Det är oerhört viktigt att tala om vardagen och sjukdomen

Transkript

1 UTGES AV CANCERORGANISATIONERNA 1/15 12 Tema: virus och bakterier HPV och cancer 4 Riitta Kaijalainen- Vainikainen: Det är oerhört viktigt att tala om vardagen och sjukdomen

2 12 Enligt Heikki Minn insjuknar cirka hundra män och fyrtio kvinnor årligen i mun- och svalgcancer i Finland. Syöpä-Cancer -tidskriften utges av Cancerorganisationerna. Utkommer med fyra nummer i Prenumerationspris 35 per årgång. Gratis för medlemmar. 45. årgången. ISSN Huvudredaktör: Sirkku Jyrkkiö Redaktionschef: Satu Lipponen Redaktionssekreterare: Maarit Rautio Redaktion: Anna Lepistö, Päivi Lähteenmäki, Pirkko Ollikainen, Päivi Pakarinen, Leena Rosenberg-Ryhänen, Maija Töyry Redaktör: Jaana Ruuth, Anu Kytölä, Mirja Karlsson Medicinvetenskaplig redaktör: Liisa Pylkkänen AD: Toni Talvenheimo / Total Layout Oy Bilder: Hanna-Kaisa Hämäläinen, Jonas Tölle, Nina Kaverinen, Vesa-Matti Väärä Adress: Unionsgatan 22, Helsingfors Telefon: toimitus@cancer.fi Internet: Repro: TS-Yhtymä Ab, Helsingfors Tryckeri: Hansaprint, Åbo 2015» I DETTA NUMMER 03 Ledare Virus: sjukdomsalstrare och samarbetspartner Stomin hindrar inte livet Smittrisken är som störst under och efter behandlingarna HPV orsakar allt oftare cancer Ge en donation till Cancerstiftelsen Cancerstiftelsen finansierar inhemsk cancerforskning samt rådgivningstjänster för patienter och deras närvarande. Kontonummer: Aktia FI Donatortjänst: tel , donationer@cancer.fi Insamlingstillstånd: 2020/2012/4587 2

3 eledare Virus: sjukdomsalstrare och samarbetspartner EBOLAVIRUS orsakade en epidemi som bröt ut i Afrika under förra året. Epidemin har haft ödesdigra följder. Barn blev smittade av virusinfektionen när de lekte kring ett träd i närheten av deras by. Trädstammen var nedsmittad av sekret från fladdermöss och sekretet innehöll Ebolaviruset. Barnen insjuknade i blödarfeber och via dem spred sig smittan till de övriga invånarna i byn. Hos oss i västländerna är det sällsynt att smittsamma sjukdomar sprider sig på det här sättet. Hög levnadsstandard och god hygien förebygger effektivt smittspridning. Vi har lyckats med att utrota ett flertal svåra virussjukdomar genom ett omfattande vaccinationsprogram. Virus ställer trots allt till med besvär av många slag för oss. Förkylningar och magsjuka orsakas i allmänhet av virus. Influensavirus och exempelvis Puumala-viruset, som orsakar sorkfeber, leder till många allvarliga sjukdomar årligen. Det förefaller som om virus också medverkar till uppkomsten av cancer. HPV-viruset spelar en central roll vid uppkomsten av cancer i livmoderhalsen och muncancer. Om viruset saknades så skulle de här specifika sjukdomstyperna inte uppstå (se sidor i den här tidningen). Virus kan också vara till nytta. Användningen av virus vid behandlingen av cancer är fortfarande på forskningsstadiet och vi är tvungna att vänta ett antal år innan vi kan betrakta virus som extra arbetskraft vid behandlingen av cancer. Man har försökt använda virus till nyttoändamål på ett flertal sätt. Den mest intressanta tillämpningen verkar vara relaterad till en omprogrammering av de T-celler som finns i kroppens eget försvarssystem. Man samlar då in patientens egna T-celler från blodet och på ett laboratorium överför man sedan med hjälp av virus ett genavsnitt till T-cellerna och med hjälp av generna lär sig cellerna känna igen cancercellernas specifika ytstruktur. Vid de forskningar som har gjorts har som objekt för T-cellerna använt sjuka B-celler. De deltagande patienterna har haft akut lymfatisk leukemi eller lymfom. Deras sjukdomstillstånd har varit allvarligt och resistent mot övriga behandlingar. Efter att T-cellerna har blivit behandlade på laboratoriet så har man återfört dem till patienternas blodomlopp. Det visade sig då att de på ett effektivt sätt förstörde sjukdomsceller och hos en del av de tidigare svårt sjuka patienterna har sjukdomen rentav försvunnit ur bilden. Användningen av T-celler vid behandlingen av cancer är en ny och fascinerade landvinning och cancerforskarna utvecklar behandlingsformen intensivt. Även i Finland bereder man sig på att lära sig den nya metoden. Vi är dock tvungna att vänta på att behandlingen ska ingå som ett led i rutinbehandlingen av cancer. Att utveckla en helt ny behandlingsform sker inte i en handvändning och det behövs mera kunskaper om säkerheten i fråga om behandlingen. De patienter som har genomgått behandlingen har fått ytterst allvarliga biverkningar, exempelvis blodtrycksfall, krampanfall och förlamningar, och varit i behov av till och med intensivvård. Det går inte att tala om att göra snabba framsteg i fråga om en behandling som är så komplicerad som den här är, det är snarare fråga om ett målmedvetet och omsorgsfullt utvecklingsarbete. De forskare och patienter som deltar i forskningsarbetet är modiga eftersom de är involverade i utvecklingen av totalt nya slags behandlingsformer. Det är förträffligt att se att läkarvetenskapen utvecklas med korta men beslutsamma steg. Sirkku Jyrkkiö Huvudredaktör Mars

