Bidrag till en lokal strategi för föräldrastöd i Östra Göteborg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bidrag till en lokal strategi för föräldrastöd i Östra Göteborg"

Transkript

1 Bidrag till en lokal strategi för föräldrastöd i Östra Göteborg av Bodil Frey Examinationsuppgift i kursen Förebyggandets konst Föräldrastöd Örebro Universitet vt 2014 Mötesplatsen Mammaforum i Bergsjön Bodil Frey tel mail: 1

2 Inledning Göteborg är en segregerad stad. Många personer som kommer från andra länder har bosatt sig i stadens nordöstra hörn, i de två stadsdelarna Angered och Östra Göteborg. Att ordna ett stöd till föräldrar i en sådan stadsdel erbjuder särskilda utmaningar. Principen om universellt föräldrastöd sätts på prov här. Det stöd som är tänkt att nå alla föräldrar visar sig ofta inte nå fram till de som kanske skulle ha störst behov av sådant stöd. Behoven kan vara annorlunda och även sättet att kommunicera kan behöva anpassas. Det vill jag ta fasta på i detta bidrag till en strategi för föräldrastöd i stadsdelen Östra Göteborg. I första hand vill jag diskutera hur hålen i det grundläggande tidiga föräldrastödet kan lagas, så att föräldrarna får stöd på jämlika villkor med alla andra i samhället. Och så att deras barn får bästa möjliga chanser att växa upp som en jämlik och integrerad del av samhället. Utgångspunkten är inte jämlik: En kombination av högt ohälsotal, fattigdom, utanförskap och många som inte talar svenska präglar stadsdelen, särskilt i Bergsjön. En kort sammanfattning: Medellivslängden 1 är den lägsta och ohälsotalet är det högsta för Göteborg, i denna stadsdel. Arbetslösheten ligger på 12 procent (17 procent i Östra Bergsjön) jämfört med 7 procent i hela Göteborg. Försörjningsstöd hade 31 procent av familjerna i Östra Bergsjön någon gång under 2011, jämfört med 7 procent i hela Göteborg. Utländsk bakgrund hade 55 procent, och så många som 83 procent av de boende i Östra Bergsjön. Andelen barn och unga är mycket stor i stadsdelen 2. Barnfattigdomen är 56 procent i Bergsjön enligt Rädda Barnen. 3 Gymnasiebehörighet har bara 57 procent av eleverna i Bergsjön när de går ut nionde klass. 4 I stadsdelen finns alltså en mycket stor andel barn och unga, och deras föräldrar lever många gånger med utanförskap och en sämre hälsa än genomsnittet. Ojämlikhet i hälsa har undersökts globalt av Marmot-komissionen på uppdrag av WHO. Så här definierar man begreppet: När systematiska skillnader i hälsa bedöms vara åtgärdbara genom rimliga åtgärder globalt eller inom samhället är de helt enkelt orättvisa. Det är det vi kallar ojämlikhet i hälsa. 5 Ju lägre en persons sociala position är, ju sämre är hans eller hennes hälsa. Det togs upp i en engelsk genomgång av Marmot-komissionens resultat, där man diskuterade hur universella åtgärder kan minska skillnaderna i hälsa. Svaret var att om skillnaderna ska minska måste åtgärder vara universella, men med en omfattning och intensitet som är 1 Göteborgs Stad: Livslängdstabell Göteborg 2 Göteborgs Stadsledningskontor. Samhällsanalys och Statistik, Göteborgsbladet Rädda Barnen: Barnfattigdom i Sverige. Årsrapport Andel barn 0-17 år som år 2011 lever i ekonomiskt utsatta familjer per 100 barn i åldersgruppen 4 Barnhälsoindex 2013 Göteborg (NHV-rapport 2013:3 R) Köhler, Lennart. 5 CSDH (2008) Closing the Gap in a generation; health equity through action on the social determinants of health. Final Report of the Commission on Social Determinants of Health. Geneve. World Health Organization. Marmotkomissionen, refererad av: Svenska lärdomar av Marmot-komissionens rapport Closing the Gap Statens Folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen

3 proportionell till graden av utsatthet. Vi kallar detta proportionell universalism 6 Omfattning och intensitet i det universella stödet till föräldrar bör alltså anpassas till hur stort behovet av stöd är. Orättvisa skillnader i hälsa är sådana som är åtgärdbara på ett rimligt sätt. Föräldrastödet i Östra Göteborg I Östra Göteborg finns bl a dessa problem: MVC:s och BVC:s föräldrastöd i grupp har mycket lågt deltagande. Förlossningen kan ske utan att kvinnan får personligt stöd på sitt språk eller möjlighet att kommunicera med personal. Psykisk ohälsa hos utrikesfödda föräldrar går ofta oupptäckt och obehandlad. Föräldraledigheten kan medföra isolering och fördröjd integration. Skolbarnsföräldrar som inte kan svenska får dåliga möjligheter att följa med i barnens skolarbete. (Mer utförlig beskrivning följer längre ned). Utanförskap och språksvårigheter medför att det universella föräldrastöd som erbjuds inte kan tas emot, alternativt avvisas. Resultatet blir att stöd kommer föräldrar i Östra Göteborg till del i mycket mindre omfattning än på andra håll. Vilket självklart är orättvist. Men vad ska man göra när de inte kommer? Vad behöver förändras för att erbjudandet ska upplevas som relevant och motsvara de behov som finns? En viktig åtgärd skulle vara att vända på perspektivet, från vad man vill förmedla till att ta reda på vad dessa föräldrar behöver och vill ha. Det finns en livaktig föreningsverksamhet i stadsdelen och den skulle utgöra en viktig resurs om den kopplas samman med de offentliga verksamheter som har svårt att nå fram. Att vända på perspektivet skulle t ex kunna innebära att föräldrakurser erbjuds av en förening, med personal/ medlemmar som talar ett visst språk. De professionella barnmorska, barnsjuksköterska, socionom och så vidare, bjuds in att medverka på deltagarnas hemmaplan och på deras villkor. Ett sådant samarbete kräver öppenhet och flexibilitet från de offentliga organisationernas sida. Det finns många möjliga samarbetsformer, en annan form kan vara att man har en kulturtolk anställd på Familjecentralen, som hjälper till att öka förståelse och tillit mellan vårdgivare och patienter. Eftersom stadsdelen är så mångkulturell behövs många olika ingångar och former där föräldrar kan mötas och där tillfälle ges till kontakt, gemenskap och information. Både med andra på samma språk, med vanliga svenskar och med professionella. Det finns redan en början på liknande samarbetsformer i stadsdelen. Positivt i Östra Göteborg är också att det finns en väl fungerande Familjecentral i Bergsjön för barn 0 6 år och deras föräldrar. Det finns även planer på ytterligare en Familjecentral i stadsdelen. Som sagt finns det en omfattande föreningsaktivitet med verksamheter riktade till föräldrar: Kvinnocenter, Födelsehuset, Fryshuset, Rädda Barnen och många somaliska och 6 Fair Society, Healthy Lives. The Marmot Review (2010), refererad av Svenska lärdomar av Marmot-komissionens rapport Closing the Gap Statens Folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen

4 andra föreningar. Någon samordnande kommunal funktion just för föräldrastöd finns dock inte i dagsläget. - En samordning behöver inrättas, genom att tillsätta en ansvarig person i stadsdelen. En gemensam översikt behöver skapas över vad som redan görs och vad som behöver göras. I den Nationella strategin för utvecklat föräldrastöd påpekas att alla aktörer offentliga som idéburna - behöver samarbeta mot ett gemensamt mål. 7 En hemsida behövs också där alla erbjudanden till föräldrar samlas och förklaras, även på många av de förekommande språken. Ett bra exempel är Umeås Familjepeppen föräldrastöd i samverkan. 8 - Integration av föreningarnas föräldrastödjande arbete Föreningars verksamhet brukar bygga på att skapa nätverk och kontakter, aktivera medlemmarna och uppmuntra till medskapande. Det är mycket viktigt att bygga tillit och kontakt i ett samhälle där många lever i utanförskap. Att ta emot försörjningsstöd eller A- kassa kan snarare leda till passivitet och uppgivenhet, så motkrafter och hoppingivande förebilder behöver lyftas fram. - Använd kulturtolkar / brobyggare I Östra Göteborg finns redan nu kulturtolkar som stödpersoner vid graviditet, förlossning och tiden efter. De arbetar även på mötesplatsen Mammaforum. Ett nytt projekt med kulturtolkar som stöd till nyinvandrade föräldrar till skolbarn är på gång. Man har kallat kulturtolken en tolk med rätt att förklara. Till skillnad från en vanlig tolk ska kulturtolken helst försäkra sig om att båda sidor verkligen förstår varandra (Det kan behövas mer än en ordagrann översättning). En annan skillnad är att kulturtolken ofta även är stödperson, det är önskvärt att man skapar en förtroendefull relation till brukaren. Inom förlossningsvården i Göteborg har man märkt att förtroendet för kulturtolken/ doulan även spiller över på vårdpersonalen och underlättar arbetet. 9 En annan studie visade att kulturtolkarna utvecklat en hög grad av interkulturell sensibilitet som de använder i sitt arbete. 10 Kulturtolken kan vara en förmedlande länk mellan nyanlända invandrare och olika samhällsinstanser. Fungerar det bra kan de förmedla information, underlätta kontakt och skapa tillit åt båda håll. I Socialstyrelsens rapport Interkulturellt socialt arbete nämns ytterligare möjliga syften: - hjälpa systemet att optimera insatserna och behandlingens kvalitet, - motverka diskriminering, - ge professionen mer kunskaper om brukare med 7 Regeringskansliet, Socialdepartementet Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla Akhavan, Sharareh, Utvärdering av projektet Utlandsfödda kvinnor som doulor och kulturtolkar Högskolan i Skövde På uppdrag av Folkhälsokommittén, Västra Götalandsregionen. 10 Jagudina, Zaira: Kulturtolkens erfarenheter av tvärkulturella interaktioner Högskolan i Skövde på uppdrag av Folkhälsokommittén i Västra Götaland. 4

