Bidrag till en lokal strategi för föräldrastöd i Östra Göteborg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bidrag till en lokal strategi för föräldrastöd i Östra Göteborg"

Transkript

1 Bidrag till en lokal strategi för föräldrastöd i Östra Göteborg av Bodil Frey Examinationsuppgift i kursen Förebyggandets konst Föräldrastöd Örebro Universitet vt 2014 Mötesplatsen Mammaforum i Bergsjön Bodil Frey tel mail: 1

2 Inledning Göteborg är en segregerad stad. Många personer som kommer från andra länder har bosatt sig i stadens nordöstra hörn, i de två stadsdelarna Angered och Östra Göteborg. Att ordna ett stöd till föräldrar i en sådan stadsdel erbjuder särskilda utmaningar. Principen om universellt föräldrastöd sätts på prov här. Det stöd som är tänkt att nå alla föräldrar visar sig ofta inte nå fram till de som kanske skulle ha störst behov av sådant stöd. Behoven kan vara annorlunda och även sättet att kommunicera kan behöva anpassas. Det vill jag ta fasta på i detta bidrag till en strategi för föräldrastöd i stadsdelen Östra Göteborg. I första hand vill jag diskutera hur hålen i det grundläggande tidiga föräldrastödet kan lagas, så att föräldrarna får stöd på jämlika villkor med alla andra i samhället. Och så att deras barn får bästa möjliga chanser att växa upp som en jämlik och integrerad del av samhället. Utgångspunkten är inte jämlik: En kombination av högt ohälsotal, fattigdom, utanförskap och många som inte talar svenska präglar stadsdelen, särskilt i Bergsjön. En kort sammanfattning: Medellivslängden 1 är den lägsta och ohälsotalet är det högsta för Göteborg, i denna stadsdel. Arbetslösheten ligger på 12 procent (17 procent i Östra Bergsjön) jämfört med 7 procent i hela Göteborg. Försörjningsstöd hade 31 procent av familjerna i Östra Bergsjön någon gång under 2011, jämfört med 7 procent i hela Göteborg. Utländsk bakgrund hade 55 procent, och så många som 83 procent av de boende i Östra Bergsjön. Andelen barn och unga är mycket stor i stadsdelen 2. Barnfattigdomen är 56 procent i Bergsjön enligt Rädda Barnen. 3 Gymnasiebehörighet har bara 57 procent av eleverna i Bergsjön när de går ut nionde klass. 4 I stadsdelen finns alltså en mycket stor andel barn och unga, och deras föräldrar lever många gånger med utanförskap och en sämre hälsa än genomsnittet. Ojämlikhet i hälsa har undersökts globalt av Marmot-komissionen på uppdrag av WHO. Så här definierar man begreppet: När systematiska skillnader i hälsa bedöms vara åtgärdbara genom rimliga åtgärder globalt eller inom samhället är de helt enkelt orättvisa. Det är det vi kallar ojämlikhet i hälsa. 5 Ju lägre en persons sociala position är, ju sämre är hans eller hennes hälsa. Det togs upp i en engelsk genomgång av Marmot-komissionens resultat, där man diskuterade hur universella åtgärder kan minska skillnaderna i hälsa. Svaret var att om skillnaderna ska minska måste åtgärder vara universella, men med en omfattning och intensitet som är 1 Göteborgs Stad: Livslängdstabell Göteborg 2 Göteborgs Stadsledningskontor. Samhällsanalys och Statistik, Göteborgsbladet Rädda Barnen: Barnfattigdom i Sverige. Årsrapport Andel barn 0-17 år som år 2011 lever i ekonomiskt utsatta familjer per 100 barn i åldersgruppen 4 Barnhälsoindex 2013 Göteborg (NHV-rapport 2013:3 R) Köhler, Lennart. 5 CSDH (2008) Closing the Gap in a generation; health equity through action on the social determinants of health. Final Report of the Commission on Social Determinants of Health. Geneve. World Health Organization. Marmotkomissionen, refererad av: Svenska lärdomar av Marmot-komissionens rapport Closing the Gap Statens Folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen

3 proportionell till graden av utsatthet. Vi kallar detta proportionell universalism 6 Omfattning och intensitet i det universella stödet till föräldrar bör alltså anpassas till hur stort behovet av stöd är. Orättvisa skillnader i hälsa är sådana som är åtgärdbara på ett rimligt sätt. Föräldrastödet i Östra Göteborg I Östra Göteborg finns bl a dessa problem: MVC:s och BVC:s föräldrastöd i grupp har mycket lågt deltagande. Förlossningen kan ske utan att kvinnan får personligt stöd på sitt språk eller möjlighet att kommunicera med personal. Psykisk ohälsa hos utrikesfödda föräldrar går ofta oupptäckt och obehandlad. Föräldraledigheten kan medföra isolering och fördröjd integration. Skolbarnsföräldrar som inte kan svenska får dåliga möjligheter att följa med i barnens skolarbete. (Mer utförlig beskrivning följer längre ned). Utanförskap och språksvårigheter medför att det universella föräldrastöd som erbjuds inte kan tas emot, alternativt avvisas. Resultatet blir att stöd kommer föräldrar i Östra Göteborg till del i mycket mindre omfattning än på andra håll. Vilket självklart är orättvist. Men vad ska man göra när de inte kommer? Vad behöver förändras för att erbjudandet ska upplevas som relevant och motsvara de behov som finns? En viktig åtgärd skulle vara att vända på perspektivet, från vad man vill förmedla till att ta reda på vad dessa föräldrar behöver och vill ha. Det finns en livaktig föreningsverksamhet i stadsdelen och den skulle utgöra en viktig resurs om den kopplas samman med de offentliga verksamheter som har svårt att nå fram. Att vända på perspektivet skulle t ex kunna innebära att föräldrakurser erbjuds av en förening, med personal/ medlemmar som talar ett visst språk. De professionella barnmorska, barnsjuksköterska, socionom och så vidare, bjuds in att medverka på deltagarnas hemmaplan och på deras villkor. Ett sådant samarbete kräver öppenhet och flexibilitet från de offentliga organisationernas sida. Det finns många möjliga samarbetsformer, en annan form kan vara att man har en kulturtolk anställd på Familjecentralen, som hjälper till att öka förståelse och tillit mellan vårdgivare och patienter. Eftersom stadsdelen är så mångkulturell behövs många olika ingångar och former där föräldrar kan mötas och där tillfälle ges till kontakt, gemenskap och information. Både med andra på samma språk, med vanliga svenskar och med professionella. Det finns redan en början på liknande samarbetsformer i stadsdelen. Positivt i Östra Göteborg är också att det finns en väl fungerande Familjecentral i Bergsjön för barn 0 6 år och deras föräldrar. Det finns även planer på ytterligare en Familjecentral i stadsdelen. Som sagt finns det en omfattande föreningsaktivitet med verksamheter riktade till föräldrar: Kvinnocenter, Födelsehuset, Fryshuset, Rädda Barnen och många somaliska och 6 Fair Society, Healthy Lives. The Marmot Review (2010), refererad av Svenska lärdomar av Marmot-komissionens rapport Closing the Gap Statens Folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen

4 andra föreningar. Någon samordnande kommunal funktion just för föräldrastöd finns dock inte i dagsläget. - En samordning behöver inrättas, genom att tillsätta en ansvarig person i stadsdelen. En gemensam översikt behöver skapas över vad som redan görs och vad som behöver göras. I den Nationella strategin för utvecklat föräldrastöd påpekas att alla aktörer offentliga som idéburna - behöver samarbeta mot ett gemensamt mål. 7 En hemsida behövs också där alla erbjudanden till föräldrar samlas och förklaras, även på många av de förekommande språken. Ett bra exempel är Umeås Familjepeppen föräldrastöd i samverkan. 8 - Integration av föreningarnas föräldrastödjande arbete Föreningars verksamhet brukar bygga på att skapa nätverk och kontakter, aktivera medlemmarna och uppmuntra till medskapande. Det är mycket viktigt att bygga tillit och kontakt i ett samhälle där många lever i utanförskap. Att ta emot försörjningsstöd eller A- kassa kan snarare leda till passivitet och uppgivenhet, så motkrafter och hoppingivande förebilder behöver lyftas fram. - Använd kulturtolkar / brobyggare I Östra Göteborg finns redan nu kulturtolkar som stödpersoner vid graviditet, förlossning och tiden efter. De arbetar även på mötesplatsen Mammaforum. Ett nytt projekt med kulturtolkar som stöd till nyinvandrade föräldrar till skolbarn är på gång. Man har kallat kulturtolken en tolk med rätt att förklara. Till skillnad från en vanlig tolk ska kulturtolken helst försäkra sig om att båda sidor verkligen förstår varandra (Det kan behövas mer än en ordagrann översättning). En annan skillnad är att kulturtolken ofta även är stödperson, det är önskvärt att man skapar en förtroendefull relation till brukaren. Inom förlossningsvården i Göteborg har man märkt att förtroendet för kulturtolken/ doulan även spiller över på vårdpersonalen och underlättar arbetet. 9 En annan studie visade att kulturtolkarna utvecklat en hög grad av interkulturell sensibilitet som de använder i sitt arbete. 10 Kulturtolken kan vara en förmedlande länk mellan nyanlända invandrare och olika samhällsinstanser. Fungerar det bra kan de förmedla information, underlätta kontakt och skapa tillit åt båda håll. I Socialstyrelsens rapport Interkulturellt socialt arbete nämns ytterligare möjliga syften: - hjälpa systemet att optimera insatserna och behandlingens kvalitet, - motverka diskriminering, - ge professionen mer kunskaper om brukare med 7 Regeringskansliet, Socialdepartementet Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla Akhavan, Sharareh, Utvärdering av projektet Utlandsfödda kvinnor som doulor och kulturtolkar Högskolan i Skövde På uppdrag av Folkhälsokommittén, Västra Götalandsregionen. 10 Jagudina, Zaira: Kulturtolkens erfarenheter av tvärkulturella interaktioner Högskolan i Skövde på uppdrag av Folkhälsokommittén i Västra Götaland. 4

5 annan etnisk bakgrund. 11 Man skriver också att det är viktigt att förtydliga rollerna. Dessa tre åtgärder: En samordnande funktion för föräldrastödet, integration av föreningsarbetet och ökad användning av kulturtolkar / brobyggare är övergripande förslag. Här nedan följer exempel på särskilda insatser: MVC:s och BVC:s föräldrastöd i grupp ska nå alla I Mödrahälsovårdens uppdrag ingår att erbjuda föräldrastöd i grupp under graviditeten. Grupperna ska vända sig till alla förstagångsföräldrar och innebär ofta 3 5 träffar med en barnmorska. Att utlandsfödda gravida deltar i liten utsträckning framgår av Mödrahälsovårdsregistrets Årsrapport för 2012 (gällande hela Sverige). Av gravida kvinnor som är födda i Sverige deltog 78 procent, medan bara 47 procent av kvinnor födda utanför Norden deltog. 12 I Östra Göteborg, med den stora andelen relativt nyinvandrade familjer, är deltagandet troligen betydligt lägre än 47 procent. En svensk studie fann att följande faktorer som hängde samman med att man inte deltog i MVC:s föräldragrupper: Att ha ett annat modersmål än svenska, vara arbetslös, rökare, ha funderat på abort, ha varit på få mödravårdsbesök. 13 I en artikel i Läkartidningen pekar forskargruppen på att föräldrautbildningen tycks brista i förmågan att nå utsatta grupper. 14 Barnhälsovården erbjuder också föräldrastöd i grupp under året efter förlossningen, men deltagandet i Östra Göteborg är mycket lågt: 14 procent i Bergsjön och 26 procent i Kortedala. I hela Göteborg är siffran 44 procent. 15 Syftet med både MVC:s och BVC:s grupper är dels att ge kunskaper, dels att föräldrarna ska få tillfälle att diskutera och lära känna andra i samma situation. För personer med ett svagt socialt kontaktnät kan det senare vara särskilt betydelsefullt. Behovet av information kan också skilja sig mycket åt det är viktigt att kursen möter deltagarnas behov. Att så många inte kommer kan t ex bero på språksvårigheter, att man inte förstår vilken nytta träffarna har, eller att man fruktar att känna sig utanför i gruppen. En lösning kan vara att erbjuda grupper som passar olika kategorier, t ex de som talar ett särskilt språk, unga föräldrar, ensamstående osv. Det har visat sig lättare att arbeta på ett sådant flexibelt sätt när BVC ingår i en Familjecentral, man har nått ut till fler föräldrar, även till fler pappor, och till särskilda grupper. 16 Samarbete med föreningar, utformande av träffarna som trevliga fikastunder istället för enbart kunskapsöverföring, och personliga 11 Socialstyrelsen: Interkulturellt socialt arbete Mödrahälsovårdsregistret, Årsrapport (SFOG). 13 Fabian HM1, Rådestad IJ, Waldenström U. Characteristics of Swedish women who do not attend childbirth and parenthood education classes during pregnancy. Midwifery Sep;20(3): Waldenström, Ulla, Bergström, Malin, Fabian, Helena: Föräldrautbildning under graviditet måste omprövas. Når inte de utsatta effekten tycks begränsad. Läkartidningen nr volym Barnhälsoindex Göteborg Wallby, Thomas, Fabian Helena, Sarkadi Anna: Bättre stöd till föräldrar vid familjecentraler. Läkartidningen. 2013;110:CADY 5

