Renovering av tegelfasader med korrosionsskador
|
|
- Ulrika Hellström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Renovering av tegelfasader med korrosionsskador Tomas Gustavsson Två FoU-projekt i Lund som behandlat ämnet: Reparation av murade fasader med korrosionsskador, LTH Följdprojekt: Korrosionsskador i tegelfasader -värdering och åtgärder,
2 Bakgrund: Icke rostfri armering användes i stor omfattning under perioden ca i fasader med tegelmurverk Kramlor med bristande rostskydd och bristande funktionsduglighet förekom från 1930-talet till inledningen av 1970-talet Fastighetsbeståndet från denna period är stort, med mycket tegelinslag
3 Rasrisker vid bristande förankring: Klostergården Lund, 2005 Ur tidskriften Tegel 4/70
4 Exempel skalmurar som rasat vid stormväder: Klostergården, Lund, slutet av 1960/början 1970-talet Klostergården, Lund, vid stormen Gudrun gavelfasader Rosengård, Malmö Lorensborg, Malmö Malmö hamn Bostadshus, Landskrona, Helgebröten Bostadshus, Tenhult, Jönköping
5 Höga hus större risker Vid stora vindlaster/stormväder ökad risk Efterhand ökande risker p.g.a korrosion och/eller utmattning av stål
6 Exempel på rostande armering i industrifasad, Halmstad:
7 Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp LTH, Lund
8 Dagens program: Inledning TG Den byggnadstekniska utvecklingen, ur ett tekniskt perspektiv TG Tegelfasader från , ur arkitekturhistoriskt perspektiv TT Paus, kaffe Vilka följder fick de byggtekniska förändringarna? TG Bensträckare Konditionsbedömning av tegelfasader TG Lunch Reparationsmetoder TG Praktikfall TG Genomförande av reparationsåtgärder BJ Kaffe Hur gör man godtagbara lagningar? KB Upphandling av reparationsentreprenader TG
9 Föreläsare: Tomas Gustavsson Tomas Tägil Kristina Bergkvist Bo Johansson byggnadskonstruktör, tekn lic, TG konstruktioner AB, Lund universitetslektor, arkitekt, Arkitektskolan, LTH, Lund byggkonsult, Sölve Johansson byggkonsult AB, Trollhättan mur- och putskonsult, Bo Johansson kompetensutveckling, Stockholm
10 Kursdagen och föreläsningsmaterialet del av kunskapsuppbyggnad i ämnet Erfarenheten är begränsad av denna typ av reparationer Komplexa frågeställningar, bl.a. säkerhetsfrågan Diskussionen under dagen viktig Gärna dialog föreläsare - deltagare Kursmaterialet kompletteras med erfarenheter som kommer fram vid denna och kommande kurser
11 Den byggnadsteknisk utvecklingen - ur ett tekniskt perspektiv Byggnadsåret ger indikationer på teknisk uppbyggnad Källor till föreläsningsmaterial: Tidskriften Tegel Publikationsserien Teknisk Information som gavs ut av Tegelindustriens Centralkontor från början av 1950-talet Byggnormer (Byggnadsstadgor, BABS, SBN m.fl)
12 Fullmur (massivmur) Normalt 1,5 stens djup i ytterväggar, Även 1 stens och 2-stens förekommer Murades med kalkbruk Helt dominerande fram till 1930 Relativt vanlig under 1940-talet Försvann helt i bostadshus under 1950-talet, i övriga byggnadstyper under 1960-talet
13 Skalmur med bakmur av lättbetong Produktion av lättbetong i Sverige igång 1930 Första exemplen under 1930-talet Under 1930-talet användes lättbetong dock mest som blockmurverk med putsade fasader Vanlig i bostadshus Horisontaldetalj
14 Kanalvägg med två halvstens tegelmurar Ytterväggar med halvstens tegel utvändigt, luftspalt och halvstens bakmur, putsad invändigt Skalmur + isolering + enstens bakmur förekom också (1950-tal) Först utan isolering i hålrummet Början 1950-talet isolering Slutet 1950-talet isolering Ökade starkt i betydelse på 1950-talet Relativt ovanlig från mitten av 1960-talet
15 Skalmur med bakomliggande träregelvägg Första huset med tegel- och regelvägg 1948, villa i Sävedalen Relativt ovanlig under 1950-talet Stark ökning under 1960-talet, framförallt från mitten av årtiondet Under 1970-talet helt dominerande för tegelfasader
16 Skalmur med bakmur av gjuten betong Vanlig från början/mitten av 1960-talet Ofta gavelväggar, med utfackning av träreglar på långsidorna
17 Byggmaterial i ytterväggar/långsida flerbostadshus
18 Förändringar i sammansättningen av murbruk 1930-talet: Tegel murades normalt med kalkbruk. I murverkspartier med större belastning blandades cement in i bruket (Tegel 2/35) Byggnadsstadgan 1945 Två alternativ anges: Kalkbruk Kalkcementbruk nr 2, dvs KC 21/3 ½ -stens djupa murverk omnämndes inte Hänvisning till Anvisningar rörande tillåtna tryckpåkänningar för murverk av tegel mm år 1942, svenska teknologföreningen
19 Anvisningar rörande tillåtna tryckpåkänningar för murverk av tegel mm år 1942, Svenska teknologföreningen m fl Normalt antages murverket vara sammanfogat med kalkbruk. Genom tillsats av cementbruk till kalkbruket ökas brukshållfastheten och även murverkshållfastheten högst avsevärt Kalkbruk Kalkcementbruk nr 2 Kalkcementbruk nr 1 1 del kalk + 3 delar sand 2 delar kalkbruk + 1 del cementbruk 1 del kalkbruk + 1 del cementbruk Cementbruk beredes av 1 del cement + 3 delar sand
20 Byggnadsstadgan 1950: Murverk klass A, tegel hänvisning till Anvisningar rörande tillåtna tryckpåkänningar för murverk av tegel mm år 1942, svenska teknologföreningen m fl Murverk klass B, tegel: KC 21/4 eller kalkbruk Hållfasthetsvärden avser 1-stens väggar eller djupare I en fotnot: För halvstens tegelväggar med max 3 m höjd fick reducerad tryckhållfasthet tillåtas
21 Byggnadsstadgan (BABS) 1960: Murbrukskvalitet A Cementbruk 1:4 Kalkcementbruk 1:4:20, KC 14/4 Murcementbruk-cementbruk 1:4:20 Murbrukskvalitet B Kalkcementbruk 1:1:8, KC 11/4 Murcementbruk-cementbruk 2:1:12 Murbrukskvalitet C Kalkcementbruk 2:1:12, KC 21/4 Murcementbruk 1:4 Murbrukskvalitet D Icke hydrauliskt kalkbruk 1:5 Hydrauliskt kalkbruk 1:5 Murcementbruk 1:6