5 annan etnisk bakgrund. 11 Man skriver också att det är viktigt att förtydliga rollerna. Dessa tre åtgärder: En samordnande funktion för föräldrastödet, integration av föreningsarbetet och ökad användning av kulturtolkar / brobyggare är övergripande förslag. Här nedan följer exempel på särskilda insatser: MVC:s och BVC:s föräldrastöd i grupp ska nå alla I Mödrahälsovårdens uppdrag ingår att erbjuda föräldrastöd i grupp under graviditeten. Grupperna ska vända sig till alla förstagångsföräldrar och innebär ofta 3 5 träffar med en barnmorska. Att utlandsfödda gravida deltar i liten utsträckning framgår av Mödrahälsovårdsregistrets Årsrapport för 2012 (gällande hela Sverige). Av gravida kvinnor som är födda i Sverige deltog 78 procent, medan bara 47 procent av kvinnor födda utanför Norden deltog. 12 I Östra Göteborg, med den stora andelen relativt nyinvandrade familjer, är deltagandet troligen betydligt lägre än 47 procent. En svensk studie fann att följande faktorer som hängde samman med att man inte deltog i MVC:s föräldragrupper: Att ha ett annat modersmål än svenska, vara arbetslös, rökare, ha funderat på abort, ha varit på få mödravårdsbesök. 13 I en artikel i Läkartidningen pekar forskargruppen på att föräldrautbildningen tycks brista i förmågan att nå utsatta grupper. 14 Barnhälsovården erbjuder också föräldrastöd i grupp under året efter förlossningen, men deltagandet i Östra Göteborg är mycket lågt: 14 procent i Bergsjön och 26 procent i Kortedala. I hela Göteborg är siffran 44 procent. 15 Syftet med både MVC:s och BVC:s grupper är dels att ge kunskaper, dels att föräldrarna ska få tillfälle att diskutera och lära känna andra i samma situation. För personer med ett svagt socialt kontaktnät kan det senare vara särskilt betydelsefullt. Behovet av information kan också skilja sig mycket åt det är viktigt att kursen möter deltagarnas behov. Att så många inte kommer kan t ex bero på språksvårigheter, att man inte förstår vilken nytta träffarna har, eller att man fruktar att känna sig utanför i gruppen. En lösning kan vara att erbjuda grupper som passar olika kategorier, t ex de som talar ett särskilt språk, unga föräldrar, ensamstående osv. Det har visat sig lättare att arbeta på ett sådant flexibelt sätt när BVC ingår i en Familjecentral, man har nått ut till fler föräldrar, även till fler pappor, och till särskilda grupper. 16 Samarbete med föreningar, utformande av träffarna som trevliga fikastunder istället för enbart kunskapsöverföring, och personliga 11 Socialstyrelsen: Interkulturellt socialt arbete Mödrahälsovårdsregistret, Årsrapport (SFOG). 13 Fabian HM1, Rådestad IJ, Waldenström U. Characteristics of Swedish women who do not attend childbirth and parenthood education classes during pregnancy. Midwifery Sep;20(3): Waldenström, Ulla, Bergström, Malin, Fabian, Helena: Föräldrautbildning under graviditet måste omprövas. Når inte de utsatta effekten tycks begränsad. Läkartidningen nr volym Barnhälsoindex Göteborg Wallby, Thomas, Fabian Helena, Sarkadi Anna: Bättre stöd till föräldrar vid familjecentraler. Läkartidningen. 2013;110:CADY 5

6 inbjudningar kan öka deltagandet avsevärt. När det gäller föräldrar som inte talar svenska kan kulturtolkar hjälpa till att bjuda in och tolka under träffarna. Förslag: Sätt ett mål om ökat deltagande i MVC:s och BVC:s föräldragrupper och skapa ett samarbete där föreningar och kulturtolkar ingår. Följ upp deltagandet över tid. Förlossning med stöd och chans att kommunicera I de olika utredningar och skrifter som finns om föräldrastöd talar man om ett heltäckande föräldrastöd från 0 18 år. Det handlar om graviditeten och tiden efter barnets födelse och till myndighetsåldern. Men själva förlossningen lämnas utanför resonemanget, vilket känns omotiverat. Alla är nog överens om att förlossningen är en mycket känslig och sårbar, och samtidigt oerhört betydelsefull händelse i livet. Ett heltäckande föräldrastöd bör säkerställa en trygg förlossning på jämlika villkor. Det är inte alltid självklart. Nyinvandrade kvinnor som inte kan svenska har ofta inte deltagit i en förberedande föräldragrupp och får under förlossningen inte tillgång till tolk, annat än kanske kort tid med telefontolk. Risken att förlossningen upplevs som traumatisk ökar. Det i sin tur kan öka risken för att mamman drabbas av depression, särskilt om hon för övrigt har bristande socialt stöd. En mamma med nedsatt psykisk hälsa kan ha svårare att samspela med och skapa en trygg anknytning hos barnet. 17 Det finns även rent medicinska risker med okunskap hos mamman och bristande möjlighet till kommunikation med vårdpersonalen: En studie visade en upp till fyra gånger ökad risk för att barnet skulle dö under graviditet eller förlossning, hos kvinnor från Afrikas horn. 18 Enligt professorn och barnmorskan Ulla Waldenström borde doulastöd prövas i Sverige för kvinnor som löper ökad risk för en traumatisk förlossningsupplevelse. Det är kvinnor som är ensamstående, lågutbildade, har en oönskad graviditet, dåligt stöd från partnern och negativa förväntningar. 19 I Östra Göteborg har verksamheten Doula och Kulturtolk pågått sedan Gravida kvinnor som inte talar svenska kan nu få en doula med samma modersmål som personligt stöd före, under och efter förlossningen. Doulan är alltså med som personligt stöd och språkhjälp under förlossningen. Det har visat sig bidra till en mer jämlik och trygg vård, enligt en utvärdering som gjordes Förslag: Gör en översyn i samarbete med de två Mödravårdscentralerna i Östra Göteborg, hur många av de inskrivna kvinnorna med behov av tolk som får stöd av en doula. Finns 17 Hwang, Philip, och Wickberg, Birgitta: Föräldrastöd och spädbarns psykiska hälsa. Statens Folkhälsoinstitut 2001: Essén, Birgitta, Hanson, Bertil, Östergren, Per-Olof, Lindquist, Pelle G., Gudmundsson, Saemundur: Increased perinatal mortality among sub-saharan immigrants in a city-population in Sweden Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica, 2000, 79, 9, Waldenström, Ulla: Doulor behövs! Läkartidningen nr 4, Akhavan, Sharareh Utvärdering av projektet Utlandsfödda kvinnor som doulor och kulturtolkar av, Högskolan i Skövde

