Likabehandlingsplan Kulturama Grundskola Hammarby Sjöstad och Danvikstull. Läsåret 2013/2014

Transkript

1 Likabehandlingsplan Kulturama Grundskola Hammarby Sjöstad och Danvikstull Läsåret 2013/2014

2 Innehållsförteckning Vision Definitioner Till dig som är elev Till dig som är förälder Till dig som är personal Kontaktlista Föregående plan- vad har hänt? Nulägesanalys Övergripande målsättning Delmål 2013/14 Övriga utvecklingsområden Främjande arbete Förebyggande arbete Åtgärdande arbete och rutiner vid kränkningar Ansvarsfördelning övergripande Kvalitetssäkring Dokumentation och utvärdering Bilaga 1 (Samtalsstruktur och blankett anmälan till trygghetsgruppen) Bilaga 2 (lagtexter)

3 Vision Vi vill vara en skola där alla trivs, känner delaktighet och har goda relationer. En sådan miljö ser vi som en god plattform för lärande och utveckling. På vår skola skall ingen bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Definitioner: Trakasserier: Trakasserier är när någon kränker en elevs värdighet och det har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder, könsuttryck eller könsidentitet. Det kan handla om att retas, mobba, frysa ut någon knuffas med mera. Trakasserier kan också vara av sexuell natur. Det kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröring, tafsande, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. (DO Likabehandlingsarbete i skolan) Diskriminering: Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt (framstår då som neutralt men blir missgynnande) (Skolverkets Allmänna Råd 2009, Allmänna råd och kommentarer För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling) Kränkande behandling Kränkande behandling kan finnas i form av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som inte har samband med diskrimineringsgrunderna, s k annan kränkande behandling. Kränkande behandling kan ta sig olika uttryck, vara mer eller mindre uppenbar och förekomma i många olika sammanhang. Gemensamt för all kränkande behandling är att den strider mot principen alla människors lika värde. Kränkningar är ofta ett uttryck för makt och förtryck. En viktig utgångspunkt är att den enskildes upplevelse av kränkning alltid måste tas på allvar.(skolverkets allmänna råd 2006 samt 2009) Mobbning

4 Är när en eller flera individer upprepade gånger och över tid, blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera andra individer. Med mobbning menas både fysiskt och psykiskt våld. I psykiskt våld innefattas även utfrysning. Mobbning innebär att den som är utsatt är i underläge och känner sig kränkt. (Olweus) Till dig som är elev Du har rätt att vara trygg i skolan, inte bli kränkt med ord eller handling, varken av elev eller personal. Ingen skall känna sig diskriminerad här, varken på grund av kön, etnisk tillhörighet, Religion eller trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder, könsuttryck eller könsidentitet. Om något sådant ändå händer, skall du berätta för en vuxen (exempelvis din mentor)på skolan och/eller dina föräldrar. Berätta gärna så snart som möjligt. Vi kommer då se till så att kränkningarna inte sker igen samt hjälpa till att reda ut eventuella konflikter. Du som elev har ett ansvar att bete dig respektfullt mot både andra elever och personal. Om så inte sker, kommer personal att samtala med dig och dina föräldrar. Till dig som är förälder Ditt barn skall ha det bra hos oss. Om så inte är fallet, eller om kränkningar skett, vill vi att du kontaktar skolans personal snarast (exempelvis mentor) och berättar det du vet. Det hjälper oss att fullgöra vårt arbete. Om ditt barn själv skall ha kränkt någon, kan det ibland vara svårt att ta till sig. Vi på skolan ber dig ändå att i sådant fall samarbeta med oss samt föra dialog med ditt barn kring det inträffade. Till oss anställda Vi har alla ansvar för våra elevers trygghet och trivsel. I akuta situationer skall vi alltid ingripa direkt, annars samordnar mentor. Mentor talar med sin elev om denne blivit kränkt, samt informerar Trygghetsgruppen. Dialog tas med hemmet, som kanske vet mer. Vi arbetar medvetet och aktivt mot diskrimineringsgrunderna, samt beaktar att vi har en maktposition i förhållande till eleverna. Vi agerar i överensstämmelse med denna plans innehåll. Kontaktlista Trygghetsgrupp: Wivi Olserud åk 4, Ingrid Röberg åk 5, Sara Boström åk 6, Hector Acevedo åk 7, Philip Klingberg åk 8, Helene Sandlund åk 9 och Christine Crevatin E-post: förnamn.efternamn@kulturama.se

