Det är oerhört viktigt att tala om vardagen och sjukdomen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det är oerhört viktigt att tala om vardagen och sjukdomen"

Transkript

1 UTGES AV CANCERORGANISATIONERNA 1/15 12 Tema: virus och bakterier HPV och cancer 4 Riitta Kaijalainen- Vainikainen: Det är oerhört viktigt att tala om vardagen och sjukdomen

2 12 Enligt Heikki Minn insjuknar cirka hundra män och fyrtio kvinnor årligen i mun- och svalgcancer i Finland. Syöpä-Cancer -tidskriften utges av Cancerorganisationerna. Utkommer med fyra nummer i Prenumerationspris 35 per årgång. Gratis för medlemmar. 45. årgången. ISSN Huvudredaktör: Sirkku Jyrkkiö Redaktionschef: Satu Lipponen Redaktionssekreterare: Maarit Rautio Redaktion: Anna Lepistö, Päivi Lähteenmäki, Pirkko Ollikainen, Päivi Pakarinen, Leena Rosenberg-Ryhänen, Maija Töyry Redaktör: Jaana Ruuth, Anu Kytölä, Mirja Karlsson Medicinvetenskaplig redaktör: Liisa Pylkkänen AD: Toni Talvenheimo / Total Layout Oy Bilder: Hanna-Kaisa Hämäläinen, Jonas Tölle, Nina Kaverinen, Vesa-Matti Väärä Adress: Unionsgatan 22, Helsingfors Telefon: Internet: Repro: TS-Yhtymä Ab, Helsingfors Tryckeri: Hansaprint, Åbo 2015» I DETTA NUMMER 03 Ledare Virus: sjukdomsalstrare och samarbetspartner Stomin hindrar inte livet Smittrisken är som störst under och efter behandlingarna HPV orsakar allt oftare cancer Ge en donation till Cancerstiftelsen Cancerstiftelsen finansierar inhemsk cancerforskning samt rådgivningstjänster för patienter och deras närvarande. Kontonummer: Aktia FI Donatortjänst: tel , Insamlingstillstånd: 2020/2012/4587 2

3 eledare Virus: sjukdomsalstrare och samarbetspartner EBOLAVIRUS orsakade en epidemi som bröt ut i Afrika under förra året. Epidemin har haft ödesdigra följder. Barn blev smittade av virusinfektionen när de lekte kring ett träd i närheten av deras by. Trädstammen var nedsmittad av sekret från fladdermöss och sekretet innehöll Ebolaviruset. Barnen insjuknade i blödarfeber och via dem spred sig smittan till de övriga invånarna i byn. Hos oss i västländerna är det sällsynt att smittsamma sjukdomar sprider sig på det här sättet. Hög levnadsstandard och god hygien förebygger effektivt smittspridning. Vi har lyckats med att utrota ett flertal svåra virussjukdomar genom ett omfattande vaccinationsprogram. Virus ställer trots allt till med besvär av många slag för oss. Förkylningar och magsjuka orsakas i allmänhet av virus. Influensavirus och exempelvis Puumala-viruset, som orsakar sorkfeber, leder till många allvarliga sjukdomar årligen. Det förefaller som om virus också medverkar till uppkomsten av cancer. HPV-viruset spelar en central roll vid uppkomsten av cancer i livmoderhalsen och muncancer. Om viruset saknades så skulle de här specifika sjukdomstyperna inte uppstå (se sidor i den här tidningen). Virus kan också vara till nytta. Användningen av virus vid behandlingen av cancer är fortfarande på forskningsstadiet och vi är tvungna att vänta ett antal år innan vi kan betrakta virus som extra arbetskraft vid behandlingen av cancer. Man har försökt använda virus till nyttoändamål på ett flertal sätt. Den mest intressanta tillämpningen verkar vara relaterad till en omprogrammering av de T-celler som finns i kroppens eget försvarssystem. Man samlar då in patientens egna T-celler från blodet och på ett laboratorium överför man sedan med hjälp av virus ett genavsnitt till T-cellerna och med hjälp av generna lär sig cellerna känna igen cancercellernas specifika ytstruktur. Vid de forskningar som har gjorts har som objekt för T-cellerna använt sjuka B-celler. De deltagande patienterna har haft akut lymfatisk leukemi eller lymfom. Deras sjukdomstillstånd har varit allvarligt och resistent mot övriga behandlingar. Efter att T-cellerna har blivit behandlade på laboratoriet så har man återfört dem till patienternas blodomlopp. Det visade sig då att de på ett effektivt sätt förstörde sjukdomsceller och hos en del av de tidigare svårt sjuka patienterna har sjukdomen rentav försvunnit ur bilden. Användningen av T-celler vid behandlingen av cancer är en ny och fascinerade landvinning och cancerforskarna utvecklar behandlingsformen intensivt. Även i Finland bereder man sig på att lära sig den nya metoden. Vi är dock tvungna att vänta på att behandlingen ska ingå som ett led i rutinbehandlingen av cancer. Att utveckla en helt ny behandlingsform sker inte i en handvändning och det behövs mera kunskaper om säkerheten i fråga om behandlingen. De patienter som har genomgått behandlingen har fått ytterst allvarliga biverkningar, exempelvis blodtrycksfall, krampanfall och förlamningar, och varit i behov av till och med intensivvård. Det går inte att tala om att göra snabba framsteg i fråga om en behandling som är så komplicerad som den här är, det är snarare fråga om ett målmedvetet och omsorgsfullt utvecklingsarbete. De forskare och patienter som deltar i forskningsarbetet är modiga eftersom de är involverade i utvecklingen av totalt nya slags behandlingsformer. Det är förträffligt att se att läkarvetenskapen utvecklas med korta men beslutsamma steg. Sirkku Jyrkkiö Huvudredaktör Mars

4 Riitta Kaijalainen- Vainikainen uppmuntrar andra cancerpatienter att söka sig till tillställningar, där man hör också andras erfarenheter av behandlingar och om hur det ar att leva med sjukdomen. 4

