Geoenergi i fjällen - det självklara valet

Transkript

1 nr 3/2009 En tidning från Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation om vatten, värme och kyla Geoenergi i fjällen - det självklara valet Räkna rätt med ROT-avdraget Arlanda flygplats sparar miljoner och skonar miljön

2 IPM Ulricehamn. I våra Academy-utbildningar får du som är yrkesverksam inom VVS och infrastruktur såväl praktiska tips som kunskap om hur regelverken och förordningarna runtomkring fungerar. Just nu tar vi emot anmälningar till kurserna Enskilt avlopp, Markavlopp och Kabelskydd. För mer information och anmälan, gå in på Uponor.se och klicka på Uponor Academy. Uponor är en internationellt ledande leverantör av system för VVS och infrastruktur. Koncernen har verksamhet i över 100 länder.

3 I n n e h å l l UTGES AV: Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation ADRESS: Box Höör TELEFON: TELEFAX: E-POST: redaktion@geotec.se WEBBPLATS: REDAKTION: Henryk Rozenberg, redaktör Johan Barth Tina Sjögren ANSVARIG UTGIVARE: Johan Barth LAYOUT: Henryk Rozenberg ANNONSER: Original (ev.logotype) skall vara redaktionen tillhanda senast 4 veckor före utgivningsdag. Annonspriser (4-färg): 1/1-sida: kr 1/2-sida: 8000 kr 1/4-sida: 4800 kr Moms tillkommer. RABATTER: 2 införanden: 10% 4 införanden: 20% ARTIKLAR: Manus skall vara redaktionen tillhanda senast 4 veckor före utgivningsdag. Skriv namn, adress och telefonnummer på varje manus. För signerade artiklar svarar författarna. BORRSVÄNGEN utkommer med 4 nummer per år. UPPLAGA: 5500 ex. NÄSTA NUMMER: Vecka 52/2009 ISSN Geologi och djupgas i Mora Årets sommarmöte blev något försenat och inföll i september - geologi kring Siljansringen och gasfyndigheter stod på programmet. 12 och Arlanda flygplats sparar miljoner! Världens största akviferlager levererar energi till Arlanda flygplats. Flygplatsen sparar miljontals kronor varje år och miljön mår bättre. 20 Räkna rätt med ROT-avdraget! ROT-avdraget må vara enkelt att räkna ut, men både konsumenter och lokala skattemyndigheter tycks har lite svårt att få grepp om det. 26 Ambitiösa och intresserade Brunnsborrarkursen är igång och lärarna är nöjda med årets motiverade brunnsborraradepter. Fasta avdelningar sid 5. Ledaren För att bedriva effektivt informationsarbete krävs det styrka - både ekonomisk, kvalitativ och kvantitativ. Geotec står för det, men vi behöver fler till kåren, säger Geotecs vd Johan Barth. sid 6-9. I korthet Pris för idén om regn som energikälla Sanering av förorenad mark SGU:s ansvar Leverantörer av minireningsverk har organiserat sig sid Brunnsforum Strypning av vattenflödet kan minska sandmängden Kan foderröret verkligen vara för smalt? Något mindre värmepump duger Skiffern svärtar ditt vatten Svårt få upp fastklämd ejektor Låt borraren föreslå åtgärd! sid 36. Geotecs medlemsföretag omslagsfoto: Ramundberget / Göran Assner 10 Ekonom förstärker Geotecs kontor Johan Larsson, ekonom med erfarenhet från både bank borrningsföretag, är Geotecs nyanställde administratör. 14 Falska pirayor och hammare för höga tryck fanns att beskåda på årets upplaga av Brunnsborrardagen som Avanti anordnat för elfte gången. Årets vandringspris gick till Johan Barth, Geotecs VD. 24 Geoenergi - det självklara valet Fjällvärldens snyggaste (!) lunchställe ligger på 1000 meters höjd - restaurang Tusen har valt geoenergi för att klara värme- och varmvattenbehovet. Och Jämtborr AB har borrat! 30 50% 3

4 XRYS Ny kompressor 35 bar med elektroniskt reglersystem Nya XRYS 577 gör produktionen mer kostnadseffektiv. DrillAirExpert TM gör borrningen 4% mer energisnål samtidigt som du kan borra djupare, bredare och snabbare. DrillAir TM -serien är konstruerad för högsta kapacitet och arbetstryck. Tester som har gjorts i Sverige under extrema förhållanden har visat på överlägsen borrsjunkning. Nya DrillAirXpert är det första steglösa reglersystemet som ger användaren möjlighet att enkelt själv ställa in tryck Kapacitet Arbetstryck 35 bar: m 3 /min och flöde elektroniskt. Varje värde kan ställas mellan 22 bar/ 673 l/s och 35 bar/570 l/s. Det elektroniska reglersystemet har flera fördelar gentemot det pneumatiska. Med DrillAirXpert spar du ex. upp till 4% energi samt undviker frysningar. Med globala övervakningssystemet Cosmos TM kan du följa kompressorn i realtid via mobiltelefon som SMS, internet eller e-post. Du ser bl a kompressorns driftdata, service och geografiskt läge. Cover Care TM i kombination med våra olika serviceprogram och Oiltronix TM ger förlängd garanti upp till 5 år. Kontakta oss för mer information: Kent Aidesjö, Västra Sverige, tel Ted Westman, Östra Sverige, tel

5 L e d a r e n Titta inte på Johan Barth VD, Geotec bara! Det har tagit fart! Marknaden. När jag ringer runt till medlemmarna har man knappt tid att svara. Det känns betryggande skönt. Det var en liten dykning för knappt ett år sedan, men vi har hela tiden haft en god tilltro till vår bransch. Och nog har ROT-avdragen hjälpt till en hel del. Ja, med ROT-avdraget lyckades Geotec få Skatteverkets acceptans för medlemmarnas önskemål beträffande maskinkostnaden med en fast summa per borrad meter. När jag frågar medlemmarna tycker de flesta att det fungerar bra, även om det kan verka vara lite knepigt ibland. Den modellen fungerar för det mesta, men det kan givetvis förekomma de gånger som det inte går. Där måste den enskilda entreprenören kunna visa på ett riktigt underlag för sina beräkningar. Men som alltid gäller att det endast är arbetet på den aktuella fastigheten som gäller och att allt material avräknas. Där finns inga undantag! Det är inte lätt, men med ett par års envishet har vi lyckats få in begreppet geoenergi på agendan och vi har för avsikt att fortsätta. Fortsätta med att bedriva en lobbyverksamhet, fortsätta att skapa opinion genom artiklar och annonser och att ge ut tidningar, fortsätta att träffa politiker och myndighetsföreträdare för att informera - inte smutskasta andra energislag - om geoenergi och fortsätta att bedriva ett öppet, nyanserat och informativt arbete genom alla föreläsningar som vi håller. Det är framgångsrikt. Det märks! Men för att kunna göra det så behövs det styrka. Både ekonomisk, kvalitativ och kvantitativ. Geotec står för det, men vi behöver fler till kåren. Så känner Du som borrentreprenör att Du inte vill stå utanför och titta på längre, skicka in Din ansökan tillsammans med en kopia på Ditt certifikat och det senaste bokslutet. Du kommer inte att ångra Dig! Med vänlig hälsning Johan Barth Det händer mycket i omvärlden som påverkar vår bransch. Mycket som den vanlige entreprenören inte märker. Bland annat det som politiker och myndigheter beslutar om, det som stora företag med enorma ekonomiska intressen lyckas påverka beslutsfattare i frågor som är mer gynnsamma för företagen än för medborgarna och miljön. Där har Geotec en roll att spela. 5

6 I kor thet Årets glada pristagare - vinnaren Ceren Burçak Dag (Turkiet) flankeras Emily Elhacham från Israel och Mary Yiyue Zhao från Kanada. Foto: Stockholm International Water Institute (SIWI). This year s winner had a spark of genius... Jag hoppas att mitt arbete ska komma till nytta i utvecklingen av nästa generations energipaneler där sol, vind och regn utnyttjas parallellt. Högteknologisk tänkande Pris för idéen om regn som energikälla Ungdomar från ett 30-tal länder var på plats i Victoriasalen på Stockholmsmässan när årets Stockholm Junior Water Prize 2009 nyligen delades ut. Vatten, världens viktigaste resurs, engagerar unga människor i hela världen. Ungdomar från ett 30-tal länder var på plats i Victoriasalen på Stockholmsmässan när årets Stockholm Junior Water Prize 2009 nyligen delades ut. Årets vinnare heter Ceren Burçak Dag. Juryn anser att hennes projekt om att utvinna energi ur regn bottnar i en genialisk idé. Vatten som piezoelektrisk energikälla Ceren är 18 år gammal och kommer från Turkiet. I sitt arbete visar hon hur vidareutveckling av regnenergiteknik kan användas för koldioxidbesparande energiutvinning. Efter prisceremonin förklarade Ceren Burçac Dag sina förhoppningar kring sitt vinnande projekt: Regn kan genom en piezoelektrisk effekt ge oss en ny energikälla. Tävlingens jury gav följande motivering till varför Ceren tilldelades årets pris: Många unga människor är bekymrade over klimatförändringar, men få är villiga att göra något för att hitta en lösning. Att minska koldioxidutsläppen genom utveckling av alternativa, miljövänliga, förnyelsebara energikällor är ett direkt svar på detta globala problem. Detta års vinnare har med en glimt av genialitet tagit fram en högteknologisk lösning som använder sig av PVDF (polyvinylidenfluoridmembran), ett intelligent material med piezoelektiska egenskaper, för att överföra rörelseenergin i regndroppar till elektrisk energi.. Juryn delade även ut två hedersomnämnanden. Dessa gick till Emily Elhacham, Israel, för hennes projekt om analys av vattenkvalité, samt till Mary Yiyue Zhao från Kanada för hennes projekt om att mildra torka på ett miljövänligt sätt. Läs Svensk Geoenergi! Har du läst Svensk Geoenergi - det nya magasinet om förnyelsebar energi? Nummer 2/2009 finns att läsa /ladda ner eller beställa på 6

7 I kor thet Kurs i bergvärme och bergkyla Energi- och Miljötekniska Föreningen anordnar i höst en tvådagarskurs om bergvärme och bergkyla. Denna tvådagarskurs fokuserar på bergets funktion och principer och riktar sig till konsulter, kommuntjänstemän, energirådgivare, brunnsborrare och alla andra som har intresse av baskunskaper om bergvärme/kyla. Fokus är på bergets funktion och principer. Installationsdelen i byggnaden berörs ej särskilt i denna kurs. Inga särskilda förkunskaper krävs. Kursens mål är att deltagarna efter avslutad kurs ska: Ha kännedom om grundläggande principer för berglager, olika utformningar av bergvärmekollektorer och systemtillämpningar samt olika dimensioneringsverktyg Ha erfarenhet av systemens känslighet för olika parametrar. Ha erfarenhet av design av system för värmeuttag med värmepump, system med direktkylning och balanserat system med både värme och kyla. Kursdatum: november 2009 Plats: Informator, Karlavägen 108, Stockholm Kursledare: Bo Nordell och Göran Hellström Kostnad: medlemmar i Energi- och Miljötekniska Föreningen betalar 7400 kr exkl. moms, övriga 7900 kr exkl. moms. Sanering av förorenad mark SGU:s ansvar Regeringen vill ge SGU utökat ansvar för sanering av förorenad mark. Förslaget ingår i propositionen Miljöbalkens försäkringar och avhjälpande av förorenade områden m.m. (2008/09:217) som i sin helhet föreslår genomgripande förändringar för att förbättra och effektivisera statens arbete med förorenad mark. Målet med propositionen är att skapa en tydlig och effektiv organisation, med långsiktig kunskapsuppbyggnad för statens arbete med förorenad mark. Idag är det i de flesta fall kommunerna som är huvudmän för de saneringsprojekt som får statliga bidrag. Kommunerna måste dock själva finansiera saneringen med 10 procent vilket kan bli mycket kostsamt, och de saknar ofta erfarenhet eftersom de för det mesta bara har något enstaka område att ta hand om. I propositionen är tanken att statligt finansierad sanering ska baseras på miljömässiga behov som inte får vara beroende av enskilda kommuners möjlighet att delfinansiera saneringsprojekt. Som ett led i detta anser regeringen att SGU via länsstyrelserna ska kunna söka bidrag som operativ huvudman för sådana projekt där kommunen inte kan eller vill vara huvudman. Det finns också statligt förorenade områden där den myndighet som orsakat föroreningen inte finns kvar, eller finns kvar men inte har möjlighet att driva ett efterbehandlingsprojekt, och staten är ansvarig för avhjälpande. I sådana fall vill regeringen att SGU som ett myndighetsuppdrag ska kunna företräda staten som verksamhetsutövare. SGU har idag mycket stor erfarenhet av arbete med förorenad mark och har sedan början av 2000-talet varit samarbetspartner till Naturvårdsverket i arbetet med förorenade områden. Redan idag kartlägger SGU på regeringens uppdrag vilka förorenade objekt som staten har ett ansvar för som verksamhetsutövare enligt miljöbalken, där det saknas en myndighet som kan företräda staten. Sälj & köp... din begagnade utrustning via Geotecs webbplats För 400 kr syns din annons där i en hel månad! 7

8 Nemek 407RT KCR 8

9 I kor thet Leverantörer av minireningsverk har organiserat sig Sedan sommaren finns det i Sverige en ideell branschförening för leverantörer av EN-certifierade minireningsverk. Än länge har föreningen endast nio medlemmar men man vill gärna få med alla svenska leverantörer av minireningsverk. I samband med att Naturvårdsverket 2006 fastlade de ny allmänna råden om enskilda avlopp, i Sverige, har antalet tekniska lösningar för att rena avloppsvatten ökat på den svenska marknaden. I ett första steg för att kvalitetssäkra dessa tekniska lösningar har MRV grundats för att som branschorganisation verka för att oberoende utvärderade, högkvalitetsprodukter i form av minireningsverk når den svenska marknaden. MRV är en oberoende branschorganisation för godkända, EN certifierade, minireningsverk i Sverige och en officiell informationskanal för minireningsverk, till allmänheten, myndigheter, organisationer och beslutspåverkare i Sverige. MRV strävar efter att samtliga av landets leverantörer av minireningsverk blir medlemmar. Föreningen avser samarbeta med myndigheter och institutioner, tillhandahålla och sprida opartisk information, fungera som remissinstans, administrera branschstatistik samt främja samarbete med markentreprenörer. MRV vill arbeta aktivt för att öka takten i uppgraderandet av befintliga avlopp och verka för att provtagning och testning sker enligt vetenskapliga och standardiserade metoder. MRV består idag av följande medlemmar: AB Evergreen Solutions, AB IFO Vattenrening, Goodtech Environment Göteborg AB, Ifö EcoTrap, Klargester, KWH pipe Sverige AB, Sveaverken AB, Uponor Infrastruktur, Wavin. Aktuell information om MRV och kontaktuppgifter finns på föreningens nystartade webbplats NYHET! 9

10 G e o t e c ö t e t i M o r a Geotecs medlemmar betraktar geologiska fenomen vid Styggforsen. Den 3 5 september var det åter dags att samlas till årets upplaga av sommarmötet, som dock inföll något sent på sommaren. Denna gång var det ca 70-talet medlemmar som letade sig upp till Mora där Mora Brunnsborrning och Sören Boström var värd. Mötet startade med en busstur ner till Leksand där medlemmarna bordade den forna ångbåten M/S Gustav Wasa för en sightseeing med middag över sjön Siljan - slutdestinationen var Mora. Det var slående att så fort medlemmarna satte sig på bussen, steg stämningen direkt till toppen! Vilket gäng!! Kunskap intas bäst på morgonen Fredagsmorgonen inleddes med högsta vetenskap då geologen Göran Risberg, SGU, höll en mycket uppskattad föreläsning om jordens bildande i allmänhet och Siljanstrukturens bildande i synnerhet. Sören Boström förevisar augerborrning tillsammans med sina anställda 10

11 För att komma in på resultaten av meteoritnedslaget hade medlemmarna förmånen att därefter få lyssna på Sören Hedberg från IGRENE AB, som driver ett projekt - bland andra med Mora Brunnsborrning - där man från ca 500 m djupa brunnar extraherar naturgas. Förväntningarna på resultaten är stora! Populärvetenskaplig runda på Siljansringen Efter Sörens intressanta anförande bar det iväg med buss för att besöka Siljansringen. På en geologisk populärvetenskaplig exkursion med Göran Risberg som ledare hade medlemmarna möjligheten att få besöka en källa som var rester från en drygt hundra år gammal linstötborrning för oljeutvinning. Dessutom besökte man Styggforsen där vi tydligt fick se formationerna i berget som meteoritnedslaget en gång åstadkom. Bergarterna har förskjutits på olika sätt i Siljansringen vilket har gett den här trakten en utmanande geologi Gustav Wasa bordas av förväntansfulla gäster Geologi och djupgas i Mora att borra i. Det gick inte att låta bli att reflektera över hur mycket som naturen kan berätta för oss även efter många miljoner år. Regnet följde oss intensivt under dagen och när vi åt lunch på den vanligtvis vackra platsen Fryksås, som normalt erbjuder vidunderlig utsikt och pittoresk miljö, hoppades vi på att vädergudarna kunde ge sig åtminstone lite grann. Det finns alltid en poäng att avsluta med det man började med, och så även här. Exkursionsguiden tog oss åter in i Mora där vi fick bevittna när Sören Hedberg facklade gas från det 540 m djupa borrhål som Mora Brunnsborrning hade gjort. Mycket imponerande! Augerborrning demaskeras Brunnsborrare är normalt inte kända för att avslöja sina yrkeshemligheter, men Sören Boström lät medlemmarna ändå få bevittna hur Mora Brunnsborrning gör grunda borrhål i sedimentära avlagringar med hjälp av augerborrning det satte nog mer än en myra i huvudet på åskådarna. Nya hedersmedlemmar Kvällens middag avnjöts på Gesundaberget. Under middagen behängdes Geotecs nya hedersmedlemmar, Göran Andersson (fd Debe Pumpar) och Göran Risberg, SGU. Båda erhöll sitt hedersmedlemskap för insatser som de har gjort för medlemmarna och för branschen. Kvällens sång och musik stod lokala förmågor för vilka annars? Till Sören Boström och Mora Brunnsborrning riktas ett stort tack för denna gång och låt det inte dröja lika många år till nästa gång! text:johan Larsson foto: Johan Barth Stöd vårt klimatarbete. Köp Jubileumsfalken och ta del av fina erbjudanden! Pris 100 kronor. naturskyddsforeningen.se Läs mer om våra erbjudanden och samarbetspartners på 11

12 Ny t t ansik te på Geotec s kontor Ekonom förstärker Geotecs kontor Jag har en borrad brunn, men även kommunalt vatten, säger Johan Larsson. Och nej, ingen värmepumpanläggning än, utan fortfarande braskamin och direktverkande el. Man kan kanske säga att Johan Larsson, som återfinns på Geotecs branschkontor sedan den 1 september, inte riktigt stämmer in på bilden av en miljömedveten småhusägare. Men å andra sidan så har han noga undersökt det där med bergvärme och ekonomi och det blev ett nej. Vi är fyra i familjen, berättar Johan, min hustru och två barn. Vår totala elförbrukning ligger på ca kw per år och boytan är 140 kvm. Huset är från 70-talet och jag har precis blivit klar med alla mina ombyggnadsprojekt. Erfarenhet från bank och borrningsföretag Johan är gymnasieekonom som har haft, som han uttrycker det, turen att jobba upp mig i alla dessa år efter att ha gjort lumpen. Och det var för rätt många år sedan han är 42 år gammal. Min första anställning fick jag hos Föreningssparbanken (numera Swedbank). Där stannade jag i nästan sex år. Sedan blev det byggbranschen och en redovisningsbyrå. Innan jag kom till Geotec arbetade jag hos borrningsföretaget UDC i Höör i drygt 3 år. Tillvaron på ett borrningsföretag är alltså väl bekant för Johan. Han medger dock att arbeta för ett företag är inte samma som att sitta på ett branschkontor. Mjukstartar med borrarutbildningen Visst, men det blir intressant att ta sig an jobbet. Min uppgift till att börja med blir att avlasta Johan Barth (Geotecs VD) i det administrativa arbetet. I en mindre organisation handlar det ju också om att ge service till medlemmarna och stötta dem med den kunskap man själv har skaffat sig, fungera som en bollplank för dem, säger han. Mitt andra arbetsområde är att ta hand om allt det administrativa som berör årets borrarutbildning som startade i mitten av september. I övrigt tillhör Johan de som hellre håller flera bollar i luften än ägnar sig åt en sak i taget, vilket kan sägas båda gott för hans tillvaro på Geotecs branschkontor. Även hans ekonomiska färdigheter kommer att tas tillvara när branschkontoret skall hantera all bokföring i egen regi. Gärna en entrecote med rött vitt till... I det privata är han lyckligt gift sedan snart 20 år tillbaka ( med samma kvinna ) och båda två är ideellt engagerade i Missionskyrkan. Två barn kompletterar familjebilden. Larssons bor i Vinslöv (cirka 3 mil från Höör). Den riktiga resvägen till kontoret är dock betydligt längre med allmänna kommunikationsmedel blir den drygt 50 km lång. En äkta skåning Om Johan kan i övrigt sägas att han gärna väljer en entrecote och italienskt rött vin till försöker hinna med ett par teaterbesök per år hyr eller köper i efterhand den film han planerat att se på bio ( missar alltid ) inte idrottar ( det räcker att man donar i huset ), men skjutsar sina barn till fotboll och ridning varken har någon favoritmusik, sångare eller musikgrupp har Kullabygden och Österlen som sina svenska favoritplatser Nu återstår bara att önska Johan välkommen på branschkontoret medlemsföretagen uppmanas att hålla denne man väl sysselsatt. Henryk Rozenberg Årets Borrare 2010 Har du förslag på lämpliga kandidater till Årets Borrare 2010? Sänd i så fall ditt namnförslag med en kort motivering till Föreningen för Avancerad Borrning, e-post: info@fab.w.se 12

13 Fullservicegrossist - javisst! Borrad grundläggning är ett säkert kort Vi erbjuder allt du behöver för att komma ner igenom jordlagret såväl som ner i fastare formationer. Hela kedjan från kompressor, armatur, borrvagn, borrhammare med jordborrutrustning inklusive stålfoderrör (88,9-193,4 i lager), svetsutrustning, övergångar samt borrkronor och smörjoljor. Generatorer från Atlas Copco och Honda Power Equipment. Skulle sedan olyckan vara framme har vi allt inom fångstutrustning inkl. uthyrning från eget lager i Stockholm med utmärkta transportmöjligheter både i Sverige och övriga norden. Nyhet! Se vår nya hemsida Välkommen till Borrcenter! BORRCENTER AB Antennvägen Tyresö tel: fax: borrcenter@borrcenter.se Atlas Copco * Aquatec * Goulds * Lowara * Elga * Arfa Franklin Electric * Honda * Secoroc * ELBI * Genetec OK-Q8 * Slip-Naxos * Kemppi * Driconeq * Grundfos

14 Arlanda flygplats sparar miljoner med ett akviferlager Genom att hämta värme och kyla från Brunkebergsåsen kommer Arlanda flygplats tjäna miljontals kronor per år. Det ger en vinst för miljön också. Journalisten Kerstin Lundell har besökt Arlanda några veckor efter driftstarten det hela såg ut att fungera bra. Foto: Kerstin Lundell 14

15 Det här är mitt i värmeböljan under månadsskiftet mellan juni och juli, men det är svalt som alltid inne i Sky City på Arlanda flygplats. Här märks inte alls att Arlanda just tagit i drift ett alldeles nytt komfortsystem. Joakim Sporrong, som är driftansvarig för att Arlandas anläggningar, kan ta det lugnt idag och avsätta några timmar för att visa anläggningen. Det är inte första gången som en journalist intresserar sig för Arlandas nya akviferlager. Det var omskrivet långt innan det togs i drift, eftersom anläggningen ska leverera miljövänlig energi till Sveriges största flygplats. Dessutom är detta akviferlager världens största i sitt slag vid sidan av Oslos flygplats, Gardemoen. För Joakim Sporrong är det dock annat än världsrekord i energilagring som räknas. Han uppskattar att systemet är lätt att hantera Jag är väldigt nöjd med tekniken. Framför allt tycker jag det har varit otroligt få driftstörningar för att vara en nyligen idrifttagen anläggning, säger Joakim Sporrong. Kyla från åsens djup Källorna till systemet finns någon kilometer bort - inne i Brunkebergsåsen. Här finns elva stycken 24 meter djupa brunnar nerborrade i åsens blandning av sten, grus, sand. Brunnarnas diameter varierar mellan 273 mm och 406 mm. Vattnet från borrhålen passerar ett litet grått oansenligt hus intill vägen. Vi stannar till för att titta närmare på vattnet som kommer upp ur grundvattenmagasinet, det som kallas en akvifer. I vattenledningen, som den här varma dagen täcks av stora droppar av kondens, strömmar vatten upp ur åsen vatten med en temperatur på ca 7,7 grader. Det här är näst bästa brunnen och den kan ge 55 liter vatten per sekund, säger Joakim Sporrong. temperatur en varm dag som denna, när utetemperaturen klättrar upp emot 30 grader. Om några år ska all kyla komma härifrån. Anläggningen har bara varit i drift ett par veckor och levererar ännu inte full effekt. Tre av fem i drift En orsak till att anläggningen i inledningsskedet bara levererar 4 megawatt kyla mot de planerade åtta är att bara tre av de fem kylbrunnarna är i drift. Två fungerar inte som de ska för tillfället. Men även om alla fem brunnarna vore igång, så skulle systemet inte uppnå sin maximala effekt förrän det varit i drift ett antal vintrar. Vattnet som pumpas upp är nämligen inte så kallt som det kommer att bli efter att ha tagit emot några års vinterkyla. Under vintern körs anläggningen åt andra hållet man utvinner värme ur åsen och det nerkylda vattnet pumpas tillbaks till åsen. Man kan beskriva det som att Brunkebergsåsen funger som en avancerad termos, som kan hålla värme och kyla på samma gång. Tack vare en naturlig grundvattendelare i bergytans topografi, kan akviferen upprätthålla två zoner med olika temperaturer, till skill- nad från vanlig termos där allt inuti har samma temperatur. Detta gör det möjligt att lagra kyla från vintern och värme från sommaren. Allteftersom anläggningen används, polariseras åsens temperaturzoner - den kalla Då blir utbytet av kyla femtio gånger insatsen tillförd energi. zonen blir kallare och kallare med tiden medan den varma blir allt varmare vilket gör att lagrets effektivitet ökar. En bit bort, i anslutning till landningsbana tre, finns det varma området. Här finns de sex borrhålen som kommer att leverera värme i vinter, och som idag tar emot det uppvärmda vattnet från terminalen för vidare transport till ner i Brunkebergsåsen. Sjön kan hjälpa till Vintertid används åsens energi för att förvärma ventilationsluften in till flygplatsbyggnadernas värmesystem och för att hålla markytorna på och i anslutning till flygplanens uppställningsplatser varma och snöfria - cirka kvadratmeter markyta. Sammanlagt handlar det om ca en tredjedel av Arlandas värmebehov. Vid behov av extra värme eller kyla kan sjön som ligger alldeles intill flygplatsen hjälpa till också även om den inte är lika effektiv som energilager som akviferen är. Fortsättning på nästa sida Han tittar på mätaren vid pumpen och konstaterar att just nu ger den nästan 51 liter vatten per sekund, att jämföra med bästa brunnen som kan ge 60 liter vatten per sekund. Sammanlagt pumpas denna dag 140 liter kallt vatten per sekund upp ur åsens grundvattenskikt. Vattnet leds via tre kilometer långa rör till Arlandas kylanläggning. När kylan har tagits ut, pumpas uppvärmt vatten tillbaka till en annan del av lagret. Behaglig svalka dygnet runt Det var här de största problemen under installationen inträffade. Rören måste passera Halmsjön och det har inte varit helt enkelt att genomföra. Men nu är anläggningen igång i alla fall och vattnet som leds i de kraftiga svarta rören ska leverera hälften av den kyla som håller datorer, passagerare och lokaler för anställda vid behaglig Två nöjda herrar, Joakim Sporrong (Arlanda flygplats) och Peter Bäckström (Malmberg Water AB) visar gärna upp Arlandas energisystem. Foto: Kerstin Lundell 15

16 Med bred kunskap och ett helhetssortiment kan vi möta kundernas behov och önskemål. Värmdöpumpen är sedan 1960 talet ett grossistföretag med fullt sortiment för energiborrning, vattenborrning och vattenpumpar m.m. Vi samarbetar med branschens ledande leverantörer. Anders Persson tel: Anders Bjurling tel: Värmdöpumpen AB Box 2101, Skärholmen, Tel: , , Fax: Besöksadress: Bredängsvägen 235, Skärholmen. För att säkerställa vattnets kvalité krävs regelbundna kontroller. Brukligt vid analys av brunnsvatten är att analysera kemiska och mikrobiologiska parametrar. Beroende på markens och bergrundens sammansättning, kan det även vara aktuellt att kontrollera eventuell förekomst av radon. Tänk på att ett prov alltid är ett stickprov, vattenkvaliteten kan variera under året bl a beroende på vädret och hur väl skyddad brunnen är. webbplats: kundtjänst: tel Eurofins är en av världens största laboratoriekoncerner med över 7000 anställda i ett 20-tal länder över hela världen. I Sverige utför vi analyser på våra laboratorier i Jönköping, Stockholm, Kristianstad och Lidköping. Huvudkontoret finns i Lidköping.

17

18 Bild: Luftfartsverket/ Charli Kasselbäck... fortsättning från föregående sida Såhär ett par veckor efter driftstart är temperaturen i lagret är nära den naturliga - omkring sju grader överallt. Joakim Sporrong hoppas att temperaturen i lagrets kalla område ska komma ner till mellan tre och fem grader. Då ska anläggningen kunna leverera de 8 megawatt kyla som behövs för att klara kylan på Arlanda en riktigt varm sommardag. Då blir utbytet av kyla femtio gånger insatsen tillförd energi. En kilowattimme tillförd el till pumparna ska alltså kunna leverera motsvarigheten till 50 kilowattimmar kyla, förklarar han. Investeringen i hamn på 5 år Vitsen med energilagret är inte bara att det sparar en massa energi och är miljöanpassat. Det ska vara billigt också, riktigt billigt. Peter Bäckström, chef för affärsområdet geoenergi hos leverantören Malmberg Water, berättar att återbetalningstiden för en komplett värme/kylanläggning med energilager kan vara så kort som fyra år. Malmberg har räknat ut att Arlanda ska kunna spara 8-10 miljoner kronor per år. Det ger en återbetalningstid på ca 5 år, för investeringen som ska stanna vid omkring miljoner kronor när allt är färdigt. Många tror att man alltid måste betala extra pengar för att göra miljöbesparingar. Men vi säger att om man samarbetar på rätt sätt med naturen, då kan man också tjäna pengar, säger Peter Bäckström. Kerstin Lundell Om man samarbetar på rätt sätt med naturen, då kan man också tjäna pengar. Energi ur tre G Arlanda flygplats ligger ovanför Brunkebergsåsen, en rullstensås som innehåller mycket stora vattenmängder. Flygplatsens totala energibehov (värme/varmvatten, kyla och el) uppgår till ca 125 GWh per år. Genom att nyttja åsen som akviferlager räknar man med att minska behovet av köpt fjärrvärmeenergi med 15 GWh samt sänka elförbrukningen med ca 5 GWh per år. Projekteringen av anläggningen påbörjades för ca 4 år sedan - borrningsarbeten, som utfördes av Malmberg Borrning AB, inleddes först i november Tidsschemat var pressat - i inledningsskedet fick man nämligen stänga av flygplatsens kylsystem under en månads tid. Under tiden klarade man kylbehovet genom en viss ombyggnad av befintligt system. I juli 2009 drogs den nya anläggningen igång. Anläggningen levererar energi med hjälp av elva stycken 9-24 meter djupa formationsfilterbrunnar. Avståndet mellan anläggningens varma och kalla områden är ca en kilometer brunnarna i akviferens varma del ligger alldeles i närheten av landningsbanan och är nersänkta så inga installationer sticker upp ovanför marknivån. I full drift beräknas Arlanda-anläggningen leverera 8 MW värmeeffekt och lika mycket (8 MW) kyleffekt. För att klara det skall 200 liter vatten per sekund pum- 18

19 kommer den att täcka ca 90%-95% av flygplatsens kylbehov och 30% av värmebehovet, vilket ger en årlig kostnadssänkning på ca 8-10 miljoner kronor jämfört med tidigare. Akviferens uppskattade volym är 2-3 miljoner kubikmeter, vilket motsvarar fyra stycken Globen eller ca 12 miljoner badkar. Endast 30% av åsen är vatten, resten utgörs av fast åsmaterial (grus, sten m m), påpekar Joakim. Investeringen ger oss inte bara billigare energi utan även har en klar miljöaspekt. Arlanda-flygplatsens koldioxidutsläpp uppskattas minska ca 7000 ton per år. En ytterst viktig aspekt för Arlanda-anläggningen är flygsäkerheten, vilket har en stor betydelse för utformningen av anläggningens olika beståndsdelar. Det går inte att utan vidare placera brunnnar med pumpar nere i backen alldeles intill en landningsbana, där vi nu har våra borrhål för den varma delen av lagret, förklarar Peter Bäckström. Det finns nämligen en minimal risk att de högfrekventa styrsignalerna till pumparna stör kommunikationsutrustningen i flygplanen. Det får inte ens finnas en misstanke om att så skulle kunna ske, så därför är pumparna väl avskärmade nere i brunnarna på säker plats en bit ifrån landningsbanan i fyra av de elva brunnarna och övriga längre bort i de oansenliga, men mycket praktiska, pumphusen. Vi har dessutom kontrollerat detta noga genom att mäta störningsnivåerna på plats, påpekar Peter Bäckström. VÄRME OCH KYLA MED NATURENS HJÄLP Henryk Rozenberg - PRINCIPEN FÖR ARLANDAS GEOENERGISYSTEM- Principen för Arlanda-flygplatsens geoenergisystem. Bild: Malmberg AVISNING OCH SNÖSMÄLTNING AV DE STORA ASFALTYTORNA loben KYLNING AV TILLUFT TILL TERMINALBYGGNADERNA pas mellan den kalla och den varma delen av akviferen, berättar Joakim Sporrong. För närvarande levererar anläggningen drygt 4 MW effekt vattnet i den kalla akviferdelen är ca 8 grader varmt. Först om 2-3 år förväntas anläggningen nå sina optimala driftsförhållanden vattnet i den kalla delen av akviferen kommer då att vara ca 3 grader varmt medan det i den varma delen skall hålla ca 15 grader varmt. Totala kostnaden för Arlandas anläggning uppskattas till ca miljoner när alla arbeten avslutats. I full drift SOMMAR - KYLNING VINTER - FÖRVÄRMNING SOMMAR KYLNING VINTER VÄRMNING VINTER VÄRME 19

20 Rappor t f rån Brunnsborrardagen Avantis ordförande Olle Hellman (t.v) och förra årets pristagare Conny Håkansson (t.h) överlämnar vandringspriset till Johan Barth (i mitten). Årets Brunnsborrardag bjöd inte på lika många nyheter som fjolårets evenemang - förmodligen för att utveckling av nya produkter tar lång tid i vår bransch. Det handlar ju trots allt om något annat än att ta fram en liten elektronisk grunka! Men några godbitar fanns det där... Falska pirayor och en hammare för höga tryck Berömvärda insatser belönas Fotograferna har det inte lätt ibland - att koordinera tre glada herrar till ett samfällt leende var inte det enklaste. Tillfället som skulle förevigas var utdelningen av Avantis vandringspris för berömvärda insatser för branschen. Tidigare prismottagare, och den förste att få detta pris, var Conny Håkansson från SMT i Bålsta AB. Årets mottagare av utmärkelsen var Johan Barth, Geotecs VD, i egenskap av ansvarig utgivare för magasinet Svensk Geoenergi. Johan har det senaste året enträget arbetat för att sprida goda ord om geoenergi i alla tänkbara sammanhang konferenser, tidningar och mässor. I data och teknikvärlden har det sedan länge myntats begreppet evangelist om de mest aktiva och hängivna informatörerna. Titeln geoenergievangelist kan i så fall bäst återspegla Johans engagemang i geoenergifrågor. Priset består av ett inramat grafiskt blad (som överlämnas vidare till nästa års pristagare) samt en elegant vattenkaraff som Johan Barth får behålla. Minireningsverk tar sig in på borrningsmarknaden Avloppsfrågan är nu på allvar på agendan. I år har såväl Uponor AB som KWH Pipe AB tagit besökarna på fullt allvar och istället för vackra bilder på en dataskärm visat produkterna livs levande (om uttrycket tillåts). Heder åt företagen som äntligen insett att en produkt bör förevisas in natura och inte virtuellt! KWH Pipe valde att visa ett komplett minireningsverk lagom för en villafamiljs behov. Reningsverket grävs knappt ett par meter ner i marken och under locket finns all nödvändig elektronik Mässans flottaste hammare: Secoroc COP 44 i förgrunden och Secoroc Aqua 60 i bakgrunden. Det enda som saknas är en livstidsgaranti på lackeringen! 20

21 och pumpar. Reningsverket är välisolerat och under normala driftsförhållanden behöver anläggningen tömmas någon gång om året. Kopplingen från LPT AB har utrustats med vassa stålstift vilket hjälper att hålla greppet om både koppar- och platsrör. Uponor visade sitt Clean Easy-system som är ett enklare reningsverk för enskilda avlopp, en kombination av en slamavskiljare och Uponor fosforfälla. Easy Clean ansluts mellan fastighetens avlopp och befintlig infiltrationsanläggning/bädd. Här har man valt att placera styrelektroniken i en separat box utanför anläggningen, som i princip består av tre plastkammare med pumpanordning. Anläggningen klarar ett hushålls behov och skall tömmas ett par gånger om året. Såväl Uponor som KWH Pipe uppskattar att priset för en komplett installation på plats utanför villan bör hamna på ca kr. Akutryggsäck för snabb sanering En liten produkt, som tyvärr lyser med sin frånvaro på de utställda riggarna och kompressorerna, visades upp av Hydroscand. Det var ingen avancerad koppling eller superstarkt oljeledning utan en helt vanlig ryggsäck fylld med det nödvändigaste för att inleda sanering efter miljöfarligt utsläpp. Hammare för 35 bars tryck På den hårda marknaden slog Atlas Copco ett extra slag för två hammare, varav den ena - Secoroc COP 44 Gold - nyligen har introducerats på den svenska marknaden. Sänkhammaren presenterades elegant motivlackerad, dock utan någon garanti mot förslitning vad beträffar lacken. Stefan Nilsson, Hydroscands affärsutvecklare, visar upp företagets akutryggsäck för för sanering av oljespill. Utöver handskar och en oljebeständig plastsäck finns här tio absorberingsdukar och två absoberingsormar. Paketet är avsett för sanering av oljespill och klarar uppsugning av ca 13 liter olja, förklarade Stefan Nilsson som är affärsutvecklare hos Hydroscand. Givetvis klarar man inte stora utsläpp, men man kan snabbt inleda skadebegränsande åtgärder. Det är ytterst viktigt att bekämpning av exempelvis olja inleds så snabbt det överhuvudtaget är möjligt. Ryggsäckens vikt och storlek gör den lätthanterlig och lättplacerad på vilken rigg som helst. Varför den inte redan har anammats som standardtillbehör på riggarna är en gåta. COP 44-sänkborrhammaren ger håldiametrar från 110 till 130 mm (4 5/6 till 5 1/8 tum) och är klassad för ett arbetstryck på 35 bar ett tryck som alltfler borrare tycks satsa på. Hammaren uppges ha 10%-15% längre livslängd än andra liknande hammare. Med en speciell ombyggnadssats (E-kit) kan hammaren rekonditioneras upp till tre gånger för att återfå ursprunglig prestanda. Kostnaden för dessa tre återställningar är givetvis avsevärt lägre än vad en ny hammare kostar. Borrning med höga tryck ställer givetvis hårda krav på all kringutrustning och inte minst kaxslangarna. Fortsättning på nästa sida 21

22 I Rappor kor thet t f rån Brunnsborrardagen...fortsättning från föregående sida LIFA-folket framför akvariet med de falska pirayorna. Från vänster: Bosse Bäckgren, Jan Halvardsson, Steve Egelstam och Daniel Lång. (Pirayorna har inte presenterat sig.) Det kan vara skönt att lämna kontorsmiljön och träffa livs levande borrare. Svenska Värmepumpföreningen informerade och samlade intryck. Här syns SVEP:s tekniske rådgivare Jan-Erik Nowacki ( i mitten) i samspråk med en av många monterbesökare. Bo Wijkander (Lundgrens Sverige AB) visar upp sin nyaste kaxslang. Den uppges hålla för 85 bar och blir därmed acceptabelt säker även vid arbete med höga kompressortryck. Kaxslang somhåller för höga tryck De gångna årens drömmar om lättviktiga slangar med superstyrka tycks ha ersatts av mera realistiska förväntningar, om man skall tro Bo Wijkander från Lundgrens Sverige AB (tidigare Ekonil). Företaget erbjuder nu en kaxslang som klarar upp till 85 bars tryck. Visserligen kan man inte tala om trefaldig säkerhet när högtryckskompressorerna går på högvarv, men marginalerna är trots allt mycket höga. Kaxslangen väger ca 1,5 kg per meter och konfektioneras i 3-, 5- eller 6-meterslängder. Den har nu under en längre tid testas av en geotecare och resultaten ser mycket lovande ut slitaget är extremt lågt (rapport kommer i nästa nummer av Borrsvängen). Koppling med bett i En liten, storleksmässigt, nyhet kommer från Lundens Plastteknik AB det är koppling med inbyggda stålstift som kraftigt ökar greppet om plast- och kopparröret vid montering. Kopplingen kan lämpligen användas för hopsättning av kollektor och kopparrör vid väggenomföring. Tyvärr blir utsticket från husvägg något för stort vilket gör att den standardkåpa som många borrare använder för att skydda kollektorslangen på vägg inte kan användas. Inga pirayor, men ändå... Det man lovat får man stå för. Därför får Lifa AB ett hastigt omnämnande här. För två år sedan (2007) lovade företaget att ställa ut sina borrkronor placerade i ett akvarium med pirayor. Det året marknadsfördes nämligen kronorna som de där med extra bra bett i. Tyvärr har man inte levt upp till löftet under förra årets Brunnsborrardag. För det har företaget fått kritik som tydligen gick hem och i år fanns borrkronan på plats i akvariet. Det måste dock konstateras att pirayorna lyste med sin frånvaro, men akvariet var i alla fall vattenfyllt och där fanns även några fiskar (inte lika bitbenägna som pirayor, tyvärr). Undertecknad förklarar sig härmed vara nöjd med Lifas insats. Tack! foto och text: Henryk Rozenberg 22

23 Digitala borrprotokoll ökar snabbare än väntat De har blivit fler, men vi har en bra bit kvar till målet, säger Jonas Gierup från Sverige Geologiska Undersökning (SGU). Givetvis handlar det om nätbaserad inlämning av borrningsprotokoll. Sedan våren 2008 har antalet företag som fått inloggningsuppgifter till SGU:s inrapporteringssystem ökat till 122. Flera av dem har dock låtit bli att nyttja det efter ett första försök. Varför det är så kan Jonas inte riktigt svara på. Kanske tycker de det är för krångligt, kanske spelar rädslan för datorhanteringen in här. De som valt att helt gå över till de digitala borrprotokollen är däremot nöjda förutom med vissa driftsstörningar som fortfarande dyker upp ibland, säger han. Vartannat protokoll via nätet Under årets första åtta månader har SGU fått in borrningsprotokoll 3800 av dem avser vattenbrunnar medan rör energibrunnar. Av alla dessa protokoll har 4000 kommit in via vårt netbaserade system, påpekar Intergen står för cirka 55% av vatten- och energibrunnar som borrats i år. Jonas. Statistiken återspeglar det faktum att det i januari 2009 kom in väldigt många pappersprotokoll. Nu börjar de Internetinmatade att närma sig hälften av det totala antalet. De branschanslutna företa- Flera aktiva företag önskas Våren 2008 hoppades Jonas att år 2011 skulle hälften av protokollen lämnas in via Internet. Uppenbarligen är man på god väg att nå detta mål redan nästa år, om trenden håller i sig. Trettiofyra Geotec-företag har möjligheten att nyttja nätet, dock har knappt hälften av dessa aktivt använt sig av den tjänsten i år, påpekar Jonas. Jonas önskar givetvis att fler företag valt att nyttja nätet för protokollinlämning. De som har fått inloggningsuppgifterna men fortsatt med pappersprotokollen får gärna kontakta honom för att diskutera eventuella problem. Koordinathanteringen fungerar dåligt SGU planerar nu för en uppdatering av Internettjänsten för att eliminera smärre problem som då och då drabbar användarna. Vi har inte lyckats få borrningsföretagen att ange brunnnarnas exakta koordinater. Vårt system accepterar endast angivelser i enlighet med de s.k. RT90- eller Sweref99TMsystemen. Longitud- och latitudvärden som anges i grader och minuter, vilket är vanligast förekommande, fungerar inte, förklarar Jonas. De som vill kan givetvis ange latitudoch longitudvärden som kommentarer i borrprotokollet. Jonas hoppas att uppdateringen av tjänsten kommer att göra det ännu enklare att lämna in borrprotokollen via nätet. En hundraprocentig uppslutning från borrningsföretagens sida är kanske inte möjlig inom de närmaste åren, men varje ny aktiv användare är ett steg i rätt riktning. Borrningsföretagen slipper pappershanteringen och kan på ett enkelt sätt komplettera och korrigera uppgifterna vid behov. Dessutom får de tillgång till alla sina protokoll dygnet runt, säger han. Det finns många fler goda skäl för övergång från pappersprotokoll till nätbaserad protokollinlämning. De som inte har testat det än är givetvis välkomna att kontakta SGU redan idag. Henryk Rozenberg Har du frågor om protokoll via nätet, kontakta Jonas Gierup ( e-post: jonas. gierup@sgu.se, tel ) eller Eva Elsmark Müllern (e-post: eva.elsmark. mullern@sgu.se, tel ). 23

24 RI OT- kor athet v d r a g e t Räkna rätt med ROT-avdraget Så äntligen har ROT-avdraget rullats ut helt. På sin egen webbplats erbjuder Skatteverket alla vilsna konsumenter och entreprenörer att ta del av en lång lista över de arbeten som berättigar till skatteavdrag. Förvirringen är möjligen något mindre än i början av året, men tillämpningen av reglerna väcker en hel del frågor. Inte ens de lokala skattemyndigheterna kan alla gånger entydigt besvara konsumenternas och entreprenörernas frågor, vilket flera telefonsamtal till Geotecs branschkontor vittnar om. Borrningsbranschen berörs egentligen av två huvudtyper av arbeten: borrning av vatten- eller energibrunnar samt installation av kompletta bergvärmeanläggningar. Maskintidskostnad högst 50 kr per meter I samband med borrning av brunn är det enkelt att redovisa allt material som lämnas kvar/monteras i brunnen det handlar om foderrör, borrsko, kopplingar, monteringsdetaljer, kollektor, eventuell pump m m beroende på brunnstyp. Det fakturerade beloppet kan då indelas i materialkostnad, arbete och maskintidskostnad. Det sistnämnda är det schablonbelopp som hänförs till kostnader för maskindrift och slitage beroende på bl. a. de geologiska förhållanden som råder på borrplatsen. Geotec har, som resultat av sina diskussioner med Skatteverket, rekommenderat medlemsföretagen att sätta maskintidskostnaden till högst 50 kr per borrad meter denna rekommendation redovisas helt öppet på Geotecs webbplats. Reducera fakturan med rätt avdragsbelopp Kompletta installationer av bergvärmeanläggningar vilka helt utförs i egen regi och faktureras konsumenten, är i princip lika enkla att redovisa till kunden. Företaget bör här specificera kostnaden för allt material, inkl. värmepump, samt utförda borrnings- och ev. grävningsarbeten. För att beräkna konsumentens underlag för ROT-avdrag skall alltså det totala fakturabeloppet minskas med materialkostnad och maskintidskostnad. Konsumentens avdrag blir därefter 50% av underlagsbeloppet. Vid tillämpning av fakturamodellen skall konsumenten debiteras fakturabeloppet minskat med det framräknade skatteavdraget. Borrentreprenören skall därefter hos den lokala skattemyndigheten begära utbetalning av avdragna beloppet. Alternativt beräkningssätt för kompletta bergvärmeanläggningar För borrningsföretag som levererar kompletta bergvärmeanläggningar finns även möjlighet att följa den rekommendation som SVEP utfärdat för sina medlemmar. Enligt SVEP kan arbetskostnaden i samband med en sådan nyckelfärdig installation sättas till 30% av fakturans totalbelopp. Frågan om vilket av dessa två alternativa sätt att räkna fram skattereduktionsunderlaget är generellt fördelaktigast för konsumenten är dock omöjlig att besvara. De senaste månadernas telefonsamtal från konsumenter som vill diskutera ROT-avdraget tyder på att flera lokala skattemyndigheter har svårt att ge uttömmande svar. Frågeställarna hänvisas istället till Geotec med motiveringen att borrarnas branschorganisation vet säkert svaret. Svårtolkade offerter ett hinder för konsumenter Tyvärr är inte alla offerter på färdiga bergvärmeanläggningar helt enkla att tolka. Det är inte ovanligt att en värmepumpinstallatör, som anlitar en borrare som underentreprenör, anger i sin offert att kostnad för borrningsarbeten tillkommer. Villrådiga presumtiva kunder ställs här inför en omöjlig uppgift att ta ställning till kostnader de inte har någon möjlighet att överblicka. Det är därför inte så märkligt att de har svårt att lita på de erhållna offerterna vilket inte stärker förtroendet för värmepumpmarknadens aktörer. Risk för efterfakturering Sedan halvårsskiftet har konsumenten möjlighet att begära direktavdrag av skattereduktionsbeloppet från fakturan enligt den sk fakturametoden. För konsumenten är det givetvis en fördel att inte behöva vänta på sin skattesänkning. För borrningsföretaget betyder det att man riskerar att vänta länge på att få full betalning för utfört arbete. Skulle det visa sig att kunden inte har rätt till avdrag (exempelvis när maximala beloppet på kr redan har utnyttjats) skall denne efterfaktureras ett extra arbete som faller på företaget. I detta sammanhang är det viktigt att hålla i minnet att ROT-avdraget är sammanfogat med avdraget för hushållsnära tjänster och båda avdragen går under namnet HUS-avdrag. Maximala avdraget är kr/år per fastighetsägare för både hushållsnära tjänster och ROT. Risk för restskatt för konsumenter med låga taxerade inkomster På sin webbplats påpekar Skatteverket att skattereduktion för husarbete medges inte för den del av den slutliga skatten som hänför sig till allmän pensionsavgift, begravningsavgift och eventuell påförd kyrkoavgift. I klartext betyder det att eventuellt ROT-avdrag inte får vara så högt att det skulle kunna leda till reducering av de obligatoriska skattebeloppen. Konsumenter med låga inkomster som nyttjat ROT-avdraget till fullo riskerar därför att påföras restskatt i samband med sluttaxeringen. Fram till första veckan i september har Skatteverket betalat ut sammanlagt mer än 411 miljoner kronor i skattereduktion för hushålls- och ROT-arbeten. Man har redan tagit emot fler än ärenden, varav i Stockholms län och i Skåne. Henryk Rozenberg 24

25 h RADON Radonavskiljare för vatten Radonett är europas mest sålda och effektiva radonavskiljare. Den har den högsta reningsgraden av radon i samtliga tester av SSI (Statens Strålskyddsinstitut) och råd & rön. Plus för Radonett: + garanterad reningsgrad av radon 97 99,9 % + tar bort svavelväte, metangas och CO 2 + höjer ph-värdet till ca 7,5 på naturlig väg utan kemikalier + den är driftsäker och lättinstallerad + det är en lönsam affär för dig Det finns ca brunnar i Sverige som har hälsofarligt vatten med för hög radonhalt som måste åtgärdas! Intresserad att sälja vår lättinstallerade och driftsäkra radonavskiljare och samtidigt göra en lönsam affär? Välkommen att höra av dig till oss. RADONETT Sarholms Plåtdetaljer AB Box 64, Hällebergsväg 46, RÄTTVIK tlf: info@radonett.com 25