Kultur på Landsbygd UTVÄRDERING KULTUR PÅ LANDSBYGD 2

Transkript

1 Kultur på Landsbygd UTVÄRDERING KULTUR PÅ LANDSBYGD 2 Boel Henckel 2015

2 4

3 Sammanfattning I Värmland genomfördes åren ett arrangörsutvecklingsprojekt, Kultur på Landsbygd 2, en fortsättning på Kultur på Landsbygd, som genomfördes som projekt Huvudsyftet med de två projekten var att man först ville pröva, senare utveckla, ett arbetsätt med särskilt ekonomiskt och administrativt stöd till ideella föreningar på landsbygden med egna föreningsgårdar. Stödet skulle verka så att föreningarna åter, som förr, skulle kunna och våga satsa på scenkonstarrangemang av god kvalitet för landsbygdens invånare. Detta utan att riskera stora ekonomiska förluster. Ett mål var att arrangemangen skulle gå med vinst så att gårdarna kan hållas i stånd och nya kulturevenemang anordnas. Utvärderingen av Kultur på Lansbygd 1 visade så goda resultat att det ledde till en fortsättning; Kultur på landsbygd 2. Föreliggande rapport kan ses som en utvärdering av projekt 2 och/eller som en uppföljning av projekt 1. Huvudfrågan är i denna rapport; Hur gick det sedan? En väsentliga skillnad mellan projektomgångarna är att i den första var antalet deltagande föreningar/arrangörer begränsade till 25. Alla var anslutna till bygdegårdsrörelsen, nykterhetsrörelsen eller Folkets Hus-rörelsen, de organisationer som var projektägare och delfinansiärer. Samtliga föreningar deltog från början. I den andra omgången fanns ingen sådan begränsning utan alla arrangörer med små scener kunde ansluta till projektet när de önskade.det var vid projektets slut 73 olika arrangörer/föreningar som erbjöd en eller flera scenkonstföreställningar runt om i Värmland. Resultatet visar att projektets grundidé med stöd till arrangörerna är lyckosam. Goda scenkonstföreställningar har nått ut över hela Värmlands landsbygd från norr till söder och från väst till öst. Runt 210 teater/musikföreställningar har arrangerats varav 39 är barn-och familjeföreställningar personer att rapporterats som publik varav 20% som barn under 18 år. Tillsammans har lokalt ideellt engagerade föreningsmänniskor bidragit med nästan 2 miljoner kronor i eget arbete till ett levande kulturliv i länet. De flesta föreningar har inte gått med vinst men är nöjda ändå. Deras arrangemang bidrar till en levande landsbygd och att deras föreningar har i många fall fått nya medlemmar. Den sociala samvaron har utvecklats genom att varje arrangemang inom projektet har krav på på sig att ha en paus med gemensam förtäring i någon form. Arrangörsutbildningarna och stödet till föreningsutveckling har varit uppskattade och även bidragit till bildande av nya nätverk. Nya kontakter mellan föreningar och organisationer har utvecklats vilket även lett till nya samarbeten. Nya teaterföreningar har bildats och samarbete mellan teaterföreningarna och landsbygdsarrangörerna sker i större utsträckning än tidigare. Regionens egna scenkonstproducenter har fått fler engagemang och är nöjda över den draghjälp de fått genom projektet. Vissa problem finns kvar från första projektet. Kommunikationsproblem har uppstått ibland mellan projektledning och framförallt nytillkomna deltagare. Projektformen är ohanterlig då största anslagsgivaren, Region Värmland, och de arrangörerna har olika planerings-och beslutstider under verksamhetsåret. 5

4 6

5 Innehåll Kapitel 1 - Kultur på Landsbygd - ett projekt för scenkonst och en levande landsbygd Bakgrund 9 Kapitel 2 - Kultur på Landsbygd 2 12 Projektet Kultur på Landsbygd 2 13 Utvärderingen 13 Projektbeskrivning 14 Förutsättningar 14 Styrgrupp och referensgrupp 15 Projektledaren 16 Studieförbunden 16 Arrangörerna 17 Teaterföreningarna 17 Ekonomi 18 Kapitel 3 - Processen 18 Information och förankring 19 Utbildning 19 Scenkonstarrangemang 20 Arrangörerna 20 Kapitel 4 - Resultat 21 Resultat och kommentarer 21 Röster från producenterna 26 Röster från intervjuer och samtal 27 Kapitel 5 - Ytterligare resultat och kommentarer 29 Referensgruppen 29 Kommunikation 30 Kultur på landsbygd som projekt 31 Arrangörerna 31 Ekonomi 32 Slutord 32 Referenser 33 Bilagor Bilaga 1. Enkät 35 Bilaga 2. Resultatrapport 37 7

6 8

7 Kapitel 1 Kultur på Landsbygd ett projekt för scenkonst och en levande landsbygd. Bakgrund I Värmland genomfördes åren projektet Kultur på Landsbygd, ett samarbetsprojekt mellan lokalhållare, arrangörer och producenter av scenkonst. Projektets grundidé var att man ville pröva ett arbetssätt som skulle göra det möjligt att också de ideella föreningar, som äger och förvaltar samlingslokaler med små scener på landsbygden, skulle kunna erbjuda sin publik scenkonst av hög kvalitet utan att behöva riskera stora ekonomiska förluster som satte föreningens hela verksamhet i gungning. Föreningarna skulle i stället kunna göra viss förtjänst på sina kulturprogram så att föreningsgårdens fysiska underhåll skulle kunna säkras och gårdens roll som en viktig samlingsplats för bygden tryggas. Därigenom skulle ytterligare möjligheter till goda kulturarrangemang säkras till gagn för så väl publiken som för bygden som helhet. En utgångspunkt för projektet var att det i ett demokratiskt samhälle är grundläggande att befolkningen är aktiv i kultur- och samhällsfrågor. Alla, oavsett bostadsort och levnadsförhållanden, måste ha möjlighet att delta i samhällsliv och få del av god kultur och också ha möjlighet att själv på olika sätt vara delaktig i kulturlivet. Något som för medborgare bosatta i tätorter och framför allt i städer i dag betraktas som en självklarhet. Landsbygden i Sverige har under de senaste decennierna utarmats på många sätt vad gäller sådana möjligheter. Avfolkningen på landsbygden har medfört nedsläckning av bland annat samlingslokaler där just samhällsfrågor diskuterats eller kulturaktiviteter och kulturupplevelser kunnat äga rum. Kvar finns dock ännu på många håll ett levande föreningsliv, där ideella krafter kämpar hårt för att bygdens befolkning ska kunna mötas, ingå i en god gemenskap och diskutera, få del av goda kulturupplevelser, delta i studiecirklar, vara aktiva i körer och slöjdaktiviteter eller amatörteatergrupper m.m. m.m. Ideella föreningar på landsbygden har ofta goda lokaler för att sådana möten och samlingar ska kunna äga rum. De flesta har också scener lämpliga för scenkonstframträdanden av olika slag. Scener som kan bjuda på kvalitativt goda kulturupplevelser i form av teater-, musik- och danskonst även om dessa estrader är små. Ofta är de betydligt mycket mindre än vad stora orters kulturscener kan vara och måste därför också anpassa sitt scenutbud till detta. Föreningsgårdarna är snart de enda samlingslokaler som finns på vissa håll på landsbygden när skolor, kyrkor och andra allmänna byggnader stängs ner på grund av minskat befolkningsunderlag och därmed också minskade ekonomiska resurser. 9