6 inbjudningar kan öka deltagandet avsevärt. När det gäller föräldrar som inte talar svenska kan kulturtolkar hjälpa till att bjuda in och tolka under träffarna. Förslag: Sätt ett mål om ökat deltagande i MVC:s och BVC:s föräldragrupper och skapa ett samarbete där föreningar och kulturtolkar ingår. Följ upp deltagandet över tid. Förlossning med stöd och chans att kommunicera I de olika utredningar och skrifter som finns om föräldrastöd talar man om ett heltäckande föräldrastöd från 0 18 år. Det handlar om graviditeten och tiden efter barnets födelse och till myndighetsåldern. Men själva förlossningen lämnas utanför resonemanget, vilket känns omotiverat. Alla är nog överens om att förlossningen är en mycket känslig och sårbar, och samtidigt oerhört betydelsefull händelse i livet. Ett heltäckande föräldrastöd bör säkerställa en trygg förlossning på jämlika villkor. Det är inte alltid självklart. Nyinvandrade kvinnor som inte kan svenska har ofta inte deltagit i en förberedande föräldragrupp och får under förlossningen inte tillgång till tolk, annat än kanske kort tid med telefontolk. Risken att förlossningen upplevs som traumatisk ökar. Det i sin tur kan öka risken för att mamman drabbas av depression, särskilt om hon för övrigt har bristande socialt stöd. En mamma med nedsatt psykisk hälsa kan ha svårare att samspela med och skapa en trygg anknytning hos barnet. 17 Det finns även rent medicinska risker med okunskap hos mamman och bristande möjlighet till kommunikation med vårdpersonalen: En studie visade en upp till fyra gånger ökad risk för att barnet skulle dö under graviditet eller förlossning, hos kvinnor från Afrikas horn. 18 Enligt professorn och barnmorskan Ulla Waldenström borde doulastöd prövas i Sverige för kvinnor som löper ökad risk för en traumatisk förlossningsupplevelse. Det är kvinnor som är ensamstående, lågutbildade, har en oönskad graviditet, dåligt stöd från partnern och negativa förväntningar. 19 I Östra Göteborg har verksamheten Doula och Kulturtolk pågått sedan Gravida kvinnor som inte talar svenska kan nu få en doula med samma modersmål som personligt stöd före, under och efter förlossningen. Doulan är alltså med som personligt stöd och språkhjälp under förlossningen. Det har visat sig bidra till en mer jämlik och trygg vård, enligt en utvärdering som gjordes Förslag: Gör en översyn i samarbete med de två Mödravårdscentralerna i Östra Göteborg, hur många av de inskrivna kvinnorna med behov av tolk som får stöd av en doula. Finns 17 Hwang, Philip, och Wickberg, Birgitta: Föräldrastöd och spädbarns psykiska hälsa. Statens Folkhälsoinstitut 2001: Essén, Birgitta, Hanson, Bertil, Östergren, Per-Olof, Lindquist, Pelle G., Gudmundsson, Saemundur: Increased perinatal mortality among sub-saharan immigrants in a city-population in Sweden Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica, 2000, 79, 9, Waldenström, Ulla: Doulor behövs! Läkartidningen nr 4, Akhavan, Sharareh Utvärdering av projektet Utlandsfödda kvinnor som doulor och kulturtolkar av, Högskolan i Skövde

