Bidrag till en lokal strategi för föräldrastöd i Östra Göteborg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bidrag till en lokal strategi för föräldrastöd i Östra Göteborg"

Transkript

1 Bidrag till en lokal strategi för föräldrastöd i Östra Göteborg av Bodil Frey Examinationsuppgift i kursen Förebyggandets konst Föräldrastöd Örebro Universitet vt 2014 Mötesplatsen Mammaforum i Bergsjön Bodil Frey tel mail: 1

2 Inledning Göteborg är en segregerad stad. Många personer som kommer från andra länder har bosatt sig i stadens nordöstra hörn, i de två stadsdelarna Angered och Östra Göteborg. Att ordna ett stöd till föräldrar i en sådan stadsdel erbjuder särskilda utmaningar. Principen om universellt föräldrastöd sätts på prov här. Det stöd som är tänkt att nå alla föräldrar visar sig ofta inte nå fram till de som kanske skulle ha störst behov av sådant stöd. Behoven kan vara annorlunda och även sättet att kommunicera kan behöva anpassas. Det vill jag ta fasta på i detta bidrag till en strategi för föräldrastöd i stadsdelen Östra Göteborg. I första hand vill jag diskutera hur hålen i det grundläggande tidiga föräldrastödet kan lagas, så att föräldrarna får stöd på jämlika villkor med alla andra i samhället. Och så att deras barn får bästa möjliga chanser att växa upp som en jämlik och integrerad del av samhället. Utgångspunkten är inte jämlik: En kombination av högt ohälsotal, fattigdom, utanförskap och många som inte talar svenska präglar stadsdelen, särskilt i Bergsjön. En kort sammanfattning: Medellivslängden 1 är den lägsta och ohälsotalet är det högsta för Göteborg, i denna stadsdel. Arbetslösheten ligger på 12 procent (17 procent i Östra Bergsjön) jämfört med 7 procent i hela Göteborg. Försörjningsstöd hade 31 procent av familjerna i Östra Bergsjön någon gång under 2011, jämfört med 7 procent i hela Göteborg. Utländsk bakgrund hade 55 procent, och så många som 83 procent av de boende i Östra Bergsjön. Andelen barn och unga är mycket stor i stadsdelen 2. Barnfattigdomen är 56 procent i Bergsjön enligt Rädda Barnen. 3 Gymnasiebehörighet har bara 57 procent av eleverna i Bergsjön när de går ut nionde klass. 4 I stadsdelen finns alltså en mycket stor andel barn och unga, och deras föräldrar lever många gånger med utanförskap och en sämre hälsa än genomsnittet. Ojämlikhet i hälsa har undersökts globalt av Marmot-komissionen på uppdrag av WHO. Så här definierar man begreppet: När systematiska skillnader i hälsa bedöms vara åtgärdbara genom rimliga åtgärder globalt eller inom samhället är de helt enkelt orättvisa. Det är det vi kallar ojämlikhet i hälsa. 5 Ju lägre en persons sociala position är, ju sämre är hans eller hennes hälsa. Det togs upp i en engelsk genomgång av Marmot-komissionens resultat, där man diskuterade hur universella åtgärder kan minska skillnaderna i hälsa. Svaret var att om skillnaderna ska minska måste åtgärder vara universella, men med en omfattning och intensitet som är 1 Göteborgs Stad: Livslängdstabell Göteborg 2 Göteborgs Stadsledningskontor. Samhällsanalys och Statistik, Göteborgsbladet Rädda Barnen: Barnfattigdom i Sverige. Årsrapport Andel barn 0-17 år som år 2011 lever i ekonomiskt utsatta familjer per 100 barn i åldersgruppen 4 Barnhälsoindex 2013 Göteborg (NHV-rapport 2013:3 R) Köhler, Lennart. 5 CSDH (2008) Closing the Gap in a generation; health equity through action on the social determinants of health. Final Report of the Commission on Social Determinants of Health. Geneve. World Health Organization. Marmotkomissionen, refererad av: Svenska lärdomar av Marmot-komissionens rapport Closing the Gap Statens Folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen

3 proportionell till graden av utsatthet. Vi kallar detta proportionell universalism 6 Omfattning och intensitet i det universella stödet till föräldrar bör alltså anpassas till hur stort behovet av stöd är. Orättvisa skillnader i hälsa är sådana som är åtgärdbara på ett rimligt sätt. Föräldrastödet i Östra Göteborg I Östra Göteborg finns bl a dessa problem: MVC:s och BVC:s föräldrastöd i grupp har mycket lågt deltagande. Förlossningen kan ske utan att kvinnan får personligt stöd på sitt språk eller möjlighet att kommunicera med personal. Psykisk ohälsa hos utrikesfödda föräldrar går ofta oupptäckt och obehandlad. Föräldraledigheten kan medföra isolering och fördröjd integration. Skolbarnsföräldrar som inte kan svenska får dåliga möjligheter att följa med i barnens skolarbete. (Mer utförlig beskrivning följer längre ned). Utanförskap och språksvårigheter medför att det universella föräldrastöd som erbjuds inte kan tas emot, alternativt avvisas. Resultatet blir att stöd kommer föräldrar i Östra Göteborg till del i mycket mindre omfattning än på andra håll. Vilket självklart är orättvist. Men vad ska man göra när de inte kommer? Vad behöver förändras för att erbjudandet ska upplevas som relevant och motsvara de behov som finns? En viktig åtgärd skulle vara att vända på perspektivet, från vad man vill förmedla till att ta reda på vad dessa föräldrar behöver och vill ha. Det finns en livaktig föreningsverksamhet i stadsdelen och den skulle utgöra en viktig resurs om den kopplas samman med de offentliga verksamheter som har svårt att nå fram. Att vända på perspektivet skulle t ex kunna innebära att föräldrakurser erbjuds av en förening, med personal/ medlemmar som talar ett visst språk. De professionella barnmorska, barnsjuksköterska, socionom och så vidare, bjuds in att medverka på deltagarnas hemmaplan och på deras villkor. Ett sådant samarbete kräver öppenhet och flexibilitet från de offentliga organisationernas sida. Det finns många möjliga samarbetsformer, en annan form kan vara att man har en kulturtolk anställd på Familjecentralen, som hjälper till att öka förståelse och tillit mellan vårdgivare och patienter. Eftersom stadsdelen är så mångkulturell behövs många olika ingångar och former där föräldrar kan mötas och där tillfälle ges till kontakt, gemenskap och information. Både med andra på samma språk, med vanliga svenskar och med professionella. Det finns redan en början på liknande samarbetsformer i stadsdelen. Positivt i Östra Göteborg är också att det finns en väl fungerande Familjecentral i Bergsjön för barn 0 6 år och deras föräldrar. Det finns även planer på ytterligare en Familjecentral i stadsdelen. Som sagt finns det en omfattande föreningsaktivitet med verksamheter riktade till föräldrar: Kvinnocenter, Födelsehuset, Fryshuset, Rädda Barnen och många somaliska och 6 Fair Society, Healthy Lives. The Marmot Review (2010), refererad av Svenska lärdomar av Marmot-komissionens rapport Closing the Gap Statens Folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen

4 andra föreningar. Någon samordnande kommunal funktion just för föräldrastöd finns dock inte i dagsläget. - En samordning behöver inrättas, genom att tillsätta en ansvarig person i stadsdelen. En gemensam översikt behöver skapas över vad som redan görs och vad som behöver göras. I den Nationella strategin för utvecklat föräldrastöd påpekas att alla aktörer offentliga som idéburna - behöver samarbeta mot ett gemensamt mål. 7 En hemsida behövs också där alla erbjudanden till föräldrar samlas och förklaras, även på många av de förekommande språken. Ett bra exempel är Umeås Familjepeppen föräldrastöd i samverkan. 8 - Integration av föreningarnas föräldrastödjande arbete Föreningars verksamhet brukar bygga på att skapa nätverk och kontakter, aktivera medlemmarna och uppmuntra till medskapande. Det är mycket viktigt att bygga tillit och kontakt i ett samhälle där många lever i utanförskap. Att ta emot försörjningsstöd eller A- kassa kan snarare leda till passivitet och uppgivenhet, så motkrafter och hoppingivande förebilder behöver lyftas fram. - Använd kulturtolkar / brobyggare I Östra Göteborg finns redan nu kulturtolkar som stödpersoner vid graviditet, förlossning och tiden efter. De arbetar även på mötesplatsen Mammaforum. Ett nytt projekt med kulturtolkar som stöd till nyinvandrade föräldrar till skolbarn är på gång. Man har kallat kulturtolken en tolk med rätt att förklara. Till skillnad från en vanlig tolk ska kulturtolken helst försäkra sig om att båda sidor verkligen förstår varandra (Det kan behövas mer än en ordagrann översättning). En annan skillnad är att kulturtolken ofta även är stödperson, det är önskvärt att man skapar en förtroendefull relation till brukaren. Inom förlossningsvården i Göteborg har man märkt att förtroendet för kulturtolken/ doulan även spiller över på vårdpersonalen och underlättar arbetet. 9 En annan studie visade att kulturtolkarna utvecklat en hög grad av interkulturell sensibilitet som de använder i sitt arbete. 10 Kulturtolken kan vara en förmedlande länk mellan nyanlända invandrare och olika samhällsinstanser. Fungerar det bra kan de förmedla information, underlätta kontakt och skapa tillit åt båda håll. I Socialstyrelsens rapport Interkulturellt socialt arbete nämns ytterligare möjliga syften: - hjälpa systemet att optimera insatserna och behandlingens kvalitet, - motverka diskriminering, - ge professionen mer kunskaper om brukare med 7 Regeringskansliet, Socialdepartementet Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla Akhavan, Sharareh, Utvärdering av projektet Utlandsfödda kvinnor som doulor och kulturtolkar Högskolan i Skövde På uppdrag av Folkhälsokommittén, Västra Götalandsregionen. 10 Jagudina, Zaira: Kulturtolkens erfarenheter av tvärkulturella interaktioner Högskolan i Skövde på uppdrag av Folkhälsokommittén i Västra Götaland. 4

5 annan etnisk bakgrund. 11 Man skriver också att det är viktigt att förtydliga rollerna. Dessa tre åtgärder: En samordnande funktion för föräldrastödet, integration av föreningsarbetet och ökad användning av kulturtolkar / brobyggare är övergripande förslag. Här nedan följer exempel på särskilda insatser: MVC:s och BVC:s föräldrastöd i grupp ska nå alla I Mödrahälsovårdens uppdrag ingår att erbjuda föräldrastöd i grupp under graviditeten. Grupperna ska vända sig till alla förstagångsföräldrar och innebär ofta 3 5 träffar med en barnmorska. Att utlandsfödda gravida deltar i liten utsträckning framgår av Mödrahälsovårdsregistrets Årsrapport för 2012 (gällande hela Sverige). Av gravida kvinnor som är födda i Sverige deltog 78 procent, medan bara 47 procent av kvinnor födda utanför Norden deltog. 12 I Östra Göteborg, med den stora andelen relativt nyinvandrade familjer, är deltagandet troligen betydligt lägre än 47 procent. En svensk studie fann att följande faktorer som hängde samman med att man inte deltog i MVC:s föräldragrupper: Att ha ett annat modersmål än svenska, vara arbetslös, rökare, ha funderat på abort, ha varit på få mödravårdsbesök. 13 I en artikel i Läkartidningen pekar forskargruppen på att föräldrautbildningen tycks brista i förmågan att nå utsatta grupper. 14 Barnhälsovården erbjuder också föräldrastöd i grupp under året efter förlossningen, men deltagandet i Östra Göteborg är mycket lågt: 14 procent i Bergsjön och 26 procent i Kortedala. I hela Göteborg är siffran 44 procent. 15 Syftet med både MVC:s och BVC:s grupper är dels att ge kunskaper, dels att föräldrarna ska få tillfälle att diskutera och lära känna andra i samma situation. För personer med ett svagt socialt kontaktnät kan det senare vara särskilt betydelsefullt. Behovet av information kan också skilja sig mycket åt det är viktigt att kursen möter deltagarnas behov. Att så många inte kommer kan t ex bero på språksvårigheter, att man inte förstår vilken nytta träffarna har, eller att man fruktar att känna sig utanför i gruppen. En lösning kan vara att erbjuda grupper som passar olika kategorier, t ex de som talar ett särskilt språk, unga föräldrar, ensamstående osv. Det har visat sig lättare att arbeta på ett sådant flexibelt sätt när BVC ingår i en Familjecentral, man har nått ut till fler föräldrar, även till fler pappor, och till särskilda grupper. 16 Samarbete med föreningar, utformande av träffarna som trevliga fikastunder istället för enbart kunskapsöverföring, och personliga 11 Socialstyrelsen: Interkulturellt socialt arbete Mödrahälsovårdsregistret, Årsrapport (SFOG). 13 Fabian HM1, Rådestad IJ, Waldenström U. Characteristics of Swedish women who do not attend childbirth and parenthood education classes during pregnancy. Midwifery Sep;20(3): Waldenström, Ulla, Bergström, Malin, Fabian, Helena: Föräldrautbildning under graviditet måste omprövas. Når inte de utsatta effekten tycks begränsad. Läkartidningen nr volym Barnhälsoindex Göteborg Wallby, Thomas, Fabian Helena, Sarkadi Anna: Bättre stöd till föräldrar vid familjecentraler. Läkartidningen. 2013;110:CADY 5

