3. Målbeskrivning för specialiseringstjänstgöringen. 5. Utbildning i etik, ledarskap, förebyggande arbete m m

Transkript

1 INNEHÅLL 1. Förord A. Syftet med utbildningsboken B. Några ord från SIM 2. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkares specialiseringstjänstgöring 3. Målbeskrivning för specialiseringstjänstgöringen 4. Övergripande utbildningsplan 5. Utbildning i etik, ledarskap, förebyggande arbete m m 6. Individuellt tjänstgöringsprogram och checklistor 7. Handledning 8. Arbetsrättsliga bestämmelser 9. Ansökan om specialistkompetens 10. Kvalitetsutveckling A. Inspektion av kliniken B. Frivillig examination 11. Fortbildning 12. Forskarutbildning 13. Information från SIM A. Allmän information B. Specialitetens ställning internationellt 14. Information in English 15. Information från Sv. Läkaresällskapet och Sv. läkarförbund 16. Adresser och beställningsblankett 17. Plats för eget material

2 Några ord från SIM Styrelsen för Svensk sk Förening önskar Dig välkommen till både specialiseringsutbildningen och den framtida yrkesverksamheten inom internmedicinen. är fortfarande en av de centrala basdisciplinerna inom den somatiska sjukvården. Trots att stora delar av den gamla ursprungliga specialiteten fördelats inom ett flertal grenspecialiteter finns det fortfarande en gemensam kärna innefattande diagnostiska strategier och beslutsfattande, icke kirurgiska behandlingar, prevention, klinisk epidemiologi och grundläggande principer för vetenskaplig metodik. En logisk konsekvens av detta synsätt - stamfunktion och grenspecialiteter - är att dubbelspecialisering bör vara den naturliga basen för varje specialistläkare som arbetar inom internmedicinska enheter. Sjukdomspanoramat omfattar ett stort antal diagnoser och flertalet patienter intagna för sluten vård har tre diagnoser eller mer. Den internmedicinska specialiteten kräver därför att man kan bedöma patienten i sin helhet för vilket det i sin tur krävs förmåga att sortera, sovra, bearbeta och integrera. Detta är inte kunskaper som är exklusiva för internmedicinaren men ämnet som helhet är till sin natur mycket mera inriktat på generell förståelse och uttolkning än på enstaka tekniska procedurer och färdigheter. Din utbildning i internmedicin avser att ge Dig kunskaper inom hela det internmedicinska fältet för att kunna ta vårdansvar för flertalet internmedicinska patienter, däribland de många som inte hör hemma i något speciellt fack eller som har flera sjukdomstillstånd samtidigt. Din utbildning skall kompletteras med fördjupade kunskaper inom någon/några grenspecialiteter inom internmedicinens område. Utbildningen bör också kompletteras med dubbelspecialisering inom den internmedicinska ämnesgruppen. Utbildningsboken avser att vara till hjälp för planering av utbildningen både för att tillvarataga Dina intressen samt för att handledaren och den utbildningsansvarige skall kunna följa utbildningens fortskridande. Den ersätter Arbetsbok för specialiseringsutbildning i internmedicin som utkom Det är nödvändigt med minst en årlig genomgång av utbildningsläget tillsammans med handledaren KAPITEL 1:3

3 Planeringen bör också innefatta behovet av litteratur och deltagande i konferenser och kurser inom och utanför kliniken, speciellt SK-kurser samt vid behov nationella/internationella möten. Du skall även känna till sjukvårdsorganisation, beslutsprocesser, daglig administrativ drift, basala personaladministrativa regler, arbetsledning, samt ekonomiska förutsättningar och kostnader för vård och undersökningar. Skriften har för avsikt att vara ett underlag för individuella tjänstgöringsprogram. Den skall också utgöra ett stöd i diskussionerna med studierektorer, handledare och företrädare på kliniker där sidoutbildningen ges. Du är under utbildningen välkommen som medlem i Svensk internmedicinsk förening (SIM) och att deltaga i föreningens mötes- och utbildningsaktiviteter. Svensk sk Förening Hösten 1996 Bengt-Göran Hansson Stefan Lindgren Bengt Fagrell Ordförande Vetenskaplig sekreterare Styrelseledamot KAPITEL 1:4

4 3 Målbeskrivning för specialiseringstjänstgöringen Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält är en specialitet inom gruppen invärtesmedicinska specialiteter. Specialiteten internmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om handläggning av sådana medfödda och förvärvade sjukdomar som kan behandlas med icke-kirurgiska metoder, främst läkemedel. Tyngdpunkten ligger på individuell diagnostik, behandling och omvårdnad men även individuellt och generellt förebyggande arbete ingår. Specialiteten omfattar såväl akuta som icke-akuta sjukdomar och såväl akuta som planerade medicinska åtgärder. Patientgrupperna omfattar alla åldrar från de övre tonåren med tyngdpunkt på äldre individer. Specialiteten omfattar kunskaper och färdigheter i fråga om de vanligaste av de tillstånd och åtgärder som anges i målbeskrivningarna för kardiologi, reumatologi, lungsjukdomar, medicinska njursjukdomar, endokrinologi och diabetologi, medicinsk gastroenterologi och hepatologi, hematologi, yrkes- och miljömedicin, infektionssjukdomar och neurologi i den mån undersökning och behandling kan genomföras utan tillgång till mycket speciell teknisk utrustning och/eller omfattande medicinsk service från laboratoriespecialiteter. Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Specialistutbildningen skall ge läkaren under utbildning möjlighet att skaffa sig insikter i hur livsstils- och miljöfaktorer medverkar i sjukdomsutveckling för att kunna påverka riskbeteenden hos individer och i populationer. Läkaren måste även lära känna kompetensområdet för dietister, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, logopeder och kuratorer. Läkaren måste vidare lära känna primärvårdens och socialtjänstens funktioner och personella kompetens med hänsyn till behoven av samordnad vårdplanering för framför allt äldre personer. KAPITEL 3:1

