Förord. Karlstad september 2011 Boel Henckel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förord. Karlstad september 2011 Boel Henckel"

Transkript

1 Boel Henckel 2011

2

3 Förord Av Sveriges rika scenkonstliv är det i första hand det som sker i landets största städer och det som utspelas på de stora scenerna för teater, dans och musik som får uppmärksamhet. Konstnärernas, artisternas, författarnas och regissörernas insatser och villkor belyses och diskuteras i det offentliga rummet genom massmedia och andra debattfora. Publiken diskuteras och debatteras utifrån begrepp som kulturtant, pensionärer eller ungdomar, kulturvana eller kulturovana. I denna rapport, som redovisar resultatet och lärdomar från Kultur på Landsbygd, det treåriga arrangörsprojekt som genomfördes i Värmland , riktas uppmärksamheten åt ett annat håll. Det som varit i fokus för projektet är scenkonstens möjligheter på landsbygden och de ideella kulturarrangörerna. I rapporten kommer dessa till tals med synpunkter och erfarenheter vad gäller arrangörskap av scenkonstföreställningar och verksamheten inom projektet. Det ligger många timmars ideellt, oavlönat, arbete bakom de flesta scenkonstföreställningar som ges utanför stadens hank och stör. Det är olika ideella föreningar ute i landet som möjliggör att god scenkonst blir tillgänglig för hela Sveriges befolkning, något som många i vårt samhälle och kulturliv är tämligen omedvetna om. Att det är i dessa föreningars lokaler, i bygdegårdar, ordenshus och i Folkets hus, som människor utanför städerna kan gå på teater, se film eller höra en konsert eller se en liten musikal eller operaföreställning lyfts sällan fram. De föreningsengagerade arbetar oavlönat och sliter hårt för kulturen men också för sin förening och sin hembygd och dess utveckling! Jag vill rikta ett varmt tack till alla arrangörer och andra intervjuade som öppet berättat för mig om erfarenheter och vedermödor, glädjeämnen och problem i livet som engagerad i att värna om kulturen och sätta sprätt på föreningen och bygden, som en av de intervjuade uttryckte det. Jag har fått inblick i mer än jag behövt för att göra utvärderingen. Tack för det förtroendet! Nu vet jag också vart jag kan åka om jag vill se en scenföreställning som intresserar mig, även om den inte visas i min hemstad Karlstad! Tack också till professor Lars Aronsson vid Cerut, Centrum för regional utveckling vid Karlstads universitet, som varit en inspirerande och en god samtalspartner i funderingar kring utvärderingen. Karlstad september 2011 Boel Henckel

4

5 Sammanfattning I Värmland genomfördes åren arrangörsutvecklingsprojektet Kultur på Landsbygd riktat till ideella föreningar inom nykterhetsrörelsen, bygdegårdsrörelsenoch Folkets Husrörelsen. Syftet med projektet, Kultur på Landsbygd, var flerfaldigt. Man ville dels pröva ett arbetssätt med särskilt ekonomiskt och administrativt stöd till lokalhållarna/föreningarna så att de åter skulle våga satsa på scenkonstarrangemang av god kvalitet för landsbygdens invånare. Detta utan att riskera stora ekonomiska förluster. Målet var att arrangemangen skulle gå med vinst så att föreningsgården kan hållas i stånd och nya kulturarrangemang anordnas. 25 föreningsgårdar belägna i glesbygd, landsbygd eller tätort i Värmland deltog i projektet. Genom utbildning av arrangörerna i bl.a. marknadsföring och publikarbete skulle arrangemang bli särskilt attraktiva så att publiken skulle komma och lokalerna fyllas. Genom samordning av upphandling och turnéläggning avlastades arrangörerna en del arbete och kostnaderna för föreställningarna kunde hållas nere. Resultatet av utvärderingen visar att satsningen på arrangörsstöd varit framgångsrik. Projektets huvudmål nåddes. Satsningen på arrangörsstöd via utbildning, ekonomiska subventioner, samordning av beställning av produktioner och av turnéläggning har visat sig vara en framgångsrik väg mot målen. 11 olika teater- och operaproduktioner samt 3 olika filmvisningsturnéer till de olika gårdarna har resulterat i 189 olika föreställningar och en publik, på totalt personer. I genomsnitt belades publikplatserna till 64 procent. Arrangörernas ideella arbetstid har värderats till kronor. 13 av arrangörerna uppger att projektet gett dem ekonomisk vinst, 7 att det gått med förlust, 5 anger att det gått jämnt upp. Flera av arrangörerna är mycket nöjda trots utebliven ekonomisk framgång. Under projektet har nya samarbeten mellan föreningar och andra arrangörer inom bygderna utvecklats vilket underlättar för fortsatta arrangemang. Betydelsen av marknadsföring och gott publikarbete är tydlig. Paus i mitten av föreställningen är av stor betydelse för sociala möten och samvaro och för helhetsupplevelsen av arrangemanget. Lärdomar inför fortsättning är också vikten av arrangörernas delaktighet i planering och val av föreställning och tidpunkt för arrangemangen. Ett fortsatt långsiktigt stöd till scenkonstarrangemang i landsbygdens allmänna samlingslokaler bedöms vara av stor betydelse för alla medborgares delaktighet i och tillgänglighet till kulturlivet liksom för de ideella föreningarnas och bygdens utveckling.

6 INNEHÅLL sid. Förord Kapitel 1 - BAKGRUND...9 Inledning 9 Disposition 9 Bakgrund 9 Kulturvanor 11 Arrangörsutveckling och arrangörsstöd 12 Kapitel 2 PROJEKTET...14 Processen 14 Deltagande föreningars förutsättningar 17 Kapitel 3 DIGITAL BYGDEKINO 19 Film i Värmland Digital Bygdekino 19 Kapitel 4 UTVÄRDERINGEN...22 Uppdraget 22 Val av angreppssätt 22 Urval och data insamling 22 Bortfall 24 Inför datainsamling och resultatredovisning 24 Fyra delmål 24 Kapitel 5 - RESULTAT...26 Presentation av resultatet 26 Varför Kultur på Landsbygd? Resultat: 26 Att få fullt hus 27 Arrangörsutbildning 28 Att öka kostnadseffektiviteten 30 Ekonomisk vinst för arrangörerna 31 Stärka bygdens samlingslokal 33 Kapitel 6 Analys, Diskussion och Kommentar...35 Scenkonstens publik 35 Om teater 37 Om operabegreppet 38 Arrangörsutbildning 40 Ekonomiskt tänkande 40 Publikarbete 42 Samlingslokalen och bygden 43 Andra effekter av Kultur på Landsbygd 44 Sammanfattning av resultaten 45

7 sid. Kapitel 7 Effekter och Erfarenheter...46 Ideellt arbete 46 Samordning och medinflytande 47 Samverkan och samarbete 48 Teaterföreningarna 49 Relationen producent arrangör 50 Ekonomiska effekter? 52 Gårdarnas framtid 52 Kapitel 8 LÄRDOMAR OCH SLUTSATSER...54 Vikten av: samarbete och samverkan 55 klar kommunikation och delaktighet 55 planeringsarbetet och god marknadsföring 55 en helhetsupplevelse för publiken 56 långsiktigt stöd till arrangemang i landsbygdens allmänna samlingslokaler 56 REFERENSER 57 BILAGOR Bilaga 1. Kultur på Landsbygd, Projektansökan Bilaga 2. Projektets finansiering Bilaga 3. Deltagande gårdar/föreningar samt intervjuade Bilaga 4. Enkät/Intervjuguide

8

9 Kapitel 1 - Bakgrund Inledning Kultur på Landsbygd - ett samarbetsprojekt mellan lokalhållare, arrangörer och producenter av scenkonst, genomfördes i Värmland under åren Initiativtagare till detta treåriga samarbete för utveckling av landsbygdens möjligheter och utveckling genom stöd till arrangörer av scenkonst var Riksteatern Värmland, Värmlandsdistrikten av Bygdegårdarnas riksorganisation, Våra Gårdar, Folket Hus och Parker och Värmlandsoperan. Grundidén i projektet var att prova en idé om ett arbetsätt som gör det möjligt för också de små scenerna på landsbygden att till sin publik erbjuda scenkonst av hög kvalitet. Detta utan att arrangörerna, de ideella föreningarna som äger/förvaltar samlingslokaler med scener, skall riskera göra stora ekonomiska förluster utan tvärt om, kunna arrangera kulturupplevelser med förtjänst. Med stabil och god ekonomi kan då både gårdens fortbestånd och dess roll som en viktig samlingsplats tryggas och möjligheterna till ytterligare kulturarrangemang säkras, till gagn för så väl publiken som för bygden som helhet. I föreliggande rapport redovisas utvärderingen av projektet Kultur på Landsbygd. Den har möjliggjorts med hjälp av särskilda medel från Region Värmland, som även, tillsammans med andra finansiärer, möjliggjort projektet. Disposition Rapporten inleds med en bakgrund som orienterar om vissa förutsättningar för projektet och de deltagande ideella föreningarna. Likaså ges vissa upplysningar om likartade projekt som genomförts på andra håll. Utvärderingar och forskning som berör Kultur på Landsbygds problemområde berörs också för att ge en något vidare orientering om de arbeten som pågått och pågår för att stärka scenkonstens spridning och människors möjligheter till kulturupplevelser. Projektet presenteras närmare i kapitel 2, Projektet. Där redovisas syfte och mål och uppläggning av projektet. I kapitlet beskrivs också vissa förutsättningar för de ideella föreningarnas arrangörskap. Slutligen preciseras där de huvudfrågor som utvärderingen söker svar på. Film kom in i projektet efter ett och ett halvt år genom Film i Värmlands satsning på Värmlands Visa. Detta presenteras i kapitel 3. I kapitel 3 presenteras utvärderingsarbetet, uppdraget, utgångspunkter och datainsamlingen. I kapitlet 4, Resultat, rapporteras svaren på dessa huvudfrågor med vissa kommentarer. I de två följande kapitlen, 5 och 6, diskuteras och kommenteras resultaten ytterligare. Annat som framkommit under pojkettiden behandlas också. Slutligen, i kapitel 7, sammanfattas erfarenheterna och lärdomarna från Kultur på Landsbygd. Bakgrund Det svenska föreningslivet har högre medlemstal och fler som engagerar sig aktivt än de flesta andra länder. Det gäller politiska partier, olika intresseorganisationer, miljöorganisationer, körer, 9

