Ta kampen mot flexibiliteten och de otrygga jobben!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ta kampen mot flexibiliteten och de otrygga jobben!"

Transkript

1 Ta kampen mot flexibiliteten och de otrygga jobben! Reseberättelse från Göteborgs arbetares folkhögskolas studieresa till Amsterdam den 6-12 maj 2012 [1]

2 En resa till Amsterdam och tillbaka igen Det här är berättelsen om en resa. Berättelsen skulle kunna ta sin början med väckarklockan som signalerar i vargtimman söndagen den 6 maj att det är dags att masa sig ur sängen och bege sig till Landvetters flygplats. Eller kanske när gruppen med Amsterdams centralstation i ryggen och taxibilar och spårvagnar framför näsan kommer fram till att en promenad till hotellet, med bagaget som en bandhund i släptåg, är det bästa alternativet (en promenad som senare kom att gå under namnet Den långa marschen). Den skulle kunna innehålla anekdoter om det främmande, som den sötaktiga doften av en marijuanacigarett som förföljde oss en bit på denna långa marsch eller om vedermödorna i form av skoskav och överhettade väskhjul. Men det här är inte en sådan reseberättelse. För med oss på Den långa marschen hade de flesta av oss, förutom den egna bandhundsväskan, också ett gemensamt baggage av kunskaper och färdigheter vi byggt upp under tre års kvällsstudier på Göteborgs arbetares folkhögskola. Med oss i detta baggage hade vi också våra värderingar, fördomar och förutfattade meningar. Den här berättelsen handlar om vad vi ville lära oss på den här resan, vad vi lärde oss om den andre, men lika mycket om vad vi lärde oss om oss själva, om vår egen rörelse. För även om vi reste bort reste vi lika mycket hem igen, tillbaka till vår fackliga vardag och kamp som bättre företrädare än vi var när vi for iväg. Vi som planerade och genomförde studieresan och står bakom följande rapport är: Tomas Angervik (IF Metall), Peter Flood (Kommunal), Thomas Gorin (SEKO), Magnus Jonasson (IF Metall), Annika Lindberg (SEKO), Tommy Moodigan (Kommunal), Jack Rolka (Byggnads), Kemal Skobalj (IF Metall), Dragana Todorovic (Kommunal) och Juan Torres Amaya(HRF). Med på resan och delaktiga i såväl förberedelser som genomförande, dock inte ansvariga för innehållet i rapporten, var: Joakim Hagberg (handledare) och Joachim Hurtig (styrelserepresentant). Vi vill tacka Anna Thomander, föreståndare på Gaf, våra handledare Zaklina Roman, Fredrik Ståhle, Kicki Blennerhed och Joakim Hagberg, Gafs styrelse, deltagare och gäster på Gaf samt rikta ett särskilt tack till våra föreningar: Byggnads, HRF, IF Metall, Kommunal och Seko. [2]

3 Varför vi åkte till Amsterdam Ett utav huvudskälen till att vi valde att åka till Nederländerna och Amsterdam för att genomföra vår studieresa är Aron Etzlers bok Trondheimsmodellen. I sin bok utforskar författaren två modeller för politisk organisering som båda bygger på aktiv gräsrotsorganisering och delaktiggörande av medlemmarna och folket. Boken är självfallet centrerad runt det stilbildande norska exemplet från Trondheim, men Etzler lyfter även fram det nederländska Socialistiska partiet (SP) och deras folkrörelsebaserade politiska organisering. Boken tände ett intresse och när vi diskuterade både syfte och resmål så återvände vi mentalt till Nederländerna. Nederländerna skulle komma att visa sig vara relativt svårbesökt på grund av en utbredd decentralisering. Amsterdam var inte den självklara fackliga och politiska hubb som vi först föreställde oss. Den kanske viktigaste frågan vi ställde oss själva under resförberedelserna var lika enkel som nödvändig: Vad ville vi ha med oss hem? Minnen, upplevelser och berättelser självklart men framförallt ville vi ha med oss användbara erfarenheter tillbaka. Positiva exempel som kan lära oss, varningstecken att bli uppmärksamma på och misstag gjorda av den nederländska arbetarrörelsen som vi bör undvika att upprepa. Utifrån denna konkreta målbild formulerade vi ett ganska snävt problemområde att utforska under resan. Vi valde medvetet att snäva av och begränsa oss. Tidsutrymmet om fem arbetsdagar gav oss möjlighet att antingen nå bredd eller djup. Vi valde djup. Nederländerna är särskilt intressant att studera eftersom landet ofta framställs som ett föredöme, inte minst när det kommer till arbetslöshet och flexibilitet på arbetsmarknaden. Vad gömmer sig bakom bilden av ett land där få är arbetslösa och där ungdomar och unga vuxna inte tycks ha större problem att finna ett jobb? Vi hade på förhand hört talas om egenföretagandet (motsvarande f- skattesedel) slagit sönder vissa branscher och konkurrerat ut fasta jobb. Vad mer fanns det att lära om landet? I problemställningen och formulering av syftet återkom vi till tre huvudsakliga områden hur arbetar man med att organisera arbetande kvinnor och män fackligt och politiskt; hur fungerar jämställdheten i arbetslivet särskilt i relation till möjligheterna att kombinera föräldraskap och arbete; samt hur ser flexibiliteten ut på arbetsmarknaden? Även om vi hade snävat av ordentligt så fanns det gott om infallsvinklar och stora möjligheter till fördjupning under resans gång. Vår metod blev att ständigt gräva oss djupare ner, ett möte gav frågor som togs vidare till nästa möte och så vidare. Det möjliggjordes genom att vi hade relativt få besök inbokade men istället gott om tid för reflektion och daglig utvärdering. [3]