7 det andra kategorier av blivande föräldrar som skulle behöva doulastöd enligt Ulla Waldenströms förslag ovan? Psykisk ohälsa och stöd till drabbade föräldrar Tillgång till stöd och behandling vid psykisk ohälsa är inte jämlikt fördelad. Behoven tycks vara större och tillgången till hjälp mindre i Bergsjön och andra liknande förorter. Att kunna fånga upp och hjälpa är särskilt viktigt när det gäller föräldrar. Deras psykiska ohälsa drabbar inte bara dem själva utan även deras barn. Posttraumatiskt stressyndrom förekommer oftare i de nordöstra stadsdelarna i Göteborg än på andra platser i Västra Götaland. Det visas av en utredning i Göteborg som även påpekade att barnen som anhöriga till PTSD-patienter särskilt behöver uppmärksammas. Att stödja föräldrarna i sin roll för att motverka anknytningsproblematik ser vårdgivarna som en viktig del i vården att utveckla. Tidig upptäckt av behov av stöd samt lättillgänglighet är viktiga delar för att motverka anknytningsproblematiken. I det sammanhanget vill man prioritera Familjecentraler. 23 Depression under graviditet och efter barnet födelse är ett problem som, liksom förekomst av PTSD, troligen har ett stort mörkertal i Östra Göteborg. Doulor och kulturtolkar i stadsdelen har rapporterat att de ofta träffar nyblivna mammor som är deprimerade. Det kan hänga samman med en känsla av isolering och maktlöshet. Många gånger kommer dock problemet inte till MVC:s eller BVC:s kännedom. 24 Förslag: Fler öppna mötesplatser som Familjecentraler, Öppna förskolor, och föreningsmötesplatser ökar möjligheten till stöd och hjälp för drabbade föräldrar, och för att hindra att barnen blir lidande. MVC och BVC behöver bli mer uppmärksamma på mörkertalet av psykisk ohälsa hos speciellt de icke-svensktalande föräldrarna. Kulturtolkar kan, som förtroendepersoner med samma språk, både hjälpa till att upptäcka tillståndet och guida till adekvat hjälp. Uppföljning behövs om antal föräldrar som får hjälp genom MVC och BVC samt Vårdcentralerna. Integrationshjälp under föräldraledighet öppna mötesplatser Kvinnor som får barn kort efter de invandrat till Sverige, så att de ännu inte hunnit lära sig språket, löper större risk att hamna i isolering och utanförskap under föräldraledigheten. Samhällets etableringsstöd, som SFI-kurser, upphör under denna period, vilket innebär att integrationsprocessen försenas. För de kvinnor som får flera barn i följd kan det innebära många år utan tillfälle att gå på undervisning i svenska språket. Detta var en anledning till att mötesplatsen Mammaforum startade på Siriusgatan i Bergsjön Även medan man är hemma med små barn ska det finnas möjlighet att lära sig språket och att få olika sorters stöd, t ex hjälp med myndighetskontakter, eller studie- och yrkesplanering för tiden efter 21 Lagerberg, D., Sundelin, C: Risk och prognos i socialt arbete med barn, kap Hwang P, Wickberg B. Föräldrastöd och spädbarns psykiska hälsa. FHI 2001:37. Stockholm 23 Hälso- och Sjukvårdskansliet Göteborg,Västra Götalandsregionen Dnr HSN : Utredning hur vården av personer med posttraumatiskt stressyndrom bör organiseras i Göteborgsområdet. 24 Personlig kommunikation med doulor från Födelsehusets verksamhet. 7

8 föräldraledighet. Att komma ut från hemmet (tillsammans med barnet) och få nya kontakter är självklart viktigt även för det psykiska välmåendet. På Mammaforum arbetar kulturtolkar med olika språk. Förslag: Fler sådana mötesplatser i grannskapen borde inrättas, i samarbete med föreningar. Samarbetet mellan sådana initiativ och Familjecentralen kan också utvecklas ytterligare. Dessutom bör fler Öppna förskolor inrättas. Familjecentraler med kulturtolk / brobyggare I Östra Göteborg finns en Familjecentral i Bergsjön. Där finns MVC, BVC, Öppen Förskola samt förebyggande socialsekreterare och psykolog. Det finns planer på att starta ytterligare en Familjecentral i stadsdelen. Verksamheten i Bergsjön fungerar bra och skulle kunna utvecklas för att bli ännu mer inkluderande. I Malmö, på Familjens Hus, finns förutom de ovan nämnda verksamheterna även en arabisktalande brobyggare. Där har man erfarenheten att brobyggaren underlättar både för alla yrkeskategorier och för de arabisktalande besökarna. 25 Förslag: Anställ en eller flera kulturtolkar/ brobyggare på Familjecentralen, på de mest aktuella språken, i första hand somaliska. Öppna också upp för mer samarbete med stadsdelens föreningar. Förskola / Skola Med bakgrunden att bara 57 procent av eleverna som går ut nionde klass i Bergsjön har behörighet att söka till gymnasiet, 26 måste resultaten förbättras. Föräldrarna ska ses som en viktig resurs i det sammanhanget. Ett nytt projekt för att öka föräldrarnas möjlighet att engagera sig i barnens skolarbete startas nu av föreningen Kvinnocenter i Östra Göteborg och Angered. Arbetslösa kvinnor utbildas till kulturtolkar och stödpersoner för nyanlända föräldrar, för att underlätta deras kontakt med och förståelse för skolan. 27 Förslag: Fler initiativ behövs för att inkludera och informera föräldrarna till skolbarnen, även de som är nyanlända. Samverkan mellan skolan och föreningar och andra aktörer behöver utvecklas. Marknadsföring på fler sätt SFI är ett bra ställe att nå nyanlända på. Öppna Kanalen är en lokal TV-kanal i Göteborg där det finns möjlighet att sända på olika språk. Ett samarbete mellan offentlig verksamhet och föreningar kunde här vara mycket verksam, både för att gå ut med information och för att locka till olika aktiviteter riktade till föräldrar. Erfarenheter i stadsdelen har visat att 25 Blogg : 26 Barnhälsoindex 2013 Göteborg (NHV-rapport 2013:3 R) Köhler, Lennart. 27 Mammor som Kulturtolkar. En förstudie om invandrarkvinnors möten med skola i Västra Götaland Högskolan Väst på uppdrag av Folkhälsokommittén i Västra Götaland. 8