8 De organisationer som tog initiativ till och sjösatte projektet Kultur på Landsbygd ser det som mycket värdefullt, ur både demokratisk synpunkt och med kulturperspektiv, att samlingslokalerna bevaras och att bygdens befolkning därigenom också kan få tillgång till god scenkonst. Initiativtagare till projektet var Riksteatern Värmland, Värmlandsdistrikten av Bygdegårdarnas Riksorganisation, av Våra Gårdar, av Folkets Hus och Parker samt Wermland Opera. Projektet kunde genomföras med bidrag från initiativtagarna samt från Region Värmland, från Riksteatern och studieförbunden Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet (NBV), Studieförbundet Vuxenskolan (SV), och Arbetarnas Bildningsförbund (ABF). Bidrog gjorde även Länsstyrelsen Värmland, Lantbrukarnas Riksförbund, Swedbank/ Alfastiftelsen och SamSam Värmland (Samlingslokalerna samarbetsorganisation i Värmland), som även stod som projektägare. En styrgrupp för projektet inrättades, där även studieförbunden SV, NBV och ABF ingick. En projektledare anställdes för att i nära kontakt med deltagande föreningar ansvara för att arrangörsutbildningar genomfördes, samordna beställningar av kulturprogram/scenkonstföreställningar och planera praktiska turnéplaner för de olika evenemangen samt fungera som allmänt stöd, rådgivare och diskussionspartner för de olika deltagande arrangörerna. 25 föreningsgårdar belägna i glesbygd, landsbygd eller tätort i Värmland valdes ut att delta i projektet. Genom utbildning av arrangörerna i bl.a. marknadsföring och publikarbete skulle deras arrangemang bli särskilt attraktiva så att publiken skulle komma och lokalerna fyllas. Genom nämnda samordning av upphandling och turnéläggning avlastades arrangörerna en del arbete och kostnaderna för föreställningarna kunde också hållas nere genom subventionering med projektmedel. Efter halva projekttiden anslöt Film i Värmland sitt projekt Digital Bygdekino - något för Sverige. Detta bidrog till att Kultur på Landsbygd fick tillgång till ytterligare arrangemang, vilket var klart uppskattat bland arrangörer och publik. Bakgrund, genomförande, resultat och slutsatser av projektet Kultur på Landsbygd presenterades i rapporten Utvärdering av Kultur på Landsbygd i september Av utvärderingen framgår att satsningen på arrangörsstöd i olika former varit lyckosam. Projektets huvudmål nåddes. Insatserna med samordning, subventioner och stöd till föreningarna visade sig vara en framgångsrik väg mot målen; ett klart utökat utbud av god scenkonst på landsbygden, mer publik, bättre ekonomi för många av föreningarna och ökat intresse för gårdarna och deras verksamhet i ett flertal bygder. 1 Henckel, Boel, Utvärdering av Kultur på Landsbygd. Riksteatern Värmland 10

9 Alla deltagande föreningar i projektet var dock inte helt nöjda. Ett par föreningar hoppade av efter första eller andra året. Man menade att det krävde för mycket arbete att arrangera dessa scenkonstförställningar och att det inte var lönsamt alls för dem. Viss kritik mot att erbjudna föreställningarna var alltför tunga för bygdens publik framfördes också. Flertalet föreningar satsade ändå hårt på sin utveckling som arrangörer genom erfarenhetsutbyte, utbildning i marknadsföring och annat publikarbete. De arbetade fram modeller för gott värdskap som passade för just deras förhållanden. För alla gällde ett orubbligt villkor i projektet; arrangemangen inom Kultur på Landsbygd måste också innefatta en paus med förtäring av något slag så att tillfälle fanns för publiken att samtala och diskutera med skådespelarna/artisterna och övrig publik. En paus som utvecklades lite olika på skilda håll men som gav ytterligare en dimension åt arrangemanget; föreningsgården som en mötesplats och samtalsrum med många möjligheter till innehåll. Att kunna lägga in en sådan social paus i programmet var en viktig del i överenskommelsen med de producenter och artister som inbjöds av vara del i projektets kulturutbud. För projektet var detta en viktig demokratifråga; bygden måste kunna ha en samlingslokal så det finns mötesplatser för olika intressegrupper, för föreningar, för kulturverksamhet av olika slag, där viktiga frågor för bygdens utveckling och framtid kan avhandlas och diskuteras och där allmän social samvaro för större eller mindre grupper kan utövas. Projektet pågick i tre år vilket är en relativt kort tid att utpröva en projektidé av det slag som Kultur på Landsbygd är. Det tar tid att ändra en ideell förenings sätt att arbeta och det tar tid att förändra invanda rutiner och tankebanor. Föreningarna drivs av människor som på sin fritid ägnar sig åt sin föreningsverksamhet, vilket kräver mycket tid, kraft och engagemang. De ansvariga på olika poster kan ibland växla ofta vilket försvårar kontinuiteten i verksamheten. Eller också sitter de kvar på sin poster under många, många år vilket kan försvåra insläpp av nya idéer och arbetssätt. Alla deltagare hann inte helt med att under projekttiden utveckla och/eller förändra tankemönster, kommunikationer och de arbetsrutiner som i vissa fall behövdes för att projektet till fullo skulle kunna stödja föreningarna i deras arrangörsskap. En del kommunikationsproblem mellan projektledning och föreningar fanns, speciellt de första åren, vilket ibland medförde ömsesidiga missuppfattningar av information. Utvärderingen visade att projektet, trots framgång, inte odelat funnit formen för ett smidigt och praktiskt arbete eller helt funnit modellen för optimalt stöd till föreningarna. 17 av de deltagande gårdar som var kvar vid projekttidens slut, 22 stycken, var dock så nöjda med projektet att de önskade och hoppades på en fortsättning på projektet. Många uttryckte också att projektet måste utvidgas så att fler kunde få del av denna kultur- och föreningsutvecklingssatsning. 11

10 Utvärderingens resultat gav underlag för slutsatser som ledde till några rekommendationer för ytterligare utveckling av de idéer och det arbete som genomfördes i projektet Kultur på Landsbygd: - Fortsätt utveckla samarbete och samverkan mellan de olika organisationerna och de olika arrangörsföreningarna - Utveckla klarare och tydligare kommunikationer mellan samordnare och arrangörer och mellan arrangörer och producenter av scenföreställningar samt stärk delaktigheten för arrangörerna i planering och programbeslut. - Öka arrangörernas kunskap om föreställningarna de vill erbjuda sin publik och engagera fler i marknadsföring. - Fortsätt att göra arrangemangen till en helhetsupplevelse för publiken och stärk föreningsgårdens roll som aktivitets- och samlingsplats för bygden - Ge fortsatt långsiktigt stöd till scenkonstarrangemang i landsbygdens all männa samlingslokaler så att alla, inte endast tätorts-och stadsbor utan även boende i småorter och glesbygd, kan nås och kunna ta del del av högklassig teater, musik och dans. Kultur på Landsbygd 1 avslutades 31 december 2010 och utvärderingen presenterades under våren 2011, i skriftlig rapportform i september Den väckte viss uppmärksamhet och intresse i föreningsvärlden över hela landet och många arrangörer och en del beslutsfattare var också klart intresserade av vad som skedde i Värmland efter projektets slut. 12 Kapitel 2 - Kultur på Landsbygd 2 Efter det att Kultur på Landsbygd avslutats och utvärderats kunde verksamheten med arrangörsstöd ändå fortsätta en tid, dock i något annan form, men med en projektledare och med ett visst stöd till arrangörerna. Förhoppning fanns att Kultur på Landsbygd skulle kunna komma igång som projekt igen för att finna en slutlig form och arbetssätt som skulle kunna övergå till ordinarie verksamhet. En förnyad projektansökan, en direkt fortsättning på Kultur på Landsbygd, beviljades av Region Värmland, som gick in som huvudfinansiär tillsammans med Riksteatern. Liksom tidigare bidrog även SamSam och de aktuella studieförbunden med medel. Dessutom skulle det samarbete som redan tidigare fanns mellan Kultur på Landsbygd, Wermland Opera och Västanå Teater fortsätta.

11 Föreliggande rapport, Utvärdering av Kultur på Landsbygd 2, kan ses både som en direkt uppföljning av Kultur på Landsbygd 1 (KpL1) och som en direkt utvärdering av Kultur på Landsbygd 2, (KpL2). Utvärderingens syfte är att ge svar på frågan Hur gick det sen? Rapporten ger i Kapitel 1 en kort presentation av bakgrunden till satsningen Kultur på Landsbygd och sammanfattar resultat och erfarenheter från de första tre åren. I Kapitel 2 presenteras kort fortsättningsprojektets, KpL2,upplägg och organisering, samt det syfte, mål och arbetssätt som genomsyrat dessa. Kapitlet Inleds med en redogörelse för hur utvärderingen genomförts. Kapitel 3 presenterar, som en del av utvärderingen, processen, dvs. vad som hänt under processen, vilken typ av aktiviteter som genomförts och i viss mån hur det utfallit. I Kapitel 4 Resultat; redovisas svaret på frågan Hur gick det sedan? med citat från deltagare i projektet och även med utvärderarens egna kommentarer och reflektioner kring projektmålen. Kapitel 5 utgörs av en kort sammanfattning och summering av projektet. Projektet Kultur på Landsbygd 2 Kultur på Landsbygd 2, kunde starta i oktober 2012, nu under något annorlunda förutsättningar och omfattning, t.ex. deltog inte Film i Värmland denna gång. Projektet avslutades 31 januari Projektägaren Riksteatern Värmland önskade att även KpL2, liksom det tidigare projektet, skulle utvärderas för att ge bättre förståelse för och mer kunskap om projektets styrkor och svagheter. Detta för att få en god grund för utveckling av satsningen. Riksteatern Värmland vidtalade samma utvärderare som inför utvärderingen av KpL1. Utvärderingen Utvärderingens syfte har varit att få in erfarenheter och synpunkter från arrangörer, från producenter, från styrgruppen,från referensgruppen, från de involverade studieförbunden samt från projektledarna och diskutera dessa utifrån projektets syfte mål och arbetssätt samt utvärderingen från KpL1. 2 I rapporten används även förkortningen KpL2 och KpL1 som benämning på projekten Kultur på Landsbygd 13