5 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt Karaktäristiskt för specialiteten är att diagnostiken i hög grad baseras på strukturerad analys av sjukhistoria och fysikalisk undersökning med stöd av radiologiska och endoskopiska undersökningsmetoder samt klinisk-fysiologiska och kliniskkemiska undersökningsresultat. Specialistutbildningen skall leda fram till allsidiga och breda kunskaper om de ovan angivna sjukdomsgrupperna och god praktisk färdighet i fråga om de vanligaste undersöknings- och behandlingsformerna. Särskild vikt måste läggas vid att självständigt kunna handlägga akuta tillstånd samt vid förmåga att utnyttja och bedöma relevanta undersöknings- och laboratoriemetoder. Specialisten i internmedicin måste vidare behärska mer avancerade tekniker såsom provtagning från benmärg, diagnostisk knäledspunktion samt laparocentes och rektoskopi inkl biopsi. Specialisten måste också självständigt kunna tolka blodgasanalys, koagulationsstatus och basala hemodynamiska parametrar. Under specialiseringstjänstgöringen skall den blivande specialisten vidare träna sin förmåga att fatta självständiga och välgrundade beslut i frågor av medicinsk-etisk natur förvärva kunskaper om övergripande sjukvårdspolitiska mål och prioriteringar beredas tillfälle att delta i klinikens verksamhetsplanering och ekonomiupp följning samt i arbete med produktionskontroll och kvalitetsutveckling- förvärva kunskaper och insikter i läkarens arbetsledarroll uppmuntras att ta del i forsknings- och utvecklingsarbete samt utveckla sin förmåga att kritiskt granska resultaten av olika metoder och tekniker fördjupa sina kunskaper om möjligheterna att förebygga sjukdom och skada, samt delta i individuellt och generellt förebyggande arbete träna sin pedagogiska förmåga genom att delta i undervisning och handledning av olika personalkategorier. Gemensam kunskapsbas De invärtesmedicinska specialiteterna har en gemensam kunskapsbas. Detta innebär att vissa kunskaper och färdigheter måste innehas av samtliga specialister inom gruppen (se preciserade delmål). Diagnostik och behandling av hjärtsjukdomar utgör en viktig del av denna bas. Till den gemensamma kunskapsbasen hör också ett antal metoder och tekniker som används mer allmänt och som alla måste behärska. Varje invärtesmedicinsk specialist måste t ex självständigt kunna utföra ven-, artär- och lumbalpunktion. Det är också nödvändigt att specialisten kan göra pleuratappning, registrera EKG samt KAPITEL 3:2

6 utföra orotrakeal intubation och defibrillering. Specialisten måste vidare på egen hand kunna tolka och bedöma EKG, spirometri och arbetsprov. Samtliga invärtesmedicinska specialister måste också ha förmågan att kunna riskvärdera olika medicinska undersökningsmetoder såsom röntgen, angiografier och isotopundersökningar. De måste vidare ha god kännedom om olika läkemedel, med deras effekter och biverkningar, samt ha kunskap om adekvata vårdnivåer för internmedicinska patienter. Sidoutbildning För specialistkompetens i internmedicin fordras fördjupade kunskaper inom kardiologi samt inom ytterligare någon av de specialiteter med vilka internmedicin har nära samarbete. Fördjupande kunskaper inom minst ett av verksamhetsområdena allergologi, angiologi, endokrinologi och diabetologi, gastroenterologi och hepatologi, hematologi, infektionssjukdomar, lungsjukdomar, medicinska njursjukdomar, neurologi eller reumatologi är sålunda ett krav. Teoretisk utbildning Parallellt med den kliniska tjänstgöringen skall teoretiska studier bedrivas, likaså skall deltagande i kompletterande utbildning i form av kurser, konferenser etc ingå. ST-läkaren skall i samråd med handledaren planlägga litteraturstudier och kursdeltagande som kan påskynda kompetensutvecklingen samt ge kunskaper och färdigheter, som kan vara svåra att förvärva inom ramen för tjänstgöringen. Kvalitetssäkring Målbeskrivningen skall tjäna som vägledning för den läkare som avser att specialisera sig inom ämnesområdet. Den skall vidare utgöra grunden för ett individuellt tjänstgöringsprogram, som skall utformas i samråd mellan ST-läkare och handledare så snart som möjligt efter anställningen. Specialiseringstjänstgöringen skall ske under handledning och det är verksamhetschefens och handledarens ansvar att tillsammans med ST-läkaren planera tjänstgöring och utbildning så att specialistkompetens uppnås inom den tid som anges i författningen. Det är också verksamhetschefens ansvar att tillse att ST-läkaren erhåller den sidoutbildning som målbeskrivningen föreskriver och att kompletterande utbildning/tjänstgöring tillhandahålls i de fall kunskapsbehovet inte kan tillgodoses inom den ordinarie verksamheten. Handledaren skall tillse att sidoutbildningen utformas så att målbeskrivningens krav tillgodoses och att god och regelbunden kontakt etableras med sidoutbildande enheters handledare och med eventuell studierektor. KAPITEL 3:3

7 ST-läkarens kompetensutveckling skall fortlöpande kontrolleras och stämmas av gentemot det individuella tjänstgöringsprogrammet; en lämplig form för detta är regelbundna utvecklingssamtal. KAPITEL 3:4

8 Preciserade delmål Gemensamt för de invärtesmedicinska specialiteterna Specialisten skall självständigt kunna handlägga/utföra Hjärtsjukdomar - hjärt-lungräddning (HLR) - hjärtinfarkt - arytmier - hjärtinsufficiens - symtomatisk behandling och utredning av koronar kärlsjukdom Kärlsjukdomar - ventrombos - lungemboli - akuta cerebrovaskulära tillstånd - akuta inflammatoriska kärlsjukdomar - perifer arteriell insufficiens - hypertoni - venös insufficiens Endokrina och metaboliska sjukdomar - hyper- och hypoglykemi - hyper- och hypotyreos - hypo- och hyperkalcemi - diabetes mellitus typ 1 och 2 Mag-tarmkanalens sjukdomar - diarré/obstipation - funktionella mag-tarmrubbningar - underhållsbehandling av inflammatorisk tarmsjukdom - ikterusutredning Infektionssjukdomar - högfebrila tillstånd - septikemi - meningit - urinvägsinfektioner - pneumoni - kroniska och recidiverande urinvägsinfektioner KAPITEL 3:5