10 idrottsföreningar m.fl. Oftast kallas de svenska folkrörelserna demokratins plantskola 1. Demokratiutredningen 2001 utryckte att: ett starkt och fungerande föreningsliv utgör den grundbult i ett demokratiskt samhälle som uttryckligen främjar medborgarnas möjligheter till deltagande, inflytande och delaktighet 2 I slutbetänkandena från de två olika statliga utredningarna Demokratiutredningen 3 och Allmänna samlingslokaler 4 ges en god överblick över folkrörelsernas utveckling under 1900-talet. Där ges även en bild av föreningslivets växlande villkor, av såväl medlemsutveckling som av ekonomiskt stöd till verksamhet och lokaler. Sammanfattningsvis och något förenklat kan man säga att de utredningarna beskriver hur de ideella organisationerna och föreningarna under senare delen av 1900-talet blivit allt mer beroende av statligt och kommunalt stöd för att kunna bedriva sin verksamhet och hålla sina lokaler i gott skick. Medlemsantalet har sjunkit och det är i dag svårt att rekrytera ungdomar till traditionellt föreningsliv. Främst är det de passiva medlemmarna som lämnat föreningarna och kvar är de med företroendeuppdrag. Det blir på så sätt en allt mindre grupp som formar och driver verksamheten och sköter arrangemang och lokaler. Samtidigt kan man se en ökad professionalisering inom föreningslivet. Det har blivit ganska vanligt med anställd personal som sköter delar av verksamheten. Föreningslivet sysslar i dag mycket med servicefunktioner på olika sätt, t.ex. förvaltar och sköter idrottsplatser. Allt mer tid går åt att skaffa intäkter till verksamheten. Svårast drabbade av medlemstapp och aktivitetssänkning inom föreningslivet är nykterhetsrörelsen och de fackliga organisationerna. 5 Andelen aktiva halverades under perioden Bygdegårdsrörelsen är en organisation som fortfarande ökar sitt medlemsantal och under den senaste tioårsperioden har IOGT-NTO:s medlemssiffror återigen ökat. 7 Utredningarna pekar också på att folkrörelserna främst tycks attrahera äldre medborgare. Medlemmarna blir allt äldre och blir det nytillskott i föreningarna är det oftast pensionärer som efter arbetslivets slut nu vill fortsätta att vara aktiva och sociala. Landsbygdens befolkningsminskning har tillsamman med kulturpolitikens förändrade inriktning påtagligt försvårat för de ideella föreningarna att bedriva kulturverksamhet och anordna kulturarrangemang. Omkostnaderna har ökat och det ekonomiska stöd från samhället som tidigare fanns för kulturarrangemang minskat. Därmed har också utbudet av god professionell scenkonst utanför städerna sinat. Statistiska Centralbyrån, SCB, varnar för konsekvenserna av minskat föreningsengagemang i samhället. Minskat frivilligarbete i föreningarna skulle innebära verksamhetsminskningar, kostnadsökningar och att vissa aktiviteter inte längre kommer att kunna utövas. Verksamheter skulle ersättas av tjänster på marknaden. Föreningslivet som mötesplats för sociala kontakter skulle krympa infrastrukturen för individuellt stöd, liksom för alternativa politiska dagordningar, skulle försvagas. 8 1 SOU 2003:118, s SOU 2000:1, s. 196 f En uthållig demokrati! Politik för folkstyrelse på 2000-talet. 3 SOU 2000:1 En uthållig demokrati! Politik för folkstyrelse på 2000-talet 4 SOU 2003:118 5 SOU 2003:118 6 SOU 2003:118 Allmänna samlingslokaler demokrati, kultur, utveckling 7 8 SOU 2003 s.46 10

11 Samlingslokalens stora betydelse för det demokratiska lokala samhället framhålls vidare: I den mån som det finns tillgång till en lokal som fungerar som ett slags kulturhus i närsamhället, är det i regel fråga om en allmän samlingslokal. Den har ofta en stor betydelse för ett rikt kulturliv i alla dess innebörder, för kulturella livsformer och kulturella livssätt, för skilda kulturuttryck och kulturmöten för demokratiskt deltagande och delaktighet. 9 Kulturvanor Attraktiv livsmiljö är idag ett begrepp som lyfts fram i många sammanhang i såväl debatten om Sveriges utveckling socioekonomiskt och kulturellt, som i politiska styrdokument på olika nivåer. Till en attraktiv livsmiljö räknas bland annat tillgång till kultur och kulturupplevelser. Vad gäller Värmland skriver Region Värmland i Regionalt utvecklingsprogram : Målet är att stärka Värmlands förmåga att erbjuda hållbara livsmiljöer, en mångfald av trygga attraktiva livsmiljöer att bo och vistas i och stimulerande upplevelser inom natur-, kultur och friluftsliv. 10 Länsstyrelsen i Värmland lyfter också fram attraktiv livsmiljö som nödvändig för framtiden och utvecklingen av landsbygden samt betonar vikten av landsbygdsbefolkningens möjligheter till kulturupplevelse och deltagande i kulturaktiviteter. 11 Sedan 1986 genomför SOM-institutet vid Göteborgs universitet varje år en nationell enkät undersökning benämnd Riks-SOM. Syftet är att kartlägga den svenska allmänhetens attityder och vanor inom temat samhälle, opinion och medier. I enkäterna finns också frågor om kulturvanor och livsstil, finansierade av Statens kulturråd i samverkan med Svensk scenkonst. I undersökningarna kartläggs bl.a. befolkningens kulturvanor i form av gå på teater-, opera-/klassisk konsert-, musikal-, balett-/ dans -, rock-/popkonsert - föreställningar samt gå på bio. 12 SOM-rapporten visar att biobesök är det klart vanligaste sättet för Sveriges befolkning att uppleva konstnärlig produkt som bjuds från en scen med betraktande publik. 65 procent av de tillfrågade har besökt en filmföreställning på bio det senaste året. Det är betydligt fler yngre personer, under 30 år, som går bio än vad äldre gör. Kvinnor går oftare än män. SOM- institutet visar också på en tydlig skillnad vad gäller bostadsort. Inte förvånande är att det är fler som ser film i tätorterna än på landsbygden. Vanligast är att se film via TV. 13 För teaterbesök, opera, konserter och dansföreställningar finns liknande siffror. Landsbygdens befolkning går inte lika ofta på sådana kulturevenemang som stads-/ och tätortsbefolkningen gör. SOM-undersökningarna visar att det är de äldre befolkningsgrupperna som mest går på teaterföreställningar, opera och konserter med klassisk musik. De flitigaste teaterbesökarna återfinns i åldersgruppen år. I storstad går man oftare på scenkonstföreställningar än på ren landsbygd. Vad gäller folk som bor på ren landsbygd har 33 procent varit på teater de senaste 12 månaderna. Detta är klart mer sällan än vad befolkningen i städerna gör. 52 procent av storstädernas befolkning 9 SOU S Värmland Växer - och känner inga gränser. Regionalt utvecklingsprogram Länsstyrelsen Värmland (2010) Genomförande strategi för Landsbygdsprogrammet i Värmland. Reviderad Nilsson, Å. Kulturvanor i Sverige (SOM-rapport nr 2010:10), SOM-institutet, Göteborgs universitet 13 Ghersetti, M. (2008) 11

