KUSTBEVAKNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR ÅR 2000

Transkript

1 Årsredovisning 2000 KUSTBEVAKNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR ÅR 2000 Innehållsförteckning Sidan Generaldirektörens kommentar 2 RESULTATREDOVISNING 4 Mål Budgetpropositionen för år Regleringsbrevet för år Sjöövervakning Allmän bedömning av sjöövervakningen 5 Återrapportering av mål enligt regleringsbrevet 7 Miljöräddningstjänst till sjöss Återrapportering av mål enligt regleringsbrevet 2 Nyckeltal; Miljöräddningstjänst till sjöss 2 Uppdrag Återrapportering av mål enligt regleringsbrevet 22 Övrig återrapportering Redovisning av investeringarnas utfall jämfört med planen 23 Redovisning av Kustbevakningens insatser vad avser sjöräddningen 23 Redovisning läget beträffande införandet av myndighetens miljöledningssystem 23 Översiktlig redovisning av hur myndighetens samarbete utvecklats med samverkande myndigheter 24 Redovisning av PFF-övningar som myndigheten deltagit i 24 Redovisning av åtgärder som vidtagits för att internationella avtal skall kunna följas vad avser insatsberedskap och bekämpningsförmåga 24 Nyckeltal; Sjöövervakning 25 Redovisning av kostnader per verksamhetsgren 25 Personal och utbildning Redovisning av personalomsättning 26 Redovisning av utbildning 26 Redovisning av åldersstruktur 26 ÅRSBOKSLUT EKONOMISK ÖVERSIKT 28 Bokslutskommentarer och noter 34 Styrelsen 40 Bilagor Karta Platser för landningskontroll och antalet kontroller per plats år Kontroller per bil och i hamn år Karta över regioner och stationer 45 (45)

2 KUSTBEVAKNINGEN Generaldirektörens kommentar Målsättningen för Kustbevakningens verksamhet är att begränsa brottsligheten och öka säkerheten till sjöss. Jag är glad och stolt över att kunna säga att Kustbevakningens verksamhet har bidragit till att denna målsättning uppnåtts såväl genom den verksamhet till sjöss som bedrivits under år 2000, som genom det omfattande förändrings- och utvecklingsarbete som utförts med siktet inställt på att långsiktigt nå än bättre måluppfyllelse. Verksamhetsmålen för år 2000 har i huvudsak uppnåtts och detta gäller både sjöövervakningsverksamheten och miljöräddningstjänsten till sjöss. Verksamheten har också bedrivits inom tilldelat ekonomiskt utrymme. För att nå målen i verksamheten erfordras insatser av många olika slag och inom många olika områden. Kustbevakningens koncept att inom en organisation och i en person kunna utföra mycket av den civila myndighetsutövning som erfordras till sjöss är mycket effektivt. Statskontoret, som på regeringens uppdrag gjorde en genomlysning av Kustbevakningens verksamhet, konstaterar i en rapport som redovisades förra året att Kustbevakningen är en effektiv, kostnadseffektiv och väl fungerande myndighet i den svenska statsförvaltningen. Kustbevakningens verksamhet till sjöss under år 2000 kännetecknas av hög närvaro med fartyg och flygplan bemannade med kompetent personal med erforderliga befogenheter, av riktade insatser ofta i samarbete med andra myndigheter, främst gränskontrollmyndigheter, samt av upprätthållande av beredskap för räddningstjänsten. Det som särskilt har karaktäriserat verksamheten under år 2000 är det mycket omfattande förändringsoch utvecklingsarbetet som bedrivits. Förutsättningarna för Kustbevakningens verksamhet har i hög grad förändrats främst beroende på EU-medlemskapet och utvecklingen i länderna runt Östersjön. Jag menar att verksamheten tillförts en helt ny dimension och behovet av utvecklingsinsatser har därför varit stort och kommer även framgent att ställa stora krav på myndigheten. Jag vill särskilt kommentera tre av statsmakternas prioriterade verksamheter, nämligen gränskontrollen, fiskerikontrollen och miljöräddningstjänsten till sjöss. Utvecklingsinsatser gränskontroll En väl fungerande gränskontroll varu- såväl som personkontroll vid både in- och utresa är en förutsättning för att de krav som följer av Sveriges EU-medlemskap och i tiden närliggande operativa Schengenanslutning skall tillgodoses. Sverige har en av EU:s längsta sjögränser som också är unionens yttre gräns. Övervaknings- och kontrollnivån styrs till del av gemenskapens regelverk. Att inriktning, prioriteringar och metoder håller föreskriven kvalitet och omfattning kontrolleras av EU-kommissionen genom återkommande inspektioner. Utvecklingsarbetet inom gränskontrollen syftar till att anpassa verksamheten till dessa nya krav och förutsättningar. Utvecklingsarbetet tillsammans med Polisen och Tullverket bedrivs med inriktning mot att i ökad utsträckning arbeta med gemensamma riskprofiler, riskanalyser och underrättelser som grund för kontrollverksamheten. Kustbevakningen har i samverkan med Rikspolisstyrelsen och Tullverket prioriterat arbetet med de gemensamma Schengenförberedelserna. En gemensam Nationell handlingsplan har tagits fram och system och rutiner för gränskontrollen har utvecklats. Arbetet har också omfattat förberedelser inför och deltagande i EU-kommissionens inspektioner av gränskontrollen. Av ytterligare insatser kan nämnas arbetet med att utveckla Kustbevakningens ledningscentraler till de nya förutsättningarna, att utbilda alla kustbevakningstjänstemän för att klara EU-medlemskapets och Schengensamarbetets krav och inte minst att rekrytera ytterligare personal. Om samarbetet med andra myndigheter nationellt utvecklas så gäller detta i minst samma utsträckning det internationella samarbetet mellan Kustbevakningen och andra kust- och gränsbevakningsorganisationer i länderna runt Östersjön, framför allt inom underrättelseområdet. Flera utvecklingsprojekt pågår. 2 (45)