9 Neurologiska sjukdomar - kramptillstånd - huvudvärk - medvetslöshet - yrsel Förgiftningar/olyckor - kemiska förgiftningar inkl läkemedel Blodsjukdomar - anemiutredning Lungsjukdomar - asthma bronchiale - respiratorisk insufficiens - obstruktiv lungsjukdom - kronisk bronkit Njursjukdomar - anuri och akut njurinsufficiens - hematuri - proteinuri Maligna sjukdomar - diagnostik av tumörsjukdomar Reumatiska sjukdomar - akuta och kroniska mono/polyartriter - reumatiska systemsjukdomar Inom internmedicin Specialisten i internmedicin skall självständigt kunna handlägga/utföra Hjärtsjukdomar - perimyokardit - bedömning av pacemakerdysfunktion - rehabilitering efter hjärtinfarkt inkl riskfaktorbedömning Kärlsjukdomar - hypertensiv kris - aortaaneurysm KAPITEL 3:6

10 - akut artärocklusion Endokrina och metaboliska sjukdomar - Mb Addison - akuta elektrolyt- och syra-basrubbningar - akuta porfyrier - hyperparatyreoidism - hyperlipidemi - gikt - hemokromatos - metabola syndromet Reumatiska sjukdomar - akuta och kroniska artritsjukdomar - reumatiska systemsjukdomar, inkl vaskuliter - generella och lokaliserade smärttillstånd i leder och muskler, inkl artros Mag-tarmkanalens sjukdomar - akut skov av inflammatorisk tarmsjukdom - svår leverinsufficiens - akut gastrointestinal blödning - ulcus/dyspepsi - malabsorption - pankreasinsufficiens - leverinsufficiens Infektionssjukdomar - endokardit - septiska artriter Neurologiska sjukdomar - subduralblödning - subaraknoidalblödning - medullakompression - epilepsi - polyneuropati - demens - Parkinsons sjukdom Förgiftningar/olyckor - gasolyckor - drunkning KAPITEL 3:7

11 - ormbett - elektriska olycksfall Blodsjukdomar - akuta hemolytiska tillstånd - akuta blödningstillstånd - granulocytemi - polyglobuliutredning - blodcellsförändringar Lungsjukdomar - pneumothorax - pleurautgjutning - akut allergisk alveolit - andningshinder Njursjukdomar - akuta inflammatoriska sjukdomar - nefrotiskt syndrom - polycystisk njursjukdom - kronisk njurinsufficiens KAPITEL 3:8

12 4 Övergripande utbildningsplan Specialitetens rekommendationer om hur målbeskrivningen kan uppfyllas Utbildningens genomförande. När en läkare accepteras för specialiseringsutbildning i internmedicin skall en överordnad läkare vid kliniken utses som handledare. För detta ansvarar chefsöverläkaren. Handledaren och den blivande specialisten skall tillsammans utforma ett utbildningsprogram omfattande tjänstgöring inkl sidoutbildning, litteratur, kurser, möten, utvecklingsarbete samt utbildning inom pedagogik och administration. Handledarens arbete kan understödjas av regionala och lokala studierektorer. En gång per år skall handledaren och den blivande specialisten tillsammans värdera hur utbildningen fortskridit och detaljplanera för nästkommande år. Resultatet av denna analys skall dokumenteras och sparas. Avsikten med utbildningen är att erhålla en bred kompetens som motsvarar målbeskrivningen. För specialistkompetens i internmedicin krävs dels praktisk tjänstgöring under handledning och dels teoretisk utbildning bestående av litteraturstudier (böcker, tidskrifter) och kurser som skall fördjupa och bredda kunskaperna. Den praktiska tjänstgöringen utförs vid medicinklinik men kompletterande utbildning kan behövas på andra kliniker och sjukhus. Svensk sk Förening rekommenderar att minst ett år av utbildningstiden fullgöres vid universitets/ regionsjukhus för dem som har sin basplacering vid länsdelsjukhus resp vid länsdels/länssjukhus för dem som får sin huvudsakliga utbildning vid universitets-/ regionsjukhus. I tjänstgöringen skall inkluderas både avdelnings-, mottagnings- och jourarbete. Jourtjänstgöring omfattande jour och beredskap med kompensationsledighet får KAPITEL 4:1

13 inte dominera utbildningen. Målbeskrivningen är en vägledning för den läkare som avser att specialisera sig inom ämnesområdet och utgör grunden för en individuell tjänstgörings- och utbildningsplan som utformas i samråd med handledaren i början av specialiseringstjänstgöringen. För att uppnå specialistkompetens i internmedicin behövs fördjupad utbildning inom minst två av grenspecialiteterna varav en skall vara kardiologi. Tjänstgöringstiden är underställd målbeskrivningen men skall minst vara fem år, varav minst ett år bör fullgöras vid enhet med kardiologisk verksamhet. All utbildning skall ske under handledning. Dubbelspecialisering Under utbildningen skall fördjupning ske inom någon av internmedicinens grenspecialiteter, som kan ligga till grund för att senare också uppnå specialistkompetens i denna grenspecialitet. Grenspecialitetskompetensen skall motsvara aktuell målbeskrivning och kan inhämtas som delmoment under hela utbildningen i internmedicin. Grenspecialitetsutbildning bör alltid inledas med 2 års allmän internmedicin, så att erforderlig akutmedicinsk kompetens uppnås. Kontrakt och utbildningsplan Ett kontrakt, som skall undertecknas av ST- läkaren, chefsöverläkare, handledare och studierektor upprättas mellan ST-läkaren och utbildande klinik. Kontraktet innebär åtagande för bägge parter. För ST-läkaren innebär det att deltaga i klinikens normala verksamhet och för kliniken att förmedla en komplett utbildning som uppfyller målbeskrivningens krav (inklusive kompletterande utbildning). Utbildningen efter läkarexamen utgörs främst av tjänstgöring som läkare inom hälso- och sjukvården. All sådan tjänstgöring förutsätts vara motiverad av ett sjukvårdsbehov och kunna inordnas i sjukvårdens organisation. ST-läkaren utför således ett normalt, avlönat arbete under eget medicinskt yrkesansvar (Ur propositionen 91/92:61). Utbildningsplanen som upprättas skall vara en översikt över hela utbildningen med ungefärliga tjänstgöringsperioder uttryckta i tidsmått (månader ) vid moderklinik, andra kliniker och sjukhus (sidoutbildning). Tidigare erfarenheter från tjänstgöring efter legitimation inom eller utom landet, före tillträde till ST-tjänsten, tillgodoräknas i den omfattning tjänstgöringen uppfyller målbeskrivningens krav. Första årets tjänstgöring skall detaljplaneras medan planeringen för resterande tid kan ske i form av förslag på tjänstgöring och tjänstgöringstid. Årlig uppdatering och fortsatt detaljplanering måste ske. Handledare skall utses för varje ST-läkare och då så behövs även handledare för sidoutbildning vid annan klinik eller sjukhus. Omfång och form för handledning bör preciseras. KAPITEL 4:2