22 BABS 1960 (forts): Murningsarbete indelas i klass I och klass II Murningsarbete klass I: Murbruk proportioneras genom vägning Utökad byggprovning Arbetsledare med särskild utbildning, yrkeskunniga arbetare Murningsarbete klass II: Murbruk får proportioneras genom volymmätning
23 Svensk Byggnorm (BABS) 1967: Murbrukskvalitet A cementbruk C 100/450 kalkcementbruk KC-A 100/350 kalkcementbruk KC 10/90/450 murcementbruk M-A 100/350 Murbrukskvalitet B hydraulkalkcementbruk KhC 50/50/550 kalkcementbruk KC-B 100/550 kalkcementbruk KC-A 100/600 kalkcementbruk KC 35/65/550 Murbrukskvalitet C hydraulkalkcementbruk KhC 75/25/650 kalkcementbruk KC-C 100/650 kalkcementbruk KC-A 100/900 kalkcementbruk KC 50/50/650 kalkcementbruk KC 35/65/650 murcementbruk M-A 100/1100 Murbrukskvalitet D hydraulkalkbruk Kh 100/950 kalkcementbruk KC-A 100/1100 kalkcementbruk KC 50/50/950 murcementbruk M-A 100/1100 Murbrukskvalitet E kalkhydrat K100/1050
24 Svensk Byggnorm 1975: bindemedel: viktdelar: volymdelar: Kvalitetsgrupp A Cementbruk cement C 100/450 C 1:4 Kalkcementbruk kalk+cement KC 10/90/450 KC 1:4:20 Kvalitetsgrupp B Hydraulkalkcementbruk hydraulkalk+cement K h C 50/50/550 K h C 2:1:12 Kalkcementbruk kalk+ cement KC 35/65/550 KC 1:1:8 Kvalitetsgrupp C Hydraulkalkcementbruk hydraulkalk+cement K h C 75/25/650 K h C 6:1:28 Kalkcementbruk kalk+cement KC 50/50/650 KC 2:1:12 kalk+cement KC 35/65/650 KC 1:1:10 Kvalitetsgrupp D Hydraulkalkbruk hydraulkalk K h 100/950 K h 1:5 Kalkcementbruk kalk+cement KC 50/50/950 KC 2:1:18 Kvalitetsgrupp E Kalkbruk kalkhydrat K 100/1050K 1:5
25 Användning av armering i murverk Första artiklarna om armering av murverk i Tegel 1939 och 1943 (Hjalmar Granholm, prof, Chalmers) - Flerbostadshus i Stockholm, armering över fönsteröppningar, - Industribyggnad, betongpelare cc 6.5 m, halvstensmur, armering i varannan fog Första dimensioneringsanvisningarna för armerat murverk 1955, framtagna av tegelindustrin Anvisningarna togs in i BABS 1960
26 6-våningshus i Stockholm med armering över fönster, Tegel nr 5/1942
27 Fabriksbyggnad med armerade halvstens murar, Tegel nr 5/1942
28 Väggsektion och detaljer vid fabriksbyggnaden
29 Hj Granholm om murbruk för armerat tegelmurverk: bruk med 1:1/4:3 eller bruk med 1:1/2:3 Granholm avrådde från kalkcementbruk med mera kalk än cement Artikel Armerade tegelkonstruktioner Tegel 3/1956: Byggnadsinspektör S Hansson, Malmö Massivtegel, månghåls-, gittertegel används i armerat murverk Murbruk KC 11/4 och KC 21/4 Vanligaste spännvidd för armerade tegelbalkar i Malmö m
30 Hjalmar Granholms behandling av korrosionsfrågan Chalmers-rapport Armerade tegelkonstruktioner, 1943 Erfarenheter från Indien, Japan och Amerika refererades Granholm hävdade att kalken i bruket skulle förhindra korrosion, vilket är felaktigt Ur Tegel, 1943
31 Granholms uppfattning i korrosionsfrågan ifrågasattes inte (åtminstone inte öppet)
32 Förslag till normer för armerat tegelmurverk 1955 TI nr 3/1955, Tegelindustriens Centralkontor Täckande bruksskikt minst 30 mm Stångdiameter minst 6 mm, max 10 mm Släta stänger förses med ändkrok Där risken är stor för korrosion bör armering läggas i betongsträng i murverket Murbruk ska vara lägst kvalitet I där korrosionsrisk föreligger - Cementbruk 1:3 á 1:4 - KC 14/3 á KC 14/4 Där det inte finns korrosionsrisk får murbruk vara av kvalitet II - KC 11/3 á KC 11/4
33 BABS 1960: Särskilt kapitel om armerat murverk Murningsklass I Krav på lägst B-bruk Om risk för korrosion föreligger användes murbruk av kvalitet A, såvida armeringen ej skyddas mot korrosion på annat sätt, t.ex. genom ingjutning i särskild betongsträng i murverket Armeringsstång minst 6 mm, som mest 8 mm diameter Täckande bruksskikt minst 30 mm
34 Svensk Byggnorm 67 (BABS 1967): I stort sett lika BABS 60, vad gäller armerat murverk, men mer detaljerade föreskrifter För armerat murverk krav på A- eller B-bruk Tryckhållfastheten för tegel i armerat murverk minst 15 Mpa för massivtegel, 6-hålstegel, 20-tegel och 19-hålstegel och minst 25 Mpa i månghålstegel
35 Utvecklingsarbete om armering med bättre korrosionsskydd Inleddes i Sverige runt eller 1979 introducerades bistålsarmering med epoxibeläggning Omkring 1980 introducerades rostfri bistålsarmering Referens: samtal med Lennart Svensson, Murma
36 Armering i senare byggnormer: SBN 75 SBN 80 Fortfarande tillåtet med icke rostskyddad armering, endast krav på täckande brukskikt 30 mm Ingen förändring avseende krav på korrosionsskydd av armeringen Först i Boverkets Nybyggnadsregler 1988 infördes regler som innebar att endast rostfri armering ska användas i utvändiga skalmurar
37 Bärning över muröppningar Tegel nr 3 3/1935: öppningar max 2,0 m slagna valv över större öppningar används inmurade L-järn eller I-profiler
38 Armering över muröppningar efterhand allt vanligare 1940-talet: 1950-talet: Man började armera murverk över öppningar Armering över muröppningar blev dominerande 1940-talet: 1950-talet: Normalt fullmurade väggar Kanalmur ersatte normalt fullmur Såväl småhus, flerbostadshus som andra byggnader
39 Olika väggtyper Typritningar Beskrivning Handledning för egnahemsbyggare Utgivare: Tegelindustriens centralkontor, 1949
40 Ur Hur man bygger sin egen tegelvilla
41 Prefabricerade murstensskift ( tegelbalkar ) 1959 omnämns i Tegel att prefabricerad murstensskift tillverkas i Sverige Armering i urfrästa spår Marknadsfördes som AT (fabrikstillverkat Armerat Tegel) 1961 prefabtillverkning av spännarmerade murstensskift i Sköldinge och Trönninge
