Konstruktion och byggnadsteknisk uppbyggnad illustreras i bilagorna 1 (plan) och 2 (sektion).

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konstruktion och byggnadsteknisk uppbyggnad illustreras i bilagorna 1 (plan) och 2 (sektion)."

Transkript

1 Landsarkivet i Lund Kv Arkivet 1, tillbyggnaden Översiktlig teknisk beskrivning Teknisk uppbyggnad Konstruktion och byggnadsteknisk uppbyggnad illustreras i bilagorna 1 (plan) och 2 (sektion). Byggnadsstomme: Byggnadsstommen är utförd av platsgjuten betong med gavelväggar och tvärgående väggar som vertikala bärverk. Cc- avståndet mellan de bärande väggarna är 4.65 m, i de yttersta facken mot gavelväggarna något mindre. Väggarna går från långsida till långsida, med ett avbrott i mitten på en bredd av 1.56 m. Bjälklagen, som är kraftigt armerade, bär i byggnadens längsriktning. De bärande tvärgående väggarna är dubbelarmerade vertikalt och horisontellt. Bjälklagstjocklekar: Bjälklag över källare/plan mm, bjälklag över plan 2 och mm, bjälklag över plan mm. I bjälklagens underkant finns slitsar, ursparningar, som utförts vid gjutningen. I dessa har armaturer fällts in. Betongbjälklagen har formats vid gjutningen med skivor, vilket ger avtryck med kvadratiskt rutnätsmönster på betongbjälklagens undersida. Väggtjocklek tvärgående betongväggar: 150 mm. Tjocklek för de bärande gavelväggarna: 150 mm. Lokalt runt ventilationsschakt har betongen gjutits ut som pilastrar mot teglet. Golvkonstruktion källare: Från ovansidan räknat 50 stålglättad överbetong, 150 lecafyllning, 100 konstruktionsbetong. I lägen för ursparningar i golvet har överbetongen gjutits ned till konstruktionsbetongen, utan lecafyllning. 1

2 Grundläggning: Längsgående betongsulor under bärande väggar och ytterväggar. Takkonstruktion: Uppstolpade takstolar på betongbjälklag (bjälklag över plan 4). På bjälklagets ovansida har man isolerat med mineralullsmatta, som kompletterats senare med lösull. Total isolertjocklek ca mm. Yttertak: Papptäckning, underlagspapp, råspont. Invändig avvattning med relativt kraftig taklutning. Detta syns dock inte utåt eftersom tegelskalmuren dragits upp över taknivån. Ytterväggar långsida: Utfackningsvägg (d.v.s. icke bärande) med skalmur av halvstens (120 mm) tegel, 10 luftspalt, 100 mm träullskiva, 15 puts. Putsen har på insidan strukits med bituminös beläggning (asfalt), som fuktspärr. Innanför putsen finns en uppregling med 120 mm stålreglar, mot vilka en gipsskiva med aluminiumfolie fästs på insidan. I regelskiktet har ventilationskanaler (tilluft) i det ursprungliga ventilationssystemet dragits. Ytterväggar gavelsidorna: Skalmur av halvstens tegel, fingerspalt, 100 mineralull, 120 schakt/luftspalt, 150 betong. Ytterväggar ovan bjälklag över plan 4: Innanför den utvändiga skalmuren har murats en skalmur av halvstens tegel. De båda skalmurarna är inte hopmurade i förband. Ytterväggar i trapphuset: Utvändig skalmur av halvstens tegel, 50 mineralull, inre bakmur av halvstens tegel. 2

3 Innervägg i trapphuset: Halvstens tegel Horisontell stabilisering: Horisontell stabilitet för vindbelastning mot byggnadens långsidor erhålls via de tvärgående betongväggarna. Kapaciteten för lastupptagning i denna riktning är betydligt större än de belastningar som kan uppträda. Kapaciteten att ta upp horisontella krafter mot gavelsidorna är något mer begränsad, eftersom det inte finns några betongväggar som är parallella med långsidorna. För vindlaster mot gavelsidorna kan kraftupptagning för horisontell stabilitet antas ske på följande vägar: I de längsgående ytterväggarnas tegelmurverk. En förutsättning för detta är att vindlasten i praktiken kan föras på murverket genom mekanisk förankring, t.ex. via kramlor. Genom styvhet i de tvärgående betongväggarna, vilka är kraftigt armerade. De är dock orienterade på ett sätt som medför att styvheten är låg i den aktuella riktningen. Men samverkan mellan väggar och bjälklag, med böjstyva knutpunkter och det faktum att det finns ett stort antal tvärgående väggar samtidigt som den vindutsatta ytan är relativt liten på gavelsidorna kan innebära att de tvärgående väggarna trots allt har betydelse för horisontalstabilisering vid vindlast mot gavelsidorna. Tegelfrågor: Tillbyggnadens fasader har byggts med halvstens tegelmurverk, s.k. skalmurar, en som blev vanlig i Sverige på 1950-talet. Fram till mitten av 1960-talet byggdes skalmurar normalt utanpå en så kallad bakmur, ofta av lättbetong, tegel eller betong. Från slutet av 1960-talet och början av 1970-talet blev det ovanligt med bakmur av stenmaterial (förutom gavelväggar med bärande betong) och teglet kom mer och mer att användas som fasadskal i utfackningsväggar med träregelstommar. I I skalmurar bär tegelmurverket endast vertikallast från ovanliggande murverksdelar. För att skalmurar ska kunna ta upp vindlast när det blåser mot eller från fasaden, och emellanåt även för att dom ska kunna bära tyngden av ovanliggande murverkspartier, måste dom vara förankrade till den bakomliggande byggnadsstommen. Genom förankringen förs i detta fall de vindlaster som träffar tegelskalet till betongväggar och betongbjälklag. Skalmurarna på långsidorna är sannolikt endast kramlade till bjälklagskanter och tvärgående betongväggar och inte till den stålregelstomme som finns innanför träullskivan. På gavelsidorna kan kramlor vara mer utspritt placerade. Enligt 3

4 hänvisning på K-ritningar ska kramlingen ha föreskrivits på en K-ritning med föreskrifter. Denna ritning har inte funnits tillgänglig vid utredningsarbetet. Vid samtal med Kjell Lundblad, ansvarig konstruktör för tillbyggnaden 1971, i december 2010 framgick att kramling sannolikt utförts med varmförzinkat järn, i storleksordning 4 st/m 2. Varmförzinkning anses idag vara otillräckligt som korrosionsskydd för kramlor i skalmurar, varför förstärkning av horisontalförankringen sannolikt erfordras. Det finns särskilt framtagna renoveringskramlor för detta ändamål och denna typ av förstärkningsåtgärder kan utföras utan att det syns i fasaderna. Kostnaderna för detta kan normalt betecknas som måttliga. I samband med att man började bygga fasader med halvstens tegelskalmurar började man också armera dessa i de horisontella fogarna. Fram till omkring 1980 användes normalt icke rostfri armering. De första decennierna efter murningen skyddar murbruket normalt armeringen från att rosta. Denna korrosionshämmande egenskap tappar bruket successivt, varefter korrosionsprocessen inleds. Vid korrosionen utvidgas järnet kraftigt, varvid skador uppstår i fogar och tegelstenar ( rostsprängning ). Det finns utförda omfogningar i fasaderna som tyder på att på att rostsprängningar förekommit. I utredningsarbetet har undersökning med metalldetektor utförts i två lägen på fasad mot öster. Därvid detekterades armering i fog över fönsteröppning i bottenplan, i fasadens norra del. Vidare gav detektorn utslag för armering i två fogar i bottenplan, belägna ett tiotal meter söder om nämnda fönster. Detta innebär att man får räkna med att tegelmurverket är armerat längs långsidorna generellt. I den mån det ligger icke rostskyddad armering i fogarna kommer de att orsaka rostsprängningar framöver. Förloppet accelererar efterhand och hållbara renoveringar i detta avseende innebär att all icke rostfri armering avlägsnas. De renoveringsåtgärder som krävs för att åtgärda denna typ av problem kräver omsorg och hantverksskicklighet, varför kostnaderna kan bli kännbara. Föreskrifter beträffande armering av tegelmurverket kan antas också finnas på ovannämnda K-ritning som innehåller uppgifter om kramling. Skalmurarna på Landsarkivets tillbyggnad är murade med tegel från Helsingborgs Ångtegelbruk. Helsingborgsteglet tillverkades av en skifferlera, som är äldre än den isälvslera som vanligtvis använts för tegeltillverkning i svenska tegelbruk. Den aktuella leran krävde högre bränningstemperatur, ca 1150 grader jämfört med ca 1000, vilket medförde att Helsingborgsteglet fick särskilt hög tryckhållfasthet. Bränningstemperaturen var emellanåt så hög att en del tegel börjat sintra i ytan. Karakteristiskt för tegelsorten är också att det bränts med reducerande bränning, d.v.s. syreunderskott i ugnen, vilket medför att rödbrännande leror skiftar i kulör mot en mörkbrun eller brunsvart nyans. Den mörka nyansen är resultat av lerans egenskaper och förhållanden vid bränningen, inte resultat av tillsats av mangan, vilket använts i andra tegelbruk för att ge mörkt bruna och svartbruna nyanser i tegel som tillverkas av rödbrännande leror. 4