3 Årsredovisning 2000 I sammanhanget bör också nämnas utvecklingsinsatser inom ramen för det uppdrag som regeringen under år 2000 gav Kustbevakningen att samordna de civila behoven av sjöövervakning och sjöinformation. Utvecklingsinsatser fiskerikontroll Sveriges inträde i den Europeiska unionen har medfört ökade krav på en effektiv och väl fungerande fiskerikontroll, vars syfte är att tillse att den biologiska resursen bevaras samtidigt som en livskraftig fiskerinäring kan utvecklas. Utvecklingsamarbetet har inriktats på att i samverkan med Fiskeriverket utveckla kostnadseffektiva kontrollsystem. Kustbevakningen har under år 2000 också ökat medverkan i olika arbets- och expertgrupper främst i kontrollfrågor inom ramen för den Europeiska unionen för utformning av den gemensamma fiskeripolitiken. Ett helt nytt inslag i Kustbevakningens fiskerikontroll var uppdraget att genomföra den svenska delen av EU:s del av fiskerikontrollen i Norra ishavet. Uppgiften krävde särskilda insatser för planering och genomförande. Kustbevakningen som system har visat sig fungera väl för att tillgodose ökade krav eller förändrade krav på ett flexibelt och kostnadseffektivt sätt. Kustbevakningen verkar inom flera politikområden. Myndighetens analys av behoven inom respektive politikområde visar sammantaget på behov som inte kan tillgodoses utan viss resursförstärkning. Som komplement till den personella förstärkningen som Kustbevakningen getts möjlighet till i och med innevarande års budget, erfordras därutöver viss personell förstärkning såväl i linjeorganisationen som i staberna. Förutsättningen för att nå målen för verksamheten är att det behövs ett kraftigt resurstillskott, särskilt vad gäller medel för materielomsättning. Miljöräddningstjänst till sjöss Kustbevakningen har hög beredskap för olje- och kemikalieutsläpp till sjöss och gjorda insatser har inneburit att skador på miljön kunnat undvikas eller minimeras. För tredje året i rad har antalet oljeutsläpp till sjöss minskat, men fortfarande registrerade Kustbevakningen 294 illegala oljeutsläpp till sjöss. Olika utvecklingsinsatser pågår i syfte att nedbringa antalet oljeutsläpp, såväl nationellt som i internationella samarbetsorgan. Budgetunderlaget Riskbilden inom Kustbevakningens verksamhetsområde visar sammantaget på fortsatt hög risk och inom vissa områden höjd risk. Behovet av civil myndighetsutövning är fortsatt stort. Marie Hafström Generaldirektör 3 (45)

4 KUSTBEVAKNINGEN RESULTATREDOVISNING MÅL Budgetpropositionen för år 2000 Målsättningen med Kustbevakningens sjöövervakningsverksamhet är att utföra uppgifter inom olika verksamhetsområden som en integrerad del i andra myndigheters myndighetsutövning. Kustbevakningen har tilldelats en samordnande roll med ansvar för den maritima delen av respektive verksamhet samt har ansvar för miljöräddningstjänsten till sjöss. Målsättningen med miljöräddningstjänsten till sjöss är att tidigt kunna bekämpa utsläpp för att härigenom minimera såväl kostnader som skador på den marina miljön. Härutöver skall Kustbevakningen ha en hög beredskap för sjöräddning. Kustbevakningens ständiga närvaro till sjöss, såväl med fartyg som flygplan, skapar förutsättningar för hög beredskap och därmed tidiga insatser både vad gäller miljöräddning och sjöräddning samt har en preventiv inverkan vad gäller brottsligheten till sjöss. Kustbevakningens effektmål enligt budgetpropositionen är de som anges nedan och som också anges i regleringsbrevet för år Mål enligt regleringsbrevet för år Kustbevakningen skall inom svenskt sjöterritorium och svensk ekonomisk zon bedriva övervakningsverksamhet och kontroll i syfte att begränsa brottsligheten och så att säkerheten till sjöss liksom respekten för lagar och andra föreskrifter ökar. 2. Kustbevakningens person- och varukontroll till sjöss vid den svenska delen av EU:s yttre gräns skall hållas på en hög nivå genom en effektiv patrullering. Det skall finnas förmåga att ingripa mot varje misstänkt överträdelse av gällande bestämmelser. 3. Kustbevakningen skall bedriva kontroll av fisket till sjöss samt en samordnad landnings- och kvalitetskontroll i syfte att säkerställa att artrelaterade fiskekvoter inte överskrids. Kontrollen skall vidare ha en preventiv verkan mot brott mot andra fiskeribestämmelser. 4. Kustbevakningen skall medverka i internationellt samarbete för att utveckla gränskontroll, brottsbekämpning till sjöss, miljöskydd till sjöss och annan sjöövervakning. Därvid skall särskilt beaktas behov och möjligheter avseende länderna kring Östersjön. 5. Kustbevakningen skall bedriva miljöräddningstjänst till sjöss så att konsekvenserna till följd av olyckor och utsläpp till sjöss kan begränsas. Riksdagen har i maj 997 fastställt mål för beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred. Kustbevakningens del av effektmålet är att verksamhet skall bedrivas så att risken för oljeutsläpp till sjöss minskar samt att konsekvenserna av utsläpp till sjöss begränsas. 6. Kustbevakningen skall även ha en hög beredskap för sjöräddningstjänst och bidra till att säkerheten till sjöss ökar, människor kan räddas och följderna av personskador begränsas. Verksamhetsmål Sjöövervakning. Inriktningen av sjöövervakningsverksamheten skall fastställas mot bakgrund av en bedömning av brottsbenägenheten inom olika områden samt prioritering mellan skilda uppgifter. Bedömningen skall ske mot bakgrund av den dialog som sker med samverkande myndigheter och efter hörande av dessa. 2. Kustbevakningens verksamhet skall ha en preventiv verkan på brottsligheten till sjöss. 3. Kustbevakningen skall vidta de åtgärder som behövs för att myndigheten skall kunna klara de krav som uppkommer vid den svenska operativa Schengenanslutningen. 4. Kustbevakningen skall kontrollera 0 procent av landad artrelaterad kvantitet. Kustbevakningen skall även kontrollera landningar av osorterad pelagisk fisk, s.k. industrilandningar. Denna kontroll skall under det första halvåret successivt byggas upp så att den från och med det andra halvåret omfattar samtliga industrilandningar. 5. Kustbevakningen skall inom högst en timme efter larm kunna inleda operativ ledning i samverkan med samtliga östersjöstater vad avser gränskontroll och brottsbekämpande verksamhet. Miljöräddningstjänst till sjöss. Kustbevakningen skall, vid akut fara för oljeutsläpp eller efter larm om inträffat oljeutsläpp till sjöss, kunna påbörja preventiva åtgärder inom fyra timmar och bekämpningsåtgärder inom åtta timmar. Vidare skall Kustbevakningen ha en kapacitet att bekämpa oljeutsläpp på upp till ton. 2. Kustbevakningen skall vid kemikalieolyckor till sjöss kunna påbörja insats inom fyra timmar efter larm. Uppdragsverksamhet och övriga uppdrag. Kustbevakningen skall bidra till den marina forskningen genom att tillhandahålla fartygstjänst. Kustbevakningen skall redovisa antalet uppdrag samt kostnader och intäkter för genomförda uppdrag och kostnad för uppdragsverksamheten samt för de uppdrag som utförs åt samverkande myndigheter. 4 (45)

