Regeringskansliet korta fakta om myndighetens verksamhet

Transkript

1 Regeringskansliet 2009 korta fakta om myndighetens verksamhet 1

2 Produktion och grafisk design: Information Rosenbad och Typisk form designbyrå, mars 2010 Illustrationer: Emma Hanquist/Vol Papper: Omslag Munken Polar 240 g, Inlaga: Munken Polar 120 g Tryck: Davidsons Växjö, april 2010 ISBN: REGERINGSKANSLIET 2009

3 Inledning REGERINGSKANSLIETS UPPDRAG ÄR att stödja regeringen i dess uppgift att styra riket och förverkliga sin politik. Regeringskansliet är en po - litiskt styrd organisation där regeringen avgör arbetets inriktning och vilka frågor som ska prioriteras. Tjänstemännen i Regeringskansliet hjälper regeringen med att utreda olika frågor, styra myndigheterna och ta fram underlag till beslut. Varje år publiceras Regeringskansliets årsbok, vars syfte är att infor - mera om Regeringskansliets arbete under det gångna året. I huvudsak skildras tjänstemännens arbete. Årsboken presenteras i år i sin helhet på Det här är en kortversion av Regeringskansliets årsbok DET HANDLAR OM DET HÄR 3

4

5

6 Fakta om Regeringskansliet ALL OFFENTLIG MAKT i Sverige utgår från folket. Folket väljer riksdagen och partiernas mandat i riksdagen ger underlag för bildandet av regeringen. Till sin hjälp för att genomföra sin politik har regeringen drygt tjänstemän och politiskt anställda i Regeringskansliet och dess kommittéer. Myndigheten Regeringskansliet bestod under år 2009 av Statsrådsberedningen, 12 departement och Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Regeringskansliets organisation Regeringskansliet är regeringens stab. Myndigheten leds av statsministern, vilket innebär att statsministern är såväl regeringschef som chef över myndigheten Regeringskansliet. I Statsrådsberedningen finns dessutom en förvaltningschef som ansvarar för Regeringskansliets styrning i förvaltningsfrågor och departementsövergripande administrativa frågor. I varje departements ledning finns en till tre ministrar, varav en är departementschef. Varje statsråd har en stab av politiskt tillsatta tjänstemän, till exempel statssekreterare, politiskt sakkunniga och pressekreterare. Totalt uppgår antalet politiskt tillsatta statsråd och tjänstemän i Regeringskansliet till ca 200, av Regeringskansliets drygt medarbetare. Till Regeringskansliet hör även utlandsmyndigheterna inom UD, dvs. ambassader, konsulat, representationer och delegationer vid FN, EU, OECD med flera. Utlandsmyndigheterna är direkt underställda UD men är också egna myndigheter. Tjänstemännens uppgifter i Regeringskansliet De flesta som arbetar i Regeringskansliets är inte politiskt tillsatta, utan har kvar sina tjänster vid ett regeringsskifte. Att arbeta inom Regeringskansliet ställer därför höga krav på att kunna analysera ett problem från olika per- 6 REGERINGSKANSLIET 2009

7 spektiv, kunna hitta alternativa lösningar och följa den politiska debatten. Samtidigt måste tjänstemännen kunna framföra sakliga invändningar mot olika förslag. Tjänstemännens uppgift är att bereda ärenden åt regeringen. Ärendena kan delas in i sju huvudgrupper som förekommer på samtliga departement: Lagstiftning Det är tjänstemännens uppgift att bearbeta politiska initiativ, utforma utredningsdirektiv och beslutsunderlag inför beslut om att tillsätta kommittéer. De ska även ta emot betänkanden och remissbehandla dem, bereda lagrådsremisser, utarbeta propositioner samt bearbeta riksdagens beslut om regeringens lagförslag. FAKTA OM REGERINGSKANSLIET 7

8 Budgetprocessen och styrningen av de statliga myndigheterna Regeringskansliets tjänstemän bereder och följer upp budgetförslag, utfärdar de regleringsbrev som styr myndigheterna, medverkar i tillsättning av styrelser och verkschefer samt håller löpande kontakt med myndigheterna. Förvaltningsärenden Regeringskansliet är landets högsta förvaltningsmyndighet och tjänstemännen har till uppgift att bereda beslut om till exempel dispensärenden m.m. Internationell samverkan Det är Regeringskansliets uppgift att bereda svenska ståndpunkter inför möten i internationella organisationer, företräda Sverige och implementera internationella överenskommelser till svensk politik. Extern kommunikation Regeringskansliet bistår också regeringen när det gäller övrig kommunikation med omvärlden. Tjänstemännen skriver underlag till svar på frågor och interpellationer från riksdagen samt brev och e-post från allmänheten. Särskilda projekt och program Särskilda projekt och program är verksamhet av förvaltningskaraktär som bedrivs i Regeringskansliet. Det är verksamheter som pågår under begränsad tid och som inte helt passar in i någon annan myndighets uppdrag. Myndighetens interna stöd och utvecklingsarbete Regeringskansliet sköter intern verksamhetsplanering, ekonomi, administration, IT, bevakning och säkerhet, arkivering, diarieföring, lokaladministration m.m. 8 REGERINGSKANSLIET 2009