4 Riitta Kaijalainen- Vainikainen uppmuntrar andra cancerpatienter att söka sig till tillställningar, där man hör också andras erfarenheter av behandlingar och om hur det ar att leva med sjukdomen. 4

5 Stomin hindrar inte livet Det är oerhört viktigt att man har någon att tala med i vardagen och sjukdomen. Det hävdar psykologen, par- och familjepsykoterapeuten Riitta Kaijalainen-Vainikainen. Hon upplever att det i kuvandet av cancern på många sätt har hjälpt henne att få prata. Det har till och med gått att lära sig leva med stomin, även om det är ett eländigt besvär. Text Jaana Matikainen Bilder Hanna-Kaisa Hämäläinen Riitta Kaijalainen-Vainikainen öppnar dörren till höghuslägenheten med hårborste i handen. Hon har nyss flyttat från Imatra till Jyväskylä tillsammans med sin man. Närmare hemtrakterna och sin 98-åriga mamma som bor ensam i sitt eget hem. Riitta säger sig vara en hemberoende människa. För henne har mamma alltid betytt oerhört mycket. När hon i tiderna visade mamman sin stomipåse var mamma av den åsikten att inte är det ju så här det ska gå. Att hennes yngsta ska ha ett sådant kors att bära. Så gick det nu i varje fall, och bägge damerna är fortfarande vid liv. Riittas cancer konstaterades sommaren Hon hade hela våren klagat över analöppningsbesvär hos företagshälsovården. Avföringen var blodig och hon fick springa på toaletten stup i kvarten. Till slut sökte jag mig på eget bevåg till en tarmundersökning som gjordes på valborgsmässoafton hos Terveystalo. Det kom inte fram något alarmerande i undersökningen. Det fanns visserligen en yttre hemorrojd, men inget annat. Också de patologiska proven var rena. Läkarens råd: använd Vi-Siblin och vaselin hjälpte inte heller. Semestern började och Riitta försökte stå ut med situationen med hjälp av värkmedicin. Alltid mot efternatten blev smärtorna i ändan förfärliga. Riitta magrade så att till och med halvbekanta började undra. Hon avbröt semestern och sökte sig i augusti till centralsjukhuset i Villmanstrand. Samma läkare som hade undersökt henne tidigare diagnosticerade nu på sjukhuset ändtarmscancer. Tumören satt så i början av tarmen och så lågt att 5