5 Årsredovisning 2000 Allmän bedömning av sjöövervakningen under år 2000 Kustbevakningen har i enlighet med regleringsbrevet för budgetåret 2000 Sjöövervakningstjänst - bedrivit sjöövervakningsverksamhet inom svenskt sjöterritorium och svensk ekonomisk zon i syfte att begränsa brottsligheten till sjöss och öka säkerheten till sjöss liksom respekten för lagar och andra föreskrifter, - genom patrullering bedrivit person- och varukontroll vid den svenska delen av EU:s yttre gräns i syfte att kunna ingripa mot varje misstänkt överträdelse, - utanför svenskt sjöterritorium och svensk ekonomisk zon för EU:s räkning bedrivit fiskeriövervakning och kontroll i NEAFC (North-East Atlantic Fisheries Commission) -området mellan Norge och Island i enlighet med särskilt regeringsbeslut, - bedrivit övervakning och kontroll av fisket till sjöss samt en samordnad landnings- och kvalitetskontroll i Kustbevakningen har ett nära samarbete med flera andra myndigheter. hamn i syfte att dels förhindra ett överskridande av artrelaterade fiskekvoter, dels åstadkomma en preventiv verkan mot brott mot andra fiskeribestämmelser, - medverkat i internationellt samarbete för att utveckla gränskontrollen, brottsbekämpningen till sjöss samt annan sjöövervakning varvid behov och möjligheter avseende länderna kring Östersjön särskilt har beaktats. Uppgiften har lösts genom en avvägning mellan riktad övervakning och kontroll inom de av regering och riksdag prioriterade verksamhetsområdena, allmän rutinpatrullering och närvaro till sjöss samt upprätthållande av beredskap för räddningstjänst. För den lagövervakande verksamheten gör Kustbevakningen följande övergripande bedömning när det gäller resultatet av den under år 2000 genomförda verksamheten. Kustbevakningen genomför landnings- och kvalitetskontroll. Kustbevakningen har, inom ramen för de tilldelade resurserna, i huvudsak uppnått de verksamhetsmål som uppställts av regering och riksdag. Detta har, trots att den lokala organisationen inte varit fullt bemannad, varit möjligt genom stora insatser från personalen, ett vidareutvecklat samarbete med samverkande myndigheter, insatser för att höja kvaliteten på kontrollverksamheten samt utveckling av kostnadseffektivare kontrollsystem - främst inom fiskerikontrollen. 5 (45)

6 KUSTBEVAKNINGEN Kustbevakningen har inom sitt verksamhetsområde, tillsammans med samverkande myndigheter, bidragit till att begränsa brottsligheten till sjöss och öka säkerheten till sjöss liksom respekten för lagar och andra föreskrifter. Kustbevakningen gör denna bedömning utifrån en analys av genomförd verksamhet och efter dialog med berörda samverkande myndigheter som givit uttryck för att Kustbevakningens lagövervakande verksamhet ligger väl i linje med deras egen verksamhetsinriktning. Kustbevakningens lagövervakande verksamhet till sjöss och kontroll av sjötrafiken kompletterar de samverkande tillsyns-, brottsbekämpande- och brottsförebyggande myndigheternas landbaserade verksamhet. Kustbevakningen är en av Sveriges tre gränskontrollmyndigheter och har ansvar och befogenheter att kontrollera sjötrafiken både avseende person- och varukontrollen. Person- och varukontrollen, som har genomförts i nära samverkan med Polisen och Tullverket, har utvecklats starkt de senaste åren, inte minst under de gemensamma förberedelserna inför Sveriges operativa anslutning till Schengensamarbetet. Därmed har också den gemensamma förmågan att bekämpa brottsligheten utvecklats inom dessa områden. Samordning med Polisens och Tullverkets landbaserade kontrollverksamhet är en förutsättning för en effektiv gränskontroll. Utvecklingsarbetet tillsammans med Polisen och Tullverket fortsätter med inriktningen att i än mer ökad utsträckning arbeta med gemensamma riskprofiler, riskanalyser och underrättelser som grund för kontrollverksamheten. Fiskerikontrollen har under år 2000 tydligare inriktats mot det storskaliga fisket vilket påtagligt förbättrat möjligheten att bedriva kontrollverksamheten riskanalysbaserat. Denna inriktning fortsätter och Kustbevakningen och Fiskeriverket utreder, på regeringens uppdrag, möjligheten att tillskapa ett riskanalysbaserat kontrollsystem. Myndigheterna skall presentera sitt gemensamma förslag för regeringen senast den mars 200. Kustbevakningen har i huvudsak nått det för året nya målet att genomföra landningskontroller motsvarande tio procent av samtliga artrelaterade landande kvantiteter. Målet att fr.o.m. andra halvåret kontrollera samtliga s.k. industrilandningar har uppnåtts fr.o.m. den september I sjötrafikövervakningen, som främst avser fritidsbåtstrafiken i skärgårdsområdena samt handelsfartygstrafiken avseende trafiksepareringar och liknande begränsningar av den fria sjöfarten, har myndigheten i likhet med tidigare år strävat efter att arbeta med olika former av riktade insatser. Ett ökat antal små fritidsbåtar med stora fartresurser och en enligt myndighetens bedömning ökad omfattning av sjöfylleri har gjort att Kustbevakningen prioriterat kontroller av nykterhet till sjöss och efterlevnad av fartbegränsningar. Insatserna för bättre nykterhet skulle påtagligt stärkas om kustbevakningstjänstemännen hade befogenhet att ta rutinmässiga alkoholutandningsprover. Oljeutsläpp i Stockholms skärgård. Tunnorna är fyllda med sprit - ett smugglingsförsök som stoppades. Kustbevakare tar emot ytbärgare (i rött) som satts ombord med hjälp av helikopter. Brand i fritidsbåt. Kustbevakningens KBV 044 på plats. 6 (45)

7 Årsredovisning 2000 Tillsammans med flyg från flera andra Östersjöländer har Kustbevakningsflyget deltagit i särskilt intensiv miljöövervakning över Östersjön under år Sjösäkerhetsarbetet genomförs i samverkan med Sjöfartsverket enligt en särskild överenskommelse men även i samverkan med Polisen, Tullverket och Statens räddningsverk. Samverkan kring sjösäkerhetsfrågorna har sedan mitten av 990-talet fördjupats. Kontrollen av lastsäkring och förpackat farligt gods har prioriterats under år Kustbevakningens miljöövervakning har bidragit till att antalet registrerade oljeutsläpp till sjöss minskat för tredje året i rad. Återrapportering av mål enligt regleringsbrevet MÅL Inriktningen av sjöövervakningsverksamheten skall fastställas mot bakgrund av en bedömning av brottsbenägenheten inom olika områden samt prioritering mellan skilda uppgifter. Bedömningen skall ske mot bakgrund av den dialog som sker med samverkande myndigheter och efter hörande av dessa. Återrapporteringskrav Kustbevakningen skall redovisa. den analys av brottsbenägenhet som ligger till grund för genomförd verksamhet, 2. hur prioriteringar skett mot bakgrund av dialogen med samverkande myndigheter 3. resurser som avsatts. Återrapporteringskrav (den analys av brottsbenägenhet som ligger till grund för genomförd verksamhet) Analys och bedömning av brottsbenägenheten utgör en viktig del av den löpande planeringsprocessen och bygger på information och underrättelser från egna enheter och samverkande myndigheter samt analys av genomförd verksamhet. Sveriges medlemskap i EU innebär att flera av Kustbevakningens verksamhetsområden regleras överstatligt genom EU:s rättsakter, som t.ex. fiskeri-, person- och tullkontrollen. Övervaknings- och kontrollnivåerna avseende dessa verksamhetsområden styrs till stor del av gemenskapens regelverk. Att inriktning, prioriteringar, metoder etc. håller föreskriven kvalitet och omfattning kontrolleras av EU-kommissionen genom återkommande inspektioner. Kustbevakningen arbetar med samverkande myndigheter nationellt och internationellt för att förbättra och förändra övervaknings- och kontrollverksamheten från en traditionellt stickprovs- och rutinpatrullbaserad kontrollverksamhet till de nya kraven på underrättelse- och misstankebaserad kontrollverksamhet. Detta innebär att myndigheten i allt högre grad arbetar med analyser, riskbilder, riskprofiler och underrättelsebearbetning. Denna process är inte slutförd och måste genomföras med samverkande myndigheter. Arbete pågår inom samtliga verksamhetsområden för att bl.a. anpassa uppföljnings- och analyssystem samt informations- och underrättelseutbyte till varandra. Exempel på sådan utveckling är gränskontrollen till följd av Sveriges operativa anslutning till 7 (45)