9 Regeringskansliets verksamhet UNDER 2009 BESTOD Regeringskansliet av Statsrådsberedningen, 12 departement och Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Under 2009 präglades verksamheten i Regeringskansliet till stor del av arbetet inför och under Sveriges ordförandeskap i EU, juli december Läs mer om ordförandeskapet och övrig verksamhet under 2009 på Där hittar du även Regeringskansliets årsbok i sin helhet: Statsrådsberedningen Statsrådsberedningen leder och samordnar arbetet i Regeringskansliet och ansvarar för samordning av den svenska EU-politiken. Statsrådsberedningen är indelad i statsministerns kansli, EU-ministerns kansli, samordningskansliet, kansliet för samordning av EU-frågor, förvaltningschefens kansli och rättschefens kansli. I Statsrådsberedningen ingår också Regeringskansliets internrevision, sekretariatet åt kommissionen för hållbar utveckling och Kansliet för krishantering. Chef för Statsrådsberedningen är statsministern. I Statsrådsberedningen tjänstgör ca 200 personer varav de i statsministerns kansli, EU-ministerns kansli samt samordningskansliet är politiskt tillsatta. På de övriga kanslierna tjänstgör opolitiska tjänstemän. Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet har följande ansvarsområden: arbetslivspolitik med frågor som bl.a. rör arbetsrätt, arbetstid, arbetsorganisation och arbetsmiljö samt arbetsmarknadspolitik som till exempel arbetsförmedling, arbetsmarknadspolitiska program och arbetslöshetsersättning. REGERINGSKANSLIETS VERKSAMHET 9

10 Inom Arbetsmarknadsdepartementets ansvarsområde finns tio myndigheter varav en domstol. Dit hör t.ex. Arbetsförmedlingen, Arbetsdomstolen, Arbet smiljöverket, Medlingsinstitutet och Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering. I departementet tjänstgör ca 90 personer. Finansdepartementet Finansdepartementet har följande ansvarsområden: den ekonomiska politiken, statens budget, skattepolitiken, finansmarknadsfrågor, boende och byggande, spelfrågor, internationellt ekonomiskt samarbete, statlig förvaltning; kommunal ekonomi och lagstiftning. Inom Finansdepartementets ansvarsområde finns 61 myndigheter. Dit hör t.ex. Skatteverket, Finansinspektionen, Statens pensionsverk, Tullverket och länsstyrelserna. I departementet tjänstgör ca 480 personer. 10 REGERINGSKANSLIET 2009

11 Försvarsdepartementet Försvarsdepartementet har följande ansvarsområden: totalförsvaret, skydd mot olyckor, krisberedskap, internationella fredsfrämjande insatser, folkrätt vid beväpnad konflikt samt säkerhetspolitiska underrättelsefrågor. Inom Försvarsdepartementets ansvarsområde finns 12 myndigheter. Dit hör t.ex. Försvarsmakten, Totalförsvarets forskningsinstitut, Kustbevakningen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. I departementet tjänstgör ca 180 personer. Integrations- och jämställdhetsdepartementet Integrations- och jämställdhetsdepartementet har följande ansvarsområden: demokratifrågor, diskrimineringsfrågor, folkrörelsefrågor, integration, jämställdhet, konsumentfrågor, medborgarskap, mänskliga rättigheter, natio nella minoriteter, ungdomspolitik och urban utveckling. Inom Integrations- och jämställdhetsdepartementets ansvarsområde finns åtta myndigheter. Dit hör bland annat Konsumentverket, Diskrimineringsombudsmannen samt Ungdomsstyrelsen. I departementet tjänstgör ca 130 personer. Jordbruksdepartementet Jordbruksdepartementet har följande ansvarsområden: djurskydd, djurhälsa och smittskydd, fiske och vattenbruk, högre utbildning och forskning inom de areella näringarna, jakt och viltvård, jordbruk, ekologisk produktion, livsmedelsfrågor, landsbygds- och miljöfrågor inom jordbruket, skogsbruk, produktion av biomassa från jord- och skogsbruk, markfrågor samt sameoch rennäringsfrågor. Inom Jordbruksdepartementets ansvarsområde finns 10 myndigheter. Dit hör t.ex. Jordbruksverket, Fiskeriverket, Livsmedelsverket, Skogsstyrelsen, Sametinget, Statens veterinärmedicinska anstalt och Sveriges lantbruksuniversitet. I departementet tjänstgör ca 160 personer. REGERINGSKANSLIETS VERKSAMHET 11

12 Justitiedepartementet Justitiedepartementet har följande ansvarsområden: grundlagarna och lagstiftning inom straffrätt, civilrätt, processrätt m.m., rättsväsendet, migrations- och asylpolitik, ärenden om nåd i brottmål och vissa andra brottmålsärenden. Inom Justitiedepartementets ansvarsområde finns 136 myndigheter med omkring anställda. Dit hör t.ex. Polisen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket, Kriminalvården, Migrationsverket, Justitiekanslern, Datainspektionen, Brottsförebyggande rådet och Valmyndigheten. I departementet tjänstgör ca 39o personer. Kulturdepartementet Kulturdepartementet har följande ansvarsområden: kultur och kulturskapares villkor, kulturarv och trossamfund samt medier, film och idrott. Inom Kulturdepartementets ansvarsområden finns 33 myndigheter, bola g och stiftelser. Dit hör t.ex. Statens kulturråd, Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet, Moderna museet, Forum för levande historia, Granskningsnämnden för radio och TV, Dramaten, Operan och Stiftelsen Skansen. I departementet tjänstgör ca 100 personer. Miljödepartementet Miljödepartementet har följande ansvarsområden: klimat, vatten och hav, naturvård och biologisk mångfald, hållbar utveckling, hållbar samhällsplanering och boendemiljö, internationellt miljösamarbete, kemikalier och kretslopp, kärnsäkerhet och strålskydd, miljölagstiftning, miljöteknik och miljöforskning. Inom Miljödepartementets ansvarsområde finns 15 myndigheter. Dit hör t.ex. Naturvårdsverket, Boverket, Lantmäteriet, Kemikalieinspektionen och SMHI. I departementet tjänstgör ca 200 personer. 12 REGERINGSKANSLIET 2009