6 inbjudningar kan öka deltagandet avsevärt. När det gäller föräldrar som inte talar svenska kan kulturtolkar hjälpa till att bjuda in och tolka under träffarna. Förslag: Sätt ett mål om ökat deltagande i MVC:s och BVC:s föräldragrupper och skapa ett samarbete där föreningar och kulturtolkar ingår. Följ upp deltagandet över tid. Förlossning med stöd och chans att kommunicera I de olika utredningar och skrifter som finns om föräldrastöd talar man om ett heltäckande föräldrastöd från 0 18 år. Det handlar om graviditeten och tiden efter barnets födelse och till myndighetsåldern. Men själva förlossningen lämnas utanför resonemanget, vilket känns omotiverat. Alla är nog överens om att förlossningen är en mycket känslig och sårbar, och samtidigt oerhört betydelsefull händelse i livet. Ett heltäckande föräldrastöd bör säkerställa en trygg förlossning på jämlika villkor. Det är inte alltid självklart. Nyinvandrade kvinnor som inte kan svenska har ofta inte deltagit i en förberedande föräldragrupp och får under förlossningen inte tillgång till tolk, annat än kanske kort tid med telefontolk. Risken att förlossningen upplevs som traumatisk ökar. Det i sin tur kan öka risken för att mamman drabbas av depression, särskilt om hon för övrigt har bristande socialt stöd. En mamma med nedsatt psykisk hälsa kan ha svårare att samspela med och skapa en trygg anknytning hos barnet. 17 Det finns även rent medicinska risker med okunskap hos mamman och bristande möjlighet till kommunikation med vårdpersonalen: En studie visade en upp till fyra gånger ökad risk för att barnet skulle dö under graviditet eller förlossning, hos kvinnor från Afrikas horn. 18 Enligt professorn och barnmorskan Ulla Waldenström borde doulastöd prövas i Sverige för kvinnor som löper ökad risk för en traumatisk förlossningsupplevelse. Det är kvinnor som är ensamstående, lågutbildade, har en oönskad graviditet, dåligt stöd från partnern och negativa förväntningar. 19 I Östra Göteborg har verksamheten Doula och Kulturtolk pågått sedan Gravida kvinnor som inte talar svenska kan nu få en doula med samma modersmål som personligt stöd före, under och efter förlossningen. Doulan är alltså med som personligt stöd och språkhjälp under förlossningen. Det har visat sig bidra till en mer jämlik och trygg vård, enligt en utvärdering som gjordes Förslag: Gör en översyn i samarbete med de två Mödravårdscentralerna i Östra Göteborg, hur många av de inskrivna kvinnorna med behov av tolk som får stöd av en doula. Finns 17 Hwang, Philip, och Wickberg, Birgitta: Föräldrastöd och spädbarns psykiska hälsa. Statens Folkhälsoinstitut 2001: Essén, Birgitta, Hanson, Bertil, Östergren, Per-Olof, Lindquist, Pelle G., Gudmundsson, Saemundur: Increased perinatal mortality among sub-saharan immigrants in a city-population in Sweden Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica, 2000, 79, 9, Waldenström, Ulla: Doulor behövs! Läkartidningen nr 4, Akhavan, Sharareh Utvärdering av projektet Utlandsfödda kvinnor som doulor och kulturtolkar av, Högskolan i Skövde

7 det andra kategorier av blivande föräldrar som skulle behöva doulastöd enligt Ulla Waldenströms förslag ovan? Psykisk ohälsa och stöd till drabbade föräldrar Tillgång till stöd och behandling vid psykisk ohälsa är inte jämlikt fördelad. Behoven tycks vara större och tillgången till hjälp mindre i Bergsjön och andra liknande förorter. Att kunna fånga upp och hjälpa är särskilt viktigt när det gäller föräldrar. Deras psykiska ohälsa drabbar inte bara dem själva utan även deras barn. Posttraumatiskt stressyndrom förekommer oftare i de nordöstra stadsdelarna i Göteborg än på andra platser i Västra Götaland. Det visas av en utredning i Göteborg som även påpekade att barnen som anhöriga till PTSD-patienter särskilt behöver uppmärksammas. Att stödja föräldrarna i sin roll för att motverka anknytningsproblematik ser vårdgivarna som en viktig del i vården att utveckla. Tidig upptäckt av behov av stöd samt lättillgänglighet är viktiga delar för att motverka anknytningsproblematiken. I det sammanhanget vill man prioritera Familjecentraler. 23 Depression under graviditet och efter barnet födelse är ett problem som, liksom förekomst av PTSD, troligen har ett stort mörkertal i Östra Göteborg. Doulor och kulturtolkar i stadsdelen har rapporterat att de ofta träffar nyblivna mammor som är deprimerade. Det kan hänga samman med en känsla av isolering och maktlöshet. Många gånger kommer dock problemet inte till MVC:s eller BVC:s kännedom. 24 Förslag: Fler öppna mötesplatser som Familjecentraler, Öppna förskolor, och föreningsmötesplatser ökar möjligheten till stöd och hjälp för drabbade föräldrar, och för att hindra att barnen blir lidande. MVC och BVC behöver bli mer uppmärksamma på mörkertalet av psykisk ohälsa hos speciellt de icke-svensktalande föräldrarna. Kulturtolkar kan, som förtroendepersoner med samma språk, både hjälpa till att upptäcka tillståndet och guida till adekvat hjälp. Uppföljning behövs om antal föräldrar som får hjälp genom MVC och BVC samt Vårdcentralerna. Integrationshjälp under föräldraledighet öppna mötesplatser Kvinnor som får barn kort efter de invandrat till Sverige, så att de ännu inte hunnit lära sig språket, löper större risk att hamna i isolering och utanförskap under föräldraledigheten. Samhällets etableringsstöd, som SFI-kurser, upphör under denna period, vilket innebär att integrationsprocessen försenas. För de kvinnor som får flera barn i följd kan det innebära många år utan tillfälle att gå på undervisning i svenska språket. Detta var en anledning till att mötesplatsen Mammaforum startade på Siriusgatan i Bergsjön Även medan man är hemma med små barn ska det finnas möjlighet att lära sig språket och att få olika sorters stöd, t ex hjälp med myndighetskontakter, eller studie- och yrkesplanering för tiden efter 21 Lagerberg, D., Sundelin, C: Risk och prognos i socialt arbete med barn, kap Hwang P, Wickberg B. Föräldrastöd och spädbarns psykiska hälsa. FHI 2001:37. Stockholm 23 Hälso- och Sjukvårdskansliet Göteborg,Västra Götalandsregionen Dnr HSN : Utredning hur vården av personer med posttraumatiskt stressyndrom bör organiseras i Göteborgsområdet. 24 Personlig kommunikation med doulor från Födelsehusets verksamhet. 7