42 Prefab tegelväggar på 1950-talet: Artikel i Tegel nr 6/1953 om SBC (Simplified Brick Construction) i Holland,
43 1960-talet: Omfattande satsning prefab tegelväggar Tegelindustriens försöksstation i Vallentuna Tillverkningssystem togs fram av Tegelindustriens Centralkontor, patenterades 1966 Skara Tegelbruk, startade prefabtillverkning fasadtegel, 100 isolering, 120 tegel som bakmur kapacitet m 2 /år Skurup Tegelbruk 1970 Halvstens tegelelement ( Sarabond-bruk ), marknadsfördes som oarmerade
44 Projekt med prefab tegelväggar som nämnts i Tegel: Gymnasieskola, Norrtälje Fabriksbyggnad för Zinkano, Hova Verkstad för Risängsverken, Norrköping Kontorsbyggnad, kv Kavalleristen, Östermalms IP, Stockholm Förvaltningsbyggnad, Handen Wicanders korkfabrik, Göteborg Fortifikationsförvaltningen, Stockholm Fabriksbyggnad, Huddinge Centrumbyggnad, Vallentuna (tillverkad av Träullit, Arboga) En rad enplansvillor i Skara
45 Byggnad i centrala Norrköping, troligen prefab tegelelement
46 Fler exempel från centrala Norrköping
47 Ur kramlans historia : Övergång till halvstens skalmurar krävde att skalmuren förankrades för vindlaster till byggnadsstommen Under 1930-talet och början av 1940-talet hävdas i artiklar i Tegel av arkitekterna Mogensen, Hammarskjöld-Reiz och Vikén att kanalmurar var vanlig i Skåne och att fasad- och bakmur kramlades ihop med galvaniserade kramlor Artikel i Tegel i nr 7/1940: vid murning av mindre byggnader kan man utföra ytterväggarna av tvenne halvstensmurar med mellanrum, som fylles med koksaska, träkolsstybb e.d.. För att förankra fasadmur till bakmuren förordades i artikeln murning med bindare av tegel, st/m 2, in i fyllningsmaterialet. Alternativt föreslogs användning av galvaniserade eller tjärbrända plattjärn som förankring
48 Ovan: Villa för sjökapten J Ewaldh, Drottninggatan, Hälsingborg, 1934, ark M Mogensen. Nedan tv Östra småstugeområdet, Lund, 1938, ark I Hammarskjöld-Reiz. Nedan t.h. Villa i nordöstra Skåne, under uppförande 1938, ark V Vikén
49 Första småhuset med tegelskalmur och träregelstomme, 1948: Skalmuren förankrades med galvade armeringsjärn 3 st/kvm spikades till regelstommen Hur man bygger sin egen tegelvilla : Halvstens fasadmur förankras till bakmur med rundjärn Ø6 i liggfogar cc 1,5 m i vart 4:e eller vart 5:e skift Inget anges om galvning av rundjärnen Inget anges om förankring av halvstens fasadmur till träregelstomme Ur Tegel 1948
50 Hålmurar Tegel 5/1952, Hj Schlyter Skiljer mellan bergensk hålmur, trondheimsk hålmur och kanalmur Kanalmur (benämndes skalmur): kramlas med galvad eller rostfri ståltråd, ev. koppar, Ø 4-5 mm
51 1950-talet: Kanalmuren vanlig i hela landet Villa, Uppsala, ur Tegel nr 5/1956 Skolor Industrier, kontor Enbostadshus Flerbostadshus I Tegel 3/1959 hävdas att 14 % av flerbostadshusen då byggdes med kanalmur Bostadshus för HSB, Kalmar, under uppförande
52 Tegel 1/1956: Dubbla 1/2 stensväggen ur teknisk synpunkt L-E Nevander Bindarna utförs vanligen av förzinkad tråd som bockas i Z-form Ombockade ändar bör vara 50 mm långa Placeras horisontellt i liggfogar Ø 3-5 mm, 3,5 st/m 2 Inget nämns i Tegel under om hur skalmur förankras till bakmur av lättbetong
53 Licentiatavhandling 1960 tekniska egenskaper hos isolerade hålmurar av tegel : L-E Nevander såväl elförzinkade, 25µ, som varmförzinkade kramlor, 80 µ, användes för elförzinkade kramlor bedömdes livslängden vara minst 75 år, även om kramlorna börjat rosta under denna tid för varmförzinkade kramlor bedömdes livslängden motsvara byggnadernas livslängd Dagens bedömning baserad på praktisk erfarenhet: För optimistiskt
54 Planverkets publikation nr 3, supplement till SBN, 1968: Förankring av skalmurar skadefall i samband med stormar föranledde skärpta krav på kramling uppmärksamhet på att kramlor ska kunna ta upp skilda rörelser mellan skalmur och stomme skärpta krav på förankringskraft, inmurad ombockning antalet kramlor i medeltal minst 4/m 2 krav på rostfritt stål i kramlorna (SIS , , , , kalldragen motsvarande 2340) Resulterade i omfattande utvecklingsarbete
55 Ur Tegel 4/1970 Ur Planverkets publikation nr 3/1968
56 Bakmur av lättbetong, ledad förankring, Tegel 4/68, Skalmursförankring, L Bergquist I artikeln förutsätts att kramlorna tillverkas av rostfritt stål
57 Ur Tegel nr 4/1968, L Bergquist
58 Kramling skalmur till betong, Tegel nr 2/1971 Kramling till stående väggelement av lättbetong, Tegel nr 4/1973. Å Wallin Tidigare hade använts: Z-kramla Klippspik Märlan varmförzinkad bygeln rostfri enligt artikeln
59 Svensk Byggnorm 1975 om kramlor: Kramlor av rostfritt stål för hus högre än 6 m För lägre hus godtogs kramlor med varmförzinkning minst 50 µ
60 Kramlor med bristande korrosionsskydd kan vara i särskilt dålig kondition i bakmur med lättbetong: Ytong och Skövde Gasbetong använde s.k. blå lättbetong För tillverkning av blå lättbetong användes bränd och mald skifferaska, som innehåller svavel Särskilt i fuktig miljö kan detta ha skadat kramlorna Ytong och Skövde Gasbetong (Durox) dominerade tillverkning av oarmerad lättbetong (block) Siporex dominerade inom armerade lättbetongprodukter (elementtillverkning)
61 Förankring av skalmur till träregel med kamgängad spik, Tegel 4/1973, K-O Fentorp Tidigare hade rekommendation om förankring till regelstomme saknats Spiken förutsattes vara rostfri, syrafast
Underhåll av tegelfasader från 1960-1975
Underhåll av tegelfasader från 1960-1975 Tomas Gustavsson, byggkonstruktör, aktiv i SPEF: s kursverksamhet, e-post: tomas@konstruktioner.se Helt dominerande underhållsfråga under perioden: Skador p.g.a.