8 KUSTBEVAKNINGEN Schengen och samarbetet med Polisen samt fiskerikontrollen i samverkan med Fiskeriverket. Liknande system har utvecklats tillsammans med bl.a. Sjöfartsverket avseende kontrollen av förpackat farligt gods. Under år 200 kommer ett liknande samarbete att inledas tillsammans med Tullverket avseende kontrollen av efterlevnaden av in- och utförselrestriktioner. Illegal invandring och gränsöverskridande brottslighet De förändringar som under 990 talet haft störst inverkan på svensk gränskontroll till sjöss är upplösningen av Sovjetstaten, demokratiseringsprocessen i Polen, Öst- och Västtysklands återförening samt Sveriges anslutning till EU och förberedelserna för Schengensamarbetet. De analyser som gjordes i början av 990 talet indikerade en risk för stora flyktingströmmar över Östersjön samt utbredning av organiserad brottslighet från den tidigare Sovjetstaten. De befarade flyktingströmmarna blev endast verklighet i ett fåtal fall, och då i form av transitflyktingar från andra delar av världen (Afrika och Asien), mycket tack vare att de kunde mötas med effektiv övervakning och snabba ingripanden, bl.a. av Kustbevakningen och skärpt lagstiftning. Andra faktorer finns att söka i det framväxande samarbetet med de baltiska staternas gräns- och kustbevakningsmyndigheter och den fredliga utvecklingen i regionen. I en studie utförd inom regeringschefernas Task Force on combatting organized crime in the Baltic Sea Region och dess Operative Committée (OPC), under ledning av Tyskland har flyktingsituationen i länderna runt Östersjön kartlagts. Rapporten visar att ett stort antal flyktingar utan nationell hemvist finns i länderna i vår närmaste omgivning. Detta innebär att Kustbevakningens sjöövervakningsverksamhet måste inriktas på att tidigt kunna upptäcka tecken på illegal invandring. Risken för olaglig invandring och därmed sammanhängande risk för människosmuggling bedöms öka. Detta beror på den ökade globaliseringen, förbättrade kommunikationer, stora skillnader i levnadsstandard samt relativt närbelägna kris- och krigsdrabbade områden. Sjöburna transporter, bortsett från färjetrafik, spelar normalt en mindre roll när det gäller olaglig invandring. Under år 2000 finns enstaka sådana händelser rapporterade. Det finns därför anledning att kontroll av reguljära handelsfartyg samt fiske- och fritidsbåtar i samband med anlöp till svenska hamnar fortsatt hålls på nuvarande nivå. Brott mot in- och utförselrestriktioner Narkotikasmugglingen bedöms även under de närmaste fem till tio åren fortsatt vara av stor omfattning liksom den storskaliga smugglingen av alkohol. En fortsatt anpassning av införselregler och alkoholskatter till andra EU-länder gör dock att denna smuggling kan antas minska på längre sikt. Tobakssmugglingen och då främst av cigaretter bedöms under de närmaste åren ha stor omfattning. Med samma argument som för alkoholen bedöms dock omfattningen av denna smuggling också komma att minska på längre sikt. Sjöburna transporter har alltid spelat en stor roll när det gäller olaga införsel av alkohol och tobak medan fritidsfartyg har använts i mindre omfattning. Avseende införsel av narkotika är kontrollverksamheten starkt beroende av underrättelseinformation från samverkande myndigheter och riktade kontroller för att vara effektiv. Fiskerikontroll Sveriges inträde i Europeiska unionen har medfört ökade krav på Kustbevakningens förmåga att upprätthålla fiskeriövervaknings- och kontrollverksamheten, vars syfte är att tillse att den biologiska resursen bevaras samtidigt som en livskraftig fiskerinäring kan utvecklas. Det stora behovet av fiskerikontroll skall också ses mot bakgrund av att flera viktiga bestånd i Östersjön och Västerhavet f.n. är kraftigt decimerade. Kontrollnivån styrs direkt av målformuleringarna i regleringsbrevet för Kustbevakningen år 2000: Kustbevakningen skall kontrollera 0 procent av landad artrelaterad kvantitet. Kustbevakningen skall även kontrollera landningar av osorterad pelagisk fisk så kallade industrilandningar. Denna kontroll skall under första halvåret successivt byggas upp så att den från och med andra halvåret omfattar samtliga industrilandningar. Denna inriktning har, jämfört med tidigare års mål om kontroll som var relaterad till antalet landningar, förbättrat möjligheterna att - tillsammans med Fiskeriverket - inrikta övervakning och kontroll mot de områden där brottsbenägenheten varit störst eller där behovet av kontroll av andra anledningar bedömts stort. Utvecklingen av riskanalysbaserade kontrollsystem bedöms ytterligare förbättra möjligheten att göra denna verksamhet effektivare. 8 (45)