8 föräldraledighet. Att komma ut från hemmet (tillsammans med barnet) och få nya kontakter är självklart viktigt även för det psykiska välmåendet. På Mammaforum arbetar kulturtolkar med olika språk. Förslag: Fler sådana mötesplatser i grannskapen borde inrättas, i samarbete med föreningar. Samarbetet mellan sådana initiativ och Familjecentralen kan också utvecklas ytterligare. Dessutom bör fler Öppna förskolor inrättas. Familjecentraler med kulturtolk / brobyggare I Östra Göteborg finns en Familjecentral i Bergsjön. Där finns MVC, BVC, Öppen Förskola samt förebyggande socialsekreterare och psykolog. Det finns planer på att starta ytterligare en Familjecentral i stadsdelen. Verksamheten i Bergsjön fungerar bra och skulle kunna utvecklas för att bli ännu mer inkluderande. I Malmö, på Familjens Hus, finns förutom de ovan nämnda verksamheterna även en arabisktalande brobyggare. Där har man erfarenheten att brobyggaren underlättar både för alla yrkeskategorier och för de arabisktalande besökarna. 25 Förslag: Anställ en eller flera kulturtolkar/ brobyggare på Familjecentralen, på de mest aktuella språken, i första hand somaliska. Öppna också upp för mer samarbete med stadsdelens föreningar. Förskola / Skola Med bakgrunden att bara 57 procent av eleverna som går ut nionde klass i Bergsjön har behörighet att söka till gymnasiet, 26 måste resultaten förbättras. Föräldrarna ska ses som en viktig resurs i det sammanhanget. Ett nytt projekt för att öka föräldrarnas möjlighet att engagera sig i barnens skolarbete startas nu av föreningen Kvinnocenter i Östra Göteborg och Angered. Arbetslösa kvinnor utbildas till kulturtolkar och stödpersoner för nyanlända föräldrar, för att underlätta deras kontakt med och förståelse för skolan. 27 Förslag: Fler initiativ behövs för att inkludera och informera föräldrarna till skolbarnen, även de som är nyanlända. Samverkan mellan skolan och föreningar och andra aktörer behöver utvecklas. Marknadsföring på fler sätt SFI är ett bra ställe att nå nyanlända på. Öppna Kanalen är en lokal TV-kanal i Göteborg där det finns möjlighet att sända på olika språk. Ett samarbete mellan offentlig verksamhet och föreningar kunde här vara mycket verksam, både för att gå ut med information och för att locka till olika aktiviteter riktade till föräldrar. Erfarenheter i stadsdelen har visat att 25 Blogg : 26 Barnhälsoindex 2013 Göteborg (NHV-rapport 2013:3 R) Köhler, Lennart. 27 Mammor som Kulturtolkar. En förstudie om invandrarkvinnors möten med skola i Västra Götaland Högskolan Väst på uppdrag av Folkhälsokommittén i Västra Götaland. 8

9 information om kurser, föredrag och liknande är effektiv om den ges i form av personlig inbjudan. Muntligt, per telefon eller sms till exempel. Just därför behövs föreningar och kulturtolkar, de kan konsten att locka människor att delta. Förslag: Använd ovannämnda möjligheter och utveckla ytterligare ideer för hur alla föräldrar kan nås. Implementering och utvärdering Har man som första steg kommit överens, över sektorsgränserna, om en gemensam målsättning: att göra det universella föräldrastödet tillgängligt för alla och anpassat efter olika behov, så är nästa steg att sätta konkreta mål som går att följa upp, till exempel: - ett ökat deltagande i MVC:s och BVC:s föräldragrupper, med särskild uppmärksamhet på vilka som deltar och vilka man inte når. - doulastöd följs upp för att se om det täcker behovet och når de mest behövande. - fler föräldrar ska få möjlighet till upptäckt och stöd vid psykisk ohälsa. - fler mötesplatser för föräldrar inrättas och marknadsförs på stadsdelens hemsida - familjecentralen anställer kulturtolk /-ar - förskola och skola bjuder in föräldrar till mer aktivt deltagande och kulturanpassad information - nya informationskanaler tas i bruk Fler sätt att följa upp om man gör framsteg är om stadsdelen förbättras i Barnhälsoindex Göteborg samt om andelen gymnasiebehöriga ungdomar som går ut nionde klass ökar. Det finns fler områden att förbättra än de jag tagit upp här, till exempel ett lätt tillgängligt och sammanhållet stöd även för föräldrar till barn i åldrarna 7 17 år. Att jag skrivit mer om det tidiga stödet beror på att det är mycket viktigt att det faktiskt kommer alla föräldrar till del. Regelbundna möten över organisationsgränser behövs, och den samordnande funktionen är viktig. Vissa uppföljningar är lätt att göra med statistik, vissa andra kan fordra medverkan av forskare. Det vore bra att ta hjälp av Göteborgs universitet för att utvärdera om man når just de föräldrar som tidigare ofta hamnat utanför. De kan ha hamnat utanför därför att de skyggar för myndighetskontakter av alla slag. Därför behöver man i Östra Göteborg arbeta med många olika ingångar och förtroendeskapande åtgärder. Peer education 28, att få råd och stöd på jämlik nivå av någon ur den egna gruppen, kan ofta vara en del av lösningen. Östra Göteborg kan arbeta vidare på en redan inslagen väg och bli en förebild när det gäller sådant integrations- och föräldrastödsarbete. 28 ur Wikipedia: Peer Education is an approach to health promotion, in which community members are supported to promote health-enhancing change among their peers. Peer education is the teaching or sharing of health information, values and behavior in educating others who may share similar social backgrounds or life experiences. 9