6 Riitta Kaijalainen-Vainikainen började ständaktigt att skida direkt efter behandlingarna för att främja konditionen. den inte hade upptäckts i de tidigare undersökningarna. Själv visste jag hela tiden, att där sitter den. Den kändes liksom alltid när man strök på vaselin. Riitta hade besvärats av hemorrojder redan under studietiden. Som ung vuxen opererades hon för en lesion i tarmen, så tarmen var uppenbarligen hennes svaga punkt. Trots det hade Riitta invaggat sig att hon inte kan angripas av cancer. Hon hade ju varit genomfrisk hela livet, frånsett kikhosta och några kräksjukor. Till råga på allt hör hon till en långlivad släkt, hon har alltid haft sunda levnadsvanor utan överdrifter åt något håll. Jag har också alltid motionerat. Medan jag väntade på operationen joggade jag mig regelbundet igenom den närliggande skogslänken på tre kilometer, även om jag med jämna mellanrum måste gå och tömma mig bakom någon sten, erinrar sig Riitta. Chimären blev visshet Chimären om en frisk människa förflyktigades ur Riittas tankevärld så fort hon fick stomidomen. Före operationen fick hon träffa en stomisköterska som bland annat förevisade påsar och gav en mängd med information om hur det är att leva med stomi. Tanken på döden ville dock inte släppa taget, det förnekar Riitta inte. Vår ena dotter var på väg till Spanien som utbytesstudent samtidigt som jag var på väg till min operation. Där satt jag i telefonen och försäkrade henne att du klarar dig där och jag klarar mig här. Och så klarade sig Vainikainens starka kvinnor, var och en på sitt håll. Riittas sjukhusvistelse drog ut på tiden, över en månad, för infektionsvärdena var hela tiden oroväckande höga. Tidigare hade jag varit på sjukhus bara för att föda, så tiden blev verkligt lång. Tankarna började snurra kring allt möjligt. Modigt bad jag om hjälp hos sjukhusets psykiatriska poliklinik och talade rentav med en präst. När man som jag i hela sitt liv har hjälpt andra, behöver man kanske själv få uppleva hur det är att få hjälp, funderar Riitta. Ett skede som på sätt och vis var välgörande var när hon fick komma hem till Imatra på veckoslutspermission. Hur fånigt det än låter, måste hon bland det första hon gjorde färga bort det gråa ur håret. Kanske behövdes det sådana helt vanliga göromål. Före stomioperationen hade Riitta fått strålbehandling. I januari 2009 började cytostatikabehandlingarna i Villmanstrand. Så gick hela våren. Riitta kräktes aldrig efter behandlingarna, men visst fick de henne att må illa. Ståndaktigt började jag skida korta sträckor och gå och handla så fort jag hölls på benen. Allt fick jag börja med från bottnen, men jag upplevde det så, att något måste jag också göra själv för att främja konditionen och återhämtningen. Den vision jag ständigt hade för ögonen var att jag skulle återgå till heldagsarbete. Det gjorde hon också, hösten 2009 gick Riitta på jobb med peruk på huvudet och stomipåse på magen. På arbetsplatsen gjorde de sitt för den återvändande. Man ordnade till och med ett eget skåp för henne på toaletten och en lockförsedd papperskorg för stomipåsarna. Så småningom återgick Riitta till klientarbetet som psykolog på familjeråd- 6

7 givningen och också håret växte tillbaka. Pinsamma situationer kunde dock inte undvikas, för tarmarna för ibland verkligt mycket oljud. I synnerhet barnen frågade undrande vad det var för ett ljud. Man tycker ju att det borde gå att få någon slags ljuddämpare till påsarna. Om Riitta hade en trollstav och fick uppfylla en önskan är det: ny ändtarm, tack. Den här har ju ingen slutarmuskel och påsen måste bytas 3 5 gånger om dagen. Man måste ha tillit Riittas cancerkontroller avslutades förra våren. I början gjordes undersökningarna genom ett rör via stomin, men sedan förstod Riitta att be om datortomografi. På något sätt kändes det som att hon helst ville ha tomografi av hela kroppen liksom för säkerhets skull. För några år sedan upptäcktes det vid tomografin svullna lymfkörtlar i brösten och Riitta fick gå på undersökningar i flera omgångar. Man hittade dock inget. Ovissheten pinade. I synnerhet när hon inte kunde undvika att påminnas om hur det gick för henne när ändtarmscancern konstaterades. Trots det säger Riitta att hon vågar lita på vårdpersonalen. Det måste man ju. Mest hjälp i sin ovisshet fick hon av stomisköterskan, som blev en viktig person för henne. Riitta kontaktade också den lokala stomiföreningen. Därifrån fick hon besök av en stilig pensionerad dam som hade levt med sin stomi redan i många år. Då insåg hon att det finns liv också efter en stomi. För min man och mig var också en anhörigkurs i Rokua sommaren 2009 av stor betydelse. Där besökte jag första gången en simhall och klarade det med. Hon vill uppmuntra andra cancerpatienter att söka sig till föreningarnas tillställningar och kurser. Där får man aktuell information och hör också andras erfarenheter av behandlingar och om hur det är att leva med sjukdomen. Själv tror jag att det är viktigt att dela med sig av sina upplevelser. Åtminstone för egen del har det varit lättare när man har fått tala med någon annan människa, försäkrar Riitta. Hon gissar att den utlösande faktorn för hennes egen cancer var påfrestningarna i arbetet. Även om arbetet som familjerådgivningspsykolog var utmanande, intressant, givande och till och med belönande, var själva arbetet och utvecklandet av det förknippat med sådana utmaningar för arbetsgemenskapens del att Riitta förlorade nattsömnen. I cancersammanhang kunde man fokusera litet mera på alla de påfrestningar i livet som psyket och kroppen utsätts för, säger Riitta. Nu, som nybliven pensionär, tänker Riitta Kaijalainen-Vainikainen börja se vad framtiden har att erbjuda. På den nya orten vill hon gärna fortsätta med sin hobby att sjunga i kör. I väntan på egna barnbarn tänker hon också ta reda på om Mannerheims barnskyddsförbund har någon Terhoklubb i Jyväskylä. Vidare har hon funderat på att fungera som stödperson. Min man föreslog nyligen att vi skulle gå på danskurs, för vi är båda två rätt dåliga på att dansa. I vare fall har vi tänkt börja med någon för oss ny motionsform tillsammans, berättar Riitta Kaijalainen-Vainikainen. När man som jag i hela sitt liv har hjälpt andra, behöver man kanske själv få uppleva hur det är att få hjälp. 7