12 Data är dels hämtade från skriftliga dokument; månads- och slutrapporter och protokoll från styrgrupps- och referensgruppsmöten, som projektledaren regelbundet levererat till anslagsgivare och ledningsgrupp. Dels har ett urval av arrangörer, producenter och personer i projektledning och referensgrupp intervjuats med hjälp av ett frågeformulär via e-post med uppföljande telefonsamtal. Genom iakttagelser och observationer från samlingar, styr - och referensgruppsmöten har ytterligare information inhämtats. Utvärderaren har även deltagit som lyssnande och frågande observatör under två arrangörsutbildningar och tre föreningsbesök där projektledaren agerat som informatör och/eller föreningsstödjare och inspiratör. Urvalet av de intervjuade och valen av besök är inget slumpurval. En strävan var att få med olika erfarenheter och röster, både från deltagare som var med i Kultur på Landsbygd redan från 2010, och från sådana som tillkom under olika tidpunkter i det nya projektet. Detta för att få in synpunkter både från deltagare med god kännedom om och erfarenhet av projektets syfte, mål och arbetssätt och från deltagare som inte hade detta. I vissa fall var det svårt att få kontakt med eller få svar från dem som kontaktades för intervjuer angående utvärderingen Trots upprepade påminnelser har svar uteblivit. Vid några tillfällen nåddes då annan respondent. Sammanlagt genomfördes 19 intervjuer Projektbeskrivning Förutsättningar Kultur på Landsbygd 2 planerades som ett treårigt projekt men anslag måste sökas på nytt varje år. Projektet blev på så sätt indelat i tre faser då varje ansökan uttryckte projektets syfte och mål men med något förskjuten tyngdpunkt vad gäller fokus under nästa fas, utifrån de erfarenheter som gjorts. Övergripande syfte, mål och arbetssätt för projekten kan sammanfattningsvis uttryckas som: Huvudmålet var att med kulturen som redskap skapa hållbara, attraktiva mötesplatser på landsbygden. Detta skulle ske genom ökad samverkan mellan föreningar och organisationer, ökad kompetens inom arrangörsskap, samordning av scenkonstprogram och turnéläggningar. 3 3 Riksteatern Värmland 2013, Slutredovisning av Kultur på Landbygd 2 Fas 1 14

13 Omskrivet med andra ord utifrån inlämnade projektansökningar 4 skall således projektet Kultur på landsbygd: * ge möjlighet att erbjuda scenkonst av hög kvalitet * erbjuda arrangörsstöd och utbildning; * utveckla arrangörernas kompetens * stödja och utveckla samarbete och samordning * och därigenom skapa/behålla goda mötesplatser för bygdens befolkning och ge bättre möjlighet för en levande landsbygd. Dessutom ser projektledningen möjligheter att Kultur på Landsbygd kan ge fler arbetstillfällen för länets scenkonstartister och möjligheter att satsa på samarbete över regiongränserna. Styrgrupp och referensgrupp Liksom i KpL1 formerades en styrgrupp för projektet med representant från Värmlandsdistrikten av vardera Våra Gårdar, Bygdegårdarnas Riksorganisation, Folkets Hus och Parker, samt från studieförbunden Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet, Studieförbundet Vuxenskolan, Arbetarnas Bildningsförbund och från Riksteatern Värmland. I det nya projektet stod Riksteatern Värmland som projektägare. Dessutom ombads Värmlands landshövding Kenneth Johansson att ingå i denna styrgrupp, något han gärna tackade ja till. Dock med förbehållet att han nog inte kunde vara så aktiv i projektet. Han menade emellertid att projektet var angeläget och låg helt i linje med vad han som landshövding Värmland bland annat ville utveckla och därför gärna ville följa det nära. Styrgruppen sammanträdde regelbundet med projektledaren som föredragande. Gruppen följde genom projektledaren såväl den praktiska utvecklingen av scenföreställningar ute i föreningarna som projektets ekonomi och i styrgruppen togs också beslut om utbildningar. Där diskuterades idéer om nya samarbeten och samverkansformer med andra regioner och organisationer. Där beslutades också om vilka scenföreställningar och utbildningar som projektet skulle erbjuda till föreningarna, efter att referensgruppen lagt sina förslag. 5 Att tillsätta en referensgrupp som direktlänk mellan föreningarna och styrgruppen motiverades utifrån utvärderingen av KpL1 där arrangörerna/föreningarna menade att de hade för litet inflytande på programutbudet. Arrangörerna önskade vara mer delaktiga vid valet av scenkonstproduktioner och utbildningar som kunde vara lämpliga i projektet. Kriterier för val av föreställningar var att de bör locka en bred publik, gå att spela på de små scenerna samt ha ett rimligt pris. 4 Riksteatern Värmland 2012, 2014,2015; Projektansökan för Kultur på Landsbygd 5 Styrgruppsprotokoll från Kultur på Landsbygd

14 Rimligt på så sätt att föreningarna inte skulle löpa så stor risk att få försvagad ekonomi om inte föreställningen blev utsåld. Referensgruppens förslag skulle vara rådgivande och styrgruppen har haft det yttersta ansvaret för vilka föreställningar som kunnat beställas inom projektets ram. Projektledaren har sedan arbetat vidare med upphandling, turnéläggning, samordning och med subventioner så att föreningarna skulle kunna klara av att betala föreställningarna och ändå ha en rimlig möjlighet att gå med vinst. Referensgruppen har bestått av åtta personer, två representanter från varje arrangörsorganisation; BR, VG, FHP samt två från Riksteaterns teaterföreningar (TF) i Värmland. Projektledaren Projektledaren fungerade som sambandscentral och som stödjare och samtalspartner för arrangörerna. Projektledarens uppgift var också att förhandla med scenkonstproducenterna och vara beställare och samordnare av föreställningar samt vara föredragande i projektets styrgrupp. Den projektledare som ledde Kultur på Landsbygd 1 det sista projektåret och som också var verksamhetsledare mellan KpL1 och KpL2 gick in som projektledare också i det nya projektet. Genom sitt ideella engagemang i såväl en av de aktuella organisationerna och föreningslivet samt erfarenheterna från det tidigare projektet hade hon ett väl utvecklat nätverk och god kännedom om föreningslivets förutsättningar för deltagande i projektet. För uppdraget som projektledare för KpL2 hade hon beviljats tjänstledigt från sitt ordinarie arbete. Varje år måste nya projektmedel sökas för nästa fas i projektet. Detta upplevdes mycket tidsödande och stressigt mitt under en tid när slutrapport också skulle skrivas och verksamheten i projektet skulle hållas i gång Det var också lång handläggningstid innan definitivt besked gavs huruvida nya medel beviljades eller ej. Under den tiden måste projektledaren, inför varje ansökan, även besluta om hon skulle söka förnyad tjänstledighet från den fasta grundtjänst hon hade på annat håll. Den osäkerheten blev ohållbar både för henne och för hennes ordinarie arbetsgivare. Under sista projektåret tog hon därför beslutet att lämna projektet. En ny projektledare tillträdde under april En viss nedgång i projektets intensitet vad gäller föreställningar och utbildning rådde under några månader under den nya projektledarens inskolningstid. 16 Studieförbunden Studieförbunden SV, NBV och ABF, samarbetspartner för respektive Bygdegårdarnas Riksförbund, Våra Gårdar och Folkets Hus och Parker var med i KpL1 som bidragsgivare och medlemmar i styrgruppen. Utvärderingen gav vid handen att studieförbun-