14 I planen skall också ges förslag på kurser som komplement till den praktiska tjänstgöringen och exempel på litteraturstudier och facktidskrifter. Kompletterande utbildning Läkarens kompetensutveckling under ST-perioden sker huvudsakligen genom praktisk tjänstgöring under handledning. Till kompletterande utbildning hör deltagande i specialistkompetenskurser, s k SK-kurser, litteraturstudier och fördjupningsarbete. Sidoutbildning För specialistkompetens i internmedicin fordras fördjupade kunskaper inom kardiologi samt inom ytterligare någon av de specialiteter med vilka internmedicinen har nära samarbete. Fördjupade kunskaper inom minst ett av verksamhetsområdena allergologi, angiologi, endokrinologi och diabetologi, gastroenterologi och hepatologi, hematologi, infektionssjukdomar, lungsjukdomar, medicinska njursjukdomar, neurologi eller reumatologi är sålunda ett krav. Sidoutbildning inom andra närliggande verksamhetsområden som t ex anestesiologi/intensivvård eller laboratoriediscipliner kan också bli aktuell. Det är chefsöverläkarens ansvar att tillse att ST-läkaren erhåller den sidoutbildning som målbeskrivningen föreskriver. Handledaren skall tillse att sidoutbildningen utformas så att målbeskrivningens krav tillgodoses och att god och regelbunden kontakt etableras med sidoutbildande enheters handledare och med ev studierektor. Om möjligt skall specialistkompetent personlig handledare utses vid sidoutbildande klinik. Under sidoutbildningen skall regelbundet tid avsättas för studier, konferenser och handledarträffar. Handledaren eller chefsöverläkare på moderkliniken skall följa sidoutbildningens kvalitet genom regelbunden kontakt med ST-läkaren. Sidoutbildningen bör fullföljas vid sjukhus med specialenheter för berörda verksamhetsområden för att garantera ett mångsidigt patientmaterial och kompetent handledning. KAPITEL 4:3

15 Kvalitetskrav på utbildande enhet Kliniken skall ha en verksamhet av sådan omfattning och med erforderlig handledarkompetens att målbeskrivningens intentioner kan tillgodoses. Kliniken skall ledas av specialistkompetent internmedicinare med ansvar för organisation av medicinsk verksamhet och undervisning. Specialistkompetent företrädare för grenspecialitet inom vilken sidoutbildning sker måste finnas. Vid basplacering på länsdelssjukhus bör 1-2 år av ST-utbildningen förläggas till region/länssjukhus. Detta gäller speciellt sidoutbildningen. Svensk sk Förening rekommenderar också att motsvarande tid förlägges till läns/ländelssjukhus vid basplacering vid region/universitetssjukhus. Utbildande klinik skall i sin organisation, verksamhet och utrustning ge förutsättningar (bl a i form av organiserad utbildning) för att målbeskrivningen skall uppfyllas. Detta innebär bl a att kliniken skall ha ett bibliotek med basal referenslitteratur samt ett lämpligt urval av tidskrifter. Kliniken bör också förfoga över studierum och konferensrum. KAPITEL 4:4

16 6 Individuellt tjänstgöringsprogram och checklistor Kontrakt mellan ST-Läkare och Medicinska kliniken Mellan medicinkliniken vid och undertecknad ST-läkare, som skall genomgå utbildning för erhållande av specialistkompetens i internmedicin nmedicin, har idag träffats följande överenskommelse: Medicinska kliniken åtager sig, för att ST-läkaren skall kunna uppfylla målbeskrivningens krav för sin specialistutbildning, att leda och stödja utbildningen genom: att tillse att ST-läkaren har en personlig handledare att handledaren i samråd med ST-läkaren upprättar ett utbildningsprogram, så att ST-läkaren på effektivaste vis kan nå utbildningsmålet. att tillse att ST-läkaren erhåller nödvändig formaliserad utbildning vid kliniken och får möjlighet att bevista externa kurser som är nödvändiga för att nå utbildningsmålet att när utbildningsmålen är uppfyllda utfärda intyg om genomgången specialiseringsutbildning ST-läkaren åtager sig att under sin specialistutbildning: medverka i klinikens normala sjukvårdande verksamhet enligt ovan, d v s fungera som läkare vid vårdavdelning, medverka i den öppna vårdens verksamhet och ingå i jourarbetet enligt klinikens rutiner. följa det uppgjorda utbildningsprogrammet medverka i forskning, verksamhetsuppföljning och undervisning som bedömes vara av betydelse för ST-läkarens utbildning. Kontraktet signeras efter att översiktlig utbildningsplan upprättats. KAPITEL 6:1

17 Ort Datum Undertec tecknad ST-läkar -läkare åtager sig att alt 1 fr o m tills vidare alt 2 (LUS) eller högst 6 månader efter erhållen specialistkompetens upprätthålla förordnande som ST-läkare enligt utbildningsplan, med en uppsägningstid på 3 månader. den ST-läkare Namnförtydligande För medicinska kliniken vid Chefsöverläkare Namnförtydligande Handledare Namnförtydligande Studierektor (lokal) Namnförtydligande Klinikens exemplar KAPITEL 6:3