5 Den hårda bränningen ger förutom hög hållfasthet den egenskapen att teglet suger anmärkningsvärt lite vatten. Hög hållfasthet och låg vattensugning medför att helsingborgsteglet har mycket stor frostbeständighet. Denna egenskap betydde att helsingborgstegel ofta togs till i lägen där fasaderna utsattes för svåra frostpåkänningar. Nybergs val att utforma tillbyggnaden utan utkragande takfot och med fasadtegel som går ned i mark utan övergång till sockel av annat material strider mot de tekniska rekommendationer som ingenjörskåren och den svenska tegelindustrin normalt gav under den aktuella perioden. Uppfattningen att dessa tekniska lösningar är olämpliga hänger sannolikt samman med att tegelproduktionen genomgått omfattande förändringar under efterkrigstiden, förändringar som medförde mer rationell produktion, men i praktiken också att frostbeständigheten i teglet kunde bli lidande. Erfarenhetsmässigt kan dock sägas att helsingborgsteglet hållit tidigare standard i detta avseende tills tegelbruket lades ner några år in på 1970-talet. De betongplattor som lades på mark intill fasaderna 1988 bedöms på grund av teglets goda frostbeständighet inte nödvändiga med tanke på risken för frostskador i teglet. Helsingborgsteglets låga vattensugning medförde vidare att man var tvungen att använda murbruk med starkt hydrauliska egenskaper. Man kan därför förmoda att det är ett bruk med hög cementhalt som använts, vilket också stämmer med dess kulör. Huruvida man vid murningen i praktiken erhållit särskilt hög hållfasthet i murverket är dock en öppen fråga. I slitsen för de horisontellt orienterade fönstren har ju järnprofiler satts in som stöd i efterhand. Detta förhållande kan möjligen (men behöver inte nödvändigtvis) vara tecken på att hållfastheten i murverket inte är anmärkningsvärt hög. I dag finns en praxis i byggbranschen att man inte utför så långa fasader med skalmurar som Landsarkivets tillbyggnad utan så kallade dilatationsfogar. Detta beror på att tegelmurverket har begränsad förmåga att klara de rörelser som sker i murverket, när temperatur- och fuktförhållanden varierar. I många fall utförs dilatationsfogar redan i fasader med 15 m längd, vilket ska jämföras med tillbyggnadens längd, ca 33 m. 1 Dilatationsfogar görs med en vertikalt genomgående fog i hela murverkets höjd. Murverket delas därigenom upp i konstruktivt skilda sektioner, och varken armering eller murbruk ska vara genomgående. Dessa fogar utförs normalt med elastisk fogmassa i ytan. Genom det avvikande materialet och det faktum att fogen är vertikalt genomgående utgör dilatationsfogar ett främmande element i tegelmurverken och ett utseendemässigt problem. Ytterligare problematiskt blir det 1 Moderna tegeldetaljer, T Gustavsson, Arkus förlag, Behovet av dilatationsfogar i skalmurar hänger samman med att dessa i praktiken är s.k. kallmurar, som praktiskt taget helt följer utetemperaturen. I äldre murverk, fullmurar, medförde förbandsmurningen en sammanhållande och sprickfördelande effekt. Murning med kalkbruk gav också murverket större deformationskapacitet. 5

6 hela på grund av att fogmassorna efter några år normalt blir sjaskiga och missfärgade. Den praxis som säger att fasader som är ca 15 m eller mer bör utföras med dilatationsfogar bygger enligt resultat från forskningsprojekt på LTH på förutsättningen att de är endast ca 3 m höga. 2 Enligt samma undersökning är förhållandet mellan skalmurars längd och höjd en väsentlig faktor för hur långa fasader som kan muras utan ökad sprickrisk, för en 12 m hög mur kan betydligt längre fasader accepteras. Landsarkivets tillbyggnad utgör därför ett pedagogiskt och användbart exempel på de förhållanden som beskrivits i LTH-projektet. Förutom längd/höjdförhållandet finns en del andra faktorer som är viktiga för hur långa fasader som kan byggas utan dilatationsfogar, bl.a. förekomsten av fönsteroch andra muröppningar. Landsarkivets slutna fasader är gynnsamma, om man haft stora öppningar i murverket hade riskerna för sprickbildning i murverket ökat. Murbruk på tillbyggnaden har, i likhet med Lewerenz Markuskyrkan i Björkhagen och Nybergs egen Klockarebackens kapell i Höör, dragits ut på teglet i fasad. Av den antikvariska förundersökningen framgår att utdragningen av fogbruk på teglet avsågs att bidra till ökad patina, och att denna effekt efterhand skulle öka genom att vittring och sönderfrysning skulle ske i bruket. Också den ursprungliga avtäckningen med cortenstål i murkrönet, som ersattes med plåtbeslag kring 1995, avsågs bidra till patinering. Genom att man dragit ut bruket på teglet döljs också effektivt att murverket är murat i ett renodlat löpförband med halv stens förskjutning ( skorstensförband ). På så sätt har man kunnat kamouflera åtminstone för den initierade betraktaren att muren är en skalmur och inte en fullmur, utan att behöva mura in koppytor som kapats på mitten. 3 Till detta bidrar att man placerat fönstren långt in i väggtvärsnittet och murat in teglet med en stens djup som en ram runt fönstren. Därigenom upplevs muren mer som en homogen fullmur med minst en stens djup än som den halvstens skalmur den är i den normala väggsektionen. Metoden att dra ut fogbruk på teglet strider mot hur murningshantverk normalt lärs ut, och man kan anta att det funnits ett motstånd bland hantverkarna att dra ut bruket på det högt ansedda helsingborgsteglet. Förändringspotential, möjligheter och begränsningar avseende byggnadsstommen Den platsgjutna betongstommen har ett övermått av bärförmåga avseende 2 Trettio meter långa tegelfasader utan dilatationsfogar, Bygg & Teknik nr 8/05, M Molnar, J Jönsson, T Gustavsson 3. På en arkitektritning (41:1) från uppförandet anges att endast hela tegelstenar skulle muras in, d.v.s. tegel fick inte huggas. Föreskriften överensstämmer med föreskrifter vid byggandet av S:t Petrikyrkan i Klippan. 6

7 vertikallast och för vindlaster mot långsidan. Det finns således relativt stora möjligheter att göra förändringar som minskar kapaciteten i dessa avseenden. Det innebär att det är föga komplicerat ur konstruktiv synpunkt att ta bort relativt omfattande delar av de tvärgående väggarna om man avväxlar för de laster som de tagit upp till angränsande delar som bibehålls. 4 När det gäller horisontell stabilitet för vindlaster mot gavelsidan är tillbyggnadens kapacitet mer begränsad. Det innebär att det kan vara nödvändigt att vid stora ingrepp i den gjutna betongstommen ersätta den styvhet för vindlaster mot gavelsidorna som de tvärgående väggarna kan ha. Denna typ av förstärkning kan utföras med stålprofiler i anslutning till ytterväggarnas insidor i något läge på ömse sida av byggnaden. I den mån förstärkning erfordras, vilket bör avgöras i en mer detaljerad analys, bedöms de erforderliga insatserna vara relativt begränsade. I samband med en ombyggnad för nya funktioner är det ändamålsenligt att förbättra värmeisoleringen i ytterväggarna på långsidorna. Men den nuvarande sammansättningen har väggen ett U-värde av ca 0.8. Det är fukttekniskt sett tveksamt att tilläggsisolera på insidan innanför befintlig träullskiva. Denna skiva innehåller organiskt, och därmed fuktkänsligt, material, som kan fuktas ned vid regngenomslag genom teglet. Som alternativ kan prövas alternativet att man tar bort träullskivan och murar en invändig lättbetongmur. En invändig mur med 200 mm djup skulle exempelvis medföra ett U-värde av Om man tar bort träullskivan enligt ovan erhålls sannolikt också möjlighet att rensa bort icke rostfri armering i teglet från insidan på byggnadens långsidor. Att utföra detta från insidan skulle sannolikt medföra lägre kostnader än om man tar bort den utifrån. Den största fördelen med detta utförande torde dock vara att riskerna för förvanskning av fasaderna vid borttagning av armeringen skulle kunna elimineras. I den mån det ligger armering i tegelfasaderna på gavelsidorna måste den i vilket fall som helst tas bort från utsidan. Förändringspotential, möjligheter och begränsningar avseende tegelskalmurarna Vindlastupptagning: För att skalmurarna ska kunna ta upp de vindlaster som kan belasta väggarna när vinden ligger an i vinkelrätt riktning gentemot fasad måste de som nämnts vara förankrade i betongstommen. 4 Att det är konstruktivt okomplicerat behöver dock inte innebära att det är utan komplikationer produktionstekniskt, att såga och demontera betongdelar från en konstruktion kan t.ex. vara ett tidsödande arbete. 7

