Förvaltningsberättelse:

Transkript

1 Årsredovisning 2012

2 Innehåll Landstingsstyrelsens ordförande... 3 Ett år av omställning... 3 Förvaltningsberättelse: Styrelsens samlade bedömning... 4 Viktiga händelser under Västerbottens läns landsting i ett nationellt perspektiv... 8 Särskilda uppdrag samt målövergripande strategier Hur klarar landstinget målen? Utveckling och arbete inom verksamhetsområdena Personalöversikt Produktionsöversikt Finansiell analys Sammanställd redovisning RESULTAT- och balansräkningar Bilaga 1: Uppföljningsindikatorer till landstingets mål...45 Bilaga 2: Redovisning av sjukfrånvaro...50 Bilaga 3: Tillgänglighet till primärvård och sjukhusvård...51 Bilaga 4: Budgetjusteringar Bilaga 5: Vårdproduktion...54 Bilaga 6: Investeringar...56 Bilaga 7: Medelsförvaltning Bilaga 8: Revisionsberättelse för år Bilaga 9: Landstingets organisation...60 Produktion: Landstingets kommunikationsstab, Umeå, april 2013 Foto: Jan Alfredsson: sid 3, 6, 7, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 16, 17, 19, 21, 22, 24, 26, 28 Jan lindmark: sid 3 Matton bildbyrå: sid 1

3 Landstingsstyrelsens ordförande Ett år av omställning Allt vi företar oss i Västerbottens läns landsting och alla våra mål, syftar mot att nå visionen att: År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning har präglats av Projekt balans, det vill säga omstrukturering och åtgärder för att nå en ekonomi i balans. Projektet inleddes med omfattande materialinsamling, grupparbeten och jämförelser. På den grunden lanserades en plan, som satts i verket och gett ett mycket gott resultat. Med en god ekonomi och en god hushållning är förutsättningarna framöver bättre. Men en omställning tar tid och vi saknar inte utmaningar. Det har varit ett tufft år och konflikter har varit en naturlig följd av omställningsarbetet. Men tack vare medarbetarnas höga kompetens, samarbetsvilja, lojalitet och engagemang i arbetet kan vi blicka tillbaka på ett år som gett oss ett mycket bättre utgångsläge än vi annars skulle ha haft. I en kunskapsintensiv verksamhet som hälso- och sjukvården är människorna resurserna. Förmågan, viljan och lusten att både utföra och utveckla arbetet bildar basen för all utveckling. Den politiska ledningen ska därför skapa så goda förutsättningar som möjligt för att denna förmåga, vilja och lust ska växa. Trots utmaningar med rekrytering, finansiering och förändrade vårdbehov, ser vi att det går framåt och att möjligheterna är stora. Omställningsarbetet med att gå från slutenvård till primärvård och vidare till egenvård är igång, och kommer att fortsätta. Vi ser alltmer vilken potential som finns inom området e-hälsa, både för att överbrygga långa avstånd och för att flytta vården närmare patienterna. Vi når samtidigt påtagliga och viktiga miljövinster. Landstingets pågående omställning handlar också om att tänka gränsöverskridande, geografiskt, professionellt och över aktörsgränser. Så kan vi utveckla samverkan och partnerskap med andra för en god hälsa och livsmiljö för medborgarna. I och med kommunaliseringen av hemsjukvården har gränserna även ritats om. Det breda folkhälsoarbetet i Västerbotten är fortfarande klart lysande i landet. Salutsatsningen för barn och ungdomar är ett exempel, arbetet med Tobaksfri duo är ett annat och till vår glädje har tobaksavvänjningen på våra sjukhus i länet också fått spridning i landet. Under året genomfördes konferensen Vi trodde vi var bäst nu ska vi bli bäst! där det togs ett nytt grepp kring Barnkonventionen och dess genomförande. Vi konstaterar att Västerbotten står sig väl i jämförelse med övriga landsting. Våra resultat inom folkhälsans område är mycket positiva och vi ligger bra till också inom flera medicinska områden. Samtidigt ser vi att det finns områden där vi kan bli bättre. Att landstingets ekonomi närmar sig balans är ett medel för att nå våra mål. Då kan pengarna användas till rätt saker och vi får möjligheter att prioritera på en bättre grund. Landstinget står nu stadigare även om utmaningarna inför 2013 är stora. Det ger oss bättre förutsättningar för det fortsatta omställningsarbetet och för att nå vår vision. Peter Olofsson Landstingsstyrelsens ordförande (S) 3

