Nr 1, oktober 2012 FÖRSTA SPADTAGET STORA AVSTÅND I ÖSTERGÖTLAND EN FRÅGA - FEM SVAR MICHAEL BOTVIDSSON FÖRKLARAR

Transkript

1 Information om utbyggnaden av stamnätsfiber till landsbygden i Söderköpings kommun Nr 1, oktober 2012 FÖRSTA SPADTAGET STORA AVSTÅND I ÖSTERGÖTLAND EN FRÅGA - FEM SVAR VÄSTRA HUSBY SÖDERKÖPING MICHAEL BOTVIDSSON FÖRKLARAR ÖSTRA RYD MOGATA STEGEBORG TYRISLÖT

2 Fibernytt Stamnät redaktion Ansvarig utgivare Michael Botvidsson, teknisk chef, Söderköpings kommun Projektägare utbyggnad stamnätsfiber etapp I E-post: michael.botvidsson@soderkoping.se Redaktör och skribent Eva Quist, EQ Kommunikation AB, E-post: info@eqkommunikation.se Form, foto och illustration Klas Earlingh, Klas reklam, E-post: klas@klasreklam.se Talespersoner byalag Barbro Tjernström, ansvarig för byalag östra kommundelen (öst E22) Telefon: E-post: barbro.tjernstrom@tele2.se Östen Johansson, ansvarig för byalag västra kommundelen (väst E22) Telefon: , E-post: rydjohan@gmail.com Utskick Söderköpings kommun Abonnera på nyhetsbrevet Fibernytt är Söderköpings kommuns information om den pågående utbyggnaden av fiberstamnät till landsbygden. Nyhetsbrevet utkommer med 6 nummer per år och mejlas till alla som anmält sitt intresse för utbyggnaden av bredband via stamnätsfiber till landsbygden i Söderköpings kommun. Utskicket går även till länsstyrelsen, kommunens politiker, tjänstemän, grannkommuner och media. Anmäl dig till michael.botvidsson@soderkoping.se för kommande utskick av information kring utbyggnaden av fiberstamnätet. Nästa nummer utkommer 7 december 2012 etapp I Alla hushåll och företag på landsbygden i Söderköpings kommun, längs sträckningen för etapp I, ska erbjudas möjlighet att ansluta sig till det fibernät som byggs under perioden , och på så sätt få tillgång till Internet via bredband med en hastighet på 100 Mbit/sek. Projektet har en budget på 30 miljoner kronor. Kommunen bidrar med 12 miljoner. Resterande finansieras genom bidrag på 18 miljoner kronor som Länsstyrelsen beviljats (mars 2012) från Landsbygdsprogrammet, ett EU-finansierat stöd, och från PTS (Post- och telestyrelsen). Etapp I som är det fiberstamnät som nu börjar byggas sträcker sig från Ö. Ryd-Gårdeby-Västra Husby- Luddingsbo-Söderköping-Mogata-Stegeborg-S:t Anna-Tyrislöt, ska vara färdigställd till 31 december 2013 Kommunen ansvarar för själva stamnätet för fibern och de olika byalagen för att få ut bredbandet till fastigheterna genom så kallade spridningsnät, också kallat byalagsnät.

