Nr 3, februari Jörgen Filipsson, projektledare med driv. Plöjning av kabel. Börje Westling och byalaget på Norra Finnö. Så går projekteringen

Transkript

1 Information om utbyggnaden av stamnätsfiber till landsbygden i Söderköpings kommun VÄSTRA HUSBY SÖDERKÖPING ÖSTRA RYD MOGATA STEGEBORG SANKT ANNA TYRISLÖT Nr 3, februari 2013 Jörgen Filipsson, projektledare med driv Plöjning av kabel Börje Westling och byalaget på Norra Finnö Så går projekteringen

2 Fibernytt redaktion Ansvarig utgivare Michael Botvidsson, teknisk chef, Söderköpings kommun Projektägare utbyggnad stamnätsfiber etapp I E-post: michael.botvidsson@soderkoping.se Redaktör och skribent Eva Quist, EQ Kommunikation AB, E-post: info@eqkommunikation.se Form, foto och illustration Klas Earlingh, Klas reklam, E-post: klas@klasreklam.se Kontakt, kundanslutning och spridningsnät Jörgen Filipsson, projektledare, Söderköpings kommun Kontaktperson för spridningsnät från stamnätet Telefon E-post: jorgen.filipsson2@soderkoping.se Talespersoner byalag Barbro Tjernström, ansvarig för byalag östra kommundelen (öst E22) Telefon: E-post: barbro.tjernstrom@tele2.se Östen Johansson, ansvarig för byalag västra kommundelen (väst E22) Telefon: , E-post: rydjohan@gmail.com Utskick Söderköpings kommun Abonnera på nyhetsbrevet Fibernytt är Söderköpings kommuns information om den pågående utbyggnaden av fiberstamnät till landsbygden. Nyhetsbrevet utkommer med 6 nummer per år och mejlas till alla som anmält sitt intresse för utbyggnaden av bredband via stamnätsfiber till landsbygden i Söderköpings kommun. Utskicket går även till länsstyrelsen, kommunens politiker, tjänstemän, grannkommuner och media. Anmäl dig till michael.botvidsson@soderkoping.se för kommande utskick av information kring utbyggnaden av fiberstamnätet. Nästa nummer utkommer 7 april Jörgen Filipsson ny projektledare för utbyggnaden av de lokala spridningsnäten ut från stamfibernätet Projektledare med stort engagemang och driv Den 7 januari klev Jörgen på arbetet som projektledare i Söderköpings kommun för arbetet med de lokala spridningsnäten ut från det stora fiberstamnätet. Men Jörgen är inte ny i gamet. Han har arbetat med bredbandsfrågan för Söderköpings kommun i två år. Fram till nu i egenskap som ledamot i styrelsen för Bredband i Sankt Anna. Det här är inget nytt för mig. Jag är väl förtrogen med arbetet och vad som måste åstadkommas. Jag sitter i styrelsen för bredbandsföreningen i östra kommundelen och har arbetat med såväl kommunen som länsstyrelsen för att komma dit där vi är idag. Den här är en väldigt viktig fråga för landsbygden och dess utveckling. Fiberbredband behövs, inte minst för att skolan här ute ska hänga med, men också göra det möjligt att bedriva verksamhet professionellt. Alla anpassar vi våra liv efter den tillgängliga tekniken. Vi är numera vana vid att ha tillgång till nät, tjänster och ständig uppkoppling. Kan inte vi på landsbygden erbjuda våra kommuninvånare samma möjligheter till snabb uppkoppling kommer det inte finnas något intresse av att flytta ut. Vi hamnar på efterkälken. Våra hus tappar i värde osv. Det skulle vara en dyster utveckling. Jörgen är en person med många bollar i luften. Han har under 12 år drivit entreprenadverksamhet men tog anställning hos ett företag i Söderköping för att kunna få fasta arbetstider och därmed kunna vara med sina barn. Utvecklare av det lokala näringslivet Han är också engagerad i det lokala näringslivet här i Söderköping sitter bland annat i styrelsen för handelsföreningen Stadskärnan sedan 1 år. Tillsammans med sin sambo Jenny driver han också företag i kommunen Anderssons Saluhall. Just nu jobbar de med att utveckla den med en webbtjänst som kommer innebära minskade kötider inne i butiken. Namn: Jörgen Filipsson Ålder: 39 år Civilstånd: sambo med Jennie och två barn, Claudia 10 och Charlie 8 Bor: I hus utanför Mogata, vid Hov, sedan 4 år tillbaka. Är uppväxt