5 Stomin hindrar inte livet Det är oerhört viktigt att man har någon att tala med i vardagen och sjukdomen. Det hävdar psykologen, par- och familjepsykoterapeuten Riitta Kaijalainen-Vainikainen. Hon upplever att det i kuvandet av cancern på många sätt har hjälpt henne att få prata. Det har till och med gått att lära sig leva med stomin, även om det är ett eländigt besvär. Text Jaana Matikainen Bilder Hanna-Kaisa Hämäläinen Riitta Kaijalainen-Vainikainen öppnar dörren till höghuslägenheten med hårborste i handen. Hon har nyss flyttat från Imatra till Jyväskylä tillsammans med sin man. Närmare hemtrakterna och sin 98-åriga mamma som bor ensam i sitt eget hem. Riitta säger sig vara en hemberoende människa. För henne har mamma alltid betytt oerhört mycket. När hon i tiderna visade mamman sin stomipåse var mamma av den åsikten att inte är det ju så här det ska gå. Att hennes yngsta ska ha ett sådant kors att bära. Så gick det nu i varje fall, och bägge damerna är fortfarande vid liv. Riittas cancer konstaterades sommaren Hon hade hela våren klagat över analöppningsbesvär hos företagshälsovården. Avföringen var blodig och hon fick springa på toaletten stup i kvarten. Till slut sökte jag mig på eget bevåg till en tarmundersökning som gjordes på valborgsmässoafton hos Terveystalo. Det kom inte fram något alarmerande i undersökningen. Det fanns visserligen en yttre hemorrojd, men inget annat. Också de patologiska proven var rena. Läkarens råd: använd Vi-Siblin och vaselin hjälpte inte heller. Semestern började och Riitta försökte stå ut med situationen med hjälp av värkmedicin. Alltid mot efternatten blev smärtorna i ändan förfärliga. Riitta magrade så att till och med halvbekanta började undra. Hon avbröt semestern och sökte sig i augusti till centralsjukhuset i Villmanstrand. Samma läkare som hade undersökt henne tidigare diagnosticerade nu på sjukhuset ändtarmscancer. Tumören satt så i början av tarmen och så lågt att 5

6 Riitta Kaijalainen-Vainikainen började ständaktigt att skida direkt efter behandlingarna för att främja konditionen. den inte hade upptäckts i de tidigare undersökningarna. Själv visste jag hela tiden, att där sitter den. Den kändes liksom alltid när man strök på vaselin. Riitta hade besvärats av hemorrojder redan under studietiden. Som ung vuxen opererades hon för en lesion i tarmen, så tarmen var uppenbarligen hennes svaga punkt. Trots det hade Riitta invaggat sig att hon inte kan angripas av cancer. Hon hade ju varit genomfrisk hela livet, frånsett kikhosta och några kräksjukor. Till råga på allt hör hon till en långlivad släkt, hon har alltid haft sunda levnadsvanor utan överdrifter åt något håll. Jag har också alltid motionerat. Medan jag väntade på operationen joggade jag mig regelbundet igenom den närliggande skogslänken på tre kilometer, även om jag med jämna mellanrum måste gå och tömma mig bakom någon sten, erinrar sig Riitta. Chimären blev visshet Chimären om en frisk människa förflyktigades ur Riittas tankevärld så fort hon fick stomidomen. Före operationen fick hon träffa en stomisköterska som bland annat förevisade påsar och gav en mängd med information om hur det är att leva med stomi. Tanken på döden ville dock inte släppa taget, det förnekar Riitta inte. Vår ena dotter var på väg till Spanien som utbytesstudent samtidigt som jag var på väg till min operation. Där satt jag i telefonen och försäkrade henne att du klarar dig där och jag klarar mig här. Och så klarade sig Vainikainens starka kvinnor, var och en på sitt håll. Riittas sjukhusvistelse drog ut på tiden, över en månad, för infektionsvärdena var hela tiden oroväckande höga. Tidigare hade jag varit på sjukhus bara för att föda, så tiden blev verkligt lång. Tankarna började snurra kring allt möjligt. Modigt bad jag om hjälp hos sjukhusets psykiatriska poliklinik och talade rentav med en präst. När man som jag i hela sitt liv har hjälpt andra, behöver man kanske själv få uppleva hur det är att få hjälp, funderar Riitta. Ett skede som på sätt och vis var välgörande var när hon fick komma hem till Imatra på veckoslutspermission. Hur fånigt det än låter, måste hon bland det första hon gjorde färga bort det gråa ur håret. Kanske behövdes det sådana helt vanliga göromål. Före stomioperationen hade Riitta fått strålbehandling. I januari 2009 började cytostatikabehandlingarna i Villmanstrand. Så gick hela våren. Riitta kräktes aldrig efter behandlingarna, men visst fick de henne att må illa. Ståndaktigt började jag skida korta sträckor och gå och handla så fort jag hölls på benen. Allt fick jag börja med från bottnen, men jag upplevde det så, att något måste jag också göra själv för att främja konditionen och återhämtningen. Den vision jag ständigt hade för ögonen var att jag skulle återgå till heldagsarbete. Det gjorde hon också, hösten 2009 gick Riitta på jobb med peruk på huvudet och stomipåse på magen. På arbetsplatsen gjorde de sitt för den återvändande. Man ordnade till och med ett eget skåp för henne på toaletten och en lockförsedd papperskorg för stomipåsarna. Så småningom återgick Riitta till klientarbetet som psykolog på familjeråd- 6

7 givningen och också håret växte tillbaka. Pinsamma situationer kunde dock inte undvikas, för tarmarna för ibland verkligt mycket oljud. I synnerhet barnen frågade undrande vad det var för ett ljud. Man tycker ju att det borde gå att få någon slags ljuddämpare till påsarna. Om Riitta hade en trollstav och fick uppfylla en önskan är det: ny ändtarm, tack. Den här har ju ingen slutarmuskel och påsen måste bytas 3 5 gånger om dagen. Man måste ha tillit Riittas cancerkontroller avslutades förra våren. I början gjordes undersökningarna genom ett rör via stomin, men sedan förstod Riitta att be om datortomografi. På något sätt kändes det som att hon helst ville ha tomografi av hela kroppen liksom för säkerhets skull. För några år sedan upptäcktes det vid tomografin svullna lymfkörtlar i brösten och Riitta fick gå på undersökningar i flera omgångar. Man hittade dock inget. Ovissheten pinade. I synnerhet när hon inte kunde undvika att påminnas om hur det gick för henne när ändtarmscancern konstaterades. Trots det säger Riitta att hon vågar lita på vårdpersonalen. Det måste man ju. Mest hjälp i sin ovisshet fick hon av stomisköterskan, som blev en viktig person för henne. Riitta kontaktade också den lokala stomiföreningen. Därifrån fick hon besök av en stilig pensionerad dam som hade levt med sin stomi redan i många år. Då insåg hon att det finns liv också efter en stomi. För min man och mig var också en anhörigkurs i Rokua sommaren 2009 av stor betydelse. Där besökte jag första gången en simhall och klarade det med. Hon vill uppmuntra andra cancerpatienter att söka sig till föreningarnas tillställningar och kurser. Där får man aktuell information och hör också andras erfarenheter av behandlingar och om hur det är att leva med sjukdomen. Själv tror jag att det är viktigt att dela med sig av sina upplevelser. Åtminstone för egen del har det varit lättare när man har fått tala med någon annan människa, försäkrar Riitta. Hon gissar att den utlösande faktorn för hennes egen cancer var påfrestningarna i arbetet. Även om arbetet som familjerådgivningspsykolog var utmanande, intressant, givande och till och med belönande, var själva arbetet och utvecklandet av det förknippat med sådana utmaningar för arbetsgemenskapens del att Riitta förlorade nattsömnen. I cancersammanhang kunde man fokusera litet mera på alla de påfrestningar i livet som psyket och kroppen utsätts för, säger Riitta. Nu, som nybliven pensionär, tänker Riitta Kaijalainen-Vainikainen börja se vad framtiden har att erbjuda. På den nya orten vill hon gärna fortsätta med sin hobby att sjunga i kör. I väntan på egna barnbarn tänker hon också ta reda på om Mannerheims barnskyddsförbund har någon Terhoklubb i Jyväskylä. Vidare har hon funderat på att fungera som stödperson. Min man föreslog nyligen att vi skulle gå på danskurs, för vi är båda två rätt dåliga på att dansa. I vare fall har vi tänkt börja med någon för oss ny motionsform tillsammans, berättar Riitta Kaijalainen-Vainikainen. När man som jag i hela sitt liv har hjälpt andra, behöver man kanske själv få uppleva hur det är att få hjälp. 7