12 har sett en teaterföreställning det senaste året. SOM- institutet gör även närmare studier av olika landsdelar. Undersökningen 2010 Värmland i Sverige och Europa 14 visar att värmlänningarnas kulturvanor skiljer sig från kulturvanorna i övriga Sverige vad gäller att besöka kulturevenemang såsom bio, teater, klassisk konsert/opera, musikal, rock/pop-konsert, balett/dansföreställning. Det är överlag en lägre andel av befolkningen i Värmland än i övriga Sverige som uppger att de besökt en bio, en scenföreställning med teater eller musik eller en dansföreställning under de senaste tolv månaderna. Störst likhet med övriga Sverige visar Värmland vad gäller besök på dansföreställning. Möjligen är det kanske Region Värmlands långsiktiga satsning på Dans i Värmland 15 som avspeglas i detta resultat? Här kan även påpekas att det i Värmland, enligt SOM-rapporten om kulturvanor, är vanligare än i övriga Sverige att man sysslar med eget skapande i form av handarbete/slöjd/konsthantverk och av att teckna/måla. 16 Sådana kulturaktiviteter i form av eget skapande har minskat överlag i riket men tycks dock leva kvar i Värmland i högre grad än på annat håll. Det är verksamheter som i stor utsträckning utövas i det egna hemmet men också ofta förekommer i föreningsverksamhet och i studiecirklar eller i mer öppna träffar i bygdegårdar och andra samlingslokaler. Arrangörsutveckling och arrangörsstöd På olika håll i landet har det under åren pågått ett antal olika projekt med syfte att finna former för att stödja arrangörer av scenkonst och/eller utveckla samarbeten mellan producenter och arrangörer eller andra. Länsteatrarna i Sverige har under ett antal år tillsammans med Riksteatern drivit fyra arrangörsutvecklingsprojekt på olika håll i landet; Scenkonstsydost, inom Kalmar, Blekinge och Kronobergs län; Coacher för kulturarenan, inom Kalmar, Blekinge, Kronobergs, Västernorrlands och Jämtlands län samt inom Region Mälardalen, dvs. Västmanland, Dalarna, Sörmland och Örebro län; Scensam, inom Jönköpings län; Rum för teater inom Västerbottens län. 17 Dessa projekt har haft lite olika inriktning och arbetssätt men deras övergripande mål är i mycket desamma; att stärka och utbilda arrangörerna, nå nya arrangörer och scener, nå en större publik och att utveckla samarbetet och samspelet mellan de olika aktörerna, producenter, arrangörer och publik. Med arrangörer menar man oftast i dessa projekt Riksteaterns arrangörsnätverk genom de olika teaterföreningarna. Ökad kunskap och kännedom om scenkonsten inom regionen har också betonats. Inom Coachprojektet, anställdes särskilda coacher, knutna till varsin länsteater, för att speciellt kunna satsa på att öka antalet nya arrangörer särskilt stödja unga sådana. I västerbottenprojektet, Rum för teater, tog man också fasta på de ekonomiska svårigheterna för arrangörer i glest befolkade bygder. Man ville också satsa på att Skapa förutsättningar för arrangörerna att köpa teaterföreställningar utan att priset behöver subventioneras av teatern utöver den gängse nivån för offentligt finansierad institution Lennart Nilsson ; SOM-rapport nr 2010:17 15 För mer information se 16 Nilsson, (2010) Livsstil i Sverige och Värmland: enligt tabell 4: 17 Länsteatrarna i Sverige, Redovisning av arrangörsutveckling a. a. 12

13 En utvärdering som omfattar samtliga dessa projekt presenterades Slutsatserna från den utvärderingen visar på att det är komplicerat att driva utvecklingsprojekt med många olika aktörer med så olika förutsättningar och villkor. Ideella föreningar, etablerade fasta institutioner, anställda och gratisarbetande, professionella sakkunniga och intresserade eldsjälar skall samarbeta och utveckla kunskap ömsesidig förståelse inom ett område som är ideologiskt och ekonomiskt styrt av både politik och fri kreativitet. Tid, tålamod, dialog, respekt och lyssnande kommunikation framhålls som absoluta nödvändigheter för framgång i dessa arrangörsutvecklings- och scenkonstförmedlingsprojekt. Arrangörslyftet, en samverkan mellan Landstinget, Kommunförbundet och Riksteatern i Västernorrland, samt Scenkonstbolaget, är en annan liknande satsning där ideella arrangörer vid små och mellanstora scener nu får möjligheter att, med hjälp av sin kommunala samordnare, enkelt söka ekonomiskt stöd för arrangemang. Arrangörslyftet ger också ekonomiskt stöd för bussresa till annat scenkonstarrangemang inom länet. 20 Ute i övriga Europa förekommer liknande satsningar på scenkonstens spridning och på de små scenerna på landsbygden och de ideella arrangörerna. Ett intressant exempel är The National Rural Touring Forum, NRTF, en satsning inom England och Wales som i mycket liknar Kultur på Landsbygd. Syftet är, att genom turnéer på landsbygden med professionella artister inom scenkonstens olika grenar möjliggöra kultur och scenkonstupplevelser och sociala möten och därigenom bidra till landsbygdens sociala liv och utveckling. Teatergrupper och andra artister och konstnärer får genom detta också tryggare arbete och försörjning. De ideella lokala arrangörerna utgör hjärtat för NRTF och dessa kan vid behov ges stöd på olika sätt; bokning av föreställning, upprättande av kontrakt, marknadsföring, ekonomisk hantering och förlustbidrag 21. Riksteatern i Värmland och Take Art (Sommersets del av NRTF) har påbörjat ett samarbete som hittills lett till att styrelsen för Riksteatern Värmland la sitt årliga seminarium i Sommerset där styrelserna möttes och man besökte deras utbudsdag. Dessutom har Konsulentpresidiet på Riksteatern gjort studiebesök i Colchester (2010) och Wales (2011) i samband med NRTF:s årliga konferens och inspirationsmöte och utbyte av erfarenheter kring arrangemang för små scener i glesbygd och mindre tätorter. Kultur- och scenkonstarrangemang på landsbygdens små scener visar liknande problem på många håll. I Värmland, Västerbotten, Dalarna eller Småland så väl som i Wales och England. Det handlar om att kunna genomföra scenkonstarrangemang av hög kvalitet som är attraktiva och åtkomliga för landsbygdens befolkning. Arrangemang som ger ökad livskvalitet och samtidigt är ekonomiskt och arbetsmässigt möjliga att genomföra. Projektet Kultur på Landsbygd är en satsning på att få ökad kunskap om hur detta kan genomföras och utvecklas. 19 Karlsson, L-G Till exempel coacher för kulturarenan och några arrangörsutvecklingsprojekt. Insatsererfarenheter - lärdomar. Länsteatrarna i Sverige. 20 Scenkonstbolaget. 21 The National Rural Touring. 13

14 Processen Kapitel 2 - Projektet Projektet Kultur på Landsbygd ett samarbetsprojekt mellan lokalhållare, arrangörer och producenter startade första februari 2008 och avslutades sista december Bakgrunden till projektet var att representanter från Samlingslokalernas samarbetsorganisation i Värmland, vanligen benämnd SamSam, Riksteatern Värmland och Värmlandsoperan, (från 2011 benämnd Wermland Opera) hade identifierat ett problemområde som berörde samtligas intresse- och kompetensområden. I SamSam ingår Bygdegårdarnas riksförbund, Folkets Hus och Parker samt Våra Gårdar. Dessa tre ger stöd och hjälp i fastighetsfrågor till de ideella föreningar som äger eller förvaltar samlingslokaler, lokaler som vanligen också är utrustade med scener, lämpliga för scenkonstföreställningar. De ideella föreningarna, lokalhållarna, har ofta en öppen verksamhet som inbegriper scenprogram av olika slag, teaterföreställningar, sång- och musikprogram och i vissa fall även filmvisning. Problemet som de ovan nämnda organisationerna och institutionerna samlades kring hade växt fram under 2000-talets tidiga år. I takt med den förändrade samhällsutvecklingen och därmed den pressade ekonomin hade det blivit allt svårare för de ideella föreningarna att genomföra kulturarrangemang med scenkonst av hög kvalitet. Kostnaderna ökade, de offentliga bidragen till folkrörelserna minskade och möjligheterna kunna ta del av goda scenkonstföreställningar på landsbygden reducerades därmed. 1 människors behov av kultur och upplevelser i allt större utsträckning överlåts åt marknaden. Marknaden jobbar mest med stora och dyra produktioner och behöver därför finnas på orter där det finns mycket folk och stora arenor som kan ta emot tusentals personer typ Löfbergs Lila Arena i Karlstad eller Scandinavium i Göteborg 2 SamSam, Riksteatern Värmland och Värmlandoperan, samt de bildningsförbund som de ideella föreningarna samarbetar med, Studieförbundet Vuxenskolan SV, Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet, NBV, samt Arbetarnas Bildningsförbund, ABF, tog tillsammans ett beslut om en gemensam satsning på att åter försöka skapa utrymme och möjligheter för kulturarrangemang på mindre platser. Ett levande kulturliv på landsbygden bidrar till en levande landsbygd. Samlingslokalerna är nödvändiga för föreningslivets verksamhet och för öppna kulturarrangemang som samlar bygdens befolkning och ger gemensamma upplevelser och möjlighet till sociala möten och samvaro. Åtta olika intressenter utvecklade således en projektidé tillsammans, vilken alltså blev projektet Kultur på Landsbygd. I idén låg att det nu var nödvändigt med ökat stöd till arrangörerna på landsbygden så att dessa åter vågade satsa på goda scenkonstarrangemang. Med teater och operaföreställningar med hög kvalitet skulle de arrangerande föreningsgårdarna kunna få goda besöksiffror och därmed intäkter som också kunde säkra deras ekonomi. Projektet kunde starta i februari 2008 genom att samtliga organisationer i projektet bidrog med ekonomiska medel. Detta gjorde även Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland, Alfastiftelsen, Riksteatern Hallunda samt LRF. 3 Riksteatern Värmland, som producentneutral och som 1 Riksteatern Värmland (2007) 2 a. a. sid. 1 3 Se bilaga 2 14