9 Årsredovisning 2000 KBV 050, stationerat i Kungshamn, är ett av Kustbevakningens 3 miljöskyddsfartyg. Sjösäkerhet/Sjötrafik Kustbevakningens roll i sjösäkerhetsarbete har ökat under den gångna tioårsperioden och innebär en fokusering på kontroll av förpackat farligt gods, lastsäkring, kontroll av bemanning, certifikat etc. på det mindre, kustnära tonnaget samt på fiskefartyg och fritidsbåtar. Behovet av kontroll av farligt gods och lastsäkringar bedöms ligga kvar på en hög nivå. En ökning kan eventuellt förutses under de närmaste åren främst avseende tematiska kontroller i samverkan med nationella och utländska myndigheter. Skälet till detta är att åkerinäringen blivit alltmer internationaliserad med en ökad konkurrens med pressade tidsmarginaler och därmed risk för ökat slarv. drabbade farledsstråken bedöms ha bidragit till att antalet konstaterade utsläpp fr.o.m. mitten 990-talet åter minskat. Utsläppen bedöms minska under närmaste fem åren och då särskilt om åtgärder i enlighet med Oljeutsläppsutredningens förslag genomförs och resurser tillförs för att nå de av riksdagen våren 999 beslutade 5 miljökvalitetsmålen. Av dessa berörs Kustbevakningen främst av målet Hav i balans samt Kust och levande skärgård. På lång sikt är utvecklingen svårbedömd. Internationellt pågår ett omfattande arbete som bedöms leda till en viss fortsatt minskning av antalet olagliga utsläpp. Sjötrafikövervakning är en viktig del av sjösäkerhetsarbetet och utgör därför en stor och viktig uppgift för Kustbevakningen. Omfattningen på sjötrafiken bedöms öka under de närmaste åren, vilket ställer krav på ökad sjötrafikövervakning främst av fritidsbåtar i skärgårdsområdena och av handelsfarttygstrafiken i trafiksepareringsområdena, exempelvis i Öresund. Antalet restauranter i skärgården har ökat markant vilket medfört en större risk för sjöfylleri och ökningen av antalet snabbgående båtar har stärkt behovet av fartkontroller. Miljöövervakning De olagliga oljeutsläppen inom svenskt ansvarsområde ökade under första halvan av 990-talet. Kraftfull övervakning av de värst Kustbevakningen samlar prover på olagligt utsläppt olja. 9 (45)

10 KUSTBEVAKNINGEN Återrapporteringskrav 2 (hur prioriteringar skett mot bakgrund av dialogen med samverkande myndigheter) Regeringen konstaterar i budgetpropositionen för år 2000 att Kustbevakningen har tilldelats en samordnande rollmed ansvar för den maritima delen av respektive verksamhet till sjöss. Denna utveckling fortsätter och stärktes under året genom att regeringen gav myndigheten i uppdrag att samorda de civila behoven av sjöövervakning och sjöinformation. Medverkan i polisiär övervakning Kustbevakningens medverkan i polisiär verksamhet omfattar samtliga verksamhetsområden som redovisas nedan i respektive delavsnitt. Kustbevakningens lagövervakande verksamhet till sjöss är ett naturligt komplement till Polisens verksamhet. För att utveckla och förstärka denna samverkan har Kustbevakningen sedan något år tillbaka en sambandsman placerad vid Rikspolisstyrelsen. Sambandsmannens kompetens innebär även på annat sätt en förstärkning av Kustbevakningens kontaktytor där maritim kompetens behövs i polisiära frågor. Ett exempel på detta är att sambandsmannen medverkat som expert i maritima frågor vid Schengeninspektionerna i Tyskland och Grekland. Kustbevakningen har i samverkan med Rikspolisstyrelsen, Tullverket och Migrationsverket prioriterat arbetet med de gemensamma Schengenförberedelserna. Arbetet har bedrivits centralt genom medverkan i Rikspolisstyrelsens s.k. Schengenprojekt främst genom sambandsmannen. På regional nivå har särskilda samverkansöverenskommelser utarbetats med länspolismyndigheter och tullregioner. Kustbevakningens inriktning är att ha en sådan närvaro till sjöss att passage vid sidan om ordinarie gränskontrollorter inte uppmuntras och att otillbörlig kontakt med land och andra fartyg inte förkommer under resan dit. Härigenom kan en god effekt uppnås när det gäller såväl att upptäcka som att förebygga/förhindra överträdelser. Centralt har arbetet främst omfattat utveckling av en gemensam Nationell handlingsplan och konsekvenserna därav, utveckling av system och rutiner så att gränskontrollmyndigheterna har gemensam tillgång till aktuella register exempelvis Schengen Information System (SIS) och annan underrättelseinformation som finns inom respektive myndighet. Arbetet har också omfattat förberedelser inför inspektion av rådsarbetsgruppen. 0 (45)

11 Årsredovisning 2000 Regionalt har framför allt samordningen mellan myndigheterna varit prioriterad. Syftet med detta arbete har varit att med Polisen och även Tullverket uppnå gemensamma planerings- och genomföranderutiner på operativ nivå. Till grund för samarbetet ligger regionala överenskommelser rörande samordning av verksamhetsplanering, patrullverksamhet, samutnyttjande av resurser och gemensamma särskilda insatser - s.k. pådrag. Det intensiva arbetet med Schengenförberedelserna har inneburit att Kustbevakningen utvecklat sin samverkan med Polisen även inom andra områden som rent allmänt har inneburit ett förbättrat utbyte av information mellan myndigheterna. För att den fria rörligheten inte skall underlätta internationell kriminalitet och illegal invandring, innefattar Schengensamarbetet ett antal s.k. kompensatoriska åtgärder. Åtgärderna handlar främst om förstärkt yttre gränskontroll, övervakning av den yttre gränsen, inre utlänningskontroll, visum- och konsulära frågor samt polisiärt och rättsligt samarbete. Styrande för kontrollnivån är dels Schengenkonventionen och dess regelverk, dels den myndighetsgemensamma Nationella handlingsplanen samt resultatet av genomförda inspektioner genomförda av rådsarbetsgruppen SCHEVALL. För att möta de nya och större krav på den operativa polis- och tullsamverkan nationellt och internationellt, bl.a. måste kriminalunderrättelseverksamheten anpassas till de nya förutsättningarna. Utvecklingen av kriminalunderrättelsesamarbetet har särskilt prioriterats och förbättras successivt och berör idag bekämpandet av den gränsöverskridande organiserade brottsligheten i sin helhet. Samarbetet inom European Police Office (EURO- POL) och den nordiska polis-/tullsamverkan bör här särskilt nämnas. Med stater som ännu inte deltar i gemenskapens arbete och där inga samarbetsavtal har upprättats finns ändå mycket som kan göras för att förbättra och effektivisera samverkan inom ramen för de nationella regelverken. I Östersjöregionen finns två sådana samverkansprojekt som omfattar hela regionen och några mindre, bilaterala samverkansprotokoll eller nationella initiativ med internationell prägel. Samarbetet för att bekämpa den organiserade brottsligheten i Östersjöområdet inleddes år 993 med The Baltic Sea Conference on Combatting International Crime. Regeringschefernas Task Force for combatting organized crime in the Baltic Sea Region inledde sitt arbete år 996 och dess Operative Committée (OPC) år 998. Sverige har sedan starten innehaft ordförandeskapet i både Task Force och OPC. Kustbevakningen har tillsammans med Polisen, Tullverket och åklagarväsendet medverkat i OPC som utgör expertstöd åt Task Force och svarar för genomförandet av olika projekt inom ramen för Task Force. OPC är också beredningsorgan, antingen gemensamt eller i olika expertgrupper, åt Task Force. Chefsmöte för Östersjöstaternas gräns- och kustbevakningar. (45)