10 Referenser Akhavan, Sharareh, Utvärdering av projektet Utlandsfödda kvinnor som doulor och kulturtolkar Högskolan i Skövde (2009). På uppdrag av Folkhälsokommittén, Västra Götalandsregionen. Barnhälsoindex 2013 Göteborg (NHV-rapport 2013:3 R) Köhler, Lennart. Essén, Birgitta, Hanson, Bertil, Östergren, Per-Olof, Lindquist, Pelle G., Gudmundsson, Saemundur: Increased perinatal mortality among sub-saharan immigrants in a citypopulation in Sweden Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica, 2000, 79, 9, Fabian HM1, Rådestad IJ, Waldenström U. Characteristics of Swedish women who do not attend childbirth and parenthood education classes during pregnancy. Midwifery Sep;20(3): Fair Society, Healthy Lives. The Marmot Review (2010), refererad av Svenska lärdomar av Marmot-komissionens rapport Closing the Gap Statens Folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen 2010 Familjepeppen, Hemsida: Föräldrastöd i samverkan i Umeåregionen. Göteborgs Stad: Livslängdstabell Göteborg: hämtad : fb!opendocument Göteborgsbladet 2013 områdesfakta. Göteborgs Stadsledningskontor. Samhällsanalys och Statistik. Hämtad : 2cb/$FILE/Göteborg%20+%20SDN% pdf Hwang, Philip, och Wickberg, Birgitta: Föräldrastöd och spädbarns psykiska hälsa. Statens Folkhälsoinstitut 2001:37. Hälso- och Sjukvårdskansliet Göteborg,Västra Götalandsregionen Dnr HSN : Utredning hur vården av personer med posttraumatiskt stressyndrom bör organiseras i Göteborgsområdet. Jagudina, Zaira: Kulturtolkens erfarenheter av tvärkulturella interaktioner.( 2012). Högskolan i Skövde på uppdrag av Folkhälsokommittén i Västra Götaland. %20tvärkulturella%20interaktioner_rapport.pdf 10

11 Lagerberg, D., Sundelin, C: Risk och prognos i socialt arbete med barn. Forskningsmetoder och resultat. kap. 6. (2000 ) Stockholm: Gothia & Centrum för utvärdering av socialt arbete. Mammor som Kulturtolkar. En förstudie om invandrarkvinnors möten med skola i Västra Götaland. (2012). Högskolan Väst på uppdrag av Folkhälsokommittén i Västra Götaland. port.pdf Mödrahälsovårdsregistret, Årsrapport (SFOG). Regeringen, Socialdepartementet (2009). Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla. Rädda Barnen: Barnfattigdom i Sverige. Årsrapport Andel barn 0-17 år som år 2011 lever i ekonomiskt utsatta familjer per 100 barn i åldersgruppen Socialstyrelsen: Interkulturellt socialt arbete Hämtad från: Som broar över mörka vatten: Blogg hämtad : Statens Folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen Svenska lärdomar av Marmotkomissionens rapport Closing the Gap, Hämtad : ot+fhi.pdf Waldenström, Ulla: Doulor behövs! Läkartidningen nr 4, Waldenström, Ulla, Bergström, Malin, Fabian, Helena: Föräldrautbildning under graviditet måste omprövas. Når inte de utsatta effekten tycks begränsad. Läkartidningen nr volym 108 Wallby, Thomas, Fabian Helena, Sarkadi Anna: Bättre stöd till föräldrar vid familjecentraler. Läkartidningen. 2013;110:CADY Wikipedia: Peer Education is an approach to health promotion, in which community members are supported to promote health-enhancing change among their peers. Peer education is the teaching or sharing of health information, values and behavior in educating others who may share similar social backgrounds or life experiences. Hämtat : World Health Organization, Final Report of the Commission on Social Determinants of Health. CSDH (2008) Closing the Gap in a generation; health equity through action on the social determinants of health. Geneve. Marmotkomissionen, refererad av: Statens Folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen Svenska lärdomar av Marmot-komissionens rapport Closing the Gap 11

Doula och Kulturtolk samt Mammagrupper. Födelsehuset Doula & Kulturtolk

Doula och Kulturtolk samt Mammagrupper. Födelsehuset Doula & Kulturtolk Doula och Kulturtolk samt Mammagrupper Födelsehuset bildades 2007 av föräldrar, barnmorskor och doulor SYFTE: mer inflytande för brukarna kontinuitet och personlig vård fler valmöjligheter som t ex ABC

Läs mer

Modersmålspedagoger en viktig resurs i föräldrastödsarbetet

Modersmålspedagoger en viktig resurs i föräldrastödsarbetet Modersmålspedagoger en viktig resurs i föräldrastödsarbetet Föräldrastöd riktat till föräldrar med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden 1 Linköping - förebyggande föräldrastöd kortfattad

Läs mer

Landstinget Sörmland Fullmäktigemötet den 11 juni 2013 LANDSTINGETSÖRMLAND den2013-06- 1 1 D.nr.L-5-1-6P0-101 MOTIONfrån Vänsterpartiet Kommunikationsstöd i förlossningsvården Kvinnor från utomeuropeiska

Läs mer

Föräldrastöd riktat till föräldrar med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden

Föräldrastöd riktat till föräldrar med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden Föräldrastöd riktat till föräldrar med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden Förebyggande universellt föräldrastöd En aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella, kognitiva

Läs mer

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: MostPhotos Varför bör vi utveckla stödet till föräldrar? Nationell

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Enhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård, Region Skåne Fd kommissionär, Malmökommissionen Hälsans bestämningsfaktorer Efter

