BEHOVSDRIVEN UTVECKLING SOM STÖD OCH UTMANING. Katarina L Gidlund Docent i Informatik/Kritiska studier av digital teknik och samhällsförändring

Transkript

1 BEHOVSDRIVEN UTVECKLING SOM STÖD OCH UTMANING Katarina L Gidlund Docent i Informatik/Kritiska studier av digital teknik och samhällsförändring

2 BEHOVSDRIVEN UTVECKLING I PRAKTIKEN (BIP) Ett ettårigt forskningsprojekt finansierat av Vinnova Bygger på ett tidigare Vinnovaprojekt(SABU) Nyckelpersoner Forskningsteam (Linnéuniversitetet, Umeå universitet, Mittuniversitetet) Multivetenskapligt (Design, media och kommunikationsvetenskap, informatik) Workshopform (fem fördjupningsområden; representativitet, tillgänglighet, crowdsourcing, scenariobaserat metoder för beslutsfattande, critical design)

3 SYFTE Syftet med projektet är att genom samverkan mellan myndigheter, landsting och kommuner inventera existerande metoder, fördjupa förståelsen för och öppna upp för nya former för kund-och behovsdriven utveckling.

4 FÖRDJUPNING fördjupaförståelsen för och öppna upp för nya former för kund- och behovsdriven utveckling.

5 DELAKTIGHET I BEHOVSDRIVEN UTVECKLING Tre centrala frågor: 1. Vilka deltar? 2. Hur deltar de? 3. Vad tror vi skall hända? Tre perspektiv: - Representativitet och makt - Kunskapsfält - Förändringsomfång

6 1. VILKA DELTAR (TRE PERSPEKTIV) Representativitet och makt: En Alla Kunskapsfält: Medborgare, kund och användare Förändringsomfång: Kända okända

7 REPRESENTATIVITET OCH MAKT: EN ELLER ALLA?

8 KUNSKAPSFÄLT: KUNDER, MEDBORGARE ELLER ANVÄNDARE (VILKA SER VI)? Användare Medborgare Kund

9 FÖRÄNDRINGSOMFÅNG: KÄNDA OKÄNDA DELTAGARE OCH UTMANINGAR En multi-stakeholderrespons på kända utmaningar Metoder (hur deltar de) Ett förbund (av beroenden och engagemang) av individer som upptäcker okända utmaningar Metoder (hur deltar de)

10 2. HUR DELTAR DE? Representativitet och makt: bjuda in, arrangera, involvera Kunskapsfält: tre olika epistemiska kulturer Förändringsomfång: stödja/erkänna/vara lyhörd

11 NÄR OCH HUR BLIR DE DELTAGARE? På många sätt vi som väljer och bjuder in och på så sätt skapar deltagare Alternativt inte väljer och inte bjuder in och på så sätt osynliggör andra deltagare

12 KUNSKAPSFÄLT Användarcentrerad systemutveckling Demokratiutveckling Målgruppsanalysoch marknadsföringstekniker

13 FÖRÄNDRINGSOMFÅNG: En multi-stakeholder respons på kända utmaningar Representativitet/säkerställa röst Vid det här laget ganska klassisk användarmedverkan i designprocesser (etnografiska metoder, observation, intervjuer, prototyping, iterationer) Något nyckelpersonerna redan var välbekanta med

14 FÖRÄNDRINGSOMFÅNG Okända utmaningar förbund av individer: Förmåga/Processer för att stödja och stärka deltagande (vems uppdrag?) Makt (digitala teknologier förändrar eller förstärker sådana strukturer ) Skapa och/eller synliggöra engagemang Gentle provocation(göra tvärtom) Modest intervention (sakta, små förändringar)

15 DEFAMILIARIZATION/ FRÄMLIGGÖRANDE Användarcentrerad design Nå konsensus Minsta gemensamma nämnare Konfirmera och affirmera Kritisk design Lämna comfort zone -Not to be correct, but to suggest new modes of understanding Expand their interpretative horizons A slight strangeness

16 FÖRÄNDRINGSOMFÅNG Okända utmaningar förbund av individer: Forma ochstödjaettengagemang? Skapakapacitetattsamlasig, påverkaochförändra, varaförberedd, ha beredskap(the formation of publics) Publics and Counterpublics Att skapa utrymme för marginaliserade perspektiv och röster, deltagaresomkännersig utanför(fraser, 1993, Warner, 2005)

17 3. VAD TROR VI SKALL HÄNDA? Inomorganisatorisk utilitarism (Nytta i relation till verksamhetens mål) - metoder (användarmedverkan, nunyläge, effektmätningar, nyttomätningar) Samhällsnytta och samhällsutmaningar -metoder (stödja engagemang, lyhördhet, open innovation, crowd sourcing, samverkan) utilitarism utilitarism(en bildning till lat. uti litas'användbarhet', 'nytta', av u tilis'användbar', 'nyttig'), nyttomoral, moralisk doktrin som innebär att man alltid skall handla så att konsekvenserna av vad man gör blir så goda som möjligt i den meningen att det sammanlagda välbefinnandet hos alla kännande varelser blir så stort som möjligt. Mer slagordsmässiga formuleringar är att man skall eftersträva "största möjliga lycka åt största möjliga antalet individer" eller att man skall "maximera den allmänna välfärden". samhällsnytta sam`hällsnyttasubst. ~n ORDLED: sam-hälls--nytt-an (ofta best. f.) nytta för hela samhället i mots. till privat nytta HIST.: sedan 1802 samhällsnytta tta Nationalencyklopedin,

18 DET SOM INTE RYMS ELLER FALLER MELLAN STUPRÖREN På grund av att ingen verksamhet har det som sitt egentliga uppdrag På grund av att ingen verksamhet har resurserna att ta tag i det På grund av att det är en diffus samhällsnytta som ingen riktigt ser att man äger

19 BEHOVSDRIVEN UTVECKLING SOM STÖD OCH UTMANING Delaktighet som stöd Önskvärd funktionalitet -> högre användning Organisatorisk effektivitet -> Resursanvändning Vidga sina perspektiv inom ramar -> öka kreativitet Delaktighet som utmaning Utmana sina föreställningar -> tänka om Vidga sina ramar -> öka kreativiteten Öka sin förmåga att förhålla sig alternativa framtider

20 FRÅGOR: Hur utmanade vill vi och kan vi bli? Vilka strukturer stödjer egentligen behovsdriven utveckling som vi inte själva förväntar oss?

21 TACK!