8 Specialist SMITTRISKEN ÄR SOM STÖRST UNDER OCH EFTER BEHANDLINGARNA Cancer är ett påfrestande skede i livet en extra utmaning är den ökade mottagligheten för infektionssjukdomar. Text Paula Launonen Bilder Nina Kaverinen Olika cancerformer undergräver motståndskraften på olika sätt. Förträngningar i urinvägarna, luftrören och tarmarna orsakade av tumörer samt inverkan av cancer i lymfvävnaderna och blodcancer på tillkomsten av leukocyter ökar dispositionen för infektionssjukdomar i högre grad än till exempel bröst- eller prostatacancer. Cancern i sig förklarar infektionskänsligheten endast till en del, eftersom försvarssystemet oftare försvagas av behandlingarna. Behandlingarna berövar motståndskraften Avdelningsöverläkare Veli-Jukka Anttila vid kliniken för infektionssjukdomar vid Helsingfors universitets centralsjukhus konstaterar att cytostatika eller cellgifterna som förstör cancercellerna inte alltid kan skilja agnarna från vetet. När de en gång kommit in i kroppen förstör de förutom cancerceller även leukocyter. Strålbehandlingens inverkan på förmågan att avvärja infektioner är avsevärt mindre än vid cytostatika, eftersom behandlingen allt mera exakt kan begränsas till det sjuka stället på kroppen så att inte vävnaderna runtomkring tar skada. Riskerna vid operativ behandling av cancer är desamma som vid kirurgiska åtgärder överlag: såret eller operationsområdet kan bli infekterat, i värsta fall med besvärlig blodförgiftning som följd. Antibiotikadiarré orsakad av upprepade antibiotikakurer är också ett besvär som är bekant för många cancerpatienter. Ju äldre person det är fråga om, dess sannolikare är det att den bakomliggande orsaken till en tarminfektion som ger diarré, hårda smärtor och hög feber är bakterien clostridium difficile som infekterar tjocktarmen, berättar Anttila. Akta dig för snuviga personer Anttila påpekar att det inte finns virus eller bakterier som är harmlösa eller lindriga för dem som får cancerbehandlingar. Samma sjukdomsalstrare som ger personer med normal kondition en lindrig förkylning kan leda till sjukhusvistelse för cancerpatienter. Inte behöver man hålla sig inom fyra väggar 8

9 1FEBER OCH ÖMHET SKA TAS PÅ ALLVAR INFEKTIONSLÄKARE Veli-Jukka Anttila påminner om att över 38 graders feber hos en cancerpatient i leukocytgropen efter behandlingarna är ett symptom som genast kräver läkarvård. Jourmottagningen gör en inledande diagnos och uppskattar medicineringsbehovet. Patienter ska helst berätta för personalen hur de mår också under behandlingarna, också när man själv tycker att besvären är oförargliga. Om till exempel stället där droppet går in känns ömt eller rodnar, ska man berätta det för sköterskan så att hon kan flytta nålen till ett annat ställe. Via infekterad hud kan det nämligen slinka in en ödesdiger bakterie i blodomloppet. Man ska också säga till om man har hosta, ont i halsen, diarré eller sår på slemhinnorna. Om en förkylning i luftvägarna eller maginfluensa sätter in samtidigt som man har en cytostatikabehandling inbokad, lönar det sig i allmänhet att skjuta på behandlingen. I allmänhet är det smartare att först ringa och prata med vårdenheten än att fara på behandling när man är förkyld. Det lönar sig att reda ut situationen med den skötande cancerläkaren och tillsammans försöka komma fram till vad som är bäst, råder Anttila. under hela sjukdomstiden, men en extra dos försiktighet i vardagen ska man nog gå in för. Infektionsrisken är som störst under behandlingarna och några veckor efter cytostatikan när leukocytvärdena är låga. Realisationsträngsel, gruppgymnastik, konditionssalar, södernresor och båtkryssningar blir aktuella först när blodprovet visar att leukocytvärdena är normala igen. Lugna ner kliande trädgårdsfingrar Man ska ändå inte fastna i sängliggandet, för en lämplig belastning på kroppen, anpassad efter ens krafter, gör att man återhämtar sig snabbare och att humöret stiger, betonar Anttila. När leukocytvärdena är låga kan man glömma alla masstillställningar, däremot kan man nog ta sig en promenadtur i en mindre grupp. Vänner ska man helst träffa hemma hos sig, men den förkylda hjärtevännen får stanna utanför, även om saknaden skär i hjärtat. Även om hushållsarbete kan vara trevligt tidsfördriv kan man inte ge sig in på vad som helst. Det är till exempel förbjudet att byta mull på krukväxterna, iståndsätta perennbänken, rensa ogräs, städa lidret, klippa gräs och kratta löv. Infektionsläkare Veli-Jukka Anttila uppmanar närstående till cancerpatienter som är i fasen med låga cellvärden att iaktta god hand- och matlagningshygien för att undvika risker. 9