12 KUSTBEVAKNINGEN Pågående viktigare projekt är - utveckling av ett gemensamt IT-baserat kommunikationssystem (Finland leder detta arbetet) samt - utveckling av ett gemensamt system för utbyte av sjölägesinformation (Sverige leder detta arbetet). Inom området polisiär övervakning har Kustbevakningen även ett samarbete med Riksåklagaren (RÅ) och åklagarmyndigheterna. Riksåklagaren har i likhet med tidigare år betonat behovet av att Kustbevakningen bidrar med fall som kan drivas som prejudicerande mål. Under år 2000 har Kustbevakningen utrett och rapporterat ett antal fall av misstänkta olagliga oljeutsläpp till sjöss. De mest kända var det utsläpp som berörde Stockholms skärgård och Gotska sandön under hösten Tullverksamhet Med utgångspunkt från dialogen med Tullverket har Kustbevakningen under det gångna året, i likhet med tidigare år, prioriterat övervakning och kontroll av handelssjöfarten avseende otillbörlig kontakt med land och andra fartyg samt kontroll av fritidsbåtar och fiskebåtar i syfte att förhindra illegal införsel av narkotika, alkohol och tobak. Kontrollerna genomförs normalt samtidigt som personkontrollen. Vid regeringschefernas möte i Kolding 2-3 april 2000 beslöts att förlänga Task Forcens mandat t.o.m. år 2004 och att Danmark skall överta ordförandeskapet år 200. Prioriteringarna av verksamheten i Östersjöregionen är främst inriktade på gemensamma operationer rörande bekämpning av illegal immigration och kartläggning och uppföljning av gränsöverskridande brottslighet av olika slag. Genom samarbetet i OPC har också den nationella samverkan mellan ländernas olika lagövervakande myndigheter förbättrats. Baltic Sea Region Border Control Cooperation Conference (BSRBCCC) bildades år 997 efter finskt initiativ och omfattar samarbete mellan Östersjöstaternas operativa gräns- och kustbevakningsmyndigheter inom ramen för respektive stats nationella regelverk. Arbetet är väl etablerat i hela regionen och bedrivs dels rutinmässigt i den dagliga operativa samverkan mellan länderna, dels i enlighet med den gemensamt utarbetade handlingsplanen för verksamhetsåret under ledning av det land som har ordförandeskapet. Kustbevakningen har vidare, i likhet med vad som nämnts inom den polisiära verksamheten, prioriterat arbetet med att utveckla förmågan att arbeta underrättelse- och misstankebaserat, bl.a. har varje kustbevakningsregion fr.o.m. början av år 2000 utsett en underrättelsehandläggare. Utvecklingen har skett i nära samverkan med såväl Tullverket som Polisen. Kustbevakningens kontroll av sjötrafiken beträffande inoch utförselrestriktionerna är ett naturligt komplement till Tullverkets landbaserade verksamhet. Myndigheternas gemensamma målsättning att förebygga och förhindra brott mot in- och utförselrestriktionerna samt tillse att de som har begått brott identifieras, rapporteras och lagförs. Arbete pågår med att utveckla och anpassa kontrollverksamheten så att den i än högre grad bygger på riskanalyser och riskprofiler. Kustbevakningen och Tullverket inleder under första kvartalet 200 ett gemensamt arbete för att öka graden av misstankebaserad kontrollverksamhet för olika former av brott mot gällande införselrestriktioner. Samverkan med Tullverket är etablerad på alla nivåer. Regionalt är samverkansformerna i de flesta fall fastlagda i särskilda överenskommelser. Operativt har gemensamma pådrag och målinriktade operationer varit basen för samverkan. 2 (45)

13 Årsredovisning 2000 Kontroll av fasta fiskeredskap vid Norrlandskusten. Kustbevakningen har en sambandsman placerad vid Tullverkets huvudkontor, analysenheten, för att underlätta och utveckla samverkan och samordning mellan de båda myndigheterna. Sambandsmannens kompetens har även på annat sätt inneburit en förstärkning av Kustbevakningens kontaktytor där maritim kompetens behövts avseende frågor om brott mot in- och utförselrestriktioner. Ett exempel på detta är att sambandsmannen medverkat i den till Narkotikakommissionen knutna referensgruppen för kontrollfrågor. På flera områden har samverkan utvecklats starkt under senare år. Detta gäller inte minst underrättelseområdet på nationell och internationell nivå. Teknikstödet till Kustbevakningen från Tullverket har förbättrats, t.ex. vad gäller olika former av nationella och internationella register. Senast har Kustbevakningens regionledning i Region Ost blivit utrustad med Tullverkets s.k. allterminal, och får på så sätt tillgång till Tullverkets brottsregister. Övriga regioner inom Kustbevakningen kommer under början av år 200 att få tillgång till sådana terminaler. Kustbevakningen har även utvecklat samverkan med Tullverket i det internationella tullsamarbetet avseende maritima frågor. Genom detta arbete har Kustbevakningen exempelvis tillgång till Europeiska unionens så kallade Afficesystem och därmed Customs information system (CIS). Under året har det från Europeiska unionens sida genomförts en inspektion av de svenska myndigheternas förmåga att bekämpa narkotikabrottslighet med ett för Sverige gott resultat. Det ovan under polisiär verksamhet redovisade arbetet inom BSRBCCC och Task Force on Organised Crime in the Baltic Sea Region är också av stor betydelse när det gäller Kustbevakningens tullverksamhet. Fiskerikontroll Med utgångspunkt från resultaten av EU-kommissionens inspektioner, samarbetsavtalet mellan Kustbevakningen och Fiskeriverket och dialogen med Fiskeriverket har Kustbevakningen under det gångna året prioriterat arbetet med att utveckla ett kontrollsystem som är bättre anpassat till målen och förbättrat kvaliteten i de kontroller som genomförs inom ramen för ett kostnadseffektivare kontrollsystem. Det handlar om att utveckla kontrollsystemen, öka den egna personalens kompetens rörande fiskeribestämmelserna och förbättra, utveckla beslutsstöd och rutiner för bl.a. hantering av inspektionsrapporter. Syftet är att förbättra rapport- och informationsflödena så att dessa kan utgöra ett fullödigt planeringsunderlag och underlag till brottsutredningar rö rande misstänkta överträdelser av fiskeribestämmelser samt rapporteringen till och från Fiskeriverket. Arbetet har inriktats främst mot utbildning då regelverket för fisket, som vilar både på gemenskapsgrund och nationella föreskrifter, är omfattande och svåröverskådligt samt ställer stora krav på såväl kontrollmyndigheten som åklagare och inte minst på fiskarena. Under år 2000 har Kustbevakningen vidare prioriterat utvecklingen av ett kontrollsystem för de s.k. industrilandningarna. Arbetet har genomförts tillsammans med Fiskeriverket och har resulterat i ett system där samtliga fiskefartyg som landar osorterad pelagisk fisk fr.o.m. den september 2000 skall anmäla sig till Kustbevakningen minst 4 timmar före landning. Tio procent av de anmälda landningarna tas automatiskt ut för kontroll enligt en 3 (45)