5 Kurator: Christine Crevatin , Rektor: Mikael Sköldmark 08/ , Föregående plan- vad har gjorts? Utifrån identifierade utvecklingsområden har vi 2013/14 arbetat med nedanstående: Åk 4-5 har flyttat till nya lokaler (= bättre uppsikt över rastutrymmen). Numera utgörs trygghetsgruppen av en representant från varje arbetslag. I och med att varje arbetslag har en Trygghetsrepresentant åtgärdas nu snabbare uppkomna ärenden. Diskussion kring uppläggning av de strukturerade samtalen har lett till att samtalsledarens relation till eleven nu är primär. Varje arbetslag har arbetat med ett för årskursens och elevernas behov specifikt område. Föräldramötesstruktur har införts, i syfte att ha mer gruppdiskussioner på olika teman och därmed skapa kontakt mellan föräldrarna. Kartläggning Kartläggningen av skolans lärmiljö, klimat och utvecklingsområden sker löpande genom olika slags samtal med elever (all skolpersonal; fritids, EHT, lärare, Trygghetsgrupp), undervisning och observation i klassrummet, observationer i rastmiljön, dialog inom kollegiet kring elever och gruppdynamik, arbetslagsmöten (där en stående punkt är elevhälsa), mitterminskonferenser, föräldrakontakt, observation av den fysiska miljön (klotter, skräp, ordning och oordning) En gång per år genomförs också en elevenkät där trygghetsfrågor är inkluderade. Dessutom genomförs en föräldraenkät. Nulägesanalys Osäkerhet råder fortfarande om skillnaden mellan konflikt och mobbning. Fortsatt utbildning/kunskap behövs inom personalen. Elever och föräldrar behöver göras mer delaktiga. Genusaspekten och könsdiskriminering är fortfarande aktuell. Rastuppsikten på Stora behöver fortfarande mer uppsikt och nätkränkningar har förekommit. Övergripande målsättning Alla i personalen skall kunna hantera kränkningssituationer och konflikter, samt samt ha kompetens kring relationsfrämjande och förebyggande arbete.

6 Elever och föräldrar skall snabbt vända sig till personal vid kränkningssituationer Vårt främjande och förebyggande arbete skall vara likvärdigt i alla årskurser. Uppkomna kränkningssituationer skall vara engångsföreteelser, det vill säga ingen elev skall bli utsatt för återkommande kränkningar. Delmål 2013/14 Förbättra kunskapen och säkerheten inom kollegiet vad gäller likabehandling och rutiner vid kränkningar: Hur: Återinföra ett moment vid studiedagarna vid skolstart innehållande diskussion och genomgång av likabehandlingsplanen och samtal kring diskriminering och kränkningar. Ansvariga: rektor och trygghetsgrupp Tidsplan: Genomförs åter i juni 2014 SAMT augusti 2014 i form av 2 halvdagar. Representant i arbetslagen från HT Öka elevernas kunskap om och delaktighet i denna plan Hur: Varje höst vid skolstart avsätta minst 3 mentorstider för diskussion av trygghet, respekt, likabehandling och hur varje årskurs ska skapa en god miljö. Det överenskomna ta sedan upp på elevrådet samt förs in i denna plan Ansvariga: Mentorer och rektor Tidsplan: HT 2013 samt därefter löpande varje läsår Främjande arbete I det främjande arbetet ryms generella insatser, riktade till alla. Främjande arbete främjar en god relations- och lärandemiljö. Det är arbete som utgår ifrån skolans specifika positiva förutsättningar för likabehandling. Kulturama Grundskola har en elevhälsoplan, där elevhälsoarbetet är integrerat i allas professioner. Det innebär konkret att mentorskapet fyller en främjande funktion, liksom personalens uttalade samverkan kring eleverna. Konkret kan nämnas: Vi jobbar med individ- grupp och relationsstärkande övningar på mentorstiden. Exempelvis dilemmaövningar, värderingsövningar. Vi arbetar genom de olika ämnena med diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och könsidentitet eller könsuttryck. Bland annat genom film, diskussioner, värderingsövningar.

7 Vi har trivselregler som revideras tillsammans med eleverna varje år. Vi har ett genomtänkt mentorskapsuppdrag Vi har handledning/reflektionsforum för lärarna Vi arbetar till en del gemensamt i profilämnena (musik och dans) i föreställningarna Förebyggande arbete Förebyggande arbete utgår ifrån identifierade möjliga problemområden. Det förebygger att problem uppstår eller fortgår. Gällande kommunikationen: Vi har ett trygghetsteam som träffas varje vecka som har möjlighet att handleda arbetslagen vid behov. Vi har handledning/reflektionsforum för lärarna Vi erbjuder alla vårdnadshavare åk 6-9 föräldramöten i en form där de tillsammans kan komma överens om viktiga frågor och lära känna varandra EHT och arbetslagen samråder regelbundet kring elever och grupper Gällande kränkningar, utanförskap och icke trivsel Vi har rastvärdar, som skall vistas i de områden där otrygghet kan upplevas Vi låter inte eleverna själva välja grupper vid grupparbeten. Vi har klassrumsplacering, där hänsyn kan tas till olika elevers behov och relation Vi har ett genomtänkt mentorskaps uppdrag, där mentor skapar relation till sina elever och därigenom får veta hur gruppdynamik och trivsel fungerar Vi har ett elevhälsoteam bestående av skolsköterska, kurator, 2 specialpedagoger och rektor. Problem förebyggs genom bland annat genom särskilda gruppinsatser så som extra vuxen, gruppsamtal, förutom det individuella stödarbetet Åtgärdande arbete, rutiner vid kränkningar Vid bråk, retande, skojbråk, respektlöst språk, enstaka kränkning: Den personal som ser/hör ingriper direkt. Om allvarligt- mentorer till både utsatt och utsättande informeras snarast. Vid allvarlig kränkning eller våld: mentorer och rektor informeras. Kränkningarna/händelsen dokumenteras i arbetslagets elevhälsopärm. Mentorer till både utsatt och utsättande talar enskilt med mentorseleverna, samt informerar vårdnadshavare, snarast. Om mentor ej är tillgänglig, görs ovanstående av berörd personal eller någon ur aktuellt arbetslag. ÄRENDET KAN EJ VÄNTA VID MENTORS

8 FRÅNVARO- den personal som sett/hört situationen är ansvarig till mentor eller annan i arbetslaget tagit över. Vid upprepade kränkningar: Anmälan görs till Trygghetsgruppen snarast. Vid inkommen anmälan skall trygghetsgruppen agera snarast och senast inom 2 dagar. Mentor eller om ej möjligt annan personal skall samtala med utsatt elev för att se om mer information finns. Informationen skall dokumenteras på avsedd blankett (bilaga). Mentor skall också tala med hemmet. Några ur Trygghetsgruppen träffar den/de utsättande eleven/erna i strukturerade samtal (se bilaga) Dessa dokumenteras.den utsättande elevens föräldrar kontaktas senast dagen efter samtalet. Mentor följer upp med den utsatte om kränkningar upphört Uppföljande samtal hålls med den utsättande efter en vecka. Mentorer och personal är fortsatt vaksamma. När kränkningar ej upphör trots ovanstående, eller när nya personer kränks av samma elev: EHK hålls, det kan beslutas om kartläggning och åtgärdsprogram för den som utsätter. Om situationen bedöms mycket allvarlig, kan socialtjänst informeras. Polisanmälan kan också göras. Observera att ordningen av ovanstående insatser kan ändras beroende på ärendets art! Vid kränkning personal- elev: Anmälan görs till rektor. Om en elev upplever sig vara kränkt av någon i personalen ska detta rapporteras till mentor eller annan vuxen på skolan. Därefter kontaktas rektor. Rektor ansvarar för utredningsarbetet och vidtar nödvändiga åtgärder. Det kan tex gälla bedömningssituationer och sammanhang där eleven känner sig kränkt av något som en vuxen sagt.

9 Ansvarsfördelning Rektor har det övergripande ansvaret för upprättandet, genomförandet, uppföljningen och utvärderingen av denna likabehandlingsplan. Rektor skall också hålla sig uppdaterad kring både enskilda utsatta elever och olika årskurser gruppdynamik. Trygghetsgruppen skall hålla i strukturerade samtal i det åtgärdande arbetet vid allvarligare kränkningar och mobbning (se bilaga). Trygghetsgruppens medlemmar gör en bedömning av aktuella situationer, hur gå vidare och vilka personer som skall involveras. Trygghetsgruppen ansvarar även tillsammans med rektor för att en likabehandlingsplan upprättas och årligen revideras. Trygghetsgruppen deltar i utformning och genomgång av den årliga elevenkäten. Trygghetsgruppen tar initiativ till och genomför ibland fortbildning för personal All personal skall ingripa i akuta situationer där elever bråkar, retas, kränker, använder ett respektlöst språk. skall anmäla (blankett bilaga)allvarligare kränkningssituationer till Trygghetsgruppen och ta hjälp av denna om oklarheter finns kring allvarlighetsgrad och förfarande. All personal skall delta i fortbildning rörande trygghetsarbete och mentorskap. Arbetslag skall i sitt arbete sträva efter att undvika situationer där elever blir bortvalda, vilket kan innebära att han/hon i samråd med mentor och arbetslag väljer lag, placerar i klassrummet, delar in i grupper etc. All personal skall ha elevhälsa, mentorskap och tryggheten bland eleverna i årskursen som stående punkter på arbetslagsmöten. All personal ansvarar för att planera mentorstiden för respektive årskurs (terminsplanering) gör placeringslistor för eleverna. Avsätta tid för elevhälsodiskussioner i arbetslagstiden. I detta kan trygghetsgrupp och kurator stötta och handleda om behov finns. Hjälpa elever att lösa konflikter (ej mobbning, återkommande kränkningar) Mentorer ansvarar för det kontinuerliga gruppstärkande arbetet, jobbar trygghetsfrämjande i sin mentorsgrupp informerar om skolans rutiner runt mobbningsärenden både till elever och föräldrar (gärna på terminens första föräldramöte). Mentorer ansvarar för detaljplanering av mentorstiden och sköter kontakten med utsatta elevers vårdnadshavare. Mentorer stöttar och vägleder även elever som utsatt andra för mobbning och trakasserier och hjälper dem att hitta nya strategier och tillvägagångssätt i sitt samspel med andra. Extra tid kan fås för detta.

10 Mentorer informerar berörda lärare om pågående fall där deras mentorselev är den som utsatts för kränkande handlingar håller sig uppdaterad om sina mentorselevers trivsel och eventuella åtgärder- samtal med elev, kontakt med föräldrar, kontakt med EHT och trygghetsgrupp. Eleverna skall ta del av denna plan. Genom respektfullt beteende också medverka till en god miljö på skolan. Eleverna ska följa trivselreglerna och berätta för föräldrar och personal om kränkning skett Föräldrarna skall ta del av denna plan och via föräldraråd kunna påverka den. Föräldrar ska snarast informera personal om deras barn är involverade i kränkningar eller inte trivs i skolan. Kurator skall ta initiativ till fortbildning gällande trygghet Skall ingå i trygghetsgruppen men ej i de åtgärdande samtalen. Kurator ska hålla sig uppdaterad kring enskilda utsatta elever samt kring gruppdynamiken i årskurserna. Kurator ska vid behov erbjuda ytterligare elevinsatser så som exempelvis medlande samtal, stödsamtal, gruppsamtal. Kvalitetssäkring av likabehandlingsplanen För att säkerställa att arbetet mot kränkande behandling sker på tillfredställande sätt och att alla rutiner följs har vi tagit fram följande punkter för att säkra kvaliteten i arbetet: Denna likabehandlingsplan skall presenteras årligen för elever, föräldrar och personal. Trygghetsgruppen presenteras på tydlig plats i skolan. Rektor ansvarar för att rasttillsynen är tillräcklig vid varje terminsstart. Varje mentor upplyser och utbildar sina mentorselever i Barn- och elevskyddslagen. Skolan genomför elevenkäter varje år för att kartlägga bland annat eventuell otrivsel. Varje läsår avslutas med att trygghetsgruppen, elevhälsoteamet, arbetslagen och ledningsgruppen utvärderar läsåret som gått. Utifrån detta revideras alternativt kompletteras likabehandlingsplanen om så behövs.

11 Vikarierande personal som vistas tillfälligt i skolan informeras skriftligen, av vikarieansvarig, om skolans regler och skall liksom övrig personal rapportera eventuella kränkningar. Dokumentation och utvärdering Mobbningsärenden dokumenteras och arkiveras. Trygghetsgruppen möts en timme per vecka för det kontinuerliga trygghetsarbetet samt en halvdag per termin för utvärdering. Trygghetsrepresentanten för över relevant dokumentation från arbetslagspärm till trygghetspärm.

12 Bilaga 1 Trygghetsgruppens strukturerade samtal Om en elev mobbas ska det skrivas en mobbningsanmälan. Alla kan göra en mobbningsanmälan men den ska skrivas tillsammans med en vuxen. För att vi ska kunna hålla ett samtal med den/de som mobbar är det mycket viktigt att vi får så mycket information som möjligt. Fyll i blankett Anmälan om mobbning som finns på Fronter. Anmälan måste innehålla minst två händelser där samma elev(er) mobbar en annan elev. Observera att händelserna även kan vara suckar, blickar, miner o s v. 1) Beskriv händelsen så utförligt som möjligt. Vi behöver känna till anmälarens namn, namn och klass på de inblandade, mentorns namn, vad som sades eller gjordes, var händelserna inträffade samt vilket datum. Gärna exakt tidpunkt (t ex mattelektionen går bra). Anmälan lämnas till trygghetsgruppen. Om anmälan innehåller oklarheter kontaktar trygghetsgruppen anmälaren för ytterligare information. Om anmälaren är någon annan än den utsatte så pratar någon ur trygghetsgruppen med den utsatte för att få mer information. OBS! Mentorn till den utsatte ringer omgående hem till föräldrarna för att informera om vad som hänt och för att upplysa om hur fallet tas om hand av trygghetsgruppen. 2) När anmälan är gjord kallas den/de som mobbar till ett första samtal. Vid samtalet sitter en samtalsledare och en bisittare med från trygghetsgruppen. Bisittaren antecknar det som sägs på blankett Samtal med mobbare. Både eleven och samtalsledaren undertecknar blanketten efter att den lästs upp. Eleven uppmanas att berätta om samtalet hemma, men att tiga om det inför kompisar. Eleven informeras om att någon från trygghetsgruppen kommer att ringa föräldrarna dagen efter. 3) Efter ca 1 vecka hålls det andra samtalet. Under denna tid pratar vi eller mentorn med den utsatta eleven för att ta reda på om kränkningarna upphört. Mentorn eller någon ur trygghetsgruppen tar även kontakt igen med den utsattas föräldrar. Om mobbningen upphört avslutar vi efter andra samtalet med mobbaren. Mentorn har tillsammans med vårdnadshavaren ansvar för uppföljning av den utsatta såväl som mobbaren. 4) Om mobbningen inte upphört hålls EHK med vårdnadshavare, elev, rektor, mentor, samt någon ur EHT. Rektor beslutar om vidare åtgärder.

13 Anmälan om mobbning Datum: Anmälarens namn: Hur vill anmälaren bli kontaktad: Vem/vilka blir mobbade? Namn, klass och mentor: Vem/vilka mobbar? Namn, klass och mentor: Var och vid vilka tillfällen har mobbningen skett? Vad har hänt vid varje tillfälle? Svara så utförligt som möjligt helst med plats, datum osv. Anmälan lämnas i trygghetsgruppens fack i personalrummet

14 Bilaga 2 Lagtexter: Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: Diskrimineringslagen (2008:567) kapitel 3. Skollagen (2010:800) kapitel 6. De har ersatt den tidigare barn- och elevskyddslagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Skollagen kapitel 6 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8. Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Plan mot kränkande behandling 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som

15 skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. Diskrimineringslagen kapitel 3 14 En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen (2010:800), utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina ska inom ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Närmare föreskrifter om utbildningsanordnarens skyldigheter finns i 15 och 16. Lag (2010:861) Att förebygga och förhindra trakasserier 15 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev eller student som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier. Likabehandlingsplan 16 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som

16 utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.