10 Specialist Får man cancerbehandling ska man helst äta så mångsidigt som möjligt för att stimulera motståndskraften, men det lönar sig att undvika risklivsmedel. Markbakterierna kan bli ödesdigra när försvarsmekanismerna inte fungerar på full effekt, motiverar infektionsläkaren. Rena morötter När cellvärdena är låga ser en klok cancerpatient också upp med maten. Hon sätter endast noggrant rengjorda grönsaker, frukter och rotsaker i munnen. När till exempel en yersiniaeller kampylobakter som tillförts kroppen från en slarvigt sköljd morot ger en frisk människa en pinsam magåkomma, kan en cancerpatient få en livsfarlig infektion. Också opastöriserade mjölkprodukter, groddar och råkost måste avföras från menyn. De kan ge salmonella, coli- eller andra svåra bakterier, varnar Anttila. Listeriabakterier som fått fotfäste i gravad fisk smakar inget, men förökar sig snabbt också i kylskåp och kan ge cancerpatienter till exempel hjärnhinneinflammation. Risk för listeria kan lura också i mögelost. Salmonella i sin tur kan överföras från rå broiler till andra livsmedel, om de hanteras med samma redskap. Säker resa Resfebern som man kan drabbas av när man återfår krafterna kan lämpligen kureras på den egna kontinenten och i grannländerna. Anttila rekommenderar kortare resor inom Europa. Säkrast är det att resa till länder där man vet att man vid behov kan få god vård. Om det har gått högst tio år sedan senaste vaccination mot stelkramp och kikhosta så är skyddet i kraft. Också vaccinationsskyddet mot A-hepatit som behövs i Europa håller upp till 20 år. Ungefär ett halvt år efter att behandlingarna har upphört börjar kroppens förmåga att avvärja infektioner bli normal igen och då kan man också förnya gamla vaccinationer, konstaterar Anttila. 10

11 2 3 RISKHANTERINGEN GÄLLER OCKSÅ ANHÖRIGA NÄRSTÅENDE till cancerpatienter som låter vaccinera sig mot influensa för inte hem säsongens värsta virus. Både patienter och besökare på sjukhuset har rätt att påpeka för skötare och läkare, om det finns skäl att misstänka, att de inte har desinficerat händerna efter kontakt med föregående patient. En patient som får cytostatika ska man inte bjuda på mögelost, gravad fisk, groddar eller dåligt tvättade grönsaker. Vid förkylning håller man kontakt per telefon eller sociala medier. Om det hos någon i samma hushåll har konstaterats MRSA-bakterie, ska vårdteamet informeras om det så att man är medveten om risken för patienten och kan behandla en eventuell infektion med rätt medicin. VANLIGA INFEKTIONER HOS CANCERPATIENTER LUNGINFLAMMATION, blodförgiftning och urinvägsinfektion är vanliga dödsorsaker hos äldre cancerpatienter i dålig kondition. I och med att motståndskraften mot infektioner är nedsatt får många cancerpatienter bältros orsakad av vattkoppsvirus. Först börjar huden klia och rodna och snart därefter får man blåsor. Vattkoppsvirus man har fått som barn kan reaktiveras och uppträder då som bältros när försvarsmekanismen försvagas. Hos en del patienter kan bältros orsaka ett svårbehandlat smärttillstånd som räcker i månader, förklarar infektionsläkare Veli-Jukka Anttila. Cytostatika tar också kål på leukocyter Leukocyterna som utvecklas i benmärgen är motståndskraftens byggstenar. Efter dropp med cellgifter är patientens leukocytantal i blodomloppet som lägst ungefär vid 5 7 dygnet och då är patienten som mest mottaglig för infektioner. Hur länge cellnivåerna är låga beror på behandlingen och räcker i vanliga fall 3 7 dygn. Hos leukemipatienter kan denna fas dra ut i veckor. Cancer hos barn kräver mycket hårdare behandlingar än cancer hos vuxna och därför är infektionsrisken också större hos barn. På jobb eller hemma? Många som lider av cancer vill gärna gå på jobb mellan behandlingarna. Om ens yrke är förknippat med många smittrisker, är det värt att ta sig en ytterligare funderare. Miljöer som är exponerade för infektioner är till exempel daghem och skolor samt avloppsarbeten och jordbyggnad. Försvagas motståndskraften slutgiltigt? Till all lycka är infektionsbenägenheten inte ett livslångt problem. När några år har gått från behandlingarna och man har konstaterats frisk räknas man i immunitetshänseende till normalbefolkningen. Mera information på nätet Patogener, riskgrupper och behandling vid infektionssjukdomar > Infektionssjukdomar (merparten på finska) Tips och råd om trygg matlagning > Publikationer Om cancer hos barn och förebyggande av infektionssjukdomar > Barn och cancer (på finska) 11

12 Enligt Heikki Minn de som har HPV-relaterad mun- och svalgcancer är oftare män än kvinnor. HPV ORSAKAR allt oftare cancer Mun- och svalgcancer orsakad av papillomvirus blir vanligare i så snabb takt att fenomenet redan kallas för en världsomfattande epidemi. Till all lycka finns det effektiva behandlingar av de här cancersjukdomarna och de går också att förebygga. Text Marika Javanainen Bilder Vesa-Matti Väärä 12