Läs merVilka följder fick de byggtekniska förändringarna?
Vilka följder fick de byggtekniska förändringarna? Fullmurade tegelkonstruktioner - bärande och klimatavskiljande Skalmurar - yttre fasadskikt i funktionsuppdelad vägg Bärande funktionen togs omhand av
Läs merViktiga aspekter vid renovering:
Reparationsmetoder Viktiga aspekter vid renovering: Risker för olycksfall och ras Arbetarskydd och arbetsmiljö Stora renoveringskostnader kan förväntas Ta tillvara kulturella värden i fastighetsbeståndet
Läs merReparation av murverk med korrosionsskador. TG konstruktioner AB
Reparation av murverk med korrosionsskador TG konstruktioner AB 2017-06-08 Bakgrund: Skalmur ersatte fullmur - Från 1940-talet och framåt - Bjälklagen är upplagda på och förankrade i ytterväggarna - därför
Läs merSammanställning av projekt vilket har pågått under tiden
Sammanställning av projekt vilket har pågått under tiden 2004-2007. Finansierats av : Formas/BIC SBUF Byggrådet Malmö-Lund AF-Bostäder Akademiska Hus Lundafastigheter Lunds Kommuns Fastighets AB Malmö
Läs merTekniska detaljlösningar
Tekniska detaljlösningar - Fasadtegel med bakmur av tegel eller andra stenmaterial Tomas Gustavsson Föreläsningen bygger till stor del på innehållet i boken Moderna tegeldetaljer, som ges ut av stiftelsen
Läs merInnehåll. Förord... 5
Innehåll Förord... 5 1. Inledning... 7 1.1 Bakgrund... 7 1.2 Korrosionsskador i murade fasader... 10 1.3 Skademekanismer... 14 1.4 Korrosionshastighet... 15 1.5 Korrosionsskadornas omfattning... 18 1.6
Läs merKonditionsbedömning av tegelfasader från 1940-1975
Konditionsbedömning av tegelfasader från 1940-1975 Informationskällor - ritningar och beskrivningar: Konstruktionsritningar planritningar konstruktionsdetaljer ritning K1 allmänna anvisningar Arkitektritningar
Läs merfischer Skalmursförankring VBS-M
fischer Skalmursförankring VBS-M Väggtyper, vanliga under 1900 - talet Fullmur med 1,5 - sten fullmurade ytterväggar: Helt dominerande under 1930-talet. Försvann från bostadsbyggandet under 1950-talet
Läs merUtbildningsplan Murning klass I start 16 nov 2010
1 Utbildningsplan Murning klass I start 16 nov 2010 Dag I Innehåll Ansvarig 09.30-10.00 Kaffe 10.00-10.40 Lagar och förordningar Genomgång av gällande lagar, förordningar och regler som gäller för: - Ansvar
Läs merMurma Väggbalksystem
BSAB 96 FS Februari 2005 Murma Väggbalksystem Murma armerad väggbalk till skalmurar av tegel, kalksandsten, betongsten och lättklinkerblock Murma armerad väggbalk är en mycket säker och ekonomisk lösning
Läs merhttp://www.tegelinformation.se/att_ladda_ner_kontakt/tidskriften_tegel_1935_1987/
Tidskriften Tegel 1935-1987 http://www.tegelinformation.se/att_ladda_ner_kontakt/tidskriften_tegel_1935_1987/ Sida 1 av 2 Massor av möjligheter Nästan inget underhåll Hållbart byggande Frågor och Att ladda
Läs merProjektering av murverk
Murverk Material, konstruktion, hantverk Projektering av murverk Skalmurar/bärande murverk/bakmurar; förutsättningar, normkrav Skalmur ingår inte bärande huvudsystemet Bärning av skalmur måste beaktas
Läs merMurat byggande - material, konstruktion, hantverk
Murat byggande - material, konstruktion, hantverk Kursprogram del 1 Syfte Det övergripande syftet med kursen är att förmedla kunskaper på universitets- och högskolenivå om murverk som klimatskiljande väggar
Läs merMurverk - material, konstruktion, hantverk
Högskolekurs Murverk - material, konstruktion, hantverk Kursprogram del 1 Syfte Det övergripande syftet med kursen är att förmedla kunskaper på universitets- och högskolenivå om murverk som klimatskiljande
Läs merKRAMLOR OCH ARMERING FÖR RENOVERING
KRAMLOR OCH ARMERING FÖR RENOVERING Kramlor till renovering är utformade på ett sådant sätt att de möjliggör efterförankring av en befintlig fasad. NR 23, RENOVERINGSKRAMLA MURKRAMLA NR. 23, RENOVERINGSKRAMLA
Läs merKramling, rörelser, detaljer, utförande
Kramling, rörelser, detaljer, utförande Tomas Gustavsson TG konstruktioner AB 2017-06-08 Kramling av murverk Funktioner: För över vindlast från skalmur till bakomliggande regelstomme eller betongvägg Fördelar
Läs merMurma Armering. Brictec murverksarmering utvecklad speciellt för armering av murverk. BSAB 96 FS Augusti 99
BSAB 96 FS Augusti 99 Murma Armering Brictec murverksarmering utvecklad speciellt för armering av murverk Brictec murverksarmering eliminerar risken för rostskador i armerade murverk. Att använda Brictec
Läs merMurverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning. Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter:
Murverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter: Värmeisolering (U-värde) Skapa lufttäthet Hindra utifrån kommande fukt Stoppa inifrån kommande fukt Förhindra kapillärsugning
Läs merVad är ett stenhus? Vedertagen definition saknas En lämplig beskrivning kan vara : ytterväggar. murade eller gjutna, icke organiska material
Vad är ett stenhus? Tomas Gustavsson TG konstruktioner AB www.konstruktioner.se tomas@konstruktioner.se Vedertagen definition saknas En lämplig beskrivning kan vara : ytterväggar huvudsakliga vertikalt
Läs merMurverks hållfasthet och bärförmåga - principiellt och med koppling till EK6
Murverks hållfasthet och bärförmåga - principiellt och med koppling till EK6 Tomas Gustavsson TG konstruktioner AB 23017-06-07 Karakteristiskt för murverk: Hög tryckhållfasthet Låg draghållfasthet Låg
Läs merArbetsanvisning Ergotherm Ergotherm Plus 350