18 Ort Datum Undertec tecknad ST-läkar -läkare åtager sig att alt 1 fr o m tills vidare alt 2 (LUS) eller högst 6 månader efter erhållen specialistkompetens upprätthålla förordnande som ST-läkare enligt utbildningsplan, med en uppsägningstid på 3 månader. den ST-läkare Namnförtydligande För medicinska kliniken vid Chefsöverläkare Namnförtydligande Handledare Namnförtydligande Studierektor (lokal) Namnförtydligande ST-läkarens exemplar KAPITEL 6:5

19 Utbildnings-/tjänstgöringsprogram För Fastställd den år-mån-dag Handledare Studierektor Chefsöverläkare Klinik Specialiseringstjänstgöring påbörjad den år-mån-dag KAPITEL 6:7

20

21 Nedanstående övergripande plan är utformad i samråd mellan ST-läkaren, handledaren och studierektorn/chefsöverläkaren. Riktlinjer för År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 KAPITEL 6:9

22 Planering av kurser År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 KAPITEL 6:11

23 Av handledare rekommenderad litteratur KAPITEL 6:13

24 Planering av det första året av specialistutbildningen Datum för planering år-mån-dag Utbildning enligt utbildningsplan Litteraturstudier Deltagande i intern utbildning Kurser Nationella möten Internationella möten Forskning och utveckling Administrativa uppdrag/utbildning Meddelad undervisning ST-läkare Handledare KAPITEL 6:15

25 Planering av det första året av specialistutbildningen Datum för planering år-mån-dag Utbildning enligt utbildningsplan Litteraturstudier Deltagande i intern utbildning Kurser Nationella möten Internationella möten Forskning och utveckling Administrativa uppdrag/utbildning Meddelad undervisning ST-läkare Handledare KAPITEL 6:17

26 Genomgångna kurser/möten/konferenser Datum Kursens titel Kursgivare och ort KAPITEL 6:19

27 Vetenskapliga meriter Föredrag, posters, publicerade artiklar. Forsknings- och utvecklingsarbete Administrativa uppdrag Omfattning. Tidpunkt. Typ av uppdrag. KAPITEL 6:21

28 Pedagogiska meriter Meddelad undervisning. Typ och omfattning av undervisning. Seminariearbeten/föreläsningar Ämne. Tidpunkt. Typ av auditorium. KAPITEL 6:23

29 Utvecklingssamtal Detta avsnitt är tänkt att tjänstgöra som underlag för utvecklingssamtal, som lämpligen bör ske efter tre månaders tjänstgöring och därefter två gånger årligen samt inför tjänstgöringens slut. Handledaren och ST-läkaren bör gemensamt föra minnesanteckningar som stöd för fortsatta samtal. Förslag till samtalsunderlag 1. Intervjuteknik och undersökningsteknik 2. Praktiska färdigheter - se målbeskrivning 3. Teoretiska kunskaper - se målbeskrivning 4. Informationsteknik Förmåga att informera patient och anhöriga om aktuell sjukdom, behandling, prognos, nödvändiga undersökningar och hur dessa går till 5. Samarbete med kollegor Konsultation av äldre kollegor på adekvat nivå, tidpunkt m m Överrapportering av patienter Ansvar för att uppföljning av patienter fungerar 6. Samarbete med annan personal Förmåga att lyssna till personalens synpunkter Förmåga att ge ordinationer på ett tydligt och adekvat sätt Förmåga att organisera utredningar och undersökningar 7. Kännedom om egna reaktioner och begränsningar samt attityder till patienter, anhöriga och personal 8. Allmänt uppträdande och omdöme 9. Deltagande vid obligatoriska möten och interna konferenser 10. Synpunkter på egna föredrag, litteraturreferat etc 11. Läsning av facktidskrifter och facklitteratur KAPITEL 6:25

30 12. Egen forskning 13. Fördjupningsarbete 14. Engagemang i arbetet och förmåga att ta egna initiativ 15. Förmåga att leda verksamhet 16. Insikter i sjukvårdsekonomi 17. Utbildning och insikter beträffande budgetarbete och administration 18. Engagemang i klinikens inre arbete och utveckling 19. Framtida planer, specialintressen och önskemål KAPITEL 6:26

31 Minnesanteckningar från personliga utvecklingssamtal Minnesanteckningar förs gemensamt av handledare och ST-läkare. Datum samt signering vid varje tillfälle anteckningar görs. KAPITEL 6:27

32 Reviderat utbildningsprogram För Fastställd den år-mån-dag Handledare Studierektor Chefsöverläkare Klinik Specialiseringstjänstgöring påbörjad den Nedanstående övergripande plan är utformad i samråd mellan ST-läkaren, handledaren och studierektorn/chefsöverläkaren. Riktlinjer för: år-mån-dag År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 KAPITEL 6:29

33 Sammanställning av fullgjorda delmoment i ST-utbildning i internmedicin för Namn Undertecknad intygar att ST-läkaren tillägnat sig de kunskaper och färdigheter som definieras i målbeskrivningen för den grundläggande utbildningen inom verksamhetsområdet Ort, Datum Namn (ämnesföreträdare) Namnförtydligande Undertecknad intygar att ST-läkaren tillägnat sig de kunskaper och färdigheter som definieras i målbeskrivningen för den grundläggande utbildningen inom verksamhetsområdet Kardiologisk verksamhet Ort, Datum Namn (ämnesföreträdare) Namnförtydligande Undertecknad intygar att ST-läkaren tillägnat sig de kunskaper och färdigheter som definieras i målbeskrivningen för den grundläggande utbildningen inom verksamhetsområdet Ort, Datum Namn (ämnesföreträdare) Namnförtydligande Undertecknad intygar att ST-läkaren tillägnat sig de kunskaper och färdigheter som definieras i målbeskrivningen för den grundläggande utbildningen inom verksamhetsområdet Ort, Datum Namn (ämnesföreträdare) Namnförtydligande KAPITEL 6:31