8 Specialist SMITTRISKEN ÄR SOM STÖRST UNDER OCH EFTER BEHANDLINGARNA Cancer är ett påfrestande skede i livet en extra utmaning är den ökade mottagligheten för infektionssjukdomar. Text Paula Launonen Bilder Nina Kaverinen Olika cancerformer undergräver motståndskraften på olika sätt. Förträngningar i urinvägarna, luftrören och tarmarna orsakade av tumörer samt inverkan av cancer i lymfvävnaderna och blodcancer på tillkomsten av leukocyter ökar dispositionen för infektionssjukdomar i högre grad än till exempel bröst- eller prostatacancer. Cancern i sig förklarar infektionskänsligheten endast till en del, eftersom försvarssystemet oftare försvagas av behandlingarna. Behandlingarna berövar motståndskraften Avdelningsöverläkare Veli-Jukka Anttila vid kliniken för infektionssjukdomar vid Helsingfors universitets centralsjukhus konstaterar att cytostatika eller cellgifterna som förstör cancercellerna inte alltid kan skilja agnarna från vetet. När de en gång kommit in i kroppen förstör de förutom cancerceller även leukocyter. Strålbehandlingens inverkan på förmågan att avvärja infektioner är avsevärt mindre än vid cytostatika, eftersom behandlingen allt mera exakt kan begränsas till det sjuka stället på kroppen så att inte vävnaderna runtomkring tar skada. Riskerna vid operativ behandling av cancer är desamma som vid kirurgiska åtgärder överlag: såret eller operationsområdet kan bli infekterat, i värsta fall med besvärlig blodförgiftning som följd. Antibiotikadiarré orsakad av upprepade antibiotikakurer är också ett besvär som är bekant för många cancerpatienter. Ju äldre person det är fråga om, dess sannolikare är det att den bakomliggande orsaken till en tarminfektion som ger diarré, hårda smärtor och hög feber är bakterien clostridium difficile som infekterar tjocktarmen, berättar Anttila. Akta dig för snuviga personer Anttila påpekar att det inte finns virus eller bakterier som är harmlösa eller lindriga för dem som får cancerbehandlingar. Samma sjukdomsalstrare som ger personer med normal kondition en lindrig förkylning kan leda till sjukhusvistelse för cancerpatienter. Inte behöver man hålla sig inom fyra väggar 8