13 Under de senaste tjugo åren har munoch svalgcancer ökat i många västländer. Mun- och svalgcancer hör till de cancersjukdomar som ökar mest. I Finland insjuknar cirka hundra män och fyrtio kvinnor årligen i mun- och svalgcancer. Den ökade förekomsten av mun- och svalgcancer beror på HPV-viruset och dess ökade förekomst, säger professor Heikki Minn på Åbo universitets centralsjukhus. Minn uppskattar att humant papillomvirus, d.v.s. HPV, för närvarande orsakar åtminstone hälften av de fall av mun- och svalgcancer vilka påträffas hos finländarna. I Sverige är andelen HPV-relaterade cancerfall ännu större, i Stockholmsområdet upp till 80 procent. Fenomenet är likadant i alla västländerna. HPV-viruset smittar via slemhinnorna. I praktiken smittar viruset i första hand via sex, och det virus som orsakar mun- och svalgcancer uttryckligen via oralsex. En del av virusen kan också smitta från mödrar till barn. Professor Heikki Minn anser att den ökade förekomsten av HPV-relaterad mun- och svalgcancer till en del beror på kulturella faktorer. I bakgrunden finns det allt mer toleranta sexuella beteendet i västländerna. Cancersjukdomarna som orsakas av HPV har samband med en ökad sexuell aktivitet. I motsvarande mån har sambandet med rökning minskat. Det är trots allt inte fråga om någon cancersjukdom för sexäventyrare. De som har HPV-relaterad cancer, d.v.s. HPV-positiv mun- och svalgcancer, är helt vanliga människor, oftare är de män än kvinnor. De är också i genomsnitt yngre än de övriga patienterna som har insjuknat i mun- och svalgcancer och det positiva är att deras prognos är bättre. Beskedligare sjukdom, lättare behandling? HPV-positiv mun- och svalgcancer är beskedligare än de traditionella formerna av mun- och svalgcancer. Behandlingarna är också effektivare och det är sällan nödvändigt med kompletterande operationer. En kombinationsbehandling av strålbehandling och cytostatika har också bra effekt på metastaser på halsen orsakade av HPV-positiv cancer. En ytterst aktuell fråga är om det går att behandla HPV-relaterad mun- och svalgcancer på ett lättare sätt än för närvarande. Kan man minska stråldosen eller mängden cytostatika? Det är nämligen så att de behandlingar som ges i muntrakten ofta medför svåra biverkningar. För närvarande kan man endast lätta på behandlingarna för de patienter som deltar i forskningar om behandlingen, säger Heikki Minn. Om några år kan situationen vara en annan när man vet mera om ärendet. I Åbo bedömer man effektiviteten hos en genomförd strålbehandling och cytostatikabehandling med hjälp av PET-bilddiagnostik. Om cancern är HPV-positiv, och om ingen cancer framgår av PET-bilddiagnostiken, opererar man i allmänhet inte bort lymfkörtlarna som finns i halstrakten. Svåra operationer behöver inte heller utföras. På vilket sätt orsakar HPV cancer? Det finns många slags HPV-virus. Nästan varje vuxen person får någon gång i sitt liv en infektion som orsakas av HPV. Merparten av infektionerna läker ut spontant. Endast en liten del av HPV-typerna är högriskvirus, och av dem är det också bara en liten del som till slut leder till cancer. HPV-virus behöver för att föröka sig assistans av humana celler och kan överföra sin arvsmassa till slemhinneceller. Vanliga slemhinneceller dör och flagnar av efter att de har delat sig. Infekterade celler dör emellertid inte och därför kan deras arvsmassa föröka sig i slemhinnecellerna. Om en infektion orsakad av HPV-virus inte läker ut så kan den leda till ett förstadium av cancer och slutligen till cancer. I de flesta fall relateras HPV till livmoderhalscancer. Det samband som HPV har med livmoderhalscancer var en stor nyhet, och forskaren Harald 13

14 Om vi har en smittsam sjukdom som överförs sexuellt så räcker det inte med att bara flickorna vaccineras. antal har inte ökat på samma sätt och de har inte heller bättre prognos än i allmänhet, berättar Minn. Vi förstår fortfarande inte helt och hållet vad det beror på. Det finns hittills inga forskningsrön om att HPV-vaccinet också skulle skydda mot cancer i huvud- och halstrakten, säger Heikki Minn. Zur Hausen fick tack vare den Nobels pris Numera känner man till att HPV-virus inte bara orsakar livmoderhalscancer utan också cancer i ändtarmsöppningen, på kvinnans yttre könsorgan och på penis samt ett flertal cancerformer i huvudoch halstrakten. Mun- och svalgcancer skiljer sig dock från de övriga cancersjukdomarna som HPV orsakar i huvud- och halstrakten. Samma HPV-virus orsakar också andra cancersjukdomar i huvud- och halstrakten men deras Går det att förebygga HPV-cancer? Under de senaste åren har det kommit ut vacciner på marknaden vilka förebygger HPV-relaterad livmoderhalscancer och dess förstadier. Kan man med samma vacciner också förebygga mun- och svalgcancer och övriga cancersjukdomar orsakade av HPV? Professor Minn är försiktig. Frågan är het potatis för forskarna. Det finns hittills inga forskningsrön om att HPV-vaccinet också skulle skydda mot cancer i huvud- och halstrakten. Merparten av forskarna anser dock att det är sannolikt att vaccinet mot HPV16 och HPV18 skyddar förutom mot livmoderhalscancer också mot övriga cancersjukdomar som desamma virusen orsakar. I Finland har HPV-vaccinationen ingått i det nationella vaccinationsprogrammet sedan Vaccinationen ges emellertid här enbart till flickor trots att många sakkunniga anser att också pojkar bör vaccineras. På så vis skulle vaccinationen vara mera heltäckande och också skydda pojkarna. Om vi har en smittsam sjukdom som överförs sexuellt så räcker det inte med att bara flickorna vaccineras, säger Minn. I en doktorsavhandling som skrevs våren 2014 kritiseras förfarandet i Finland som har lett till att vaccinationen har gjorts till en angelägenhet som bara angår flickorna. Om unga personer och deras familjer associerar HPV-vaccinet enbart med flickor, kan det vara svårt att senare få pojkar att ta vaccinet. 14

15 Minn har en klar uppfattning. Jag anser att alla unga personer bör ha möjlighet att få vaccinet oberoende av kön. Först bör man dock redogöra för fakta så att alla förstår vad det handlar om. Vaccinet är en angelägenhet som angår alla unga personer. Det har beräknats att i hela världen så orsakar HPV tio procent av alla cancersjukdomar hos kvinnor och fem procent av alla cancersjukdomar hos män. Det bästa är att det inte behövs ett separat vaccin för att skydda mot cancersjukdomar i halsoch huvudtrakten utan skyddet fås som bonus på det redan existerande skyddet som HPV-vaccinet ger, säger Heikki Minn. KURSER FÖR SVENSKSPRÅKIGA PATIENTER Avsikten med kurserna är att stödja patienten och dennes anhöriga, så att det blir lättare för dem att klara av de förändringar i livsföringen som cancersjukdomen påtvingat dem. Man vill också bereda de drabbade tillfälle till rekreation och återhämtning. HPV Man känner redan till nästan tvåhundra humana papillomvirus (HPV). De kan indelas i hög- eller lågriskvirus. Bland papillomvirusen är det HPV16 och HPV18 som orsakar flest infektioner, cellförändringar och också cancer. HPV-VACCIN I Finland ges vacciner som skyddar mot HPV16 och HPV18 till alla flickor som går i årskurs sex. Vaccinationerna är frivilliga. Effekten av en vaccination är bäst om den ges innan personen blir sexuellt aktiv. Vaccinationen förebygger nästan alla svåra förstadier till livmoderhalscancer. Forskarna tror att vaccinet också förebygger övriga cancersjukdomar som orsakas av HPV. Vem som helst som är under 26 år kan ta vaccinet. Den som inte hör till vaccinationsprogrammet kan köpa det med recept på apotek. En helhet som består av tre vaccinationer kostar euro. Anpassningskurs för personer med bröstcancer, parkurs för klienter under 68 år (56164) Det är möjligt att delta i kursen även ensam Härmä Rehab, YLIHÄRMÄ Ansökningstiden fortgår så länge det finns lediga platser. Kela/FPA Att paddla rätt och leva rätt Under 45-åriga cancerpatienter och anhöriga Det är möjligt att delta i kursen även ensam Meri-Karina, ÅBO Ordnas av Sydvästra Finland Cancerförening rf Ansökningstiden utgår RAY Att lära sig leva i nuet cancersituationen som livsförändring För bröstcancerpatienter med anhöriga Öppen rehabilitering, innefattar ca 3 t x 6 träffar. Börjar i september. Österbottens Cancerförening rf, VASA Ordnas av Österbottens Cancerförening rf Ansökningstiden utgår RAY Anpassningskurs för personer med cancer, delvis parkurs för klienter under 68 år (56416) Det är möjligt att delta i kursen även ensam Härmä Rehab, YLIHÄRMÄ Ansökningstiden fortgår så länge det finns lediga platser. Kela/FPA 15