34 Undertecknad intygar att ST-läkaren tillägnat sig de kunskaper och färdigheter som definieras i målbeskrivningen för den grundläggande utbildningen inom verksamhetsområdet Ort, Datum Namn (ämnesföreträdare) Namnförtydligande Undertecknad intygar att ST-läkaren tillägnat sig de kunskaper och färdigheter som definieras i målbeskrivningen för den grundläggande utbildningen inom verksamhetsområdet Ort, Datum Namn (ämnesföreträdare) Namnförtydligande Undertecknad intygar att ST-läkaren tillägnat sig de kunskaper och färdigheter som definieras i målbeskrivningen för den grundläggande utbildningen inom verksamhetsområdet Ort, Datum Namn (ämnesföreträdare) Namnförtydligande Undertecknad intygar att ST-läkaren tillägnat sig de kunskaper och färdigheter som definieras i målbeskrivningen för den grundläggande utbildningen inom verksamhetsområdet Ort, Datum Namn (ämnesföreträdare) Namnförtydligande KAPITEL 6:33

35 Examination i Godkänt prov år mån dag Ordförande Examinator Examinator Examinator Examinator KAPITEL 6:35

36 7 Handledning Generella aspekter Läkarförbundet har nyligen tagit fram en skrift som beskriver handledarsituationen under läkares vidareutbildning. Allmänna synpunkter som reglering, förutsättningar, syfte m m tas upp. Texten bifogas här. Avslutningsvis ger specialiteten sina rekommendationer för handledning. KAPITEL 7:1

37 Specialitetens rekommendationer I 3 behörighetsförordningen föreskrivs att specialiseringstjänstgöringen skall ske under handledning. Den utbildande kliniken är skyldig att ge ST-läkaren handledning under sin specialiseringstjänstgöring. Ansvaret för erforderlig handledning är en del av det allmänna arbetsgivaransvaret och ledningsansvaret för ansvarig chef - chefsöverläkare (motsv). Chefsöverläkaren kan själv svara för den konkreta handledningen av ST-läkaren, men handledaruppgiften kan också delegeras till en eller flera läkare inom vårdenheten. Handledaren skall ha relevant specialistkompetens och den pedagogiska färdighet som krävs för att vara en bra handledare. Hur handledaransvar och handledarutbildning utformas blir beroende av de lokala förhållandena. Handledaren skall stödja ST-läkaren i dennes kompetensutveckling och försäkra sig om att läkaren efter hand tillägnar sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som anges i målbeskrivningen. Om särskilda insatser behövs för att främja kompetensutvecklingen skall handledaren i samråd med studierektor verka för att lämpliga åtgärder vidtas, t ex förändringar i läkarens tjänstgöring, arrangemang för tjänstgöring vid annan enhet, anvisningar om litteratur eller projektarbete m m. Handledaren bör se till att ST-läkaren dokumenterar sina erfarenheter. Handledarsamtal bör arrangeras cirka 1 gång varannan vecka. En lämplig tidsram är cirka 1 timme. KAPITEL 7:11

38 10 Kvalitetsutveckling A. Inspektion av kliniken (SPUR) För att upprätthålla en specialistutbildning av hög kvalitet måste klinikerna/ vårdcentralerna ha de resurser som behövs för att kunna erbjuda underläkarna den handledning och det stöd som utbildning under tjänstgöring kräver. Läkarförbundets och Läkaresällskapets stiftelse för utbildningskvalitet (SPURstiftelsen) bedriver en verksamhet för fortlöpande inventering/inspektion av kliniker och vårdcentraler. Inspektionerna, som genomförs med hjälp av specialitetsföreningarna, går till så att en enkät först sänds till chefsöverläkare och legitimerade underläkare vid de berörda klinikerna. Här ställs bl a frågor om patientunderlag, verksamhetens karaktär, läkarstabens sammansättning, tjänstgöringsprogram, handledning, kursverksamhet, lokaler, bibliotek och teknisk utrustning. Uppgifterna kompletteras sedan vid ett personligt besök av en eller flera "inspektörer", som har utsetts av respektive specialitetsförening. Inspektörena är erfarna läkare med hög klinisk och vetenskaplig kompetens inom specialiteten. De är också väl insatta i vidareutbildningsfrågor. Resultatet av genomförda inspektioner redovisas i Läkartidningen och kan också rekvireras från SPUR-kansliet se adresslista kapitel 16:1. Kvalitetsutvecklingsarbete inom internmedicin Chefsöverläkare (motsv) och handledare ansvarar för att det beskrivna utbildningsmålet uppnås. Detta sker genom att fortlöpande kontroller av att ST-läkaren utvecklar sin kompetens på rätt sätt. En lämplig form är regelbundna utvecklingssamtal och årlig uppföljning enligt utbildningsboken. Dokumentation av erfarenheten sker genom tjänstgöringsintyg, kursintyg och genom noteringar i utbildningsboken. Svensk sk Förening deltager aktivt i SPUR-stiftelsens inspektionsverksamhet. En andra inspektionsrunda genomföres vid landets medicinkliniker under KAPITEL 10:1

39 Svensk sk Förenings utbildningsråd SIM:s utbildningsråd är sammansatt av studieråd från varje sjukvårdsregion. Dessa är i de flesta fall studierektorer för ST-utbildningen och har en central roll för att förverkliga målbekrivningens intentioner för ST-utbildningen. Den viktigaste uppgiften är att samordna utbildningen, ha goda kontakter, att skapa möjlighet för tjänstgöring inom en kliniks olika avdelningar, på andra kliniker och andra sjukhus, samt att bevaka att adekvat kursutbud och litteratur är tillgängliga. Studieråden skall också tillsammans med handledarna bevaka att ST-läkaren får en allsidig utbildning med hög kvalitet. Då ST-utbildning i internmedicin kommer att förläggas till de flesta sjukhus måste en samordning ske så att möjligheterna till kunskapsinhämtande blir likvärdigt. Studierektorer finns på olika nivåer. SIM: s studieråd håller kontakt med studierektorer vid kliniker, sjukhus och landstingsområde, beroende på den lokala organisationen. Svensk sk Förening stödjer studieråden med minst årliga sammankomster för utbildning och avstämning av utbildningens innehåll. Svensk sk Förenings utbildningsråd organiserar slutligen handledarutbildning för representanter från varje region, med avsikt att dessa senare lokalt skall anordna motsvarande utbildning. KAPITEL 10:2