8 Tegelmurverkets behov av förankring i byggnadsstommen medför att förändringarna av betongbjälklag och bärande betongväggar bör begränsas, alternativt krävs förstärkningar som ersätter betongens konstruktiva funktion. Betongstommens avstyvande och förankrande funktion kan upprätthållas om man begränsar rivning så att tillräckligt stor bredd av tvärgående väggar och anslutande bjälklag närmast fasaderna bibehålls. Alternativt kan nya bärverk av stål sättas in för att ersätta den konstruktiva funktion som i befintlig byggnad i detta avseende upprätthålls av betongstommen. Möjligheter att ta upp nya fönsteröppningar: Öppningar i skalmurar kan vid nyproduktion göras oarmerade om dessa är maximalt 2.0 m långa och påmurningen är minst 0.5 m hög. Motsvarande konstruktionsprincip bör kunna tillämpas för nyupptagna fönsteröppningar på tillbyggnaden. Om öppningar som inte uppfyller nämnda villkor ska tas upp måste avväxling göras, vilket i detta fall torde betyda inläggning av stålprofiler. Vid komplettering med nya öppningar i murverket kan det finnas anledning att iaktta försiktighet så att tegelmurarnas gynnsamma geometriska karaktär av i stort sett obruten skiva med avseende på kapacitet att ta upp rörelser utan sprickbildning inte spolieras. Kapaciteten i detta avseende skapas som nämnts bland annat av det gynnsamma höjd/längdförhållandet. Om skivan styckas upp för mycket genom stora slitsar i vertikal eller horisontell riktning äventyras denna egenskap. Exempelvis skulle horisontella fönsterband längs hela långsidorna betyda att sprickriskerna ökar drastiskt. Däremot skulle sannolikt fasaderna hålla bättre för fönsteröppningar belägna nära mitten på långsidorna, och endast små öppningar i närheten av hörnen. De allra flesta murverk får dock förr eller senare sprickor, och måttlig sprickbildning kan under vissa förutsättningar vara acceptabelt. Främst handlar de förutsättningarna om: att skalmurar även efter uppsprickning måste vara tillräckligt horisontalförankrade i alla delar att vatten som tränger in vid regngenomslag i muren leds ut och inte vållar fuktskador att murverket har tillräcklig frostbeständighet. Vid ombyggnad bör ändå en förutsättning vara, med hänsyn till de aktuella fasadernas arkitektoniska kvaliteter, att i största mån bibehålla tegelfasadernas karaktär av skiva med gynnsam geometri för att klara de temperaturrörelser som teglet utsätts för. 8

9 De tekniska förutsättningarna beträffande möjligheterna att ta upp fönsteröppningar i fasaderna innebär således att: nya öppningar begränsas till att vara maximalt 2,0 m långa över nya öppningar ska det finnas minst 500 mm murverk avståndet mellan intilliggande fönsteröppningar är minst ca 500 mm fönsteröppningarna placeras geometriskt så att deras inverkan på fasadernas möjligheter att ta upp temperaturrörelser minimeras. Detta medför att fönsterstorlek och placering bestäms i en interaktiv process där såväl funktion som tegelmurverkets tekniska karakteristika beaktas. Tekniskt sett kan tillräckligt stora fönster tas upp för att bostäder ska kunna inredas, framförallt om begränsad sprickrisk kan accepteras, med förutsättningar enligt ovan. Frågan om ombyggnad till bostadsändamål ska accepteras kan således framförallt betraktas som en gestaltningsfråga, där behandlingen av teglets materialitet och fasadernas karaktär av nästan obrutna skivor är väsentliga komponenter. Ändringsstrategier Nedan redogörs för tre olika principer avseende ingrepp i byggnadsstommen i samband med ombyggnad för andra ändamål. De konstruktiva ingrepp som krävs i respektive fall har utretts överslagsmässigt och beskrivs i text och skisser. För samtliga tre alternativ gäller att de förändringar som görs bör göras på sätt som vidareför Nybergs strävan att arbeta med materialitet och materialverkan samt konstruktivt uttryck och hantverksmässig omsorg om detaljer. Detta kan ske exempelvis genom val av fönster, inplacering av fönster i väggtvärsnitt, val av stomförstärkning och utformning av ståldetaljer vid stomförstärkning. Men det kan också handla om att åter synliggöra eller ta tillbaka kvaliteter som funnits ursprungligen i tillbyggnaden, t.ex. cortenstålsavtäckning i murkrön och inredningsdetaljer i trapphuset. Ändringsstrategi 1, indragen ny fasad ovan befintligt tak, förhöjt tak i inre del Ändringsstrategi 1 innebär påbyggnad i ett femte plan, med en indragen fasad. Förändringar avseende stommen visas i bilaga 3 (plan) och 4 (sektion). En avsikt med denna förändring är att man ska kunna undvika att ta upp fönster i ytterväggarna i plan 4. Plan 4 och 5 förutsätts i detta fall inrymma en festlokal som förses med indirekt ljus i plan 4. Bärningsprinciperna för en påbyggnad med indragen fasad i plan 5 framgår av tvärsektion i bilaga 4. Konstruktivt löses denna typ av förändringar med balkar som 9

10 bär fasad och nytt tak på de tvärgående betongväggarna. Byggnadens kapacitet att klara tillkommande belastningar på detta sätt är mycket stor och utgör i praktiken inte någon begränsning. På grund av avvattningsproblematik bör yttervägg i plan 5 och bjälklagsuppbyggnad i bjälklag över plan 4 utföras med icke organiska, stenbaserade material. Ändringsstrategi 2, påbyggnad med indragen fasad i plan 5 Även i förändringsstrategi 2 görs en påbyggnad med ny, indragen fasad ovan befintligt tak. Förändringar avseende stommen visas i bilaga 3 (plan) och 5 (sektion). En avsikt också med denna förändring är att man ska kunna undvika att ta upp fönster i ytterväggarna i plan 4. Plan 4 och 5 förutsätts i detta fall inrymma bostäder, i form av etagelägenheter. Dessa kommer inte att ha fönster i plan 4, utan förses med indirekt ljus från fasaderna i det påbyggda plan 5. Ljus kan i plan 4 också erhållas från takfönster. Bärningsprinciperna för detta alternativ har stor likhet med motsvarande för ändringsstrategi 1; de påbyggda fasaderna och taket bärs av balkar som belastar de bärande, tvärgående betongväggarna. I ändringsstrategi 2 tillkommer att man bygger upp ett bjälklag för etagelägenheternas övre plan. Byggnadens kapacitet att klara tillkommande belastningar på detta sätt är på samma sätt som för ändringsstrategi 1 mycket stor och utgör i praktiken inte någon begränsning. På grund av avvattningsproblematik bör yttervägg i plan 5 och bjälklagsuppbyggnad i bjälklag över plan 4 utföras med icke organiska, stenbaserade material. Ändringsstrategi 3, genomgripande förändring av inre betongstomme Den bärande stommen har stor överkapacitet för att ta hand om vertikala belastningar och vindlaster som är riktade vinkelrät mot tillbyggandens långsidor. Ändringsstrategi 3 har undersökts för att exemplifiera förändringspotentialen i detta avseende. Förändringar avseende stommen visas i bilaga 6 (plan) och 7 (sektion). I alternativet tas stora delar av den inre betongstommen bort, i syfte att skapa en publik lokal i tre våningars höjd, i plan 1-3. Den publika lokalens planmått blir ca 10.8x18.5 m. Ändringsstrategi 3 kan också kombineras med att plan 4 och en påbyggnad i ett femte plan utförs med bostäder, på motsvarande sätt som i ändringsstrategi 2. 10

11 Bild 1. Tegelfasaden går upp över taket, som avvattnas invändigt. 11

12 Bild 2. Runt fönstren har murats en ram med koppytor i fasad. Fönstren sitter indragna så att en stens längd tegel exponeras i smygen 12