Lättklinkerblock med isolering Finja Betong Arbetsanvisning Ergotherm Ergotherm Plus 350 För Ergotherm Plus 400 hänvisas till separat arbetsanvisning. Produktfakta Normalblock 10 600 195 Hörn-/avslutningsblock
Läs merMurverkskonstruktioner
Murverkskonstruktioner Tomas Gustavsson byggnadskonstruktör, TG konstruktioner AB forskningsprojekt om murverk, Konstruktionsteknik, LTH tomas@konstruktioner.se, www.konstruktioner.se Tegel har använts
Läs merNätverket för tungt, murat och putsat byggande
Nätverket för tungt, murat och putsat byggande Högskolekurs om murverk Kursprogram, preliminär version 2016-12-19 Syfte Att förmedla kunskaper på universitets- och högskolenivå. om murverk som klimatskiljande
Läs merMurverk Material, konstruktion, hantverk. Hållfasthet och bärförmåga
Murverk Material, konstruktion, hantverk Hållfasthet och bärförmåga Laster och deras väg i en byggnad Snö, egentyngd yttertak, vind (lyft) Vindlast Egentyngd undertak/bjälklag, förvaring Egentyngd vägg
Läs merFasadrenovering. Tegel
Fasadrenovering Tegel 3 Någon vis människa......har räknat ut att det finns ca 80.000.000 m 2 fasadyta som behöver renoveras på det ena eller andra sättet! Vi på Tegelmäster vill anta den utmaningen så
Läs merLECA Isoblock. Arbetsanvisning
LECA Isoblock Arbetsanvisning Inledning LECA Isoblock är ett sammansatt block med isolering av polyuretan mellan två LECA murblock. Isoleringen produceras i en specialbyggd maskin vilket innebär att murblocken
Läs merStatusbesiktning Sunnerbyskolan Carl Bondes Väg 12 Sorunda
1 Statusbesiktning Sunnerbyskolan Carl Bondes Väg 12 Sorunda 2018-12-03 Bakgrund....3 Omfattning 3 Hänvisning Situationsplan.4 Besiktning.. 5-13 Slutsats..14 2 3 Bakgrund Omfattning Fasader har kontrollerats
Läs merLeca Isoblock. Arbetsanvisning
Leca Isoblock Arbetsanvisning Inledning Leca Isoblock är ett sammansatt block med isolering av poly uretan mellan två Leca murblock. Isoleringen produceras i en specialbyggd maskin vilket innebär att murblocken
Läs merHjälp vid MURNING. Bruksanvisning
Hjälp vid MURNING Bruksanvisning Allmänt Bindemedel delas in i hydrauliska och icke hydrauliska bindemedel. De hydrauliska härdar genom en reaktion med vatten och binder såväl i luft som i vatten. Ett
Läs merMurverksskador. Reparation av skador i murverkskonstruktioner. Reparation av skadade balkar i skalmurar. Reparation/omfogning av murverksfogar
BSAB 96 FS November -08 Murverksskador Reparation av skador i murverkskonstruktioner Reparation av skadade balkar i skalmurar Reparation/omfogning av murverksfogar Reparation av grova sprickor i murverk
Läs merLättklinkerblock med isolering. Arbetsanvisning Ergotherm Plus 400
Lättklinkerblock med isolering Finja Betong Arbetsanvisning Ergotherm Plus 400 Produktfakta Normalblock 7 Passblock 500 190 90 Hörnblock vänster & höger U-block till normalblock 115 400 Isolering U-block
Läs merBehövs dilatationsfogar och armering i dagens skalmurar?
Behövs dilatationsfogar och armering i dagens skalmurar? Miklós Molnár Universitetslektor Avdelningen för Konstruktionsteknik Lunds Tekniska Högskola Fristående, avlång mur i betongblock Vertikala sprickor
Läs merRadhusområdet Prästkragen, Bjuv
Radhusområdet Prästkragen, Bjuv PM angående renoveringsbehov i tegelfasader Vägguppbyggnad Ytterväggarna består av 120 fasadtegel med innanförliggande väggdel, bakmur, av 200 lättbetong och invändig puts.
Läs merRåd och anvisningar för skalmurar. SfB Fg
Råd och anvisningar för skalmurar SfB Fg Innehåll 1. Murverket.............................4 5 2. Anläggningsskiftet.....................6 7 3. Fönster- och dörröppningar..............8 9 4. Rörelsefogar.........................10
Läs merMurma universalkramla
SfB Fg Murma universalkramla Universalkramlan med det lilla sortimentet och det stora användningsområdet, som ger maximal säkerhet vid förankring av skalmurar. Murma universalkramla har utvecklats av byggnadsingenjör
Läs merKonstruktion Mur Malmö 26/11 2007. Tomas Gustavsson. forskningsingenjör, Lunds Tekniska Högskola, forskningsprojekt om murverk
Konstruktion Mur Malmö 26/11 2007 Tomas Gustavsson byggnadskonstruktör, TG konstruktioner AB, Lund konstruktionsarbete, konsult forskningsingenjör, Lunds Tekniska Högskola, forskningsprojekt om murverk
Läs merEnergiberäkna och spara energi. Energibesparingsexempel med Weber fasadsystem
Energiberäkna och spara energi Energibesparingsexempel med Weber fasadsystem 1 2 Sunda system och produkter för hållbart byggande Inledning Weber värnar om traditionen med putsprodukter baserade på naturmaterial
Läs merTilläggskramling i skalmur
Byggdel FS Tilläggskramling i skalmur Tilläggskramling vid bristande horisontalförankring Bristande horisontalförankring är vanligt i skalmurar från 1940-1970 talen Förutsättningar Förarbete Egenkontroll
Läs merKareby Kyrka - Tornet RENOVERING MED KALKBRUKS-INJEKTERING
Kareby Kyrka - Tornet RENOVERING MED KALKBRUKS-INJEKTERING ARBETET VAR OMFATTANDE MEN DENNA PRESENTATIONEN FOKUSERAR ENDAST DEN DELEN SOM BERÖR INJEKTERINGEN. Bakgrund Den äldsta delen av kyrkobyggnaden
Läs merskalmurar från talen
53 FS Tilläggskramling i skalmur Tilläggskramling vid bristande horisontalförankring ROT Bristande horisontalförankring är vanligt i skalmurar från 1940-1970 talen Förutsättningar Förarbete Egenkontroll
Läs merMURNING BRUKSANVISNING
Hjälp vid MURNING BRUKSANVISNING Allmänt Bindemedel delas in i hydrauliska och icke hydrauliska bindemedel. De hydrauliska härdar genom en reaktion med vatten, härdar och binder såväl i luft som i vatten.