7 det andra kategorier av blivande föräldrar som skulle behöva doulastöd enligt Ulla Waldenströms förslag ovan? Psykisk ohälsa och stöd till drabbade föräldrar Tillgång till stöd och behandling vid psykisk ohälsa är inte jämlikt fördelad. Behoven tycks vara större och tillgången till hjälp mindre i Bergsjön och andra liknande förorter. Att kunna fånga upp och hjälpa är särskilt viktigt när det gäller föräldrar. Deras psykiska ohälsa drabbar inte bara dem själva utan även deras barn. Posttraumatiskt stressyndrom förekommer oftare i de nordöstra stadsdelarna i Göteborg än på andra platser i Västra Götaland. Det visas av en utredning i Göteborg som även påpekade att barnen som anhöriga till PTSD-patienter särskilt behöver uppmärksammas. Att stödja föräldrarna i sin roll för att motverka anknytningsproblematik ser vårdgivarna som en viktig del i vården att utveckla. Tidig upptäckt av behov av stöd samt lättillgänglighet är viktiga delar för att motverka anknytningsproblematiken. I det sammanhanget vill man prioritera Familjecentraler. 23 Depression under graviditet och efter barnet födelse är ett problem som, liksom förekomst av PTSD, troligen har ett stort mörkertal i Östra Göteborg. Doulor och kulturtolkar i stadsdelen har rapporterat att de ofta träffar nyblivna mammor som är deprimerade. Det kan hänga samman med en känsla av isolering och maktlöshet. Många gånger kommer dock problemet inte till MVC:s eller BVC:s kännedom. 24 Förslag: Fler öppna mötesplatser som Familjecentraler, Öppna förskolor, och föreningsmötesplatser ökar möjligheten till stöd och hjälp för drabbade föräldrar, och för att hindra att barnen blir lidande. MVC och BVC behöver bli mer uppmärksamma på mörkertalet av psykisk ohälsa hos speciellt de icke-svensktalande föräldrarna. Kulturtolkar kan, som förtroendepersoner med samma språk, både hjälpa till att upptäcka tillståndet och guida till adekvat hjälp. Uppföljning behövs om antal föräldrar som får hjälp genom MVC och BVC samt Vårdcentralerna. Integrationshjälp under föräldraledighet öppna mötesplatser Kvinnor som får barn kort efter de invandrat till Sverige, så att de ännu inte hunnit lära sig språket, löper större risk att hamna i isolering och utanförskap under föräldraledigheten. Samhällets etableringsstöd, som SFI-kurser, upphör under denna period, vilket innebär att integrationsprocessen försenas. För de kvinnor som får flera barn i följd kan det innebära många år utan tillfälle att gå på undervisning i svenska språket. Detta var en anledning till att mötesplatsen Mammaforum startade på Siriusgatan i Bergsjön Även medan man är hemma med små barn ska det finnas möjlighet att lära sig språket och att få olika sorters stöd, t ex hjälp med myndighetskontakter, eller studie- och yrkesplanering för tiden efter 21 Lagerberg, D., Sundelin, C: Risk och prognos i socialt arbete med barn, kap Hwang P, Wickberg B. Föräldrastöd och spädbarns psykiska hälsa. FHI 2001:37. Stockholm 23 Hälso- och Sjukvårdskansliet Göteborg,Västra Götalandsregionen Dnr HSN : Utredning hur vården av personer med posttraumatiskt stressyndrom bör organiseras i Göteborgsområdet. 24 Personlig kommunikation med doulor från Födelsehusets verksamhet. 7

8 föräldraledighet. Att komma ut från hemmet (tillsammans med barnet) och få nya kontakter är självklart viktigt även för det psykiska välmåendet. På Mammaforum arbetar kulturtolkar med olika språk. Förslag: Fler sådana mötesplatser i grannskapen borde inrättas, i samarbete med föreningar. Samarbetet mellan sådana initiativ och Familjecentralen kan också utvecklas ytterligare. Dessutom bör fler Öppna förskolor inrättas. Familjecentraler med kulturtolk / brobyggare I Östra Göteborg finns en Familjecentral i Bergsjön. Där finns MVC, BVC, Öppen Förskola samt förebyggande socialsekreterare och psykolog. Det finns planer på att starta ytterligare en Familjecentral i stadsdelen. Verksamheten i Bergsjön fungerar bra och skulle kunna utvecklas för att bli ännu mer inkluderande. I Malmö, på Familjens Hus, finns förutom de ovan nämnda verksamheterna även en arabisktalande brobyggare. Där har man erfarenheten att brobyggaren underlättar både för alla yrkeskategorier och för de arabisktalande besökarna. 25 Förslag: Anställ en eller flera kulturtolkar/ brobyggare på Familjecentralen, på de mest aktuella språken, i första hand somaliska. Öppna också upp för mer samarbete med stadsdelens föreningar. Förskola / Skola Med bakgrunden att bara 57 procent av eleverna som går ut nionde klass i Bergsjön har behörighet att söka till gymnasiet, 26 måste resultaten förbättras. Föräldrarna ska ses som en viktig resurs i det sammanhanget. Ett nytt projekt för att öka föräldrarnas möjlighet att engagera sig i barnens skolarbete startas nu av föreningen Kvinnocenter i Östra Göteborg och Angered. Arbetslösa kvinnor utbildas till kulturtolkar och stödpersoner för nyanlända föräldrar, för att underlätta deras kontakt med och förståelse för skolan. 27 Förslag: Fler initiativ behövs för att inkludera och informera föräldrarna till skolbarnen, även de som är nyanlända. Samverkan mellan skolan och föreningar och andra aktörer behöver utvecklas. Marknadsföring på fler sätt SFI är ett bra ställe att nå nyanlända på. Öppna Kanalen är en lokal TV-kanal i Göteborg där det finns möjlighet att sända på olika språk. Ett samarbete mellan offentlig verksamhet och föreningar kunde här vara mycket verksam, både för att gå ut med information och för att locka till olika aktiviteter riktade till föräldrar. Erfarenheter i stadsdelen har visat att 25 Blogg : 26 Barnhälsoindex 2013 Göteborg (NHV-rapport 2013:3 R) Köhler, Lennart. 27 Mammor som Kulturtolkar. En förstudie om invandrarkvinnors möten med skola i Västra Götaland Högskolan Väst på uppdrag av Folkhälsokommittén i Västra Götaland. 8