16 Cancerorganisationerna Bli medlem Du kan bli medlem antingen genom att fylla i kortet nedan eller genom att anmäla dig via nätet på adressen Då kan du bli medlem i din regionala cancerförening, i en av de landsomfattande patientorganisationerna eller både och. Föreningarna bestämmer själva medlemsavgiften och den är euro. Vi bjuder rehabilitering för cancerpatienter och deras närstående stödpersoner diskussionsgrupper rådgivning i hela landet rådgivningsstationer där en sjukskötare specialiserad på cancer har mottagning Medlemsblankett Jag vill bli medlem Namn Adress Jag är svenskpråkig och vill ha tidskiften Adressförändringar Namn Medlemsnummer (Från tidskriftens baksida, nummerserien ovanför namnet) Medlemsförening Gammal address Ny adress Vastaanottaja maksaa postimaksun Mottagaren betalar portot CANCERFÖRENINGEN I FINLAND KOD SVARFÖRSÄNDELSE

Om livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil.

Om livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil. Om livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil. Den kvinnliga anatomin Äggledare Äggstock Livmoder Livmoderhals Livmodertapp Slida 1. Livmodertappen är känslig Området kring livmoderhalsen

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

Jag njuter av de små vardagliga sakerna och av familjen och vännerna 2/15. Liisa Lankinen: Tema: lungcancer

Jag njuter av de små vardagliga sakerna och av familjen och vännerna 2/15. Liisa Lankinen: Tema: lungcancer UTGES AV CANCERORGANISATIONERNA 2/15 11 Tema: lungcancer Rökavvänjning är det effektivaste sättet att förbättra livskvaliteten. 4 Liisa Lankinen: Jag njuter av de små vardagliga sakerna och av familjen

Läs mer

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS Det centrala målet för Rosa Bandet-insamlingen är att allt flera bröstcancerfall kan förhindras eller behandlas och att varje person får det stöd hon behöver i olika skeden av

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Patientinformation. Kondylom. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Patientinformation. Kondylom. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik Patientinformation Kondylom Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Kondylom en vanlig könssjukdom Kondylom är könsvårtor som orsakas av vårt-virus. Det kan ta från två till sex månader, eller upp

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Tuberkulos. Andningsförbundet Heli rf:s guide

Tuberkulos. Andningsförbundet Heli rf:s guide Tuberkulos Andningsförbundet Heli rf:s guide Vad är tuberkulos för en sjukdom? Tuberkulos är en smittsam sjukdom som orsakas av Mycobacterium tuberculosisbakterien och främst drabbar lungorna 2 Tuberkulos

Läs mer

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika Hiv och Hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-737 39 09 registrator@smittskyddstockholm.se

Läs mer

Fakta om vaccinationen Hälsodeklaration

Fakta om vaccinationen Hälsodeklaration Fakta om vaccinationen Hälsodeklaration Gratis vaccination mot livmoderhalscancer! Från den 1 januari 2013 kan alla tjejer till och med 26 år vaccinera sig gratis mot de virus som orsakar 70 procent av

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC Information Dokumenttyp: Användning: Författare: Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC BVC BHV-öl Thomas Arvidsson och Ann-Sofie Cavefors, Centrala Barnhälsovårdsen,

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Tillhör du en riskgrupp?

Tillhör du en riskgrupp? Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan

Läs mer

Vaccinering mot livmoderhalscancer - HPV

Vaccinering mot livmoderhalscancer - HPV Vaccinering mot livmoderhalscancer - HPV 1 Lång historia.. Socialstyrelsen föreskrift från 1 januari 2010 - HPV vaccin till alla flickor födda 1999 och senare. Nationell upphandling 2010 SKL rekommenderar

Läs mer

Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET

Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET ONKOLOGISKT CENTRUM Regionala enheten för ccervixcancerprevention Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET Nedanstående presentation har utarbetats av Folkhälsoinstitutet

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Du avfärdar det som en vanlig halsinfektion. Men om det känns som taggtråd i urinröret när du kissar,

Läs mer

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska

Läs mer

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination.

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Mikroskopisk bild av Streptococcus pneumoniae (pneumokock). Pneumokocker är den vanligaste orsaken

Läs mer

Frågor kring Cytostatikabehandling

Frågor kring Cytostatikabehandling Frågor kring Cytostatikabehandling En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Broschyren kan beställas inläst på cd, i punktskrift eller på lättläst svenska. Kontakta informationsavdelningen via

Läs mer

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion RS-virusinfektion, mer än en förkylning I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt Syncytialvirus), hur det smittar, symtom på infektion och hur du kan skydda ditt barn mot smitta. roxenback.com

Läs mer

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Information till familjer med barn i förskola Smitta som sprids på förskolan ställer till bekymmer för barn, personal, syskon och föräldrar. Barn i

Läs mer

Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner?

Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Förhandsgodkänd av IGM pre20130118pse07 Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 52 000 www.pfizer.se

Läs mer

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller

Läs mer

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt?

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt? Vad ar klamydia? Klamydia orsakas av en bakterie som smittar via oskyddade samlag. Det gäller inte bara vaginala samlag, du kan också bli smittad genom munsex och anala samlag och infektionen kan spridas

Läs mer

TENTAMEN Mikrobiologi

TENTAMEN Mikrobiologi TENTAMEN Mikrobiologi Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad A Medicinsk mikrobiologi och farmakologi, 7,5 hp Termin 1, Sjuksköterskeprogrammet Datum: 2013-04-25 Skrivtid: 5 timmar Hjälpmedel: Inget

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

Säkra steg för en säker mathantering

Säkra steg för en säker mathantering Säkra steg för en säker mathantering Smittsamma sjukdomar Man ska inte arbeta med mat om man kan misstänkas ha sjukdom, smitta, sår eller annan skada som kan göra att smitta överförs via maten. Om man

Läs mer

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Behandling med MabCampath En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Innehållsförteckning Sidan Inledning 3 KRONISK LYMFATISK LEUKEMI 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 BEHANDLING MED

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN?