13 Näringsdepartementet Näringsdepartementet har följande ansvarsområden: företagande och entreprenörskap, konkurrenskraft och väl fungerande marknader, behovsmotiverad forskning, regional tillväxt, energi, företag med statligt ägande, transporter och infrastruktur, IT-politik, postkommunikationer, tele- och radiokommunikation. Inom Näringsdepartementets ansvarsområde finns 24 myndigheter varav fyra affärsverk och en domstol. Dit hör t.ex. Tillväxtverket, Tillväxtanalys, Konkurrensverket, Bolagsverket, Vägverket, Banverket (ingår i Trafikverket fr.o.m. den 1 mars 2010), Post- och telestyrelsen samt Patent- och registreringsverket. I departementet tjänstgör ca 350 personer. Socialdepartementet Socialdepartementet har följande ansvarsområden: hälso- och sjukvård, folkhälsa, barnets rättigheter, handikappfrågor, äldreomsorg, socialtjänst, sjukförsäkring, pensioner och ekonomiskt familjestöd. REGERINGSKANSLIETS VERKSAMHET 13

14 Inom Socialdepartementets ansvarsområde finns 16 statliga myndigheter, fyra statligt ägda bolag samt ett institut. Dit hör t.ex. Socialstyrelsen, Försäkringskassan, Apoteket AB, Statens folkhälsoinstitut, Smittskyddsinstitutet, Läkemedelsverket och Barnombudsmannen. I departementet tjänstgör ca 28o personer. Utbildningsdepartementet Utbildningsdepartementet har följande ansvarsområden: förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola och övriga obligatoriska skolformer, gymnasieskola, vuxenutbildning, folkbildning, högre utbildning, forskning samt studiefinansiering. Inom Utbildningsdepartementets ansvarsområde finns 55 myndigheter. Dit hör t.ex. Statens skolverk, Högskoleverket, Kungliga biblioteket, Vetenskapsrådet, Centrala studiestödsnämnden och Svenska Unescorådet. I departementet tjänstgör ca 210 personer. 14 REGERINGSKANSLIET 2009

15 Utrikesdepartementet Utrikesdepartementet (UD) har följande ansvarsområden: utrikes- och säkerhetspolitik, global utveckling och bistånd, handelspolitik, hjälp till svenskar i utlandet, folkrätt och mänskliga rättigheter, exportkontroll av krigsmateriel, internationella samarbeten med länder och regioner samt handels-, investerings- och Sverigefrämjande. Till UD hör 101 utlandsmyndigheter, dvs. Sveriges ambassader och konsulat i utlandet, som tillsammans med UD utgör utrikesförvaltningen. På ambassaderna ges bl.a. stöd till svenskar i utlandet och man utfärdar viseringar för utländska besökare. Ambassaderna rapporterar om den politiska och ekonomiska utvecklingen och om mänskliga rättigheter i verksamhetslandet, främjar svenska ekonomiska intressen och stimulerar utländska investeringar i Sverige. I länder där Sverige har biståndsverksamhet arbetar ambassaderna för att biståndsinsatserna ska bli så effektiva som möjligt. Inom UD:s ansvarsområde finns även 11 myndigheter i Sverige. Dit hör t.ex. Svenska institutet, Sida, Invest in Sweden Agency och Kommerskollegium. I departementet tjänstgör ca 1 34o personer, varav ca 580 på utlandsmyndigheterna. Förvaltningsavdelningen Förvaltningsavdelningen är Regeringskansliets gemensamma resurs och ansvarar för departementsövergripande förvaltningsfrågor. I Förvaltningsavdelningen tjänstgör ca 670 personer. REGERINGSKANSLIETS VERKSAMHET 15

16 Regeringen 2009 REGERINGEN FATTAR KOLLEKTIVA beslut. Det betyder att regeringen, under de regeringssammanträden som äger rum varje vecka, fattar gemensamma beslut i alla regeringsärenden. På så vis ges alla statsråd möjlighet att påverka de beslut som regeringen fattar och regeringen ansvarar tillsammans för samtliga regeringsbeslut. På kan du ta del av veckans regeringsärenden. Sedan 2006 styrs Sverige av en borgerlig majoritetsregering. Följande personer ingick i i regeringen 2009: Fredrik Reinfeldt (M), Stats minister, Statsrådsberedningen Lena Adelsohn Liljeroth (M), Kulturminister, Kulturdepartementet Beatrice Ask (M), Justitieminister, Justitiedepartementet Carl Bildt (M), Utrikesminister, Utrikesdepartementet Tobias Billström (M), Migrationsminister, Justitiedepartementet Jan Björklund (FP), Utbildnings minister, Utbildningsdepartementet Ewa Björling (M), Handelsminister, Utrikesdepartementet Anders Borg (M), Finansminister, Finansdepartementet Andreas Carlgren (C), Miljöminister, Miljödepartementet Gunilla Carlsson (M), Biståndsminister, Utrikesdepartementet 16 REGERINGSKANSLIET 2009

