Murverk- Material, konstruktion, hantverk. Tegelbyggandets ursprung och utveckling

Transkript

1 Murverk- Material, konstruktion, hantverk Tegelbyggandets ursprung och utveckling

2 De äldsta funna lämningarna av tegel Mellanöstern, ca år sedan Dålig tillgång på trä och natursten, Rikliga lertillgångar Soltorkat tegel, murat med lerbruk Illustration: Brick a world history, Campbell, Pryce

3 Handformat, slaget, bränt tegel Handformat tegel, Adobe - soltorkat, flat undersida, kullrig ovansida f Kr f Kr Från ca f Kr slaget tegel Illustrationer: Brick a world history, Campbell, Pryce Ungefär 3500 f Kr bränt tegel, Mesopotamien - keramik hade bränts redan f Kr

4 Tempel i Uruk-Warka (Mesopotamien), 3500 f Kr Tegelkupol av spiralliknande skift, Kafaje, ca 2000 f Kr Bild och illustration: Byggnadstekniken, E. Cornell

5 Zigguratet i Al-Untesh-Napirisha, f Kr, Mesopotamien Basen är en kvadrat med 67 m längd, höjd på kvarvarande byggnad 28 m. Bilder: Campbell, Pryce, Brick a world history

6

7 Babylon, f Kr, Processional Way, Pergamon Museum, Berlin

8 Egypten ca 2500 f.kr. Cheops pyramid Foglösa naturstensblock Bild: Byggnadstekniken, E Cornell

9 Thebe, Egypten, ca 1450 f Kr Exempel på tidig valvmurning, utan form Väggmålningar, Tomb of Rekh-mi-Re Illustrationer: Campbell, Pryce, Brick a world history

10 Tidigt tegelvalv Egypten De understa skiften har svängda tegel, de övriga raka 1300 f Kr Illustration: Byggnadstekniken, E Cornell

11 Grekiskt tempel Arkaisk tid f Kr

12 Romarriket: Stark utveckling av tegelbyggandet Utveckling av valvbyggandet Gjutteknik, tegelmurverk användes som kvarsittande form, kärnan fylldes med gjutmassa, concretum Bilder, illustration: Brick a world history, Campbell, Pryce

13 Romerskt murverk, Herculaneum Svagt bruk, svaga stenar, svagt bruk, starka stenar, svagt bruk, svaga stenar Medvetet satt i system? Foto: Jens Lindhe

14 Handelshus, Ostia, Rom Bild: Brick a world history, Campbell, Pryce

15 Pont du Gard Nuvarande södra Frankrike, byggd första århundradet e Kr Bild: Byggnadstekniken, E Cornell

16 Pantheon Rom, 120 f Kr Illustrationer: Byggnadstekniken, E Cornell TEKNIK OCH MATERIAL

17 Tegelhantverket spreds vidare i Europa Romansk byggnad (basilika) från ca 490 e.kr, Ravenna, Italien Romanskt - relativt små fönster, sluten volym Bild: A history of western architecture, D Watkin

18 Romanskt valv, halvcirkulär form

19 Hagia Sofia, Istanbul Ca 537 e Kr Bilder: Furneaux Jordan, Western Architecture

20 Gotiskt kyrkobyggande

21 Gotisk katedralarkitektur Högt och ljust Ribbvalv Högt mittskepp Stora fönster System av strävpelare och strävbågar Illustration: NE

22 Gotiskt valv

23 Pontigny, Frankrike sent 1200-tal

24 De första dokumenterade hållfasthetstekniska beräkningarna i Västerlandet gjordes ca 1500 av Leonardo da Vinci Som vetenskaplig disciplin anses hållfasthetslära ha införts av Galilei i boken Samtal och matematiska bevis rörande två nya vetenskaper, 1638 Illustration: NE

25 Renovering av Peterskyrkans kupol Rom 1742 Polenis tillämpning av kedjekurvan Illustration: Byggnadstekniken, E Cornell Trycklinjen analyserades genom att den ritades som en spegelbild av en hängande kedja. Punktvis belastning av kedjan motsvarande kupolens tyngd gav formen. Elias Cornell: Det första handgripliga byggnadsarbete där man systematiskt utnyttjade tidens samlade byggnadsteoretiska vetande

26 Lübeck, tegel Äldsta tegel som hittats i sekulär byggnad i Nordeuropa, utgrävning 2014 Foto: Björn Magnusson Staaf

27 Tegel har använts i Sverige sedan medeltiden Infördes med klosterordnar Anammades först av kyrka och kungamakt, senare även adeln Tegelslagning/bränning utfördes normalt vid byggnadsplats, främst slott, kyrkor Gumlösa kyrka, norr om Hässleholm, invigd 1191 Mariakyrkan, Sigtuna, uppfördes med början 1221 eller 1237 Bild: Olsson, L-E, Tegelbruk i Sverige