Läs merKonstruktion och byggnadsteknisk uppbyggnad illustreras i bilagorna 1 (plan) och 2 (sektion).
Landsarkivet i Lund Kv Arkivet 1, tillbyggnaden Översiktlig teknisk beskrivning Teknisk uppbyggnad Konstruktion och byggnadsteknisk uppbyggnad illustreras i bilagorna 1 (plan) och 2 (sektion). Byggnadsstomme:
Läs merByggnadsteknisk utformning
Murverk- Material, konstruktion, hantverk Byggnadsteknisk utformning Samspel arkitektur-byggnadsteknik-hantverk (Hur) kan vi idag använda tegel, murverk och puts i fuktsäkra energisnåla lufttäta funktionella
Läs merWeber Sortimentsöversikt. Vägleder dig i valet av kalkbruk
Weber Sortimentsöversikt Vägleder dig i valet av kalkbruk Kalkbaserad puts Fram till 1940-talet var nästan all puts kalkbaserad. Grundregeln vid renovering av dessa ytor är att använda det ursprungliga
Läs merSAMMANFATTNING AV PROJEKT VÄGGELEMENT AV MASSIVTRÄ
SAMMANFATTNING AV PROJEKT VÄGGELEMENT AV MASSIVTRÄ KONTOR Östavallsågen Ansvarig: Anders Gustafsson Skellefteå, 2001-10-11 Sammanfattning av projekt Väggelement av massivträ Sid 2 OBJEKT: Kontorshus Objektbeskrivning:
Läs merVIDHÄFTNINGSTEST NR. 1, MELLAN OMMURAT TEGEL OCH BEFINTLIG SKALMUR. TEGLET FASTSPRUTAS MED MURBRUKSFOGSPRUTAN
SOM DRIVS MED EN BORRMASKIN FOGSPRUTA FÖR MURBRUK VIDHÄFTNINGSTEST NR. 1, MELLAN OMMURAT TEGEL OCH BEFINTLIG SKALMUR. TEGLET FASTSPRUTAS MED MURBRUKSFOGSPRUTAN A. Bild A. Visar en kvarsittande plåtform
Läs merLokalt tryck, förankring för lyft, beständighet
Lokalt tryck, förankring för lyft, beständighet Tomas Gustavsson TG konstruktioner AB 2017-06-08 Dimensionering för koncentrerade laster lokalt tryck SS-EN 1996-1-, 6.1.3 Lokalt tryck undersöks t.ex. vid
Läs merLeca Trädgårdsmurar. Allmänna anvisningar
Leca Trädgårdsmurar Allmänna anvisningar Leca Trädgårdsmurar Dränering och bärighet I våra exempel har förutsatts att återfyllningen kring muren är väl dränerad, samt att jordarten är tillräckligt bärig
Läs merBeräkningsstrategier för murverkskonstruktioner
Beräkningsstrategier för murverkskonstruktioner Tomas Gustavsson TG konstruktioner AB 2017-06-08 Dimensionerande lastfall ofta endera av: 1. Vindlast mot fasad + min vertikallast 2. Max vertikallast +
Läs merInformation från styrelsen Projekt Fönster, fasader, balkonger
Information från styrelsen Projekt Fönster, fasader, balkonger Planeringen av vårt stora projekt med Fönster, fasader och balkonger går vidare, och sedan träffen på Grand Hotell före jul har följande hänt:
Läs merPuts på konstruktioner
Puts på konstruktioner av LECA Lättklinkerbetong Murverk och element System- och arbetsanvisning Innehållsförteckning Puts på konstruktioner av LECA lättklinkerbetong Puts på konstruktioner av LECA lättklinkerbetong
Läs merFASAD OCH SKORSTENSTEGEL
PÅ LAGER I MALMÖ FASAD OCH SKORSTENSTEGEL MURTEGEL EJ FROSTBESTÄNDIGT 250 x 120 x 75/62/50/25 mm FASADTEGEL 250 x 120 x 75 mm 72 st/pall, 3,7 kg/st 84 st/pall, 3,2 kg/st 250 x 120 x 50 mm 96 st/pall, 2,6
Läs merSkivverkan för träregelstomme klädd med utvändig gips eller Minerit vindskivor
Lund -- Tord Isaksson Bygg och Miljöteknologi Avdelningen för Konstruktionsteknik Skivverkan för träregelstomme klädd med utvändig gips eller Minerit vindskivor På uppdrag av Tepro Byggmaterial AB har
Läs merMONtERINGSANVISNING ASFAlt VINDtÄt
MONTERINGSANVISNING Asfalt vindtät Förvaring/lagring Vindtätskivorna ska förvaras torrt och vara torra vid montering. Före montering bör skivorna acklimatiseras så att fuktigheten motsvarar genomsnittsfuktigheten
Läs merStomutredning för påbyggnad
Stomutredning för påbyggnad Lunden 4:10, 4:12, 4:13 Danska vägen/ingeborgsgatan, Göteborg 2017-03-22 Stomutredning för påbyggnad Lunden 4:10, 4:12, 4:13 2017-03-22 Beställare: Jan Håkansson Byggplanering
Läs merArbetsanvisning Murblock & Murblock Fördel
Lättklinkerblock Finja Betong Arbetsanvisning Murblock & Murblock Fördel Denna arbetsanvisning gäller i tillämpliga delar även för Finja Isolerblock. För Finja Ergothermblock hänvisas till separata arbetsanvisningar.