9 information om kurser, föredrag och liknande är effektiv om den ges i form av personlig inbjudan. Muntligt, per telefon eller sms till exempel. Just därför behövs föreningar och kulturtolkar, de kan konsten att locka människor att delta. Förslag: Använd ovannämnda möjligheter och utveckla ytterligare ideer för hur alla föräldrar kan nås. Implementering och utvärdering Har man som första steg kommit överens, över sektorsgränserna, om en gemensam målsättning: att göra det universella föräldrastödet tillgängligt för alla och anpassat efter olika behov, så är nästa steg att sätta konkreta mål som går att följa upp, till exempel: - ett ökat deltagande i MVC:s och BVC:s föräldragrupper, med särskild uppmärksamhet på vilka som deltar och vilka man inte når. - doulastöd följs upp för att se om det täcker behovet och når de mest behövande. - fler föräldrar ska få möjlighet till upptäckt och stöd vid psykisk ohälsa. - fler mötesplatser för föräldrar inrättas och marknadsförs på stadsdelens hemsida - familjecentralen anställer kulturtolk /-ar - förskola och skola bjuder in föräldrar till mer aktivt deltagande och kulturanpassad information - nya informationskanaler tas i bruk Fler sätt att följa upp om man gör framsteg är om stadsdelen förbättras i Barnhälsoindex Göteborg samt om andelen gymnasiebehöriga ungdomar som går ut nionde klass ökar. Det finns fler områden att förbättra än de jag tagit upp här, till exempel ett lätt tillgängligt och sammanhållet stöd även för föräldrar till barn i åldrarna 7 17 år. Att jag skrivit mer om det tidiga stödet beror på att det är mycket viktigt att det faktiskt kommer alla föräldrar till del. Regelbundna möten över organisationsgränser behövs, och den samordnande funktionen är viktig. Vissa uppföljningar är lätt att göra med statistik, vissa andra kan fordra medverkan av forskare. Det vore bra att ta hjälp av Göteborgs universitet för att utvärdera om man når just de föräldrar som tidigare ofta hamnat utanför. De kan ha hamnat utanför därför att de skyggar för myndighetskontakter av alla slag. Därför behöver man i Östra Göteborg arbeta med många olika ingångar och förtroendeskapande åtgärder. Peer education 28, att få råd och stöd på jämlik nivå av någon ur den egna gruppen, kan ofta vara en del av lösningen. Östra Göteborg kan arbeta vidare på en redan inslagen väg och bli en förebild när det gäller sådant integrations- och föräldrastödsarbete. 28 ur Wikipedia: Peer Education is an approach to health promotion, in which community members are supported to promote health-enhancing change among their peers. Peer education is the teaching or sharing of health information, values and behavior in educating others who may share similar social backgrounds or life experiences. 9

10 Referenser Akhavan, Sharareh, Utvärdering av projektet Utlandsfödda kvinnor som doulor och kulturtolkar Högskolan i Skövde (2009). På uppdrag av Folkhälsokommittén, Västra Götalandsregionen. Barnhälsoindex 2013 Göteborg (NHV-rapport 2013:3 R) Köhler, Lennart. Essén, Birgitta, Hanson, Bertil, Östergren, Per-Olof, Lindquist, Pelle G., Gudmundsson, Saemundur: Increased perinatal mortality among sub-saharan immigrants in a citypopulation in Sweden Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica, 2000, 79, 9, Fabian HM1, Rådestad IJ, Waldenström U. Characteristics of Swedish women who do not attend childbirth and parenthood education classes during pregnancy. Midwifery Sep;20(3): Fair Society, Healthy Lives. The Marmot Review (2010), refererad av Svenska lärdomar av Marmot-komissionens rapport Closing the Gap Statens Folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen 2010 Familjepeppen, Hemsida: Föräldrastöd i samverkan i Umeåregionen. Göteborgs Stad: Livslängdstabell Göteborg: hämtad : fb!opendocument Göteborgsbladet 2013 områdesfakta. Göteborgs Stadsledningskontor. Samhällsanalys och Statistik. Hämtad : 2cb/$FILE/Göteborg%20+%20SDN% pdf Hwang, Philip, och Wickberg, Birgitta: Föräldrastöd och spädbarns psykiska hälsa. Statens Folkhälsoinstitut 2001:37. Hälso- och Sjukvårdskansliet Göteborg,Västra Götalandsregionen Dnr HSN : Utredning hur vården av personer med posttraumatiskt stressyndrom bör organiseras i Göteborgsområdet. Jagudina, Zaira: Kulturtolkens erfarenheter av tvärkulturella interaktioner.( 2012). Högskolan i Skövde på uppdrag av Folkhälsokommittén i Västra Götaland. %20tvärkulturella%20interaktioner_rapport.pdf 10

11 Lagerberg, D., Sundelin, C: Risk och prognos i socialt arbete med barn. Forskningsmetoder och resultat. kap. 6. (2000 ) Stockholm: Gothia & Centrum för utvärdering av socialt arbete. Mammor som Kulturtolkar. En förstudie om invandrarkvinnors möten med skola i Västra Götaland. (2012). Högskolan Väst på uppdrag av Folkhälsokommittén i Västra Götaland. port.pdf Mödrahälsovårdsregistret, Årsrapport (SFOG). Regeringen, Socialdepartementet (2009). Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla. Rädda Barnen: Barnfattigdom i Sverige. Årsrapport Andel barn 0-17 år som år 2011 lever i ekonomiskt utsatta familjer per 100 barn i åldersgruppen Socialstyrelsen: Interkulturellt socialt arbete Hämtad från: Som broar över mörka vatten: Blogg hämtad : Statens Folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen Svenska lärdomar av Marmotkomissionens rapport Closing the Gap, Hämtad : ot+fhi.pdf Waldenström, Ulla: Doulor behövs! Läkartidningen nr 4, Waldenström, Ulla, Bergström, Malin, Fabian, Helena: Föräldrautbildning under graviditet måste omprövas. Når inte de utsatta effekten tycks begränsad. Läkartidningen nr volym 108 Wallby, Thomas, Fabian Helena, Sarkadi Anna: Bättre stöd till föräldrar vid familjecentraler. Läkartidningen. 2013;110:CADY Wikipedia: Peer Education is an approach to health promotion, in which community members are supported to promote health-enhancing change among their peers. Peer education is the teaching or sharing of health information, values and behavior in educating others who may share similar social backgrounds or life experiences. Hämtat : World Health Organization, Final Report of the Commission on Social Determinants of Health. CSDH (2008) Closing the Gap in a generation; health equity through action on the social determinants of health. Geneve. Marmotkomissionen, refererad av: Statens Folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen Svenska lärdomar av Marmot-komissionens rapport Closing the Gap 11