17 Eskil Erlandsson Cristina Husmark Göran Hägglund Tobias Krantz (FP), Maria Larsson (C), Jordbruks- Pehrsson (M), Social (KD), Socialminister, Högskole- och forsk (KD), Äldre- och minister, Jordbruks försäkringsminister, Social departementet ningsminister, Utbild folkhälsominister, departementet Social departementet ningsdepartementet Socialdepartementet (sedan juni 2009) Sven Otto Littorin (M), Arbetsmarknadsminister, Arbets marknadsdepartementet Cecilia Malmström (FP), EU-minister, Statsrådsberedningen Mats Odell (KD), Kommun- och finansmarknadsminister, Finansdepartementet Maud Olofsson (C), Näringsminister, Vice statsminister, Näringsdepartementet Nyamko Sabuni (FP), Integrationsoch jämställdhetsminister, Integrations- och jämställdhets departementet Sten Tolgfors (M), Försvarsminister, Försvarsdepartementet Åsa Torstensson Avgångna statsråd under 2009: (C), Infrastruktur- Lars Leijonborg (FP), högskole- och forskminister, Näringsde ningsminister i Utbildningsdepartementet partementet REGERINGEN

18 Regeringskansliet i siffror I DET HÄR AVSNITTET beskrivs Regeringskansliet och dess verksamhet i ett antal statistiska mått. Uppgifterna är strukturerade utifrån följande sju huvudverksamheter som täcker det arbete som bedrivs inom Regeringskansliet: 1. Lagstiftningsprocessen. 2. Budgetprocessen och myndighetsstyrning. 3. Förvaltningsärenden. 4. Internationellt arbete. 5. Extern kommunikation. 6. Särskilda projekt och program. 7. Internt stöd och utvecklingsarbete. 1. Lagstiftningsprocessen Sveriges riksdag fattar beslut om nya lagar. Regeringen ligger bakom de flesta lagförslagen. Innan regeringen lägger fram ett lagförslag tillsätts ibland en utredning (som ofta kallas kommitté) som får i uppdrag att utreda en viss fråga, genom att ta fram fakta, analysera dem och lägga fram förslag, ibland i form av ett lagförslag. När en kommitté har avslutat sitt arbete överlämnar de ett förslag till regeringen i ett utredningsbetänkande som publiceras i Statens offentliga utredningar, SOU. Lagförslag som utreds och arbetas fram inom Regeringskansliet redovisas i departementspromemorior som finns i Departementsserien, Ds. Innan regeringen tar ställning till förslaget får berörda myndigheter och organisationer lämna synpunkter. Efter detta remissförfarande lämnar 18 REGERINGSKANSLIET 2009

19 regeringen ett lagförslag i en proposition (regeringens förslag till riksdagen). I vissa fall granskas förslaget av Lagrådet. Ibland redovisar regeringen sin inställning i vissa frågor för riksdagen utan att samtidigt lämna några lagförslag. Sådana redovisningar kallas skrivelser. Efter riksdagsbehandlingen beslutar riksdagen om regeringens förslag. Riksdagens beslut lämnas till regeringen genom riksdagsskrivelser. Regeringen utfärdar därefter de lagar riksdagen antagit och ser också till att de kungörs. Författningar publiceras i Svensk Författningssamling, SFS. Läs mer om lagstiftningsprocessen på REGERINGSKANSLIET I SIFFROR 19

20 PROPOSITIONER OCH SKRIVELSER Tabellen anger antal propositioner och skrivelser som lämnats till riksdagen respektive år. En proposition är ett förslag från regeringen till riksdagen om t.ex. en ny lag. En skrivelse är ett meddelande från regeringen till riksdagen om hur man ser på en viss fråga eller hur man arbetat eller planerrar att arbeta med ett visst politikområde. Antal propositioner och skrivelser SB Ju UD Fö S Fi U Jo M N IJ Ku A RK Samtliga propositioner och skrivelser finns att läsa under Publikationer och informationsmaterial på 20 REGERINGSKANSLIET 2009

21 LAGAR OCH FÖRORDNINGAR Regeringen utfärdar och publicerar nya lagar efter beslut i riksdagen. Förordningar innehåller regler som regeringen enligt grundlagen får besluta om. Där regleras t.ex. myndigheternas verksamhet. Lagar och förordningar publiceras i Svensk Författningssamling, SFS, se Antal utfärdade lagar och förordningar per departement SB Ju UD Fö S Fi U Jo M N IJ Ku A RK REGERINGSKANSLIET I SIFFROR 21

22 2. Budgetprocessen och myndighetsstyrning Budgetprocessen i korthet Arbetet med statsbudgeten börjar mer än ett år innan det aktuella budgetåret startar. I december redovisar Finansdepartementet prognoser för samhällsekonomins utveckling för regeringen. Under januari fortsätter Finansdepartementet arbetet med att se över och uppdatera prognoserna över statsbudgetens inkomster och utgifter, statens lånebehov m.m. Samtidigt reviderar de övriga departementen prognoserna för sina respektive utgiftsområden och anslag. De totala anslagen sorterar under de 27 utgiftsområdena och anger ett belopp som efter beslut av riksdagen får användas för visst ändamål. I slutet av februari lämnar myndigheterna sina årsredovisningar och budgetunderlag för de kommande tre åren. I mars hålls regeringsöverläggningar om statsbudgeten. Huvudinriktningen för den ekonomiska politiken för de kommande åren slås fast i den ekonomiska vårpropositionen som lämnas till riksdagen i april. Samtidigt lämnar regeringen även en tilläggsbudget med förslag till ändrade anslag för det innevarande året. Under våren och sommaren arbetar departementen med att fördela medel på enskilda anslag. Detta sker inom de ramar för de olika utgiftsområdena som regeringen beslutade om vid överläggningen i mars. Regeringen lämnar budgetpropositionen till riksdagen under andra halvan av september. Budgetpropositionen innehåller förslag till utgiftstak, överskottsmål för kommande tre år, samt ramar för de 27 utgiftsområdena och förslag om hur statens pengar ska fördelas per anslag för det närmast följande året. Dessutom redovisas föregående års verksamhet inom olika politikområden. Medan riksdagen behandlar budgetpropositionen inleder departementen arbetet med att ta fram regleringsbrev för sina respektive myndigheter. Riksdagen fattar beslut om de ekonomiska ramarna för varje anslag i mitten av december. Därefter ska regeringen besluta om regleringsbreven innan årsskiftet. 22 REGERINGSKANSLIET 2009

23 STATSBUDGETEN I SAMMANDRAG I budgetprocessen hanterades under år 2009 närmare 900 miljarder kronor. I tabellerna nedan redovisas utfallet av statsbudgetens utgifter respektive inkomster under de senaste åren i löpande priser Inkomster 863,7 901,3 709,5 Utgifter m.m. 760,5 766,1 885,7 Statsbudgetens saldo 103,2 135,2 176,1 Inkomster i miljarder kronor Direkta skatter på arbete 480,6 496,9 478,1 Indirekta skatter på arbete 391,5 408,8 389,6 Skatt på kapital 204,0 165,8 148,8 Skatt på konsumtion och insatsvaror 392,7 412,7 418,5 Skatt på import 5,8 5,9 5,2 Restförda och övriga skatter 1,4 3,9 3,6 Avgående poster, skatter till EU 7,2 7,2 6,5 Avgående poster, skatter till andra sektorer 646,8 692,7 702,3 Periodiseringar 3,6 22,6 22,0 Inkomster av statens verksamhet 66,5 53,0 48,1 Inkomster av försåld egendom 18,0 76,5 0,1 Återbetalning av lån 2,0 1,9 1,7 Kalkylmässiga inkomster 8,2 8,7 8,9 Bidrag m.m. från EU 13,0 11,0 11,7 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet 52,0 56,3 66,8 Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot 7,7 2,4 0,0 Totala inkomster 863,7 901,3 709,5 REGERINGSKANSLIET I SIFFROR 23

24 Utgifter i miljarder kronor Utgiftsområde Rikets styrelse 10,6 11,0 12,2 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 11,2 11,4 12,0 3 Skatt, tull och exekution 9,7 9,4 9,4 4 Rättsväsendet 30,6 32,7 33,6 5 Internationell samverkan 1,6 1,8 1,8 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 46,5 43,0 42,1 7 Internationellt bistånd 25,4 27,5 29,6 8 Migration 5,3 6,1 6,5 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 46,7 49,1 53,1 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 119,5 115,9 110,0 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 43,7 42,6 42,3 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 61,6 66,4 68,1 13 Integration och jämställdhet 4,3 5,0 5,3 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 54,9 47,8 60,6 15 Studiestöd 19,3 19,1 21,4 16 Utbildning och universitetsforskning 42,2 44,5 48,9 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 10,1 10,1 10,3 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik 5,8 2,1 1,9 19 Regional tillväxt 2,9 2,8 3,2 20 Allmän miljö- och naturvård 4,3 4,7 5,2 21 Energi 2,2 2,1 3,0 22 Kommunikationer 44,3 61,5 40,6 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 15,5 16,5 16,4 24 Näringsliv 4,3 12,8 6,6 25 Allmänna bidrag till kommuner 73,0 64,8 81,6 26 Statsskuldsräntor m.m. 47,3 48,2 36,5 27 Avgiften till Europeiska unionen 26,6 31,5 19,2 Summa utgiftsområden 769,2 790,3 781,3 Kassamässig korrigering 4,3 0,7 0,3 Riksgäldskontorets nettoutlåning m.m. 4,3 27,9 104,7 Totala utgifter 760,5 766,1 885,7 24 REGERINGSKANSLIET 2009

25 MYNDIGHETSSTYRNING Regeringen beslutar om förutsättningarna för de enskilda myndigheternas verksamhet. Det grundläggande styrdokumentet för varje myndighet är en instruktion, i form av en förordning som beslutas av regeringen. Regeringen kan även besluta om andra förordningar, eller fatta särskilda beslut, för att styra myndigheterna. T.ex. anger regeringen myndigheternas ekonomiska ramar i de årliga regleringsbreven. Dessutom utnämner regeringen chefer för myndigheterna. Antal myndigheter Tabellen nedan visar antalet myndigheter den 31 december respektive år och som lyder under regeringen och styrs av en instruktion SB Ju UD Fö S Fi U Jo M N IJ Ku A RK Minskningen av antalet myndigheter har främst skett genom sammanslagningar till s.k. enmyndigheter. Utlandsmyndigheter och kommittéer ingår inte i uppgifterna. REGERINGSKANSLIET I SIFFROR 25

26 3. Förvaltningsärenden Regeringskansliet är landets högsta förvaltningsmyndighet. Det betyder att regeringen beslutar i vissa förvaltningsärenden som inte någon annan myndighet ansvarar för. Det kan t.ex. handla om överklaganden, ansökningar eller anslags- och bidragsärenden. Tabellen nedan anger det totala antalet regeringsärenden, både förvaltningsärenden och ärenden inom övriga huvudverksamheter. TOTALT ANTAL BESLUTADE REGERINGSÄRENDEN SB Ju UD Fö S Fi U Jo M N IJ Ku A RK Uppgifterna avser antalet nummer på ärendeförteckningarna vid regeringssammanträdena. Under ett nummer på förteckningarna kan det finnas flera ärenden som avgjorts (dvs. flera diarienummer). Som framgår av tabellen så minskar antalet regeringsbeslut långsiktigt. Detta beror främst på att relativt rutinmässiga förvaltningsbeslut i ökande grad läggs ut på andra myndigheter. Samtidigt ökar komplexiteten i de beslut som ligger kvar på regeringen, bl.a. till följd av internationaliseringen. 26 REGERINGSKANSLIET 2009

27 REGISTRERADE ÄRENDEN Ett ärende omfattar i regel flera handlingar. Under de senaste åren har en rad ärenden som tidigare registrerades i skrivelsediarier förts över till ärendediariet, vilket delvis förklarar ökningen. Med ärende avses här även s.k. samlingsnummer för enskilda handlingar i ett visst ämne SB Ju UD Fö S Fi U Jo M N IJ Ku A FA RK REGERINGSKANSLIET I SIFFROR 27

28 4. Internationellt arbete I takt med en ökad globalisering och Sveriges medlemskap i Europeiska Unionen (EU) har Regeringskansliets internationella arbete ökat. Samtliga departement bereder svenska ståndpunkter inför möten i internationella organisationer, företräder Sverige i internationella förhandlingar och återför internationella överenskommelser till svensk politik. Andra exempel på departementens internationella arbete är att samordna och bevaka mål i EG-domstolen, hantera internationella överträdelseärenden, delta i bilaterala möten med andra länder och delta i internationella konferenser m.m. UTLANDSMYNDIGHETER Beskickningar Abu Dhabi Buenos Aires Kabul Minsk Santiago Abuja Bukarest Kampala Moskva de Chile Addis Abeba Canberra Kairo Nairobi Sarajevo Alger Colombo 1) Khartoum New Delhi Seoul Amman Dakar Kiev Nicosia Singapore Ankara Damaskus Kinshasa Oslo Skopje Athen Dar es Salaam Kuala Lumpur Ottawa Sofia Bagdad Dhaka Köpenhamn Paris Tallinn Bangkok Dublin Lissabon Peking Teheran Belgrad Guatemala Ljubljana Prag Tel Aviv Berlin Haag London Pretoria Tokyo Bern Hanoi Luanda Pyongyang Vilnius Bogotá D.C. Harare Lusaka Rabat Warszawa Brasilia Havanna Luxemburg Reykjavik Washington Bratislava Helsingfors Madrid Riga Wien Bryssel Islamabad Maputo Riyadh Zagreb Budapest Jakarta Mexico Rom 1) Utlandsmyndigheten stängdes 31 mars Konsulat Delegationer Hongkong Mariehamn Representationen vid EU, Bryssel Istanbul New York 3) Delegationen vid NATO, Bryssel Jerusalem Shanghai Representationen vid FN, New York Los Angeles 2) S:t Petersburg Representationen vid de internationella organisationerna i Genève 2) Utlandsmyndigheten stängdes Delegationen vid OECD, Paris 31 december 2009 Representationen vid Europarådet, Strasbourg 3) Utlandsmyndigheten stängdes Delegationen vid OSSE, Wien 31 januari REGERINGSKANSLIET 2009

29 UTLANDSSTATIONERADE Utlandsmyndigheterna bemannas av Regeringskansliet samt av drygt lokalanställda. Tabellen nedan visar antalet tjänstgörande från Regeringskansliet vid utlandsmyndigheterna i december respektive år SB 1 Ju UD Fö S Fi U Jo M N IJ Ku A FA RK Andel kvinnor/män 54/46 55/45 54/46 52/48 52/48 REGERINGSKANSLIET I SIFFROR 29

30 5. Extern kommunikation En viktig del av Regeringskansliets verksamhet är kommunikation med omvärlden. Det handlar t.ex. om att: Besvara frågor och interpellationer från riksdagen. Skriva tal åt statsråden. Besvara brev från allmänheten. Informera och samråda med näringslivet, intresseorganisationer och allmänhet i arbetsgrupper. Delta i seminarier och mässor m.m. INTERPELLATIONSSVAR TILL RIKSDAGEN I tabellen redovisas antalet interpellationssvar respektive år SB Ju UD Fö S Fi U Jo M N IJ Ku A RK Uppgifterna i tabellen tar inte hänsyn till s.k. 5-förordnanden, utan interpellationssvaren räknas vid det departement där svarande statsråd var placerad vid tidpunkten för svaret. Interpellationer och svaren kan sökas på 30 REGERINGSKANSLIET 2009

31 BREVSVAR Regeringskansliet får varje år ett stort antal brev från enskilda personer. En del av dessa berör olika framställningar till regeringen och departementen, såsom överklaganden och ansökningar. Brev från enskilda som innehåller exempelvis frågor eller förslag till regeringen besvaras vanligen genom brevsvar. I tabellen anges antalet brevsvar som sänts från respektive departement under de senaste åren och som registrerats i Regeringskansliets ärendediarium. Vid Utrikesdepartementet registreras flertalet brevsvar i skrivelsediarier SB Ju UD Fö S Fi U Jo M N IJ Ku A FA RK REGERINGSKANSLIET I SIFFROR 31

32 6. Särskilda projekt och program Med särskilda projekt och program menas verksamhet av förvaltningskaraktär som bedrivs i Regeringskansliet. De bekostas med medel från Regeringskansliets förvaltningsanslag eller från något annat anslag till regeringens eller Regeringskansliets disposition. Det kan till exempel vara när: regeringen fördelar projektmedel, verksamheten utgör en plattform för debatt och opinionsbildning, verksamheten bygger på samverkan med andra delar av statsförvaltningen eller med andra intressenter i samhället, projekten är avsedda att pågå under en begränsad tid. Regeringskansliets riktlinjer anger att särskilda projekt och program bara ska bedrivas i Regeringskansliet när särskilda behov eller förutsättningar föreligger. Det kan t.ex. vara att verksamheten inte faller naturligt inom någon annan myndighets ansvarsområde. Det kan också gripa över flera samhällssektorer och kräva återkommande ställningstaganden från regeringen eller ett enskilt statsråd, som är svåra att göra i ett skriftligt uppdrag. Ofta är de ett viktigt komplement till annan verksamhet hos regeringen. Exempel på särskilda projekt och program som påbörjats under 2009 är E-delegationen, Delegationen för jämställdhet i högskolan och dialogforum om bra livsmedel. För ytterligare exempel, se 32 REGERINGSKANSLIET 2009

33 7. Internt stöd och utvecklingsarbete I Regeringskansliet bedrivs även ett arbete som utgör ett internt stöd för myndigheten och det bedrivs ett utvecklingsarbete för att skapa gemensamma lösningar. Det handlar t. ex. om ett enhetligt och gemensamt personalarbete inklusive kompetensförsörjning samt infrastruktur för gemensamt verksamhets- och informationsstöd. I tabellerna nedan skildras Regeringskansliets interna organisation i ett antal statistiska mått. TJÄNSTGÖRANDE PER PERSONALGRUPP Chefer Handläggare Specialister Politiskt anställda Baspersonal Hela RK Räknat som heltid Med tjänstgörande avses antalet anställda, inklusive kommittéanställda och utlandsstationerade, som varit i tjänst hel eller del av december månad respektive år. Chefer är de som omfattas av Regeringskansliets chefsavtal, exklusive statssekreterare. Med handläggare avses tjänstemän som är anställda enligt löneavtalen ALFA eller URA. Här ingår tjänstebenämningar som departementssekreterare, kansliråd och ämnesråd. Till specialister räknas dem som omfattas av Regeringskansliets specialistavtal. Detta är främst tidsbegränsade kommittéanställda, rätts- och ämnessakkunniga m.fl. I gruppen politiskt anställda ingår statsråden, statssekreterarna, politiskt sakkunniga och övriga som omfattas av Regeringskansliets politikeravtal. Med baspersonal menas bl.a. kanslisekreterare, assistenter och servicepersonal. Antalet handläggare har ökat till följd av att Regeringskansliet fortsatt sin utveckling från förvaltningstung organisation till ett mer flexibelt kansli. Arbetsuppgifterna inom Regeringskansliet har blivit allt mer komplexa, bl.a. till följd av ökande internationalisering. Samtidigt har administrationen effektiviserats vilket innebär att andelen baspersonal av de totala antalet tjänstgörande har minskat. REGERINGSKANSLIET I SIFFROR 33

34 TJÄNSTGÖRANDE PER DEPARTEMENT Tabellen nedan visar antalet tjänstgörande i december respektive år per departement, inklusive kommittéanställda och utlandsstationerade. Kolumnen till höger visar andelen kvinnor respektive män vid respektive departement i december Andel kvinnor/män SB /44 Ju /41 UD /41 Fö /52 S /39 Fi /50 U /36 Jo /29 M /32 N /44 IJ /31 Ku /33 A /30 FA /45 Gemensamt /38 RK /41 Andel kvinnor/män 58/42 58/42 58/42 58/42 59/41 I samband med regeringsombildningar och andra omorganisationer flyttas verksamheter mellan departementen varför det är svårt att göra jämförelser över tid. Ett exempel på detta är att Förvaltningsavdelningen successivt har övertagit administrativ personal från departementen, t.ex. lokalvård, expeditioner, bibliotek, IT-stöd, arkiv och diarieverksamhet och löneadministration. För flertalet departement samt SB består ökningen mellan åren 2008 och 2009 till viss del av tillfälliga förstärkningar inför Sveriges ordförandeskap i EU. Antalet tjänstgörande under Gemensamt för 2008 och 2009 består av mötessekreteriatet inför Sveriges ordförandeskap i EU. 34 REGERINGSKANSLIET 2009

35 MEDELÅLDER OCH GENOMSNITTLIG ANSTÄLLNINGSTID Diagrammen nedan visar medelålder respektive den genomsnittliga anställningstiden per personalgrupp bland tjänstgörande i december Medelålder per personalgrupp Kvinnor Män Totalt 0 Chefer Handläggare Specialister Politiskt anställda Baspersonal Medelåldern för Regeringskansliet som helhet har under senare år legat konstant runt 45 år. Hela RK Genomsnittlig anställningstid per personalgrupp Kvinnor Män Totalt Chefer Handläggare Specialister Politiskt anställda Baspersonal Hela RK Den genomsnittliga anställningstiden varierar kraftigt mellan personalgrupperna, totalt inom Regeringskansliet är den 10 år. Längst är den bland manliga chefer. Att anställningstiden är kortare bland kvinnliga chefer beror på att en, proportionellt sett, större del av dessa är nytillsatta som chefer, vilket även visar sig i en ökande andel kvinnliga chefer. Den korta anställningstiden bland specialister beror på att dessa har visstidsanställningar, ofta i kommittéer. REGERINGSKANSLIET I SIFFROR 35

36 PERSONALOMSÄTTNING Som framgår av uppgifterna om medelanställningstid per personalgrupp har många i de fast anställda personalgrupperna arbetat länge inom Regeringskansliet. Detta beror bl.a. på att möjligheterna att byta arbetsuppgifter inom Regeringskansliet är goda. En del av Regeringskansliets arbetsuppgifter kräver dock aktuella yrkeserfarenheter från andra delar av samhället. Detta gäller framför allt anställda på Regeringskansliets specialistavtal, dvs. visstidsanställda vid departementen och kommittéanställda. Den externa personalrörligheten bland andra departementsanställda (exklusive kommittéanställda) var ca 13 procent, och den interna rörligheten, mellan departementen, var ca 5 procent. Utöver detta byter tjänstemännen arbete inom respektive departement. JÄMSTÄLLDA LÖNER Regeringskansliet genomförde tillsammans med facken en lönekartläggning under Därefter har en jämställdhetsanalys (handlingsplan) tagits fram som gäller åren Syftet är att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män. Jämställdhetsanalysen grundas på en lönekartläggning och en analys av kvinnors och mäns löner, dels inom grupper med arbetsuppgifter som är att betrakta som lika eller i huvudsak lika, dels mellan kvinnorespektive icke-kvinnodominerade grupper med arbetsuppgifter som är i huvudsak likvärdiga. Parterna har konstaterat att de indikationer om osakliga löneskillnader som framkom i föregående jämställdhetsanalys av lönerna 2008 har minskat avsevärt. Parterna kommer tillsammans följa upp resultatet av jämställdhetsanalysen för att identifiera eventuella osakliga löneskillnader inför kommande lönerevisioner under perioden åren REGERINGSKANSLIET 2009

37 REGERINGSKANSLIETS UTGIFTER Regeringskansliets verksamhet, exklusive transfereringar, finansieras i huvudsak via förvaltningsanslaget. Därtill finansieras särskilda verksamheter och tjänster via sakanslag. I tabellerna nedan redovisas kostnaderna på förvaltningsanslaget. Regeringskansliets ekonomi framgår mer i detalj i Årsredovisning för Regeringskansliet 2009, se Utgifter per departement i miljoner kronor SB Ju UD Fö S Fi U Jo M N IJ Ku A FA Gemensamt RK Under rubriken Gemensamt redovisas Regeringskansliets hyreskostnader och vissa andra gemensamma kostnader. Utgifter per kostnadsslag i miljoner kronor Tabellen nedan visar fördelningen av utgifterna per kostnadsslag respektive år Kostnader för personal * Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Transfereringar Amortering ** Intäkter Utfall * 2009 ingår avräkning av uttagna semesterdagar intjänade före 2009 med 46 mkr. ** 2009 redovisas avskrivningar med anledning av kostnadsmässig anslags avräkning. REGERINGSKANSLIET I SIFFROR 37

38 Kontakt Kontakt Telefon, Regeringskansliets växel Allmänna frågor om regeringen och Regeringskansliet besvaras av Information Rosenbad. Ämnesspecifika frågor besvaras av respektive departement. Post Samtliga departement (förutom Utrikesdepartementet) Stockholm Utrikesdepartementet Stockholm E-post E-post adresser, se Mer information På finns aktuell information om regeringen och Regeringskansliets arbete. Där finns även Regeringskansliets årsbok som helhet. Det finns även en engelskspråkig version av webbplatsen, är portalen till det offentliga rättsinformationssystemet som bl.a. innehåller lagar, förordningar och rättspraxis. Regeringskansliets Arkiv och dokumentcenter För adress och öppettider, se Besök Besöksadresser, se 38 REGERINGSKANSLIET 2009

39 DET HANDLAR OM DET HÄR 39

40 Stockholm