15 produktionsförmedlare med kännedom om värmlandsregionens scener och arrangörer, utsågs till projektägare. Syftet, som det angavs i projektansökan till de tänkta finansiärerna, var att: * stärka varumärket Värmland och förstärka Värmland som ett kulturlän * skapa kontinuerliga kulturaktiviteter i befintliga samlingslokaler * engagera och utbilda lokala arrangörer i professionellt arrangörskap * turnélägga och samordna kulturprogram för att uppnå maximal kostnadseffektivitet * med hjälp av det professionella arrangörskapet fylla lokalerna med publik * öka självfinansieringsgraden och på så sätt skapa underlag för nya aktiviteter * placera samlingslokalen i människors medvetande som en självklar resurs i bygden och ge människor i alla åldrar en god och regelbunden tillgång till bra kulturprogram I denna syftesbeskrivning återfinns också det tänkta arbetssättet och de mål som projektet skulle nå för att uppfylla syftet. Projektskaparna utsåg en styrgrupp för projektet och inrättade en projektledartjänst på heltid i tre år (minus en månad) för Kultur på Landsbygd. Projektledaren, som anställdes efter intervjuer med flera kvalificerade sökanden, var redan förankrad i projektet vilket sågs som positivt. Han var en av de aktiva initiativtagarna och dessutom företrädde han såväl Värmlandsoperan som två av organisationerna bland projektskaparna. 4 Därmed hade han stor kännedom om vissa av de föreningar och gårdar som skulle delta i projektet, men mindre om vissa andra. Detta var en icke önskvärd obalans i projektet, men fördelarna med att få en projektledare med ett stort kontaktnät, god kännedom om folkrörelser, scenkonst och turnéläggning och ett starkt intresse för projektområdet, bedömdes uppväga denna brist. Styrgruppen utsåg de föreningar, med samlingslokal och scen, som skulle få inbjudan att delta i projektet. Efter en intresseförfrågan till samtliga föreningar som var anknutna till någon av de tre organisationerna i SamSam valdes 25 lokalhållare ut att delta i Kultur på Landsbygd. Urvalet gjordes så att föreningarna/gårdarna, i den mån det var möjligt, var fördelade över länet och hade olika förutsättningar så som befolkningsunderlag, scenstorlek, avstånd till tätort. 15 kommuner kom på så sätt med i projektet genom en eller flera föreningar. En av Värmlands kommuner hade ingen förening eller gård ansluten till SamSam organisationen och var därför inte aktuell. 10 av föreningarna var anslutna till Folkets Hus och Parker, 10 var bygdegårdsföreningar och 5 IOGT-NTO föreningar, anslutna till Våra Gårdar. 5 Projektskaparna uttryckte vid starten att Om 15 föreningar är kvar vid projektets slut måste det ses som en framgång. Under projektets tidigare del skedde, av olika skäl, några avhopp av föreningar. Dessa ersattes med andra föreningar så snart det gick. En förening valde att sluta inför sista året eftersom framgångarna uteblivit och arrangemangen gått med för stor förlust. Vid projektets slut var det 9 Folkets Hus och Parker- föreningar, 11 bygdegårdsföreningar och 5 föreningar inom Våra Gårdar 4 Ganska snart efter tillträdet som projektledare ersattes denne av andra representanter på de aktuella posterna i styrgruppen. 5 Se bilaga 3. Deltagande föreningar/gårdar i projektet. 15

16 kvar och deltog i utvärderingen av projektet varav 22 hade varit med hela projekttiden. Projektledaren ägnade första tiden åt information om Kultur på Landsbygd till kommunerna och till de aktuella föreningarna inför deras eventuella intresseanmälan. Under våren och tidiga hösten genomfördes den planerade arrangörsutbildningen. Inbjudan till sådan gick ut till de aktuella projektgårdarna i varje kommun men vände sig även till andra som arbetade med offentliga publika arrangemang. Respektive kommun stod för kostnaderna för deltagare från föreningar utanför projektet så att alla ideella föreningar kunde delta utan kostnad. Utbildningen genomfördes ute i de olika kommunerna. Antalet mötestillfällen för deltagarna i de olika kursomgångarna varierade utifrån deras önskningar om upplägg av utbildningen. Utbildningen skulle behandla marknadsföring, produktanalys, föreställningsvanor, din affärsidé, sälj- och köpprocessen och publikarbete i praktiken. Närmare 300 personer deltog i informationsmöten och utbildningsdagarna. Av föreningarna inom projektet deltog nästan alla med en eller flera personer. En förening deltog ej. Utbildningen kom i mycket att fokusera på publikarbetet och mottagandet. Fullt Hus var ett uttryck som användes för att uttrycka visionen om helt utsålt till de föreställningar som skulle arrangeras. Ett uttryck som lockade deltagarna och peppade men som kanske också bäddade för besvikelse framöver. En väsentlig punkt i projektidén som både arrangörer och producenter måste ställa upp på för att få vara med var obligatorisk paus i föreställningen med gemensam förtäring. Projektledaren betonade starkt under arrangörsutbildningen betydelsen av arrangörens föreberedelser. Publiken på en scenkonstföreställning ska få en upplevelse av hela arrangemanget, inte bara av vad som sker på scenen. Redan från ankomsten till samlingslokalen ska besökaren känna sig välkommen, få träffa gamla vänner och bekanta och möta nya i en trivsam miljö. Pausen i föreställningen ger möjlighet till social samvaro med möjlighet att diskutera skådespelet eller samtala om annat. Kaffe och smörgås eller annan typ av mat/förfriskning som arrangören ordnat ingår i entrépriset. Borden är redan dukade och klara innan förställningens början. Inga köer och väntan uppstår och inget letande efter sittplats stressar. Att gå på teater i bygdens samlingslokal skall vara en intressant, trevlig och inspirerande helhetsupplevelse. Då kommer publiken tillbaka betonade han. Projektledaren var också den som höll i och samordnande beställningarna av de scenkonstproduktioner som valdes för Kultur på Landsbygd och han gjorde också förslagen till turnéplan till de olika arrangörerna. Under hösten kom så den första föreställningsturnén i gång och föreningarna var redo att ta emot publik och artister i den första föreställningen inom ramen för Kultur på Landsbygd. Arrangörerna fick tillfälle att vid ett gemensamt möte en tid innan också få se en liten förhandsvisning, ett smakprov, av föreställningen vilket klart underlättade marknadsföringen av den. 22 arrangörer hade beställt föreställningen. Sju av dem uppgav att de hade fyllt alla sina publikplatser och den total platsbeläggning på föreställningen var 67 procent. En bra beläggning enligt projektledaren. 6 Ännu en föreställning gavs under detta första projektår. En musikteaterföreställning som alla 25 arrangörerna ville ha och som gav en platsbeläggning på 80 procent. Mellan de två turnéerna hade flertalet föreningar uppföljningsmöten där projektledaren medverkade. Då gick man igenom hur publikarbete utvecklats sig och hur man tänkte inför nästa turné. Projektledaren hade sedan under hela projekttiden en nära kontakt med arrangörerna där man diskuterade denna fråga och även annat av vikt för arrangörerna. Samtalen ägde rum via 6 Kultur på Landsbygd 2008 Kvartalsrapport oktober -december 16

17 telefon eller vid projektledarens besök ute på de gårdar som frågade efter sådana. Under de två första åren av projektet var kommunikationen mellan projektledare och arrangörer flitig, för att senare avta allt mer. De två sista åren började spelåret med en storsamling på hösten. De tre studieförbunden som var med i projektet utgjorde också stöd för arrangörerna. Åtminstone ett av dessa kallade samman sina föreningar några gånger för att ta direkt del av deras erfarenheter av och synpunkter på projektet och fick därigenom en bredare/djupare bild av detta. Andra året började med lite trassel genom att en av producenterna inte kunde hålla vad man lovat. Arrangörerna stod beredda att dra igång sitt arbete men fick först besked att det inte skulle bli någon föreställning den tid som var planerad. Dock löste det sig genom projektledarens ihärdighet och kontaktnät så att en annan produktion kunde plockas in i turnéschemat. För arrangörerna blev det stressigt med kort framförhållning men nästan alla ville ändå vara med på beställningen. Färre i publiken denna gång men ändå tillfredsställande enligt projektledaren 7 Ytterligare en föreställning gavs under våren med strax över 50 procents beläggning. Under våren blev det också klart med ett samarbete mellan Kultur på Landsbygd och Film i Värmland som ville komma in i projektet med sitt delprojekt, ett försök med ambulerande digital projektor för filmvisning. 8 Inför det tredje året beslöt den nu hopslagna styr- och referensgruppen att endast ha en scenproduktion på våren. Dels för att projektets egen ekonomi börjat svikta men också för att arrangörerna tyckte det blev alltför arbetsamt med två produktioner på våren särskilt nu när filmen också kommit in i projektet. 9 Sex produktioner, inklusive två filmvisningar, erbjöds arrangörerna. Årets och projektets sista arrangemang var Värmlandsoperans julföreställning, vanligen kallad julshowen, som gick ut som två olika produktioner. Detta för att samtliga arrangörer skulle ha möjlighet att beställa den under de få veckorna i december som operans artister var tillgängliga för en turné. En likadan dubbelproduktion gjordes även året innan. Detta var en bra lösning på ett annars intrikat problem. Det visade sig att dessa julföreställningar blev mycket uppskattade och att allt fler ville se dem. Kommentar: En särart med detta projekt i förhållande till andra jämförbara i landet är att detta projekt har haft arrangören som huvudfokus och producenterna som sekundärt fokus. Att skapa öppna samlingsplatser på landsbygden har ställts framför att skapa speltillfällen för producenter. Scenkonstupplevelserna har snarare varit det medel som möjliggjort att bygden samlats. Ur detta perspektiv kan man också betrakta kravet på paus i programmet, detta för att skapa möjlighet till samtal kring bygdens viktiga frågor. Deltagande föreningars förutsättningar De arrangörer som deltog i projektet är alla ägare eller förvaltare av de hus som inrymmer samlingslokal där scenföreställningarna i projektet Kultur på Landsbygd ägde rum. De var också, som nämnts, knutna till någon av riksorganisationerna Bygdegårdarnas Riksförbund, Folkets Hus och Parker eller Våra Gårdar. Boverket definierar allmän samlingslokal på sin hemsida: 7 Kultur på Landsbygd (2009 a) 8 Kultur på Landbygd (2009 b). Se även Kapitel 3 9 Riksteatern Värmland (2010a) 17