15 dens roll i projektet hade varit oklar och att deras kompetens som utbildare och deras kännedom om de deltagande föreningarnas kultur och situation inte utnyttjades. Inför KpL2 klargjordes inom styrgruppen att studieförbundens roll skulle bli tydligare och deras medverkan skulle komma såväl projektet, föreningarna och studieförbunden själva till godo bättre än i det tidigare projektet. I KpL2 medverkade studieförbunden mer aktivt och tog, jämte projektledaren, ansvar för att information om erbjudna föreställningar gick ut till respektive föreningar. Studieförbunden höll kontakt med sina respektive föreningar när dessa beställt en föreställning. De stod då som huvudarrangörer för projektets kulturprogram och kunde så vara sina föreningarna behjälpliga vid STIM-redovisning, fakturor m.m. Affischer och annat material för marknadsföring kunde de också stödja på olika sätt. Givetvis var det också viktigt för de arrangerande föreningarna att i marknadsföringen kunna visa sitt ansvar för föreställningarna. Det var i deras lokaler föreställningarna ägde rum och det var föreningsfolket som genomförde allt praktiskt golvarbete inför, under och efter arrangemangen. Arrangörerna KpL1 var ett samlat pilotprojekt med ett begränsat antal deltagare; 10 föreningar som var anslutna till bygdegårdsrörelsen, 10 som var anslutna till Folkets Hus - rörelsen och 5 till nykterhetsrörelsen. Inför fortsättningsprojektet Kultur på Landsbygd 2 gjordes inte någon sådan begränsning av antalet arrangörer som kunde vara med. Samtliga föreningar som var anslutna till någon av SamSam organisationerna eller Riksteatern och som ville visa en scenkonstföreställning inom ramen för Kultur på Landsbygd kunde anmäla sitt intresse av att vara arrangör och var därmed med i projektet. Så småningom anslöt även andra arrangörer som ville haka på erbjudna föreställningsturnéer. Genom detta fick Kultur på Landsbygd 2 en ännu större spridning i länet. Teaterföreningarna Flera teaterföreningar, anslutna till Riksteatern, fanns i Värmland under åren när KpL1 pågick. Några av dem deltog i projektet genom samarbete med någon/några förening/arrangör med liten scen. Flertalet av teaterföreningarna i regionen hade dock inte känt sig inbjudna till Kultur på Landsbygd utan uppfattat informationen de fått om projektet enbart som en upplysning om vad som var på gång. De identifierade sig heller inte direkt som arrangörer med små scener eller att de var verksamma på landsbygden. 17

16 En tydligare och bättre satsning på Teaterföreningarna och deras samarbete med teaterföreningarna var en viktig och klar ambition hos projektledningen inför KpL2. En förhoppning fanns också inför det nya projektet att det skulle kunna väcka liv i några av de teaterföreningar som inte längre var aktiva och att nya skulle bildas. Ekonomi En avgörande idé med projektet var att om föreningarna verkligen skulle våga, vilja och kunna beställa goda scenkonstföreställningar måste kostnaderna hållas nere. Detta för att föreningen inte skulle riskerade stora förluster utan förhoppningsvis skulle kunna gå med vinst. De projektbidrag som satsades på KpL2, av Region Värmland, av Riksteatern, av Riksteatern Värmland, av SamSam och av de tre studieförbunden gick främst till att subventionera kostnaderna för föreställningarna samt anställning av projektledare. Genom att projektledaren kunde beställa många föreställningar och samordna bokningar och turnéer kunde denna också ofta pressa priserna i sina förhandlingar med producenterna. Tack vare detta vågade arrangörerna beställa föreställningar som man annars inte skulle satsa på och producenterna kunde sälja många föreställningar samlat både vad gäller tidsperiod och geografiskt område. (Projektets intäkter och kostnader sammanfattas i bilaga 2.) Kapitel 3 - Processen 18 Information och förankring Kultur på Landsbygd 2 gick ut brett med inbjudan till berörda i hela Värmlands län att vara med i projektet. Styrgruppen och projektledaren lade stor vikt vid att samtliga berörda i Värmland skulle ha kännedom om det nya projektet som nu startade i oktober Inbjudan till informationsmöten gick ut till samtliga kommuner i Värmland, till alla samlingslokalföreningarna samt de lokala teaterföreningarna. Det var viktigt att hela regionen fick en klar och tydlig information om vad projektets, bakgrund, syfte och mål var och vilka förutsättningar och villkor som fanns. Representanter, tjänstemän och/eller politiker, från samtliga kommuner, utom från två, deltog i informationsmöten. Även föreningsrepresentanter från länets samtliga kommuner deltog. Mötena hölls huvudsakligen ute i de aktuella målgruppernas lokaler; olika föreningsgårdar men även på kommunkontor. Sammanlagt genomfördes totalt 22 informations-/diskussionsmöten under projektets första månader då 389 personer nåddes av budskapet om kultursatsningen och inbjöds att vara med. Tillsammans representerade de 130 föreningar, 20 övriga organisationer (SV, NBV, ABF m.m.) 25 kommunrepresentanter deltog även. 6 6 Riksteatern Värmland 2014, Slutredovisning av Kultur på Landsbygd Fas 1

17 Ytterligare 17 möten med totalt 196 personer genomfördes för att diskutera eventuella samarbeten, planering, information, ekonomi, kompetenshöjning m.m. Riksteatern Värmland inbjöd också de lokala teaterföreningarna och arrangörsföreningarna, kommunpolitiker och tjänstemän samt de aktuella studieförbunden till träffar med samtal om teater och information om Kultur på Landsbygd. Vid dessa tillfällen bidrog Riksteatern nationellt med ett smakprov, andra akten av en teaterproduktion för att bl.a. visa vad som från Riksteaterns sida kunde offereras i föreställningsväg och som inspiration att våga satsa på god scenkonst. Den föreställningen visades vid 9 olika tillfällen. Således nåddes under den första projekttiden nästan 600 personer av direktinformation om projektet. Ytterligare ett stort antal nåddes genom att massmedia uppmärksammade dessa uppstartsmöten för Kultur på Landsbygd 2. Ett antal artiklar och inslag av annan art i lokalpress och tidskrifter bidrag också till att projektet blev känt även utanför de projektdrivande organisationerna. Kommentar Satsningen på omfattande informationsmöten över hela regionen synes ha varit en mycket viktig grundbult i projektet. Samlingarna med arrangörerna har inledningsvis varit inriktade på nå föreningar knutna till samma organisation. Senare har informations- och diskussionsmöten också genomförts i blandade grupper, dels av praktiska skäl men också för att underlätta och uppmuntra mötet över förenings- och organisationsgränserna. Projektet Kultur på Landsbygd nådde ut längre än till de primära målgrupperna genom massmedia. Kännedom om projektet spreds ut över hela regionen och Kultur på Landsbygd tycks har blivit ett etablerat begrepp för många även utanför den berörda arrangörssektorn. Utbildning I utvärderingen av KpL1 framkom att föreningarna ville ha mer utbildning i förenings- och arrangörsskap. Under 2013 erbjöds därför 5 utbildningar med fokus på vissa specifika områden enligt föreningarnas önskemål. Utbildningarna behandlade mer publik, medieexponering, processledarutbildning samt politikerpåverkan. En femte utbildningsdag hölls också som sammanfattade de utbildningsteman som behandlats tidigare under året. Utbildningarna inom projektet vände sig till lokala teaterföreningar, studieförbund och samlingslokalföreningarna. Andra ideella föreningar inbjöds också att delta i dessa fortbildningar. De medverkande studieförbunden turades om att ta ansvar för arrangemang och genomförande av dessa utbildningar. Det fanns också en tanke att projektet skulle utbilda ett antal process- och cirkelledare från olika delar av regionen som sedan i sin tur skulle bidra till föreningarnas utveckling i arrangörsskap. Detta genomfördes dock inte helt ut då endast ett fåtal personer visade intresse för detta eller hade möjlighet att delta. 19

18 Scenkonstarrangemang Arrangörerna önskade att även barn- och familjeföreställningar skulle ingå i utbudet om det blev en fortsättning. Detta ledde till att att ett par sådan produktioner som riktade sig även till en mycket ung publik erbjöds och att flertalet av arrangörerna beställde en eller båda dessa. I övrigt var det en blandad repertoar som bjöds. Vissa arrangörer satsade enbart på säkra kort som t.ex Wermland Operas julprogram och Västanå Teaters historieberättande eller konsert med Simon och Garfunkel musik. Andra arrangörer vågade sig också på att beställa teater med något tyngre teman. En grundidé i projektet var att arrangemang inom Kultur på Landsbygd skall vara en helhetsupplevelse, alltifrån att publiken anländer till lokalen tills den återvänder hem efter en helafton med scenkonstupplevelse, gemensam förtäring och social samvaro i en välkomnande miljö med vänliga, omtänksamma och skickliga värdar. Kommentar Riksteatern arrangerar tillsammans med Bygdegårdarnas Riksförbund, varje år en s.k. Utbudsdag på olika platser i landet där ett stort antal producenter och scenkonstnärer kan presentera program och föreställningar och även visar delar av en föreställning som smakprov och information. Detta för att ge teaterföreningarna och andra arrangörer möjlighet att genom direktupplevlese av och information om föreställningar som kan vara möjliga att beställa för sina respektive scener och föreningar. Riksteatern Värmland arrangerar varje år en resa till en sådan utbudsdag i Västerås och det är viktig för Kultur på Landsbygd att representanter för arrangörerna och referensgruppen deltar. Även i Värmland arrangeras utbudsdagar, då främst med tanke på barn och unga. Dessa olika utbudsdagar underlättar för arrangörerna att göra sina beställningar när det blir aktuellt. Styrgruppens idé var att Kultur på Landsbygds referensgrupp deltog i dessa utbudsdagar för att i sin tur kunna diskutera med sina föreningarna om lämpliga program för just dem. Arrangörerna Av de föreningar som var med KpL1 fortsatte 20 stycken sitt deltagande i Kultur på Landsbygd 2 och beställde alltifrån en (1) till 14 föreställningar under projekttiden. De kan sägas vara veteraner i projektet, flertalet deltog även i utbildningarna som erbjöds. Dessa arrangörer kände väl till vad det gick ut på och vad det gav och de bidrog till att flera blev intresserade. Allt eftersom projektet pågick anslöt nya arrangörer och anmälde sitt intresse för föreställningarna och deltagande i utbildningar som erbjöds. Efter introduktionsfasen av projektet kom turnéverksamheten i gång och allt fler föreningar visade också intresse av att delta i erbjuda utbildningar. 20

19 Kapitel 4 - Resultat Metod och datainsamling för utvärderingen av Kultur på Landsbygd 2 presenterades i kapitel 2. Frågorna liknade dem som ställdes vid utvärderingen av KpL1 men är inte lika många och detaljerade som den nu aktuella. Det är i mycket en stor överensstämmelse mellan svaren i de två utvärderingarna vad gäller grundmålen i Kultur på Landsbygd. Redovisningen och kommentarerna nedan behandlar främst frågor: Hur gick det efter den första delen av Kultur på Landsbygd då projektet kunde förlängas ytterligare tid? Togs den första utvärderingen till vara? Förändrades något utifrån de lärdomar och erfarenheter som framkom vid utvärderingen? Huvudfrågan är således ställd utifrån att projektet Kultur på Landsbygd 2 är en fortsättning på projektet Kultur på Landsbygd 1: Hur gick det sedan? Resultat och kommentarer Resultaten nedan redovisas utifrån de olika mål som projektet uttryckt i samband med anslagsansökningarna. 7 De redovisas i form av representativa exempel på utsagor från intervjuerna och från sammanfattande slutsatser utifrån insamlade data. Mål: Att med kulturen som redskap skapa hållbara attraktiva mötesplatser på landsbygden. Hur gick det? Svar: Målet är inte fullt ut nått men uppenbarligen har något positivt hänt ute i bygderna! God scenkonst har nått ut på landsbygden! 20 föreningar, som var med i KpL1, anslöt direkt till projektet för att fortsätta satsa på god scenkonst. Ett antal nya arrangörer anslöt allt eftersom och när projektet avslutades 31 januari 2015 var det 52 SamSamgårdar som hade visat scenkonstföreställningar inom projektets ram. Dessutom har ytterligare 20 andra arrangörer med tillgång till små scener anslutit till projektet och arrangerat föreställningar ute i Värmland och därmed givit en större publik möjlighet att ta del av god scenkonst. Totalt har ca 210 föreställningar, varav 39 är barn- och familjeföreställningar, arrangerats ute i regionen. 7 Riksteatern Värmland 2012,2012,2014, Ansökan projektmedel För Kultur på Landsbygd 2. Ställda till Region Värmland. 21

20 Total publik på dessa föreställningar rapporterades vara varav ca 55% kvinnor och 45% män. Ca 20% av publiken har utgjorts av barn och ungdom under 18 år. Minst en förening har beställt program med speciell tanke på nya flyktingar i närområdet och inbjudit till en barn-och familjeföreställning vilket varit särskilt uppskattat. Vid projekttidens slut kan konstateras att arrangemangen spritts över hela regionen från Rudskoga i söder till Norra Finnskoga i norr och från Eda i väst till Rämmen i öst. Antalet föreställningar hos de enskilda arrangörerna varierar från 1 upp till 14 under projekttiden. 8 Ett antal arrangörer betygar på nedanstående vis när de besvarade enkäten att projektet har varit givande för föreningen och gården: Vi har haft fullsatt när vi haft arrangemang för vuxna. Vi får bara ta in 75 personer i lokalen. Vid barn- och familjeföreställningar har det varit ca 50, varav minst hälften barn. Vi har både fått ny publik och fler medlemmar i föreningen tack vare att vi kan erbjuda arrangemang från Kultur på Landsbygd. Vi upplever att intresset för vår gård och förening har ökat genom att vi haft föreställningar för barn. Vi har både fått nya publik och lite stamgäster. Intresset för gård och föreningar har ökat.det är för att det är positivt när det händer något och att vi visar att vi kan och vill åstadkomma något bra. Att man kan få hit bra kulturprogram och att vi lägger ner oss för att det ska vara mysigt, trivsamt, generöst med servering, hembakt och lotterier. Bra saker sprider sig också och vi har blivit bättre att göra reklam för oss. Intresset för oss har ökat. Folk hittar till oss nu! Beläggningen har varit god med våra mått mätt. Mellan personer på föreställningarna. Vi har definitivt fått ny publik publiken kommer från ett större område. Folk åker upp emot eller mer än 5 mil. Publiken är i huvudsak medelålders och äldre. Nu har vi en stampublik som kommer på alla föreställningar. Alla är mycket nöjda och är storförtjusta i repertoaren. Wermland Opera är kronan på verket! Alla var skeptiska i början första året men nu vill man gå på deras föreställningar. Vi hade tidigare för få kulturella arrangemang. Orsak härtill var främst utbudet samt avsaknaden av föreställningar som erbjöds till överkomliga priser. Genom de fina föreställningarna nu har vi nu fått en inkomstkälla till bygdegårdens verksamhet. 8 Riksteatern Värmland ; Slutredovisning projektet Kpl2 Fas 3. 22

21 Alla upplever inte någon förändring men är tämligen tillfreds ändå. Exempel på sådana svar är: Det är begränsad publik här och det är svårt att få folk från tätorten att komma hit men publikbeläggningen är ändå ganska OK. Det är ungefär som förut med intresset. Teaterföreställningarna går med förlust men tack var subventioner och stöd från kommunen klarar vi oss. Det är viktigt att vi har den här typen av verksamhet! Kommentar Scenkonsten har nått bredare ut över Värmlands landsbygd och små tätorter i klart större utsträckning än i den tidigare satsningen. 72 arrangörer som vågat sig på att visa föreställningar ger givetvis större möjlighet på fler ställen i en region som Värmland än 25 arrangörer som i KpL1. Barn- och familjeföreställningarna som erbjöds i KpL2, utifrån den efterfrågan som kom fram under KpL1, har nått ut och varit mycket välbesökta och på många håll helt fullbelagda. Genom dessa 39 föreställningar för barn och familjer har nya grupper kunnat få en gemensam kulturupplevelse och olika grupper också fått något gemensamt. T.ex. vid den teaterföreställning där flyktingfamiljer och ortens bofasta befolkning kunde se samma föreställning tillsammans. De flesta av de intervjuade arrangörer uppger att det är tack vare subventioner och kommunala bidrag de törs satsa på sådana kulturevenemang som projektets erbjudna scenföreställningar. Det finns exempel på föreningar som gått med klar vinst totalt därför att scenprogrammen också har lockat ny publik till andra arrangemang och begivenheter som föreningen ordnat. Flera arrangörer vill också betona att hela bygden vunnit på projektet, inte endast egna föreningen. Tillgång till kultur är viktig även för landsbygdens befolkning. Här finns en stor överensstämmelse mellan svaren som kommit fram i de två utvärderingarna. Några arrangörer menar dock att det finns risk för att referens-och styrgrupp inte helt förstått föreningarnas villkor och därför kunde välja ut för svåra föreställningar som inte drog tillräckligt med publik. Utvärderingen av KpL1 indikerade att de föreningar som lade ner mest tid på förberedelsearbetet kring arrangemangen också var mest nöjda och mest framgångsrika vad gäller publik och därmed även ekonomi. Föreningar som gått med vinst på sina arrangemang var alltså sådana som lade ner flest ideella arbetstimmar. Någon explicit fråga om detta ställdes inte i utvärderingen av KpL2 men av intervjuerna och samtalen att döma kan anas att så är fallet även här. 23

22 24 Mål: Att stärka engagemanget och kompetensens hos de lokala arrangörerna genom samverkan med nationell och regional fortbildningskompetens. Hur gick det? Svar: För det mesta bra! Bättre än tidigare! Genom ett antal utbildningar under projekttiden har Riksteatern nationellt genomfört utbildningsdagar med olika tema vad gäller styrelsearbete, publikarbete, tillsammans med de aktuella studieförbunden SV, NBV och ABF. Dessa har även ansvarat och genomfört utbildningsdagar och studiecirklar och stöttat föreningarna och dess medlemmar i egen förkovran i förenings- och arrangörsutveckling. Runt 300 personer har deltagit i de utbildningar som erbjudits. Av dessa har fem varit regionala utbildningar i publikarbete och styrelsearbete. Dessutom har 27 lokala studiecirklar kring arrangörsskap hållits. Dessa utbildningar har fallit tämligen väl ut men ett antal erbjudna utbildningar har dock fått ställas in på grund av för få anmälningar. Representativa röster om utbildningssatsningarna: Arrangörsutbildningarna har varit givande för man behöver få repetition på sådant man vet. Utbildningen har gett oss kunskap och underlag för att bättre planera och genomföra arrangemang. Utbildningen i arrangörsskap har inte varit någon större framgång på sista tiden. För oss är det svårt att få folk till utbildningar och cirklar eftersom tiden är knapp för oss alla. Kursen Marknadsföring ute på Svenshult var mycket bra. Det var mycket teaterföreningstänk med där. Vi har bara delvis deltagit i utbildningarna. Vi har alltid så långt att åka och vi har ju ett arbete att sköta också. Utbildningarna bör anordnas på lite olika platser så det inte alltid är samma föreningar som måste åka långt. Men vi har haft en egen studiecirkel och fått extra rabatt på en föreställning. Vi har varit med på utbildningsdagen om Styrelsearbete. Det var givande och positivt att få med sig lite nya kunskaper och få träffa och diskutera med andra. Att träffa folk från andra gårdar och har varit intressant och lärorikt. Ibland det bästa.

23 Vi har inte tid att vara med på utbildning också! Styrelsen har nog med att ordna programmen för gården och arrangemangen i projektet. Gården ska underhålla och skötas också! Kommentar Studieförbundens insats har i KpL2 ökat betydligt jämfört med deras roll i KpL1. Deras representater i styrgruppen anser att de kunnat spela en ny och bättre roll än i det tidigare projektet. Deras kompetens har efterfrågats och utnyttjas på ett adekvat sätt. Studieförbunden är nöjda även om de intervjuade menar att projektet blivit en viss merbelastning i deras arbetssituation. Intervjuerna visar att det huvudsakligen är en en positiv inställning till utbildningarna i projektet även om en del negativa synpunkter också kommer fram. Synpunkter som kanske snarare handlar om den egna situationen med ont om tid och resvägar än om utbildningen som sådan, men som visar hur hårt trängda ideellt arbetande kan vara i dag. Flera arrangörer har påpekat nackdelen, orättvisan, med att de regionala utbildningarna var huvudsakligen var förlagd till Karlstadstrakten. Därmed var det alltid samma föreningar/deltagare som fick mycket långa resor för en kursdag. Detta var också en anledning till att det blev få anmälningar till vissa kurser. Projektledningen försökte då lägga några kurser mer i mitten av regionen vilket inte heller var optimalt då de föreläsare som kom från nationell nivå fick långa resvägar och ont om tid. Utbildningsdagarna med föreläsare/lärare från Riksteatern nationellt har fått goda betyg. Deltagarna har uppskattat att man fått vidgade perspektiv och exempel utifrån. Det är också främst på de regionala utbildningsdagarna deltagarna mött arrangörer och styrelseledamöter från andra organisationers föreningar, vilket varit särskilt uppskattat. Som en extra uppmuntran till föreningarna att förkovra sig som arrangörer, informerade projektledningen att en extra rabatt på föreställningar kunde ges om en studiecirkel med anknytning till föreställningen genomfördes. Kommunikationen angående detta har tydligen dock varit oklar. Många föreningar visste inget alls om detta, andra, som visste något, var oklara över vad som menades med en studiecirkel med anknytning till föreställningen/arrangemanget. Projektets studieförbund var också ovissa. Vad skulle cirkeln handla om? Vilket ämne kunde man fördjupa sig i som kunde godkännas för denna rabatt? Här tog styrgruppen i efterhand på sig ansvaret. Ledamöterna menade att de nog hade varit otydliga redan från början i samband med beslutet och de hade inte diskuterat idén fullt ut. Problemet blev uppenbarat under senare delen av KpL2. Studieförbunden åtog sig att ta tag i frågan igen och hjälpa föreningarna att hitta lämpliga ämnen för studiecirkel. I flera svar från föreningar som ej deltagit i utbildningsdagarna svarade man att vi har inte tid att var med på utbildning också och menar att man i styrelsen har nog med de olika arrangemangen och programmen för gården. Samtidigt är man bekymrad över vem ska ta över efter oss när vi inte orkar längre. 25

24 Mål: Att samordna och turnélägga föreställningar för mer kostnadseffektivitet och att skapa arbetstillfällen för professionella kulturarbetare. Hur gick det? Svar: Det gick fortsatt bra och enligt planerna; Fler arbetstillfällen för regionens artister och skådespelare. Enligt intervjuerna och enligt projektets slutredovisning har regionens producenter och scenkonstensembler utökat antalet engagemang och fått större publik och spridning över länet. Röster från producenterna: Vi på Wermland Opera sköter ju våra bokningar själva men det är helt klart att Kultur på Landsbygd har öppnat dörrar för oss på landsbygden. Genom att vi finns med på deras erbjudanden och marknadsföring vågar nya gårdar pröva oss. Där vi varit, vill man att vi kommer tillbaka. Vi når ut till en större del av Värmland. Förr var man mer skeptisk till opera men nu blir fler intresserade. Vi går ju ut med lätta program sådana de frågar efter, mest musikalmusik kanske, men vi lägger in riktig opera i programmen ibland också. Det sprider sig mellan föreningarna också att vi har fina program för bygdegårdarna och de andra små scenerna. Våra sångare och musiker som är ute på dessa turnéer är väldigt nöjda. Jättefint bemötande från arrangörerna och mycket trevlig publik. Ja, för oss har Kultur på Landsbygd varit viktig - Utan ekonomiskt stöd till föreningar skulle det vara svårt att få landsbygden att leva och vi skulle inte nå någon publik. Vi har klart fått mer jobb. Ja, projektet har bidragit till fler bokningar för oss. Vi hade inte arbetat som fri teatergrupp så länge när vi fick möjligheten att göra en turné med Kultur på Landsbygdsprojektet. Det var viktigt för oss på många olika sätt vi breddade vårt kontaktnät, mötte publik på många olika ställen och det var också en välbehövlig avlastning i arbetsbördan att göra många föreställningar på ett bräde, utan att vi själva behövde sälja in dem. Kommentar Det har varit svårt att nå och få kontakt med producenterna och de som nåtts har dröjt med svar eller inte svarat alls. Av intervjuerna och andra källor framgår ändå att de teater/musikgrupper som varit ute hos landsbygdsarrangörerna uppskattar Kultur på Landsbygds koncept. De har lovordar det goda mottagandet och den trevliga stämningen. Samt det goda kaffet eller annan förtäring som oftast intas tillsammans med publiken under pausen. 26