Läs mer

Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt

Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt Göteborgsområdet Hösten 2014 2014-12-18 www.samverkanstorget.se Önskvärt läge Barnperspektivet genomsyrar samverkan Familjer ska veta vart de ska

Läs mer

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya UMEÅ OKTOBER 2014 Barns psykiska hälsa och språkutveckling Evelinaarbetet och det nya BHV programmet. Björn Kadesjö Jämlik och rättvis barnhälsovård Toni Reuter Kaffe Margaretha Magnusson Fortsättning

Läs mer

Silvia Nörbäk & Sausan Ismail. Ett projekt som drivs av Födelsehuset. Doula/Kulturtolk

Silvia Nörbäk & Sausan Ismail.  Ett projekt som drivs av Födelsehuset. Doula/Kulturtolk www.mammaforum.org Silvia Nörbäk & Sausan Ismail Ett projekt som drivs av Födelsehuset Projektet startade 2008 med utbildning av 10 kvinnor inom språkgrupperna arabiska, somaliska, persiska, turkiska Varför

Läs mer

Barnhälsovårdens program. Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård

Barnhälsovårdens program. Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård UMEÅ OKTOBER 2014 Barnhälsovårdens program Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård Varför? Borttagna styrande dokument från Socialstyrelsen

Läs mer

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag? Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag? 1 Vad är en familjecentral En familjecentral innehåller mödrahälsovård,

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Marie Köhler Verksamhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård Region Skåne Kommissionär i Malmökommissionen Marmotkommissionen

Läs mer

Yttrande över motion om Stöd på modersmålet under graviditet, förlossning och eftervård

Yttrande över motion om Stöd på modersmålet under graviditet, förlossning och eftervård LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2012-09-27 123 Dnr PS 2012-0066 Yttrande över motion om Stöd på modersmålet under graviditet, förlossning och

Läs mer

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

Läs mer

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun Föräldrastöd - en investering för framtiden Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun 2011-2014 Inledning Föräldrar är de viktigaste personerna i varje barns liv. Föräldrar har som

Läs mer

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,

Läs mer

Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar

Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar Modersmålspersonalen - En viktig resurs i föräldrastödsarbetet Linköping - förebyggande föräldrastöd kortfattad historik Familjeprogram/föräldrakurser sedan 2000

Läs mer

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar? Varför bör vi erbjuda föräldrastöd under barnets hela uppväxt och vad vill föräldrar ha? Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: Eva Lindén Varför bör vi erbjuda

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för föräldrastöd Program för föräldrastöd 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,

Läs mer

Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet

Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet Camilla Pettersson Örebro län Länsstyrelsernas uppdrag ska under åren 2014-2017 stödja kommuner, landsting och andra föräldrastödjande i arbetet med

Läs mer

Amningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James

Amningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James Amningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James Amningskurs för blivande föräldrar Amningsutbildning för vårdpersonal Göteborg, 28 oktober 2014 i Göteborg och Södra Bohuslän Mölndals

Läs mer

marcela.puga@huddinge.se eva.nyberg@fou-sodertorn.se Familjecentralen Vårby FoU-Södertörn

marcela.puga@huddinge.se eva.nyberg@fou-sodertorn.se Familjecentralen Vårby FoU-Södertörn marcela.puga@huddinge.se eva.nyberg@fou-sodertorn.se Familjecentralen Vårby FoU-Södertörn Familjecentralen i Vårby Gård Familjecentral i den mångkulturella förorten Huddinge kommun Mångkulturell storstadsförort

Läs mer

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Göteborgsregionens Kommunalförbund

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Göteborgsregionens Kommunalförbund Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Göteborgsregionens Kommunalförbund 2014 09 17 I samband med att kommunfullmäktige antog 2013 års budgetmål fick Social resursnämnd i uppdrag att vara processägare

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

Hela staden socialt hållbar

Hela staden socialt hållbar Hela staden socialt hållbar Omfördelning, ojämlikhet och tillväxt Det skulle vara ett misstag att fokusera enbart tillväxt och låta frågan ojämlikhet sköta sig själv. Inte bara för att ojämlikhet kan vara

Läs mer

Välkomna till nätverksträffen Rätt stöd i rätt tid på rätt plats. Foto: Josefin Sejnelid

Välkomna till nätverksträffen Rätt stöd i rätt tid på rätt plats. Foto: Josefin Sejnelid Välkomna till nätverksträffen Rätt stöd i rätt tid på rätt plats Foto: Josefin Sejnelid Länssamverkan föräldrastöd Deltagarna i gruppen har ett strategiskt uppdrag i sin organisation eller i länet. Deltagare

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård

Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård Ulla Waldenström Institutionen för kvinnors och barns hälsa Karolinska Institutet Vem och vad ska styra vårdens innehåll? De trendkänsliga? Alla blivande

Läs mer

Varför föräldrastöd under hela barnets uppväxt?

Varför föräldrastöd under hela barnets uppväxt? Varför föräldrastöd under hela barnets uppväxt? Illustration: Eva Lindén Bilaga 2 Dokumentation av gruppdiskussion från dialogseminarie 7 december 2015, Örebro slott Reflektion och diskussion Som avslutning

Läs mer

Öppna förskolan Gläntan

Öppna förskolan Gläntan REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Öppna förskolan Gläntan Anette Tinnsten Rektor 2010-08-10 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som preciserats i verksamhetens arbetsplan. 9. Redovisning

Läs mer

Temadag om föräldrastöd, 12 maj Johanna Morin, Länsstyrelsen Skåne

Temadag om föräldrastöd, 12 maj Johanna Morin, Länsstyrelsen Skåne Temadag om föräldrastöd, 12 maj 2016 Johanna Morin, Länsstyrelsen Skåne Program 09.00 09:30 10:30 11:15 Förmiddagsfika och mingel Länsstyrelsens föräldrastödsuppdrag Johanna Morin, Folkhälsostrateg Länsstyrelsen

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Familjecentraler. -det är grejor det

Familjecentraler. -det är grejor det Familjecentraler -det är grejor det Sara Lindeberg, specialistläkare, Enheten för folkhälsa och social hållbarhet, Region Skåne Lars Olsson, leg. Psykolog, Kunskapscentrum för Barnhälsovård, Region Skåne

Läs mer

Utvärdering av verksamheten mammagrupperna

Utvärdering av verksamheten mammagrupperna Utvärdering av verksamheten mammagrupperna - En kvalitativ utvärdering Emerga Consulting AB, 2013 1 Innehåll Utvärdering av verksamheten mammagrupperna... 1 Inledning... 3 Mål med mammagruppsverksamheten...