i Mogata och har varit därifrån under cirka 20 år men är nu tillbaka. Aktuell: i rollen som samordnare för arbetet med spridningsnätet ut till alla hushåll från stamnätsfibern som det grävs och arbetas med sedan oktober Mitt uppdrag här i kommunen handlar om att jag tar vid där Mikael Botvidssons uppdrag slutar. Med andra ord när fiberstamnätet som Mikael driver, är på plats mellan Östra Ryd och Tyrislöt, dockar mitt utbyggnadsprojekt med alla spridningsnät på. Det handlar om att stötta och jobba tillsammans med byalagen. Att få folk att förstå varför det här är så viktigt. Att marknadsföra, sälja in och sprida kunskap om nödvändigheten att teckna sig för fiberbredbandet. Ansvaret för det ställningstagandet ligger på den enskilde individen. Även om inte Jörgen varit frontfigur tidigare kan man se spår av hans insatser där ute. Alla har vi väl sett skyltarna om bredbandsutbyggnaden utmed väg 210. VILL DU HA FIBERBREDBAND? GRÄVNING STARTAR TILL HÖSTEN 2012 BREDBAND I SANKT ANNA EKONOMISK FÖRENING Missa inte möjligheten! BLI MEDLEM NU 2 3

3 Jörgen Filipsson hälsar och säger: Min kanske viktigaste uppgift blir att koordinera och se till att vi alla som arbetar med detta når ut med informationen till våra kommuninvånare om att vi står mitt i ett generationsskifte när det gäller infrastrukturen för vår kommunikation. Kopparnätet för telefoni fasas ut och ersätts av fiberkabel som kommer kunna ge såväl telefoni som TV, radio och internet. Att ha en fiberkabel installerad kommer garantera trygghet i form av telefoni som fungerar och inte, som idag, gör oss är beroende av mottagningsproblematik. Vi jobbar nu för fullt för att kunna få till ett bra erbjudande till er alla med en kommunikationsoperatör som levererar tjänster som kommer innebära en lägre månadskostnad mot vad man har i dag för bredband, tv och telefoni. Med en lägre månadsavgift kommer anslutningsavgiften snart vara intjänad. Det har man lyckats med bland annat i Norrköping, som vi ju har ett samarbete med. Byalagskonceptet Vi har i tidigare nummer av Fibernytt beskrivit kontaktvägar och arbetssätt i byalagen. I dagarna arbetas det intensivt med att sätta det exakta byalagskonceptet för projektet. Jörgen Filipsson är ansvarig för det arbetet i Söderköpings kommun. Jörgen Filipsson säger Vi har lämnat vårt förslag, som följer de regler och lagar som gäller från Länsstyrelsen, Skatteverket med flera instanser, till länsstyrelsen i Östergötlands län som nu arbetar igenom det för att sedan komma med sitt utlåtande. Förslaget går ut på ett samlat tänk för såväl Söderköpings som Norrköpings och Valdemarsviks kommuner. Med andra ord ett enhetligt upplägg som kommer underlätta hanteringen för alla parter. Fiberintressenterna behöver inte själva bilda egna ekonomiska föreningar utan en större ekonomisk förening bildas som tar ansvaret för bidragsansökan för samtliga grupperingar. Så här kan det gå till i praktiken: Byalaget/vägföreningarna/arbetsområdet - det kan handla om olika typer av grupperingar som går samman för fiber. De vänder sig till kommunen för att få hjälp med projektering och material i form av slang till kanalisation, fiber m.m. Man ordnar grävning med hjälp av upphandlad gräventreprenör från kommunen eller som man har ordnat i egen regi. Man tecknar avtal och därefter får man in fiber till sig. Kostnaden är idag 9900 kr för material och projektering för att ansluta sig till kommunens stamnät. Tillkommer gör sedan grävkostnaden som man kan söka bidrag för på upp till % över kr. Vi håller just nu på med upphandling av en kommunikationsoperatör. Den ska vara klar i början av mars i år. Vi förväntar oss kunna få ett marknadsbidrag på mellan kr om man som fiberintressent t.ex. förbinder sig två år för en triple-playtjänst dvs tv, telefoni och internet. Kostnaden för en triple-play-tjänst ligger runt 400 kr i månaden. Jag vet att det finns de som känner sig osäkra på hur de ska