14 KUSTBEVAKNINGEN KBV 8 på väg västerut för att delta i EU:s fiskeriövervakning i Nordatlanten. statistisk modell som fördelar slumpen så att de stora, kvotkritiska, landningarna har störst utfallsprocent. Härutöver kontrolleras landningarna utifrån den analys som respektive regionledning gör inför varje landning. Under andra halvåret kontrollerades ca 24 procent av dessa landningar. En annan viktig uppgift under året har varit att tillsammans med Fiskeriverket utveckla ett riskanalysbaserat kontrollsystem. Detta arbete grundar sig på ett gemensamt uppdrag till myndigheterna från regeringen. Myndigheterna skall presentera sitt förslag för regeringen senast den mars 200. Samverkan med Fiskeriverket är stadfäst i en överenskommelse avseende utveckling av regelverket för tillsyn, inspektionsrutiner, utveckling av kontrollsystemen, utbildning och informationsutbyte. Kustbevakningen har under år 2000 ökat sin medverkan i olika arbets- och expertgrupper, främst i kontrollfrågor, inom ramen för den europeiska unionen för utformningen av den gemensamma fiskeripolitiken. Kustbevakningen genomförde under år 2000, på uppdrag från regeringen, den svenska delen av EU:s del av fiskerikontrollen inom ett av NEAFC:s regleringsområden (området mellan Norge och Island) under juni och juli månad. Uppgiften krävde särskilda insatser för planering och genomförande. Inom ramen International Baltic Sea Fisheries Commission (IBSFC) har Kustbevakningen medverkat i utvecklingen av fiskerikontrollen i Östersjön. Utveckling av samverkan har planerats under året vilket bl.a. omfattar utbyte av inspektörer med lettiska myndigheter under år 200. Kontakt har även tagits med ryska myndigheter men har ännu inte lett till någon överenskommelse om samverkan. Sjötrafikövervakning och sjösäkerhetsarbete Sjötrafikövervakningen omfattar såväl yrkessjöfarten som fritidsbåtstrafiken. Verksamheten har sin topp under sommarmånaderna då fritidsbåtstrafiken är som störst. Det är också fritidsbåtstrafiken som kräver flest insatser. Kustbevakningen har kunnat konstatera en ökad tendens av onykterhet till sjöss bland fritidsbåtsfolket i vissa skärgårdsområden där antalet skärgårdsrestauranter har ökat. Även omfattningen på trafiken med små fritidsbåtar som har stora fartresurser har ökat. Detta har medfört att Kustbevakningen ökat sina ansträngningar när det gäller kontroller av nykterheten till sjöss. Under året har möjligheterna att kontrollera hastighetsbegränsningarna förbättrats genom att laserinstrumenten, som sedan länge använts vid fartkontroll på land, godkänts för fartkontroll till sjöss. Sjösäkerhetsarbetet bedrivs främst i samverkan med Sjöfartsverket men även med Polisen, Tullverket och Statens räddningsverk m.fl. myndigheter. Samverkan med Räddningsverket har främst bedrivits genom deltagande i delegationen för farligt gods. Samverkan med Sjöfartsverket är väl etablerad och regleras i en särskild samverkansöverenskommelse där Kustbevakningen medverkar inom Sjöfartsverkets ansvarsområde genom att utöva kontroll av förpackat farligt gods, lastsäkring, bemanning, certifikat, etc. på det mindre, kustnära tonnaget samt fiskefartyg och fritidsbåtar. 4 (45)

15 Årsredovisning 2000 Vidare har Naturvårdsverket pekat på behovet av att Kustbevakningen utövar tillsyn i naturskyddsområden och arbetar med så kallad CITES-brottslighet (Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora), dvs. handel med utrotningshotade djur- och växtarter. Övrig verksamhet Kustbevakningen utövar tillsammans med Försvarsmakten kontroll av tillträdesbestämmelserna för utländska statsfartyg. Vidare samutnyttjar Kustbevakningen Försvarsmaktens teknik i marinens sjöcentraler i form av radar och andra fasta/tekniska övervakningsanläggningar för identifiering och följning av fartyg. Kustbevakningen har genom en ändring i förordningen (988:256 ändrad 2000:336) med instruktion för Kustbevakningen fr.o.m. den juli 2000 fått i uppdrag att samordna de civila behoven av sjöövervakning och sjöinformation samt förmedla denna information till berörda myndigheter. Kontroll av farligt gods. Efter dialog med Sjöfartsverket och Räddningsverket har kontrollen av förpackat farligt gods och lastsäkringar varit en prioriterad verksamhet från Kustbevakningens sida. Insatser för att förbättra utbildning av Kustbevakningens inspektörer och för att stärka samverkan mellan Kustbevakningen och Sjöfartsinspektionen på regional nivå har genomförts under året. En annan viktig strävan under året har varit att åstadkomma en mer enhetlig nivå när det gäller kontrollverksamheten över hela landet. Sjöfartsverket och Kustbevakningen har utvecklat en gemensam målformulering för tillsyn av förpackat farligt gods vilket medfört tydligare mål för kontrollverksamheten. Detta arbete kommer att forsätta avseende övriga områden och har hittills avsett utveckling av gemensamma utbildningar som ger behörighet för kontroll av efterlevnaden av bemannings- och behörighetsregler till sjöss. För att bistå Kustbevakningen i arbetet med att samordna de civila behoven av sjöövervakning och förmedla sjöinformation skall enligt regeringens beslut ett samrådsorgan för civil sjöövervakning och sjöinformation vara knutet till myndigheten. Samrådsorganet, kallat sjöövervakningsrådet, består av generaldirektören som ordförande och högst tio andra ledamöter samt ersättare för dessa. Uppdraget har redovisats i särskild ordning till regeringen den 23 januari 200. Samarbetet med länderna i Baltikum Regeringsuppdraget att i samarbete med Litauens gränspolis upphandla och driftsätta en svävare avsedd för räddnings- och gränsbevakningstjänst i främst Kurisches Haff och Nemandeltat har slutförts. Svävaren levererades vid en ceremoni i Nida i april. Miljöövervakning Kustbevakningen deltar i den nya miljöbrottsorganisation som är etablerad av Riksåklagaren sedan något år tillbaka. Bland annat är myndigheten representerad i det särskilda miljöbrottsråd som Riksåklagaren bildat. Med utgångspunkt från dialogen med Naturvårdsverket har Kustbevakningen i likhet med tidigare år prioriterat övervakning av olagliga oljeutsläpp, främst i flygövervakningen, för att förebygga, upptäcka och rapportera överträdelser samt bekämpa alla oljeutsläpp till sjöss. På uppdrag av regeringen överlämnade statssekreterare Yvonne Gustafsson svävaren Christina till Litauen. 5 (45)