13 Bild 3. Järnpelarna i fönsterslitsarna har satts in i efterhand, enligt förantikvariska undersökningen på grund av sprickbildning i murverket. Foto: Mattias Hedberg 13

14 Bild 5. Teglet är murat ned i mark utan övergång till annat material. Bild 6. I sydvästra hörnet finns en smärre skada i murbruket under anläggningsskiftet. 14

15 Bild 7. Vid fönster i fasad mot öster finns en sprickbildning i första liggfog över öppningen, vilken antyder att det finns armering som börjat rosta. Vid undersökning med metalldetektor har järn detekterats i detta läge samt i två lägen ca 10 m från fönstret. 15

16 Bild 8. Fasaderna mot väster och öster är ca 33 m långa och 12 m höga. Det finns inte några dilatationsfogar i murverket. Foto: Lars Berlin/Lotta Nordén Lund den 6 december 2010 Tomas Gustavsson Tomas Gustavsson konstruktioner AB Adelgatan 1B Lund , tioner.se, 16

17 Bilagor: 1. Befintlig byggnad, byggnadsstomme och ytterväggar, plan, relationsskiss 2. Befintlig byggnad tvärsektion, relationsskiss 3. Ändringsstrategi 1 och 2, plan 4 4. Ändringsstrategi 1 och 2, tvärsektion 5. Ändringsstrategi 3, plan Ändringsstrategi 3, tvärsektion Bilagorna 7-13 utgörs av utsnitt från ritningar, Bernt Nyberg: 7. Murningsschema, fasadprinciper högra delen av ritning 41:1 8. Murningsschema, fasadprinciper vänstra delen av ritning 41:1 9. Detaljsektion i normalsektion, undre del, ritning 99:31 (sektion långsida) 10. Detaljsektion i normalsektion, övre del, ritning 99:31 (sektion långsida) 11. Detaljsektion i ordnarrum, undre del, ritning 99:32 (sektion långsida vid fönster) 12. Detaljsektion i gavelsektion, undre del, ritning 99: Sektion genom trapphusdel, övre del, ritning 99:36 Litteraturhänvisningar: Landsarkivet i Lund, Antikvarisk förundersökning, Erika Martin, Moderna tegeldetaljer, Tomas Gustavsson, Arkus förlag, 2008 Modernismens tegelfasader, Tomas Tägil, Tomas Gustavsson, Kristina Bergkvist, Björn Magnusson Staaf, manus, ännu ej utgiven, avses komma ut på Arkus förlag Reparation av murade fasader med korrosionsskador, Tomas Gustavsson, Johan Jönsson, Miklos Molnar, Svensk Byggtjänst

Underhåll av tegelfasader från 1960-1975

Underhåll av tegelfasader från 1960-1975 Underhåll av tegelfasader från 1960-1975 Tomas Gustavsson, byggkonstruktör, aktiv i SPEF: s kursverksamhet, e-post: tomas@konstruktioner.se Helt dominerande underhållsfråga under perioden: Skador p.g.a.

Läs mer

Viktiga aspekter vid renovering:

Viktiga aspekter vid renovering: Reparationsmetoder Viktiga aspekter vid renovering: Risker för olycksfall och ras Arbetarskydd och arbetsmiljö Stora renoveringskostnader kan förväntas Ta tillvara kulturella värden i fastighetsbeståndet

Läs mer

Vilka följder fick de byggtekniska förändringarna?

Vilka följder fick de byggtekniska förändringarna? Vilka följder fick de byggtekniska förändringarna? Fullmurade tegelkonstruktioner - bärande och klimatavskiljande Skalmurar - yttre fasadskikt i funktionsuppdelad vägg Bärande funktionen togs omhand av

Läs mer

Konditionsbedömning av tegelfasader från 1940-1975

Konditionsbedömning av tegelfasader från 1940-1975 Konditionsbedömning av tegelfasader från 1940-1975 Informationskällor - ritningar och beskrivningar: Konstruktionsritningar planritningar konstruktionsdetaljer ritning K1 allmänna anvisningar Arkitektritningar

Läs mer

Tekniska detaljlösningar

Tekniska detaljlösningar Tekniska detaljlösningar - Fasadtegel med bakmur av tegel eller andra stenmaterial Tomas Gustavsson Föreläsningen bygger till stor del på innehållet i boken Moderna tegeldetaljer, som ges ut av stiftelsen

Läs mer

Översiktlig teknisk beskrivning; byggnadsstomme och klimatskal

Översiktlig teknisk beskrivning; byggnadsstomme och klimatskal Folkparken i Lund Edmanska huset Översiktlig teknisk beskrivning; byggnadsstomme och klimatskal Nedanstående beskrivning baseras på ritningsunderlag från Bengt Edman (arkitektritningar) och Kjell Magnusson

Läs mer

Murverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning. Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter:

Murverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning. Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter: Murverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter: Värmeisolering (U-värde) Skapa lufttäthet Hindra utifrån kommande fukt Stoppa inifrån kommande fukt Förhindra kapillärsugning

Läs mer

Utbildningsplan Murning klass I start 16 nov 2010

Utbildningsplan Murning klass I start 16 nov 2010 1 Utbildningsplan Murning klass I start 16 nov 2010 Dag I Innehåll Ansvarig 09.30-10.00 Kaffe 10.00-10.40 Lagar och förordningar Genomgång av gällande lagar, förordningar och regler som gäller för: - Ansvar

Läs mer

Arbetsanvisning Ergotherm Ergotherm Plus 350

Arbetsanvisning Ergotherm Ergotherm Plus 350 Lättklinkerblock med isolering Finja Betong Arbetsanvisning Ergotherm Ergotherm Plus 350 För Ergotherm Plus 400 hänvisas till separat arbetsanvisning. Produktfakta Normalblock 10 600 195 Hörn-/avslutningsblock

Läs mer

Murma Armering. Brictec murverksarmering utvecklad speciellt för armering av murverk. BSAB 96 FS Augusti 99

Murma Armering. Brictec murverksarmering utvecklad speciellt för armering av murverk. BSAB 96 FS Augusti 99 BSAB 96 FS Augusti 99 Murma Armering Brictec murverksarmering utvecklad speciellt för armering av murverk Brictec murverksarmering eliminerar risken för rostskador i armerade murverk. Att använda Brictec

Läs mer

Byggnadsteknisk utformning

Byggnadsteknisk utformning Murverk- Material, konstruktion, hantverk Byggnadsteknisk utformning Samspel arkitektur-byggnadsteknik-hantverk (Hur) kan vi idag använda tegel, murverk och puts i fuktsäkra energisnåla lufttäta funktionella

Läs mer

Murverksskador. Reparation av skador i murverkskonstruktioner. Reparation av skadade balkar i skalmurar. Reparation/omfogning av murverksfogar

Murverksskador. Reparation av skador i murverkskonstruktioner. Reparation av skadade balkar i skalmurar. Reparation/omfogning av murverksfogar BSAB 96 FS November -08 Murverksskador Reparation av skador i murverkskonstruktioner Reparation av skadade balkar i skalmurar Reparation/omfogning av murverksfogar Reparation av grova sprickor i murverk

Läs mer

www.valdahus.se Vår devis: Långsiktig hållbarhet kräver robusta konstruktioner!

www.valdahus.se Vår devis: Långsiktig hållbarhet kräver robusta konstruktioner! www.valdahus.se Vår devis: Långsiktig hållbarhet kräver robusta konstruktioner! Den investerade kapital ger högre värdesättning i förhållande till hus byggda av konstruktioner i trä. Väggkonstruktionen

Läs mer

Behövs dilatationsfogar och armering i dagens skalmurar?

Behövs dilatationsfogar och armering i dagens skalmurar? Behövs dilatationsfogar och armering i dagens skalmurar? Miklós Molnár Universitetslektor Avdelningen för Konstruktionsteknik Lunds Tekniska Högskola Fristående, avlång mur i betongblock Vertikala sprickor

Läs mer

Vad är ett stenhus? Vedertagen definition saknas En lämplig beskrivning kan vara : ytterväggar. murade eller gjutna, icke organiska material

Vad är ett stenhus? Vedertagen definition saknas En lämplig beskrivning kan vara : ytterväggar. murade eller gjutna, icke organiska material Vad är ett stenhus? Tomas Gustavsson TG konstruktioner AB www.konstruktioner.se tomas@konstruktioner.se Vedertagen definition saknas En lämplig beskrivning kan vara : ytterväggar huvudsakliga vertikalt

Läs mer

Radhusområdet Prästkragen, Bjuv

Radhusområdet Prästkragen, Bjuv Radhusområdet Prästkragen, Bjuv PM angående renoveringsbehov i tegelfasader Vägguppbyggnad Ytterväggarna består av 120 fasadtegel med innanförliggande väggdel, bakmur, av 200 lättbetong och invändig puts.