4 Det fackliga och politiska läget i Nederländerna idag Den nederländska arbetarrörelsen har sina rötter lika långt tillbaka i tiden som den svenska. Precis som den svenska var den, efter en upprorisk och spontanistisk barndom, knuten till arbetarepartiet och fokuserad på varaktig och stabil organisering. En av nyckelfaktorerna för att lyckas med detta var medlemsavgifter. Än idag utgör medlemsavgiften grunden för fackföringarnas ekonomiska stabilitet. En kollektivavtalsavgift innebär ett annat flöde av intäkter. Till skillnad från Sverige och LO organiserar den nederländska fackföreningsrörelsen enligt medarbetarmodell, alla kan organiseras och det finns ingen uppdelning mellan arbetare, tjänstemän och akademiker. Det finns dock en centralorganisation, MHP, som är mer fokuserad på akademiker än de övriga två. FNV är den största centralorganisationen. Den bildades 1982 genom en sammanslagning av två centralorganisationer, en katolsk och den med sina rötter i arbetarrörelsen. Jämte FNV och MHP finns det en protestantisk kristen centralorganisation, CNV, som har 0,4 miljoner medlemmar och är uppbyggt på ungefär samma sätt som FNV. FNV är som sagt den största centralorganisationen, den organiserar 19 förbund och ungefär 1,4 miljoner medlemmar, vilket motsvarar strax över 20 % av arbetsmarknaden. Precis som i Sverige är fackföreningarna som starkast på fabrikerna, byggena och i hamnarna och som svagast i servicesektorn. Organisationsgraden är inte bara låg, den är också sjunkande. Den har mer än halverats sedan sin all time high på 50-talet (då var organisationsgraden %). Förutom en låg organisationsgrad är medlemmarna till största del äldre, en majoritet av medlemmarna står inför pension. Under hela efterkrigstiden har den politiska kartan dominerats av tre politiska partier, PvdA (socialdemokraterna), VVD (det högerliberala partiet) och CDA (de socialkonservativa kristdemokraterna). Dessa partiet har oftast varit jämnstarka vilket innebär att inget parti någonsin har regerat ensamt. Det har i sin tur odlat fram en samförstånds- och blocköverskridande anda i landet. Bland annat så formade PvdA och VVD en lila koalition som regerade i åtta år på 90-talet. Det parti som har suttit med i flest regeringar är CDA och landet har aldrig haft en ren vänsterregering. Utöver de tre stora partierna finns det en uppsjö andra partier, det finns ingen spärr för parlamentet vilket innebär att det ständigt dyker upp nya partier. Den politiska kartan har dock destabiliserats under senare år, Tre partier har vuxit fram och utmanar de tre stora Socialistiska partiet, Gröna vänstern (en sammanslutning av pacifistpartiet, kommunisterna och miljöpartiet) och Gert Wilders [4]

5 PVV (ett högerpopulistiskt parti). Precis som övriga Europa står Nederländerna inför stora nerskärningar i sina välfärdssystem, normpolitiken från Eurozonen har bestämt det finansiella underskottet till 3 %, idag ligger landet 18 miljarder Euro från att nå underskottsmålet. De måste, enligt Eurozonsamarbetet, nå målet redan nästa år. Åtstramningarna som regeringen förslog föll inte i god jord. Först förlorade centerhögerregeringen det passiva stödet från PVV, sedan misslyckades man nå en blocköverskridande lösning. Krisen var ett faktum. I mitten av april, bara två-tre veckor innan vår studieresa föll regeringen och nyval utlystes till september. En sak som är viktig att känna till är att mycket av den politiska agendan i landet sätts av högerpopulisterna PVV. De sätter tonen för det politiska samtalet. Bland annat har PVV deklarerat att nyvalet är ett ödesval, ett val som kan landets fortsatta medverkan i Euron och i sin förlängning i EU. Ett påstående övriga partier måste förhålla sig till. PVV:s ställning i den nederländska politiken går således inte att jämföra med Sverigedemokraternas betydligt mer marginaliserade roll i svensk politik än PVV har i nederländsk. Fler medlemmar och aktivare medlemmar Den politiska organiseringen inom den nederländska socialdemokratin och vänstern bygger starka medlemsorganisationer. Både PvdA och SP har stora folkrörelseorganisationer med tiotusentals medlemmar. PvdA:s nye partiledare Diederik Samsom har satt som målsättning att organisera över medlemmar, närmast en dubblering av från dagens medlemmar. SP är något mindre med medlemmar, en imponerande siffra med tanke på att partiet endast fick 10 % av rösterna jämfört med PvdA som fick över 20 %. Prognoserna inför nyvalet visar på ombytta roller mellan partierna. Den facklig-politiska samverkan mellan FNV och något parti har aldrig existerat på samma sätt som den gör mellan LO och SAP. Med detta sagt är politiken viktig för FNV. Traditionellt sätt har kopplingarna mellan FNV och PvdA varit många och nära. Ledaren för FNV är bland annat medlem i PvdA och under 90-talet gick ledaren för FNV, Wim Kok, över till politiken och ledde landet under den lila koalitionen. Men i samband med den lila koalitionen rörde sig PvdA högerut och blev mer mittenorienterade. En effekt av detta var att banden till fackföreningsrörelsen försvagades intill den grad att de inte längre fanns kvar. Röster inom partiet talade om att klippa de gamla ideologiska kopplingarna och de traditionella värderingarna. [5]

6 Det lämnade självklart fältet öppet för SP. Partiet har sina rötter i den maoistiska vänstern på 70-talet, ett arv man sedan länge lämnat bakom sig, men fortfarande påminns om av sina meningsmotståndare. En av deras grundläggande organisatoriska principer då likväl som nu var att verka där folket finns. De organiserade sig fackligt inom ramen för FNV, istället för att som vissa andra vänsterrörelser gjorde på den tiden, skapa ett eget militant fack. Målsättning var inte att ta över utan att skapa en starkare rörelse tillsammans, från gräsrotsnivå och uppåt. Det handlar om att SP:s medlemmar också söker vara aktiva fackföreningsmedlemmar, att SP:s medlemmar hjälper till vid demonstrationer och konflikter. SP söker bygga upp ett förtroende bland FNV:s medlemmar genom att finnas tillhands i deras vardag och i deras strider. Idag har PvdA svängt, de vill återigen stärka banden till den fackliga delen av rörelsen. Det är till stor del en effekt av SP:s framgångsrika facklig-politiska arbete. Men det tycks inte längre lika givet att PvdA är den självklara politiska samarbetsparten. SP har byggt ett stort förtroende bland FNV:s medlemmar och även SP har folk på ledande positioner inom fackföreningsrörelsen. Banden som klipptes kan inte återknytas utan vidare en viktig lärdom i diskussionen om fackligpolitisk samverkan som allt oftare förs i Sverige. Inom SP problematiseras och hanteras partiets tillväxt på ett intressant sätt, istället för att bara satsa på att växa så mycket som möjligt, så fort som möjligt har man valt en annan väg. Politisk tillväxt innebär fler parlamentariska uppdrag, fler stolar som skall fyllas, det samma sak där som här. Det skapar problem i ett parti som till stor del bygger på att finnas aktiva i olika sociala sammanhang, det skapar en konflikt mellan aktivism och parlamentarism. SP har valt att hantera problemet genom att dels inte ställa upp i alla kommunval (de ställer upp i 150 av 400 kommuner, vilket betyder att % av befolkningen kan rösta på SP kommunalt) samt genom att det ställs höga krav på eventuella politiska representanter (de måste genomföra en omfattande utbildning som kräver många helger för att kunna hamna på listorna). Målet är långsiktigt och tålamodet är stort, men läxan var dyrköpt, det var först efter den plötsliga valframgången 1998 som partiet började förhålla sig till framgång som problematisk. Börja om från början total omorganisering av fackföreningsrörelsen Trots de uppenbara skillnaderna mellan Sverige och Nederländerna så är likheterna slående, om än på olika nivåer. Det råder en kris inom fackföreningsrörelsen men skillnaden är att krisen har nått en kritisk punkt. Medlemskåren är åldrad, man klarar inte av att [6]

7 rekrytera nya medlemmar, ungdomsgeneration håller inte bara på att gå förlorad, den tycktes redan ha gjort det. Vad kan vi lära av det här? Den frågan ställde vi oss flera gånger under resans gång. I början var vi oförstående och kanske till och med lite arroganta i vårt förhållningssätt, vi såg på dem utifrån vårt relativa styrkeperspektiv. Men besöken och samtalen med FNV var ögonöppnare. Allt eftersom vi dök ner i frågorna klarnade bilden alltmer, skillnaderna förvandlades till speglar in i en tänkbar framtid. Trenden är som sagt vikande, få blir allt färre. Styrkan går förlorad. Den nederländska modellen är en trepartsmodell, där viktiga samhällsfrågor förhandlas mellan regering, fack och arbetsgivare. Sedan 80-talet har fackföreningarna varit med att administrera samhällsomvandlingar som bidragit till att försvaga den egna rörelsen. Till en början naiva inför hoten som flexibla och otrygga anställningar innebär för den enskilde och för organisationerna och mot slutet när styrkan gått förlorad tvungna att vara med om än bara för att hålla emot, minska takten på samhällsomvandlingen. Samma sak när det gäller privatiseringar, utförsäljningar och konkurrensutsättning. Det var en ödmjuk och insiktsfull rörelse som mötte oss. Trots den låga organisationsgraden är FNV den accepterade förhandlingsparten på arbetsmarknaden, kollektivavtal tecknas för större delen (85 %) av arbetsmarknaden, den har ett betydande inflytande i debatten och välkänd bland gemene man. Folk förstår nyttan av FNV och av kollektivavtal men inte av ett eget medlemskap ett allt vanligare bekymmer även för oss. Facken i Nederländerna är inte uträknade ännu men problemen hopar sig. Långa och mödosamma trepartssamtal om ett nytt pensionssystem blottlade djupa sprickor inom FNV. De två största förbunden, som tillsammans organiserar mer än hälften av FNV:s alla medlemmar motsatte sig uppgörelsen som innebar att pensionsåldern höjs men eftersom de övriga förbunden tillsammans har majoritet tog FNV ställning för förslaget. Splittringen var ett faktum. De två stora hotade lämna centralorganisation. En delegation tillsattes med uppdrag att skapa ramar för en ny centralorganisation. Gruppen gavs i uppdrag att titta på hur den gemensamma organisationen ska se ut snarare än att fylla den med syfte och uppgifter. Lite bakvänt, som en av delegaterna i gruppen förklarade det, men det omvända hade inte varit bättre. Det måste vara medlemmarnas jobb att besluta om syfte och uppgift. Förslaget är ute på remiss och ska vara färdigbehandlat under sommaren 2012, förhoppning är att en ny centralorganisation kommer att bildas. Förslaget är radikalt och påminner till viss del om det sätt som SP organiserar sig, vilket kanske kan ses som ett resultat av den facklig- [7]

8 politiska relationen som vuxit fram. De stora förbundsorganisationerna ska brytas upp, organiseringen ska ske närmare medlemmarna. Från 19 organisationer siktar man på att bilda runt 50 fackförbund. Organisationsformerna ska anpassas efter olika förutsättningar det ska vara möjligt att organisera efter sektor, jobb, arbetsgivare, ålder, kön med mera. Fokus ska ligga på gräsrotsorganisering, värvning ska ske på golvet, över lunchbordet. Det kommer att kräva fler aktiva medlemmar. Medlemsinflytandet ska öka genom direktval av centralorganisationens ledning samt genom inrättande av en medlemsstyrd parlamentarisk funktion. Det kanske inte låter som mycket till lösning med tanke på vilka problem som fackföreningsrörelsen står inför. Men de saknar styrka att förändra sina förutsättningar genom förhandling som det ser ut i nuläget, det finns inga genvägar. Delegationen kanske inte hade i uppgift att fylla det nya organisationsförslaget med syfte och prioriteringar men det är nog precis vad man har gjort. När organisation saknas är det organisering som krävs. Det är en prioritering i sig. Jämställdhet är en icke-fråga Det finns vare sig kraft eller vilja att beröra frågan om kvinnans ställning i samhället och arbetslivet. Den feministiska rörelsen i Nederländerna har kommit av sig och idag ligger fokus på kvinnors möjligheter att få toppjobb och göra karriär. Diskussionen känns igen från Sverige, inte minst från borgerligt håll. Vardagsproblematiken, möjligheterna att kombinera föräldraskap och arbete, rätten att skapa ett ekonomiskt självständigt liv glöms bort när fokus riktas uppåt, mot toppen. Problemet med den typen av feministisk kamp är den saknar kraft att förändra samhället eftersom den saknar en social bas, alldeles för få bryr sig helt enkelt om toppjobben. Utan en social bas sker ingen social förändring. Tyvärr är jämställdhet en politisk icke-fråga, den finns inte med på dagordningen längre. Det var konsensus bland dem som vi besökte, folk är nöjda med de lösningar som finns och andra frågor är prioriterade. Trots detta finns det en politisk insikt inom både PvdA och SP att kvinnans roll, särskilt i föräldraskapet, behöver stärkas. Men ingenting händer. Passivitet snarare än tillståndet i sig var det mest beklämmande. Det finns ingen politisk kraft att ta tag i jämställdhetsfrågan och till skillnad från systerpartierna i Sverige, eller LO för den delen, drivs ingen opinion i frågan. Det saknas en vilja att ta fajten. De enda två som tycktes driva dessa frågor var den nederländska motsvarigheten till Kommunal, FNV Abvakabo, och FNV:s internationella grupp Mondiaal. I biståndsarbetet låg fokus tydligt på att främja kvinnans ställning. Ironin var lika påtaglig som beklaglig. [8]

9 Jämställdheten i Nederländerna är inte förfärlig, ur ett europeiskt mått, vilket många var snabba att påpeka när vi pressade dem med frågor, men jämställt är samhället inte. Särskilt synligt blir skillnaden mellan könen i föräldraskapet. Ett av de största problemen är att det inte finns någon fungerande barnomsorg. Den som finns är så pass kostsam att för de flesta familjer lönar det sig att inte jobba heltid när barnen är små. Lösningen blir att i huvudsak kvinnan går ner i arbetstid för att ta hand om barnen. Det nederländska systemet bygger på att varje familj har mer än en försörjare. Hela det nederländska välfärdssystemet står inför förändring, dels finns det ett tryck från EU-håll att minska utgifterna och dels sker ett skifte från en mer nordisk modell av gemensam välfärd till en mer anglosaxisk modell av individualiserad välfärd. Bland annat har del av kostnaderna för sjukdom och rehabilitering flyttas från stat till arbetsgivare. Inom äldreomsorgen måste familjerna ta ett växande ansvar för omvårdnaden och återigen är det oftast kvinnan som faktiskt tar detta ansvar. Parallellerna till Sverige är skrämmande lika faktiskt här ser vi avtalsförsäkringar och gruppförsäkringar komplettera samhällets miniminivåer och våra gemensamma åtaganden minskar och omsorgen förutsätter mer aktivt deltagande från familjen. Men skillnaden är att i Sverige finns det rörelser som kämpar emot. Det finns en fråga som särskilt låter belysa det rådande jämställdhetsläget och det är frågan om prostitution. Nederländerna har reglerat sexhandeln genom att låta upprätta statligt kontrollerade bordeller. Det är alltså fullt lagligt att köpa, sälja och förmedla sex. Det är därmed också lagligt att profitera på andra människors sexarbete. Vi fann det nödvändigt att förhålla oss till prostitution som ett yrke, en moralisk angreppsvinkel fungerade inte. Det lärde vi oss snabbt. Som prostituerad är du egenföretagare, inte anställd. En vetskap god som någon att belysa det absurda i situationen. Den allmänna synen på prostitution är enkel och bekväm, den speglar könsmaktsordningen i sin helhet. Alla diskussioner om prostitution sägs ha sin utgångspunkt i påståendet det är kul med sex. Den som avses gilla sex är naturligtvis en man, aldrig en kvinna. Prostitutionen består av kvinnor som säljer sig till män. Det är männens behov som skall tillfredsställas och mätas. De prostituerade kvinnornas situation rationaliseras till att de vill hålla på med det, de tjänar bra pengar och kan alltid sluta om de inte trivs. Legaliseringen sägs ha fått bukt på den illegala prostitutionen och människohandeln men kritiska röster börjar höjas på sina håll. Prostitutionen drar till sig kriminella element och i skuggorna föds något annat. [9]

10 Legaliseringen av prostitutionen har förråande effekter. Köpet av en kvinna för sex blir till köpet av vilken annan vara eller tjänst som helst. Värdet av en annan människa görs mindre än ditt eget värde på ett väldigt absolut sätt. Polisen berättade skrattretande anekdoter om sexköpare men skratten lämnade en bitter eftersmak som inte riktigt går bort. Att det inte är den inhemska medelklassens flickor som prostituerar sig visar också på att en djup dubbelmoral i frågan. Det är inte som vilken annan sysselsättning. Alla ska gilla sex, men inte med din dotter. De kanske kallar sitt system för liberalt men vi såg bara barbari. Flexibilitet och otrygghet I allt större omfattning förlorar tillsvidareanställningen sin position som norm på den nederländska arbetsmarknaden. Heltidsarbete är redan undantag mot det vanligare förekommande deltidsarbetet. Det är inte ovanligt med fyra dagars arbetsvecka. Normalarbetsveckan är 40 timmar och varje arbetstidsförkortning är självfinansierad (du går alltså ner i lön vid deltidsarbete). Den generella synen på arbetstidsförkortning är att deltidsarbetet skapar förutsättningar för bättre liv. Frågan är för vem? Vi fick inga bra svar på hur lågavlönade klarar sig. Deltid sägs alltså skapa förutsättningarna för ett bättre liv, en mer aktiv fritid och större ansvar för familjen, det är den ena delen av argumentationen. Den andra delen är deltid som sätt att lösa jobbfrågan. Istället för arbetslöshet, delar man på jobben (och lönen). Det är ett viktigt perspektiv eftersom utveckling från trygga heltidsjobb mot deltid och flexibla anställningsformer föddes ur massarbetslösheten på det tidiga 80-talet. Det fanns en stark press från samhället att hitta sätt att minska arbetslösheten och en ökad flexibilitet sågs som lösning. Flexibilitet har blivit ett samlingsbegrepp för visstidsanställningar, nolltimmeskontrakt, egenföretagare, bemanningsföretag, särskilda ungdomsvillkor, utstationering och liknande otrygga sysselsättningsformer. Arbetsgivarna såg ett behov av ökad flexibilitet av ganska uppenbara skäl, de behövde minska sitt allmänna ansvarsåtagande och öka möjligheterna att ha folk inne just när det behövdes. Den ökade flexibiliteten skulle öka vinsterna vilket i sin tur skulle innebära ett ökat utrymme för investeringar och tillväxt. Från fackligt håll ville man minska inlåsningseffekterna av en stelbent arbetsmarknad, en ökad flexibilitet skulle ökad den sociala rörligheten. Det skulle bli lättare att byta jobb helt enkelt. Det är lätt att med facit i hand döma ut den väg som den nederländska fackföreningsrörelsen slog in på. Självkritiken är slående, man var naiva och underskattade krafterna som släpptes lösa. Alla fördelar som man fick i förhandlingarna blev [10]

11 snabbt till intet. Flexibilteten har vuxit snabbt, det är inte konstigt eftersom den främjas, inte minst ekonomiskt. Idag har flexibiliteten utvecklats till hyperflexibilitet. Siffrorna talar ett tydligt språk arbetsmarknadens uppdelning talar sitt tydliga språk: 10 % är bemanningsanställda, 10 % är egenföretagare (fskattesedel) och resterande 80 % har någon form av kontrakt. Av de kontrakterade är en tredjedel visstidsanställda och två tredjedelar tillsvidareanställda. Det ser olika ut i olika sektorer, till exempel är nolltimmeskontrakt mycket vanliga inom handeln (ungefär 40 % av de butiksanställda under 23 år har ett nolltimmeskontrakt) men är inte ens tillåtna inom den bättre organiserade byggsektorn. Det finns som sagt ekonomiska incitament för arbetsgivarna att öka flexibiliteten. Drivkraften har blivit större allt eftersom mer och mer av det ekonomiska ansvaret har flyttats från det gemensamma till den enskilde arbetsgivaren. Det har gått så långt att man nu talar om att skillnaderna gått för långt. Det finns flera exempel på den ekonomiska fördelen med att ha en flexibel arbetskraft över fastanställda vid uppsägning betalar arbetsgivaren arbetslöshetsersättningen för det tillsvidareanställda, men när ett visstidskontrakt upphör så slutar ansvaret tvärt; när en tillsvidareanställd blir sjuk skall arbetsgivaren betala 170 % av lönen i sjukersättning fördelat över två år samt ta ett aktivt ansvar för rehabilitering, men när ett kontrakt tar slut faller arbetstagaren mellan stolarna. Detta är bara två av många exempel på de direkta ekonomiska fördelarna med flexibilitet och otrygghet. Varningsklockorna bör ringa för oss, vi har en regering som aktivt söker minska det gemensamma ansvaret och istället lämpa över det på arbetsmarknadens parter. Diskussionerna som har uppstått i Nederländerna i flexibilitetens kölvatten är bekanta för också generationskrig där äldre har jobben och tryggheten (jämför med statsminister Reinfeldts uttalande om etniska svenskar mitt i livet ) och slår ut de unga; utanförskap och innanförskap; vi och de andra. Överallt sår man splittring. Flexibiliteten agerar också sänke och drar ner alla andras villkor, den utgör ett tyst hot om jobben och tvingar fram nya eftergifter som i sin tur leder till en än svagare ställning. Den är smittsam som inget annat. Vi hörde berättelser om arbetsgivare som öppet hotade sin personal i byggbranschen gå med på försämringar annars sparkar jag er alla och tar in egenföretagare istället. Men pendeln tycks ha svängt, nu talar politikerna om att reglera flexibiliteten för att jämna skillnaderna mellan olika anställningsformer och på så vis minska de ekonomiska drivkrafterna att gå från trygghet till otrygghet. På grund av fackföreningsrörelsens svaga ställning krävs det politiska åtgärder för att styra upp situationen. Flexibiliteten har gått för långt hörde vi gång på gång. [11]

12 Nere för räkning men inte uträknad kan den nederländska fackföreningsrörelsen resa sig igen? Fackföreningsrörelsen i Nederländerna är nere för räkning. Man är tillbakapressade och har under alltför lång tid enbart hållit emot mot försämringar. Ställningstaganden och prioriteringar reflekterar den åldrande medlemskårens intressen men inte nödvändigtvis arbetsmarknaden i övrigt. Den har under en lång tid gått i otakt med de yngre generationerna. Nu närmar man sig en brytpunkt, om man inte lyckas värva nya medlemmar så riskerar förbunden att mer eller mindre kollapsa när stora medlemsgrupper går i pension under den kommande tioårsperioden. Är det försent? Inom rörelsen tror man inte det. Svårigheterna att rekrytera nya medlemmarna handlar dels om arbetsmarknadens strukturella utveckling men också interna problem och val. Under en allt för lång tid har man till exempel valt bort bildningsarbetet något som man försöker återuppta med en ambitiös kampanj med skolinformation. Ett annat problem som man identifierat är att många fackförbund är för långt bort från den enskilde medlemmen. Delaktigheten och inflytandet är lågt, avstånden internt upplevs stora. Genom omorganiseringen av förbunden och centralorganisationen hoppas man vitalisera fackföreningsrörelsen igen. Om man lyckas med sina ambitioner att skapa en ny facklig gräsrotsrörelse, som sätter medlemmen och den fackliga kampen i centrum, kan framtiden snabbt förbättras. Fackföringarna behöver flytta ut på golvet igen och bli närvarande i medlemmarnas och arbetstagarnas vardag för att binda dem samman i gemensam kamp. Samma behov ser vi Sverige och många förbund fokuserar just på basorganisering för att nå svårorganiserade grupper och branscher. I skillnaderna kan vi se likheterna som påminner oss om hur fort det kan gå, hur djupt fallet kan bli och hur svårt det är att resa sig när motgångarna börjar staplas på varandra. Vi bad dem om råd, om det fanns något som vi borde göra för att inte hamna i den situation som den nederländska rörelsen. Samma svar upprepades varje gång vi ställde frågan, svaret förpliktar och kräver av oss: Ta kampen mot flexibilteten och de otrygga jobben! [12]

13 Bilaga ett reseschema Söndag: Måndag: Tisdag: Onsdag: Torsdag: Fredag: Lördag: 06:20 Avresa Landvetter 07:50 Ankomst Shiphol 14:00 Incheckning, Hotel Inner 16:00-19:00 Planering och förberedelser 11:00-13:30 Socialistiska partiet, Amersfoort 17:00-18:30 Reflektioner 10:00-11:00 Anne Frank Museum 14:00-16:00 Arbetsplatsbesök hos polismyndigheten för centrala Amsterdam 17:00-18:30 Reflektioner 12:00-13:00 FNV Jong 13:00-13:30 Lunch med FNV Jong 14:00-15:30 PvdA 16:30-17:30 Kulturinslag: Guidad tur med kanalbåt 20:00-21:30 Reflektion 10:00-11:00 International institute of social history, guidad rundvandring 14:30-16:00 Tuur Elzinga, FNV/SP 17:00-18:30 Reflektion 10:00-12:00 FNV Bouw 12:00-13:00 Lunch med FNV Bouw 13:00-14:30 FNV Mondiaal 15:00-17:00 Efterhäng med FNV Bouw 11:00 Utcheckning, Hotel Inner 14:00-15:00 Reflektion 15:35 Avresa, Shiphol 17:05 Ankomst, Landvetter [13]

14 Bilaga två - Besök/Intervjuer Hans van Heijningen, partisekreterare, Socialistische Partij, SP (systerparti till Vänsterpartiet) Frank Johan Hoogendam, assistent till Hans van Heijningen, SP. Herman Beekers, webansvarig, SP. Lesley Arp, ROOD (SP:s ungdomsorganisation). Anne Franks museum Snouckaertlaan 70, Amersfoort , 11:00-13:30 Prinsengracht , Amsterdam , 10:00-11:00. Huub Vogel, Polisen Amsterdam Wijkteam, Beursstraat 33, Amsterdam, , 14:00-16:00 (polismyndigheten i Red light district). Bernard Koekoek, vice ordförande, FNV Jong (den fackliga centralorganisations ungdomsorganisation). Monica Bota, lobbyingansvarig, FNV Jong, Naritaweg 10, Amsterdam, , 12:00-13:30 Tim Fonck, tjänsteman på Partij van de Arbeids (PvdA) internationella avdelning. (systerparti till Socialdemokraterna) Herengracht 54, Amsterdam, , 14:00-15:30. Aukje Lettinga, International Institute of Social History (internationellt arkiv för arbetarrörelsen). Cruquiusweg 31, Amsterdam, , 10:00-11:00. Tuur Elzinga, ledamot av parlamentets första kammare, Senaten, för SP och ombudsman på FNV Vakcentral. Naritaweg 10, Amsterdam, , 14:30-16:00 Eric Jan Leeuw, ombudsman och ansvarig för internationella frågor, FNV Bouw (Byggnads) Katja Ünlütürk, ombudsman, FNV Bouw FNV Mondiaal (motsvarar LO- TCO Biståndsnämnd) Naritaweg 10, Amsterdam, , 10:00-15:00. [14]

SEKO Bring Citymail Tillsammans

SEKO Bring Citymail Tillsammans Oktober 2012 Tillsammans Möte på Socialdepartementet. Den 22 augusti blev SEKOs skyddsorganisationer i utdelningsfrågor inbjudna till socialdepartementet tack vare de ca 6 200 namnunderskrifter som ni,

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik!

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! För mer information gå in på: www.lo.se/stockholmsmodellen Facket ska jobba för att individen får mer inflytande. Man 38 år, Byggnads Sluta jaga sjuka.

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

BYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011

BYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011 BYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011 BYGG KOMMUNISTEN Byggkommunisten utges av byggnadsarbetare som är medlemmar i Sveriges Kommunistiska Parti, där vi vill

Läs mer

Nytt läge i väljaropinionen

Nytt läge i väljaropinionen Nytt läge i väljaropinionen 3 juli 2012 Arne Modig Sida 2 Opinionsutvecklingen 2011-2012 Stödet för partierna Betyg på regeringen och oppositionen Framtidsförväntningar på partierna Kommer regeringen klara

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Motionerna B24 1:a att-satsen och B28 vill stärka den fackligpolitiska samverkan. Motion B30 vill att IF Metall

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet Facklig introduktion du, facket och kollektivavtalet Landsorganisationen i Sverige 2010 Illustrationer: Pontus Fürst, Pipistrello AB Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet,

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

Unga röster om facket. Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor

Unga röster om facket. Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor Unga röster om facket Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor Lars Wennberg, Öhrlings PricewaterhouseCoopers och Lars Ericson, Swedbank September 2009 Innehåll INNEHÅLL...

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Varför har kvinnor lägre lön än män?

Varför har kvinnor lägre lön än män? februari 2012 Varför har kvinnor lägre lön än män? En rapport om strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Varför har kvinnor lägre lön än män? Lönerna är lägre i sektorer

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Både mammor och pappor är föräldrar

Både mammor och pappor är föräldrar Både mammor och pappor är föräldrar Foto: Scanpix Föräldraförsäkringen Frågan om föräldraförsäkringen engagerar många. Föräldraförsäkringen finns till för att barnen ska få en trygg start i livet och kunna

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

Synen på fackets roll

Synen på fackets roll Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò

Läs mer

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar

Läs mer

kort om Rapport 5 av 7 2007 Kort om: RappoRt 5 av 7 2007 Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten

kort om Rapport 5 av 7 2007 Kort om: RappoRt 5 av 7 2007 Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten Kort om: kort om Rapport av 7 7 RappoRt av 7 7 En sammanfattning av den femte rapporten De vanligaste skälen för unga arbetare att inte vara med i facket är medlemsavgiftens storlek, att man har tillfällig

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Ett år med Handels. Handels Direkt. Vår verksamhet under ett år. Vivarakanjättestolta! Handels verksamhetsberättelse 2012. Ett växande år.

Ett år med Handels. Handels Direkt. Vår verksamhet under ett år. Vivarakanjättestolta! Handels verksamhetsberättelse 2012. Ett växande år. året då växte 4 000 startade. när växte så växer? och står bakom Vivarakanjättestolta! bli? cirka 200 000 Vad har fått är den få kontakt med Vad har blivit bra för våra Hos får du personlig rådgivning

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Tco är en unik organisation. Utanför de nordiska länderna finns

Tco är en unik organisation. Utanför de nordiska länderna finns Förord Tco är en unik organisation. Utanför de nordiska länderna finns ingen motsvarighet någon annanstans. Hur kan det komma sig att denna udda fackliga företeelse växte sig stark? Varför blev organisationsgraden

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Väljaropinion i samarbete med Metro December 2011

Väljaropinion i samarbete med Metro December 2011 Väljaropinion i samarbete med Metro December 2011 Moderat dominans I skuggan av S-krisen så dominerar Moderaterna decembermätningen med 34,3 procent. Socialdemokraterna sjunker något till 24,1 procent,

Läs mer

Jämställdhet nu! dalarnas län 1

Jämställdhet nu! dalarnas län 1 Jämställdhet nu! dalarnas län 1 jämställdhet 3 Jämställdhet på riktigt Sverige är inte jämställt. Kvinnor arbetar lika mycket som män, men får inte lika mycket betalt. Ofta är arbetsvillkoren sämre i de

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

ETT JÄMSTÄLLT SKÅNE ÄR MÖJLIGT

ETT JÄMSTÄLLT SKÅNE ÄR MÖJLIGT ETT JÄMSTÄLLT SKÅNE ÄR MÖJLIGT S-KVINNOR I SKÅNE 2014 1 Tillsammans kan vi skapa en bättre framtid. Den viktigaste lärdomen av socialdemokratins historia är just denna: samhället går att förändra Med dessa

Läs mer

Språngbräda eller återvändsgränd? Struktur och utveckling av de atypiska anställningsformerna. Johan Kreicbergs September 2011

Språngbräda eller återvändsgränd? Struktur och utveckling av de atypiska anställningsformerna. Johan Kreicbergs September 2011 Språngbräda eller återvändsgränd? Struktur och utveckling av de atypiska anställningsformerna Johan Kreicbergs September 2011 Förord 1 Förord Jobben är ständigt i fokus i den politiska debatten i Sverige.

Läs mer

Så går det i riksdagsvalet!

Så går det i riksdagsvalet! Så går det i riksdagsvalet! 25 mars 2010 Arne Modig David Ahlin Hur har väljaropinionen utvecklats sedan valet 2006? Sida 3 Hur ser styrkeförhållandet ut mellan Moderaterna och Socialdemokraterna? Sida

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda.

Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda. Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda. Är det här ok? - en rapport om de visstids- och timanställdas verklighet av Annakarin Wall, Kommunal 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Skåneopinion i samarbete med Sydsvenskan Oktober 2011

Skåneopinion i samarbete med Sydsvenskan Oktober 2011 Skåneopinion i samarbete med Sydsvenskan Oktober 2011 Miljöpartiet dubblat på ett år Det är tufft för Socialdemokraterna i hela landet och Skåne är inget undantag. Både riksdagsvalet och regionvalet sjunker

Läs mer

SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program

SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program Arbetet är en av grundstenarna i byggandet av det jämlika samhället. Arbetet skapar självständighet och frihet samt formar oss som individer. Men arbetet är

Läs mer

Väljaropinion i samarbete med Metro April 2012

Väljaropinion i samarbete med Metro April 2012 Väljaropinion i samarbete med Metro April Löfven går hem, men inte Lööf Socialdemokraterna kan andas ut opinionen går åt deras håll igen. Dock ska man minnas att nu, så här i halvtid i en mandatperiod,

Läs mer

SEKO Bring Citymail Tillsammans

SEKO Bring Citymail Tillsammans September 2012 Information från sektionerna SEKO Bring Citymail Tillsammans 30 mil gratisbuffé Så var det dags för den 4 och sista deltävlingen i En svensk klassiker. Jag har ju sedan tidigare klarat Vansbrosimningen,

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

SEMESTERTIDER. Olof Röhlander i samarbete med Johny Alm

SEMESTERTIDER. Olof Röhlander i samarbete med Johny Alm SEMESTERTIDER Olof Röhlander i samarbete med Johny Alm Den blomstertid nu kommer.. underbara rader som sjungs över hela landet inom kort, rekreation och semester står för dörren! Hur är det i dessa tider

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 "8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5 " 1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 "8 4#/=7&>#&(

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5  1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 8 4#/=7&>#&( 2 #$%) * +#,-./ 0 1 1 2 ##/ 3 +.4/,-4/4 56 #.#7)##/ 56 1 1 1 81 9 #// 5: ##.-/+/ 5 1 8;89 ;/###. 5* ##$%+/#.# 50 7-./#..# 5 8 4#/=7># >=?@- @ A.>++,->7-%/A %=6- A8#$%>#....A 1 /=*?- 5? A#.>#>#,#A =/B06-5@

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

NR Fråga Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet de gröna

NR Fråga Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet de gröna Fördelning av antal mandat i kommunfullmäktige efter valet 2010. Kommun Kommun M C FP KD S V MP SD Övriga Summa Jokkmokk 1 1 2 15 4 3 5 31 Jokkmokk Framtid i Jokkmokks kommun (3), Samernas Väl (2) Har

Läs mer

NR Fråga Socialdemokraterna Folkpartiet

NR Fråga Socialdemokraterna Folkpartiet Fördelning av antal mandat i kommunfullmäktige efter valet 2010. Kommun Kommun M C FP KD S V MP SD Övriga Summa Kalix 6 3 1 20 2 7 2 41 Kalix Kalixpartiet (2) Dessa har valt att inte svara: Moderaterna,

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

FACKLIG UTBILDNING (FU)

FACKLIG UTBILDNING (FU) FACKLIG UTBILDNING (FU) Motionerna FU 1 FU 7 MOTION FU 1 Byggnads GävleDala Det blir svårare få ungdomar intressera sig för fackliga frågor. Detta beror oftast på okunskap om vad en fackförening är och

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Samordna avtalsförhandlingar

Samordna avtalsförhandlingar Avtalsförhandlingar och dialog mellan arbetsmarknadens parter inom offentliga tjänster EPSU:s 4:e avtalskonferens Samordna avtalsförhandlingar En översikt av EPSU:s nuvarande avtalspolitik och förslag

Läs mer

Tankar och reflektion från medlemmar vid Årsmötetsdagen 28/2 Sunderby Folkhögskola. Viktigaste frågan är jobben, eller rättare sagt bristen på jobb.

Tankar och reflektion från medlemmar vid Årsmötetsdagen 28/2 Sunderby Folkhögskola. Viktigaste frågan är jobben, eller rättare sagt bristen på jobb. 1(9) Tankar och reflektion från medlemmar vid Årsmötetsdagen 28/2 Sunderby Folkhögskola. Viktigaste frågan är jobben, eller rättare sagt bristen på jobb. 75-dagars regel, A-kasse indragning från dag 76.

Läs mer

Hotet mot den svenska modellen

Hotet mot den svenska modellen Hotet mot den svenska modellen En rapport om alternativen i svensk politik. Fler människor i arbete eller 90 000 fler öppet arbetslösa? SOCIALDEMOKRATERNA www.socialdemokraterna.se 1. Ett rött eller blått

Läs mer

En föräldraförsäkring i tre lika delar

En föräldraförsäkring i tre lika delar 2015 Thomas Ljunglöf En föräldraförsäkring i tre lika delar En föräldraförsäkring i tre lika delar Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften, men ange källa Josefin Edström och Saco 2015 www.saco.se En

Läs mer

SEKO Bring Citymail Tillsammans

SEKO Bring Citymail Tillsammans November 2012 Information från sektionerna SEKO Bring Citymail Tillsammans Statens hjälp behövs för att stärka de anställdas position på arbetsmarknaden I alla samhällen fördelas makten mellan stat, arbete

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Lönesänkarpartiet moderaterna

Lönesänkarpartiet moderaterna Lönesänkarpartiet moderaterna En granskning av moderaternas politik för otrygga jobb -Byggnads agerande är en skamfläck för hela LO. Här har ett skolbygge upphandlats enligt alla konstens regler. Fredrik

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet 2 Röster om facket och jobbet Rapport 2 av 5 2011 Det fackliga medlemskapet Medlemskapets värde Skäl att inte vara medlem i facket Orsak till att lämna facket Kan tänka sig bli medlem Avgörande skäl att

Läs mer

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM)

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) Motionerna KSM 1 KSM 7 MOTION KSM 1 Byggnads Väst Lägg ut små adds (Reklam) på ungdomshemsidor, vi i Byggnads vill ha mer medlemar och de är väldig brist på unga medlemmar,

Läs mer

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Nu kräver vi förändring 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Svenska kollektivavtal ska gälla på alla arbetsplatser i Sverige. Jorge Nunez, metallarbetare, Ludvika När politikerna

Läs mer

Väljaropinion i samarbete med Metro November 2011

Väljaropinion i samarbete med Metro November 2011 Väljaropinion i samarbete med Metro November 2011 Socialdemokraternas tullar på trogna Det är den lägsta noteringen någonsin för Socialdemokraterna. De har tappat var sjätte väljare på en månad maken till

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Attityder lön YouGov Opinion Malmö April 2012

Attityder lön YouGov Opinion Malmö April 2012 Attityder lön YouGov Opinion Malmö April 2012 Om mäns och kvinnors löneattityd Kvinnor väljer oftare än män att jämföra sig med en lägre snittlön. Exempelvis så i en yrkesgrupp där män har 2000 kronor

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda

Läs mer

Mars 2010. Bemanningsföretagen behövs

Mars 2010. Bemanningsföretagen behövs Mars 2010 Bemanningsföretagen behövs Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Majoriteten unga positiva till bemanningsföretag... 6 Många anser att bemanningsföretag förbättrar

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa. Mål för 2013

Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa. Mål för 2013 Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa Mål för 2013 1(5) Sveriges Farmacevtförbunds främsta uppgift är att utveckla och marknadsföra farmacevternas, apotekares

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning 25 januari 2007 a06-2406 YT/gih Näringsdepartementet Jakobsgatan 26 103 33 Stockholm Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning Svenska Kommunalarbetareförbundet har givits möjlighet

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

36 beslut som har gjort Sverige kallare

36 beslut som har gjort Sverige kallare 36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var

Läs mer

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning Novus Opinion Unga på arbetsmarknaden om lönebildning 28 maj 2009 David Ahlin Undersökning bland unga på arbetsmarknaden och bland arbetsmarknadens parter Undersökningen har genomförts av Novus Opinion

Läs mer

Männens jobb sätts före kvinnornas

Männens jobb sätts före kvinnornas Männens jobb sätts före kvinnornas - En granskning av Socialdemokraternas förslag om försämrat RUT-avdrag Mars 2014 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Innehåll 1. Inledning... 3 2. HUS-avdragen...

Läs mer

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb.

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. 1. Att befästa och stärka S förtroende vad gäller jobbpolitiken. 2. Att stärka S förtroende vad gäller

Läs mer

Förbundsstadgar och föreningsstadgar angående medlemskap.

Förbundsstadgar och föreningsstadgar angående medlemskap. MOTION 23 Förbundsstadgar och föreningsstadgar angående medlemskap. Inlämnad av: Patrick Nyfors Förening: Ledarna inom Energi & Teknik Då problematik har uppstått kring rekrytering till dagens Ledarförbund

Läs mer

Att vara anställd i Vi Unga. - en guide till personalen

Att vara anställd i Vi Unga. - en guide till personalen Att vara anställd i Vi Unga - en guide till personalen Fastställd av förbundsstyrelsen den 1 juni 2008 Innehållsförteckning ROLLEN SOM PERSONAL I VI UNGA... 3 ANSTÄLLNINGSAVTAL... 4 LAGAR OCH FÖRSÄKRINGAR...

Läs mer

Arbetstider år 2009. Heltids- och deltidsarbete, vanligen arbetad tid och arbetstidens förläggning efter klass och kön år 1990 2009

Arbetstider år 2009. Heltids- och deltidsarbete, vanligen arbetad tid och arbetstidens förläggning efter klass och kön år 1990 2009 FAKTAMATERIAL/STATISTIK Arbetstider år 9 Heltids- och deltidsarbete, vanligen arbetad tid och arbetstidens förläggning efter klass och kön år 199 9 Författare Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll =

Läs mer