18 Med en allmän samlingslokal menas en lokal som hålls öppen och tillgänglig för alla och där man kan bedriva en allsidig verksamhet. Exempel på detta är olika föreningsmöten, studieverksamhet, fritidssysselsättning och kulturell verksamhet. 10 Här uttrycks tydligt hur myndigheterna räknar med att det ideella föreningslivet ska sörja för befolkningens möjligheter till bildning, kultur och nöjen genom att hålla sina lokaler öppna också för andra än föreningsmedlemmar. I Kultur på Landsbygd deltog tre skilda kategorier av föreningar som äger/ansvarar för sådana allmänna samlingslokaler. De har alla tre sina syften, stadgar, regler och riktlinjer och de ingår alla i varsin nationell och internationell idégemenskap. De präglas av sin egen men också av sin organisations historia och tradition men givetvis också av de sammanhang de tidigare varit och i dag är verksamma i. 11 De lokala förhållandena i form av olika kulturella och socioekonomiska förutsättningar påverkar deras villkor och möjligheter. När dessa 25 olika föreningar med, förenklat uttryckt, tre olika organisations- och föreningstraditioner och erfarenheter bakom sig och med 25 olika bygders villkor kring sig, gick in Kultur på Landsbygd hade de klart olika utgångsläge i scenkonstsatsningen. Föreningens upptagningsområde, närheten till andra samlingslokaler och scener, föreningens övriga arrangemang, de kringboendes förväntningar på arrangemang, avstånd till tätorter och arbetsplatser, befolkningens utbildningsnivå och tidigare vana av olika kulturarrangemang, service i form av affärer m.m. är faktorer som påverkar hur en satsning som Kultur på Landsbygd faller ut. De deltagande föreningarna är en blandning av gamla och nya tämligen nybildade föreningar De allra äldsta föreningarna är en IOGT-NTO-förening, grundad redan Den yngsta är en ny bygdegårdsförening grundad Den äldsta Folkets Husföreningen startade En stor spännvidd vad gäller föreningarnas ålder således. Föreningarnas gårdar speglar i stor utsträckning föreningens ålder. Flera av de äldsta föreningarna har lokaler som är byggda och dimensionerade efter den befolkningsmängd som fanns vid föreningens start. Det betyder att de i dag är mycket stora i förhållande till föreningens medlemsantal och bygdens befolkning. De är därför svåra att fylla helt vid arrangemang och de är ofta dyra i drift och underhåll. Ungefär hälften av föreningarna i Kultur på Landsbygd kom in som nya eller ovana arrangörer. De hade aldrig eller mycket sällan varit med om att arrangera scenkonstföreställningar och var ovan vid marknadsföring av sådana. De som var mest erfarna hade regelbundet arrangerat sådana, några av dem i samarbete med närmaste Teaterförening. Enligt Glesbygdverkets definition av glesbygd/tätort 12 har en tätort mint 3000 invånare. Några Folkets Hus föreningar i projektet är belägna inom tätort eller i tätortsnära landsbygd. Övriga gårdar finns i tätortsnära landsbygd. Det vill säga inom ett avstånd på 5 till 45 minuters bilresa från en ort med minst 3000 invånare. En av de deltagande gårdarna, ett Folket Hus, ligger i vad som betecknas glesbygd. Olika delar av Värmland skiljer sig åt vad gäller befolkningsutveckling. Vissa arrangörsföreningar finns i avfolkningsbygder medan andra finns i bygder med nyinflyttning av familjer och nyetablering av småföretag och arbetstillfällen. 10 Boverket Se SOU 2003: 118 för beskrivning av de tre organisationernas historia, utveckling och läge på 2000-talet. 12 Länsstyrelsen Värmland (2010) 18

19 Kapitel 3 - Digital Bygdekino Film i Värmland Digital Bygdekino Under andra året av Kultur på Landsbygd utvidgades projektet till att också omfatta filmvisningar. Film togs in i programmet och de medverkande gårdarna fick därigenom möjlighet att arrangera fler begivenheter för bygdens befolkning. 1 Under genomförde Film i Värmland delprojektet Digital Bygdekino något för Sverige?, med stöd från Svenska Filminstitutet och i samarbete med Riksteatern Värmland och de övriga organisationerna som stod bakom Kultur på Landsbygd. Det projektet är en del av projektet Värmlands Visa, vars mål...har varit att ett större ansvarstagande i kommuner för visningsfrågor, öka biopubliken i Värmland och inleda ett samarbete mellan biografer, kommuner, filmmiljön och andra arrangörsnätverk för visning av film. s.1 2 Målet med pilotprojektet Digital Bygdekino var att pröva hur en ambulerande digital projektor kan fungera med ett turnerande filmvisningsprogram och se vilka evenemang och aktiviteter som kan bidra till och stärka filmen och biografens roll som mötesplats i framtiden. Då arrangörerna inom Kultur på Landsbygd uttryckt önskemål att också kunna visa film på sina gårdar, fann projektledningarna för dessa två skilda projekt att man hade ömsesidig nytta av varandra. Beslut togs under våren 2009 att projekten skulle kopplas samman. Digital Bygdekino kunde utnyttja det nätverk av arrangörer som fanns i Kultur på Landsbygd som i sin tur fick fler program att erbjuda bygden. De två olika projektet hade också i grunden samma syfte och idé med arrangemangen. Båda projekten handlade om att finna möjligheter att anordna goda kulturupplevelser på landsbygden och att bidra till bevarandet av de samlingslokaler som gör det möjligt för människor att träffas och på olika sätt arbeta för sin hembygd. För Film i Värmland var målet att nå minst 1000 personer och att pröva sin turnerande digitala filmvisningsprojektor i minst tre biografer och i fem övriga samlingslokaler där film kan visas. Mer långsiktigt var målet med Värmlands Visa att skapa ett fönster för våra lokalt producerade filmer, ett fönster som med tiden kan bli en motor i ett aktivt regionalt och lokalt berättande för en definierad publik. 3 Kultur på Landsbygds arrangörer fick ett erbjudande om att visa filmen Rallybrudar, samt en kortare dokumentär om inspelningen av denna, på samma villkor som redan gällde för dem. I oktober 2009 rullade den första filmvisningen i gång. 10 gårdar ville då arrangera filmvisning efter det redan invanda konceptet; gott mottagande föreställning paus med samvaro och förtäring vid redan dukade bord fortsatt föreställning/program. Filmvisningarna genomfördes med inhyrd maskinist och den flyttbara filmvisningsutrustningen kom från Film i Värmland. 1 Kultur på Landsbygd (2009a) 2 Film i Värmland sid 1, 3 a. a. sid 1, 19