Läs mer

Arbetsanvisning Mursystem Exakt

Arbetsanvisning Mursystem Exakt Lättklinker Finja Betong Arbetsanvisning Mursystem Exakt Mursystem Exakt Genom att välja Mursystem Exakt har du tagit första steget till snabbmurade och välisolerade väggar både ovan och under mark. Med

Läs mer

B.06.300 U-värde (putsad vägg): 1,049 Vikt per block: 3,6 kg. B.10.300 U-värde (putsad vägg): 0,649 Vikt per block: 3 kg

B.06.300 U-värde (putsad vägg): 1,049 Vikt per block: 3,6 kg. B.10.300 U-värde (putsad vägg): 0,649 Vikt per block: 3 kg B.06.300 U-värde (putsad vägg): 1,049 Vikt per block: 3,6 kg B.10.300 U-värde (putsad vägg): 0,649 Vikt per block: 3 kg B.15.300 - kommer under 2015 U-värde (putsad vägg): 0,462 Vikt per block: 4,5 kg

Läs mer

http://www.tegelinformation.se/att_ladda_ner_kontakt/tidskriften_tegel_1935_1987/

http://www.tegelinformation.se/att_ladda_ner_kontakt/tidskriften_tegel_1935_1987/ Tidskriften Tegel 1935-1987 http://www.tegelinformation.se/att_ladda_ner_kontakt/tidskriften_tegel_1935_1987/ Sida 1 av 2 Massor av möjligheter Nästan inget underhåll Hållbart byggande Frågor och Att ladda

Läs mer

Konstruktion Mur Malmö 26/11 2007. Tomas Gustavsson. forskningsingenjör, Lunds Tekniska Högskola, forskningsprojekt om murverk

Konstruktion Mur Malmö 26/11 2007. Tomas Gustavsson. forskningsingenjör, Lunds Tekniska Högskola, forskningsprojekt om murverk Konstruktion Mur Malmö 26/11 2007 Tomas Gustavsson byggnadskonstruktör, TG konstruktioner AB, Lund konstruktionsarbete, konsult forskningsingenjör, Lunds Tekniska Högskola, forskningsprojekt om murverk

Läs mer

Nätverket för tungt, murat och putsat byggande

Nätverket för tungt, murat och putsat byggande Nätverket för tungt, murat och putsat byggande Högskolekurs om murverk Kursprogram, preliminär version 2016-12-19 Syfte Att förmedla kunskaper på universitets- och högskolenivå. om murverk som klimatskiljande

Läs mer

Leca Isoblock. Arbetsanvisning

Leca Isoblock. Arbetsanvisning Leca Isoblock Arbetsanvisning Inledning Leca Isoblock är ett sammansatt block med isolering av poly uretan mellan två Leca murblock. Isoleringen produceras i en specialbyggd maskin vilket innebär att murblocken

Läs mer

CHECKLISTA/EGENKONTROLL/PROVDRAGNING StoTherm Ecoroc Isolersystem för putsade fasader

CHECKLISTA/EGENKONTROLL/PROVDRAGNING StoTherm Ecoroc Isolersystem för putsade fasader CHECKLISTA 1av 6 CHECKLISTA/EGENKONTROLL/PROVDRAGNING StoTherm Ecoroc Isolersystem för putsade fasader 1. UNDERLAG: 1.1 Placering av reglar: C 600, maximum. Byggskiva > 8 mm. Se till att reglar sitter

Läs mer

Lättklinkerblock med isolering. Arbetsanvisning Ergotherm Plus 400

Lättklinkerblock med isolering. Arbetsanvisning Ergotherm Plus 400 Lättklinkerblock med isolering Finja Betong Arbetsanvisning Ergotherm Plus 400 Produktfakta Normalblock 7 Passblock 500 190 90 Hörnblock vänster & höger U-block till normalblock 115 400 Isolering U-block

Läs mer

LECA Isoblock. Arbetsanvisning

LECA Isoblock. Arbetsanvisning LECA Isoblock Arbetsanvisning Inledning LECA Isoblock är ett sammansatt block med isolering av polyuretan mellan två LECA murblock. Isoleringen produceras i en specialbyggd maskin vilket innebär att murblocken

Läs mer

Murverkskonstruktioner

Murverkskonstruktioner Murverkskonstruktioner Tomas Gustavsson byggnadskonstruktör, TG konstruktioner AB forskningsprojekt om murverk, Konstruktionsteknik, LTH tomas@konstruktioner.se, www.konstruktioner.se Tegel har använts

Läs mer

Balkongbesiktning. En guide från Balkongföreningen. Balkong föreningen

Balkongbesiktning. En guide från Balkongföreningen. Balkong föreningen Balkongbesiktning En guide från Balkongföreningen Balkong föreningen Balkongen är en viktig byggnadsdel, både funktionellt och estetiskt, som tyvärr ofta blir förbisedd gällande underhåll. Det ligger på

Läs mer

Arbetsanvisning Murblock & Murblock Fördel

Arbetsanvisning Murblock & Murblock Fördel Lättklinkerblock Finja Betong Arbetsanvisning Murblock & Murblock Fördel Denna arbetsanvisning gäller i tillämpliga delar även för Finja Isolerblock. För Finja Ergothermblock hänvisas till separata arbetsanvisningar.

Läs mer

Kareby Kyrka - Tornet RENOVERING MED KALKBRUKS-INJEKTERING

Kareby Kyrka - Tornet RENOVERING MED KALKBRUKS-INJEKTERING Kareby Kyrka - Tornet RENOVERING MED KALKBRUKS-INJEKTERING ARBETET VAR OMFATTANDE MEN DENNA PRESENTATIONEN FOKUSERAR ENDAST DEN DELEN SOM BERÖR INJEKTERINGEN. Bakgrund Den äldsta delen av kyrkobyggnaden

Läs mer

Lakka eko + 400 U-värde 0,16!

Lakka eko + 400 U-värde 0,16! Nyhet Marknadens bästa block! Lakkanbetoni.fi Lakka eko + 400 U-värde 0,16! Varför stenhus? Egentligen är det ganska lätt att definiera vad som krävs av ett hus eller bostad som är riktigt bra- ett gott

Läs mer

Konstruktionslösningar - Ytterväggar

Konstruktionslösningar - Ytterväggar I avsnittet om ytterväggar redovisas U-värden för väggar med bärande stommar av träreglar, stålreglar och betong. Väggarna har låga U-värden som lämpar sig väl för lågenergihus och i vissa fall även för

Läs mer

Isolera väggar. YTTERVÄGG UTIFRÅN: Två lager isolering

Isolera väggar. YTTERVÄGG UTIFRÅN: Två lager isolering Isolera väggar En yttervägg kan isoleras antingen utifrån, vilket är mest lämpligt, eller inifrån. Isolerar du utifrån kan du välja mellan att använda ett eller två lager isolering. Även mellanväggar kan

Läs mer

Magasin på Ledinge 1:1

Magasin på Ledinge 1:1 2010:09 ANTIKVARISK KONTROLLRAPPORT Magasin på Ledinge 1:1 RESTAURERING AV MAGASIN PÅ LEDINGE 1:1, KNIVSTA SOCKEN, KNIVSTA KOMMUN Per Lundgren 2010 Omslagsfotografi: Magasinet efter restaurering, juni

Läs mer

Brf Eriksdal, Malmö Byggnadsåtgärder 2012-03-28

Brf Eriksdal, Malmö Byggnadsåtgärder 2012-03-28 Brf Eriksdal, Malmö Byggnadsåtgärder 2012-03-28 Brf Eriksdal, Malmö Byggnadsåtgärder Konsult WSP Byggprojektering i Malmö har på uppdrag av Brf Eriksdal tagit fram förslag för byggnadsåtgärder. För mer

Läs mer

Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun

Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun TILLBYGGNAD AV GRAVKAPPELLET Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:19 Anette Lund Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

Murma Väggbalksystem

Murma Väggbalksystem BSAB 96 FS Februari 2005 Murma Väggbalksystem Murma armerad väggbalk till skalmurar av tegel, kalksandsten, betongsten och lättklinkerblock Murma armerad väggbalk är en mycket säker och ekonomisk lösning

Läs mer

Finnboda Spantverkstaden, Nacka kommun. Rapport angående skada vid rivning

Finnboda Spantverkstaden, Nacka kommun. Rapport angående skada vid rivning Bakgrund Denna rapport avser att klargöra orsaken till dom skador som uppkommit i samband med rivningsarbeten för rubricerat objekt. Skadorna har uppstått vid rivning av diagonalt löpande betongvägg i

Läs mer

SKADERAPPORT SL IGELBODA STATIONSHUS NACKA KOMMUN PROJEKTNR 2014-06-28. v4/2014-07-04. Datum. Version/Revdatum. Uppdragsnr

SKADERAPPORT SL IGELBODA STATIONSHUS NACKA KOMMUN PROJEKTNR 2014-06-28. v4/2014-07-04. Datum. Version/Revdatum. Uppdragsnr Datum 2014-06-28 Version/Revdatum v4/2014-07-04 SL IGELBODA STATIONSHUS NACKA KOMMUN PROJEKTNR SKADERAPPORT Rapport 2.odt 2 av 7 FÖRUTSÄTTNINGAR Att inventera invändiga och utvändiga skador med avseende

Läs mer

Byggteknik. KF Fastigheter. Tegelhagen. Stockholm 2009-03-27

Byggteknik. KF Fastigheter. Tegelhagen. Stockholm 2009-03-27 Byggteknik KF Fastigheter Stockholm 2009-03-27 KF Fastigheter Torklada tillhörande fd Brogårds Tegelbruk Konsekvensanalysbeskrivning Datum 2009-03-27 Uppdragsnummer Utgåva/Status Ver 1 Per Tinglöf Konstruktör

Läs mer

Offertförfrågan. Hej!