4 Förvaltningsberättelse: Styrelsens samlade bedömning Styrelsens samlade bedömning Årsrapporten utgör ett viktigt underlag i landstingets planerings- och uppföljningsprocess och är styrelsens rapport till fullmäktige om läget i organisationen som helhet. Landstinget ansvarar för att tillgodose befolkningens behov av hälso- och sjukvård, tandvård och habilitering/ rehabilitering samt för att bedriva ett aktivt folkhälsoarbete. I detta ansvar ingår också att ge högspecialiserad sjukvård till befolkningen inom den norra sjukvårdsregionen ansvara för och bedriva forskning, utbildning och utveckling inom hälso- och sjukvården ansvara för viss regional kollektivtrafik samt planera för infrastruktur och kommunikationer verka för länets regionala tillväxt, kulturutveckling, internationella samarbeten med mera, samt utveckla det funktionshinderspolitiska arbetet. Utifrån det uppdraget har Västerbottens läns landsting formulerat sin vision: År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. I landstingsplanen för åren har landstinget angett följande målområden: Bättre och jämlik hälsa God vård God hushållning Hälsofrämjande arbetsplatser och attraktiv arbetsgivare Miljö, hållbar tillväxt och regional kraftsamling Medborgarinflytande. Övergripande strategier 2012 Det gångna året har varit utmanande. Inför årsskiftet lanserades en rad åtgärder, kallade för Projekt balans, i avsikt att långsiktigt säkerställa en ekonomi i balans. Kravet på effektiviseringar sattes till 150 miljoner kronor för Huvudinriktningen i projektinnehållet var att stärka vården nära patienten förbättra kvalitet och patientsäkerhet fokusera på effektivitet och utveckling utveckla samarbete och processer stärka ledning och förtydliga strukturer. Strategin var att minska kostnader som berodde på kvalitetsbrister och överkonsumtion och samtidigt frigöra och fördela om resurser för förändrad demografi och medicinsk utveckling. Åtgärderna har övergripande inriktats på att föra över verksamhet från specialistvård till primärvård samt stärka egenvården och effektivisera sätten att arbeta. Samtidigt som verksamheterna har hanterat dessa omställningar finns också fortsatt krav på att förbättra vårdens tillgänglighet, patientsäkerhet, kvalitet och jämlikhet. En väsentlig del i den långsiktiga utvecklingen är att samtliga medarbetare förväntas delta i förbättringen av sitt arbete. Varje enhet ska arbeta med att utveckla de patientnära processerna genom att använda Lean 1 samt engageras i planeringen av vårdproduktionen. För att stimulera framgångsrika och effektiva arbetssätt har så kallad kvalitetsersättning införts i alla verksamheter. Fokus läggs på tillgänglighet, enkelt mätbar kvalitet och på hur nöjda avnämarna är. En väsentlig del i den kontinuerliga strukturutvecklingen består i att minska det totala antalet vårdplatser. Landstinget har som helhet fler vårdplatser och högre kostnad för slutenvård per invånare än jämförbara landsting. Styrelsen kan konstatera att landstingets effektiviseringsarbete inte har nått upp till de ekonomiska målsättningarna. Verksamheternas åtgärdsplaner har under året följts upp månadsvis och uppföljningen vid årsskiftet visar att cirka 75 procent av åtgärderna har genomförts. Den ekonomiska effekten blev 115 miljoner kronor, att jämföra med målvärdet 150 miljoner kronor. En förskjutning i tiden är huvudförklaringen till att målsättningen inte uppnåtts. Efter att böckerna slutits för verksamhetsåret 2012 upphör benämningen Projekt balans som samlingsbegrepp för landstingets fortsatta arbete med effektivisering. Den långsiktiga strategin fortsätter dock enligt tidigare fastlagda huvudlinjer. Fyra strategiska utvecklingsområden har specificerats och arbetet leds av respektive verksamhetsområdeschef. De fyra områdena omfattar: Förflyttning av vård från sjukhus till primärvård Effektivisering av vårdorganisation och vårdservice Poliklinisering av kirurgin Utveckling av behandlingslinjer, egenvård och e- hälsotjänster i primärvården. Måluppfyllelse Uppföljning av landstingets vision visar att hälsoläget i länet förbättras successivt. Landstinget är en bra bit på väg mot att nå visionens mål och det strategiska folkhälsoarbete som ofta bedrivs i samverkan med kommuner och föreningsliv ger goda effekter. Området e-hälsa utvecklas positivt; till exempel fortsätter användandet av e-tjänsten Mina vårdkontakter och kännedomen om 1177.se att öka. Uppföljning av övriga mål och uppdrag till styrelse och nämnder visar på positiva resultat men även på områden som behöver förbättras. Årets nationella öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet, ÖJ 2012, visar på många goda medicinska resultat i Västerbotten jämfört med andra landsting. Men det finns också områden att förbättra. I vissa avseenden är landstinget riksledande, till exempel vad gäller arbete med folkhälsa, strokevård, hjärtsjukvård, ortopedisk vård samt kostnadseffektivitet vid Norrlands universitetssjukhus, Nus. Bokslutets samlade ekonomiska resultat uppgår till plus 264 miljoner kronor, 151 miljoner kronor bättre än vad fullmäktige budgeterat för. Resultatet har påverkats positivt av att AFA Försäkring betalat tillbaka premier för kollektivavtalade sjukförsäkringar. Det har gett en engångsintäkt till landstinget på cirka 120 miljoner 4 1 Enligt Lean Forum, en ideell förening, är Lean Ett kundfokuserat angreppssätt att producera det som kunden verkligen vill ha och att göra det i processer som förbrukar så lite resurser som möjligt.

5 kronor. De finansiella posterna har också bidragit med ett betydande överskott. Eftersom dessa intäkter var tidigt kända vidtog styrelsen inte några mer kraftfulla kortsiktiga åtgärder, trots att utvecklingen av nettokostnaderna pekade mot ett underskott vid delårsrapporten. Istället fortsatte styrelsen att satsa långsiktigt enligt de beslutade strategierna för en ekonomi i balans. Landstingsstyrelsen konstaterar, vilket är glädjande, att verksamhetens nettokostnadsutveckling för femte året i rad ligger under snittet för landstingssektorn. Det är ett tecken på att den ekonomiska styrningen fungerar väl på alla nivåer i landstinget. Balanskravsresultatet för 2012, med justeringar för poster som ska dras ifrån eller läggas till, så kalllade synnerliga skäl enligt kommunallagen, blir plus 87 miljoner kronor. Landstingets mål var att återställa tidigare års underskott med 117 miljoner kronor. Trots det goda årsresultatet måste arbetet med verksamhetens kostnader intensifieras, då 2013 och åren därpå förväntas innebära utökade utmaningar. Landstingets utmaningar på längre sikt är att sjukvårdskostnaderna kommer att fortsätta att öka på grund av att ökad livslängd innebär fler med kroniska sjukdomar medicinsk utveckling och teknik medför ökade kostnader välinformerade patienter ställer högre krav livsstilssjukdomar ökar belastningen på vården. Landstingsstyrelsen konstaterar att landstinget påverkas mycket starkt av om riksdagen beslutar om ett förändrat utjämningssystem. De förändringar som föreslås får, om de genomförs, stora negativa effekter. De föreslagna förändringarna innebär minskade statsbidrag med 360 miljoner kronor per år när åtgärderna är fullt genomförda. Hälso- och sjukvårdsnämnden beskriver i sin årsrapport att 2012 har präglats av hög utvecklingsaktivitet inom alla verksamhetsområden. Alla aktiviteter inom Projekt balans har krävt stort engagemang och krav på genomförande. Samtidigt som vårdbehoven ökar och nya medicinska möjligheter utvecklas i allt snabbare takt har patientsäkerheten förstärkts, vårdkvaliteten förbättrats och kostnaderna minskat jämfört med Många goda vårdresultat redovisas även om vissa delar fortfarande behöver utvecklas. Nämnden konstaterar att de medicinska resultaten står sig väl i nationella jämförelser, att tillgängligheten i väsentliga delar blivit bättre och att patienternas upplevda kvalitet av vården är högre än riksgenomsnittet. Landstingsstyrelsen delar hälso- och sjukvårdsnämndens bedömning att arbetet inom samtliga målområden har varit framgångsrikt i stora delar under 2012 och att förutsättningarna är goda för att det långsiktiga målet 2015 i stort kommer att uppnås. Landstingsstyrelsen konstaterar att nämnden inte klarar budgetmålet inom målet god hushållning. Underskottet är dock på endast 19 miljoner kronor (motsvarande 0,5 procent av omslutningen) men nämnden har i sin analys pekat på ett större underliggande ekonomiskt problem. I sin årsredovisning för 2012 utgår nämnden för funktionshinder och habilitering från landstingsplanens övergripande mål, nämndens verksamhetsplan samt plan för internkontroll Nämndens ansvarsområde omfattar de verksamheter som erbjuder syn- och hörselhabilitering samt habilitering och särskilt stöd till barn, ungdomar och vuxna, tolktjänst till döva, dövblinda och hörselskadade och hjälpmedelsservice till hälso- och sjukvården i landstinget och kommunerna. De övergripande målen handlar om hur nöjda brukare och anhöriga är när det gäller att få vara delaktiga i planeringen av individuella insatser, att tillgängligheten till insatserna är god samt att myndighetsutövningen sker enligt fastställda rutiner och tidsramar. Nämnden redovisar att målen för 2012 sammantaget och i stort sett har uppnåtts. Verksamheten redovisar totalt ett underskott på 0,5 miljoner kronor. Landstingsstyrelsen delar nämndens oro över att kostnaderna för hjälpmedelsprodukter ökar. Det innebär att nämnden, liksom hälso- och sjukvårdsnämnden, har ett underliggande ekonomiskt problem. Övriga nämnder, nämnderna för folkhälsa och primärvård, patientnämnden, folkhögskolestyrelserna och kostnämnden, redovisar i sina årsrapporter för 2012 att huvuddelen av planerade aktiviteter har genomförts. Alla dessa nämnder uppnår budgetmålet förutom Storumans folkhögskola. 5

6 Förvaltningsberättelse: Viktiga händelser Viktiga händelser under 2012 Frågan om vårdplatser i inlandet Landstingsstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens beslut kring införandet av Projekt balans innehöll bland annat aktiviteter för att utveckla samarbetet med kommunerna i inlandet. Inom ambulanssjukvården ersattes ambulansen i Åsele med en akutbil i samarbete med kommunens räddningstjänst. I nära dialog med räddningstjänsten arbetar akutsjukvården även med att utveckla samarbetsformer som i väntan på ambulans främst i glesbygd. Antalet vårdplatser har reducerats i Dorotea och Sorsele och kvarvarande platser drivs nu i kommunens lokaler via samarbetsavtal mellan landstinget och dessa kommuner. Liknande avtal finns även med Storuman kommun och är på gång i Vilhelmina. Omstruktureringen har flera syften. Ett är att minska kostnaderna med anledning av landstingets besvärliga ekonomiska läge. Ett annat är att öka kompetensen och skapa bättre förutsättningar för att utveckla glesbygdsmedicin som kunskaps- och profilområde i landstinget. I samband med vårdplatsreduktionen i Dorotea och förändringen av ambulansverksamheten i Åsele startade det så kallade Doroteaupproret som protesterade mot dessa förändringar. I upproret ingick bland annat en ockupation av hälsocentralen i Dorotea som pågått sedan 31 januari 2012 och fortfarande pågår. Doroteaupproret har via namninsamlingar ställt krav på folkomröstning. Den kommer att genomföras under Kommunalisering av hemsjukvård Under 2012 har samtliga kommuner i länet tillsammans med Västerbottens läns landsting beslutat om att kommunalisera hälso- och sjukvård för vuxna som bor i egen bostad. Verksamheten övergår till kommunerna den 1 september 2013, men skatteväxlingen motsvarande 20 öre träder i kraft redan den 1 januari. Det innebär att kommunerna ska återbetala skattemedel för de första åtta månaderna till landstinget. Kommunaliseringen påverkar landstingets budget för hjälpmedelsförskrivning radikalt. Därför har nämnden för funktionshinder och habilitering i budgetberedningen inför 2013 påtalat vikten av att göra en övergripande genomlysning av den ekonomiska styrningen av hjälpmedelsförskrivning. Sommarsituationen 2012 Rekryteringen inför sommaren påverkades av oförutsett stora lönekrav från sjuksköterskorna. Följden blev bland annat att anställningsavtalen skrevs på sent och att det blev svårt för chefer att planera bemanningen. Det ledde till att man på vissa kliniker oroade sig för hur man skulle kunna klara sitt uppdrag. Vårdplatstillgång, beläggning och belastning varierade och vissa enheter hade en mer ansträngd situation än andra, speciellt i början av sommaren. Den dagliga styrningen var på många enheter på sjukhusen viktig för att få ett snabbt patientflöde. Dagliga samordningsmöten mellan sjukhusen och inom respektive sjukhus gav en bra helhetsbild och underlättade samarbetet. Bemanningsfrågan är generellt högprioriterad för att säkra en kompetent bemanning i närtid och framtid. Insikten om detta är stor inom samtliga verksamheter och frågorna kring kompetensförsörjning är ständigt på agendan. Vissa av verksamheterna har under året begränsats av brist på personal, främst läkare och spe- Ambulansen i Åsele ersattes under året med en akutbil. Det är en större minibuss med plats för både liggande patient, vårdande sjuksköterska och utrustning. Akutbilen blev föremål för mycket diskussioner i media. 6

7 Indragning av vårdplatser i Dorotea och av ambulansen i Åsele blev starten för Doroteaupproret som protesterade mot besluten och samlade in namn. Företrädare för upproret lämnade över namnlistorna till fullmäktiges sekreterare Lars Jansson med krav på folkomröstning. cialistsjuksköterskor, vilket påverkar möjligheten att uppfylla målen för tillgänglighet. Sjukahusproblematik gav störningar på Nus 2012 var för många enheter, främst på Nus, ett besvärligt år. Sjukahusproblem har lett till omfattande ombyggnationer, omflyttningar och stora påfrestningar i arbetsmiljön. Arbeten för att förbättra lokalsituationen berör Nus under hela Parallellt byggs också lokaler om. I början av 2013 flyttar psykiatrin i Skellefteå in i nya, mer verksamhetsanpassade utrymmen. För psykiatrin i Umeå har en förstudie startat där verksamheten tillsammans med Fastighet börjat ta fram planer för nya lokaler. Hälsofrämjande och förebyggande arbete De senaste åren har intresset för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet i Västerbotten ökat starkt i landet. Landstinget får ofta förfrågningar och studiebesök från landsting och regioner som vill veta mer om Västerbottens hälsoundersökningar, VHU, Salut samt Tobaksfri duo. Under 2012 deltog landstinget i Almedalsveckan i Visby med ett välbesökt och uppskattat seminarium med rubriken Går det att minska hälsoklyftor med prevention?. Seminariet bidrog i sin tur till nya studiebesök och förfrågningar. Kris och beredskap Under ett planerat test av reservkraften vid Norrlands universitetssjukhus gick de aggregat som ska säkra avbrottsfri kraft sönder. Det ledde till att en av landstingets serverhallar blev utan ström. It-systemen fick allvarliga störningar när deras servrar stängdes ner på grund av kraftbortfallet. Inga patienter kom till skada, men på flera kliniker noterade man allvarliga risker för patienternas säkerhet. En handlingsplan har tagits fram för att åtgärda de brister i teknik, organisation och beredskap som händelseanalysen visar på. Landstingets hälsofrämjande arbete var intensivt under året, mest med inriktning på att få medborgarna att äta mer frukt och grönt. En reklamfilm som visades i TV och på bio riktade sig särskilt till män, den grupp som äter minst frukt och grönsaker. Ät 5 om dagen! hälsa2020.se 7

8 Förvaltningsberättelse: landstinget i nationellt perspektiv Västerbottens läns landsting i ett nationellt perspektiv Hälsoutveckling i Västerbotten Västerbottens läns landsting valde tidigt världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning som vision för sitt folkhälsoarbete. Initiativet har smittat av sig till en del kommuner och andra landsting i Sverige. Hälsoläget förbättras också successivt i länet. Många förändringar sker dock långsamt, till exempel utvecklingen av medellivslängd och självskattad hälsa. Inom ramen för Hälsa 2020 används 19 indikatorer för att följa hur västerbottningarnas hälsa utvecklas. Uppföljningen 2012 visar att nio av dem är oförändrade sedan föregående år medan sex har förbättrats och fyra försämrats. Alla indikatorer som kan följas årsvis i länet visar på samma utveckling som i riket som helhet med ett undantag. Det gäller så kallad åtgärdbar dödlighet på grund av sjukvårdsinsatser, det vill säga sjukdomar som inte går att förebygga men väl att behandla. Diagnoser som ingår här är bland annat diabetes, blindtarmsinflammation, slaganfall, gallstenssjukdom och livmoderhalscancer. Där har den förtida dödligheten i Västerbotten ökat jämfört med tidigare, medan den har sjunkit i landet som helhet. Till de områden som utvecklats särskilt gynnsamt i Västerbotten hör däremot det förebyggande arbetet för bättre hälsobeteende (minskad rökning och alkoholbruk, ökad amning och vaccinering). Även arbetet för att minska förebyggbara dödsorsaker (lungcancer, cancer i matstrupen, levercirros och motorfordonsolyckor) har varit framgångsrikt. Här ligger länet på en oomstridd förstaplats i Sverige. Västerbottens kvinnor ligger 26 procent lägre och Västerbottens män 33 procent lägre än riksgenomsnittet. Sammanfattningsvis fortsätter de flesta indikatorerna att förbättras i riktning mot målen världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Även om utvecklingen i stort är positiv så finns det bekymmer på vägen. Ett sådant är att hälsoförbättringarna inte kommer alla till del. Nationella studier visar att medellivslängden ökar mer för tjänstemän än för arbetare, att riskfaktormönstret skiljer sig stort mellan dem med kort respektive lång utbildning och att människors ekonomiska situation också betyder mycket för hälsoutvecklingen. En förbättrad folkhälsa bör inte bara innebära en genomsnittligt bättre hälsa utan också att hälsoskillnaderna mellan olika geografiska och sociala grupper (inland/kust, arbetare/tjänstemän, Hälsoläget i Västerbotten 2012 Sjuklighet/ dödlighet Åtgärdbar dödlighet (döda per invånare och år) Upplevd hälsa Friska dagar (% utan sjukdag senaste månaden) Levnadsvanor Medellivslängd Hälsopolitiska indikatorer Sjukvårdsindikatorer Tandstatus 19 år, kariesfria Självskattad god hälsa Kroppslig hälsa Psykisk hälsa Rökande gravida Riskkonsumtion av alkohol Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Amning vid fyra månader Män 83 år 79 år % 29 % 65 % 75 % 30 % 42 % 43 % 58 % 3 % 8 % 12 % 59 % helt 77 % helt eller delvis Hälso- och sjukvårdsinsatser MPR-vaccinering HFS-indikatorer MPR 98 % HFS Bättre än riket Samma som riket Sämre än riket 8

9 korttids-/långtidsutbildade, fattiga/rika) minskar. Flera av dessa problem kan inte tacklas enbart av hälso- och sjukvården utan kräver samverkan med andra aktörer. Det gör landstingets vision och målområdet Bättre och jämlik hälsa till en utmaning för hela länet. Förbättringen av tandhälsan bland barn och ungdomar visar tecken på att stanna av. Andelen barn som bedöms ha stor risk att utveckla kariessjukdom ökar liksom antalet tänder som måste lagas på grund av nya kariesskador. Bland flyktingar och personer som nyligen kommit till Sverige konstateras också påtagligt sämre munhälsa. För att bättre styra resurserna utifrån behoven har tandvården under året börjat arbeta med en ny modell för att fördela ersättning. Förhoppningsvis ska den på längre sikt utveckla hälsan positivt. Nationella och internationella kartläggningar visar att klyftan mellan personer med funktionsnedsättning och den övriga populationen är stor vad gäller levnadsförhållanden. Personer med funktionsnedsättning har sämre ekonomi, lägre utbildning, sämre hälsa och en hög arbetslöshet som försämrar förutsättningarna att klara sin försörjning och därmed sitt oberoende. Enligt EU-kommissionens rapport till EU-parlamentet 2010, Folkhälsoinstitutets rapporter om onödig ohälsa samt Socialstyrelsens rapport Alltjämt ojämlikt 2010 så är ohälsa relativt vanlig bland personer med funktionsnedsättning i jämförelse med övrig population. Nationella jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet De årliga rapporterna, Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet, ÖJ, är viktiga underlag i arbetet med att förbättra hälso- och sjukvården. Det gäller inte minst redovisningen av de medicinska resultaten där landstingen kan jämföra utvecklingen både med egna tidigare resultat och med andra landsting. Rapporten för 2012 visar att Västerbottens läns landsting har många bra medicinska resultat men visar också att det finns områden att utveckla. Västerbottens län har generellt sett en god folkhälsa. I rapporten mäts detta bland annat med mått för hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet. Dit hör diagnoser och dödsorsaker som anses möjliga att påverka med bredare hälsopolitiska insatser som till exempel kampanjer för rökavvänjning och förbättrade alkoholvanor. Västerbotten redovisar här landets bästa resultat, vilket visar att landstingets strategiska satsningar på folkhälsa är riktiga och viktiga att fortsätta med. För kvinnor är den förtida dödligheten generellt sett lägre än för män. Skillnaden mellan landstingen är dock stor. Västerbotten redovisar lägst dödstal bland både kvinnor och män och minst skillnad mellan könen. Vid mätning av så kallad sjukvårdsrelaterad dödlighet (diagnoser vid vilka medicinska insatser och tidig upptäckt kan påverka) har Västerbotten något sämre siffror. Det gäller framför allt kvinnor där resultaten hamnar under rikssnittet. Liksom tidigare år har Västerbotten det procentuellt lägsta antalet självmord i befolkningen. Mätning av undvikbar slutenvård bygger på antagandet att om patienter får ett optimalt omhändertagande i den öppna vården kan man generellt undvika onödiga inläggningar på sjukhus. För Västerbotten ligger denna siffra något under rikssnittet. Här är ett fortsatt utvecklingsarbete och ökad samverkan mellan primärvård och sjukhus viktigt. Länets äldre använder fortfarande många läkemedel jämfört med övriga riket. Att använda flera preparat behöver dock inte alltid vara negativt. När man mäter hur många äldre över 80 år som har riskfyllda kombinationer av läkemedel visar det sig att siffrorna för Västerbotten har förbättrats jämfört med tidigare år. Landstinget har uppmärksammat och arbetat systematiskt med läkemedelsfrågan under flera år och det ger nu resultat. Även i årets rapport ligger Västerbotten i topp vad gäller att begränsa förskrivningen av antibiotika och samma gäller andelen patienter som får rekommenderad blodtrycks- och blodfettssänkande behandling efter infarkt och stroke. ÖJ visar också att Västerbotten har landets bästa läkemedelsbehandling av skovvis förlöpande MS. I livets slutskede är det viktigt att ge patienterna stöd och lindring vid smärta och oro och i rapporten redovisas hur vården kan möta dessa behov. Västerbotten uppvisar det bästa resultatet när man mäter andelen patienter som har behovsanpassade opioider i livets slutskede. Rapporten visar också att Västerbotten för ett antal stora sjukdomsområden är fortsatt riksledande bland annat vid strokevård och hjärtsjukvård. Ortopedin uppvisar goda resultat för både knä- och höftprotesoperationer. I cancervården varierar behandlingsresultaten för olika diagnosgrupper. Så visar till exempel vården vid prostata- och bröstcancer goda resultat men man behöver arbeta för att korta väntetiderna från remiss till första besök. Västerbotten följer trenden med ökad femårsöverlevnad vid tjock- och ändtarmscancer. De nybildade regionala cancercentrumen, där Norrlands universitetssjukhus är centralt för den högspecialiserade vården i den norra regionen, förväntas på sikt leda till en snabbare och bättre cancervård. Njursjukvården och diabetesvården i länet uppvisar däremot på nytt sämre resultat än riket. Även här är samverkan mellan primärvård och specialiserad sjukhusvård en viktig faktor för utveckling. Under 2012 började landstingets vårdsamordnare i full skala fånga upp patienter som besökt akuten eller varit inlagda tre eller fler gånger det senaste halvåret. Syftet är att minska inläggningar och akuta besök. På bilden Andrea Nyman och Ingrid Hugosson- Wallgren. Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Broschyren Goda råd vid infektion skickades ut till alla hushåll med personer 65 år och äldre som ett led i att minska antibiotikaanvändningen i Västerbotten. 9

10 Förvaltningsberättelse: landstinget i nationellt perspektiv På Norrlands universitetssjukhus invigdes ett hornhinnelaboratorium där donerade hornhinnor tas tillvara. Antalet har under hösten motsvarat behovet i den norra regionen. Bilden visar Maria Brohlin, biomedicinsk analytiker vid vävnadslabbet, med en donerad hornhinna. Ett nytt mått i årets jämförelserapport är mätning av responstid för ambulanser vid så kallade prio 1-larm. Rikets mediantid från larmsamtal till ankomsttid för ambulansen är 14 minuter, medan den i Västerbotten är något längre, knappt 16 minuter. Ett annat nytt mått är andelen kvinnor som genomgått gynekologisk cellprovskontroll med syftet att förebygga livmoderhalscancer. I jämförelsen uppvisar Västerbotten mycket goda resultat och cirka 85 procent av kvinnorna i åldern år har blivit undersökta. Medicinsk och medicinteknisk utveckling Den medicinska utvecklingen är fortsatt intensiv inom många områden. Utvecklingen inom ryggkirurgin och rekonstruktionskirurgin på multihandikappade barn har lett till särskilt stora och växande krav på operationsresurser. För operation av godartad prostataförstoring används numera grön laser och så kallad TUMT (mikrovågsbehandling). I nationella vårdprogram förespråkas utvidgad operation och mer aggressiv kirurgi för vissa särskilt elakartade former av livmodercancer. Vid Norrlands universitetssjukhus invigdes efter sommaren ett hornhinnelaboratorium, där donerade hornhinnor tas tillvara. Antalet hornhinnor har under hösten motsvarat behovet för patienterna i den norra regionen. Många nya, dyra och effektiva läkemedel har presenterats under året. Hit hör till exempel läkemedel inom reumatologi, hematologi, onkologi samt några mycket dyra preparat för att behandla malignt melanom. De nya dyra cancerläkemedlen har lett till en nationell diskussion där frågan gällt huruvida införandet bör samordnas nationellt. Dagens patienter är pålästa och känner till att läkemedel används på andra håll i Sverige. Det är ett motiv till att landstinget utvecklar sitt system för kunskapsstyrning och ordnat införande/ utmönstring. Ett diagnostiskt systemskifte har ägt rum inom mikrobiologin genom att man kunnat minska tiden för att typbestämma odlingsfynd som bakterier och svampar från dagar till minuter. Laboratoriets nya, effektivare utrustning gör att man kan starta blododling dygnet runt. Snabba provsvar betyder att tiden för antibiotikabehandling kan kortas och risken för att utveckla resistens minskas. En övergång till vätskebaserad vaginalcytologi innebär att man effektivare kan förebygga livmoderhalscancer. Inom thoraxkirurgin fortsätter trenden med minskad kranskärlskirurgi och något ökad klaffkirurgi. Sammanlagt görs varje år ett tusental sådana ingrepp. Ett område som under året blivit alltmer diskuterat är frågan om jämställd vård. Medicinskt angelägna och i många fall beprövade ingrepp med god evidens som aorta-, klaff- och lungkirurgi erbjuds inte jämställt i norra regionen. Det är en fortsatt utmaning att hitta framkomliga arbetssätt i denna fråga. Strokekampanjen har inom landstinget lett till att antalet Rädda Hjärnan-larm ökat. Antalet patienter som fått propplösning, trombolys, har också ökat. I Umeå är tiden för så kallad door-to-needle fortsatt 10

11 För barn och vuxna inom habilitering och rehabilitering har utveckling av smarta telefoner och läsplattor inneburit nya möjligheter till stöd i vardagen. kortast i Sverige. Begreppet förklarar tiden från att patienten tas om hand till dess att propplösning sätts in. Behovet av neurointensivvård för patienter med hjärnblödning och hjärninfarkt har ökat. Livshotande hjärninfarkt hos patienter under 60 år behandlas numera neurokirurgiskt. Det går till så att man för att minska trycket i hjärnan och tills svullnaden minskat tar bort en del av skallbenet. Inom den interventionella neuroradiologin, INR, har man under året opererat bort blodproppar på något fler patienter, delvis som en följd av en väl trimmad logistik som utvecklats i samband med kampanjen Rädda Hjärnan. Operationer med DBS, Deep Brain Stimulation, har tidigare ofta gjorts med patienten vaken, men numera används narkos. Förutom att patienterna upplever detta positivt har också precisionen i ingreppen blivit bättre. DBS-verksamheten fortsätter att utvecklas positivt och ingår i satsningen på tjänsteförsäljning inom Umeå Care (se sidan 14). De senaste årens medicintekniska utveckling har inneburit att utrustningar i allt större omfattning kan och bör integreras med övriga vårdinformationssystem för att uppnå god patientsäkerhet och vinster i vårdprocesser. De flesta medicintekniska system levererar medicinska mätdata till gemensamma elektroniska arkiv som går att nå via patientjournalen. Utfallet av arbetet med patientdatalagen kan påverka hur snabbt det går att integrera system, slå samman databaser med mera. Utvecklingen av läsplattor och smarta telefoner innebär nya möjligheter för barn och vuxna inom habilitering och rehabilitering som stöd vid lek, inlärning och kommunikation. Ett Appotek har startats inom barn- och ungdomshabiliteringen för att föräldrar och barn enkelt ska få tillgång till bra appar. En ny medicinsk metod som infördes under 2012 och som har fått positiva effekter utan att vara högteknologisk är så kallade tyngdtäcken. Användningen ska utvärderas, men till de effekter som hittills rapporterats hör återgång till arbete, förbättrad närvaro i skolan och minskad användning av sömnmedel. 11

12 Förvaltningsberättelse: Särskilda uppdrag samt målövergripande strategier Särskilda uppdrag samt målövergripande strategier Ett jämlikt och jämställt landsting Landstingsstyrelsen antog under året en reviderad strategisk plan för jämställdhet. Syftet är att integrera perspektivet i systemet för styrning och ledning. Arbetet bedrivs utifrån tre perspektiv; jämställd styrning och ledning, jämställd vård och resursnyttjande samt jämställd organisation. Ett viktigt delmoment består i att säkra att all statistik rutinmässigt redovisas på kön. Fullmäktiges uppdrag att Västerbottens läns landsting ska bli landets mest jämlika har under året lett till en rapport om ojämlikhet i hälsa och vård i länet, baserad på Socialstyrelsens rapport Ojämna villkor för hälsa och vård (2011). Rapporten har redovisats för landstingsstyrelsen som underlag för politiska prioriteringar i en kommande strategisk plan. Landstingets plan för likabehandling och beredskapsplan mot trakasserier gäller för åren Planerna är ett stöd till chefer och medarbetare på olika nivåer i arbetet med att motverka diskriminering och främja mång fald i landstingets verksamheter. I enlighet med planen har landstinget under året genomfört åtgärder på över gripande nivå. 72 procent av landstingets medarbetare uppgav i den senaste medarbetarundersökningen att den närmaste chefen arbetar för likabehandling och ickediskriminering på arbetsplatsen. Miljö- och klimatarbetet Sveriges klimatsmartaste landsting Landstingsfullmäktige reviderade under året det övergripande miljöpolitiska programmet med tydligt fokus på kopplingen mellan klimat och hälsa. Syftet var bland annat att ytterligare tydliggöra att miljö- och klimatarbetet också är en integrerad del i det hälsofrämjande arbetet och en viktig del i arbetet att nå vår vision om världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. E-hälsa, distansöverbryggande teknik och avancerad telemedicin Området e-hälsa har under året utvecklats positivt. Syftet är att förbättra tillgängligheten till vården, öka patientmedverkan och effektivisera vårdprocesser. Exempel på det är e-tjänsten Mina vårdkontakter, där användningen ökat och där antalet användarkonton stigit från till under året. Också kännedomen om 1177.se blir allt bättre och besöken till 1177.se/vasterbotten har ökat med 25 procent. Mer om utvecklingen av det och landstingets personliga e-tjänster finns under avsnittet God vård. Med distansöverbryggande teknik minskar resandet för patienterna och tillgängligheten ökar trots stora avstånd. Västerbotten, med glest befolkat inland och långa avstånd, hör till de främsta, nationellt och internationellt, när det gäller telemedicinska lösningar. Idag finns 145 system med digitala lösningar för lagring och videokonferens vid sjukstugor, hälsocentraler och sjukhus. De kliniska tillämpningarna blir fler och mer avancerade. Inom specialiserad vård och regionvård används tekniken bland annat för multidisciplinära konsultationer och ronder, för logopedi på distans där patienten via videolänk får stöd av logopeder i Umeå och för handkirurgisk rehabilitering där sjukgymnaster och arbetsterapeuter erbjuder patienten träning, konsultation och bedömning på distans. Alla Jämtlands MS-patienter följs upp via videolänk. Vinsterna för patienten ligger främst i att resandet minskar, handläggningstiden blir kortare och närheten till vård förbättras. Läkemedelssystemet Pascal infördes våren 2012 för att ordinera så kallade dosläkemedel till patienter. Införandet innebar betydande problem för användarna, inte bara i Västerbotten. Svårigheterna hänger samman med problem att få flera system att samverka på ett bra sätt, och finns både i journalsystem och i Apotekets infrastruktur. Bristerna har successivt åtgärdats under året. Landstinget har inlett ett stort arbete för att byta operativsystem i de omkring datorer som finns i verksamheten. Bytet är en förutsättning för den nya generationen av journalsystem och pågår till hösten Nationell patientöversikt, NPÖ Sedan senare delen av 2012 har landstinget producerat data till den nationella patientöversikten och arbetet med att också anställda i Västerbotten ska kunna komma åt uppgifterna är nästan slutförd. I funktionen kan man ta fram journaldata från samtliga landsting i Sverige, förutsatt att patienten har gett sitt godkännande. E-tjänsten Mina vårdkontakter går bra att använda i dator, mobil eller surfplatta. Gemensamt röntgensystem i norra regionen MEI Via RCC, Regionalt cancercentrum Norr, har regionen upphandlat ett system som gör att röntgenläkare kan se alla röntgenundersökningar, remisser och utlåtanden som görs i norra sjukvårdsregionen. Införandet av den tekniska lösning som kallas master examination index, MEI, underlättar påtagligt processen vid vård av regionpatienter som ska få specialistvård. Systemet 12