20 En person från Film i Värmland eller projektledaren för Kultur på Landsbygd var också alltid närvarande. På vissa ställen krävdes hjälp från arrangörerna att få utrustningen på plats. Vid några tillfällen var projektledaren för Kultur på Landsbygd med som assistent men även för att möta arrangörerna och publiken för samtal och diskussion. Han var, liksom de som var verksamma i filmprojektet, intresserad av publikens synpunkter på film och arrangemang. Klara önskemål fördes fram om fler filmvisningar. Långfilmer med anknytning till Värmland så som den först visade Rallybrudar efterfrågades. Ett starkt intresse uttrycktes också för kortfilmer som var inspelade i den aktuella bygden liksom för filmer om bygdens folk. Våren 2010 visades så filmen Bröllopsfotografen på samma sätt och under hösten visades Farsan. Vi de flesta förställningar visades också någon förfilm med anknytning till Värmland vilket var mycket uppskattat. Som förfilm till Rallybrudar visades en dokumentärfilm om inspelningen av densamma som ju skedde i Värmland. Före Bröllopsfotografen visades värmländska kortfilmer där arrangörerna själva fick välja bland ett tiotal förslag och där Snökäpparna av Anders Berg blev den mest visade. Före Farsan visades en kortdokumentär om turnén med Rallybrudar där arrangörerna hade möjlighet att se sig själva på duken. Vid dessa filmturnéer var det i stort sett samma arrangörer som vid den första. Publikanslutningen var fortsatt god och beräknad platsbeläggning på i genomsnitt runt 50 procent. Samtliga involverade var mycket nöjda med att Film i Värmland kunde ge sådant positivt tillskott till Kultur på Landsbygd. Publiken gav uttryck för sin glädje att åter kunna gå på bio på hemorten och inte behöva fara långt till någon biograf. I både filmturnéns egen utvärdering 4 och i samband med utvärderingen av Kultur på Landsbygd framträdde detta tydligt. De avtal och bestämmelser som råder i filmbranschen om hur spelfilm får marknadsföras och visas påverkade arrangörernas förberedelser. Filmvisningarna var ju inte vanliga biografvisningar utan de hölls inom formen och ramen för filmklubbsvisning vilket gjorde att man fick annonsera lite annorlunda än vid de övriga arrangemangen i Kultur på Landsbygd. Detta ändrades dock i den senare delen av filmprojektet då filmdistributören Swedish Film efter förhandlingar gav tillstånd till öppen affischering. Något som givetvis var positivt för marknadsföringen och publiktillströmningen. Resultatet för Kultur på Landsbygds del i filmprojektet blev att ytterligare 30 arrangemang genomfördes och totalt personer såg filmerna. Mest bestod publiken av äldre personer, men det var en god ålderspridning vid föreställningarna. En hel del barn och ungdomar såg också filmerna. Någon konsekvent statistik rörande publikens könsfördelning och åldersspridning har dock inte varit tillgänglig. I en kommentar i utvärderingen av filmprojektet sägs: Tydligt har varit att aktiva föreningar som vuxit fram av sig själva haft högre publiksiffror och ett starkare engagemang i arrangörskapet. Framgångarna har också varit större på platser som ligger längre bort från biografer och urban miljö. 5 Utvärderingen pekar också på att den sociala samvaron i samband med visningarna haft en stor betydelse för publiken. 4 a. a. 5 a.a. 20

21 Turnén med Digital Bygdekino inom Kultur på Landsbygd blev lyckad. Måluppfyllelsen var över förväntan där publikantal och genomförda turnéer motsvarade vad som avsetts. Nu arbetar Film i Värmland vidare med de erfarenheter detta gett och med de nya samarbetspartner man fått genom Kultur på Landsbygd; organisationerna inom SamSam, Riksteatern Värmland samt de olika föreningarna som äger eller förvaltar samlingslokalerna. Man fortsätter också att utveckla kontakterna med och informationen till kommunerna och söker bidra till utvecklingen av stöd till digitaliseringen av biografer. Ett arbete för att få möjlighet att utveckla den ambulerande filmvisningen, vars verksamhet utfallit så positivt, står högt på agendan. Kommentar Film går i dag att se i många olika visningsfönster förutom på biograf; via allmän TV, DVD, hyrfilm, och internet. Äldre personers filmkonsumtion sker främst via de vanliga TV-kanalerna. De gårdar som var med filmprojektet ligger långt från aktiva biografer och publiken på arrangemang inom Kultur på Landsbygd är i huvudsak äldre personer. En grupp som av olika skäl ser det svårt att komma i väg till en biograf för att se film. Att den turnerande biografen uppskattas av Kultur på Landsbygds arrangörer står helt klart. Att se en film är något annat än att gå på bio. Ett biobesök innebär även möjlighet till kontakter och sociala möten och diskussioner med andra människor. Det är något annat än, att kanske helt ensam, se film via TV eller dator i hemmet. Att ha möjlighet att se film vid visningar i hembygdens samlingslokal, tillsammans med andra, torde ge ett mervärde för den enskilda besökaren som för bygden som helhet. 21

22 Kapitel 4 - Utvärderingen Uppdraget Region Värmland beviljade medel för en opartisk utvärdering av projektet och beskrev målet för denna: att genom en skriftlig utvärdering göra en beskrivning av Kultur på Landsbygds framväxt och verksamhet under projektperioden, presentera vilka erfarenheter som de olika aktörerna har dragit av processen, beskriva förutsättningarna för ett framtida långsiktigt arbete, samt vara underlag för diskussioner om möjligheten till kulturarenor även på landsbygden 1 Vidare angav anslagsgivaren i sitt beslut att man förväntade sig en utvärdering med såväl kvalitativa som kvantitativa beskrivningar av projektet, av dess processer och resultat, samt att utvärderingen också skulle kunna lyfta fram problem och framgångsfaktorer och ge exempel på eventuellt framtida samverkan. Dessa förväntningar på utvärderingen sammanföll väl med de tankar jag själv hade kring projektet. De sammanföll också väl med den syn på utvärdering och lämpliga metoder som jag har tidigare erfarenhet av som utvärderare i andra sammanhang, bl.a. olika pedagogiska verksamheter. Val av angreppssätt För att kunna göra en beskrivning enligt uppdragsgivarnas önskemål valde jag att genomföra utvärderingen som en kvalitativ studie med vissa kvantitativa inslag. Det är främst frågor av arten Vad?, Varför? och Hur då? som behöver finna sitt svar. Svar som bäst fångas in i öppna enkätsvar eller intervjuer. Observationer och iakttagelser bidrar också till svar på frågor av detta slag. Utifrån svaren kan en bild av projektets processer tecknas, med framgångar och eventuella misslyckanden, och därmed ge en djupare förståelse för resultaten. 2 Komplettering med kvantitativa data kompletterar beskrivningen av projektet och dess utfall. Urval och datainsamling De medverkande arrangörerna, i rapporten även kallade föreningarna eller gårdarna, var 25 stycken fördelade över 15 olika kommuner över i stort sett hela Värmland. 3 De hade alla, var och en, olika förutsättningar genom sin historia, sitt geografiska läge, bygdens socioekonomiska struktur, föreningens medlemskader, arbetssätt, förväntningar på projektet, m.m.. De hade således alla olika ingångsvärden i projektet. Trots att kvalitativa undersökningar oftast är mycket tidskrävande valde jag att göra en totalunderökning och samla information, data, från samtliga arrangörer och samtliga i projektledning och referensgrupp. Detta för att få så bred förståelse som möjligt av vad som skett under projekttiden och vilken effekt det haft hos de olika intressenterna. Data samlades in genom en enkät, alternativt en intervju, med kontaktpersonerna för de 25 föreningar som var med i projektet vid dess avslutning. Uppföljande samtal genomfördes med 1 Region Värmland (2010) 2 Vedung (2009) 3 Se bilaga 3, företeckning över medverkande föreningar/gårdar 22

Remissvar: Regional indelning - tre nya län

Remissvar: Regional indelning - tre nya län 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Regional indelning - tre nya län Ax Amatörkulturens samrådsgrupp översänder härmed sina synpunkter och kommentarer till ovan angivna betänkande (SOU

Läs mer

Regional kulturpolitik - Värmland. Karlstad 5 mars 2012

Regional kulturpolitik - Värmland. Karlstad 5 mars 2012 Regional kulturpolitik - Värmland Karlstad 5 mars 2012 Region Värmland Ett regionalt kommunförbund för regional utveckling, tillväxtfrågor samt kultur och folkbildning i Värmland. Huvudmän är Värmlands

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR RIKSTEATERN VÄRMLAND 2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR RIKSTEATERN VÄRMLAND 2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR RIKSTEATERN VÄRMLAND 2015 Planen beslutas av styrelsen och fastställts av årsmötet 2015. Inledning Riksteatern Värmland är en obunden ideell förening av folkrörelsekaraktär med årsmötet

Läs mer

Hur får vi en levande professionell teater, i ordets rätta bemärkelse, utanför storstäderna? (16)

Hur får vi en levande professionell teater, i ordets rätta bemärkelse, utanför storstäderna? (16) Sammanfattning från Framtidsforum Riksteatern och framtiden-vad är viktigt? Arboga 12 sep Följande ämnen kom upp på schemaväggen och blev prioriterade (antalet pluppar inom parentes) Hur kan vi väcka intresse

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2011 MED BUDGET

VERKSAMHETSPLAN 2011 MED BUDGET VERKSAMHETSPLAN 2011 MED BUDGET Verksamhetsplan 2011 Riksteatern Stockholms läns huvudsakliga uppgift är att verka för att så många människor som möjligt i Stockholms län får tillgång till kvalitativt

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2016

VERKSAMHETSPLAN 2014-2016 1 VERKSAMHETSPLAN 2014-2016 2 BAKGRUND Riksteatern verksamhetsplanerar Riktesteatern verksamhetsplanerar är ett projekt som startade hösten 2012. På kongressen 2011 fattades beslut om att hela Riksteaterns