Offertförfrågan. Hej! Offertförfrågan Hej! Vi önskar genomföra en om och tillbyggnad av vår fastighet (Boda 3) på adressen Bodavägen 19, 144 62 Rönninge. Projektet är i slutfasen av arkitektarbetet och vi har för avsikt att

Läs mer

Monteringsanvisning Iso-Fin

Monteringsanvisning Iso-Fin Fasadputssystem Finja Betong Monteringsanvisning Iso-Fin Underlaget Underlaget, d v s den yta som Finja Iso-Fin skall monteras på, skall vara jämn. Motsvarande fasadtegel eller putsad yta. Löst hängande

Läs mer

BYGGNADSANTIKVARISK RAPPORT 13. Glädjen 15, Lund. Antikvarisk medverkan 2012. Carita Eskeröd

BYGGNADSANTIKVARISK RAPPORT 13. Glädjen 15, Lund. Antikvarisk medverkan 2012. Carita Eskeröd BYGGNADSANTIKVARISK RAPPORT 13 Glädjen 15, Lund Antikvarisk medverkan 2012 Carita Eskeröd Kulturen, Lund 2012 Carita Eskeröd Glädjen 15, Kyrkogatan 23, Lund Rapport efter antikvarisk medverkan vid restaurering

Läs mer

StoTherm Ecoroc. Arbetsanvisning

StoTherm Ecoroc. Arbetsanvisning StoTherm Ecoroc Arbetsanvisning 1 Arbetsanvisning StoTherm Ecoroc 1. Ställningsrekommendationer Montera ställningen på lämpligt avstånd från befintlig fasad. Bomlaget bör vara minst 5 plank (1 m) brett.

Läs mer

Råd och anvisningar för skalmurar. SfB Fg

Råd och anvisningar för skalmurar. SfB Fg Råd och anvisningar för skalmurar SfB Fg Innehåll 1. Murverket.............................4 5 2. Anläggningsskiftet.....................6 7 3. Fönster- och dörröppningar..............8 9 4. Rörelsefogar.........................10

Läs mer

Bender Lättklinkerblock

Bender Lättklinkerblock Ett klassiskt och ergonomiskt block för murning av grunder, väggar, garage, uteplatser eller hela hus. Skapa den perfekta utegrillen med en fin bänk och du har en underbar grillplats. Bara fantasin sätter

Läs mer

Renovering av tegelfasader med korrosionsskador

Renovering av tegelfasader med korrosionsskador Renovering av tegelfasader med korrosionsskador Tomas Gustavsson tomas@konstruktioner.se Två FoU-projekt i Lund som behandlat ämnet: Reparation av murade fasader med korrosionsskador, LTH 2005-2007 Följdprojekt:

Läs mer

Bruksanvisning. Så ska framtiden byggas. Nu också NBI-godkänt för fiberarmerad betong. Kan laddas ned från www.bewi.com. Godkännandebevis 0204/05

Bruksanvisning. Så ska framtiden byggas. Nu också NBI-godkänt för fiberarmerad betong. Kan laddas ned från www.bewi.com. Godkännandebevis 0204/05 Bruksanvisning Så ska framtiden byggas Nu också NBI-godkänt för fiberarmerad betong Godkännandebevis 0204/05 Kan laddas ned från www.bewi.com Grundarbete Grundarbete Sidan 2 Flexibel bredd Sidan 3 Flexibel

Läs mer

Resultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus. - flerbostadshus från 1950-talet

Resultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus. - flerbostadshus från 1950-talet Resultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus - flerbostadshus från 1950-talet Bakgrund Del av forskningsprojektet: Energieffektivisering av efterkrigstidens flerbostadshus genom beständiga

Läs mer

Byggnad 13 Lackeringsbyggnad

Byggnad 13 Lackeringsbyggnad 1 (5) Byggnad 13 1. Översiktlig byggnadsbeskrivning Byggnaden som ingår i rivningen har varit lackeringsbyggnad. Den nyare delen av byggnaden med byggår 1970 har betongstomme med lättbetongtak och ytterväggar

Läs mer

Bygg så här 3. Tilläggsisolera ytterväggen utvändigt. paroc.se

Bygg så här 3. Tilläggsisolera ytterväggen utvändigt. paroc.se STIG RENSTRÖM Foto & Layout AB 2012 Bygg så här 3 Tilläggsisolera ytterväggen utvändigt paroc.se Informationen i denna broschyr är en beskrivning av de villkor och tekniska egenskaper som gäller för redovisade

Läs mer

UNIT. unitark.se IDÉ ÖRGRYTE TEGELHUS. KUND: Kristina och Jonas

UNIT. unitark.se IDÉ ÖRGRYTE TEGELHUS. KUND: Kristina och Jonas IDÉ I folkmun kallas området gräddhyllan, den del av Skår i Göteborg där det på 40-60-talet byggdes många exklusiva villor. Idag när de nya pengarna istället söker sig till kusten så ligger det en aura

Läs mer

Energiberäkna och spara energi. Energibesparingsexempel med Weber fasadsystem

Energiberäkna och spara energi. Energibesparingsexempel med Weber fasadsystem Energiberäkna och spara energi Energibesparingsexempel med Weber fasadsystem 1 2 Sunda system och produkter för hållbart byggande Inledning Weber värnar om traditionen med putsprodukter baserade på naturmaterial

Läs mer

LECA Murverk. Källarytterväggar Dimensioneringsanvisning

LECA Murverk. Källarytterväggar Dimensioneringsanvisning LECA Murverk Källarytterväggar Dimensioneringsanvisning Inledning Källaren har gamla anor i landet, och förknippas på de flesta orter som en del av huset, som är helt eller delvis nergrävt i marken. Även

Läs mer

Laster och lastnedräkning. Konstruktionsteknik - Byggsystem

Laster och lastnedräkning. Konstruktionsteknik - Byggsystem Laster och lastnedräkning Konstruktionsteknik - Byggsystem Brygghuset Del 2 Gör klart det alternativ ni valt att jobba med! Upprätta konstruktionshandlingar Reducerad omfattning Lastnedräkning i stommen

Läs mer

Ytong - originalet. Ytong takbjälklag 200 mm. 300 mm Ytong Balk med 60 mm Multipor. Bärande: Ytong 200 mm. Icke bärande: Ytong 100 mm

Ytong - originalet. Ytong takbjälklag 200 mm. 300 mm Ytong Balk med 60 mm Multipor. Bärande: Ytong 200 mm. Icke bärande: Ytong 100 mm Ytong originalet Ytong - originalet Ytong var det första varumärket för lättbetong och tillverkades för första gången redan 1929 av Yxhultbolaget vid Hällabrottet i Kumla. Ytong är således originalet och

Läs mer

Tilläggskramling i skalmur

Tilläggskramling i skalmur Byggdel FS Tilläggskramling i skalmur Tilläggskramling vid bristande horisontalförankring Bristande horisontalförankring är vanligt i skalmurar från 1940-1970 talen Förutsättningar Förarbete Egenkontroll

Läs mer

Byggnadsklassificering

Byggnadsklassificering Augusti 2009 FTR 108:10 Byggnadsklassificering Försäkringsförbundets tekniska rekommendation FTR 108 Denna rekommendation är endast av vägledande karaktär. Inga hinder föreligger för försäkringsgivare

Läs mer

Puts på konstruktioner

Puts på konstruktioner Puts på konstruktioner av LECA Lättklinkerbetong Murverk och element System- och arbetsanvisning Innehållsförteckning Puts på konstruktioner av LECA lättklinkerbetong Puts på konstruktioner av LECA lättklinkerbetong

Läs mer

Bilaga C. Formler för U-värden - Byggdelar ovan mark

Bilaga C. Formler för U-värden - Byggdelar ovan mark 50 B i l a g a C Bilaga C. Formler för U-värden - Byggdelar ovan mark C1. Allmän beskrivning Byggdelar ovan mark avser vanliga väggar och bjälklag, dvs. konstruktioner som begränsas av två parallella ytor.