9 information om kurser, föredrag och liknande är effektiv om den ges i form av personlig inbjudan. Muntligt, per telefon eller sms till exempel. Just därför behövs föreningar och kulturtolkar, de kan konsten att locka människor att delta. Förslag: Använd ovannämnda möjligheter och utveckla ytterligare ideer för hur alla föräldrar kan nås. Implementering och utvärdering Har man som första steg kommit överens, över sektorsgränserna, om en gemensam målsättning: att göra det universella föräldrastödet tillgängligt för alla och anpassat efter olika behov, så är nästa steg att sätta konkreta mål som går att följa upp, till exempel: - ett ökat deltagande i MVC:s och BVC:s föräldragrupper, med särskild uppmärksamhet på vilka som deltar och vilka man inte når. - doulastöd följs upp för att se om det täcker behovet och når de mest behövande. - fler föräldrar ska få möjlighet till upptäckt och stöd vid psykisk ohälsa. - fler mötesplatser för föräldrar inrättas och marknadsförs på stadsdelens hemsida - familjecentralen anställer kulturtolk /-ar - förskola och skola bjuder in föräldrar till mer aktivt deltagande och kulturanpassad information - nya informationskanaler tas i bruk Fler sätt att följa upp om man gör framsteg är om stadsdelen förbättras i Barnhälsoindex Göteborg samt om andelen gymnasiebehöriga ungdomar som går ut nionde klass ökar. Det finns fler områden att förbättra än de jag tagit upp här, till exempel ett lätt tillgängligt och sammanhållet stöd även för föräldrar till barn i åldrarna 7 17 år. Att jag skrivit mer om det tidiga stödet beror på att det är mycket viktigt att det faktiskt kommer alla föräldrar till del. Regelbundna möten över organisationsgränser behövs, och den samordnande funktionen är viktig. Vissa uppföljningar är lätt att göra med statistik, vissa andra kan fordra medverkan av forskare. Det vore bra att ta hjälp av Göteborgs universitet för att utvärdera om man når just de föräldrar som tidigare ofta hamnat utanför. De kan ha hamnat utanför därför att de skyggar för myndighetskontakter av alla slag. Därför behöver man i Östra Göteborg arbeta med många olika ingångar och förtroendeskapande åtgärder. Peer education 28, att få råd och stöd på jämlik nivå av någon ur den egna gruppen, kan ofta vara en del av lösningen. Östra Göteborg kan arbeta vidare på en redan inslagen väg och bli en förebild när det gäller sådant integrations- och föräldrastödsarbete. 28 ur Wikipedia: Peer Education is an approach to health promotion, in which community members are supported to promote health-enhancing change among their peers. Peer education is the teaching or sharing of health information, values and behavior in educating others who may share similar social backgrounds or life experiences. 9

10 Referenser Akhavan, Sharareh, Utvärdering av projektet Utlandsfödda kvinnor som doulor och kulturtolkar Högskolan i Skövde (2009). På uppdrag av Folkhälsokommittén, Västra Götalandsregionen. Barnhälsoindex 2013 Göteborg (NHV-rapport 2013:3 R) Köhler, Lennart. Essén, Birgitta, Hanson, Bertil, Östergren, Per-Olof, Lindquist, Pelle G., Gudmundsson, Saemundur: Increased perinatal mortality among sub-saharan immigrants in a citypopulation in Sweden Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica, 2000, 79, 9, Fabian HM1, Rådestad IJ, Waldenström U. Characteristics of Swedish women who do not attend childbirth and parenthood education classes during pregnancy. Midwifery Sep;20(3): Fair Society, Healthy Lives. The Marmot Review (2010), refererad av Svenska lärdomar av Marmot-komissionens rapport Closing the Gap Statens Folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen 2010 Familjepeppen, Hemsida: Föräldrastöd i samverkan i Umeåregionen. Göteborgs Stad: Livslängdstabell Göteborg: hämtad : fb!opendocument Göteborgsbladet 2013 områdesfakta. Göteborgs Stadsledningskontor. Samhällsanalys och Statistik. Hämtad : 2cb/$FILE/Göteborg%20+%20SDN% pdf Hwang, Philip, och Wickberg, Birgitta: Föräldrastöd och spädbarns psykiska hälsa. Statens Folkhälsoinstitut 2001:37. Hälso- och Sjukvårdskansliet Göteborg,Västra Götalandsregionen Dnr HSN : Utredning hur vården av personer med posttraumatiskt stressyndrom bör organiseras i Göteborgsområdet. Jagudina, Zaira: Kulturtolkens erfarenheter av tvärkulturella interaktioner.( 2012). Högskolan i Skövde på uppdrag av Folkhälsokommittén i Västra Götaland. %20tvärkulturella%20interaktioner_rapport.pdf 10

11 Lagerberg, D., Sundelin, C: Risk och prognos i socialt arbete med barn. Forskningsmetoder och resultat. kap. 6. (2000 ) Stockholm: Gothia & Centrum för utvärdering av socialt arbete. Mammor som Kulturtolkar. En förstudie om invandrarkvinnors möten med skola i Västra Götaland. (2012). Högskolan Väst på uppdrag av Folkhälsokommittén i Västra Götaland. port.pdf Mödrahälsovårdsregistret, Årsrapport (SFOG). Regeringen, Socialdepartementet (2009). Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla. Rädda Barnen: Barnfattigdom i Sverige. Årsrapport Andel barn 0-17 år som år 2011 lever i ekonomiskt utsatta familjer per 100 barn i åldersgruppen Socialstyrelsen: Interkulturellt socialt arbete Hämtad från: Som broar över mörka vatten: Blogg hämtad : Statens Folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen Svenska lärdomar av Marmotkomissionens rapport Closing the Gap, Hämtad : ot+fhi.pdf Waldenström, Ulla: Doulor behövs! Läkartidningen nr 4, Waldenström, Ulla, Bergström, Malin, Fabian, Helena: Föräldrautbildning under graviditet måste omprövas. Når inte de utsatta effekten tycks begränsad. Läkartidningen nr volym 108 Wallby, Thomas, Fabian Helena, Sarkadi Anna: Bättre stöd till föräldrar vid familjecentraler. Läkartidningen. 2013;110:CADY Wikipedia: Peer Education is an approach to health promotion, in which community members are supported to promote health-enhancing change among their peers. Peer education is the teaching or sharing of health information, values and behavior in educating others who may share similar social backgrounds or life experiences. Hämtat : World Health Organization, Final Report of the Commission on Social Determinants of Health. CSDH (2008) Closing the Gap in a generation; health equity through action on the social determinants of health. Geneve. Marmotkomissionen, refererad av: Statens Folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen Svenska lärdomar av Marmot-komissionens rapport Closing the Gap 11