3 Grävstart i Hörstorp för fiberstamnät till landsbygden Nu har spaden satts i backen för etapp I av utbyggnaden av bredband, eller stamnätsfiber för att vara mer korrekt, till landsbygden i Söderköpings kommun. Arbetet kommer pågå till och med år Den 28 september satte landshövding Elisabeth Nilsson, kommunfullmäktiges ordförande Peter Stillnert och de båda ordförandena för byalagen öster respektive väster om E22, Barbro Tjernström och Östen Johansson, spaden i backen för bygget. Grävstarten skedde i Hörstorp i Östra Ryd. Det handlar om ett 8,8 mil långt stamnät för bredbandsfiber mellan Östra Ryd och Tyrislöt. Hushåll och företag på landsbygden i Söderköpings kommun ska ha möjlighet att ansluta sig till det fibernät som byggs ut. En anslutning innebär att man får tillgång till internet via bredband med en hastighet på 100 Mbit/sek. Utbyggnaden finansieras av medel från Länsstyrelsen genom ett stöd från PTS, Landsbygdsprogrammet och av kommunala medel. Vi har stora ambitioner här i Östergötland och har lagt ner mycket kraft på att få bredbandspengar till länet. En levande landsbygd kräver säkra och väl fungerande kommunikationer, såväl elektroniska som traditionella, säger landshövding Elisabeth Nilsson. Att ha bra fiberförbindelse är en viktig fråga för landsbygden. Ett informationssamhälle för alla Det övergripande syftet med den svenska bredbandspolitiken har varit att Sverige som första land ska bli ett informationssamhälle för alla. Det innebär att hushåll och företag i hela landet ska få tillgång till bredband med hög överföringskapacitet. En omfattande användning av IT och Internet gynnar såväl tillväxt och konkurrenskraft som innovationsförmåga. Det bidrar också till utvecklingen av ett hållbart samhälle. Det är verkligen aktuellt. IT- och energiminister Anna-Karin Hatt var här i juni och en Digital agenda för Östergötland undertecknades av länsstyrelsen tillsammans med landstinget och regionförbundet Östsam. Det handlar om en avsiktsförklaring där man ställer sig bakom det it-politiska målet om att ta fram en regional digital agenda i bred samverkan med olika samhällsaktörer. Regeringen sätter i sin bredbandsstrategi målet att 90 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/sek år Redan 2015 bör den siffran vara 40 procent. För Länsstyrelsens del är utbyggnaden av dessa högkapacitetsnät en prioriterad fråga. Samtidigt inser man att det är en utmaning, där det krävs ett stort engagemang från många håll för att det ska bli verklighet. Och det är bråttom. Eftersom vi står inför ett teknikskifte där kabeln till det fasta telefonnätet monteras ned, finns stor risk för ett digitalt utanförskap bland befolkningen i stora delar av landsbygden. Att läsa tidning, tidtabeller, kontakta myndigheter, söka information, Skype:a, twittra och surfa är idag självklarheter. Utan den möjligheten blir människor fullständigt isolerade i den moderna världen, fortsatte landshövding Elisabeth Nilsson sitt invigningstal. Det är mycket som ska fungera. Många aktörer som ska synkroniseras. Information som ska nå ut. Jag känner mig trygg med den organisation ni har med byalagen, etappindelningen och inte minst engagemanget, sade landshövding Elisabeth Nilsson avslutningsvis. Söderköpings kommun ser det här som en mycket viktig infrastruktursatsning, som fullt utbyggt, kommer att ge såväl landsbygd som skärgård och stad möjlighet till kraftfulla dataförbindelser, säger kommunstyrelsens ordförande Magnus Berge. Kommunfullmäktiges ordförande Peter Stillnert, landshövding Elisabeth Nilsson samt Barbro Tjernström och Östen Johansson, samordnare byalag öst och väst E22 satte alla spaden i backen för det nya stamnätet för bredbandsfiber. Östen Johansson, samordnare för byalag väster om E22, säger Skolorna i Östra Ryd och Västra Husby delar idag på var sin 2 Mbit-anslutning till samtliga elever inklusive IP-telefon, det ger ett svårt handikapp gentemot undervisningen i stadens skolor. Skolorna på landsbygden får inte hamna på efterkälken.