25 Regionens stora producenter WermlandOpera och Västanå Teater har båda i sina uppdrag att nå ut över hela Värmland, inte endast till de större orterna utan också ut på landsbygd och glesbygd. Under projekttiden har 2 uppsättningar från Wermland Opera och två 2 från Västanå Teater turnérat i Värmland med tillsammans 58 föreställningar. Genom projektets engagemang i att få ut och marknadsföra regionens egna produkter till landsbygdens arrangörer har man nått ut till nya publik. Andra, små lokala scenkonstproducenter, menar att det fått ovärderlig hjälp genom projektet att nå ut och finna sin publik. Produktioner från Riksteatern och från hela Sverige ingick i projektets utbud men många produktioner som var intressanta för projektet måste uteslutas av kostnadsskäl eller för att de små scenerna inte hade utrymme nog för scenografin. Under projekttiden fanns nu ändå betydligt fler goda scenkonstproduktioner, lämpliga för liten scen eller s.k. småplats, att boka för arrangörerna än under KpL1. Det tycks som om producenterna på helt annat sätt än tidigare förstått arrangörernas behov och önskemål och upptäckt landsbygden och dess småscener som en ny möjlighet till engagemang och börjat göra produktioner som passar scenhållarnas omständigheter. Mål: Nå ökad samverkan mellan föreningar och organisationer. Dessutom att i samverkan med Kultur i Väst skapa en gemensam plattform för verksamheten Hur gick det? Svar: Bättre och bättre. Tidigare erfarenheter togs till vara. Genom att lära känna varandra bättre, bl.a. i samband med utbildningar, har föreningarna i projektet blivit mer öppna mot varandra och intresserade av att ta del av varandras erfarenheter. Kontakter har tagits i olika frågor och på vissa håll har direkt samarbete utvecklats. Intervjuer och samtal visar också att styrgruppens medlemmar lärt mer om varandra och varandras kultur och villkor. Teaterföreningarna fick en tydligare inbjudan till Kultur på Landsbygd 2 än till det tidigare projektet. Röster från intervjuer och samtal: Vi har samarbete med IOGT/NTO och Folkets Hus. Samarbetet är oftast ekonomiskt och lokalmässigt. Kultur på landsbygd har haft betydelse för att detta. Vi samarbetar med en grannförening. Vi ligger ganska nära varandra så vi planerar tillsammans och bland delar vi upp föreställningar mellan oss. Vi har möjlighet att få tätortsbor att åka ut till våra lokaler genom samarbete med Teaterföreningen. Detta gick om intet när stan kunde köra samma föreställning som vi. Vi har mer aktiv kontakt med vårt studieförbund nu för tiden. 27

26 28 Vi har bra kontakt med teaterföreningen och vi har kontakter med VG, BG och PRO. Teaterföreningen är samarrangör med oss och vi delar annonskostnader och ev. förluster. Vi finns med i teaterföreningens programblad. IOGT-NTO föreningen har tagit hjälp av juniorerna med marknadsföring. Har man barn och unga i föreningen ska man givetvis engagera dem. Vår förening samverkar med teaterföreningen i tätorten. Ingen samannonsering direkt men genom kulturrådet i kommunen och deras hemsida får vi info om vad andra gör. Svårt att hitta form för hur vi ska kunna undvika att konkurrera för mycket när vi bokar upp oss vid olika tidpunkter. Genom projektet har vi i Teaterföreningen fått ett större nätverk och har medverkat till föreställningar på några mycket små scener. Förr har vi skött vårt eget. Förra projektomgången förstod vi inte att vi hade någon roll att spela i det hela. Det gällde ju landsbygden och vi är ju mitt i stan. Jag har fått nya kontakter och ett större nätverk. Och insikt och större förståelse hur de andra organisationerna fungerar. Vi har ganska olika förutsättningar och villkor vad gäller vissa saker och det är bra att känna till sådant också. Det blir lättare att arbeta ihop. Hur många kan egentligen vara med i ett sådant här projekt? Publiken räcker inte till och alla kommer att förlora om vi blir för många! Kommentar Genomgående i intervjuerna framhålls det positiva med ett utvidgat nätverk, inom den egna organisation och dess föreningar. Även mellan de olika organisationerna och deras föreningar har kontakter knutits. Samverkan mellan olika arrangörer lyfts fram av flera av de intervjuade som gott och utvecklande. Samarbete ses som positivt och på flera håll har också nya samarbeten mellan föreningar utvecklats. Teaterföreningarna fick en tydligare inbjudan till Kultur på Landsbygd 2 än till KpL1 vilket tydligen hade god effekt. Av intervjuerna framgår att fler teaterföreningar än tidigare nu samarbetar med andra arrangörer på lite olika sätt. Under projektperioden har också några nya Riksteaterföreningar börjat bildas. I intervjuerna med arrangörerna hörs också farhågor att man riskerar ovälkommen konkurrens om alltför många arrangörer ger sig in projektet och det uttrycks också att man inte är särskilt intresserad av att utveckla kontakter med andra föreningar på grund av detta.

27 Farhågor att man tar publik från varandra kommer fram främst vad gäller näraliggande föreningar. Samtidigt har andra, just närliggande föreningar, funnit bra samarbetsformer t.ex. vid planering av arrangemang. Man man turas om att anordna eller annonsera tillsammans så att intresserade ser att det finns fler möjligheter att ta del av en viss föreställning. En ökande insikt anas, att man kanske kan finna en lösning på gemensamma problem genom mer samarbete och samplanering, samtidigt som det finns en vilsenhet rörande hur det ska ske praktiskt. Samplanering och samannonsering påbörjades redan under KpL1. Några föreningar fortsätter att arbeta så, andra har dragit sig tillbaka från den typen av samverkan. Utvärderingen ger inte något klart svar på varför detta skett. Vad gäller samverkan med Västra Götaland-regionen pågick en tid ganska täta möten och diskussioner. En ansökan till Kulturrådet om gemensam kultursatsning och utbyte av scenproduktioner lämnades in men fick avslag. Västra Götalands representanter i samarbetsdiskussionerna blev dessutom upptagna med mer, då för dem, näraliggande problem och försöken till gemensamt projekt fick läggas i malpåse för att förhoppningsvis kunna upp igen vi senare mer lämpligt tillfälle. Alla enkätsvar och samtal har avslutats med positiva uttryck angående Kultur på Landsbygd: Fortsätt! Detta är viktigt! Vi måste ha en levande landsbygd!! Folk hittar till våra gårdar! Vi har fått fler medlemmar. Kapitel 5 - Ytterligare resultat och kommentarer Referensgruppen Vid utvärderingen av KpL1 betonade arrangörerna att de klarare och tydligare kommunikation mellan projektledning och föreningarna. De önskade efterlyste också större delaktighet och inflytande vid val av produktion för deras scener. De önskade även få bättre och mer information om de olika föreställningarna så de själva kunde tala för varan när det blev aktuellt att marknadsföra föreställningarna och sälja biljetter. Likaså önskade de, vid en eventuell fortsättning på Kultur på Landsbygdskonceptet, liknande hjälp de fått med ekonomi, samordning och marknadsföring. Under utvärderingen av KpL2 har samma önskemål om stöd och hjälp kommit fram. De intervjuade arrangörerna är tillfreds med den hjälp de har fått men är inte helt nöjda med referensgruppens roll. Det tycks vara fortsatt oklart vilken uppgift referensgruppen egentligen har. Vad har vi egentligen i referensgruppen att göra? Varför är vi här? undrade en arrangör som var medlem i gruppen. Ambitionen med referensgrupp tycks vara god men formerna för dess insatser är fortfarande oklar. 29