40 B. Frivillig examination Sedan 1988 anordnar Svensk internmedicinsk förening en frivillig examination efter genomgången specialistutbildning. Examinationen består av ett skriftligt prov med frågor av kortsvarstyp, som regel relaterade till konkreta sjukdomsfall. Efter godkänd skrivningsdel kompletteras examinationen med en praktisk del, omfattande patientundersökning och praktisk hjärt-lungräddning. Slutligen tillkommer en muntlig examination som innefattar en diskussion kring uppläggning av utredning, differentialdiagnostik och behandling. Skrivningen tar cirka 5 timmar i anspråk, den efterföljande praktiska och muntliga examinationen cirka en dag. Examinationens godkänd nivå avser självständig sekundärjourskompetens i internmedicin. Vidare information om examinationen kan erhållas från medlemmarna i styrelsen för Svensk internmedicinsk förening eller professor Sverker Ljunghall, medicinska kliniken, Uppsala Akademiska sjukhus. För att underlätta bedömningen av att målbeskrivningens krav har uppfyllts rekommenderar Svensk sk Förening att specialiseringsutbildningen avslutas med deltagande i specialistexamen. KAPITEL 10:3

41 Fortbildning inom Självständig internmedicinsk verksamhet förutsätter i hög grad en kontinuerlig kompetensutveckling och denna måste fortsätta efter erhållen specialistkompetens. Av detta skäl anordnar Svensk sk Förening tre fortbildningsmöten omfattande vardera två dagar varje år. Dessutom deltager föreningen med ett omfattande program vid Läkaresällskapets Riksstämma. Föreningen har möjlighet att ekonomiskt stödja yngre medlemmars deltagande i fortbildningsdagarna. Vidare har samtliga internmedicinens grenspecialiter på motsvarande sätt ett omfattande fortbildningsprogram som ger utmärkta möjligheter till kompletterande och fördjupad utbildning. Utöver kursdeltagande förutsättes specialisten i internmedicin regelbundet följa utvecklingen via medicinska tidskrifter (t e x Lancet, BMJ, NEJM, JIM, Läkartidningen). Information om fortbildningsprogrammet erhålles genom medlemskap i Svensk sk Förening via Informerarbladet samt genom grenspecialitetsföreningarna. KAPITEL 11:3

42 13 Information från SIM A. Allmän information Svensk sk Förening är en sektion inom Svenska Läkaresällskapet och har för närvarande cirka medlemmar. Detta innebär att föreningen är en av de största och många är också medlemmar i någon grenspecialitetsförening. Svensk sk Förening har under åren arbetat fram viktiga prognosinstrument för internmedicinen i landet och det senaste dokumentet, DIMFOG IV, har publicerats under Dokumentet har arbetats fram i samverkan med grenspecialitets-företrädarna och skall speglar internmedicinens möjligheter och problem cirka ett decennium in på 2000-talet. Vi ser internmedicinen som en fortsatt stark specialitet även i framtiden. Föreningen anordnar regelbundet olika utbildningsaktiviteter inom det breda internmedicinska fältet, antingen som ensam arrangör eller tillsammans med någon grenspecialitetsförening. Utbildningsaktiviteten är en viktig del av föreningens verksamhet. Vi önskar Dig, som nu påbörjar Din utbildning inom internmedicinen, välkommen att bli medlem i Svensk sk Förening, vilket Du kan göra genom att kontakta vår facklige sekreterare, överläkare Jan Hackell, medicinska kliniken, sjukhuset i Oskarshamn. Bengt-Göran Hansson Ordförande KAPITEL 13:1

43 B. Specialitetens ställning internationellt Svensk sk Förening deltar i det europeiska samarbetet dels i UEMS (Union Européenne des Medecins), dels inom European Federation of Internal Medicine. Läkarna och EU/EES Läkarförbundet och Socialstyrelsen har givit ut två broschyrer som heter Läkarna och EU/EES respektive Working in Sweden. Broschyrerna ger en kortfattad beskrivning av de direktiv som gäller idag dels för svenska läkare att arbeta i något annat EU-land dels för EU-läkare att arbeta i Sverige. Här finns också de trettiosex specialiteter angivna som anmälts från Sverige för att godkännas i EU-länder. Broschyrerna kan beställas från Sveriges Läkarförbund som löpande reviderar texten i enlighet med nya förordningar se adresslista kapitel 16:1. KAPITEL 13:2

44 Description of goals for specialist training in Internal Medicine General Goals Speciality Profile Internal medicine refers to one speciality in a group of internal medical specialities. The speciality of internal medicine requires in-depth knowledge and skills in managing congenital and acquired diseases treatable by non-surgical methods, mainly drugs. The diagnosis, treatment and care of the individual patient receives the greatest emphasis, but the speciality also covers individual and general preventive efforts. Moreover, the speciality addresses acute and non-acute diseases, and acute and elective medical procedures. The patient groups include all ages from the upper teens onward, with the focus on elderly individuals. The speciality includes knowledge and skills associated with the most common conditions and procedures outlined by the goals and objectives for cardiology, rheumatology, respiratory medicine, renal medicine, endocrinology, gastroenterology and hepatology, haematology, occupational and environmental medicine, infectious diseases and neurology, to the extent that examination and treatment can be provided without access to highly specialized technical equipment and/or extensive medical services from laboratory specialities. Internal and External Collaboration The specialist training programme shall provide physicians with the opportunity to acquire an understanding of how lifestyle and environmental factors contribute toward development of disease so, as specialists, they might influence risk behaviours in individuals and populations. Physicians must also become familiar with the areas of expertise of dieticians, physical therapists, occupational therapists, speech therapists and social workers. Considering the need for coordinated care planning, mainly for the elderly, physicians must also become familiar with the functions and personal competencies offered by primary care and social services. Knowledge, Skills and Professional Attitude A characteristic of the speciality is that diagnostics are based largely on structured analyses of medical history and physical examination complemented by diagnostic radiology and endoscopy, and test results from clinical physiology and clinical chemistry. KAPITEL 14:3