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Enhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård, Region Skåne Fd kommissionär, Malmökommissionen Hälsans bestämningsfaktorer Efter

Läs mer

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

Läs mer

Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård

Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård Ulla Waldenström Institutionen för kvinnors och barns hälsa Karolinska Institutet Vem och vad ska styra vårdens innehåll? De trendkänsliga? Alla blivande

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt

Läs mer

Utvärdering av projektet Utlandsfödda kvinnor som doulor och kulturtolkar

Utvärdering av projektet Utlandsfödda kvinnor som doulor och kulturtolkar !!" Utvärdering av projektet Utlandsfödda kvinnor som doulor och kulturtolkar Förord Hälsan i Västra Götaland är generellt sett god men ojämlikt fördelad mellan geografiska områden, mellan socioekonomiska

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Amningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James

Amningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James Amningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James Amningskurs för blivande föräldrar Amningsutbildning för vårdpersonal Göteborg, 28 oktober 2014 i Göteborg och Södra Bohuslän Mölndals

Läs mer

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014 Månadsbladet nr 4, april 2014 NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD Barn i Sverige har rätt till en likvärdig vård för sin fysiska, psykiska och sociala hälsa oavsett var de bor. Barnhälsovården har en särskilt

Läs mer

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs MOTIONSUTLÅTANDE 2010-09-28 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Sid 1 (5) Dnr 77936 Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 30 mars

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 GUNNEL HOLMQVIST, SAMORDNANDE BVC-SJUKSKÖTERSKA ANNA LUNDMARK, BARNHÄLSOVÅRDSÖVERLÄKARE FÖRÄLDRA- och BARNHÄLSAN Kompetenscentrum

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer. GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) www.grkom.se/fouivast

FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer. GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) www.grkom.se/fouivast FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) Samarbetspartners Medel till riktat föräldrastöd På uppdrag av regeringen har Statens folkhälsoinstitut fördelat

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Välfärd i förändring

Välfärd i förändring Linköping 7-8 februari 2008 Familjecentral - mångsidig och lärande mötesplats för barnfamiljer! i Linköping 7-8 7-8 februari 2008 LEDSTJÄRNA På familjecentralen ska alla mötas av en välkomnande atmosfär

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Plan Barn, ungdomar och vuxna 2012-2015

Plan Barn, ungdomar och vuxna 2012-2015 Plan Barn, ungdomar och vuxna 2012-2015 Förebyggande och stödjande arbete med barn, ungdomar och vuxna Upprättad: 0000-00-00 Antagen av: ange instans Datum för antagande: 0000-00-00, 00 Kontaktperson:

Läs mer

SFOG 2008 barnmorskesymposium Vad gör vi med latensfasen?

SFOG 2008 barnmorskesymposium Vad gör vi med latensfasen? SFOG 2008 barnmorskesymposium Vad gör vi med latensfasen? 1. Kvinnors upplevelser Ing-Marie Carlsson leg barnmorska och fil.mag. Högskolan i Halmstad 2. Vårdbehov och förlossningsutfall Ingela Lundgren

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Skoldatatekskonferens 29 sep 2011 Modellområde Målet är att barn och ungdomar i området ska må bra /ha en god psykisk hälsa

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Bilaga 1. Tabell över de nio projektens redovisningar av sina arbeten inom regeringsuppdraget Utvärdering och utveckling av föräldrastöd

Bilaga 1. Tabell över de nio projektens redovisningar av sina arbeten inom regeringsuppdraget Utvärdering och utveckling av föräldrastöd Kommun/ Syfte Pågående och avslutade Måluppfyllelse avseende Nationella strategin* hittills Angereds SDF/ Uppsala Utveckla och pröva ett promotivt och generellt föräldrastödsprogram riktat till föräldrar

Läs mer

Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad

Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad Anteckning Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad 1. Jämlik vård, SWOT analys Anette Persson, utvecklingsledare, Christina Djäken.

Läs mer

Regeringens föräldrastödssatsning

Regeringens föräldrastödssatsning Regeringens föräldrastödssatsning Elsa Johanna Lisen Frida Anja 1 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten sin verksamhet Myndigheten har övertagit de uppgifter som Smittskyddsinstitutet och Statens

Läs mer

Bilaga till redovisning av regeringsuppdraget. Utvärdering och utveckling av föräldrastöd

Bilaga till redovisning av regeringsuppdraget. Utvärdering och utveckling av föräldrastöd Bilaga till redovisning av regeringsuppdraget Utvärdering och utveckling av föräldrastöd Karlskoga kommun Projekt: Kompetenta familjer med ungdomar ideal och realitet i familjestödet i Karlskoga och Degerfors

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Kulturtolkens erfarenheter av tvärkulturella interaktioner

Kulturtolkens erfarenheter av tvärkulturella interaktioner Kulturtolkens erfarenheter av tvärkulturella interaktioner De utrikesfödda muslimska kvinnornas identiteter och handlingsstrategier i projektet Doula & kulturtolk i Sverige 2012 Kulturtolkens erfarenheter

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

Möjliga indikatorer för Örebro län

Möjliga indikatorer för Örebro län Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Ökad tillgänglighet = minskad hiv/sti-spridning?