Läs mer

Murma universalkramla

Murma universalkramla SfB Fg Murma universalkramla Universalkramlan med det lilla sortimentet och det stora användningsområdet, som ger maximal säkerhet vid förankring av skalmurar. Murma universalkramla har utvecklats av byggnadsingenjör

Läs mer

Hogstad. Besiktning av kalkmåleri Gunnar Nordanskog & Eva Ringborg. Bild 1: planritning, ur Odenbring 1993.

Hogstad. Besiktning av kalkmåleri Gunnar Nordanskog & Eva Ringborg. Bild 1: planritning, ur Odenbring 1993. Hogstad Besiktning av kalkmåleri 2014-07-15 Gunnar Nordanskog & Eva Ringborg Bild 1: planritning, ur Odenbring 1993. Sammanfattning Hogstad kyrka har varit försedd med kalkmålningar från tiden omkring

Läs mer

Uppdraget från planavdelningen var utföra en byggteknisk bedömning och konstatera:

Uppdraget från planavdelningen var utföra en byggteknisk bedömning och konstatera: Strömstads Kommun 2014-10-03 Planavdelningen 452 80 Strömstad Utlåtande över Rosa huset På uppdrag av Planavdelningen genom AB Strömstadbyggen har 2014-10-02 en byggteknisk utredning utförts, deltagande

Läs mer

Bygg säkert med cellplast

Bygg säkert med cellplast Bygg säkert med cellplast Smarta tips som lär dig använda cellplast på ett effektivt och säkert sätt. För dig som är byggare eller byggherre. EPS bygg isolering Beprövat isoleringsmaterial med många fördelar

Läs mer

Studentbostäder med passivhusprestanda och tung stomme

Studentbostäder med passivhusprestanda och tung stomme Studentbostäder med passivhusprestanda och tung stomme larki lund 25 % adjungerad professor 25 % privatpraktiserande landskapsarkitekt 50 % fastighetschef i studentbostadsföretag Bengt Persson Stiftelsen

Läs mer

Nallebjörnens förskola Lidingö

Nallebjörnens förskola Lidingö Nallebjörnens förskola Lidingö Förenklad rapportering 2010-02-08 Ordernr: 18495 AK-konsult Indoor Air AB Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader Postadress 163 29 Spånga Besöksadress Stormbyvägen 2-4

Läs mer

BESIKTNINGSOBJEKTET. Lärkan 9, Fenixvägen 13, Enebyberg, Danderyds kommun. Sven-Uno Blomberg. Per Lundman, kort del av tiden

BESIKTNINGSOBJEKTET. Lärkan 9, Fenixvägen 13, Enebyberg, Danderyds kommun. Sven-Uno Blomberg. Per Lundman, kort del av tiden 5 BESIKTNINGSOBJEKTET Fastighet Lärkan 9, Fenixvägen 13, Enebyberg, Danderyds kommun Lagfaren ägare Sven-Uno Blomberg Uppdragsgivare Sven-Uno Blomberg Närvarande vid besiktningen Sven-Uno Blomberg Per

Läs mer

RENOVERING MED GIPSSKIVOR

RENOVERING MED GIPSSKIVOR RENOVERING MED GIPSSKIVOR SKIVTYPER Norgips gipsskivor är lämpliga för renovering både om man vill ha en snygg yta och när man skall göra en mera omfattande förbättring av befintlig konstruktion. Nästan

Läs mer

BRF Grankotten Toppsegelsgatan 1-9, Göteborg Majorna 349:1. Förstudie. Kungälv 2013-01-03 Uppdragsansvarig: Johan Laos Projektnummer: 12069 1(9)

BRF Grankotten Toppsegelsgatan 1-9, Göteborg Majorna 349:1. Förstudie. Kungälv 2013-01-03 Uppdragsansvarig: Johan Laos Projektnummer: 12069 1(9) Majorna 349:1 Förstudie Version 110820 (JB) - r:\01_brf\brf grankotten nr 1\12069 - fönster, fasad, balkong\dokument\förstudie\forstudie_brf_grankotten_121205.doc Kungälv 2013-01-03 Uppdragsansvarig: Johan

Läs mer

LECA Garage. Grund och golv

LECA Garage. Grund och golv LECA Garage Grund och golv Grundläggning på icke tjälfarlig undergrund När du fått byggnadslov och igångsättningstillstånd får du börja bygga. Börja med att gräva en grop för att få reda på hur undergrunden

Läs mer

RIKSBYGGENS BRF. YSTADSHUS NR 10

RIKSBYGGENS BRF. YSTADSHUS NR 10 RIKSBYGGENS BRF. YSTADSHUS NR 10 ANVISNINGAR OCH FÖRKLARINGAR VID ISOLERING AV LÄGENHETSFÖRRÅD 2015-02-23 AB SKÅNSKA TEKNIK-& KONSULTTJÄNSTER ARBETSNUMMER 15005 AB Skånska Teknik- & Konsulttjänster Hyllie

Läs mer

Montage av Färdigkapad Halle Stomme.

Montage av Färdigkapad Halle Stomme. Montage av Färdigkapad Halle Stomme. Lite kompletterande bildinfo utöver monteringsanvisningen På följande sidor ges kompletterande förklaringar till hur Färdigkapade limträstommar från Halle är utförda

Läs mer

Heda. Byggelement. Hög kvalitet och flexibilitet till rätt pris

Heda. Byggelement. Hög kvalitet och flexibilitet till rätt pris Heda Byggelement Hög kvalitet och flexibilitet till rätt pris Kostnadseffek tiva lösningar med prefabricerade byggelement I takt med att byggtiderna blir allt kortare och kraven på rationella lösningar

Läs mer

Bättre isolereffekt med premiumprodukter från Isover

Bättre isolereffekt med premiumprodukter från Isover Bättre isolereffekt med premiumprodukter från Isover vinn 50 mm Skapa utrymme för kreativitet vinn 50 mm 2 Isolering med lägre lambdavärde öppnar möjligheter för lågenergihus Stigande energipriser och

Läs mer

Storheden 1:55 Förfrågningsunderlag RAMBESKRIVNING - HUS

Storheden 1:55 Förfrågningsunderlag RAMBESKRIVNING - HUS Handling 6.7 Sidantal 3 Förfrågningsunderlag RAMBESKRIVNING - HUS Totalentreprenad Bygg Måla Golv Upprättad av Galären i Luleå AB Bet Ändringen avser Sign Rivning samt tak 2013-11-28 SS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Innan du börjar! Här får du goda råd som gör isolerjobbet enklare och slutresultatet bättre.

Innan du börjar! Här får du goda råd som gör isolerjobbet enklare och slutresultatet bättre. Innan du börjar! Här får du goda råd som gör isolerjobbet enklare och slutresultatet bättre. Använd tolk Avståndet mellan reglarna mäts från centrum till centrum och kallas för c-avstånd. Centrumavståndet

Läs mer

Monteringsanvisning Iso-Fin med luftspalt

Monteringsanvisning Iso-Fin med luftspalt Fasadputssystem Finja Betong Monteringsanvisning Iso-Fin med luftspalt Underlaget Underlaget, d v s den yta som Finja Iso-Fin skall monteras på, skall vara jämn. Motsvarande fasadtegel eller putsad yta.

Läs mer

Hjälp vid MURNING. Bruksanvisning

Hjälp vid MURNING. Bruksanvisning Hjälp vid MURNING Bruksanvisning Allmänt Bindemedel delas in i hydrauliska och icke hydrauliska bindemedel. De hydrauliska härdar genom en reaktion med vatten och binder såväl i luft som i vatten. Ett

Läs mer

Att tilläggsisolera. swedisol.se

Att tilläggsisolera. swedisol.se Att tilläggsisolera. Klimatskärmen. Väggar, golv och tak samt fönster och ytterdörrar. Energianvändningen i byggnader svarar idag för ca 40% av den totala energianvändning i Sverige. Det är alltså av största

Läs mer

Rev. 23 oktober 2006. SERPO Fasadsystem EF. Serpomin EF Serpotherm EF Serposol EF. System- och arbetsanvisning

Rev. 23 oktober 2006. SERPO Fasadsystem EF. Serpomin EF Serpotherm EF Serposol EF. System- och arbetsanvisning SERPO Fasadsystem EF Serpomin EF Serpotherm EF Serposol EF System- och arbetsanvisning Innehåll Sid Ställningsrekommendation 3 Stomme/underlag vid nyproduktion och tilläggsisolering 3 Systembeskrivning

Läs mer

MONTERINGSANVISNING. www.isotimber.se

MONTERINGSANVISNING. www.isotimber.se MONTERINGSANVISNING www.isotimber.se Isolerande och bärande väggsystem IsoTimber är ett väggsystem för ytterväggar och innerväggar. IsoTimber är trä och luft, inga andra material. IsoTimber väggsystem

Läs mer

Att göra något ordentligt blir aldrig omodernt. Nybyggnation och renovering av fasader, tak, fönster och balkonger sedan 1907.