9 1FEBER OCH ÖMHET SKA TAS PÅ ALLVAR INFEKTIONSLÄKARE Veli-Jukka Anttila påminner om att över 38 graders feber hos en cancerpatient i leukocytgropen efter behandlingarna är ett symptom som genast kräver läkarvård. Jourmottagningen gör en inledande diagnos och uppskattar medicineringsbehovet. Patienter ska helst berätta för personalen hur de mår också under behandlingarna, också när man själv tycker att besvären är oförargliga. Om till exempel stället där droppet går in känns ömt eller rodnar, ska man berätta det för sköterskan så att hon kan flytta nålen till ett annat ställe. Via infekterad hud kan det nämligen slinka in en ödesdiger bakterie i blodomloppet. Man ska också säga till om man har hosta, ont i halsen, diarré eller sår på slemhinnorna. Om en förkylning i luftvägarna eller maginfluensa sätter in samtidigt som man har en cytostatikabehandling inbokad, lönar det sig i allmänhet att skjuta på behandlingen. I allmänhet är det smartare att först ringa och prata med vårdenheten än att fara på behandling när man är förkyld. Det lönar sig att reda ut situationen med den skötande cancerläkaren och tillsammans försöka komma fram till vad som är bäst, råder Anttila. under hela sjukdomstiden, men en extra dos försiktighet i vardagen ska man nog gå in för. Infektionsrisken är som störst under behandlingarna och några veckor efter cytostatikan när leukocytvärdena är låga. Realisationsträngsel, gruppgymnastik, konditionssalar, södernresor och båtkryssningar blir aktuella först när blodprovet visar att leukocytvärdena är normala igen. Lugna ner kliande trädgårdsfingrar Man ska ändå inte fastna i sängliggandet, för en lämplig belastning på kroppen, anpassad efter ens krafter, gör att man återhämtar sig snabbare och att humöret stiger, betonar Anttila. När leukocytvärdena är låga kan man glömma alla masstillställningar, däremot kan man nog ta sig en promenadtur i en mindre grupp. Vänner ska man helst träffa hemma hos sig, men den förkylda hjärtevännen får stanna utanför, även om saknaden skär i hjärtat. Även om hushållsarbete kan vara trevligt tidsfördriv kan man inte ge sig in på vad som helst. Det är till exempel förbjudet att byta mull på krukväxterna, iståndsätta perennbänken, rensa ogräs, städa lidret, klippa gräs och kratta löv. Infektionsläkare Veli-Jukka Anttila uppmanar närstående till cancerpatienter som är i fasen med låga cellvärden att iaktta god hand- och matlagningshygien för att undvika risker. 9

10 Specialist Får man cancerbehandling ska man helst äta så mångsidigt som möjligt för att stimulera motståndskraften, men det lönar sig att undvika risklivsmedel. Markbakterierna kan bli ödesdigra när försvarsmekanismerna inte fungerar på full effekt, motiverar infektionsläkaren. Rena morötter När cellvärdena är låga ser en klok cancerpatient också upp med maten. Hon sätter endast noggrant rengjorda grönsaker, frukter och rotsaker i munnen. När till exempel en yersiniaeller kampylobakter som tillförts kroppen från en slarvigt sköljd morot ger en frisk människa en pinsam magåkomma, kan en cancerpatient få en livsfarlig infektion. Också opastöriserade mjölkprodukter, groddar och råkost måste avföras från menyn. De kan ge salmonella, coli- eller andra svåra bakterier, varnar Anttila. Listeriabakterier som fått fotfäste i gravad fisk smakar inget, men förökar sig snabbt också i kylskåp och kan ge cancerpatienter till exempel hjärnhinneinflammation. Risk för listeria kan lura också i mögelost. Salmonella i sin tur kan överföras från rå broiler till andra livsmedel, om de hanteras med samma redskap. Säker resa Resfebern som man kan drabbas av när man återfår krafterna kan lämpligen kureras på den egna kontinenten och i grannländerna. Anttila rekommenderar kortare resor inom Europa. Säkrast är det att resa till länder där man vet att man vid behov kan få god vård. Om det har gått högst tio år sedan senaste vaccination mot stelkramp och kikhosta så är skyddet i kraft. Också vaccinationsskyddet mot A-hepatit som behövs i Europa håller upp till 20 år. Ungefär ett halvt år efter att behandlingarna har upphört börjar kroppens förmåga att avvärja infektioner bli normal igen och då kan man också förnya gamla vaccinationer, konstaterar Anttila. 10