Ökad tillgänglighet = minskad hiv/sti-spridning? Välkomna till dagens diskussion om Ökad tillgänglighet = minskad hiv/sti-spridning? Projekt Sexuell hälsa 2011 2013 Marie Sand & Sanna Malmros Hålltider 13.15 Inledning Jelica Ugricic 13.20 Projekt Sexuell

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning

Läs mer

Kompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län. Program

Kompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län. Program Kompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län Program 13.00 15.00 17.00 Välkomna - projektets bakgrund, syfte och mål. Nuläge Föräldrastöd i det regionala arbetet Folkhälsoinstitutet Elsa Rudsby Strandberg,

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt

Läs mer

Unga blivande föräldrars intentioner att delta i föräldragrupper vid BVC. Jan Hjelte Magdalena Sjöberg Dialogforum 30/11 2011

Unga blivande föräldrars intentioner att delta i föräldragrupper vid BVC. Jan Hjelte Magdalena Sjöberg Dialogforum 30/11 2011 Unga blivande föräldrars intentioner att delta i föräldragrupper vid BVC Jan Hjelte Magdalena Sjöberg Dialogforum 30/11 2011 Delstudie 1A Delstudie 1B MVC träff MVC grupp Föder BVC träff BVC grupp Delstudie

Läs mer

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog Hållpunkter Varför behöver vi veta Barn ska skyddas Prioriterat mål ANDT Gravida Gravida RMT Kartläggningen Metod

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter Målgruppen Föräldrar med kognitiva svårigheter som behöver stöd 1. Föräldrar med en utvecklingsstörning/ svagbegåvning 3. Föräldrar med

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Antagna av regionstyrelsen 2013-02-26, 38 Diarienummer RS 678-2011 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Riktlinjer för tillgänglig information och

Läs mer

NYHETSBREV. Det finns 3 olika arbetsgrupper ÖPP, Active Parenting och Riktade insatser.

NYHETSBREV. Det finns 3 olika arbetsgrupper ÖPP, Active Parenting och Riktade insatser. 1 (6) Det här är första Nyhetsbrevet från Föräldrautvecklingsprojektet Värme & Ramar i Oskarshamn. Ambitionen är att det fr o m hösten ska komma ut ett (1) Nyhetsbrev per månad om vad som är på gång i

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

Sophiahemmet Högskola. Ingela Rådestad

Sophiahemmet Högskola. Ingela Rådestad Sophiahemmet Högskola Ingela Rådestad Malm, M-C., Lindgren, H., Rådestad, I. (accepted). To lose contact with one s unborn baby Mothers experiences prior to receiving news that her baby has died in utero.

Läs mer

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Adopterade barn möter barnhälsovården

Adopterade barn möter barnhälsovården Adopterade barn möter barnhälsovården 1 Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA Box 308, 101 26 Stockholm Telefon: 08-54 55 56 80 E-post: info@mia.eu Broschyren kan även laddas ner/beställas

Läs mer

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder.

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. Föräldra KRAFT Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. P E R S O N A L F O L D E R Barn behöver föräldrar.

Läs mer

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till Fyra frågor från idrottsrörelsen i Västra Götaland Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till de politiska partier som finns representerade i Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Svaren

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad.

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Pia Skarin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-11-05 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-12-11, P 24 1 (3) HSN 1306-0685 Svar på skrivelse från Moderata Samlingspartiet, Folkpartiet

Läs mer

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 1 2 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 Funktionshinder Funktionsnedsättning Funktionshinder(disability)

Läs mer

Svenska Barnmorskeförbundet Visioner för vår framtid

Svenska Barnmorskeförbundet Visioner för vår framtid Svenska Barnmorskeförbundet Visioner för vår framtid Blicka framåt framtiden är inom räckhåll! Genom att formulera en önskebild när det gäller kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och barnmorskors

Läs mer

MIS. - En utvärdering av Mammagrupper för icke svensktalande. Januari 2006 Folkhälsovetare Caroline Svensson Tlf 0709-44 84 01

MIS. - En utvärdering av Mammagrupper för icke svensktalande. Januari 2006 Folkhälsovetare Caroline Svensson Tlf 0709-44 84 01 MIS - En utvärdering av Mammagrupper för icke svensktalande Januari 2006 Folkhälsovetare Caroline Svensson Tlf 0709-44 84 01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 2. MIS MAMMAGRUPPER FÖR ICKE SVENSKTALANDE

Läs mer

Att välja framtid. Familjecentralen som unik arena för jämlik hälsa och social hållbarhet

Att välja framtid. Familjecentralen som unik arena för jämlik hälsa och social hållbarhet Inbjudan 19-20 maj 2015 Svenska Mässan i Göteborg Nationell familjecentralskonferens Att välja framtid 15 år med Föreningen För Familjecentralers Främjande Årets konferens uppmärksammar familjecentralens

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

JobbMalmö En verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad

JobbMalmö En verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad Juli 2013 JobbMalmö En verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad JobbMalmö JobbMalmö är en verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad. Genom olika arbetsmarknadsinsatser

Läs mer

Fertilitet och rökning

Fertilitet och rökning Fertilitet och rökning Framtagen i samarbete med: Annika Strandell, Docent, Göteborgs Universitet Överläkare, Gynekologiska mottagningen, Kungälvs sjukhus Innehåll Livsstilsfaktorers betydelse för hälsa

Läs mer

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Tobak Rapportförfattare Carlzén Katarina 2010 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Bakgrund...

Läs mer

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar 1177 Vårdguiden för barnhälsovården 1177 Vårdguiden för barnhälsovården Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar Välkommen till 1177 Vårdguiden! Det här dokumentet vänder

Läs mer

Tal av Maria Larson vid HARO:s konferens Bättre framtida psykisk hälsa, på Skansen i Stockholm den 3 juni 2009.

Tal av Maria Larson vid HARO:s konferens Bättre framtida psykisk hälsa, på Skansen i Stockholm den 3 juni 2009. 1 Tal av Maria Larson vid HARO:s konferens Bättre framtida psykisk hälsa, på Skansen i Stockholm den 3 juni 2009. Kära vänner! Jag är väldigt glad att få möjlighet att inleda idag. Och låt mig säga det

Läs mer

Välfärdsredovisning 2011

Välfärdsredovisning 2011 Välfärdsredovisning 2011 Förord Välfärdsredovisningen är en bred beskrivning av kommunbefolkningens levnadsvillkor och hälsa ur ett välfärdsperspektiv, hur levnadsvillkoren skiljer sig mellan olika områden

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare

Läs mer

Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad

Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad - att säkerställa nationella minoriteters rättigheter är en del av Göteborgs Stads arbete med mänskliga rättigheter Emma Makkonen Tre förvaltningsområden rött

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

Ibland är det en fördel att kunna skriva om saker som är svåra att tala om.