Att göra något ordentligt blir aldrig omodernt. Nybyggnation och renovering av fasader, tak, fönster och balkonger sedan 1907. Att göra något ordentligt blir aldrig omodernt Nybyggnation och renovering av fasader, tak, fönster och balkonger sedan 1907. NING DÖRRAR TOTALENTREPRENADER PUTS FASADER FOGNING TAK BALKONGER FÖNSTER TEGEL

Läs mer

Jabo Wood Products AB ref till ritningsnummer 1066 sida 1(2)

Jabo Wood Products AB ref till ritningsnummer 1066 sida 1(2) RÅNÄS 7,8 m² (Svenska 2012-12-11) LEVERANSBESKRIVNING 2006-10-27 TAK Underlagspapp, råspont 17, takåsar 45 x 95, enkel vindskiva 16 x 95, takfotsregel 35 x 35. Taklutning ca 13 o. YTTERVÄGG Timmerprofil

Läs mer

Betan Mikael Otterström Betgatan 53 Anders Paulsson 2014-12-12 Rev 2015-02-01 Bjerking AB

Betan Mikael Otterström Betgatan 53 Anders Paulsson 2014-12-12 Rev 2015-02-01 Bjerking AB Sida 1 (8) Åtgärdsförslag Uppdragsnamn Betan Mikael Otterström Betgatan 53 754 49 Uppsala Uppdragsgivare Mikael Otterström Betgatan 53 Vår handläggare Anders Paulsson Datum 2014-12-12 Rev 2015-02-01 (avsnitt

Läs mer

Projekteringsanvisning

Projekteringsanvisning Projekteringsanvisning 1 Projekteringsanvisning Den bärande stommen i ett hus med IsoTimber dimensioneras av byggnadskonstruktören enligt Eurokod. Denna projekteringsanvisning är avsedd att användas som

Läs mer

Statik. Nåväl låt oss nu se vad som är grunderna för att takstolsberäkningen ska bli som vi tänkt.

Statik. Nåväl låt oss nu se vad som är grunderna för att takstolsberäkningen ska bli som vi tänkt. Statik Huvuddelen av alla takstolsberäkningar utförs idag med hjälp av ett beräkningsprogram, just anpassade för takstolsdimensionering. Att ha ett av dessa program i sin dator, innebär inte att användaren

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

Bender Lättklinkerblock

Bender Lättklinkerblock Ett klassiskt och ergonomiskt block för murning av grunder, väggar, garage, uteplatser eller hela hus. Skapa den perfekta utegrillen med en fin bänk och du har en underbar grillplats. Bara fantasin sätter

Läs mer

Fuktsäkra konstruktioner

Fuktsäkra konstruktioner Fuktsäkra konstruktioner Fuktsäkra tak Fuktsäkra väggar Fuktsäkra grunder Relaterad information Kontaktpersoner Ingemar Samuelson Tel: 010-516 51 59 Fuktsäkra tak Taket skall leda bort regnvatten. Denna

Läs mer

Teknisk handbok Bärankarsystem

Teknisk handbok Bärankarsystem 1 Grundläggande principer för sandwichelement 3 Dimensioneringsförutsättningar 4 Grundläggande placering av ankare och nålar 9 Stora element (flerradiga) 10 Små element (tvåradiga) 10 Vändelement 10 Smala

Läs mer

Leca Trädgårdsmurar. Allmänna anvisningar

Leca Trädgårdsmurar. Allmänna anvisningar Leca Trädgårdsmurar Allmänna anvisningar Leca Trädgårdsmurar Dränering och bärighet I våra exempel har förutsatts att återfyllningen kring muren är väl dränerad, samt att jordarten är tillräckligt bärig

Läs mer

BESIKTNINGSOBJEKTET. Christian och Pia Baumann. Christian Baumann. Christian Baumann. Onsdag 2015-09-09 / 2015-0188. Ca 16 18 º C, solsken

BESIKTNINGSOBJEKTET. Christian och Pia Baumann. Christian Baumann. Christian Baumann. Onsdag 2015-09-09 / 2015-0188. Ca 16 18 º C, solsken 5 BESIKTNINGSOBJEKTET Fastighet Gulmåran 1, Danarövägen 23, Nora, Danderyds Kommun Lagfaren ägare Christian och Pia Baumann Uppdragsgivare Christian Baumann Närvarande vid besiktningen Christian Baumann

Läs mer

UNDERSÖKNING AV PARKERINGSGARAGE, P2. BRF KANTARELLEN. Projektnummer: 40990

UNDERSÖKNING AV PARKERINGSGARAGE, P2. BRF KANTARELLEN. Projektnummer: 40990 UNDERSÖKNING AV PARKERINGSGARAGE, P2. BRF KANTARELLEN Projektnummer: 40990 UNDERSÖKNING AV PARKERINGSGARAGE BRF STATAREN Projektnummer: 40990 Tor Powell HSB Stockholm Konsult 0727-377090 Tor.Powell@hsb.se

Läs mer

2014-06-09. Fasadbeklädnader Renovering av murfogar. Förutsättningar 1(3) Förklaringar

2014-06-09. Fasadbeklädnader Renovering av murfogar. Förutsättningar 1(3) Förklaringar 53 FS Fasadbeklädnader Renovering av murfogar Fogarna fräses ur 15 30 mm djupt, rensas, vattnas och fogas med samma bruk som vid murningen Förutsättningar Förarbete Egenkontroll Genomförande Denna arbetsinstruktion

Läs mer

fischer Skalmursförankring VBS-M

fischer Skalmursförankring VBS-M fischer Skalmursförankring VBS-M Väggtyper, vanliga under 1900 - talet Fullmur med 1,5 - sten fullmurade ytterväggar: Helt dominerande under 1930-talet. Försvann från bostadsbyggandet under 1950-talet

Läs mer

BYGGBESKRIVNING JABO Tranemo 15 m² 2011-10-01

BYGGBESKRIVNING JABO Tranemo 15 m² 2011-10-01 BYGGBESKRIVNING JABO Tranemo 15 m² 2011-10-01 Innehållsförteckning: Byggbeskrivning Materialbeskrivning Underhåll / Målning / Ventilation Fönstermontering Ritningar 1112 A 01 - A 07 JABO Wood Products

Läs mer

BYGGNADSKONSTRUKTION IV

BYGGNADSKONSTRUKTION IV 2006-01-28 BYGGNADSKONSTRUKTION IV Konstruktionsuppgift 2: Dimensionering och utformning av hallbyggnad i limträ Datablad Snözon... Åsavstånd a =... m Takbalksavstånd b =... m Egentyngd av yttertak g =...

Läs mer

KONSTRUKTION DETALJER LJUD TÄTHET PRECISION KVALITET TOTALENTREPRENAD

KONSTRUKTION DETALJER LJUD TÄTHET PRECISION KVALITET TOTALENTREPRENAD KONSTRUKTION Här visar vi på detaljer och bilder på Trivselhus gedigna konstruktion, indelat i: DETALJER LJUD TÄTHET PRECISION KVALITET Varje hus ritas unikt för varje kund och vi lägger stor omsorg över

Läs mer

Reparation av tak Valla tingshus 2014

Reparation av tak Valla tingshus 2014 Reparation av tak Valla tingshus 2014 Text och foto av: Björn Frodin, Timmerbjörn Datum: 2014-11-05 Husets bakgrund: Tingshuset ägs av Töreboda kommun och förvaltas av MTG tekniska förvaltningen. Byggnaden

Läs mer

maxit AB Sverige Utvecklingsavdelningen 2007-03-07/Rolf Blank

maxit AB Sverige Utvecklingsavdelningen 2007-03-07/Rolf Blank maxit AB Sverige Utvecklingsavdelningen 2007-03-07/Rolf Blank 1 Sander Pruijssers [spr@ivarssonsverige.se]; Maxit Serposol putslösning på fibersilikatskivan ivarit RendaCo, 10 mm. Ventilerat system, utomhus.

Läs mer