11 2 3 RISKHANTERINGEN GÄLLER OCKSÅ ANHÖRIGA NÄRSTÅENDE till cancerpatienter som låter vaccinera sig mot influensa för inte hem säsongens värsta virus. Både patienter och besökare på sjukhuset har rätt att påpeka för skötare och läkare, om det finns skäl att misstänka, att de inte har desinficerat händerna efter kontakt med föregående patient. En patient som får cytostatika ska man inte bjuda på mögelost, gravad fisk, groddar eller dåligt tvättade grönsaker. Vid förkylning håller man kontakt per telefon eller sociala medier. Om det hos någon i samma hushåll har konstaterats MRSA-bakterie, ska vårdteamet informeras om det så att man är medveten om risken för patienten och kan behandla en eventuell infektion med rätt medicin. VANLIGA INFEKTIONER HOS CANCERPATIENTER LUNGINFLAMMATION, blodförgiftning och urinvägsinfektion är vanliga dödsorsaker hos äldre cancerpatienter i dålig kondition. I och med att motståndskraften mot infektioner är nedsatt får många cancerpatienter bältros orsakad av vattkoppsvirus. Först börjar huden klia och rodna och snart därefter får man blåsor. Vattkoppsvirus man har fått som barn kan reaktiveras och uppträder då som bältros när försvarsmekanismen försvagas. Hos en del patienter kan bältros orsaka ett svårbehandlat smärttillstånd som räcker i månader, förklarar infektionsläkare Veli-Jukka Anttila. Cytostatika tar också kål på leukocyter Leukocyterna som utvecklas i benmärgen är motståndskraftens byggstenar. Efter dropp med cellgifter är patientens leukocytantal i blodomloppet som lägst ungefär vid 5 7 dygnet och då är patienten som mest mottaglig för infektioner. Hur länge cellnivåerna är låga beror på behandlingen och räcker i vanliga fall 3 7 dygn. Hos leukemipatienter kan denna fas dra ut i veckor. Cancer hos barn kräver mycket hårdare behandlingar än cancer hos vuxna och därför är infektionsrisken också större hos barn. På jobb eller hemma? Många som lider av cancer vill gärna gå på jobb mellan behandlingarna. Om ens yrke är förknippat med många smittrisker, är det värt att ta sig en ytterligare funderare. Miljöer som är exponerade för infektioner är till exempel daghem och skolor samt avloppsarbeten och jordbyggnad. Försvagas motståndskraften slutgiltigt? Till all lycka är infektionsbenägenheten inte ett livslångt problem. När några år har gått från behandlingarna och man har konstaterats frisk räknas man i immunitetshänseende till normalbefolkningen. Mera information på nätet Patogener, riskgrupper och behandling vid infektionssjukdomar > Infektionssjukdomar (merparten på finska) Tips och råd om trygg matlagning > Publikationer Om cancer hos barn och förebyggande av infektionssjukdomar > Barn och cancer (på finska) 11

12 Enligt Heikki Minn de som har HPV-relaterad mun- och svalgcancer är oftare män än kvinnor. HPV ORSAKAR allt oftare cancer Mun- och svalgcancer orsakad av papillomvirus blir vanligare i så snabb takt att fenomenet redan kallas för en världsomfattande epidemi. Till all lycka finns det effektiva behandlingar av de här cancersjukdomarna och de går också att förebygga. Text Marika Javanainen Bilder Vesa-Matti Väärä 12