Läs merTegel som modernt byggnadsmaterial. seminarium, Kulturen, Lund den 21:e november 2006 Manus till Moderna tegeldetaljer presenteras och diskuteras
Tegel som modernt byggnadsmaterial seminarium, Kulturen, Lund den 21:e november 2006 Manus till Moderna tegeldetaljer presenteras och diskuteras Moderna tegeldetaljer: Handbok för detaljlösningar
Läs merMurverk material, konstruktion, hantverk. Byggnadsfysikaliska karakteristika, byggnadsteknisk utformning
Murverk material, konstruktion, hantverk Byggnadsfysikaliska karakteristika, byggnadsteknisk utformning Aktuella väggtyper med murverk: - Tegel, isolering, bakmur - Tegel, regelstomme/isolering - Putsade
Läs merÖversiktlig teknisk beskrivning; byggnadsstomme och klimatskal
Folkparken i Lund Edmanska huset Översiktlig teknisk beskrivning; byggnadsstomme och klimatskal Nedanstående beskrivning baseras på ritningsunderlag från Bengt Edman (arkitektritningar) och Kjell Magnusson
Läs merREPARATION AV MURADE FASADER MED KORROSIONSSKADOR TOMAS GUSTAVSSON JOHAN JÖNSSON MIKLÓS MOLNÁR
REPARATION AV MURADE FASADER MED KORROSIONSSKADOR TOMAS GUSTAVSSON JOHAN JÖNSSON MIKLÓS MOLNÁR 1 Förlag och distribution AB Svensk Byggtjänst 113 87 Stockholm Tel 08-457 10 00 www.byggtjanst.se 2017 AB
Läs merMurverk- Material, konstruktion, hantverk. Tegelbyggandets ursprung och utveckling
Murverk- Material, konstruktion, hantverk Tegelbyggandets ursprung och utveckling De äldsta funna lämningarna av tegel Mellanöstern, ca 10 000 år sedan Dålig tillgång på trä och natursten, Rikliga lertillgångar
Läs merArbetsanvisning Mursystem Exakt
Lättklinker Finja Betong Arbetsanvisning Mursystem Exakt Mursystem Exakt Genom att välja Mursystem Exakt har du tagit första steget till snabbmurade och välisolerade väggar både ovan och under mark. Med
Läs merLeca Isoblock Light. Arbetsanvisning
Leca Isoblock Light Arbetsanvisning Inledning Leca Isoblock Light är ett sammansatt block med isolering av polyuretan mellan två Leca murblock. Isoleringen produceras i en specialbyggd maskin vilket innebär
Läs merwww.valdahus.se Vår devis: Långsiktig hållbarhet kräver robusta konstruktioner!
www.valdahus.se Vår devis: Långsiktig hållbarhet kräver robusta konstruktioner! Den investerade kapital ger högre värdesättning i förhållande till hus byggda av konstruktioner i trä. Väggkonstruktionen
Läs merBSAB 96 FS September -17. Skalmurar. Råd och anvisningar för säker och ekonomisk byggnation
BSAB 96 FS September -17 Skalmurar och anvisningar för säker och ekonomisk byggnation Vikten av att förebygga skador i skalmurar Sedan 1976 har Murma Byggmaterial AB arbetat med att utveckla produkter
Läs merHjälp vid MURNING. Bruksanvisning
Hjälp vid MURNING Bruksanvisning Allmänt Murbruk delas in i hydrauliska och ickehydrauliska bruk. De hydrauliska härdar genom att reagera med vatten och binder såväl i luft som i vatten. Ett icke hydrauliskt
Läs merEXAMENSARBETE. Härdnings- och stämpningstider för prefabricerade murstensskift. Andreas Svensson och Andreas Martinez. Byggingenjör 180 hp
Byggingenjör 180 hp EXAMENSARBETE Härdnings- och stämpningstider för prefabricerade murstensskift Andreas Svensson och Andreas Martinez Byggteknik 15 hp Halmstad 2017-06-13 I Sammanfattning Vid användning
Läs merRemiss Får ej åberopas MURVERK MURVERK I HUS MATERIAL- OCH VARUKRAV. Remiss AMA Hus 14. Murbruk och tunnfogsbruk/tunnfogslim
F FS MURVERK MURVERK I HUS För fästdon gäller avsnitt ZSE. Förzinkning ska vara utförd enligt LDS.11. Murblock, mursten eller förpackningsenhet ska vara märkt enligt åberopad standard, CE-märkt och åtföljas
Läs merLECA Garage. Grund och golv
LECA Garage Grund och golv Grundläggning på icke tjälfarlig undergrund När du fått byggnadslov och igångsättningstillstånd får du börja bygga. Börja med att gräva en grop för att få reda på hur undergrunden
Läs merLättarbetat med Finjas kompletta torrbruksprogram
Torrbruk Finja Betong Lättarbetat med Finjas kompletta torrbruksprogram Finja har ett av marknadens mest kompletta torrbruksprogram Med säkerhet det mest färgstarka. Inte för skojs skull, utan för att
Läs merSPEF. trygghet för dig
RÄTT FRÅN BÖRJAN 1 SPEF trygghet för dig Sveriges Murnings- och Putsentreprenörförening, SPEF, är den rikstäckande branschorganisationen för murat och putsat byggande i Sverige. Föreningen grundades 1966
Läs merGränslös. Finja Betong
Mur Gränslös Finja Betong Gränslös Gränslös är ett flexibelt och lättmonterat mursystem av block, pelare och murkrön i betong. Muren bygger du stabilt och enkelt där du önskar. Blocken är ihåliga, v ilket
Läs merLättklinker. Tryggt, beständigt och miljövänligt FRITT FRÅN ISOCYANATER
Lättklinker Finja Betong Lättklinker Tryggt, beständigt och miljövänligt FRITT FRÅN ISOCYANATER Allsidig produkt med många fördelar Lättklinkerblock är sedan många år ett etablerat och välkänt material
Läs merMurverkets material. Tomas Gustavsson. TG konstruktioner AB
Murverkets material Tomas Gustavsson TG konstruktioner AB 2017-06-07 Tegel Råvaror: Lera, normalt ishavsleror, 10-15000 år gamla Sand magrar leran Tillsatser: Chamotte tidigare bränd lera magrar leran
Läs merframtidens byggsystem!