28 Tillbakagång efter reformationen Reformationen medförde avbräck för tegelhantverket i Sverige under 1500-talet Under talen förekom t.ex. betydande import av taktegel, från Nederländerna och Schleswig Holstein Kv Kirsten Munck, Halmstad

29 Vid 1800-talets inledning: Små, godsanknutna tegelbruk, kort säsong Hantverksbaserat, ofta tegel endast för godsets behov

30 1800-talet: Marknad för tegelindustri växer fram Förändringar inom jordbruket Täckdikning Konstgödsel Växande städer under 1800-talet: Oro för stadsbränder Kontinentala städer förebild Ökat behov av bostäder, pga industrialisering, inflyttning till städerna Godstegelbruken kunde utvecklas till tegelindustrier för öppen marknad Från fanns ca 500 tegelbruk i Sverige

31 1800-talet: Ny teknik tillgänglig för tegelproduktionen Ångmaskiner infördes i produktionen, ersatte vattenkraft och kreatursvandring, från1860-talet Ringugnar, första i Sverige 1872 (Lomma) Från 1870-talet utbyggnad av järnvägarna, tegelbruk utanför vattenleder kunde expandera Resultat: kraftig produktionsökning, 1905 tillverkades mer än 400 mil sten Bilder: Modernismens tegelfasader, T Tägil, m fl

32 Ugnarna Fältugnar, äldsta typen, råteglet staplades i stor hög, kanaler för rökgaser, täcks med lera, jord och sten, revs efter bränningen, förekom in på 1930-talet Små, periodiska ugnar, mer permanent, eldades från sidan, bränning ca 3 veckor, skiftande kvalitet Flamugn, eldades uppifrån, med ved, för tunnväggigt gods som taktegel och rör, stort bränslebehov, Horns tegelbruk Ringugnar, ved, torv eller stenkol, första 1872 i Sverige, först cirkulär, senare oval, gav kontinuerlig drift, Bältarbo tegelbruk Tunnelugn, första i Frankrike 1751, första i Sverige i Uppsala- Ekeby 1922, första för tegel 1948, Brillinge, jämnare bränning, mekanisering, bättre arbetsmiljö

33 Yrkeskategorier vid tegelbruk: Pressmatare, inblandning råvaror Avskärare Framtagare, lyfte råteglet från avskärningsbordet Rumsskjutare, förde råteglet till torklada Inskjutare Utskjutare Ett normalt tegelbruk kunde i slutet av 1800-talet sysselsätta 25 man och tillverka 1.5 milj tegel Källa: Olsson, L-E, Tegelbruk i Sverige

34 Åbjörn Anderssons mekaniska verkstad, Svedala Utvecklade maskiner för tegelbruk Nya ugnstyper Fadder för Tegelmästarskola i Svedala Nedlagt 1970 Svedalasystemet; torkning i högbyggnad ovan ugnen, automatiserad hantering av råteglet Tidigare torkade man råteglet i genomluftade lador

35 1800-talet: Fullmurade murverkskonstruktioner blev vanliga Handslagning Ny formningsmetod, strängpressning Förbländertegel, 1890-talet, Runt 1900 slog nationalromantiken igenom, åter handslaget Illustration: Så byggdes husen , C. Björk, P Kallstenius, L. Reppen

36 Förbländertegel Stor måttnoggrannhet Hårdbränt Smala fogar

37 Traditionellt tegelmurverk, fullmurar Stark sten, tegel + Svag fog, kalkbruk Viktig kombination Fogens uppgift: Kompensera för variation i stenstorlek Låser teglet i konstruktionen Förmedla kraft från tegel till tegel

38 Förbandsmurning stötfog liggfog Löpskift/löpstenar Koppskift/koppstenar Traditionellt tegelmurverk: Stötfogar i intilliggande skift förskjuts i sidled Fogen är den svaga länken i kedjan Koppstenarna fungerar som bindare- dom ger konstruktiv ( statisk ) samverkan i tvärsnittet

39 Normalformat Tegelstenens mått väljs så att två koppstenar + mellanliggande fog är lika lång som en löpsten svenskt NF: danskt NF: Bredd 120 mm 108 Längd Höjd 62 54

40 Tjockleken benämns efter hela och halva sten ½ sten Skalmur 1-sten Fullmur 1 ½ sten Fullmur

41 Traditionell indelning av murförband: Egentliga förband Beklädnadsförband

42 Egentliga förband Användes traditionellt till väggar som skulle putsas, men även i oputsat murverk, om man eftersträvade just det aktuella utseendet Kryssförband Blockförband Amerikanskt förband

43 Kryssförband Vartannat skift koppar, löpytor förskjuts 1/2-sten i längsriktning

44 Blockförband Vartannat skift koppar, löpstenar rakt ovanför varandra

45 Amerikanskt förband Vart 5:e skift bindare Minsta mängd bindare, ekonomiskt

46 Beklädnadsförband Användes främst till oputsat tegelmurverk Fasadtegel brändes hårdare, dyrare än murtegel Man ville minimera åtgången av fasadtegel, så få koppar som möjligt