4 Östergötland glest befolkat stora avstånd Kapacitetskraven för bredband i dagens digitala samhälle ökar för varje dag som går. Gammal teknik behöver uppdateras eller bytas ut. Nya applikationer ställer allt högre krav. Den ursprungliga, och fortfarande dominerande tekniken, är kopparbaserade lösningar (adsl) vid sidan av de mobila näten som fått allt större utbredning och kapacitet. I Östergötland, likt andra delar av landet, skiljer sig förutsättningarna för digital delaktighet på grund av tillgången till nät där man bor. De flesta större tätorter i länet har en hög grad av nät med bra kapacitet och i dessa byggs kontinuerligt nya nät av marknadens aktörer. Men - för länets ca personer och företag på landsbygden är situationen en annan. Den är glest befolkad med stora avstånd, vilket gör att utbyggnaden här inte är kommersiellt lönsam. Mikael Sleman, är IT-samordnare på länsstyrelsen i Östergötland: Kommunerna vill främja en levande landsbygd. Jag skulle vilja säga att det här är ett unikt samarbete där huvudorterna kommer att bindas samman av ett robust stamnät. Sådana här projekt är dyra att finansiera och svåra att genomföra. Därför känns det extra glädjande att vi har lyckats komma i mål med det här, säger han. Med anledning av de pengar länsstyrelsen beviljat länets kommuner för utbyggnaden av fiberstamnätet. Välkommen till möte om fiber till landsbygden! Den 20 november hälsas du som är intresserad av den nu aktuella fiberutbyggnaden till landsbygden, till ett möte i Salong Ramunder (Bion), Ringvägen 45, klockan Telia, Skanova, Eddima och kommunen berättar om sina planer för utbyggnaden av fiber på landsbygden i Söderköping. Ta tillfället i akt! Det är ett bra tillfälle att ställa frågor och få samlat svar från de tre aktörerna vid ett och samma tillfälle! Fritt inträde, ingen föranmälan. Vi tillhör ett av de ledande länen när det gäller att ragga pengar för fiberutbyggnad, berättar landshövding Elisabeth Nilsson i sitt tal vid spadtaget i Hörstorp, Östra Ryd. Vi har inte legat på latsidan och i Östergötland har det startat 34 projekt på totalt 92 miljoner kronor under de senaste åren Mikael Sleman, IT-samordnare på Länsstyrelsen

5 Hallå där Michael Botvidsson! Teknisk chef i kommunen och projektägare av utbyggnaden av fiberstamnätet. Hur känns det nu när spadtaget är taget och arbetet är igång? Det känns verkligen jätteroligt! Det här är starten på en lång resa som kommer leda fram till att vi har en ny infrastruktur för kommunikation i kommunen. Den här investeringen ger bra förutsättningar för att vi ska nå målet med att 90 % av hushållen i Söderköping har tillgång till fiber för TV, telefoni och data till år Vi har många knutar att lösa innan vi är klara men det är skönt att komma igång med byggandet av pulsådern (stamnätet) - men än är det en bit kvar innan alla vener är på plats och lillfingret får blod. Vad händer nu? Hur kommer arbetet löpa på? Under hösten kommer vi att projektera hela sträckan för etapp I, upphandla material och entreprenörer. Vi kommer också att medverka vid informationsmöten hos byalagen. Den 20 november arrangerar vi ett stormöte tillsammans med Telia, Skanova och Eddima för att informera om bredbandsutvecklingen på Söderköpings landsbygd. Arbetet med det slutliga konceptet för byalagen kommer att påbörjas och förhoppningsvis fattar vi också beslut om taxor. Arbetet med upphandling av kommunikationsoperatör (KO) och leverantör av telefoni (TL) kommer också det att påbörjas. Under tiden löper samverkansarbetet tillsammans med Norrköpings och Valdemarsviks kommuner vidare. Det här är ett område som inte är helt lätt att informera om, dels då det är mycket teknik (svåra