Energieffektiva bostäder från FoamSystem möt framtidens krav med ny teknik Välkommen till framtidens byggsystem! Passivhus uppfört i Västra Hamnen, Malmö 20 I Sverige har vi en flera hundra år gammal tradition
Läs merProjekteringsanvisning
Projekteringsanvisning 1 Projekteringsanvisning Den bärande stommen i ett hus med IsoTimber dimensioneras av byggnadskonstruktören enligt Eurokod. Denna projekteringsanvisning är avsedd att användas som
Läs merUndersökningsresultaten finns i två rapporter som är tillgängliga på konstruktionstekniks hemsida. 1
En mängd olika aspekter på stenhus, till exempel arkitektur, tekniska detaljlösningar, energiförbrukning, täthet och kostnader, belystes vid det murverksseminarium som arrangerades på LTH den 17 april
Läs merPuts på murverk. Murverk Material, konstruktion, hantverk. Uppbyggnad av flerskiktsputs. Hantverksaspekter. Armering av puts
Murverk Material, konstruktion, hantverk Puts på murverk Uppbyggnad av flerskiktsputs Hantverksaspekter Armering av puts Material från föreläsningen har hämtats främst från Undvik misstag i murat och putsat
Läs merBSAB 96 FS Januari Murma Murkramlor. Produktinfomation för murkramlor och skalmursförankringar
BSAB 96 FS Januari 2019 Murma Murkramlor Produktinfomation för murkramlor och skalmursförankringar Murma Kramla E, H Kramla A-D, F-G, K-U Inmurningskramla Används tillsammans med Murma väggfäste, distanspendel
Läs merLECA Murverk. Källarytterväggar Dimensioneringsanvisning
LECA Murverk Källarytterväggar Dimensioneringsanvisning Inledning Källaren har gamla anor i landet, och förknippas på de flesta orter som en del av huset, som är helt eller delvis nergrävt i marken. Även
Läs merByggregler en historisk översikt
Datum 2014-09-29 1(10) Byggregler en historisk översikt Här finner du en kort redogörelse för de byggregler som har funnits före Boverkets byggregler, BBR, Boverkets konstruktionsregler, BKR och de europeiska
Läs merBSAB 96 FS Mars Murma Murkramlor. Produktinfomation för murkramlor och skalmursförankringar
BSAB 96 FS Mars 2015 Murma Murkramlor Produktinfomation för murkramlor och skalmursförankringar Murma Kramla E, H Kramla A-D, F-G, K-U Inmurningskramla Används tillsammans med Murma väggfäste, distanspendel
Läs merBender Lättklinkerblock
Ett klassiskt och ergonomiskt block för murning av grunder, väggar, garage, uteplatser eller hela hus. Skapa den perfekta utegrillen med en fin bänk och du har en underbar grillplats. Bara fantasin sätter
Läs merPROJEKTERINGSPROCESSEN
PROJEKTERINGSPROCESSEN KAPITEL 6 6.1 Litteraturuppgifter Dessa uppgifter kan lösas med hjälp av läroboken. 1 Ge exempel på fel som kan förekomma i projekteringsprocessen. 2 Varför brukar det tidiga skedet
Läs merMATERIAL MILJÖKLASSER CE-MÄRKNING BYGGVARUDEKLARATION DIMENSIONERING
S K A L M U R A R / REGISTER OM SKALMURAR SNABBGUIDE NR 1, L-KRAMLA MED ÖPPEN ÖGLA NR 3, U-KRAMLA MED VINKELBEN NR 8, Z-KRAMLA NR 10, L-KRAMLA FÖR EFTERBOCKNING NR 12, PENDELKRAMLA MED TRÄGÄNGA NR 13,
Läs merIsolera väggar. YTTERVÄGG UTIFRÅN: Två lager isolering
Isolera väggar En yttervägg kan isoleras antingen utifrån, vilket är mest lämpligt, eller inifrån. Isolerar du utifrån kan du välja mellan att använda ett eller två lager isolering. Även mellanväggar kan
Läs merStenhus. I samarbete med
Stenhus I samarbete med Vi hjälper dig (att hitta) hem Att köpa ett nytt hus är en stor affär en av livets största. Detta ställer väldigt höga krav på oss som leverantör. Att vi håller vad vi lovar och
Läs merOrangeriet. Orangeriet historik
Orangeriet Orangeriet historik Byggnader som avsetts för övervintring av känsliga och exotiska växter har varit vanligt förekommande vid slott och herrgårdar i Sverige sedan 1600-talet. Från slutet av
Läs merFinja Betong. Gränslös
Mur Finja Betong Gränslös Gränslös Gränslös är ett flexibelt och lättmonterat mursystem av block, pelare och murkrön i betong. Muren bygger du stabilt och enkelt där du önskar. Blocken är ihåliga, v ilket
Läs merUtmaningen: Miljoner blixtnedslag orsakar varje år enorma skador I Sverige.
Utmaningen: Miljoner blixtnedslag orsakar varje år enorma skador I Sverige. Oväder har i alla tider varit ett fascinerande naturskådespel. Samtidigt utgör de en fara som inte får underskattas för människor
Läs merStudentbostäder med passivhusprestanda och tung stomme
Studentbostäder med passivhusprestanda och tung stomme larki lund 25 % adjungerad professor 25 % privatpraktiserande landskapsarkitekt 50 % fastighetschef i studentbostadsföretag Bengt Persson Stiftelsen
Läs merYtong - originalet. Ytong takbjälklag 200 mm. 300 mm Ytong Balk med 60 mm Multipor. Bärande: Ytong 200 mm. Icke bärande: Ytong 100 mm
Ytong originalet Ytong - originalet Ytong var det första varumärket för lättbetong och tillverkades för första gången redan 1929 av Yxhultbolaget vid Hällabrottet i Kumla. Ytong är således originalet och
Läs merLakka eko + 400 U-värde 0,16!
Nyhet Marknadens bästa block! Lakkanbetoni.fi Lakka eko + 400 U-värde 0,16! Varför stenhus? Egentligen är det ganska lätt att definiera vad som krävs av ett hus eller bostad som är riktigt bra- ett gott
Läs merKomplett stomme till flerbostadshus
Fördelarna med vår stomme Komplett stomme till flerbostadshus...för arkitekten Det är utsidan som räknas. Åtminstone om man vill ha en vacker fasad. Om du bygger med LK Putsvägg får du en helt fogfri fasad.
Läs merMurverk- Material, konstruktion, hantverk. Murverkets material - Tegel, murblock, kompletterande material
Murverk- Material, konstruktion, hantverk Murverkets material - Tegel, murblock, kompletterande material Material: Tegel Råvaror: Lera normalt ishavslera 10-15000 år gamla Sand magrar leran Tillsatser:
Läs merB5 - Systemskisser och alternativval
Byggprocessen 1 (3) Övning B5 12-03-09 B5 - Systemskisser och alternativval Mål med övningen Syftet med övningen är att utifrån kännedom om byggdelars sammansättning kunna upprätta och beräkna byggdelskalkyler.
Läs merEnergiberäkna och spara energi vid renovering
Energiberäkna och spara energi vid renovering Energibesparingsexempel med Weber Serporoc Fasadsystem Ett hus som är byggt av sunda material av hög kvalitet, som ger låg energianvändning och ett bra inomhusklimat,
Läs merBrand, lättbetongblock
Sida 1 Brandteknisk dimensionering av lättbetongblock Brand dimensionering av H+H lättbetongblock ska projekteras efter Eurokod EC6: Murverkskonstruktioner, EN 1996-1.2. Brandtekniska begrepp De brandtekniska
Läs merModerna murade småhus
Tekniska Högskolan i Lund Avdelningen för Konstruktionsteknik Lund 2001 Lund Institute of Technology Department of Structural Engineering Rapport TVBK-3044 Moderna murade småhus -teknisk utformning- Tomas
Läs mer