Ibland är det en fördel att kunna skriva om saker som är svåra att tala om. Ibland är det en fördel att kunna skriva om saker som är svåra att tala om. Lite inspiration om Internetbaserat stöd och coaching chatt med patienter inom habilitering Habiliteringen Skövde: Verksamhetsutvecklare

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Invandringen till Sverige

Invandringen till Sverige Invandringen till Sverige Jens Allwood, Charlotte Edebäck, Randi Myhre European Intercultural Workplace Kollegium SSKKII, GU www.sskkii.gu.se/projects/eiw/ www.eiworkplace.net Innehåll Bakgrund 1950 1970

Läs mer

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Uppföljning av familjecentralernas verksamhet i Primärvården Västernorrland

Uppföljning av familjecentralernas verksamhet i Primärvården Västernorrland Uppföljning av familjecentralernas verksamhet i Primärvården Västernorrland Rapport nr 192, 2009 Johanna Häggberg PrimärvårdsCentrum Sundsvalls sjukhus FÖRORD PrimärvårdsCentrum fick uppdraget av primärvårdsdirektören

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program 2011-2015 1 Inledning Folkhälsorådet har av Kommunstyrelsen fått i uppdrag att revidera det Alkohol- och drogpolitiska programmet som antogs av kommunfullmäktige 16 oktober

Läs mer

myndighetsperspektiv Klara och tydliga ansvarsförhållanden Ökad likvärdighet Bättre tillvaratagande av individens kompetens (prop.

myndighetsperspektiv Klara och tydliga ansvarsförhållanden Ökad likvärdighet Bättre tillvaratagande av individens kompetens (prop. Etableringsreformen genom att skapa ett effektivt system för nyanländas etablering i arbets- och samhällsliv vill regeringen uppnå följande: En snabbare etablering på arbetsmarknaden Starkare incitament

Läs mer

Invandringen till Sverige

Invandringen till Sverige Invandringen till Sverige Jens Allwood, Charlotte Edebäck, Randi Myhre European Intercultural Workplace Kollegium SSKKII, GU www.sskkii.gu.se/projects/eiw/ www.eiworkplace.net Innehåll Bakgrund 1950 1970

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Emmaboda kommun Rektorn vid vuxenutbildningen i Emmaboda Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Emmaboda kommun 2 (9) Tillsyn av kommunal vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Båda grupperna hade Barnkonventionen som en röd tråd, material ur Rädda Barnens Med barnen i våra hjärtan användes och tolk fanns på plats.

Båda grupperna hade Barnkonventionen som en röd tråd, material ur Rädda Barnens Med barnen i våra hjärtan användes och tolk fanns på plats. 1 (5) Under projekt Barnintroduktions gång har föräldrastödsverksamhet genomförts i Strömsunds och Bergs kommuner, dessutom har projektet tagit del av arbetet med den föräldragrupp som Familjecentralen

Läs mer

nå ända fram guide för informatörer som vill nå alla i sverige

nå ända fram guide för informatörer som vill nå alla i sverige nå ända fram guide för informatörer som vill nå alla i sverige Tips för att nå läsare med begränsade kunskaper i det svenska språket Detta är några råd om hur man når så många som möjligt med sin information,

Läs mer

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om!

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om! Sveriges Internationella Talanger Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar Tänk Om! Sammanfattning och Rekommendation från vår första paneldiskussion i serien SIT SAMTAL

Läs mer

Mental Health First Aid MHFA

Mental Health First Aid MHFA Mental Health First Aid MHFA Första Hjälpen till Psykisk hälsa Else-Marie Törnberg & Sonny Wåhlstedt Suicidprevention i Väst Problemets omfattning under 10 år Västra Götaland-10år 2.400 döda 24.000 suicidförsök

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin Upplägg Syftet med knferensen Vad är föräldrastöd Frågan m evidens Natinella föräldrastödsstrategin Några exempel från prjekt sm fått stimulansmedel.ch så ska vi se en film 1 Föräldrar spelar rll En varm

Läs mer

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33

Läs mer

Resultatsammanfattning

Resultatsammanfattning Resultatsammanfattning Healthy Regions When Well being Creates Economic Growth 2007 2010 Östergötland Örebro, Sverige November 2010 Birgitta Larsson Forsknings och utvecklingsenheten för Närsjukvården

Läs mer

av Christina Rogala, RFSU MÖDRADÖDLIGHET UR ETT SVENSKT HISTORISKT PERSPEKTIV OCH NUTIDENS GLOBALA

av Christina Rogala, RFSU MÖDRADÖDLIGHET UR ETT SVENSKT HISTORISKT PERSPEKTIV OCH NUTIDENS GLOBALA MÖDRADÖDLIGHET UR ETT SVENSKT HISTORISKT PERSPEKTIV OCH NUTIDENS GLOBALA 1 MÖDRADÖDLIGHET UR ETT SVENSKT HISTORISKT PERSPEKTIV OCH NUTIDENS GLOBALA Vid mitten av 1700-talet när folkbokföringen infördes

Läs mer

Ett kvinnokooperativ som drivs av den ideella föreningen Yalla Trappan Arbetsintegrerande socialt företag

Ett kvinnokooperativ som drivs av den ideella föreningen Yalla Trappan Arbetsintegrerande socialt företag Ett kvinnokooperativ som drivs av den ideella föreningen Yalla Trappan Arbetsintegrerande socialt företag För ett socialt hållbart samhälle Yalla Trappan Von Rosens väg 1 213 66 Malmö 040 21 86 30 info@yallatrappan.se

Läs mer

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna Vårdkontakter Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Med hjälp av folkhälsoenkäten finns möjlighet att studera om vårdkonsumtionen skiljer sig

Läs mer