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: MostPhotos Varför bör vi utveckla stödet till föräldrar? Nationell

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Enhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård, Region Skåne Fd kommissionär, Malmökommissionen Hälsans bestämningsfaktorer Efter

Läs mer

Föräldrastöd riktat till föräldrar med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden

Föräldrastöd riktat till föräldrar med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden Föräldrastöd riktat till föräldrar med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden Förebyggande universellt föräldrastöd En aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella, kognitiva

Läs mer

Yttrande över motion om Stöd på modersmålet under graviditet, förlossning och eftervård

Yttrande över motion om Stöd på modersmålet under graviditet, förlossning och eftervård LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2012-09-27 123 Dnr PS 2012-0066 Yttrande över motion om Stöd på modersmålet under graviditet, förlossning och

Läs mer

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Marie Köhler Verksamhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård Region Skåne Kommissionär i Malmökommissionen Marmotkommissionen

Läs mer

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun Föräldrastöd - en investering för framtiden Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun 2011-2014 Inledning Föräldrar är de viktigaste personerna i varje barns liv. Föräldrar har som

Läs mer

Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar

Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar Modersmålspersonalen - En viktig resurs i föräldrastödsarbetet Linköping - förebyggande föräldrastöd kortfattad historik Familjeprogram/föräldrakurser sedan 2000

Läs mer

Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård

Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård Ulla Waldenström Institutionen för kvinnors och barns hälsa Karolinska Institutet Vem och vad ska styra vårdens innehåll? De trendkänsliga? Alla blivande

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt

Läs mer

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Utvärdering av projektet Utlandsfödda kvinnor som doulor och kulturtolkar

Utvärdering av projektet Utlandsfödda kvinnor som doulor och kulturtolkar !!" Utvärdering av projektet Utlandsfödda kvinnor som doulor och kulturtolkar Förord Hälsan i Västra Götaland är generellt sett god men ojämlikt fördelad mellan geografiska områden, mellan socioekonomiska

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar Psynk psykisk hälsa barn och unga Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar 2015-04-16 ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Psykisk hälsa hos barn och unga. Vad kommer hända framöver? Förväntningar

Läs mer

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs MOTIONSUTLÅTANDE 2010-09-28 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Sid 1 (5) Dnr 77936 Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 30 mars

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

DOULA SOM STÖD FÖR ENSAMSTÅENDE GRAVIDA KVINNOR

DOULA SOM STÖD FÖR ENSAMSTÅENDE GRAVIDA KVINNOR Organisation för doulor och förlossningspedagoger i Skandinavien PROJEKTET DOULA SOM STÖD FÖR ENSAMSTÅENDE GRAVIDA KVINNOR genomfördes i Göteborg från maj 2006 till mars 2007. Med finansiering från EU:s

Läs mer

Amningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James

Amningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James Amningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James Amningskurs för blivande föräldrar Amningsutbildning för vårdpersonal Göteborg, 28 oktober 2014 i Göteborg och Södra Bohuslän Mölndals

Läs mer

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014 Månadsbladet nr 4, april 2014 NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD Barn i Sverige har rätt till en likvärdig vård för sin fysiska, psykiska och sociala hälsa oavsett var de bor. Barnhälsovården har en särskilt

Läs mer

Konferensen En dag om föräldrastöd, Växjö 2013-11-28. Vänta och föda barn studier bland kvinnor med utvecklingsstörning

Konferensen En dag om föräldrastöd, Växjö 2013-11-28. Vänta och föda barn studier bland kvinnor med utvecklingsstörning Konferensen En dag om föräldrastöd, Växjö 2013-11-28 Vänta och föda barn studier bland kvinnor med utvecklingsstörning Foto: Berit Höglund Berit Höglund, barnmorska, medicine doktor, Institutionen för

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 GUNNEL HOLMQVIST, SAMORDNANDE BVC-SJUKSKÖTERSKA ANNA LUNDMARK, BARNHÄLSOVÅRDSÖVERLÄKARE FÖRÄLDRA- och BARNHÄLSAN Kompetenscentrum

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

Framtiden börjar med barnen trygga och jämlika uppväxtvillkor i Västra Götalandsregionen

Framtiden börjar med barnen trygga och jämlika uppväxtvillkor i Västra Götalandsregionen Framtiden börjar med barnen trygga och jämlika uppväxtvillkor i Västra Götalandsregionen Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Framtiden börjar med barnen... 3 Hälsa

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Projekt GIT En förstudie av gravida kvinnor i behov av tolk

Projekt GIT En förstudie av gravida kvinnor i behov av tolk Projekt GIT En förstudie av gravida kvinnor i behov av tolk Förstudien medfinansieras av jämställdhetsdirektör Karin Tilly Länsstyrelsen Västmanlands län och Docent Stefan Sörensen Mälardalens Högskola

Läs mer

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Välfärd i förändring

Välfärd i förändring Linköping 7-8 februari 2008 Familjecentral - mångsidig och lärande mötesplats för barnfamiljer! i Linköping 7-8 7-8 februari 2008 LEDSTJÄRNA På familjecentralen ska alla mötas av en välkomnande atmosfär