13 Under de senaste tjugo åren har munoch svalgcancer ökat i många västländer. Mun- och svalgcancer hör till de cancersjukdomar som ökar mest. I Finland insjuknar cirka hundra män och fyrtio kvinnor årligen i mun- och svalgcancer. Den ökade förekomsten av mun- och svalgcancer beror på HPV-viruset och dess ökade förekomst, säger professor Heikki Minn på Åbo universitets centralsjukhus. Minn uppskattar att humant papillomvirus, d.v.s. HPV, för närvarande orsakar åtminstone hälften av de fall av mun- och svalgcancer vilka påträffas hos finländarna. I Sverige är andelen HPV-relaterade cancerfall ännu större, i Stockholmsområdet upp till 80 procent. Fenomenet är likadant i alla västländerna. HPV-viruset smittar via slemhinnorna. I praktiken smittar viruset i första hand via sex, och det virus som orsakar mun- och svalgcancer uttryckligen via oralsex. En del av virusen kan också smitta från mödrar till barn. Professor Heikki Minn anser att den ökade förekomsten av HPV-relaterad mun- och svalgcancer till en del beror på kulturella faktorer. I bakgrunden finns det allt mer toleranta sexuella beteendet i västländerna. Cancersjukdomarna som orsakas av HPV har samband med en ökad sexuell aktivitet. I motsvarande mån har sambandet med rökning minskat. Det är trots allt inte fråga om någon cancersjukdom för sexäventyrare. De som har HPV-relaterad cancer, d.v.s. HPV-positiv mun- och svalgcancer, är helt vanliga människor, oftare är de män än kvinnor. De är också i genomsnitt yngre än de övriga patienterna som har insjuknat i mun- och svalgcancer och det positiva är att deras prognos är bättre. Beskedligare sjukdom, lättare behandling? HPV-positiv mun- och svalgcancer är beskedligare än de traditionella formerna av mun- och svalgcancer. Behandlingarna är också effektivare och det är sällan nödvändigt med kompletterande operationer. En kombinationsbehandling av strålbehandling och cytostatika har också bra effekt på metastaser på halsen orsakade av HPV-positiv cancer. En ytterst aktuell fråga är om det går att behandla HPV-relaterad mun- och svalgcancer på ett lättare sätt än för närvarande. Kan man minska stråldosen eller mängden cytostatika? Det är nämligen så att de behandlingar som ges i muntrakten ofta medför svåra biverkningar. För närvarande kan man endast lätta på behandlingarna för de patienter som deltar i forskningar om behandlingen, säger Heikki Minn. Om några år kan situationen vara en annan när man vet mera om ärendet. I Åbo bedömer man effektiviteten hos en genomförd strålbehandling och cytostatikabehandling med hjälp av PET-bilddiagnostik. Om cancern är HPV-positiv, och om ingen cancer framgår av PET-bilddiagnostiken, opererar man i allmänhet inte bort lymfkörtlarna som finns i halstrakten. Svåra operationer behöver inte heller utföras. På vilket sätt orsakar HPV cancer? Det finns många slags HPV-virus. Nästan varje vuxen person får någon gång i sitt liv en infektion som orsakas av HPV. Merparten av infektionerna läker ut spontant. Endast en liten del av HPV-typerna är högriskvirus, och av dem är det också bara en liten del som till slut leder till cancer. HPV-virus behöver för att föröka sig assistans av humana celler och kan överföra sin arvsmassa till slemhinneceller. Vanliga slemhinneceller dör och flagnar av efter att de har delat sig. Infekterade celler dör emellertid inte och därför kan deras arvsmassa föröka sig i slemhinnecellerna. Om en infektion orsakad av HPV-virus inte läker ut så kan den leda till ett förstadium av cancer och slutligen till cancer. I de flesta fall relateras HPV till livmoderhalscancer. Det samband som HPV har med livmoderhalscancer var en stor nyhet, och forskaren Harald 13

14 Om vi har en smittsam sjukdom som överförs sexuellt så räcker det inte med att bara flickorna vaccineras. antal har inte ökat på samma sätt och de har inte heller bättre prognos än i allmänhet, berättar Minn. Vi förstår fortfarande inte helt och hållet vad det beror på. Det finns hittills inga forskningsrön om att HPV-vaccinet också skulle skydda mot cancer i huvud- och halstrakten, säger Heikki Minn. Zur Hausen fick tack vare den Nobels pris Numera känner man till att HPV-virus inte bara orsakar livmoderhalscancer utan också cancer i ändtarmsöppningen, på kvinnans yttre könsorgan och på penis samt ett flertal cancerformer i huvudoch halstrakten. Mun- och svalgcancer skiljer sig dock från de övriga cancersjukdomarna som HPV orsakar i huvud- och halstrakten. Samma HPV-virus orsakar också andra cancersjukdomar i huvud- och halstrakten men deras Går det att förebygga HPV-cancer? Under de senaste åren har det kommit ut vacciner på marknaden vilka förebygger HPV-relaterad livmoderhalscancer och dess förstadier. Kan man med samma vacciner också förebygga mun- och svalgcancer och övriga cancersjukdomar orsakade av HPV? Professor Minn är försiktig. Frågan är het potatis för forskarna. Det finns hittills inga forskningsrön om att HPV-vaccinet också skulle skydda mot cancer i huvud- och halstrakten. Merparten av forskarna anser dock att det är sannolikt att vaccinet mot HPV16 och HPV18 skyddar förutom mot livmoderhalscancer också mot övriga cancersjukdomar som desamma virusen orsakar. I Finland har HPV-vaccinationen ingått i det nationella vaccinationsprogrammet sedan Vaccinationen ges emellertid här enbart till flickor trots att många sakkunniga anser att också pojkar bör vaccineras. På så vis skulle vaccinationen vara mera heltäckande och också skydda pojkarna. Om vi har en smittsam sjukdom som överförs sexuellt så räcker det inte med att bara flickorna vaccineras, säger Minn. I en doktorsavhandling som skrevs våren 2014 kritiseras förfarandet i Finland som har lett till att vaccinationen har gjorts till en angelägenhet som bara angår flickorna. Om unga personer och deras familjer associerar HPV-vaccinet enbart med flickor, kan det vara svårt att senare få pojkar att ta vaccinet. 14

15 Minn har en klar uppfattning. Jag anser att alla unga personer bör ha möjlighet att få vaccinet oberoende av kön. Först bör man dock redogöra för fakta så att alla förstår vad det handlar om. Vaccinet är en angelägenhet som angår alla unga personer. Det har beräknats att i hela världen så orsakar HPV tio procent av alla cancersjukdomar hos kvinnor och fem procent av alla cancersjukdomar hos män. Det bästa är att det inte behövs ett separat vaccin för att skydda mot cancersjukdomar i halsoch huvudtrakten utan skyddet fås som bonus på det redan existerande skyddet som HPV-vaccinet ger, säger Heikki Minn. KURSER FÖR SVENSKSPRÅKIGA PATIENTER Avsikten med kurserna är att stödja patienten och dennes anhöriga, så att det blir lättare för dem att klara av de förändringar i livsföringen som cancersjukdomen påtvingat dem. Man vill också bereda de drabbade tillfälle till rekreation och återhämtning. HPV Man känner redan till nästan tvåhundra humana papillomvirus (HPV). De kan indelas i hög- eller lågriskvirus. Bland papillomvirusen är det HPV16 och HPV18 som orsakar flest infektioner, cellförändringar och också cancer. HPV-VACCIN I Finland ges vacciner som skyddar mot HPV16 och HPV18 till alla flickor som går i årskurs sex. Vaccinationerna är frivilliga. Effekten av en vaccination är bäst om den ges innan personen blir sexuellt aktiv. Vaccinationen förebygger nästan alla svåra förstadier till livmoderhalscancer. Forskarna tror att vaccinet också förebygger övriga cancersjukdomar som orsakas av HPV. Vem som helst som är under 26 år kan ta vaccinet. Den som inte hör till vaccinationsprogrammet kan köpa det med recept på apotek. En helhet som består av tre vaccinationer kostar euro. Anpassningskurs för personer med bröstcancer, parkurs för klienter under 68 år (56164) Det är möjligt att delta i kursen även ensam Härmä Rehab, YLIHÄRMÄ Ansökningstiden fortgår så länge det finns lediga platser. Kela/FPA Att paddla rätt och leva rätt Under 45-åriga cancerpatienter och anhöriga Det är möjligt att delta i kursen även ensam Meri-Karina, ÅBO Ordnas av Sydvästra Finland Cancerförening rf Ansökningstiden utgår RAY Att lära sig leva i nuet cancersituationen som livsförändring För bröstcancerpatienter med anhöriga Öppen rehabilitering, innefattar ca 3 t x 6 träffar. Börjar i september. Österbottens Cancerförening rf, VASA Ordnas av Österbottens Cancerförening rf Ansökningstiden utgår RAY Anpassningskurs för personer med cancer, delvis parkurs för klienter under 68 år (56416) Det är möjligt att delta i kursen även ensam Härmä Rehab, YLIHÄRMÄ Ansökningstiden fortgår så länge det finns lediga platser. Kela/FPA 15

16 Cancerorganisationerna Bli medlem Du kan bli medlem antingen genom att fylla i kortet nedan eller genom att anmäla dig via nätet på adressen Då kan du bli medlem i din regionala cancerförening, i en av de landsomfattande patientorganisationerna eller både och. Föreningarna bestämmer själva medlemsavgiften och den är euro. Vi bjuder rehabilitering för cancerpatienter och deras närstående stödpersoner diskussionsgrupper rådgivning i hela landet rådgivningsstationer där en sjukskötare specialiserad på cancer har mottagning Medlemsblankett Jag vill bli medlem Namn Adress Jag är svenskpråkig och vill ha tidskiften Adressförändringar Namn Medlemsnummer (Från tidskriftens baksida, nummerserien ovanför namnet) Medlemsförening Gammal address Ny adress Vastaanottaja maksaa postimaksun Mottagaren betalar portot CANCERFÖRENINGEN I FINLAND KOD SVARFÖRSÄNDELSE