Läs mer

Rutiner vid användande av

Rutiner vid användande av Centrala Barnhälsovården Göteborg Rutiner vid användande av Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS), åtgärder och dokumentation inom Mödra- och barnhälsovården Göteborg 2 Bakgrund Depression postpartum

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Samverkan Övergripande mål: Förskola och hem Deluppgift: Föräldraenkät Ingela Nyberg, Barn- och utbildningsförvaltningen,

Läs mer

amiljecentral Andersberg Generellt och riktat föräldraskapsstöd på Familjecentral Andersberg

amiljecentral Andersberg Generellt och riktat föräldraskapsstöd på Familjecentral Andersberg Generellt och riktat föräldraskapsstöd på F En mötesplats! Fen är en hälsofrämjande plats för samspel där Gävle kommun och Region Gävleborg samordnar resurser för att underlätta för föräldrar att mötas

Läs mer

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30 Socialkontoret Elisabeth Bengtsson Avdelningschef 08-57921257 Redovisning 2011-04-11 Sida 1 av 5 Länsstyrelsen i Stockholms län Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös väg mot en hållbar framtid Malmös väg mot en hållbar framtid En unik kommission för social hållbarhet Ojämlikhet i hälsa i Malmö p.g.a. sociala bestämningsfaktorer och samhällsstrukturer Ur direktiven till Malmökommissionen: Innovativa

Läs mer

Familjecentraler framgång och fall

Familjecentraler framgång och fall Familjecentraler framgång och fall Sätra i augusti 2016 En dröm Att människor lever i harmoni med varandra oavsett religionstillhörighet eller ras är det vackraste som finns. Med korset hänvisar jag till

Läs mer

Uppföljning av familjecentraler i Jönköpings län

Uppföljning av familjecentraler i Jönköpings län Bilaga 2 Uppföljning av familjecentraler i Jönköpings län Agneta Abrahamsson FoUrum Modell för verksamhetsuppföljning Inledning Självskattningsinstrument Slussningsstatistik Besöksstatistik Föräldraenkät

Läs mer

FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer. GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) www.grkom.se/fouivast

FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer. GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) www.grkom.se/fouivast FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) Samarbetspartners Medel till riktat föräldrastöd På uppdrag av regeringen har Statens folkhälsoinstitut fördelat

Läs mer

Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad

Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad Anteckning Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad 1. Jämlik vård, SWOT analys Anette Persson, utvecklingsledare, Christina Djäken.

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

Älvsjö Öppna förskola

Älvsjö Öppna förskola K V A L I T E T S G A R A N T I Älvsjö Öppna förskola Sid 1 (5) Öppna förskolan är öppen på heltid, med en heltidsanställd förskollärare och en på 80 %. Ledningen utgörs av förskolechef inom Solbergaskogens

Läs mer

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs MOTIONSUTLÅTANDE 2010-09-28 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Sid 1 (5) Dnr 77936 Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 30 mars

Läs mer

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren (c) Mats Berggren Mats Berggren Arbetat med föräldrastöd sedan 1997. Jämställdhetskonsult Startar och driver föräldragrupper i Stockholm. Arbetar med pappautbildning

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,

Läs mer

Kan vi förebygga övervikt och fetma i utsatta områden genom särskilt stöd?

Kan vi förebygga övervikt och fetma i utsatta områden genom särskilt stöd? Kan vi förebygga övervikt och fetma i utsatta områden genom särskilt stöd? Nordiska folkhelsekonferensen 27 augusti Jenny Sydhoff Programansvarig Handlingsprogram övervikt och fetma Stockholms läns landsting

Läs mer

Nationell målbeskrivning för psykologer för mödrahälsovård och barnhälsovård. Antagen , uppdaterad

Nationell målbeskrivning för psykologer för mödrahälsovård och barnhälsovård. Antagen , uppdaterad Nationell målbeskrivning för psykologer för mödrahälsovård och barnhälsovård Antagen 2007-09-21, uppdaterad 2016-01-22 Värdegrund Alla barn har rätt till goda och trygga uppväxtvillkor. Verksamhetsmål

Läs mer

Kartläggning av kommunernas arbete med föräldrastödjande insatser 2011

Kartläggning av kommunernas arbete med föräldrastödjande insatser 2011 2012-04-20 Kartläggning av kommunernas arbete med föräldrastödjande insatser 2011 Sammanfattning Under hösten 2011 genomförde Statens folkhälsoinstitut en kartläggning av arbetet med föräldrastöd i landets

Läs mer

Integrationsutskottet

Integrationsutskottet Integrationsutskottet Motion gällande: Hur kan Stockholms stad öka integrationen mellan olika stadsdelar och därmed minska känslan av utanförskap? Problemformulering Det finns extrema skillnader mellan

Läs mer

Sammanfattning av rapporten. Familjecentraler i Västra Götaland en utvärdering

Sammanfattning av rapporten. Familjecentraler i Västra Götaland en utvärdering Sammanfattning av rapporten Familjecentraler i Västra Götaland en utvärdering Agneta Abrahamsson Vibeke Bing Mikael Löfström oktober 2009 Familjecentralen den självklara mötesplatsen Socialstyrelsen föreslår

Läs mer

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 1 Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 2 Fritid Det traditionella föreningslivet upplevs som ett hinder med stora krav för medverkan, ibland annat vad gäller långsiktiga åtaganden och

Läs mer

A" anpassa och implementera e" föräldrastödsprogram 6ll somaliska föräldrar

A anpassa och implementera e föräldrastödsprogram 6ll somaliska föräldrar A" anpassa och implementera e" föräldrastödsprogram 6ll somaliska föräldrar Fatumo Osman, Sjuksköterska, universitetsadjunkt, doktorand, Högskolan Dalarna, Karolinska Ins;tutet Introduc;on Somali-svenska

Läs mer

Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren

Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren Mats Berggren www.mfj.se Män för Jämställdhet En ideell och partipolitisk obunden riksorganisation som verkar för jämställdhet och mot mäns våld. Ny generation föräldrar

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård

Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård BESKRIVNING AV ARBETSUPPGIFTER I NATIONELLA MÅLBESKRIVNINGEN Publicerad 2015, uppdaterad 2016 Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård Konsultation till personal angående

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära.