16 KUSTBEVAKNINGEN Gränsbevakningschefen Gunars Dabolins, Lettland, och Kustbevakningens generaldirektör Marie Hafström undertecknade ett samarbetsprotokoll i Riga. Därutöver har Kustbevakningen medverkat i ett antal tekniska inspektioner i Lettland och Litauen som stöd för underhållet av främst före detta svensk materiel av olika slag. Några ytterligare regeringsuppdrag vad avser samarbetet med Baltikum har Kustbevakningen inte erhållit under år Under hand har dock kontakter tagits med den estniska Gränsbevakningen, som i samband med att myndigheten från januari 200 ålagts det nationella ansvaret för räddningstjänsten till sjöss vid olje- eller kemikalieutsläpp, önskat svenskt bistånd med materiel och utbildning. Vid chefsmötet i Riga i december mellan lettiska Gränsbevakningen och Kustbevakningen undertecknades ett bilateralt samarbetsprotokoll mellan de bägge myndigheterna. Nordiskt samarbete inom kustbevakningsområdet Kustbevakningen genomförde under två dagar årets chefsmöte med de nordiska kust- och gränsbevakningscheferna. Mötet innefattade ömsesidig information om nationella förändringar i uppgifter, lagstiftning och resurser. Erfarenheterna från genomförd inspektion inför det operativa Schengentillträdet diskuterades ingående. En finsk-svensk bilateral sjö- och flygräddningsövning genomfördes i norra Östersjön samtidigt som konferensen pågick. Efter övningen gavs en debriefing för de nordiska cheferna ombord i ett finskt och ett svenskt kustbevakningsfartyg varvid delegaterna gavs en god inblick i det reella samarbetet till sjöss. Bilateralt samarbete Kustbevakningen har etablerat ett väl fungerande samarbete med samtliga Östersjöländers kust- eller gränsbevakningsmyndigheter. Under året har det formella bilaterala samarbetet utökats genom att samarbetsprotokoll undertecknats mellan Polens Gränsbevakning och Kustbevakningen och mellan Lettlands Gränsbevakning och Kustbevakningen. Båda ländernas gränsbevakningsmyndigheter lyder under respektive inrikesdepartement. Bilaterala protokoll på myndighetsnivå finns idag med Finland, Ryssland, Estland, Lettland och Polen. Samarbetet äger rum på såväl central som regional nivå och innefattar såväl informations- som erfarenhetsutbyte i de flesta relevanta frågor. En strävan är att lägga det rent operativa samarbetet på den regionala nivån liksom att underlätta och förbättra det nationella inbördes myndighetssamarbetet inom intresseområdet. Under året har bilaterala chefsmöten genomförts med Estlands Gränsbevakning och med Rysslands Federala gränstjänst. Med Finlands GränSbevakningsväsen har chefsmöte genomförts i Vasa- Mariehamn, med Polens Gränsbevakning i Warzawa, med Ryska Federationens gränstjänst i Kaliningrad och Moskva samt med Lettlands gränsbevakning i Riga-Daugapils. I samtliga fall översågs och förlängdes befintliga protokoll respektive undertecknades nyupprättade protokoll. I protokollen poängteras vikten av regionalt samarbete samt att bilateralt samarbete utgör grunden för ett väl fungerande multilateralt arbete. Återrapporteringskrav 3 (resurser som avsatts) Under år 2000 har i snitt 6 fartyg per dygn varit under patrull (fyra fartyg per region). Vidare har normalt funnits två flygplan operativt tillgängliga. Ca patrulltimmar har använts fördelade på ca timmar med övervakningsfartyg, miljöskyddsfartyg och svävare, ca (45)

17 Årsredovisning 2000 timmars patrulltid med flyg varav ca flygtimmar samt ca 000 timmar med racerbåtar, bilar och andra mindre enheter. Patrulltimmarna under åren fördelar sig på följande sätt: År Över- Jour Övrigt Uppdrag Rädd- Patrulltid vakning ning totalt Under år 998 genomfördes ca patrulltimmar, vilket skall jämföras med ca timmar under år 999 och ca timmar under år Anledningen till att år 998 avviker så markant från de övriga åren är att under detta år tillämpades ett särskilt arbetstidsavtal. I syfte att öka närvaron till sjöss, inom ramen för tillgängliga resurser, tillskapades ett provavtal med de fackliga organisationerna som medgav ett större uttag av jour. MÅL Kustbevakningens verksamhet skall ha en preventiv verkan på brottsligheten till sjöss. Återrapporteringskrav Kustbevakningen skall redovisa vad som gjorts samt en bedömning av i vilken mån verksamheten haft en preventiv verkan på brottsligheten till sjöss. Återrapportering Kustbevakningen bedömer att dess lagövervakande verksamhet till sjöss haft en preventiv effekt på brottsligheten och under året har vidtagits en rad åtgärder som har ökat den preventiva effekten. Denna bedömning grundar sig dels på en analys av genomförd verksamhet, dels den information i form av underrättelser och annat underlag som erhålls från de samverkande myndigheterna och dels den bedömning som Kustbevakningens regioner gör när det gäller utvecklingen av olika företeelser inom deras verksamhetsområden. Den preventiva effekten på brottsligheten till sjöss till följd av Kustbevakningens verksamhet skall, inom flera områden, ses som en samlad effekt av flera samverkande myndigheters aktiviteter. Gränskontroll Gränskontroll är ett gemensamt ansvar för Kustbevakningen, Polisen och Tullverket. Avseende kontrollen av personers rätt till in- och utresa har Kustbevakningen ett ansvar att etablera en sådan kontrollnivå av sjöfarten att illegal in- och utresa inte sker vid sidan om fastställda gränskontrollorter. Få brott mot dessa bestämmelser konstateras av Kustbevakningen. Inte heller ger en analys av de övriga myndigheternas verksamhet eller analys av konstaterad eller misstänkt illegal invandring skäl att anta att någon omfattande in- eller utresa skett i strid mot gällande bestämmelser för sjötrafiken inom Kustbevakningens ansvarsområde. Kustbevakningen bedömer därför att etablerad övervaknings- och kontrollnivå har en preventiv effekt på brottsligheten till sjöss inom detta område. Beträffande brott mot in- och utförselrestriktioner gör Kustbevakningen bedömningen att verksamheten haft en preventiv effekt på benägenheten att smuggla sprit eller cigaretter med fritidsbåt. Avseende narkotikasmugglingen ger underrättelsematerial (eller motsvarande) som Kustbevakningen har tillgång till inte tillräckligt underlag för att bedöma om hur stor den preventiva effekten av Kustbevakningens övervaknings- och kontrollverksamhet varit. Under år 200 kommer Kustbevakningen att få tillgång till Tullverkets brotts- och spaningsregister. Vidare kommer Kustbevakningen och Tullverket att gemensamt utveckla sin fortsatta samverkan inom narkotikakontrollen. Det ökade antalet rapporter år 2000 i tabellen nedan avser i sin helhet brott mot införselrestriktionerna. Kustbevakningen har bidragit till ett antal större beslag av cigaretter och alkohol år 2000, men även beslag av narkotika och dopingmedel. Gränskontroll (person- och varukontrollen) År Summa kontroller Rapport Sjösäkerhetstillsyn och sjötrafikövervakning Kustbevakningen bedömer att den sjösäkerhetstillsyn som myndigheten genomfört under år 2000 har bidragit till att sjösäkerheten ökat. Det gäller alla de områden som Kustbevakningen är verksam inom, t.ex. farligt gods, lastsäkring och bemanning. Resultaten kan främst utläsas 7 (45)