Läs mer

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 1 Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 2 Fritid Det traditionella föreningslivet upplevs som ett hinder med stora krav för medverkan, ibland annat vad gäller långsiktiga åtaganden och

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös väg mot en hållbar framtid Malmös väg mot en hållbar framtid En unik kommission för social hållbarhet Ojämlikhet i hälsa i Malmö p.g.a. sociala bestämningsfaktorer och samhällsstrukturer Ur direktiven till Malmökommissionen: Innovativa

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer. GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) www.grkom.se/fouivast

FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer. GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) www.grkom.se/fouivast FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) Samarbetspartners Medel till riktat föräldrastöd På uppdrag av regeringen har Statens folkhälsoinstitut fördelat

Läs mer

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren (c) Mats Berggren Mats Berggren Arbetat med föräldrastöd sedan 1997. Jämställdhetskonsult Startar och driver föräldragrupper i Stockholm. Arbetar med pappautbildning

Läs mer

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

ERSBODA FAMILJECENTRAL. Verksamhetsplan 2011-2013

ERSBODA FAMILJECENTRAL. Verksamhetsplan 2011-2013 ERSBODA FAMILJECENTRAL Verksamhetsplan 2011-2013 Ersboda Familjecentral 1. Ersboda familjecentral Ersboda familjecentral är en verksamhet med 5 olika aktörer (MVC, BVC, öppen förskola, elevhälsa och socialtjänst)

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Skoldatatekskonferens 29 sep 2011 Modellområde Målet är att barn och ungdomar i området ska må bra /ha en god psykisk hälsa

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse - om barn till missbrukare Verksamhetsberättelse 2 0 1 1 innehåll 1. Bakgrund 2. om De hemliga barnen 3. Om Våga Börja Prata 4. året som gått 2011 5. året som kommer 2012 6. finansiärer 7. Resultaträkning

Läs mer

Ett barn är fött. En rapport om förlossningsvård och föräldrautbildning

Ett barn är fött. En rapport om förlossningsvård och föräldrautbildning Ett barn är fött En rapport om förlossningsvård och föräldrautbildning Förlossningsvården bättre än Betlehem? Många av oss känner till historien om de överfulla härbärgena i Betlehem och om stallet dit

Läs mer

Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad

Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad Anteckning Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad 1. Jämlik vård, SWOT analys Anette Persson, utvecklingsledare, Christina Djäken.

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Vägledning för familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter i Skåne. Reviderad 2014

Vägledning för familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter i Skåne. Reviderad 2014 Vägledning för familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter i Skåne Reviderad 2014 FÖRORD Region Skånes policy för familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter (2008-05-22) har

Läs mer

Plan Barn, ungdomar och vuxna 2012-2015

Plan Barn, ungdomar och vuxna 2012-2015 Plan Barn, ungdomar och vuxna 2012-2015 Förebyggande och stödjande arbete med barn, ungdomar och vuxna Upprättad: 0000-00-00 Antagen av: ange instans Datum för antagande: 0000-00-00, 00 Kontaktperson:

Läs mer

Dagordning 20/8. Kl 08.30 10.00

Dagordning 20/8. Kl 08.30 10.00 Kl 08.30 10.00 Dagordning 20/8 Inledning bakgrund presentation Genomgång av nätverkets och vars och ens/varje verksamhets uppdrag 10.00 10.20 Fika 10.20 12.30 Idéer om nya former och arenor för föräldrastöd

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

SFOG 2008 barnmorskesymposium Vad gör vi med latensfasen?

SFOG 2008 barnmorskesymposium Vad gör vi med latensfasen? SFOG 2008 barnmorskesymposium Vad gör vi med latensfasen? 1. Kvinnors upplevelser Ing-Marie Carlsson leg barnmorska och fil.mag. Högskolan i Halmstad 2. Vårdbehov och förlossningsutfall Ingela Lundgren

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer

Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015

Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015 Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015 Översikt 1-3v 4v 6-8v 3-5m 6m 8m 10m 12m 18m 2,5-3 år* 4 år 5 år Hem BVC BVC BVC BVC BVC Hem BVC BVC BVC BVC BVC BVC S 2 besök L+S

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog Hållpunkter Varför behöver vi veta Barn ska skyddas Prioriterat mål ANDT Gravida Gravida RMT Kartläggningen Metod

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2015. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2015. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget 2015 SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade insatser som förbundet budgeterar under 2015. Dokumentet

Läs mer

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Professor emeritus i Socialmedicin. Invärtesmedicinare,kardiolog, allmänmedicinare Ordförande i Kommission för ett Socialt Hållbart Malmö(2010-2013).

Läs mer

Kompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län. Program

Kompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län. Program Kompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län Program 13.00 15.00 17.00 Välkomna - projektets bakgrund, syfte och mål. Nuläge Föräldrastöd i det regionala arbetet Folkhälsoinstitutet Elsa Rudsby Strandberg,

Läs mer

Regeringens föräldrastödssatsning

Regeringens föräldrastödssatsning Regeringens föräldrastödssatsning Elsa Johanna Lisen Frida Anja 1 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten sin verksamhet Myndigheten har övertagit de uppgifter som Smittskyddsinstitutet och Statens

Läs mer

Bilaga till redovisning av regeringsuppdraget. Utvärdering och utveckling av föräldrastöd

Bilaga till redovisning av regeringsuppdraget. Utvärdering och utveckling av föräldrastöd Bilaga till redovisning av regeringsuppdraget Utvärdering och utveckling av föräldrastöd Karlskoga kommun Projekt: Kompetenta familjer med ungdomar ideal och realitet i familjestödet i Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter Målgruppen Föräldrar med kognitiva svårigheter som behöver stöd 1. Föräldrar med en utvecklingsstörning/ svagbegåvning 3. Föräldrar med

Läs mer

NYHETSBREV. Det finns 3 olika arbetsgrupper ÖPP, Active Parenting och Riktade insatser.

