förvaltningsdagarna 2015, 2015-10-07 Vad har hänt? 2 FGS:erna underlättar informationsförsörjningen
Läs merArkivreglemente för Kristianstads kommun
-1-2014 Arkivreglemente för Kristianstads kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-10-14 158 att gälla från 2014-11-01. Ersätter nr 452 Inledning Information behövs både i dag och i framtiden. Den ska
Läs merIT ur arkivperspektiv
IT ur arkivperspektiv Henrik Landtmanson Arkivarie Kommunarkivet, Karlstads kommun Två delar Digitalisering Att göra något som tidigare varit analogt, t.ex. i pappersform, digitalt. Bevarande i digital
Läs merKompletterande frågor - Regler för informationshantering. och arkivering i IT-system/applikationer, LA 2017
1(5) Landstingsarkivet 2018-05-24 LA 2018 0100 Kompletterande frågor - Regler för informationshantering och arkivering i IT-system/applikationer 1 Inledning och bakgrund Vid upphandling, avrop, utveckling
Läs merKOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR STOCKHOLM Utgiven av stadsledningskontoret 2015:27 Arkivregler för Stockholms stad Kommunfullmäktiges beslut den 14 december 2015 (Utl 2015:153) (Ersätter Kfs 2007:26)
Läs merSAMARBETE MELLAN 9 LANDSTING R7E-PROJEKTETETS RESA TILL GEMENSAMT E-ARKIV 29/ Flera landsting ett gemensamt e-arkiv
SAMARBETE MELLAN 9 LANDSTING R7E-PROJEKTETETS RESA TILL GEMENSAMT E-ARKIV 29/11 2016 Utgångspunkt, frågeställningar Vad har vi egentligen gjort för resa? Hur har resan varit, vad har vi gjort? Hur ser
Läs merIntensivutbildning i dokumenthantering, arkiv och långsiktigt digitalt bevarande.
Intensivutbildning i dokumenthantering, arkiv och långsiktigt digitalt bevarande. Kommunens analoga och digitala arkiv innehåller dess samlade kunskapsbas Informationen lagras idag ofta planlöst och utan
Läs merFörvaltningsgemensamma specifikationer (FGS) Jan Aspenfjäll & Tomas Wallin
Förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS) Jan Aspenfjäll & Tomas Wallin Agenda Vad är en FGS? Blir det några FGS:er? Förvaltningsorganisationen Internationellt FGS Arkivredovisning 2 Vad är en FGS?
Läs merHandbok för digital arkivering
Diarienummer: KS 2019-707 Dokumentansvarig: Objektledare PM 3 Adresserat till: Samtliga nämnder och styrelser Tidpunkt för aktualitetsprövning: Tidpunkt för senaste revidering: 2019-10-01 Relaterade styrdokument:
Läs merSTOCKHOLMS STADSARKIV. Att. på it-system. i stockholms stad
STOCKHOLMS STADSARKIV Att ställa arkivkrav på it-system i stockholms stad Att ställa arkivkrav på it-system i stockholms stad Version 1, 2011 Författare: Sara Naeslund Lems Innehållsförteckning INLEDNING...
Läs merRiktlinjer för hantering av arkiv i Gävle kommun
Sid 1 (6) Författningssamling Dnr 16KS82 Riktlinjer för hantering av arkiv i Gävle kommun Beslutad av kommunfullmäktige 2016-10-24 4 Inga ändringar har beslutats. Utöver de bestämmelser om arkiv som finns
Läs merE-utvecklingsråd i Jönköpings län
E-utvecklingsråd i Jönköpings län RAPPORT Projekt Gemensamt e-arkiv i Jönköpings län, Etapp 1 Rapport 1.0 2 av 8 Innehåll 1 Projektläge och syftet med rapporten 3 1.1 Delprojekt Juridiska förutsättningar
Läs merInvånare. Verksamhet. Bevarande
NYTTA Invånare Verksamhet IT Bevarande Invånare Det digitala kulturarvet kan bevaras och finnas åtkomligt under lång tid Förståelsen för vår samtid underlättas i framtiden när forskning i digitala källor
Läs merMoment 5: Vad är ett e-arkiv och vad krävs för att införa det i min verksamhet?
Moment 5: Vad är ett e-arkiv och vad krävs för att införa det i min verksamhet? Arkivering i olika steg Medborgare Myndigheter Företag Leverans utifrån dokumenthanteringsplan Verksamhetssystem Verksamhetsnära
Läs merAtt upprätta en systemdokumentation
Wiktor Lindbom arkivarie Tel. 0470-413 70 Kommunarkiv Version 3.0. Att upprätta en systemdokumentation 1 (10) Innehåll 1. Inledning... 3 1.1. Sammanfattning... 3 1.2. Syfte och mål... 3 1.3. Ansvar och
Läs merPolicy för hantering av arkiv i Vetlanda kommun och dess bolag
1 (10) Policy för hantering av arkiv i Vetlanda kommun och dess bolag Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2017-09-20, 94) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 1978-06-21
Läs merVad kan man förbereda inför e-arkivering
INFORMATION 1(6) Vad kan man förbereda inför e-arkivering I detta dokument beskriver vi ett antal frågor som en myndighet behöver ta ställning till innan man kan börja leverera information till SSC:s kommande
Läs mer(arkivrelaterade begrepp är i huvudsak hämtade från Riksarkivets begreppslista, eard-projektet, www.riksarkivet.se)
Definitioner (arkivrelaterade begrepp är i huvudsak hämtade från Riksarkivets begreppslista, eard-projektet, www.riksarkivet.se) Term Definition Förklaring Kategori Källa Access Den funktion som tillhandahåller
Läs merArkivkrav för IT-system i Lunds universitet - vägledning
ARKIVKRAV FÖR IT-SYSTEM - VÄGLEDNING 1 2014-09-09 Avd. Dokumenthantering Anne Lamér IT-arkivarie Arkivkrav för IT-system i Lunds universitet - vägledning Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1
Läs merHantering av verksamhetsinformation
Koncernkontoret Området för informationsförsörjning och regionarkiv Enheten för informationsstyrning och förvaltning Dokumentslag: Styrande Datum: 2018-11-13 Dokumenttyp: Instruktion Version: 2.0 Hantering
Läs merVägen till e-arkivet. NUAK 19 september Margareta Ödmark Avdelningen för arkiv och registratur
Vägen till e-arkivet NUAK 19 september 2017 Margareta Ödmark Avdelningen för arkiv och registratur NASA / JPL-CALTECH / UNIVERSITY OF ARIZONA / SCIENCE PHOTO LIBRARY / Universal Images Group Rights Managed
Läs merVad är MoReq1? Falk Sundsvall 2006
Vad är MoReq1? en informationsmodell som specificerar funktionella krav på ett elektroniskt dokumenthanteringssystem (specifika, ERMS) kan tillämpas inom såväl offentlig som enskild sektor omfattar i någon
Läs merATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR OCH ARKIVORGANISATION. en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad
ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR OCH ARKIVORGANISATION en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad I denna serie har även utkommit Att planera, utföra och drifta arkivlokaler
Läs mer