ställa sig till den här frågan. Kanske finns det också en liten rädsla för att behöva göra det här med fiberanslutning ensam. Min uppgift är att hjälpa till att samla alla intresserade i olika områden. Att stötta för att få igång en process för anslutning där man bor. Jag vet av mitt tidigare arbete i föreningen att många områden redan har kommit igång bra - men inte riktigt har lyckats nå ut till alla - än. Välkommen att kontakta mig så informerar jag - och hjälper till. Jörgen Filipsson, telefon E-post jorgen.filipsson2@soderkoping.se Tidplanen Stamnätsfiber projekteras och upphandlas sträckan Östra Ryd Tyrislöt. Beslut om anslutningskostnad Byggnation av stamnätsfiber påbörjas. Beslut om framtida ägande, drift, underhåll, KO och bredbandsförening/byalagskoncept Etapp I klar Anslutning till stamnät påbörjas Anslutning till stamnät fortsätter Hösten 2012 Våren december 2013 Våren

4 Porträttet - möt Börje Westling i Gäddvik Om det långsiktiga arbetet att introducera nytt och vända skepsis till acceptans Hur kommer sig ditt engagemang i fiberfrågan? Jag tycker jag har ett ansvar att engagera mig i sådant som har en direkt påverkan på mig och att göra det i sammanhang där jag har möjlighet att göra skillnad. För ett par år sedan grävde man ner avloppsnätet härutanför på åkern ner till Tyrislöt och E.ON jobbade med att vädersäkra elnätet genom att gräva ner det i backen. Vi tyckte det skulle vara bra om man i det sammanhanget passade på att lägga med kanalisation (dvs. tomrör) för den kommande fiberkabeln. Vi, i styrelsen för Navet i havet, hade hört talas om fiberbredbandet som byggdes ut på andra håll. Vid den här tiden fanns ingen på kommunen som arbetade med frågan och det fanns heller ingen strategi på plats för framtiden. Man levde kvar i den sedan 1990-talet gällande ADSL-lösningen. Men hur det nu var började det talas mer och mer på bygden om detta med bredband via fiber. Nu bildades föreningen Bredband i Sankt Anna. Vi hade nämligen förstått att för att kunna söka medel från länsstyrelsen behövde vi ha formerat oss i en ekonomisk förening. Namn: Börje Westling Ålder: 62 år Civilstånd: Sambo med Maggie Malmqvist Har: två vuxna barn och två barnbarn Bor: i Gäddvik, Norra Finnö Är: Byggnadssnickare med egen verksamhet, Norra Finnö Bygg Intressen: Börje är starkt engagerad i föreningslivet. Han är bland annat ordförande i bygdeföreningen Navet i havet. Och det var faktiskt där allt började, det här med intresset och engagemanget för fiber till landsbygden. Bredbandet kommer göra livet lättare att leva här ute! Börje Westling är en av företrädarna i byalaget för Norra Finnö och öarna, som arbetar intensivt med att informera och värva intressenter för utbyggnaden av fiber till landsbygden. Vi slår oss ner i köket hemma hos Börje i Gäddvik för en pratstund. Föreningen är stor den omfattar hela 4000 hushåll och sträcker sig från E22 ut till kusten. Det är alldeles för många för den här typen av förening. Det vi nu gör är att bryta ner den i mindre enheter. Jag själv jobbar med området runt Norra Finnö och öarna. Kan du beskriva vad ni gör I det här skedet handlar det om information - att vara med på alla möjliga sorters möten - årsmöten, föreningsmöten, vägsamfällighetsmöten och så vidare - för att berätta, förklara och svara på frågor. Vi själva behöver få kännedom om var alla finns som är intresserade av att få tillgång för att man sedan ska kunna jobba vidare med att skräddarsy spridningsnäten, de som ska ut från stamnätet till varje fastighet. Vi uppmanar alla som är intresserade av fiber att höra av sig så att vi kan bocka av fastigheten på de GIS-kartor med alla fastighetsbeteckningar, som kommunen så förtjänstfullt försett oss med. De underlättar verkligen vårt arbete. Vad är det ni möter? Det här med fiber är inte en fråga som är helt enkel att ta till sig. Jag tror jag var på tre möten innan jag själv började förstå Ett annat problem