Läs mer

Projektbeskrivning Kronoberg Blekinge utvecklar scenkonsten

Projektbeskrivning Kronoberg Blekinge utvecklar scenkonsten 2012-08-20 Bilaga projektbeskrivning Ansökan till Statens kulturråd om regionala utvecklingsmedel www.kulturplankronoberg.se Projektbeskrivning Kronoberg Blekinge utvecklar scenkonsten 2012-2014 Projektets

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

Filmvanor och -attityder 2013. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:19 ]

Filmvanor och -attityder 2013. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:19 ] Filmvanor och -attityder 2013 Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:19 ] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Undersökningens

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN

VERKSAMHETSPLAN VERKSAMHETSPLAN 2015-2017 RIKSTEATERN KRONOBERG (RK) Inledning Riksteaterns vision: Scenkonst som sätter tankar och känslor i rörelse - för alla överallt. (kongressbeslut 2011) Övergripande uppdrag för

Läs mer

Kulturstrategi för Finspångs kommun

Kulturstrategi för Finspångs kommun Kulturstrategi för Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-01-29 11 Kulturstrategi Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats:

Läs mer

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL)

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL) Sidan 1 (5) REMISSVAR 2016-03-07 D nr Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL) Sammanfattning

Läs mer

Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skånes remissvar på förslag till regional kulturplan för Skåne 2016-2019

Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skånes remissvar på förslag till regional kulturplan för Skåne 2016-2019 Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skånes remissvar på förslag till regional kulturplan för Skåne 2016-2019 Härmed lämnar Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skåne sitt remissvar på förslaget

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Uppsala län september 2011-mars 2012 Projektplan - 14 september 2011 som Kultur i länet, Riksteatern Uppsala län och Riksteatern enades kring Det här samarbetet

Läs mer

Regionalt dansnätverk

Regionalt dansnätverk Projektbeskrivning Regionalt dansnätverk Projektstart respektive projektslut: 2015.07.01 2016.12.31 1. Sammanfattning 2. Bakgrund 3. Syfte och mål 4. Genomförande 5. Tidsplan 6. Målgrupper 7. Projektets

Läs mer

Projektplan för Utveckla Kilsbergskanten

Projektplan för Utveckla Kilsbergskanten 1 Projektplan för Utveckla Kilsbergskanten 1. Projektnamn Den 1 juni 2009 beslöt LAG Mellansjölandet att bevilja oss ett projektstöd för att arrangera besökshelgen Upplev Kilsbergskanten (LAG:s dnr M2009-0095,

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturell Allemansrä Kultur är, och ska vara, en allmän rättighet, en naturlig del i vardagen för alla. Kultur skapas där människor möts kultur skapar möten mellan

Läs mer

Guide för sökande av bidraget KREATIVA PLATSER. en del av satsningen Äga rum

Guide för sökande av bidraget KREATIVA PLATSER. en del av satsningen Äga rum Guide för sökande av bidraget KREATIVA PLATSER en del av satsningen Äga rum 1 SAMMANFATTNING Vad är Kreativa platser? Vad är syftet med stödet? Vem kan söka? För vad kan man söka? Vilka områden kan söka?

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

DIVISION Kultur och utbildning

DIVISION Kultur och utbildning Kultursamverkansmodellen i Norrbotten Nyheter i kulturpolitiken efter beslut 16.12 2009 om kulturpropositionen Tid för Kultur 2009/10:3 Nya nationella kulturpolitiska mål Ny analysmyndighet för uppföljning

Läs mer

KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS

KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS MARKARYDS Regionförbundet Södra Småland Kulturens Open Space Kosta Glascenter 2014-01-24 BAKGRUND Idédiskussion Idéskiss Hösten 2011 Förstudie Januari mars 2012 Dialogmöten

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

~ Gävleborg Ankom

~ Gävleborg Ankom Ankom 2016-11- 1 7 1(7) För åtgärd w,~ För kännedom Uppdragsöverenskommelse 2017 REGION GÄVLEBORG Gävle Symfoniorkester Gävle kommun och Region Gävleborg, kultur- och kompetensnämnden har träffat följande

Läs mer

Värmlänningens kultur och livsstilsvanor

Värmlänningens kultur och livsstilsvanor Värmlänningens kultur och livsstilsvanor Lars Aronsson, professor i kulturgeografi Lotta Braunerhielm, lektor i kulturgeografi Leena Hagsmo, doktorand i kulturgeografi Ida Grundel, doktorand i kulturgeografi

Läs mer

Handbok för arrangörer

Handbok för arrangörer Handbok för arrangörer Arrangörshandbok - omslag.indd 1 2014-09-17 15:56:31 Handbok för arrangörer hur gör man om man vill arrangera en föreställning eller konsert? Vare sig du är en erfaren arrangör eller

Läs mer

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten.

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Bakgrund till projektet Den ekologiska krisen, klimatkrisen, energikrisen och den ekonomiska Vi ser att dessa kriser hänger ihop och att lösningarna på dem

Läs mer

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad!

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! 10-11 september 2015 Ung kreativitet på landsbygden Vilka möjligheter finns det för unga att verka på landsbygden? Skapa tidig framtidstro genom nätverk/relationer

Läs mer

Alla barns rätt till kultur i Örebro län fokus asylsökande/nyanlända

Alla barns rätt till kultur i Örebro län fokus asylsökande/nyanlända Tjänsteställe, handläggare Datum Kultur och ideell sektor, Lena Adem 2016-06-28 Alla barns rätt till kultur i Örebro län fokus asylsökande/nyanlända Kultur är läkande och skapar meningsfullhet i tillvaron.

Läs mer

Riktlinjer för. Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer. Gäller fr o m

Riktlinjer för. Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer. Gäller fr o m Riktlinjer för Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer Gäller fr o m 2014-01-01 Beslutad av Landstinget Dalarnas Kultur- och bildningsnämnd 2013-05-28, 38 Kontaktuppgifter

Läs mer

4. Utgångspunkter för statens framtida stöd till regional kulturverksamhet.

4. Utgångspunkter för statens framtida stöd till regional kulturverksamhet. 1 Riksorganisationen Folkets Hus och Parkers remissyttrande över betänkandet Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11). Folkets Hus och Parker (FHP) är positiva

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Animation med äldre. Slutrapport från projektet 2012-2013, KUR 2011_5966

Animation med äldre. Slutrapport från projektet 2012-2013, KUR 2011_5966 Animation med äldre Slutrapport från projektet 2012-2013, KUR 2011_5966 Stanislaw Przybylski, projektledare Projektägare: Folkhälsosektionen, Landstinget i Jönköpings län Paula Bergman, Eva Timén Innehållsförteckning

Läs mer

Detta innehåller strategin. Det här ska strategin användas till. Så här är strategin uppbyggd

Detta innehåller strategin. Det här ska strategin användas till. Så här är strategin uppbyggd Detta innehåller strategin I din hand håller du Vi Ungas strategi. Vår strategi utgår ifrån våra grundidéer som vi tillsammans tagit fram och som beskriver vad Vi Unga är och gör. I det här dokumentet

Läs mer

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013.

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass och riktning för hela

Läs mer

Frågor och svar från inflytandeworkshopen i Linköping den 27 oktober 2012

Frågor och svar från inflytandeworkshopen i Linköping den 27 oktober 2012 i Östergötland den 27 oktober 2012 Deltagare Emma Palmkvist, 24 år, Linköping Ellinor Sundberg, 19 år, Finspång Mimmi Rosell, 24 år, Mjölby Diana Jonsson, 21 år, Åtvidaberg Emma Petersson, 18 år, Åtvidaberg

Läs mer

Kvinna 21 år. Kvinna 17 år. Kvinna, 44 år

Kvinna 21 år. Kvinna 17 år. Kvinna, 44 år Skälet till att jag gillar teater är väl att jag alltid har haft livlig fantasi. Eller, det är vad folk säger. Och då har väl jag känt att teater har varit lite som en verklighetsflykt när jag har haft

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Ideella sektorn i Örebro län - En kraft att räkna med

Ideella sektorn i Örebro län - En kraft att räkna med Ideella sektorn i Örebro län - En kraft att räkna med 2013-02-19 Föreningar i Örebro län Det finns drygt 3 100 föreningar i Örebro län. Nästan hälften av alla vuxna är aktiva i en förening. Största engagemanget

Läs mer

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor?

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor? Tjänsteskrivelse Datum 2015-04-07 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Handlingsplan för mer och bättre kultur för barn och elever i barn- och utbildningsnämndens verksamheter Handlingsplanen

Läs mer

Tolkning och förtydligande av studieförbundens rapportering av Kulturprogram

Tolkning och förtydligande av studieförbundens rapportering av Kulturprogram Tolkning och förtydligande av studieförbundens rapportering av Kulturprogram Dokumentet antaget av Folkbildningsförbundets Etikdelegation gällande nystartad verksamhet från 2010-04-01 Tolkning och förtydligande

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Östergötland 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer

Läs mer

Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier

Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier Sökbara stipendier Handläggare: Bo Olls Verksamhet: Enheten för kultur och kreativitet, ledningsstaben Datum: 2016-02-17 Diarienummer: RUN 2015-429

Läs mer

Film och rörlig bild

Film och rörlig bild Film och rörlig bild UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015. Svenska utmaningar

Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015. Svenska utmaningar Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015 KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

Läs mer

Plan för kultur på äldreboenden. Kultur- och fritidsförvaltningen Maria Bäckersten 2014-05-12. Tjörn Möjligheternas ö

Plan för kultur på äldreboenden. Kultur- och fritidsförvaltningen Maria Bäckersten 2014-05-12. Tjörn Möjligheternas ö Plan för kultur på äldreboenden Kultur- och fritidsförvaltningen Maria Bäckersten 2014-05-12 Tjörn Möjligheternas ö Sida 2 (12) Innehåll 1 Uppdrag 5 2 Mål 6 3 Inledning 7 4 Förutsättningar 8 5 Metod och

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER Dikt av Bengt Bratt för att illustrera hur vi definierar kultur när vi arbetar med kultur och hälsa. Kultur är att arbeta, bo och bygga. Kultur är skrattet och gråten tillsammans.