28 Kommentar När referensgruppen bildades var det med tanken att ledamöterna skulle ha möjlighet att få god kännedom om vilka scenkonstproduktioner i projektets utbud som var lämpliga för arrangörerna att kunna boka. Utbudsdagarna är ett lämpligt tillfälle att få denna kännedom. Få av referensgruppen ledamöter kunde vara med på de olika utbudsdagarna. Har referensgruppen sett delar av en föreställning, samtalat med de medverkande, tagit del av informationsmaterialet om en viss teaterpjäs eller musikföreställning kan det vara god hjälp att hitta rätt föreställning för rätt arrangör och publik. Marknadsföringen underlättas, både inför förslag om val av utbud inom projektet och för hjälp till de olika arrangörerna om referensgruppen kan presentera och berätta något om den aktuella produktionen. Ledamöterna i gruppen var utsedda att för att representera sina respektive gårdar, d.v.s. bygdegårdsföreningar, IOGT-NTOföreningar samt Folkets Hus-föreningar. Någon närmare kontakt mellan referensgrupp och enskilda gårdarna tycks inte ha ägt rum i denna fråga. Oklara förväntningar på referensgruppens insatser, stora avstånd och knappt om tid, är faktorer som kan förklara arrangörernas och referensgruppens egen vilsenhet. 30 Kommunikation Några av de intervjuade menar att kommunikationen mellan projektledning och arrangörer inte fungerat helt tillfredsställande och pekade på några problem, så som sen information, problem med rapportering i samband arrangemang m.m., medan andra menar att allt har fungerat mycket bra. Kommentar Ett anledning till dessa problem kan vara att nya arrangörer anslutit till projektet vid olika tidpunkter. Vid projektstart lade projektledaren ner ett stor arbete med att personligen informera berörda grupper i hela regionen. Vid de informationsträffarna lades stor vikt på att gå igenom bakgrunden till projektet, de bärande grundidéerna samt syfte och mål, organisation och arbetsgång. De föreningar om var med i KpL1 eller som gick in i projekt 2 redan vid start tycker att informationen i stort sett fungerat mycket bra. När sedan själva verksamheten kom i gång och fler arrangörer anslöt var informations/introduktionsdelen redan avklarad och de nytillkomna visste inte så mycket mer än att det nu gick att få ekonomiskt stöd till bra kulturarrangemang. Varför och under vilka villkor och vad som förväntades av vem i projektet förblev okänt. Studieförbunden har i mycket varit förmedlande länk vad gäller information ut till arrangörerna. Nya arrangörer, utan sådan självklar anknytning till något studieförbund har missat en hel del information, till exempel vad som gäller vid fakturering, moms, m.m. Bytet av projektledare under senare delen av projektet spelade förmodligen också en viss roll för detta problem. En synpunkt som framfördes vid en intervju med en ny småplatsarrangör föreslår att en introduktionsskrift om projektets syfte och bakgrund produceras. Likaså föreslås att en checklista angående allt som arrangörerna bör tänka på inför, under och efter arrangemang, borde utformas och lämnas till nya arrangörer. Detta är ett förslag som bör beaktas vid eventuell fortsättning av Kultur på Landsbygd.

29 Kultur på Landsbygd startade som ett projekt där demokratifrågan och hela regionens rätt och möjlighet till samlingslokaler och tillgång kulturupplevelser av god kvalitet stod i fokus. Under KpL2 har detta på många håll kommit i bakgrunden och fokus tycks ligga allt närmare de enskilda gårdarnas möjlighet till framgång och god ekonomi. Kultur på Landsbygd som projekt Ett problem som framträdde klart under projekttiden är knutet till att Kultur på Landsbygd är ett projekt där medel för verksamheten måste sökas varje år för nästkommande period. Detta har haft till följd att många arrangörer redan har fastställt sina verksamhetsplan långt innan det varit möjligt att boka scenkonstföreställningar. Anslagsgivaren kunde lämna besked om medel långt senare och projektledningen vågade inte gå ut med erbjudande om föreställningar innan besked om medel för kommande period var beviljade. När så det positiva beskedet om medel kommit, hade föreningarna i sämsta fall ingen lokal och scen ledig de dagar en viss önskad föreställning skulle kunna spelas på den orten. Projektformens villkor, arrangörernas förutsättningar och anslagsgivarnas verksamhets- och beslutsplan var helt i ofas. Genom detta gick många arrangörer miste om föreställningar de gärna ville boka vilket måste ses som en förlust för såväl publiken och föreningen som för för producenter och artister samt för bygden som helhet. Arrangörerna Föreningarnas/arrangörernas situation är inte så ingående presenterat eller belyst i utvärderingen av KpL2. Deras förutsättningar och insatser som kulturspridare på landsbygden i Värmland finns mer utförligt beskriven i utvärderingen av KpL1. Intresserade hänvisas till rapporten som finns tillgänglig på internet adress varmland. rikseatern.se. Ekonomi Som tidigare nämnts är det ett blandat resultat för arrangörerna vad gäller den ekonomiska sidan av att vara med i Kultur på Landsbygd. För många arrangörer har det varit helt nödvändigt med rabatt på föreställningskostnaderna för att över huvudtaget kunna arrangera dessa scenkonstföreställningar. Nämnas bör också att det ideella arbete som krävts av föreningarna har varit ett stort och helt nödvändigt bidrag till att realisera möjliggöra satsningen på Kulturen på Landsbygd. Tillsammans har lokalt ideellt engagerade föreningsmänniskor bidragit med nästan 2 miljoner kronor i eget arbete till ett levande kulturliv i länet. En sammanfattning av hela projektets ekonomi återfinns i bilaga 2. 31

30 Slutord Projektet Kultur på Landsbygd har som helhet pågått i nästan 7 år och har visat sig fungera väl men med vissa problem. Projektet och dess deltagare har utvecklats under åren och fortsatt utveckling kan ske om möjlighet ges till detta under goda villkor! Avslutningsvis ett par citat ur Region Värmlands Kulturplan och ur Värmlandsstrategin med tydlig koppling till projektets grundidéer, syfte och mål. En livskraftig region behöver ett attraktivt kulturliv som rymmer allt ifrån ett professionellt kulturutbud av hög kvalitet till en mångfald av möjligheter till eget skapande. Alla värmlänningar ska kunna möta, uppleva och skapa kultur. Kulturen formar och utvecklar både samhället och oss som individer genom att vidga våra perspektiv, ge förståelse och skapa sammanhang. Den bidrar till ett dynamiskt, öppet och demokratiskt samhälle. 32

31 Referenser: Henckel, Boel (2011). Utvärdering Kultur på Landsbygd. Riksteatern Värmlands hemsida ; riksteaternvarmland.se. Region Värmland (2012). Värmlands Kulturplan Region Värmland (2014) Värmlandsstrategin Riksteaterns Värmland (2012, 2013). Ansökan om projektmedel hos Region Värmland. Riksteatern Värmland( 2012, 2013, 2014). Styrgruppsprotokoll för Kultur på Landsbygd 2. Riksteatern Värmland (2015). Slutredovisning av Kultur på Landsbygd 2 fas 3. Riksteatern Värmland (2014). Slutredovisning av Kultur på Landsbygd 2 fas 1 och 2. Intervjuer med arrangörer, producenter, styrgruppsledamöter, referensgruppsledamöter, samt med teaterföreningsordförande. 33

32 34

33 Intervjufrågor Kultur på Landsbygd 2 Bilaga 1 Exemplet visar frågorna till arrangörerna. Övriga fick liknande frågor men mer knutna till just deras speciella roll i projektet Förening: 1. Hur kom din förening med i projektet Kultur på Landsbygd 2? (KpL2) 2. Vad är projektets Kultur på Landsbygd 2 syfte och mål menar du/din förening? 3. Varför ville ni vara med? 4. Vilka fördelar med projektet ser ni? 5. Vilka nackdelar? 6. Hur många scenföreställningar har ni arrangerat genom projektet? Hur var publikbeläggning på dessa föreställningar? 7. Upplever ni att ni fått ny publik till föreställningarna? Upplever ni att intresset för er gårds och förenings verksamhet -har Ökat? -har Minskat? -är Oförändrat? under de senaste åren Ser ni någon förklaring till detta? Vad? 8. Upplever ni konkurrens om publiken vid scenföreställningar som arrangeras genom KpL2? Förslag till lösning? 9. Ser ni några positiva/negativa effekter för er förening och/eller gård genom att delta i KpL2? Ekonomiska? Annat? 10. Vilken kontakt har ni med ert studieförbund? Tar ni hjälp/service från studieförbundet i frågor som rör KpL arrangemang? Vad för hjälp? 35

34 11. Har er förening deltagit i de utbildningar som erbjudits inom projektet? Vilka/vilken? Har detta varit givande för föreningen? På vad sätt? 12. Har föreningen haft någon studiecirkel med anknytning till föreställning och på så sätt fått ytterligare rabatt på denna? 13. Har ni samarbete eller annan kontakt med andra organisationer och/eller fören ingar som också arrangerar scenkonstföreställningar? Hur? Vad? Har projektet Kultur på Landsbygd haft någon betydelse för er vad gäller sådana kontakter? På vad sätt i så fall? 14. Hur har informationen från och kommunikationen med från projektledningen fungerat för er del? 15. Ytterligare synpunkter på projektet Kultur på Landsbygd? Positivt? Negativt? Förslag? Tack för svar! Med vänlig hälsning Boel Henckel 36

35 Bilaga 2 Resultaträkning Projektet Kultur på landsbygd 2 Belopp i kr Intäkter Deltagarintäkter (fakt arrangemang) Region Värmland Riksteatern Nationellt Värmlands Dals FHP Storjohans Fond Bygdegårdarna NBV SV Värmland ABF Värmland Våra Gårdar Övriga intäkter Summa Intäkter Kostnader Inköp och övriga verksamhetskostnader Gager Lokalkostnader Information Kontors- telefon- o portokostnader Externa tjänster Övriga kostnader Personalkostnader Summa kostnader Projektets Resultat 93 37

36 38