är att alla beslut inte finns på plats. Jag tänker då på det här med kostnaden för den enskilde. Dessutom finns det tyvärr fortfarande en stor okunskap om hur systemet fungerar och i och med det så sprids tyvärr en massa felaktig information. Jag skulle vilja säga att vi i långa stycken möter samma problematik som man gjorde på tidiga 1900-talet när först telefoni och sedan elektricitet skulle dras in på landsbygden. Skepsisen var stor vad ska jag med telefon till? Det går ju bra att skriva brev. Fotogenlamporna fungerar så bra inte behöver vi elektriskt ljus. Och så kostar det pengar. Men jag menar att så är det nog med de flesta förändringar. Också TVn, mikrovågsugnen och fjärrkontrollen till TVn mötte motstånd och misstro på sin tid. Man såg inte nyttan. Men fiber är en kanontjänst vi får det bättre! För oss finns det inget alternativ. Telia investerar inte längre i kopparnätet. Det läggs ner i takt med tiden. Och det är inte så märkligt. Kopparnätet stammar från 1920-talet det kom faktiskt före elen hit ut och underhållet har varit dåligt de sista åren. Telia lappar och lagar när fel uppstår men det börjar bli dåligt om reservdelar till detta uråldriga nät. Vårt största problem just nu när vi är ute för att sälja in detta, är att vi inte har alla uppgifter för att kunna beskriva den exakta prislappen för vad det här kommer kosta den enskilde fastighetsägaren. Jag tror det är därför det gått lite trögt den sista tiden och många fortfarande är lite avvaktande. Men när det börjar grävas i backen för stamnätet framåt vårdagarna ska det nog ta bättre fart! I området Lagnö, Tyrislöt och Uvmarö har hittills cirka 50 procent av de boende anmält sitt intresse genom medlemskap. Fiberförespråkare Men det är långt ifrån alla som är avvaktande. Det finns också de som menar att de har ett ansvar att vara med. Börje berättar om ett äldre par som är de ivrigaste fiberförespråkarna. De ska sälja sitt hus och menar att de behöver ha in fiber i huset för att öka attraktiviteten det är deras bestämda övertygelse! Jag är också övertygad om att kostnaderna för tele, dator och tv kommer att bli lägre med fiber än med dagens lösningar. Själva fibernätsinvesteringen kommer att betala sig på 3-10 år. Finns det något alternativ? Jag har länge försökt få klarhet i Telias planer men det har varit så svårt att få besked. Till sist fick jag veta att de kunde erbjuda oss en mast till varje hus och mobiltelefon samt en uppkoppling om 1.25 MB. Jag har 0.25 MB idag. Men det duger ju inte! Så nej - det finns inget alternativ till fiberbredbandet det är vägen vi måste gå. Telia har idag fiber till Lagnö. Men Telia kommer aldrig att dra fibern vidare de långa, olönsamma sträckor det är fråga om till oss som bor i Gäddvik, Vrångö eller öarna som exempel. Så för oss är det kommunens alternativ som gäller. Hur blir det med de boende på öarna kommer fibern ut till dem också? Ja då, det kommer den göra, fast det kanske tar lite längre tid. Sannolikt går man i samma spår som man tidigare dragit både telefoni och el. Tekniken finns och den är beprövad, det är heller inte säkert att det blir dyrare att förlägga. Väl ute på öarna finns tillgång till maskiner så de kommer själva att kunna stå för grävning etc. Det momentet behöver därför inte innebära stora ytterligare kostnader. Nu är vårt stora arbetsområde indelat i 6-7 mindre områden från Mogata och utåt och vi jobbar intensivt med påverkan i varje område. Det är viktigt att vi får med så många som möjligt i det projekt som kommunen nu genomför och fått medel till. Det kommer alltid gå att haka på senare men då har vi inte längre koll på prislappen och när det kan ske. Något vi däremot med säkerhet vet är att det aldrig kommer kunna bli billigare än de anslutningar som nu görs inom ramen för det pågående projektet. Vi räknar med att ha de första fastigheterna inkopplade i år allt ska vara klart 2014, säger Börje avslutningsvis. 6 7

5 Plöjning av kabel Hur går grävningsarbetet för det pågående utbyggnadsarbetet med stamnätsfiber genom kommunen? Vi ställer frågan till Sören Filipsson på Tjällmo Grävmaskiner AB, som är det företag som vunnit upphandlingen. Från den 1 mars planerar vi att vara i full gång. Just nu har vi snö och tjäle om cm i backen som hindrar oss. Vidare väntar vi på att få alla tillstånd från Trafikverket och Länsstyrelsen på plats. Vårt arbete kommer att vara slutfört i månadsskiftet augusti/september i år. När arbetet väl rullar igång är det sträckan Östra Ryd Söderköping, om 4 mil, som är den första huvudetappen. Den andra är sträckan Söderköping Tyrislöt, om cirka 5 mil (varav 15 km redan är klar genom det tidigare samförläggningsprojektet med E.ON). Sträckningen går företrädesvis utmed vägnätet, med såväl Trafikverket som enskilda markägare och vägföreningar som ägare. Med alla berörda kommer avtal jobbas fram, som projektet genom Benny Dahlqvist, arbetat med. Flottar eller blåser kabel i slang Schaktningen består i att man går före med en förplog för att förvissa sig om att där inte finns sten eller andra hinder, berättar Sören vidare. Sedan plöjer man ner slangen, som optofiberkabeln ska dras genom. Slangen är 40 mm i diameter (DN40). Samtidigt läggs så kallad kundslang ner. De är 25 mm (DN25) i diameter och är en förberedelse för anslutningsmöjlighet av de kunder fiberstamnätet passerar. Över detta lägger vi skyddsband med en söktråd i för att ha koll på var kabeln ligger. Schakten för ett sådant här projekt är liten endast cm brett. Själva optofiberkabeln flottar eller blåser vi sedan ner i slangen, fortsätter Sören Filipsson. Det betyder att vi antingen tar hjälp av vatten (vilket är skonsamt för optofibern) eller så använder vi tryckluft för att blåsa ner den i slangen. Ingen schakt ligger öppen över natten. Vi arbetar med 2 lag, vilket innebär 2 maskiner och en grovarbetare/lag samt ytterligare ett lag som blåser och flottar optofibern. Vi klarar cirka 1000 meter/vecka i framdrift/lag. Men, säger Sören Filipsson avslutningsvis, arbetet måste detaljplaneras noga för det är viktigt att gå med trafiken inte mot den - och vi byter sida av vägen lite då och då. Själva kabelflottningen tar cirka tre veckor att få på plats för den sträckan. Med infrastruktur som specialitet Tjällmo Grävmaskiner AB har lång erfarenhet av att förlägga infrastruktur i backen. Just el, tele och bredband har blivit något av deras specialitet. Bland referenserna finns många fiberprojekt för olika delar av länet. Just nu pågår ett arbete i Norrköping och nyligen avslutades en dragning från Norrköping till Katrineholm. 8 9

6 Fibernytt får en pratstund med projektören och arbetsledaren för utbyggnaden av fiberstamnätet. Hallå där Benny Dahlqvist hur ligger vi till på projekteringsfronten? Jo tack det går bra. Jag håller just nu på och lägger sista handen vid en kompletterande ansökan som ska in till Trafikverket och räknar med att fältarbetet ska vara i full gång 1 mars. Då har förhoppningsvis vintern släppt sitt värsta grepp. 95% av dem jag möter är tacksamma och väntar ivrigt på att få tillgång. Många har säkert redan träffat dig ute i fält. Kan du berätta för oss vilken din roll är? Min uppgift är att projektera sträckningen för fiberstamnätet och därefter arbetsleda samtliga parter ute i fält plus att delta i upphandling av övriga leverantörer samt hålla ihop alla upphandlade enheter, berättar Benny Dahlqvist. Jag ansvarar också för att ansökningarna görs till Trafikverk, länsstyrelse och kommun så att vi har alla tillstånd på plats. Bennys roll blir något av att fungera som sambandscentral i fält för projektet. Det har dock föregåtts av ett arbete med att fram en sträckning för fibern. Det har gjorts utifrån den idé kommunen haft om var det är lämpligt att gå med tanke på befolkningsunderlag osv. Vi har involverat byalagen som varit med och påverkat sträckningen genom sin goda lokalkännedom. Vi har tittat på vad som är möjligt och utifrån det kommit fram till en sträckning för det stora stamnätet. Kommunen har därefter fattat det slutgiltiga beslutet. Sträckningen är med andra ord klar och beslutad men Benny framhåller att vissa smärre justeringar kan komma att ske när vi väl är ute i fält. Allt beror på vad vi stöter på när gräver. Brunnar och kundanslutningar kan därför komma att få något avvikande placering mot vad de har på kartorna. Av den anledningen ska kartorna med sträckningen ses som ett arbetsmaterial, poängterar Benny. Är man intresserad av projektet och hur är det med engagemanget hos dem du möter? O ja, jag möter ett stort intresse och engagemang. Det är bland annat därför det är så roligt att arbeta med det här. Jag blir väl mottagen där ute. Bredbandssträckningen löper längs allmänna vägar enskilda vägar och en del privat mark, så jag har rätt omfattande kontakt med markägare. Det här är ett positivt projekt och det är inga problem att komma fram. Men dialogen med kunder är det väl ändå inte du som tar? Nej, som väl är finns det fler personer i projektet! Jörgen Filipsson, som är kommunens nya projektledare, ansvarar för marknadsbiten. Han håller i de direkta kundkontakterna med företag och alla byalag som ju samlar alla privatpersoner som önskar ansluta sig till fibernätet. Jörgen och jag kommer att jobba nära tillsammans. När ska projektet vara i mål? Den 31 oktober ska stamnätet mellan Östra Ryd Västra Husby - Söderköping - Sankt Anna - Tyrislöt vara på plats och redo att tas i drift. Delar av sträckan hann vi förlägga med kanalisation innan vintern tog sitt grepp. Klart är cirka 1 km ledning i Östra Ryd och 1 km i Östra Husby samt 15 km på Norra Finnö. Det är ledning som vi samförlade med E.O.Ns elnätsprojekt. Nu håller vi på med upphandling av teknikbodar, brunnar, svetsning, själva fiberkabeln samt inmätning. Alla dessa enheter ska in under våren utmed ledningssträckningen. Vi kommer dra full nytta av att dagarna blir längre och jobba så länge vi kan för att vara säkra på att klara vår slutleverans, konstaterar Benny. Kommunen har verkligen gjort ett fantastiskt jobb genom sin ansökan om medel för det här projektet. Hade de inte legat på och varit så aktiva utan dröjt med ansökan till i år hade inte möjligheten att få bidrag varit så stor, menar Benny avslutningsvis. Ute regnar det nu. Termometern visar grader C och det tjocka snötäcket förvandlas till isbark på asfalten och stora sjöar av smältvatten. Benny kränger på sig stövlarna och gör sig redo för ett nytt pass utefter ledningssträckningen. Benny Dahlqvist har lång erfarenhet av att planera, projektera och arbetsleda fiberbredbandsprojekt. Han har bland annat ansvarat för motsvarande projekt i Norrköping och för ITSAM-kommunerna Boxholm, Kinda, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshög samt i Småland. Det här är ett mycket bra initiativ från Söderköpings kommun och mycket professionellt skött från beställarens sida, tro mig, jag har lång erfarenhet av den här typen av projekt. På sista sidan kan ni se en av Bennys kartor

7 Pressklipp Klippt från - Svenska stadsnätsföreningens hemsida (SSnf) PTS rapport om prisutvecklingen på mobiltelefoni och bredband Klippt i NT Fibernätet färdigbyggt inom kort Norrköping Till årsskiftet ska fibernätet mellan Norrköping, Finspång och Katrineholm vara färdigbyggt. Kostnaden för utbyggnaden beräknas till mellan 25 och 27 miljoner kronor. Utbyggnaden av nätet, där Norrköping har en central roll, bekostas till största delen av Post- och telestyrelsen samt Tillväxtverket, medan Norrköpings kommun får betala cirka 2,5 miljoner kronor. Roger Eriksson, IT-strateg i Norrköping, berättar att ett krav är att nätet har redundans, det vill säga det byggs i slingor så att om en del skulle slås ut går det fortfarande att använda nätet, en ren säkerhetsåtgärd. Även de boende i orter och byar i närheten av nätet ska kunna koppla in sig på det, säger han och tillägger att de då får bekosta grävning och fiberdragning fram till sin ort på egen hand. Klippt i NT miljoner till lokala bredband Statliga Post- och telestyrelsen (PTS) kan stötta bredbandsutbyggnaden på landsbygden med 160 miljoner kronor under nästa år. Sedan PTS i oktober 2010 gick in som medfinansiär i lokala bredbandsprojekt i områden som bredbandsoperatörerna inte är intresserade av har myndigheten beviljat 178,5 miljoner i anslag som gett bostäder och företag fått bredband. Förutsättningen för att få stöd från PTS är att byalag eller föreningar själva gräver ner rör för fiberkablarna, så kallad kanalisation En förnyad bredbandsstrategi Regeringen beslutade i december 2012 att göra en utredning av nuvarande bredbandsstrategi. Utredningen leds av Kristina Alsér, landshövding i Kronoberg och ska vara klar i december I utredningsdirektivet pekas det på följande huvudpunkter: Följa upp utvecklingen av bredband och föreslå justeringar för att säkerställa målen nås. Utreda hur kommunernas olika roller påverkar bredbandsutbyggnaden. Utreda möjligheterna till att inrätta ett s.k. Infrastructure Clearing House eller annan lösning för att underlätta samordning och samförläggning av infrastruktur för bredband. Kartlägga den nationella hanteringen av stöd, vilka som varit stödmottagare samt analysera om det finns behov av en mer enhetlig stödhantering. Utredning ska tillvarata kunskaper och erfarenheter från berörda myndigheter och länsstyrelser men också organisationer som SKL och SSNf. Följande är saxat ur sammanfattningen i PTS senaste rapport om prisutveckling på mobiltelefoni och bredband: Många mindre aktörer erbjuder dock bredbandsabonnemang om 100 Mbit/s mer eller mindre lokalt. En granskning av dessa lokala erbjudanden visar att bredbandsabonnemang om 100 Mbit/s erbjuds till priser under riksgenomsnittet i områden med stadsnät där flera tjänsteleverantörer tillåts att tävla om slutkunderna (så kallade öppna stadsnät). I områden med stadsnät där endast en tjänsteleverantör erbjuder bredbandsabonnemang om 100 Mbit/s (så kallade stängda stadsnät) är priserna däremot ofta i nivå med riks-genomsnittet. Det kan därmed konstateras att i områden där det finns öppna stadsnät är priset på bredbands-abonnemang via fiber ofta billigare för slutkunden än i områden som saknar öppna stadsnät. PTS bedömning är att priserna på bredbandsabonnemang via fiber i öppna stadsnät ofta ligger % lägre än motsvarande rikstäckande erbjudanden. SSNf gläds åt PTS konstaterande att öppna stadsnät skapar en ökad tjänstekonkurrens vilket ger slutkunderna lägre bredbandspriser. Något SSNf försökt hävda under flera år. SSNf hoppas att PTS slutsatser kan bli en hjälp till att nu öka intresset från både politiker och myndigheter att inleda en konstruktiv dialog om stadsnätens roll att bidra till en ökad tjänstekonkurrens och en bättre bredbandsutbyggnad

8 Förklaring av vanliga begrepp och förkortningar källa Wikipedia ADSL Asymmetric Digital Subscriber Line (ADSL) innebär att bandbredden till abonnenten är större än bandbredden från abonnenten. ADSL klarar distanser på cirka 5 kilometer utan att tappa i överföringshastighet. Bandbredden anpassar sig dynamiskt efter kvaliteten på linjen och kan nå längre sträckor, men då med lägre hastighet. När signalen når abonnenten filtreras ADSL-signalen ut till ett modem med efterföljande traditionellt nätverk samtidigt som trafiken filtreras ut till efterföljande telejack. Detta medför att en telefonlinje kan användas till ADSL och tal samtidigt. Nod Kopplingspunkt Optisk fiber Fiberoptik som kommunikationsverktyg/bärare har successivt utvecklats sedan 1970-talet och används idag i stor omfattning för kommunikation. Den optiska fiberns kärna är gjord av mycket rent glas eller plast, i allt från flera millimeters diameter ned till mindre än ett hårstrås diameter. Det omsluts av ett sk mantelhölje och skyddande skal. Bit-, Kbit-, Mbit-, Gbit/s ( bit (kort i-ljud) eller bitar (plural) - Kilobit, Megabit och Gigabit och är ett mått på överföringshastighet/sekund. Binary digit är en enhet för binär (tvåställig) informationsmängd. 3G tredje generationens mobiltelefoni som ger tjänster med en överföringshastighet på upp till 2 Mbit/sekund för stationära system. För mobila system når man upp till 384 Kbit/sekund. 4G fjärde generationens mobilkommunikation, är ett samlingsnamn på framtida standarder bortom 3G. För att en kommunikationsteknik ska få kallas 4G krävs att den kan erbjuda hastigheter på ungefär 100 Megabit per sekund till mobila användare och 1 Gbit/sekund till stationära användare. Tidiga versioner av standarder som ännu inte kommit upp i över 100 Mbit/s marknadsförs som 4G. Ett trådlöst nätverk eller mobilt internet är ett nätverk byggt för att trådlöst sända data mellan olika slut- eller omkopplingspunkter. Det finns trådlösa nätverk av olika typer. Trådlösa nätverk kan sättas upp på flera sätt. Man kan ha nätverk, där två kopplingspunkter (noder) ansluter till varandra direkt eller där flera noder ansluter till varandra. Man kan också ha en central kopplingspunkt (nod), som flera klienter ansluter till. En kopplingspunkt kan i sin tur anslutas till internet och på så sätt ge det trådlösa nätverket tillgång till internetuppkoppling. Fiberstamnät består av en optisk fiberkabel. Konceptet kallas fiber till hemmet (förkortas FTTH, av engelska uttrycket Fibre to the home ) och är vanligt i Sverige till följd av politiska beslut men ovanligt utomlands. Fibernät i en stad kallas ofta stadsnät. Fiberkabeln kan vara flera kilometer lång. Utrustningen klarar idag i allmänhet 100 Mbit/s, men är utbyggbar till 1000 Mbit/s. Kommunikationsoperatör (KO) För att möjliggöra kommunikationen via fibernätet t.ex. Telia/Sonera, Telenor. Mobilt bredband helt trådlöst alternativ med teoretiska hastigheter upp till 16 Mbit/s via 3G-nätet 100 Mbit/s via första generationens LTE-nät 1000 Mbit/s via framtida 4G-nät, exempelvis den utlovade uppgraderingen LTE Advanced. Stadsnät kallas ett bredbandsnät som är geografiskt begränsat, ofta till en kommun. Ägandet ser olika ut över landet: 139 stadsnät är kommunalt ägda, 16 helt privat ägda och 21 har ett blandat ägande (offentligt & privat). Ofta är det kommunala energibolag som startat stadsnätssatsningarna. Tanken med stadsnäten är att agera operatörsneutral infrastruktur, där stadsnätet står för själva uppkopplingen men tjänsterna (som internetuppkoppling, telefoni och IPTV) tillhandahålls av kommersiella aktörer. Stadsnäten utgör idag en stor och viktig del av den nationella infrastrukturen då de byggts upp med fiberkablar i sin struktur. Det finns flera varianter av stadsnät. I grunden skiljer de sig åt beroende på var de verkar i värdekedjan. Det finns stadsnät som bara äger och hyr ut svart fiber, dvs fungerar som nätägare. Det finns också stadsnät som förutom att vara nätägare även driver ett aktivt nät som kommunikationsoperatör. Det förekommer också stadsnät som förutom dessa två roller även är tjänsteleverantörer. Tjänsteleverantör (TL) Leverantör av tjänsterna i fibernätet ut till hushållen som t.ex. internetuppkoppling, telefoni och IPTV Öppet nät Definitionen av ett öppet nät är inte entydig. På nätägarnivå dvs Söderköpings kommun - är nätet öppet om nätägaren tillhandahåller infrastrukturen på ett konkurrensneutralt sätt och säkerställer att det finns tjänster att tillgå i nätet. På kommunikationsoperatörsnivå som aktiverar nätet och tillhandahåller tjänster ännu inte beslutat vem det blir - är nätet öppet om slutkunden har möjlighet att välja bland flera konkurrerande tjänsteleverantörer utan otillbörlig låsning för kunden. Svartfiber är en företagstjänst där andra operatörer/företag önskar hyra fiber till t.ex. master eller flerbostadshus