Läs mer

Kan danskarna bidra till ett friskare Sverige?

Kan danskarna bidra till ett friskare Sverige? Kan danskarna bidra till ett friskare Sverige? debatt Sven-Olof Isacsson 1 Finn Diderichsen 2 1 Professor emeritus i socialmedicin vid medicinska fakulteten, Lunds Universitet och ordförande i Malmökommissionen.

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Dir. 2008:67

Kommittédirektiv. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Dir. 2008:67 Kommittédirektiv Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap Dir. 2008:67 Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

Insatser från Barnhälsovården

Insatser från Barnhälsovården Insatser från Barnhälsovården - vid tidig upptäckt av psykisk ohälsa hos barn (och deras föräldrar). Victoria Laag Leg. psykolog Samordnare/verksamhetsutvecklare Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam

Läs mer

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar Psynk psykisk hälsa barn och unga Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar 2015-04-16 ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Psykisk hälsa hos barn och unga. Vad kommer hända framöver? Förväntningar

Läs mer

Kartläggning utifrån principöverenskommelse om samverkan i familjecentraler

Kartläggning utifrån principöverenskommelse om samverkan i familjecentraler Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Marie Gustafsson 2012-01-16 Sida 1 (3) Kartläggning utifrån principöverenskommelse om samverkan i familjecentraler Uppdraget Vilgotgruppens arbetsgrupp för barn-

Läs mer

Välfärd i förändring

Välfärd i förändring Linköping 7-8 februari 2008 Familjecentral - mångsidig och lärande mötesplats för barnfamiljer! i Linköping 7-8 7-8 februari 2008 LEDSTJÄRNA På familjecentralen ska alla mötas av en välkomnande atmosfär

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

DOULA SOM STÖD FÖR ENSAMSTÅENDE GRAVIDA KVINNOR

DOULA SOM STÖD FÖR ENSAMSTÅENDE GRAVIDA KVINNOR Organisation för doulor och förlossningspedagoger i Skandinavien PROJEKTET DOULA SOM STÖD FÖR ENSAMSTÅENDE GRAVIDA KVINNOR genomfördes i Göteborg från maj 2006 till mars 2007. Med finansiering från EU:s

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta

Läs mer

Hälsoutvecklingen utmanar. Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012

Hälsoutvecklingen utmanar. Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012 Hälsoutvecklingen utmanar Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012 Framtidens patient oavsett vårdbehov Har makt och starkare ställning Är aktiv, påläst och delaktig Efterfrågar e-hälsotjänster för ökad

Läs mer

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR BARN OCH UNGDOMAR Övergripande inriktning av landstingets arbete I folkhälsoarbetet är landstingets primära uppgift att verka för en god vård och hälsa på lika villkor. Inom området barn och ungdomar ska

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen?

Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen? Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen? Familjecentrerat arbetssätt för goda uppväxtvillkor Seminarium 4:6 Onsdag 18maj, klockan 13:15-14:15 Medverkande: Bo Niklasson sektorschef, Göteborgs

Läs mer

Utvärdering av projektet Utlandsfödda kvinnor som doulor och kulturtolkar

Utvärdering av projektet Utlandsfödda kvinnor som doulor och kulturtolkar !!" Utvärdering av projektet Utlandsfödda kvinnor som doulor och kulturtolkar Förord Hälsan i Västra Götaland är generellt sett god men ojämlikt fördelad mellan geografiska områden, mellan socioekonomiska

Läs mer

Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse inom området psykisk hälsa 2016

Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse inom området psykisk hälsa 2016 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Doulan fick mig att våga föda igen

Doulan fick mig att våga föda igen Allt fler par och ensamstående gravida väljer att ha med en doula under sin förlossning. En doula är en kvinna som har erfarenhet av barnafödande och som finns med under en förlossning enbart med uppgift

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Föräldrastöd i Angered en översikt

Föräldrastöd i Angered en översikt Föräldrastöd i Angered en översikt 0-5 6-12 13-18 Specialist Spädbarnsgruppen, Angered Spädbarns, Hjällbo Oliv/trappan Strategi (ADHD) IBS-skola Tematräffar Arbete med närvaro i skolan Oliv/trappan Strategi

Läs mer

Folkhälsovetenskap. ett exempel. Amning. Clara Aarts, lektor Institutionen för Folkhälsa och Vårdvetenskap

Folkhälsovetenskap. ett exempel. Amning. Clara Aarts, lektor Institutionen för Folkhälsa och Vårdvetenskap Folkhälsovetenskap ett exempel Amning Clara Aarts, lektor Institutionen för Folkhälsa och Vårdvetenskap Nivåer i folkhälsoarbete Folkhälsoarbete för amning sker på alla nivåer: Samhällsnivå, nationellt

Läs mer

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014 Månadsbladet nr 4, april 2014 NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD Barn i Sverige har rätt till en likvärdig vård för sin fysiska, psykiska och sociala hälsa oavsett var de bor. Barnhälsovården har en särskilt

Läs mer

Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde

Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde 1 Rädda Barnen - Barnrättsorganisation Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd förlossningsvård

Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd förlossningsvård Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (5) 2012-05-22 p 9 Handläggare: Maria State Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

Aborter i Sverige 2011 januari juni

Aborter i Sverige 2011 januari juni HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011 Aborter i Sverige 2011 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Aborter i Sverige 2011 Januari-juni Preliminär

Läs mer

Dagordning 20/8. Kl 08.30 10.00

Dagordning 20/8. Kl 08.30 10.00 Kl 08.30 10.00 Dagordning 20/8 Inledning bakgrund presentation Genomgång av nätverkets och vars och ens/varje verksamhets uppdrag 10.00 10.20 Fika 10.20 12.30 Idéer om nya former och arenor för föräldrastöd

Läs mer

Våld i nära relationer med fokus på barnet

Våld i nära relationer med fokus på barnet Kunskapscentrum för barnhälsovård Våld i nära relationer med fokus på barnet Andreas Andersson, leg psykolog Pernilla Arvidsson, socionom leg psykoterapeut Projektets syfte Uppmärksamma barn som upplever

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer