Fremme af lokal mad og klimahensyn Kommunale erfaringer fra Sverige. Leif Bigsten Falköpings kommun

Transkript

1 Fremme af lokal mad og klimahensyn Kommunale erfaringer fra Sverige Leif Bigsten Falköpings kommun

2 Syfte med presentationen: Syftet med denna presentation är att visa hur Falköpings kommun menar att det krävs ett helhetstänkande och ett långsiktigt arbete för att lyckas med mer lokalproducerat i vårt samhälle. Utgångspunkten i presentationen är att lokalproducerat är en mycket central del i vårt arbete med att skapa en hållbar utveckling (tillväxt). Falköpings kommun har i många år arbetat mycket aktivt med att skapa ett efterfrågetryck men räcker det?????????

3 Om Falköping Falköpings kommun är Västra Götalandsregionens största kommun till ytan med en omfattande och väl utvecklad jordbrukssektor. Lång tradition vad gäller lokalproducerat. Bl a finns i kommunen ett lokalt andelsmejeri, Falköpings Mejeri, vilka tillsammans med Falbygdens Ost fungerar som motorer i ambitionen att utveckla den lokala produktionen. Falköpings kommun har en levande landsbygd vilket medför ett brett intresse och ett stort engagemang för det lokala

4 Statistik 2008 Stockholm Kommuner som minskar 133 st

5 Hållbar utveckling och Falköpings kommun

6 Processhistorik Hållbar Utveckling Kommunal landsbygdsutvecklare samt ökat Biogassatsning fokus på lokal mat som ett eget tillväxtområde Gods på järnväg Miljöexportsatsning Grunden för vårt mer fokuserade och strukturerade arbete med hållbar utveckling

7 Hållbar utveckling skall genomsyra allt!

8 Kommunledningsförvaltningen Utveckling och Tillväxt Vision: Väg: Det goda livet Cittaslow Hållbar utveckling Perspektiv Mål Medel Särskilt fokus Ekonomiskt Tillgång till fler Aktiva processer och arbetstillfällen/fler projekt inom: invånare/fler besökare -Logistik Dryport/kombiterminal -Miljö Biogas/vindkraft Socialt Brett engagemang och -Näringsliv/entre- Infrastruktur lokal förståelse för våra prenörskap Nyföretagande och processer och projekt samverkan -Upplevelsenäring Megalitcentrum (natur och kultur) Lokal mat Miljömässigt Minskad glokal miljöbelastning

9 Varumärket Falköping Kommunledningsförvaltningen Utveckling och Tillväxt Vision: Väg: Det goda livet Cittaslow Hållbar utveckling Perspektiv Mål Medel Särskilt fokus Ekonomiskt Tillgång till fler Aktiva processer och arbetstillfällen/fler projekt inom: invånare/fler besökare -Logistik Dryport -Miljö Biogassystem Socialt Brett engagemang och -Näringsliv/entre- Infrastruktur, lokal förståelse för våra prenörskap nyföretagande och processer och projekt samverkan -Upplevelsenäring Megalitcentrum (natur och kultur) Lokal mat Miljömässigt Minskad glokal miljöbelastning

10 Kärnvärde Kommunikationer 3 av 4 Kärnvärden

11 Kärnvärde Matkulturen Det fjärde!

12 Falköping står för: Stolthet Kulturarvet Öppenhet Platålandskapet Kommunikationerna Gemenskap Jordbruksbygden Matkulturen

13 Cittaslow kvalitetsmärkning för vårt arbete Cittaslows filosofi - festina lente att leva utan brådska, att skynda långsamt att söka det unika, det speciella att respektera det lilla och lokala i en globaliserad värld att söka humana, miljövänliga och hållbara lösningar

14 6 nyckelområden 52 kriterier Miljö Infrastrukturen Stadsplanering Lokala produktion Gästfrihet Information 11 kriterier 13 kriterier 9 kriterier 11 kriterier 5 kriterier 3 kriterier

15 Exempel på offentliga satsningar i koppling till den lokala maten

16 Lokalproducerat och skolan Måltiden i skolan Utbildningar i smak och näringslära Gymnasieprogram om lokal mat Skolträdgårdar Skolmatsakademien

17 Köksombyggnader Kf beslut: -System med varmmatsproduktion i linje med Cittaslowkonceptet -Tillagning så nära matgästen som möjligt -Logistik och transporter koppling Lolog-projektet -Samlad produktion för special-/allergikost Politikerna har via vårt långsiktiga arbete fått en klar förståelse för nödvändigt helhetstänk utifrån vår hållbarhetsprofil och vad detta kan innebära för vår kommun på längre sikt.

18 Hornborgasjön-En av Europas främsta fågelsjöar En viktig satsning för besöksnäring och lokal mat

19 Utveckling av besöksnäringen i Turismsatsning i Skaraborg - Arbete pågår på delregional nivå - Lokala maten en viktig identitet. Skaraborg har stora värden i form av vacker och varierande natur, en spännande kulturhistoria och en levande landsbygd som vi genom ett proaktivt och långsiktigt arbete kan nyttja bättre för att öka besöksnäringen i Skaraborg. Målsättningen är att till år 2015 fördubbla omsättningen inom turismnäringen i Skaraborg. Från 1,7 miljarder kronor (2007) till 3 miljarder (2015).

20 Plantis - En kreativ mötesplats med megalitkulturen som bas

21 Leverantör Enhet Leverantör Leverantör Enhet Leverantör Enhet Leverantör Leverantör Enhet

22 Leverantör Enhet Leverantör Leverantör Leverantör Leverantör Samlastningsterminal Enhet Enhet Leverantör Enhet

23 Exempel på satsningar in samverkan mellan det offentliga och privata

24 Torgmarknad med lokala produkter -Flerårig tradition producenter på plats för att sälja mat och hantverk

25 - Vårfrumäss Vårmarknad vid trandansen Marknad med lokalproducerat i ett 300 kvm stort tält alldelses intill tranornas rastställe. Handla god mat, allt från kalkonkorv till knäckebröd - Allt producerat på Falbygden med omnejd - samtidigt som du upplever tranorna. - Mekelsmäss - Skördefest på Falbygden med Konstnatten - Affärsutveckling i kultursystem stärka enskilda aktörer och utveckla arrangemangen Vårfrumäss, Mekelsmäss och Julmäss som marknadsplatser för lokal mat och lokal kultur

26 Nytt avtal med Falbygdens Mat och Kultur Ek för Ytterligare förstärka det lokala engagemanget -Falbygden ska bli en del i Sverige det nya matlandet -Lokala restauranger in i White Guide -Högre utbildning i Mat och Kultur

27 Lokal mat en del av Cittaslow

28 Exempel på privata satsningar

29 Tasteful Sweden är ett samarbetsprojekt mellan Enoteca Gärdstorp, Kurorten Mösseberg, Löfwings Ateljé & konstcafé, VinContoret i Tidaholm, Wrågården och Åsle tå.

30 Livsmedelsupphandling LOU mm

31 Krav i livsmedelsupphandlingar Krav/önskemål om svenskproducerat, närproducerat och krav på svensk djurskyddslagstiftning strider mot gällande EU-lagstiftning. -Miljöstyrningsrådet har tagit fram riktlinjer som de flesta kommuner följer. -Ligger inom ramen för EU-lagstiftning men täcker alltså inte in alla krav i t ex den svenska djurskyddslagstiftningen. - Dock har detta medfört att andelen svenska produkter som offererats ökat.

32 Livsmedelsupphandlingen och Lokalproducerat Fler lokala producenter är en viktigt fråga Diger informationsinsats inför vår upphandling Upphandlingen innehöll också en formulering som innebar att man kunde lämna anbud på exempelvis 50 kg potatis till en viss enhet. Anbud kan antas i sin helhet eller i delar, vilket innebär att avtal kan tecknas med en eller flera leverantörer. Anbud får lämnas i sin helhet, i delar, del av volym, per kommun eller del av kommun När anbuden sammanställdes visade det sig att antalet anbud var det samma som vid tidigare upphandlingar! Detta väcker en del frågor: - Var är anbuden från alla lokala producenter? - Finns det lokala producenter som kan uppfylla våra krav, inte bara gällande LOU utan också livsmedelslagstiftningen?

33 Några tankar inför framtiden

34 A/ Väga in transportupplägget i framtida upphandlingar Detta kan gynna lokalproducerat och stödjer EU:s egna intentioner som säger att: Senast år 2030, alltså om 20 år, ska 30% av dagens lastbilstransporter på över 300 km i Europa ha flyttats över från vägarna till järnvägs- eller sjötransport. Och till 2050, alltså om 40 år, ska över 50% av landvägstrafiken ha överförts från lastbil till transport med godståg, fartyg eller flodpråmar i gröna korridorer. Det fastslår EU-kommissionen i en färsk vitbok med titeln 'Roadmap to a Single European Transport Area' B/ Vi måste aktivt arbeta med olika entreprenörskapssatsningar (affärsutvecklingsprojekt) för intresserade lantbrukare m fl. C/ Vi måste aktivt arbeta med finansieringssidan för att underlätta för nödvändiga investeringar i producentledet.

35 Sammanfattningsvis. Ett arbete med att få fram mer närproducerat kräver långsiktighet. Ytterst kräver en förändring mot mer lokal mat ett tydligt arbete med att förändra attityder och en förståelse om att Det goda livet initialt kostar men på sikt ger mångdubbelt tillbaka utifrån hållbar utveckling hälsoperspektivet (socialt), marknadsperspektivet (ekonomiskt) och miljöperspektivet Helhetstänkande Fokusera nu mer på produktionsdelen! Konsumtionstryck måste bättre matchas mot produktionskapacitet!