NYHETSBREV. Det finns 3 olika arbetsgrupper ÖPP, Active Parenting och Riktade insatser. 1 (6) Det här är första Nyhetsbrevet från Föräldrautvecklingsprojektet Värme & Ramar i Oskarshamn. Ambitionen är att det fr o m hösten ska komma ut ett (1) Nyhetsbrev per månad om vad som är på gång i

Läs mer

Ökad tillgänglighet = minskad hiv/sti-spridning?

Ökad tillgänglighet = minskad hiv/sti-spridning? Välkomna till dagens diskussion om Ökad tillgänglighet = minskad hiv/sti-spridning? Projekt Sexuell hälsa 2011 2013 Marie Sand & Sanna Malmros Hålltider 13.15 Inledning Jelica Ugricic 13.20 Projekt Sexuell

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

Kulturtolkens erfarenheter av tvärkulturella interaktioner

Kulturtolkens erfarenheter av tvärkulturella interaktioner Kulturtolkens erfarenheter av tvärkulturella interaktioner De utrikesfödda muslimska kvinnornas identiteter och handlingsstrategier i projektet Doula & kulturtolk i Sverige 2012 Kulturtolkens erfarenheter

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete

Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete under graviditet och under spädbarns- och förskoleåldern vid kvinnohälsovård (KHV) och barnhälsovård (BHV) i Jönköpings län Bakgrund Alkoholkonsumtionen och

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Bilaga 1. Tabell över de nio projektens redovisningar av sina arbeten inom regeringsuppdraget Utvärdering och utveckling av föräldrastöd

Bilaga 1. Tabell över de nio projektens redovisningar av sina arbeten inom regeringsuppdraget Utvärdering och utveckling av föräldrastöd Kommun/ Syfte Pågående och avslutade Måluppfyllelse avseende Nationella strategin* hittills Angereds SDF/ Uppsala Utveckla och pröva ett promotivt och generellt föräldrastödsprogram riktat till föräldrar

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt

Läs mer

Begripligt hela vägen 2012-01-01 2014-06-30 Begripligt för alla 2014-01-01 2015-06-30 www.begripligt.nu

Begripligt hela vägen 2012-01-01 2014-06-30 Begripligt för alla 2014-01-01 2015-06-30 www.begripligt.nu Begripligt hela vägen 2012-01-01 2014-06-30 Begripligt för alla 2014-01-01 2015-06-30 En röd tråd för vidarebosatta barn och ungdomar genom två år som nyanlända Projektägare: Strömsunds Kommun Projektpartner:

Läs mer

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Statistikbilaga 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Bilaga 8: Mer om skillnader I denna bilaga presenteras diagram som beskriver skillnaderna i livsvillkor och hälsa i Göteborg inom följande

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Tobaksmottagningen Hälsopedagog Dipl tobaksterapeut Leg barnmorska MI tränare (Lärare

Läs mer

Unga blivande föräldrars intentioner att delta i föräldragrupper vid BVC. Jan Hjelte Magdalena Sjöberg Dialogforum 30/11 2011

Unga blivande föräldrars intentioner att delta i föräldragrupper vid BVC. Jan Hjelte Magdalena Sjöberg Dialogforum 30/11 2011 Unga blivande föräldrars intentioner att delta i föräldragrupper vid BVC Jan Hjelte Magdalena Sjöberg Dialogforum 30/11 2011 Delstudie 1A Delstudie 1B MVC träff MVC grupp Föder BVC träff BVC grupp Delstudie

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Möjliga indikatorer för Örebro län

Möjliga indikatorer för Örebro län Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel

Läs mer

MIS. - En utvärdering av Mammagrupper för icke svensktalande. Januari 2006 Folkhälsovetare Caroline Svensson Tlf 0709-44 84 01

MIS. - En utvärdering av Mammagrupper för icke svensktalande. Januari 2006 Folkhälsovetare Caroline Svensson Tlf 0709-44 84 01 MIS - En utvärdering av Mammagrupper för icke svensktalande Januari 2006 Folkhälsovetare Caroline Svensson Tlf 0709-44 84 01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 2. MIS MAMMAGRUPPER FÖR ICKE SVENSKTALANDE

Läs mer

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Antagna av regionstyrelsen 2013-02-26, 38 Diarienummer RS 678-2011 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Riktlinjer för tillgänglig information och

Läs mer

MALL FÖR PROJEKTANSÖKAN

MALL FÖR PROJEKTANSÖKAN Projektbenämning Samordningsteam i Skäggetorp, Ryd och Berga Projektägare och styrgrupp Projektägare: Landstinget i Östergötland, Primärvården Centrala Styrgrupp; Per Ohlsson, Primärvårdschef, Centrala

Läs mer

Hälsoval Örebro län. Kravspecifikation. Mödrahälsovård. Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok. Beslutad i LS 2014-12-09. Regionkansliet, Region Örebro län

Hälsoval Örebro län. Kravspecifikation. Mödrahälsovård. Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok. Beslutad i LS 2014-12-09. Regionkansliet, Region Örebro län Regionkansliet, Region Örebro län Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok Hälsoval Örebro län Kravspecifikation Mödrahälsovård Beslutad i LS 2014-12-09 1 (8) Innehållsförteckning Definition... 3 Övergripande mål...

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

Arbetsträning. & karriärstöd HOS VÄGEN UT! KOOPERATIVEN

Arbetsträning. & karriärstöd HOS VÄGEN UT! KOOPERATIVEN Arbetsträning & karriärstöd HOS VÄGEN UT! KOOPERATIVEN Vägen ut!s arbetsträning är kopplad till företagande och riktiga arbetsuppgifter. Arbetet formar vår vardag välkomnar alla. har medarbetare med egen

Läs mer

Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren 1 Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer