Likabehandlingsplan. Kulturama Grundskola Sundbyberg

Transkript

1 Likabehandlingsplan Kulturama Grundskola Sundbyberg 2013/2014 1

2 Innehåll Reviderad Mål med trygghetsarbetet. s. 3 Utvecklingsområden. s. 3 Vad säger lagen?... s. 4 Förebyggande arbete.. s. 5 Ansvarsfördelning.. s. 6 Åtgärder om kränkning sker s. 7 Kvalitetssäkring av likabehandlingsplanen s. 7 Dokumentation/Utvärdering. s. 8 Bilagor: Kränkningar och diskriminering- nu i två regelverk s. 9 Trygghetsgruppens arbete (modifierad Österholmsmodell).. s.14 Anmälan till Trygghetsgruppen s.15 Trygghetsgruppens samtal.. s.16 2

3 Mål med trygghetsarbetet Målet på Kulturama Grundskola Sundbyberg är att skapa en trygg miljö för alla. Vi strävar efter att förebygga all form av mobbning, kränkande behandling och diskriminering. Om sådant ändå skulle uppstå kommer skolan snabbt att agera för att komma till rätta med problemet. Ingen skall känna sig diskriminerad här, varken på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, funktionshinder eller på annat sätt. Vi vill verka för att alla vuxna på skolan skall agera i överensstämmelse med likabehandlingsplanens innehåll. Utvecklingsområden Vi vill: att skolans personal ingriper direkt om elever bråkar, kränker, retas etc ha så hög vuxentäthet på raster som möjligt. Vi lägger in rastvaktstid i personalscheman. Rastvakter kommer till hösten 2013 att bära speciella jackor/västar. Att arbetsmaterial som används på skolan ska utgå från vår gemensamma värdegrund och kunna stödjas av vår policy i likabehandlingplanen. arbeta för att all vår verksamhet skall genomsyras av trygghetsfrämjande aktiviteter. t.ex. genom våra mentorsdagar och mentorstid. Vi utvecklar en tydlig struktur för mottagande av nya elever för att skapa en så trygg start som möjligt. Det är särskilt viktigt vid skolbyte mitt under läsår. Möte sker vid sådana fall alltid mellan skola och elev samt vårdnadshavare. Tillsammans bestäms den planerade starten i klassen. Mentor ansluter om möjligt vid mötet och klassen förbereds på att ytterligare klasskamrat ska börja. Efter ca 2 veckor kallas elev och vårdnadshavare till ett kontaktsamtal/utvecklingssamtal tillsammans med mentor. Under den första tiden utnämns två elever i klassen till faddrar som kan hjälpa den nya eleven in i skolverksamheten. Möjlighet finns för personal att önska gå fortbildningar och andra kurser som främjar att vi höjer vår kompetens på skolan inom likabehandlingsarbete. Personal som genomgår kompetenshöjande kurser/utbildningar blir nyckelpersoner till att höja den allmänna kompetensen i hela personalstyrkan. 3

4 tillsammans med föräldrarna verka för att vår värdegrund och likabehandlingsarbete efterlevs i sociala medier och i andra it-relaterade verktyg. arbeta vidare med frågor kring funktionsnedsättning. fortsätta att årligen utvärdera skolans arbete när det gäller tryggheten på skolan och utifrån det som framkommer hela tiden förbättra oss i att skapa en trygg miljö. se över möjligheterna att starta projekt (tex Temadagar och välgörenhetskonserter) där våra elevers unika kompetens vad det gäller sång, musik, dans, teater, bild och form kan få mynna ut i ett samarbete som stärker elevernas sammanhållning. synliggöra och integrera det arbete som trygghetsgruppen gör. värna om mer tid till elevhälsa och förebyggande arbete ute i arbetslagen. förbättra och tydliggöra kommunikationen runt kränkande behandling både gentemot barn, föräldrar och personal. jobba för att medel för trygghetsfrämjande åtgärder skall finnas med i skolans budget på ett tydligt sätt. driva på arbetet med och diskussionerna runt den värdegrund som vår verksamhet vilar på. förbättra informationen till våra vikarier och nyanställda vad gäller regler, klassrumsplaceringar och information kring elever i behov av särskilt stöd. Vad säger lagen? Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ( 2006 års lag ) upphörde att gälla den 1 januari Sedan den 1 januari 2009 finnas bestämmelserna i stället i 14 a kap. skollagen (kränkande behandling) och i den nya diskrimineringslagen (diskriminering). Detta innebär att skolorna från och med den 1 januari 2009 ska beakta bestämmelser i två olika regelverk för att garantera samma skydd mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som före lagändringen. (se bilaga 1) 4

5 Lagens syfte är att förtydliga skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Det innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder förbjuds i grundskolan. Lagen innebär också ett lagligt skydd mot annan kränkande behandling, som exempelvis mobbning. Skolor kan om lagen ej följs bli skadeståndsskyldiga till utsatta elever. Ett barn- och elevombud vid skolverket finns att ta hjälp av om man ej känner sig hjälpt på sin skola. Skolans förebyggande ansvar är stort och innefattar övergripande värdegrundsarbete med både personal och elever, liksom kontinuerligt gruppstärkande arbete i klasserna. På Kulturama Grundskola Sundbyberg finns en trygghetsgrupp bestående av fem lärare och kurator. Definition av kränkande behandling (Skolverkets allmänna råd 2006) Kränkande behandling kan finnas i form av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som inte har samband med diskrimineringsgrunderna, sk annan kränkande behandling. Kränkande behandling kan ta sig olika uttryck, vara mer eller mindre uppenbar och förekomma i många olika sammanhang. Gemensamt för all kränkande behandling är att den strider mot principen mot alla människors lika värde. Kränkningar är ofta ett uttryck för makt och förtryck. En viktig utgångspunkt är att den enskildes upplevelse av kränkning alltid måste tas på allvar. Definition av mobbning I kommande text använder vi oss av begreppet kränkande behandling. Mobbning är ett ex. på kränkande behandling. Förebyggande arbete All personal ska veta om vår likabehandlingsplan och vad den säger. Vi har klassrumsplacering för att öka tryggheten i klassrummet. Vi genomför en trygghetsenkät med eleverna varje år. Vi låter inte eleverna själva välja grupper vid grupparbeten. Gruppindelning sker av eller i samråd med läraren. Vi har rastvärdar ute och inne. Vi har en trygghetsgrupp som träffas varje vecka. Arbetslagen har möte regelbundet där erfarenhetsutbyte samt elevvårdsärenden diskuteras. 5

6 Ansvarsfördelning Rektor har det övergripande ansvaret för upprättandet, genomförandet, uppföljningen och utvärderingen av skolans handlingsplan. Trygghetsgruppen som har kunskap om den modifierade Österholmsmodellen skall hålla i samtal enligt denna tillsammans med en lärare (se bilaga 2). Trygghetsgruppens medlemmar gör en första bedömning av hur man ska gå vidare med en anmälan och vilka personer som ska involveras i ärendet. Vid behov kan elevhälsoteamet konsulteras. Trygghetsgruppen ansvarar även tillsammans med rektor för att en likabehandlingsplan upprättas och årligen revideras. Dessutom skall en trygghetsenkät genomföras varje läsår. Personalen skall delta i fortbildning rörande trygghetsarbete och mentorskap. De ska också ta ansvar för anmälningsförfarandet gällande kränkande behandling och aktivt motverka trakasserier, bl.a. genom att direkt ingripa om elever bråkar, kränker, retas etc. Dessutom skall personalen i sitt arbete sträva efter att undvika situationer där elever blir bortvalda, vilket kan innebära att han/hon i samråd med mentor och arbetslag väljer lag, placerar i klassrummet, delar in i grupper etc. Arbetslagen skall ha elevhälsoärenden, mentorskap och tryggheten bland eleverna i årskursen som stående punkter på arbetslagsmötet. Arbetslaget ansvarar för att planera mentorstiden för respektive årskurs (terminsplanering) samt att göra placeringslistor för eleverna. Medlemmar ur arbetslagen kan bli tillfrågade att föra protokoll under samtal. Tid för elevhälsodiskussioner ingår i arbetslagstiden. Vid behov kan elevhälsoteamet konsulteras. Mentorerna ansvarar för det kontinuerliga gruppstärkande arbetet, jobbar trygghetsfrämjande i sin mentorsgrupp och informerar om skolans rutiner runt kränkande behandling både till elever och föräldrar (gärna på terminens första föräldramöte). Mentorn ansvarar för detaljplanering av mentorstiden och sköter kontakten med utsatta elevers vårdnadshavare. Mentorn stöttar och vägleder även elever som utsatt andra för kränkning och trakasserier och hjälper dem att hitta nya strategier och tillvägagångssätt i sitt samspel med andra. Det är även mentorns ansvar att snarast informera berörda lärare om pågående fall där deras mentorselev är den som utsatts för kränkande handlingar. Mentor håller sig uppdaterad med sina mentorselevers trivsel och vidtar nödvändiga åtgärder vid behov såsom samtal med elev, kontakt med föräldrar, kontakt med elevhälsoteamet och trygghetsgrupp. 6

7 Eleven skall medvetandegöras om sitt ansvar att säga till vid kränkande behandling och trakasserier. Föräldrar/vårdnadshavare skall ta del av informationen rörande skolans trygghetsarbete samt kontakta personal vid misstänkt kränkande behandling. Elevhälsoteamet skall ta initiativ till fortbildning gällande trygghet och hålla sig uppdaterad i ärenden kring kränkande behandling samt vid behov erbjuda ytterligare elevinsatser. Åtgärder om kränkning sker Åtgärd om kränkning sker Kränkning elev elev Trygghetsgruppen är de som i första hand tar hand om mobbning (systematiskt återkommande kränkning) och mentor/arbetslag tar hand om konflikter. Trygghetsgruppen gör tillsammans med lärare/mentor, en bedömning om det handlar om mobbning eller en konflikt. Kränkningar elev personal, personal elev, personal-personal, förälderpersonal och personal-förälder I dessa fall ansvarar rektor för utredning och föräldrar kopplas in. Kvalitetssäkring av likabehandlingsplanen För att säkerställa att arbetet mot kränkande behandling sker på tillfredställande sätt och att alla rutiner följs har vi på Kulturama Grundskola Sundbyberg tagit fram följande punkter för att säkra kvaliteten i arbetet: Denna likabehandlingsplan skall presenteras årligen för elever, föräldrar och personal. Trygghetsgruppen presenteras på tydlig plats i skolan. Rektor ansvarar för att rasttillsynen är tillräcklig vid varje terminsstart. Varje mentor upplyser och utbildar sina mentorselever i Barn- och elevskyddslagen. 7

8 Skolan genomför trygghetsenkäter varje år för att kartlägga eventuell otrivsel. Dessa ligger tillgrund för vårt fortsatta trygghetsarbete. Individuell utvecklingsplan (IUP) upprättas för varje elev i samband med utvecklingssamtal som hålls under terminens gång. Vid utvecklingssamtal deltar elev, föräldrar och mentor. Vid behov upprättas mål som rör elevens sociala situation. Varje läsår avslutas med att trygghetsgruppen, elevhälsoteamet, arbetslagen och ledningsgruppen utvärderar läsåret som gått. Utifrån detta revideras alternativt kompletteras likabehandlingsplanen om så behövs. Vikarierande personal som vistas tillfälligt i skolan informeras skriftligen, av vikarieansvarig, om skolans regler och skall liksom övrig personal rapportera eventuella kränkningar. Dokumentation/utvärdering Kränkande behandling dokumenteras och arkiveras. Trygghetsgruppen möts en timme per vecka för det kontinuerliga trygghetsarbetet samt en halvdag per termin för utvärdering. Kontaktpersoner: Rektor Kicki Bothèn kicki.bothen@kulturama.se , Konsulterande kurator Patricia Alp, patricia.alp@kulturama.se Tryggetsgruppen Charlotta Grudin Nowak, lärare i arbetslag 7, charlotta.grudinnowak@kulturama.se Apolonia Angeles Ponte, lärare i arbetslag 6, apolonia.angelesponte@kulturama.se Ingela Johansson, lärare i arbetslag 4, ingela.johansson@kulturama.se Lisa Nordell, lärare i arbetslag 7, lisa.nordell@kulturama.se Azeb Werede, arbetslag 7, azeb.werede@kulturama.se 8

9 Bilaga 1 Skolinspektionen Informationsblad Rättssekretariatet Kränkningar och diskriminering nu i två regelverk Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (2006 års lag) upphörde att gälla den 1 januari Sedan den 1 januari 2009 finns bestämmelserna i stället i 14 a kap. skollagen (kränkande behandling) och i den nya diskrimineringslagen (diskriminering). Detta innebär att skolorna från och med den 1 januari 2009 ska beakta bestämmelser i två olika regelverk för att garantera samma skydd mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som före lagändringen. Det råder fortfarande nolltolerans mot kränkningar. Begreppet kränkande behandling motsvarar det som i 2006 års lag kallades annan kränkande behandling. Skollagen har skärpts på så sätt att det anges att en plan mot kränkande behandling ska upprättas årligen. Det är inte tillräckligt att bara följa upp och se över planen. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under året. En sådan redogörelse förutsätter att man på skolan eller i verksamheten först gör en kartläggning av den egna verksamheten som man kan utgå från. Vad huvudmannen ska göra Enligt 14 a kap. skollagen ska huvudmannen se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever (6 ) vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling (7 ) inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling (årlig plan, i fortsättningen kallad plan mot kränkande behandling) med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genom-förts ska tas in i efterföljande års plan (8 ). 9

10 Utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen ska enligt den nya diskrimineringslagen inom ramen för verksamheten bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning (3 kap. 14 ) vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier (3 kap.15 ) varje år upprätta en plan (likabehandlingsplan) med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier på dessa grunder eller sexuella trakasserier. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur planerade åtgärder har genomförts ska tas in i efterföljande års plan (3 kap.16 ). Kraven på årlig plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan kan uppfyllas i en och samma plan. Båda regelverken skyddar barn och elever som söker till eller deltar i verksamheten/ utbildningen. I den regelbundna tillsynen granskar Skolinspektionen om 14 a kap. skollagen följs av skolorna. Kränkande behandling Med kränkande behandling avses enligt 14 a kap. 3 skollagen ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet. Det motsvaras av det som i 2006 års lag kallades annan kränkande behandling och omfattar uppträdanden som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Här avses enligt propositionen exempelvis mobbning och liknande beteenden som har sin grund i att någon är överviktig, har en viss hårfärg eller är en plugghäst och liknande. Kränkande behandling kan även föreligga utan att den som kränker anger någon specifik egenskap hos det barn eller den elev som utsätts för kränkningar. Att knuffa eller rycka någon i håret eller sätta krokben för personen i fråga kan också utgöra kränkande behandling i lagens mening. Även psykiska kränkningar genom t.ex. utfrysning omfattas av uttrycket kränkande behandling. I 14 a kap. 2 skollagen finns en hänvisning till diskrimineringslagen som innehåller bestämmelserna om diskriminering. 10

11 Nolltolerans mot kränkande behandling och diskriminering I 14 a kap. 9 skollagen finns ett direkt förbud för vuxna att utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Bestämmelserna i 14 a kap. skollagen innebär att det råder nolltolerans mot kränkande behandling. Detta är en utgångspunkt för den regel-bundna tillsynen som ska komma till uttryck i rapporter och beslut. Huvudmannen är bl.a. skyldig att utreda omständigheterna när ett barn eller en elev uppger att de har blivit utsatta för kränkande behandling och i förekommande fall vidta de åtgärder som kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden (10 ). Motsvarande bestämmelser om diskriminering finns i 2 kap. 5 och 7 diskrimineringslagen. Vem ansvarar för åtgärder m.m. enligt 14 a kap. skollagen Bestämmelserna mot kränkande behandling i 14 a kap. skollagen gäller för utbildning och annan verksamhet enligt skollagen. Av förarbetena framgår att all den verksamhet som en förskola, ett fritidshem och en skola etc. bedriver omfattas (prop. 2007/08:95 s. 574) liksom även familjedaghem. Lagen utpekar att huvudmannen är ansvarig för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i kapitlet när de är i tjänst eller handlar inom ramen för ett uppdrag. Med huvudman förstås den som är huvudman för verksamhet enligt skollagen. Beroende på verksamhet kan huvudmannen vara en kommun, ett landsting, staten eller en enskild juridisk eller fysisk person. Det ligger i sakens natur att det arbete som ska bedrivas enligt 14 a kap. skollagen i praktiken genomförs av rektorer och personal i verksamheterna. Skolinspektionen granskar skolornas och verksamheternas arbete med anledning av bestämmelserna i 14 a kap. skollagen och riktar sina krav på åtgärder mot rektorer eller andra chefer. Detta förutsätter dock att huvudmannen har fört ut ansvaret till rektorer och verksam-hetschefer och att huvudmannen har delegerat rätten att fatta de beslut som behövs. Huvudmannen har fortfarande det yttersta ansvaret för att se till att kraven i 14 a kap. skollagen följs. Är ansvarsfördelningen otydlig kan Skolinspektionen bedöma att åt-gärder behövs för att klargöra ansvarsfördelningen. Diskrimineringslagen i Skolinspektionens tillsyn Sedan bestämmelserna som rör diskriminering och kränkande behandling av barn och elever delades i två regelverk är uppdraget att utöva tillsyn över bestämmelserna upp-delat (Skolinspektionen och Diskrimineringsombudsmannen). Trots denna uppdelning har bestämmelserna om diskriminering ett naturligt samband med bestämmelserna om skolans uppdrag att erbjuda en trygg miljö. I skollagens portalparagraf (1 kap. 2 tredje stycket) anges bl.a. att den som verkar inom skolan aktivt ska motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Bestämmelsen har en nära koppling till såväl skollagens bestämmelser om grundläggande värden som lagens regelverk för att upprätthålla ordning, trygghet och studiero i skolan. 11

12 Även om det i den regelbundna tillsynen inte ingår att bedöma om skolorna följer diskrimineringslagen kommer Skolinspektionen att uppmärksamma rektorn eller chefen för en verksamhet på om det i en skola eller verksamhet förekommer upplevd diskriminering eller trakasserier, samt om det saknas en likabehandlingsplan eller om den upprättade likabehandlingsplanen inte innehåller mål och åtgärder för att förhindra och åtgärda diskriminering eller trakasserier. Därutöver kommer Diskriminerings-ombudsmannen att informeras och få en kopia av beslutet. Kvalitetsredovisningen Uppföljning och utvärdering av planer mot kränkande behandling och likabehandlingsplaner ska redovisas i kvalitetsredovisningen enligt 3 a förordningen om kvalitetsredovisning in om skolväsendet m.m. Bestämmelsen trädde också i kraft den 1 janu-ari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar som avser För kvalitetsredovisningar som gäller läsår, vilket oftast är fallet med skolornas kvalitetsredovisningar, bör bestämmelsen tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar som avser läsåret 2008/2009. Barns och elevers deltagande i arbetet med planerna Barn och elever vid den verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av planen mot kränkande behandling och likabehandlingsplanen. Har du frågor kontakta Ulrika Lindmark på rättssekretariatet; ulrika.lindmark@skolinspektionen.se eller

13 Trygghetsgruppens arbete (modifierad Österholmsmodell) Bilaga 2 Mobbning är när en eller flera individer upprepande gånger och över tid, blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera andra individer. Med mobbning menas både fysiskt och psykiskt våld. I psykiskt våld innefattas även utfrysning. Mobbning innebär att den som är utsatt är i underläge och känner sig kränkt. Dan Olweus, professor Om en elev mobbas ska det skrivas en mobbningsanmälan. Alla kan göra en mobbningsanmälan men den ska skrivas tillsammans med eller av en vuxen. För att vi ska kunna hålla ett samtal med den/de som mobbar är det mycket viktigt att vi får så mycket information som möjligt. Fyll i blankett Anmälan om mobbning som finns i Likabehandlingsplanen. Anmälan måste innehålla minst två händelser där samma elev(er) mobbar en annan elev. Observera att händelserna även kan vara suckar, blickar, miner o s v. 1) Beskriv händelsen så utförligt som möjligt. Vi behöver känna till anmälarens namn, namn och klass på de inblandade, mentorns namn, vad som sades eller gjordes, var händelserna inträffade samt vilket datum. Gärna exakt tidpunkt (t ex mattelektionen går bra). Anmälan lämnas till trygghetsgruppen. Om anmälan innehåller oklarheter kontaktar trygghetsgruppen anmälaren för ytterligare information. Om anmälaren är någon annan än den utsatte så pratar någon ur trygghetsgruppen med den utsatte för att få mer information. OBS! Mentorn till den utsatte ringer omgående hem till föräldrarna för att informera om vad som hänt och för att upplysa om hur fallet tas om hand av trygghetsgruppen. 2) När anmälan är gjord kallas den/de som mobbar till ett första samtal. Vid samtalet sitter en samtalsledare och en bisittare med från trygghetsgruppen. Bisittaren antecknar det som sägs på blankett Trygghetsgruppens samtal. Både eleven och samtalsledaren undertecknar blanketten efter att den lästs upp. Eleven informeras om att kontakt med vårdnadshavare kommer att tas omgående av någon från Trygghetsgruppen.. Eleven uppmanas också att prata om samtalet hemma. 3) Efter ca 1 vecka hålls det andra samtalet. Vid det tillfället pratar vi med den utsatta eleven. Någon ur trygghetsgruppen tar kontakt med den utsattas föräldrar. Om mobbningen upphört avslutar vi efter andra samtalet med den som har utsatt. Han/Hon uppmanas att berätta att det gått bra hemma och att någon ur trygghetsgruppen ringer samma dag. Mentorn har tillsammans med vårdnadshavaren ansvar för uppföljning av den utsatta såväl som den som har utsatt. 4) Om mobbningen inte upphört fortsätter samtalen med rektor och de inblandades föräldrar samt någon ur trygghetsgruppen. Rektor beslutar om vidare åtgärder. 13 Trygghetsgruppen

14 Anmälan till Trygghetsgruppen Bilaga 3 Datum: Anmälarens namn: Hur vill anmälaren bli kontaktad: Vem/vilka blir utsatta? Namn, klass och mentor: Vem/vilka utsätter? Namn, klass och mentor: Var och vid vilka tillfällen har detta skett? Vad har hänt vid varje tillfälle? Svara så utförligt som möjligt helst med plats, datum osv. Anmälan lämnas till någon i trygghetsgruppen. 14

15 Trygghetsgruppens samtal Bilaga 4 Anmälare: Ansvarig trygghetsgrupp: Bisittare: Vem är utsatt? Vem utsätter? Samtal med den utsatte Datum: Kommentarer: Underskrift: Ansvarig trygghetsgrupp Elev Samtal med målsman till den utsatte Datum: Ansvarig trygghetsgrupp: Kommentarer: 15

16 Trygghetsgruppens samtal Anmälare: Ansvarig trygghetsgrupp: Bisittare: Vem är utsatt? Vem utsätter? Samtal med den som utsätter Datum: Kommentarer: Underskrift: Ansvarig trygghetsgrupp Elev Samtal med målsman till den som utsätter Datum: Ansvarig trygghetsgrupp: Kommentarer: 16

17 Samtal med den utsatte Uppföljning Datum: Kommentarer: Underskrift: Ansvarig trygghetsgrupp Elev Samtal med den som utsätter Uppföljning Datum: Kommentarer: Underskrift: Ansvarig trygghetsgrupp Elev Samtal med målsman till den som utsätter Datum: Ansvarig trygghetsgrupp: Kommentarer: Samtal med målsman till den utsatte Datum: Ansvarig trygghetsgrupp: Kommentarer: Avslut eller eventuell ytterligare uppföljning Bedömning görs av Trygghetsgruppen 17

18 18