13 ger också bättre möjlighet att återkoppla och samarbeta specialister emellan både inom och mellan sjukhusen. Det innebär ökad medicinsk säkerhet och förhoppningsvis också förenklade rutiner. Installationen har inletts i de fyra norrlandstingen och systemet beräknas vara i full drift under Bättre liv för sjuka äldre Sedan 2010 har regeringen ingått årliga överenskommelser med Sveriges kommuner och landsting, SKL, kring vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Satsningen syftar till att utveckla ett gemensamt, systematiskt och långsiktigt förbättringsarbete inom fem områden; sammanhållen vård och omsorg, förebyggande arbetssätt, god vård vid demenssjukdom, god läkemedelsbehandling och god vård i livets slut. Målet är att förändringsarbetet ska bli en del av den ordinarie verksamheten. Målgruppen är personer 65 år och äldre med behov av omfattande sjukvård eller omsorg. Under 2012 har landstingets fokus i detta arbete legat på att utbilda medarbetarna i kvalitetsregistren Swedem (demens), Palliativa registret och Senior alert (preventivt arbete). Västerbottens läns landsting blev fjärde bästa i landet i att registrera i Senior alert. Det fortsatta arbetet inriktar sig på förebyggande insatser för fall, undernäring och trycksår vilket idag i hög grad saknas. Med syftet att minska både antalet läkemedel och olämpliga sådana har primärvård och slutenvård börjat med läkemedelsgenomgångar. Arbetet intensifieras i den slutna vården i länet. Kommande år prioriteras åtgärder som underlättar en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Psykisk hälsa Staten och SKL har kommit överens om en satsning på arbete med psykisk hälsa för målgrupperna barn och unga, 0 25 år, som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik, allvarlig psykisk sjukdom eller allvarlig psykisk funktionsnedsättning. På området barn och unga har landstinget och kommunerna överenskommelser om samarbete som tydliggör hur ansvaret fördelas dem emellan. Landstinget och kommunerna deltar i Psynkprojektet. Syftet med det är att utveckla och införa effektiva strategier för insatser som främjar hälsan och för vård- och stödinsatser på rätt nivå för denna målgrupp. Insatserna är en fortsättning på ett modellarbete där även skolan ingår. Tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatri inom ramen för vårdgarantin har dock inte kunnat tillgodoses i hela länet under Under 2012 har landstinget och kommunerna kommit överens om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning i enlighet med hälsooch sjukvårdslagen och socialtjänstlagen. Man har också börjat utforma individuella planer för dem som behöver insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten. De olika verksamheterna i landstinget har under året allt intensivare börjat rapportera uppgifter till de nationella kvalitetsregister som finns inom psykiatrin. Länets kommuner har börjat inventera insatser som riktar sig till personer med psykisk funktionsnedsättning. De utvecklingsarbeten som inletts fortsätter under 2013 och Glesbygdsmedicin Under året har glesbygdssjukvården strukturerats enligt fullmäktiges intentioner. Ett glesbygdsmedicinskt centrum med utökat regionalt ansvar håller på att bildas i Storuman och Vilhelmina. Länken till Lycksele lasarett har förtydligats och breddats. Landstingets satsning har väckt stort nationellt intresse. Universitetssjukhusets roll i regionen, nationellt och internationellt För att möta framtidens utmaningar pågår ett arbete med att stärka varumärket för Norrlands universitetssjukhus, Nus. Arbetet har avgränsats till att omfatta högspecialiserad vård/regionsjukvård, forskning och utveckling som bedrivs vid sjukhuset i Umeå. Målbilden är gemensam för verksamhetschefer och företrädare för universitetet och innebär att Nus ska vara en stark motor i regionen, nationellt och internationellt för näringsliv, universitet, forskning och utveckling och en attraktiv vårdgivare för patienter och remittenter. Universitetssjukhusets starka medicinska områden profilområdena har reviderats. Ett nytt område, behandling av så kallade plexus brachialisskador, har tillkommit och infektionssjukvård har avförts. Arbete med fetma och övervikt har flyttats till det landstingsövergripande profilområdet folkhälsa. Landstinget har upprättat en plattform för tjänsteexport inom tre centrumbildningar: Cancercentrum, Hjärtcentrum och Neurocentrum. Tjänsteexporten, i form av vård vid Norrlands universitetssjukhus, är tänkt att vara en del av den ordinarie högspecialiserade verksamheten. Administrationen organiseras i Nationell patientöversikt, NPÖ, gör att behörig personal i vård och omsorg med samtycke från patienten kan ta del av vårdinformation som registrerats hos andra vårdgivare. Allt tyder på att NPÖ blir bra, säger överläkare Martin Erlanson och Marie Semann Saade, ansvarig för it-system vid Cancercentrum. 13

14 Förvaltningsberättelse: Särskilda uppdrag samt målövergripande strategier Umeå Care ska organisera tjänsteexporten från Cancercentrum, Hjärtcentrum och Neurocentrum. en särskild enhet som fått namnet Umeå Care och en koordinator har anställts. För 2012 fanns i budget en förväntad intäkt på 10 miljoner kronor för sålda vårdtjänster. Verksamheten arbetade emellertid under året med att planera för start under Utveckling av landstingets ledningssystem Projektet med syftet att skapa ett gemensamt ledningssystem för landstinget har under 2012 lett till att struktur, rutiner och it-stöd har upprättats. Detta för att kunna skapa, granska, fastställa, publicera och konsumera gemensamma styrande dokument. Det faktum att såväl huvudprojektledare som projektägare slutat, i kombination med alltför liten resurstilldelning, ledde till att projektet avstannade under hösten. I slutet av året gjorde styrgrupp och ny projektägare ett omtag med full sanktion från landstingsdirektören. Tanken är att under 2013 öka engagemanget i ledning och verksamheter och att säkra finansiering och kompetens. Förväntningarna är att projektet återupptas i modifierad tappning under slutet av första kvartalet Kunskapsstyrning Under året har arbetet att förbättra landstingets system för kunskapsstyrning fortsatt enligt fullmäktiges intentioner. Huvudsyftet är att länka utvecklingen av medicinsk kunskap och metoder till systemet för styrning och ledning och skapa system för ordnat införande och utmönstring. Processen för att bereda nationella riktlinjer har utvecklats och förankrats i tjänstemannaledningen, liksom en process för att hantera nationella och regionala analyser av medicinska teknologier, så kallade HTA-rapporter 2. Landstinget har också påbörjat en utredning i syfte att inrätta landstingsgemensamma sakkunniggrupper baserade på vårdprocesser. Landstinget är representerat i den Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning, NSK, och i SBU:s HTA-nätverk. Planering för att utveckla en HTA-enhet i landstinget pågår. Landstinget deltar också i många sammanhang, främst initierade av Socialstyrelsen, där syftet är att utveckla metoder och processer som ska förbättra samspelet mellan myndigheter, sjukvårdshuvudmän och verksamhet. Landstinget har en företrädare i det nationella programråd för diabetes som bildats på NSK:s initiativ under året. Programrådet är pilotområde för att utveckla det nationella systemet för kunskapsstyrning för regeringen och SKL under Kopplingen mellan det nationella programrådet och landstingets diabetesgrupp har förtydligats. Diabetesgruppen är också pilot för landstingets arbete med vårdprocesser. En regional samrådsgrupp kring frågor om kunskapsstyrning har bildats liksom en funktion som regional koordinator. Gruppen har startat ett regionalt utvecklingsprojekt på området diabetes som ska pågå med stöd från SKL under Resultatet av prioriteringsprocessen i Västerbotten har analyserats och en rapport presenterats för landstingsstyrelsen. Erfarenheterna presenterades även på den internationella prioriteringskonferensen i Vancouver i september. Landstinget har yttrat sig över utredningen Gör det enklare! (SOU 2012:33), som föreslår en omorganisation av myndigheterna i syfte att förbättra kunskapsstyrningen nationellt. Norrlandstingens etablering och utveckling av Regionalt cancercentrum, RCC, Norr har fortsatt under året. Dess organisation och erfarenheter är en viktig kunskapsbank för hur landstinget ska arbeta med att utveckla den samlade organisationen för kunskapsstyrning HTA: Health Technology Assessment, utvärdering av hälsoteknologier

15 Förvaltningsberättelse: måluppfyllelse Hur klarar landstinget målen? Landstingets sex övergripande mål är långsiktiga och utformade så att de ska styra mot visionen att Västerbotten år 2020 har världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Målen ska också leda till en god hushållning med tillgängliga resurser och till att landstinget är en attraktiv arbetsgivare med hälsofrämjande arbetsplatser. De ska också bidra till ökad demokrati samt ökad tillväxt, regional utveckling och ett ekologiskt hållbart samhälle. Styrelsens samlade bedömning av arbetet utifrån målen och i vilken utsträckning värdena för uppföljningsindikatorerna uppfylls redovisas till höger. För utförlig redovisning, se bilaga 1. Målområde: Bättre och jämlik hälsa Styrelsen bedömer att målet delvis uppfylls. Västerbottens läns landsting har under 2012 medverkat i SKL:s nätverk för social hållbarhet och minskade skillnader i hälsa. Där har landstinget tillsammans med 20 kommuner, landsting och regioner tagit fram förslag på rekommendationer och åtgärder för att minska skillnader i hälsa. En dialog kring lokala undersökningsresultat från Västerbottens hälsoundersökningar har förts med folkhälsoråden i södra Lappland. En oroande trend är att befolkningen i inlandskommunerna visar på mer övervikt, diabetes och höga blodtryck vid hälsoundersökningarna än de som bor längs kusten. Samverkan med andra för att nå visionen om världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning har fortsatt med deltagande i kommunernas arbete och med att nå ut via webbplatsen hälsa2020.se. Under året ökade antalet besökare där med 37 procent jämfört med genomförde landstinget med hälsa2020.se som bas cykelhjälmskampanjen Hjälma nån du gillar och frukt- och gröntkampanjen Fem om dagen. Salutsatsningen Landstinget har tagit fram ett nytt material för att uppmuntra gravida till fysisk aktivitet och också utbildat ett 15-tal barnmorskor. En lathund finns nu för hur man förskriver fysisk aktivitet på recept, FaR, under graviditet och efter förlossning. Landstinget har gjort ett pilottest av ett instrument för screening av 3-åringars psykiska hälsa. Erfarenheter från föräldrar och BVC-sjuksköterskor är goda. Föräldrastöd i grupp enligt Vägledande samspel har genomförts på flera orter. Samtidigt utbildas tre psykologer i barnhälsovården för att sprida konceptet. Saluts hälsofrämjande skolutveckling har pågått i Lycksele i drygt två år. Det avslutades 2012 med en återrapportering från förskolor och skolor och upplevs som livskraftigt och bestående. Samarbete med ytterligare kommuner pågår. Saluts satsning för gymnasiet är i pilotfas. Landstinget har inlett ett samarbete med Skellefteå kommun och diskuterar bland annat utformningen av en hälsofrämjande gymnasieskola. Landstinget arrangerade under året en länskonferens om barnkonventionen tillsammans med andra aktörer. Den hade nära 200 deltagare från olika myndigheter. Mål i landstingsplanen för 2012 Bättre och jämlik hälsa God vård God hushållning Hälsofrämjande arbetsplatser och attraktiv arbetsgivare Miljö, hållbar tillväxt och regional kraftsamling Ökat medborgarinflytande Fysisk aktivitet på recept FaR År 2012 tog förskrivningen av fysisk aktivitet på recept, FaR, ännu ett kliv framåt med en ökning med recept till totalt i landstinget. Ökningen är störst i primärvården där en lika stor procentuell ökning redovisas bland de mindre hälsocentralerna som i städerna. En tredjedel av alla patienter som fått FaR har också fått dokumenterad uppföljning av sitt recept. Inom psykiatrin har ett 30-tal medarbetare gått FaR-utbildning under året och en workshop om FaR vid psykisk sjukdom har arrangerats. Säkrare sex Under hela året har landstinget delat ut kondomer vid tillfällen när många ungdomar samlats runt om i länet. När klamydia ökade bland unga män mellan 17 och 24 år i Skellefteå genomförde landstinget under våren i samarbete med Skellefteå AIK en hockeykampanj. Budskapet var att kondom skyddar mot klamydia. 72 procent uppmärksammade kampanjen på gymnasieskolan. En kortvarig nedgång av klamydiafallen sågs under våren. Utbildningar om homo-, bi- och transsexuella, HBT, har erbjudits till politiker i nämnderna för folkhälsa och primärvård och till personal från utvalda kliniker, bland annat ungdomsmottagningar, kvinnokliniker och STD-mottagningen. Landstinget har tagit fram en animerad informationsfilm på fyra olika språk om hiv/sti och testning i Västerbotten. Den är klar för lansering på webbsidorna och hälsa2020.se. Filmen ska även spridas via länsstyrelsen till asylboenden och till de andra norrlandstingen med lokala hänvisningar. Tobak Tobaksfri duo har under året spridits till ytterligare kommuner. Totalt arbetar nu 63 kommuner i Sverige med metoden som utvecklats i Västerbottens läns landsting. Tobaksfri duo presenterades på världskonferensen Redovisning av måluppfyllelse 20 indikatorer: 8 uppfylls, för 10 pågår god utveckling, 2 uppfylls inte. Målet uppfylls delvis. 29 indikatorer: 4 uppfylls, för 12 pågår god utveckling, 13 uppfylls inte. Målet uppfylls delvis. 9 indikatorer: 1 uppfylls, för 2 pågår god utveckling, 1 uppfylls inte, för 5 saknas målvärden. Målet uppfylls delvis. 13 indikatorer: 4 uppfylls, för 3 pågår god utveckling, 6 uppfylls inte. Målet uppfylls delvis. 3 indikatorer: 3 uppfylls. Målet uppfylls. 3 indikatorer: 3 uppfylls. Målet uppfylls. Landstinget hade under våren en kampanj ihop med Skellefteå AIK för att få stopp på ökningen av klamydia bland unga män i Skellefteå. Foto: Erland Segerstedt Vid hockey och sex använder man skydd Kondomer skyddar mot klamydia och hiv. 15