45 The specialist training programme shall lead to comprehensive knowledge in the groups of diseases mentioned above and proficient practical skills in the most common examination and treatment methods. Special emphasis must be placed on the ability to manage acute situations independently and the ability to use and evaluate relevant examination and laboratory methods. Furthermore, specialists in internal medicine must have a command of more advanced techniques, e.g. laparocentesis and rigid sigmoidoscopy, including biopsy. Specialists must also be independently able to interpret blood gas analyses, coagulation status and basic haemodynamic parameters. During the specialist training programme, residents shall: train their ability to make independent and well-founded decisions concerning issues involving medical ethics acquire knowledge about general healthcare policy goals and priorities be given opportunities to participate in departmental activities related to organizational planning, financial management, production control, and quality improvement acquire knowledge of and insight into the leadership role of the physician be encouraged to participate in research and development, and to refine their capabilities for critically appraising the results from various methods and technologies increase their knowledge about the potential for preventing disease and injury, and participate in individual and general prevention activities develop their teaching skills by participating in the education and training of various categories of staff. Common Base of Knowledge The various specialities in internal medicine share a common knowledge base. Hence, each specialist in this group must possess certain knowledge and skills (see Specific Objectives). Diagnosis and treatment of cardiac diseases constitute an important part of this base. The shared knowledge base includes several common methods and technologies that each specialist must master. Each specialist in internal medicine must be independently able to perform, e.g. venous, arterial and lumbar puncture. Also, it is necessary for specialists to perform pleural centesis, ECG recording, orotracheal intubation and defibrillation. Specialists must also be independently able to interpret and assess ECG, spirometry, and stress testing. Specialists in internal medicine must be able to assess the risks involved in performing various diagnostic procedures, e.g. x-ray, angiography, and isotope KAPITEL 14:4

46 examinations. They must also possess proficient knowledge of various drugs, their effects and side effects, and be knowledgeable about the appropriate levels of care for internal medicine patients. Supplementary Education and Training Specialist competency in internal medicine requires in-depth knowledge in cardiology and in other specialities with which internal medicine closely collaborates. In-depth knowledge is required in at least one of the following fields: allergology, angiology, endocrinology, diabetology, gastroenterology and hepatology, haematology, infectious diseases, pulmonary diseases, medical nephrology, neurology or rheumatology. Theoretical Education The specialist training programme shall be parallelled by theoretical studies and other complementary educational activities, e.g. courses, conferences, etc. In collaboration with their tutors, residents shall plan literature studies and select courses intended to promote the development of competence, providing knowledge and skills that may otherwise be difficult to acquire within the framework of specialist training. Quality Assurance The description of goals shall serve as a guide for physicians intending to specialize within the field. Furthermore, these goals shall serve as the foundation for individual specialist training programmes, which shall be designed in collaboration between the resident and the tutor as quickly as possible following the resident s employment. Speciality training shall be supervised, and it is the responsibility of the chief medical officer (head of the department/clinic, or equivalent) and the resident s tutor to plan the specialist training programme with the resident so that specialist competency can be achieved within the stipulated time frame. Furthermore, it is the responsibility of the chief medical officer to ensure that the resident receives the supplementary education and training specified under the description of goals, and that complementary education/training is provided when the need for knowledge cannot be met within the normal framework of activities. The tutor shall ensure that supplementary training is designed to meet the requirements described by the speciality goals and objectives, and that good contact is regularly maintained with the supervisors of the educational units providing supplementary education and training. KAPITEL 14:5

47 The progress of residents shall be continuously assessed, and be checked against the individual s specialist training programme; a suitable format for assessment would be regular, personal development meetings. Recommendations concerning the design of specialist training programmes are presented in a special publication prepared by the medical speciality associations and sections. KAPITEL 14:6

48 Specific Objectives Applicable to all internal medical specialities Specialists shall be independently able to manage/perform Heart diseases cardiopulmonary resuscitation (CPR) myocardial infarction arrhythmias cardiac insufficiency symptomatic treatment and investigation of coronary artery disease Vascular diseases venous thrombosis pulmonary embolism acute cerebrovascular conditions acute inflammatory vascular diseases peripheral arterial insufficiency hypertension venous insufficiency Endocrine and metabolic diseases hyperglycemia and hypoglycemia hyperthyroidism and hypothyroidism hypocalcemia and hypercalcemia diabetes mellitus types I and II Diseases of the gastrointestinal tract diarrhoea/constipation functional gastrointestinal disorders maintenance drug treatment of inflammatory intestinal disease investigation of jaundice Infectious diseases conditions involving high fever septicemia meningitis urinary tract infections pneumonia chronic and recurrent urinary tract infections KAPITEL 14:7

49 Neurologic diseases convulsive disorders headache unconsciousness dizziness Poisonings/accidents chemical poisoning, including pharmaceuticals Blood diseases investigation of anaemia Pulmonary diseases bronchial asthma respiratory insufficiency obstructive lung disease chronic bronchitis Renal diseases anuria and acute renal insufficiency haematuria proteinuria Malignant diseases tumour diagnostics Rheumatic diseases acute and chronic mono/polyarthritides systemic rheumatic diseases In internal medicine Specialists in internal medicine shall be independently able to manage/perform Heart diseases myopericarditis assessment of pacemaker dysfunction rehabilitation after myocardial infarction including assessment of risk factors Vascular diseases hypertensive crisis KAPITEL 14:8

50 aortic aneurysm acute arterial occlusion Endocrine and metabolic diseases Addison s disease acute disorders of electrolyte and acid-base balance acute porphyrias hyperparathyroidism hyperlipidemia gout haemochromatosis the metabolic syndrome Rheumatic diseases acute and chronic arthritic diseases systemic rheumatic diseases, including vasculitis general and localized pain in joints and muscles, including arthrosis Diseases of the gastrointestinal tract acute attack of inflammatory intestinal disease severe hepatic insufficiency acute gastrointestinal bleeding ulcer/dyspepsia malabsorption pancreatic insufficiency hepatic insufficiency Infectious diseases endocarditis septic arthritides Neurologic diseases subdural haemorrhage subarachnoid haemorrhage compression of the medulla epilepsy polyneuropathy dementia Parkinson s disease Poisonings/accidents gas accidents KAPITEL 14:9

51 drowning snake bites electrical accidents Blood diseases acute haemolytic conditions acute bleeding conditions granulocytopenia investigation of polyglobulia blood cell changes Pulmonary diseases pneumothorax pleural effusion acute allergic alveolitis airway obstructions Renal diseases acute inflammatory diseases nephrotic syndrome polycystic renal disease chronic renal insufficiency KAPITEL 14:10