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? En ständigt återkommande fråga är; var går gränsen för när mitt barn bör vara hemma från förskolan? Vi har valt att hämta vår gränsdragning ur boken Smitta i förskolan som Socialstyrelsen

Läs mer

Information: hiv och STI

Information: hiv och STI Information: hiv och STI Smittskyddslagen För att förhindra spridningen av infektioner som är farliga för allmänheten finns i Sverige en speciell lag för vissa smittsamma infektioner. Den heter smittskyddslagen

Läs mer

Vem får livmoderhalscancer? Varför tar man cellprov? Vad är kondylom?

Vem får livmoderhalscancer? Varför tar man cellprov? Vad är kondylom? Vem får livmoderhalscancer? Varför tar man cellprov? Vad är kondylom? Frågor och svar av gynekolog Eva Rylander SFOG-veckan 24 augusti 2009i Norrköping Vem kan få livmoderhalscancer? Vem får inte livmoderhalscancer?

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Kan avfärdas som en vanlig halsinfektion. Men om det också känns som taggtråd i urinröret när man kissar

Läs mer

KONDOM. Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter.

KONDOM. Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter. PREVENTIVMEDEL 866 KONDOM Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter. Kondomfabriken https://www.youtube.com/watch?v=g53iia-gnkg P-PILLER KVINNLIGA KÖNSHORMONER

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL TORISEL (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL Inledning Denna broschyr innehåller viktig information om den vård du kommer att få under

Läs mer

VAD ÄR EN FÖRKYLNING?

VAD ÄR EN FÖRKYLNING? 1 2 Usch för förkylning! En förkylning gör ingen människa glad. Näsan rinner, halsen och ögonen svider och i värsta fall har du både feber och hosta. Och än värre är det att få influensa. I den här lilla

Läs mer

Patientinformation. Herpes i underlivet. (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Patientinformation. Herpes i underlivet. (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik Patientinformation Herpes i underlivet (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Herpes i underlivet Herpes i underlivet orsakas av ett virus: Herpes simplex, som förekommer

Läs mer

Da Vinci kirurgisystem

Da Vinci kirurgisystem Da Vinci kirurgisystem Danderyds sjukhus Robotteknologin da Vinci gör det möjligt för kirurger att operera med högre precision som gör ingreppen säkrare och medför snabbare återhämtning för patienten jämfört

Läs mer

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller

Läs mer

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation 06 Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation Vid alla typer av kirurgiska ingrepp får man en genomgång av orsak, fördelar och risker. Vid en stomioperation är riskerna desamma som vid andra

Läs mer

Sanofi Pasteur MSD AB Hemvärnsgatan 15 171 54 Solna

Sanofi Pasteur MSD AB Hemvärnsgatan 15 171 54 Solna BESLUT 1 (7) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE Sanofi Pasteur MSD AB Hemvärnsgatan 15 171 54 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

TORISEL (temsirolimus) patientinformation

TORISEL (temsirolimus) patientinformation TORISEL (temsirolimus) patientinformation Frågor och svar om din behandling med Torisel mot njurcancer 2 Inledning Den här broschyren innehåller viktig information om din behandling med Torisel. Vi ber

Läs mer

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning HIV-spridning 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling?

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Det finns ett utbrett samarbete inom barncancerområdet i både inom Norden och Europa och övriga världen. Alla barn som insjuknar i exempelvis leukemi

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Det svenska vaccinationsprogrammet

Det svenska vaccinationsprogrammet GÄLLER FRÅN JANUARI 2010 Det svenska vaccinationsprogrammet FÖR BARN Information till föräldrar Innehåll Till dig som är förälder 1 Varför vaccinerar man? 3 Hur fungerar vacciner? 4 Vilket skydd ger vaccination?

Läs mer

Din guide till YERVOY Patientbroschyr

Din guide till YERVOY Patientbroschyr Innehållet i denna broschyr är förenligt med villkor, enligt marknadsföringstillståndet, avseende en säker och effektiv användning av YERVOY TM Din guide till YERVOY Patientbroschyr Bristol-Myers Squibb

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer

Bakterier kan skydda sig med hjälp av ett skal (vilsporer) för att kunna överleva i olika miljöer.

Bakterier kan skydda sig med hjälp av ett skal (vilsporer) för att kunna överleva i olika miljöer. Bakterier (mikroorganism) Bakterie (Bacill) - efter grekiskans ord "bakterion" som betyder "liten stav". En encellig organism som delas in efter sin form (bacillerna är avlånga, kockerna är runda, spiriller

Läs mer

Unga kvinnors URINVÄGSINFEKTIONER

Unga kvinnors URINVÄGSINFEKTIONER Unga kvinnors URINVÄGSINFEKTIONER Utvärderats av Centret för hälsofrämjande rf. Utgiven av: Studenternas hälsövårdsstiftelse Tölögatan 37 A 00260 Helsingfors Beställning: julkaisutilaukset@yths.fi Författare:

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Har du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar?

Har du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar? Har du koll på sexuellt överförbara sjukdomar? Broschyren ges ut av smittskyddsenheten i Landstinget i Uppsala län som information för ungdomar och vuxna. Fler broschyrer kan beställas från uppsala.smittskyddslakaren@lul.se.

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva L.SE.12.2014.1480 December 2014 Information om HEMORROJDER, TILLHÖRANDE KLÅDA OCH IRRITATION SAMT YTLIGA SPRICKBILDNINGAR

Läs mer

BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA. RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet

BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA. RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet HUR HAR HIVMEDICINERNA FÖRÄNDRAT VÅRA ATTITYDER TILL SÄKRARE SEX? När det ständigt kommer nya hoppfulla

Läs mer

Värt att veta om urinvägsinfektion

Värt att veta om urinvägsinfektion Värt att veta om urinvägsinfektion Hej! Denna broschyr handlar om urinvägsinfektion, ett vanligt besvär som drabbar cirka 400 000 kvinnor varje år. Här får du bland annat reda på vad sjukdomen beror på,

Läs mer

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv HIV/AIDS - ett globalt perspektiv Begrepp och förkortningar HIV AIDS GRID HTLV3 Humant (mänskligt) Immunbrist Virus Human Immunodeficiency Virus En bakterie kan leva utanför kroppen. Ett virus är en parasit

Läs mer

Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet

Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Immunförsvaret skyddar mot infektioner, förstörs det blir man sjuk. Hivinfektionen är en långsam sjukdomsprocess. Man kan känna sig frisk

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Din guide till YERVOY (ipilimumab)

Din guide till YERVOY (ipilimumab) Detta utbildningsmaterial är obligatoriskt enligt ett villkor i godkännandet för försäljning av YERVOY TM för att ytterligare minimera särskilda risker. Din guide till YERVOY (ipilimumab) Patientbroschyr

Läs mer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids.

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Är jag säker? Vi får inte tro att vi går säkra. För även om vi inte är sprutnarkomaner, bosatta i Afrika, har fått blodtransfusioner, är homosexuella,

Läs mer

Pedagogiskt Centrum. Syfte. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Material. Spelmiljö. Texter och material. Layout och bearbetning

Pedagogiskt Centrum. Syfte. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Material. Spelmiljö. Texter och material. Layout och bearbetning HIV-viruset 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

Patientinformation om Taxotere (docetaxel)

Patientinformation om Taxotere (docetaxel) september 2012 SE-DOC-12-04-01 Patientinformation om xotere (docetaxel) sanofi-aventis AB Box 14142, 167 14 Bromma Tel 08-634 50 00. Fax 08-634 55 00 www.sanofi.se Vid frågor om våra läkemedel kontakta:

Läs mer

Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning.

Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning. Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning. Handtvätt för barn och personal Tvätta händerna med flytande tvål under rinnande vatten. Tvätta alla ytor på händerna så att ordentligt

Läs mer

Inledning. Smittor på förskolor

Inledning. Smittor på förskolor Sjukdomspolicy 2013 Inledning Vi vill genom vår sjukdomspolicy tydliggöra våra riktlinjer vid sjukdom, minska smittspridning och informera om de vanligaste smittorna inom förskolan. Vi har utformat vår

Läs mer

Cancer- och Trafikskadades Riksförbund. Årsskrift 2012. Plusgiro 90 02 06-4 Bankgiro 900-2064

Cancer- och Trafikskadades Riksförbund. Årsskrift 2012. Plusgiro 90 02 06-4 Bankgiro 900-2064 Cancer- och Trafikskadades Riksförbund Årsskrift 2012 Plusgiro 90 02 06-4 Bankgiro 900-2064 Ett stort och varmt tack till...... alla givare, sponsorer, medlemmar, medarbetare och samarbetspartners som

Läs mer

Bara för män. Allt om säkrare sex

Bara för män. Allt om säkrare sex Bara för män Allt om säkrare sex innehåll 4 Förord 8 Vanliga missförstånd och fördomar om hiv 9 13 sjukdomar som smittar vid sex 10 PRIMÄR HIVINFEKTION virus 12 HEPATIT A GULSOT virus 14 HEPATIT B GULSOT

Läs mer

TBE-information till allmänheten i Västmanland 2014

TBE-information till allmänheten i Västmanland 2014 1 (6) TBE-information till allmänheten i Västmanland 2014 2 (6) Information om fästingöverförd virusorsakad hjärninflammation (TBE) Två sjukdomar, som kan ge hjärn- eller hjärnhinneinflammation, överförs

Läs mer

En ljus framtid framför sig

En ljus framtid framför sig 2/14 U T G E S AV C A N C E R O R G A N I S AT I O N E R N A 10 Ansiktet under kniven 14 Huvud- och halscancer 4 Efter cancern i munhålan ser Reijo Tuomi En ljus framtid framför sig www.cancer.fi 10 Om

Läs mer

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Ett av världens viktigaste läkemedel riskerar att bli verkningslöst genom vårt slarv. Årtusendets viktigaste upptäckt en lycklig slump Antibiotika är en

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

KÖNSSJUKDOMAR. Hiv-stiftelsen / Hiv-stödcentralen

KÖNSSJUKDOMAR. Hiv-stiftelsen / Hiv-stödcentralen KÖNSSJUKDOMAR Hiv-stiftelsen / Hiv-stödcentralen SEXUELL HÄLSA Kärlek, sexualitet och sex hör till människans liv. Den sexuella hälsan är en viktig del av ens hälsa och livskvalitet. Alla har rätt att

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner Antibiotika eller inte, det är frågan En liten guide om våra vanligaste infektioner Råd och fakta om infektioner och antibiotika Bakterier och virus ger infektioner med likartade symtom. Antibiotika hjälper

Läs mer

Barn med hivinfektion

Barn med hivinfektion Personen på bilden har inget samband med texten i broschyren. Barn med hivinfektion Information till vårdnadshavare och anhöriga Den här broschyren är riktad till vårdnadshavare och anhöriga till barn

Läs mer

Colorektal cancer. Nya fall

Colorektal cancer. Nya fall Colorektal cancer Nya fall Colorektal cancer (tjocktarmen = colon eller ändtarmen = rektum) är efter bröstcancer hos kvinnor och prostatacancer hos män den vanligaste cancerformen. Varje år diagnosticeras

Läs mer

Kvinnor emellan är en broschyr som handlar om STI och andra underlivsbesvär som kvinnor som har sex med kvinnor kan ha eller kan få.

Kvinnor emellan är en broschyr som handlar om STI och andra underlivsbesvär som kvinnor som har sex med kvinnor kan ha eller kan få. Kvinnor emellan Kvinnor emellan är en broschyr som handlar om STI och andra underlivsbesvär som kvinnor som har sex med kvinnor kan ha eller kan få. Njutning Sex är njutning och lust, kåthet och avkoppling.

Läs mer

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Professor Jan-Erik Damber talade om vad som är aktuellt

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa

Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Bästa förälder, funderar du över att låta ditt barn delta i vaccinationsforskningen? Detta häfte ger dig information

Läs mer

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Smittsamt på förskolan Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Förskola eller hemma Trött, orkar ej hela dagen Feber Smittar ned omgivningen Kräver mer skötsel än personalen

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

ABC I TRYGG MATLAGNING. Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank

ABC I TRYGG MATLAGNING. Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank ABC I TRYGG MATLAGNING Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank & Åt föräldrar En kock, som har bråttom glömmer lätt hur livsmedel skall hanteras. Denna broschyr innehåller viktiga råd åt

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

Information om hiv. och var du kan testa dig i Värmland

Information om hiv. och var du kan testa dig i Värmland Information om hiv och var du kan testa dig i Värmland Allmänt Om man smittas med hiv, humant immunbristvirus, börjar en särskild sorts vita blodkroppar som man har i blodet att förstöras. Dessa vita blodkroppar

Läs mer