47 Munkförband 2 löp + 1 kopp i varje skift

48 Krav på bindare i fullmurar Krav på antal koppstenar vid förbandsmurning av fullmurar : Minst var 5:e sten ska vara bindare Högst 4 skift i följd får vara utan bindare För att erhålla tillräcklig sammanbindning i tvärsnittet Detta är en traditionell regel i murningssammanhang, som fortfarande är tillämplig Kan frångås om t.ex. armering ersätter den sammanhållande funktionen

49 Årsproduktion av fasadtegel Miljoner sten Årsproduktion av murtegel > 400 milj sten År Miljoner sten År

50 574 tegelbruk i Sverige sedan 1850

51 Tegel i konstruktioner fram till 1930: Kalkbruk Bindsten Romerskt murverk Nordvästra Europa, medeltid Nordvästra Europa, 1800-tal Murstensproduktionen normerades på 1930-talet till nuvarande svenskt normalformat; 120 x 250 x 62 Tidigare: varierande format i olika landsdelar

52 Skalmurar ersatte fullmurar - Från 1940-talet och framåt - ½-sten fasadmur + bakmur av lättbetong Fullmur: Bjälklagen är upplagda på och förankrade i ytterväggarna - därför behövs inte kramlor: Skalmurar kräver särskild förankring till inre väggdel/stomme: Kanalmur; ½-sten + isolering + ½-sten Bättre värmeisolering eftersträvades Rationellare murning ½-sten fasadmur + träregelvägg/ isolering

53 Fullmurar Normalt 1,5 stens djup i ytterväggar, Även 1 stens och 2-stens förekommer Helt dominerande fram till 1930 Relativt vanlig under 1940-talet Försvann helt i bostadshus under 1950-talet, i övriga byggnadstyper under 1960-talet Illustrationer: H Ericson, Testbedstudio

54 Skalmur med bakmur av lättbetong Produktion av lättbetong i Sverige startade 1929 Förekommer från 1930-talet Vanlig i bostadshus

55 Kanalvägg med två halvstens tegelmurar Ytterväggar med halvstens tegel utvändigt, luftspalt och halvstens bakmur, putsad invändigt Ökade starkt i betydelse på 1950-talet Relativt ovanlig från slutet av 1960-talet Skalmur + isolering + enstens bakmur förekom också (1950-tal)

56 Skalmur med bakmur av gjuten betong Vanlig från mitten av 1960-talet Ofta gavelväggar, med utfackning av träreglar på långsidorna

57 Skalmur med träregelvägg Första huset med tegel- och regelvägg 1948, villa i Sävedalen Relativt ovanlig under 1950-talet Stark ökning under 1960-talet, framförallt från mitten av årtiondet Under 1970-talet helt dominerande för tegelfasader

58 Är hantverksbetonat, murat byggande rimligt på 2000-talet? Anses dyrt Längre byggtider Väderberoende arbetsmoment Föga lämpat för prefabrikation Låg industrialiseringspotential 58

59 Faktorer som ändå kan anses tala för murat byggande: Enkel byggnadsteknik - få komponenter Stombyggnadskostnaden - idag liten andel av byggkostnad Lång livslängd, låga underhållskostnader Robust teknik, förutsättningar för sund inomhusmiljö Murade fasader, särskilt tegel, åldras ofta med patina Foto: Jens Lindhe

60 2000-talet: Radikal ökning i utbud av tegel Europeisk integration, Öresundsbron Idag finns ett större utbud av tegel på mycket länge

61 Nutida väggtyper med murverk: Skalmur utanpå regelstomme Skalmur utanpå gjuten betongvägg Skalmur utanpå bakmur av sten Homogena blockmurverk

62 Skalmur utanpå regelstomme Tegelskalet kramlas till regelstommen Armering behövs normalt inte ur konstruktiv synpunkt Tegelskalet yttre beklädnad, träffas av nederbörd

63 Skalmur utanpå betongvägg Tegel, isolering, gjuten, armerad betong Tegelskalet kramlas till betongen Betongen står för den helt dominerande lastkapaciteten

64 Skalmur utanpå bakmur Kanalmur halvstens tegelskal: Kanalmur med bakmur av block: Tegel, isolering, tegel, puts Tegel, isolering, murblock, puts Skalmur kramlas till bakmur Skalmurens styvhet kan tillgodoräknas om bakmuren är bärande

65 Homogena, putsade blockmurverk: Bärande, klimatavskiljande, kan vara relativt bra värmeisolerande

66 Isoblock, Ergotherm (leca) Termoblock (lättbetong)

67 Med rötterna i forntiden Soltorkat tegel och lerbruk har blivit bränt tegel, lättklinker, lättbetong, betong och kalk-, cement- eller KC-bruk Materialen och hjälpmedlen har ändrats men metoden att foga sten och sten till ett murverk är i grunden oförändrad.