Läs mer

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft.

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Länskulturen en del av Regionförbundet Jämtlands län Egna verksamheter Estrad Norr Scenkonstinstitution för musik, teater, musikteater, dans Filmpool Jämtland

Läs mer

HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17

HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17 1 HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17 Organisation kring Skapande skola Skolledning och Kultur på kommunen fastställer tillsammans riktlinjer för skapande skola. Arbetet är förankrat hos rektorerna

Läs mer

Ideell kulturallians yttrande över betänkandet Spela samman - en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11)

Ideell kulturallians yttrande över betänkandet Spela samman - en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) Ideell kulturallians yttrande över betänkandet Spela samman - en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) Inledning Ideell kulturallians är inte utpekad som remissinstans

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Sörmland 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer och

Läs mer

Kulturpolitik för hela landet

Kulturpolitik för hela landet Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2950 av Per Lodenius m.fl. (C) Kulturpolitik för hela landet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten

Läs mer

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet.

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet. Bakgrund Evenemangsstrategin är Borlänge Kommuns verktyg för att enhetligt koordinera och hantera evenemangsfrågor i syfte att tillföra kommunens invånare positiva kultur- och idrottsupplevelser samt förstärka

Läs mer

Provundersökning om dansstatistik

Provundersökning om dansstatistik Provundersökning om dansstatistik Kontaktuppgifter Institutionens/Gruppens/Koreografens namn Postadress Postnummer och ort Kontaktperson Telefonnummer E-postadress Produktion och repertoar 1. Produktioner

Läs mer

Förbundet Vi Unga, Box 30083, Stockholm Besök: Franzéngatan 6

Förbundet Vi Unga, Box 30083, Stockholm Besök: Franzéngatan 6 Detta innehåller strategin I din hand håller du Vi Ungas strategi. Vår strategi utgår ifrån de hjärtefrågor vi tillsammans tagit fram och som beskriver vad Vi Unga är och gör. I det här dokumentet kan

Läs mer

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Lisa Haraldsson och Maria Johansson Den 3/5 2011 1 Inledning Under våren har två psykologstudenter vid Lunds universitet

Läs mer

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism

Läs mer

Välkomna! Ungas psykiska hälsa

Välkomna! Ungas psykiska hälsa Välkomna! Ungas psykiska hälsa Psykisk ohälsa hos unga 1 av 4 drabbas Fysisk ohälsa Psykisk ohälsa 2 av 5 pojkar och 3 av 5 flickor upplever stress Ser ljust på framtiden och trivs med livet Politiskt

Läs mer

Analys av Kulturvanor i Gävleborg

Analys av Kulturvanor i Gävleborg Rapport Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Datum: 2015-05-11 Upprättare: Anna Lindqvist Analys av Kulturvanor i Gävleborg 2009-2013 Inledning SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006 INLEDNING Fri tid är den tid, då du själv väljer vad du vill göra. Föreningslivet i Malmö - vid sidan av våra stora Kulturinstitutioner och det fria kultur- och idrottslivet - har mycket att erbjuda medborgarna.

Läs mer

KALMAR LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR. September 2015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING

KALMAR LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR. September 2015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING KALMAR LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR September 015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING BAKGRUND Spindeldiagrammen är baserade på ett genomsnitt av hur respondenterna instämmer i påståendena som

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Enligt preliminärt snabbprotokoll från kongressen

Enligt preliminärt snabbprotokoll från kongressen Enligt preliminärt snabbprotokoll från kongressen RIKSTEATERNS STRATEGISKA PLAN 2011-2015 Vision Scenkonst som sätter tankar och känslor i rörelse för alla överallt. Verksamhetsidé Riksteatern är en folkrörelse

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst Innehållsförteckning Bakgrund Sid 3 Mission Sid 3 Vision Sid 3 Uppdrag Sid 3 Regionens övergripande ansvar Sid 4 Varumärkesutveckling och marknadsföring

Läs mer

Öppet Forum Högskolan Halmstad

Öppet Forum Högskolan Halmstad Utvärderingsrapport 1 av Lust H projektet Öppet Forum Högskolan Halmstad 15 april 2003 Högskolan i Halmstad Mats Holmquist 1. Bakgrund Den 15 april 2003 arrangerade interrimteamet för Lust H en heldag

Läs mer

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG 1 Handledning till Sök arrangörsbidrag inom Globala Västerbotten och SEE Västerbottens hållbarhetsvecka 1. INLEDNING Vad är SEE Västerbottens hållbarhetsvecka? SEE

Läs mer

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti. Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans och gemenskap. Kultur skapar förutsättningar för både eftertanke

Läs mer

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro _xtwxü _ ÇÇ Projektplan Det är obligatoriskt att ta fram en projektplan för projektet. Projektplanen utgör underlag för prioritering mellan ansökningar och för beslut om stöd. Projektplanen ska ha följande

Läs mer

Kronoberg. Möjligheternas Kronoberg skapar vi tillsammans

Kronoberg. Möjligheternas Kronoberg skapar vi tillsammans Kronoberg Möjligheternas Kronoberg skapar vi tillsammans Regionalpolitiskt handlingsprogram 2010-2014 2 (8) Sju punkter för Möjligheternas Kronoberg 1. Det ska vara ett tryggt och hållbart liv i Kronoberg!

Läs mer

Lustfylld mat. Projektets mål var att skapa långsiktiga hållbara försörjningsmöjligheter inom matsektorn kr

Lustfylld mat. Projektets mål var att skapa långsiktiga hållbara försörjningsmöjligheter inom matsektorn kr Lustfylld mat Projektets mål var att skapa långsiktiga hållbara försörjningsmöjligheter inom matsektorn. Projektägare: Skördefest i Dalarna, ideell förening Projektledare: Olle Bengtsson Kommuner: Säter,

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg VÄXTKRAFT EMMABODA Fotograf Anette Odelberg Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda 2009 KF 15 december VÄXTKRAFT EMMABODA! ETT NÄRINGSLIVSPROGRAM FÖR ETT FÖRETAGSAMMARE EMMABODA. Ett väl fungerande

Läs mer

Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta

Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Peter Alsbjer Länsbiblioteket i Örebro län peter.alsbjer@regionorebro.se 2010 Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Sedan 2008 bedriver folkbiblioteken och folkbildningen i Örebro län och

Läs mer

Nominering - årets landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - årets landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - årets landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till årets landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Hemlig Festival Journalnummer: 2010-572 Namn på myndighet som nominerar:

Läs mer

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK 2014 2020 INNEHÅLL Inledning... 4 Uppdrag... 4 Bakgrund... 4 Kulturrådets uppdrag inom det regionala

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Remissvar avseende Framtidens filmpolitik, Ds 2015:31

Remissvar avseende Framtidens filmpolitik, Ds 2015:31 Remissvar avseende Framtidens filmpolitik, Ds 2015:31 Svenska Bio lämnar härmed sitt yttrande över Kulturdepartementets promemoria Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31). Sammanfattning Att människor tillsammans

Läs mer

Samverkan i Laxå kommun

Samverkan i Laxå kommun Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer

Läs mer

Studieförbundens remissyttrande på En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69)

Studieförbundens remissyttrande på En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69) Dnr 17, u2017, 6/ds 2017-03-15 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Studieförbundens remissyttrande på En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69) Om Studieförbundens remissvar Branschorganisationen

Läs mer

Hur ser din landsbygd i Kronoberg ut 2018?

Hur ser din landsbygd i Kronoberg ut 2018? Villa Vik, Växjö, Kronoberg Hur ser din landsbygd i Kronoberg ut 2018? Workshop, Open Space, den 8 Mars 2014 Arrangör: Hela Sverige ska leva Kronoberg och Länsstyrelsen Kronoberg Processledning och dokumentation:

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Framtidsforum Nacka, Stockholm 17 oktober

Framtidsforum Nacka, Stockholm 17 oktober Framtidsforum Nacka, Stockholm 17 oktober Ämnen och antal prioritets-pluppar i parentes: * Folkrörelse - kontinuitet i ett idéelt engagemang. (7) * Socio-kulturell verksamhet i närområden. Nära samverkan

Läs mer

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning Rapport 2015-05-19 Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning KS 2013/0967 Resultatet av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning rapporterades till projektgrupp

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

Världens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige

Världens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige Världens mest nyfikna folk En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige Möten som utvecklar Sverige Folkbildningen är djupt förankrad i det svenska samhället, den är i det närmaste en del av den svenska

Läs mer