begrepp), dels för att det handlar om något nytt, som inte är känt av de flesta? Hur tacklar du det? Vi ska försöka kanalisera all vår information till ett forum och det är detta nyhetsbrev där vi hoppas att alla frågor ska bli besvarade. Fibernytt kommer bli navet för informationen. Kommer verkligen alla som vill, kunna få bredbandet? Målsättningen är att 90 % ska ha tillgång till fiber år 2020 men det är en lång krokig väg dit. Jag kan inte lova vem som får och inte får men de allra flesta kommer att ha chansen att få tillgång till fiber. Vi är bara i början på en lång resa och ingen kommer att bli glömd eller bortglömd. Vi har alla hushåll på Söderköpings landsbyggd i vår målbild och för vårt arbete. Nu börjar vi med grunden, dvs stamnätet, för att vi successivt framöver ska kunna erbjuda så många som möjligt den här tjänsten - som ju kommer att vara en självklarhet i framtiden. Vilken anslutningsgrad kommer att krävas för att projektet ska anses lyckat? Vi siktar mot 100 % men når vi över 70 % tycker jag att vi får godkänt! Vilka hot/risker ser du för projektet (om där finns några)? För att det ska bli ett bra projekt måste det få ta sin tid. Vi får inte stressa sönder projektet. Samarbetet med bygderna via byalag är absolut nödvändigt. Vi måste även hitta lösningar med andra fibernätsaktörer så att vi kan optimera nyttan, och därmed också utfallet, av satsningen. Vilken är din främsta uppgift? Nummer ett är att få igång projektet och hitta en helhetslösning så att alla intressen och idéer faller samman i en optimal lösning. Med andra ord att se till att så många som möjligt får fiber till en så låg kostnad som möjligt! Till din hjälp för att förverkliga spridningsnäten har du två namnkunniga fd politiker i form av Barbro och Östen. Vilken är egentligen deras roll? De har en central roll för att nå ut i verkligheten och vara talespersoner för byalagen. Utan dessa två som informationskanaler skulle arbetet vara mycket svårare. Till vem ska man egentligen vända sig om man har frågor och funderingar? Förutom att vända sig till Barbro och Östen, våra samordnare och talespersoner för byalagen, går det utmärkt att mejla frågor till mig på michael.botvidsson@soderkoping.se. Jag kommer svara så fort jag kan - det lovar jag! Och om allt fungerar som det är tänkt kommer vi försöka få med frågor och svar i kommande nummer av Fibernytt, så att fler kan få del. Kritiska röster mot utbyggnaden Det finns också kritiska röster mot utbyggnaden av fiberstamnätet. Hans Edman och Ingvar Agermo i Drothems byalag protesterar, enligt en artikel i Norrköpings Tidningar den 3 augusti 2012, mot att kommunen medfinansierar utbyggnaden av ett nytt bredbandsnät på landsbygden. De anser att kommunen istället borde försöka få del av ett befintligt nät som ägs av Skanova (Telia). Skanovas nät är ca 15 mil långt och skulle behöva byggas ut med ytterligare 4 mil för att motsvara det planerade nya nätet, menar de. Vi ställer frågan till Michael Botvidsson, teknisk chef, Söderköpings kommun och projektägare av den nu aktuella utbyggnaden av fiberstamnätet. Det stämmer, Telia/Skanova har ett nät men det är inte baserat på fiber så långt ut. Fibern går till telestationerna varifrån vanligt koppartråd (adsl) löper vidare ut till användarna. Telia har sannolikt sina kommersiella skäl till att inte tala om exakt när de kommer uppgradera sitt nät. Vi kan tyvärr inte leva med den osäkerheten. Vi har ett ansvar att göra den här utbyggnaden nu så att våra kommuninvånare verkligen får tillgång till snabb förbindelse till år Det är ett krav vi har på oss från Sveriges regering. Vi kan inte äventyra den utfästelsen, säger Michael Botvidsson avslutningsvis.

6 Frågor och svar Michael Botvidsson, Teknisk chef, svarar tillsammans med talespersonerna för de båda byalagen Östen Johansson och Barbro Tjernström. En fråga fem svarar Vad anser du om fibernätutbyggnaden till landsbygden? Ewa Grönwall, Näringslivchef Söderköpings kommun: Alla vill vi ju ha en levande landsbygd. Fibernätsutbyggnaden är därför nödvändig för våra näringar där och för att fler ska flytta in till Söderköpings kommun! En fastighet med tillgång fibernät blir också högre värderad i framtiden! Vad innebär Stamnät etapp II? Det är namnet på en kommande satsning på ett stamnät i de södra delarna av kommunen. Var, när och hur är beroende av framtida utveckling och andra marknadsaktörers agerande. Men varför nergrävt fibernätverk? Är inte mobilt bredband tillräckligt? 4G, som det nya mobila datanätet heter, byggs nu ut med början i storstäderna men kräver fiberkabel till masterna, plus att ett stort antal master byggs (ca 500 m mellan 4G-masterna krävs). På landsbygden är den utbyggnaden inte kommersiellt möjlig. Däremot är mobilt bredband ett komplement när man har mobil utrustning och befinner sig på platser där det finns täckning. Sydvästra delen av Söderköpings kommun har en mycket begränsad ADSL-täckning. Varför krävs ökad kapacitet? Det handlar till exempel om datakommunikation, telefoni, radio och TV-tjänster. Fler och fler tjänster digitaliseras och levereras på begäran dvs när man själv vill ha den. Gamla system läggs då ner Kan inte marknaden själv svara för utbyggnaden? Till stora delar kommer privata företag att ta hand om utbyggnaden av bredbandskapaciteten i landet. Men där marknaden inte är intresserad, främst landsbygd, skjuts offentliga medel till för att göra det ekonomiskt möjligt för kommuner och byalag att själva ta hand om utbyggnaden % av kostnaden ersätts. Måste man ansluta sig direkt eller kan man göra det senare? När bygdenäten börjar byggas fastställer varje bygdenätsförening ett sista anslutningsdatum dels för att kunna starta arbetet, dels för att planera grävningsarbetet. Det är därför viktigt att alla som är intresserade kontaktar sin bygdenätsförening så tidigt som möjligt. Den som vill ansluta i efterhand kan få en större avgift eller kan komma att själv behöva arrangera för grävning etc fram till tomtgräns. Hur vet jag när det är dags för mig att engagera mig? Alla som anmält sitt intresse för fiberutbyggnaden får detta nyhetsbrev. Du finna alltså i och med detta med i det register vi har för det kommande arbetet med spridningsnätet som utförs via byalagen. De kommer att höra av sig när det börjar bli dags för arbetet nära dig. Samtidigt är det viktigt att prata med vänner och grannar så att ingen missar möjligheten att delta. Ju fler vi är från början desto billigare blir arbetet att utföra för oss alla. Maggan Hultström, Byalaget Östra Ryd Den är nödvändig! Den behövs för en levande landsbygd och är en nödvändighet för att få människor att stanna kvar och för att kunna bedriva sin verksamhet. 90 % av befolkningen mellan Harstorp och Hörstorp (i Östra Ryd socken) är beredda att ansluta sig till fibernätet. Barbro Tjernström, ordförande byalag öster om E22 Det här är en överlevnadsfråga för oss som bor på landsbygden Östen Johansson, ordförande byalag väster om E22 Fiberbredband till hushåll och företag på landsbygden är livsviktigt för att dels behålla ungdomarna men också företagen. Till exempel behöver alla lantbruksföretag tillgång till snabbt internet för att kunna hantera sin SAM-ansökan (ersättning från EU) vidare ökar antalet internetföretag också här på landsbygden. Även för oss äldre är det en säkerhetsfråga. Genom en stabil och säker anslutning finns möjlighet till en mängd säkerhets- och trygghetshöjande tjänster. Snabbt fiberbredband möjliggör med andra ord för fler att kunna bo kvar hemma, även på landet. Elisabeth Nilsson, Landshövding Östergötlands län Att ha tillgång till ett bra fibernät är en viktig utvecklingsfråga för landsbygden. Vi alla lever i ett modernt samhälle och då kan vi inte leva isolerat.

7 Länkar till aktörer Bredbandsforum är en del av regeringens bredbandsstrategi. Forumet främjar samverkan kring bredbandsutbyggnad. Det övergripande målet i strategin är att Sverige ska ha bredband i världsklass. Det innebär att år 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Svenska stadsnätsföreningen (SSNf) är en oberoende intresse- och branschorganisation för Sveriges stadsnät. SSNf arbetar för att stödja medlemmarna att skapa öppna framtidssäkra stadsnät. Dessutom verkar organisationen för att kunskapen om stadsnäten ska öka. Länsstyrelsen i Östergötlands bredbandsstrategi Ta del av genomförandestrategin för landsbygdsprogrammet Andra fiber- och bredbandsnyheter Stadsnätsföreningens statistik om bredbandsutbyggnaden Svenska Stadsnätsföreningen (SSNf) marknadsrapport är en stor undersökning kring hur utbyggnadsläget ser ut på bredbands- och stadsnätsfronten i Sverige. Undersökningen visar att stadsnätens betydelse ökar och att de i dagsläget ser till att hushåll är anslutna till fiberoptiska nät och att vart tredje företag är anslutet till ett öppet nät. Rapporten finns tillgänglig här som pdf för nerladdning. SVENSKA STADSNÄTSFÖRENINGENS MARKNADSRAPPORT 2012 Klicka på länken för att läsa rapporten! Marknadsrapport%202012%20%20.pdf Svenska Stadsnätsföreningen The Swedish Urban Network Association Fiber till byn Webb: Drottninggatan 71 c Stockholm, Sweden Ministrar på besök för att lära mer om fiberutbyggnaden till landsbygden. Ansvarig utgivare: Mikael Ek (VD) Här i en artikel hos Stadsnätsföreningen, när Näringsminister Annie Lööf, IT-minister Anna-Karin Hatt och Dokumentansvarig: Camilla Jönsson Citera gärna! Det är dock inte tillåtet att vidarebefordra via e-post, faxa eller Landsbygdsminister Eskil Erlandsson besökte på annat sätt mångfaldiga Rosättra hela eller delar av rapporten Gård utanför Norrtälje, den 6 september. De fick en utan utgivarens medgivande. lektion i hur det går till att bygga bredbandsinfrastruktur Svenska Stadsnätsföreningen 2012 på landet. Förläggning av kanalisation, blåsning av fiber och fiberskarvning stod på schemat. Länk till artikeln - Pressklippt - Stor satsning på bredband Regeringen väljer att satsa 600 miljoner kr för bredbandsutbyggnad på landsbygden. Regeringen meddelade den 7 september planerna för en större bredbandsatsning på landsbygden. Medlen är en fortsättning på det arbete som initierats genom bredbandsstrategin och strävan efter att Sverige ska ha bredband i världsklass. Den nya satsningen sträcker sig över två år och omfattar totalt 600 miljoner kronor. Medlen är primärt avsedda att användas för så kallade byanät, det vill säga utbyggnad av bredband på landsbygden genom lokala projekt och engagemang. Det är en satsning som kommer göra stor skillnad för många. Tack vare denna bredbandsmiljard kommer ungefär hushåll i hela landet kunna få snabbt bredband. skriver it-minister Anna-Karin Hatt på sin blogg.

8 Förklaring av vanliga begrepp och förkortningar källa Wikipedia ADSL Asymmetric Digital Subscriber Line (ADSL) innebär att bandbredden till abonnenten är större än bandbredden från abonnenten. ADSL klarar distanser på cirka 5 kilometer utan att tappa i överföringshastighet. Bandbredden anpassar sig dynamiskt efter kvaliteten på linjen och kan nå längre sträckor, men då med lägre hastighet. När signalen når abonnenten filtreras ADSL-signalen ut till ett modem med efterföljande traditionellt nätverk samtidigt som trafiken filtreras ut till efterföljande telejack. Detta medför att en telefonlinje kan användas till ADSL och tal samtidigt. Nod Kopplingspunkt Optisk fiber Fiberoptik som kommunikationsverktyg/bärare har successivt utvecklats sedan 1970-talet och används idag i stor omfattning för kommunikation. Den optiska fiberns kärna är gjord av mycket rent glas eller plast, i allt från flera millimeters diameter ned till mindre än ett hårstrås diameter. Det omsluts av ett sk mantelhölje och skyddande skal. Bit-, Kbit-, Mbit-, Gbit/s ( bit (kort i-ljud) eller bitar (plural) - Kilobit, Megabit och Gigabit och är ett mått på överföringshastighet/sekund. Binary digit är en enhet för binär (tvåställig) informationsmängd. 3G tredje generationens mobiltelefoni som ger tjänster med en överföringshastighet på upp till 2 Mbit/sekund för stationära system. För mobila system når man upp till 384 Kbit/sekund. 4G fjärde generationens mobilkommunikation, är ett samlingsnamn på framtida standarder bortom 3G. För att en kommunikationsteknik ska få kallas 4G krävs att den kan erbjuda hastigheter på ungefär 100 Megabit per sekund till mobila användare och 1 Gbit/sekund till stationära användare. Tidiga versioner av standarder som ännu inte kommit upp i över 100 Mbit/s marknadsförs som 4G. Ett trådlöst nätverk eller mobilt internet är ett nätverk byggt för att trådlöst sända data mellan olika slut- eller omkopplingspunkter. Det finns trådlösa nätverk av olika typer. Trådlösa nätverk kan sättas upp på flera sätt. Man kan ha nätverk, där två kopplingspunkter (noder) ansluter till varandra direkt eller där flera noder ansluter till varandra. Man kan också ha en central kopplingspunkt (nod), som flera klienter ansluter till. En kopplingspunkt kan i sin tur anslutas till internet och på så sätt ge det trådlösa nätverket tillgång till internetuppkoppling. Fiberstamnät består av en optisk fiberkabel. Konceptet kallas fiber till hemmet (förkortas FTTH, av engelska uttrycket Fibre to the home ) och är vanligt i Sverige till följd av politiska beslut men ovanligt utomlands. Fibernät i en stad kallas ofta stadsnät. Fiberkabeln kan vara flera kilometer lång. Utrustningen klarar idag i allmänhet 100 Mbit/s, men är utbyggbar till 1000 Mbit/s. Kommunikationsoperatör (KO) För att möjliggöra kommunikationen via fibernätet t.ex. Telia/Sonera, Telenor. Mobilt bredband helt trådlöst alternativ med teoretiska hastigheter upp till 16 Mbit/s via 3G-nätet 100 Mbit/s via första generationens LTE-nät 1000 Mbit/s via framtida 4G-nät, exempelvis den utlovade uppgraderingen LTE Advanced. Stadsnät kallas ett bredbandsnät som är geografiskt begränsat, ofta till en kommun. Ägandet ser olika ut över landet: 139 stadsnät är kommunalt ägda, 16 helt privat ägda och 21 har ett blandat ägande (offentligt & privat). Ofta är det kommunala energibolag som startat stadsnätssatsningarna. Tanken med stadsnäten är att agera operatörsneutral infrastruktur, där stadsnätet står för själva uppkopplingen men tjänsterna (som internetuppkoppling, telefoni och IPTV) tillhandahålls av kommersiella aktörer. Stadsnäten utgör idag en stor och viktig del av den nationella infrastrukturen då de byggts upp med fiberkablar i sin struktur. Det finns flera varianter av stadsnät. I grunden skiljer de sig åt beroende på var de verkar i värdekedjan. Det finns stadsnät som bara äger och hyr ut svart fiber, dvs fungerar som nätägare. Det finns också stadsnät som förutom att vara nätägare även driver ett aktivt nät som kommunikationsoperatör. Det förekommer också stadsnät som förutom dessa två roller även är tjänsteleverantörer. Tjänsteleverantör (TL) Leverantör av tjänsterna i fibernätet ut till hushållen som t.ex. internetuppkoppling, telefoni och IPTV Öppet nät Definitionen av ett öppet nät är inte entydig. På nätägarnivå dvs Söderköpings kommun - är nätet öppet om nätägaren tillhandahåller infrastrukturen på ett konkurrensneutralt sätt och säkerställer att det finns tjänster att tillgå i nätet. På kommunikationsoperatörsnivå som aktiverar nätet och tillhandahåller tjänster ännu inte beslutat vem det blir - är nätet öppet om slutkunden har möjlighet att välja bland flera konkurrerande tjänsteleverantörer utan otillbörlig låsning för kunden. Svartfiber är en företagstjänst där andra operatörer/företag önskar hyra fiber till t.ex. master eller flerbostadshus.

9 Det här är fibern! Denna centimetertjocka kabel innehåller 96 st hårtunna trådar som vardera kan leverera en gigabit (1000 megabit) per sekund. Kabeln skulle kunna försörja hela Söderköping med bredband. Vi syns igen den 7:e december!