VI ÅTERVINNER MÄNNISKOR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VI ÅTERVINNER MÄNNISKOR"

Transkript

1 VI ÅTERVINNER MÄNNISKOR Projektplan för en åländsk kommunitet 1

2 A man was walking on the beach and saw a small boy throwing starfish into the ocean. There were millions of them. - What difference, young man, he asked,, can that possibly make, throwing starfish one at the time? The boy just picked up another starfish. - It s gonna make a big difference to this one, he said. Martin Weisbord and Sandra Janoff: Future Search, 1995 Anm: starfish är det engelska ordet för sjöstjärna 2

3 INNEHÅLL A Förord 4 B Förprojektering 5 1 Efterforskningar 2 Intervjuer 3 Studieresor C Projektplan 20 1 Syfte 2 Målgrupp 3 Mål 4 Strategier 5 Handlingsplan 6 Budgetar D Bilagor 28 1 Projektrapport 1 2 Svenska kommuner en översikt 3 Reserapporter 4 Cost/benefitanalys 5 Projektansökan ESF 3

4 FÖRORD FÖRORD Denna projektplan för en ny modell för sysselsättning och social integration har tagits fram av konsulterna Lis Karlsson och Christian Pleijel med stöd av en styrgrupp bestående av Anders Andersson, Byggreturen, Christian Beijar, Mariehamns stad, Robert Jansson, Emmaus Åland, Bitte Wahlsten, Mariehamns stad samt Ulf-Peter Westmark, Mariehamns Församling. Arbetet har utförts som en förprojektering under perioden mars-juni 2010 med stöd från Europeiska Socialfonden. Planen inleds med en sammanfattning av förprojekteringens efterforskningar, intervjuer, studieresor och möten (kapitel B). Själva planen utgör kapitel C. Sedan följer bilagor (kapitel D) med redovisningar av intervjuer studieresor och ekonomiska beräkningar. Kökar den 22 juni 2010 Christian Pleijel Lis Karlsson 4

5 Efterforskningar Cambridge University Två rapporter från Cambridge University har givit oss synnerligen goda kunskaper om kommuniteter: Emmaus UK: Building on Success An economic evaluation of an Emmaus Community (2003), och Emmaus: Sharing in Success An economic evaluation of Emmaus Village Carlton (2007). Rapporterna är författade av Cambridge Centre for Housing & Planning Reseach vid Cambridge Universitet av professor Christine Whitehead samt forskarna Anna Calrjke och Sanna Markkanen. Båda rapporterna ger fylliga beskrivningar av de engelska kommuniteternas verksamhet och organisation och ger en ekononomisk utvärdering av dessa, på fyra nivåer: (1) en strikt företagsekonomisk; (2) en kalkylnivå där den låga hyran omräknats till marknadsmässig hyra; (3) en kalkylnivå där kompanjonernas levnadsomkostnader lagts in, samt (4) en kalkylnivå där samhällsvinster har räknats ut och lagts in som uteblivna alternativkostnader för bostäder, ej begärda socialbidrag, besparingar för rättssystemet, lägre hälsovårdskostnader, miljövinster samt kommunitetens egen förmåga att ge bidrag till andra. Andra projekt och verksamheter på Åland Inom Ålands handikappförbund Stöd i arbete Projekt "Stöd i arbete är ett EU-projekt med målsättningen att finna långsiktiga lösningar för personer med funktionshinder på arbetsmarknaden. Projektet pågår under tiden Fixtjänst Verksamheten Fixtjänst - språngbräda ut i arbetslivet är till för personer som har en funktionsnedsättning och svårt att komma ut på den ordinarie arbetsmarknaden. Arbete på Fixtjänst behöver inte påverka personens eventuella pension. Man kan få prova på att jobba med snickeri-, sömnads-, elektronik och monteringsjobb, men även annat. 5

6 Man kan också få hjälp med att komma ut och arbeta i andra företag. Vid Fixtjänst kan man till exempel köpa flaggor och vimplar och beställa andra syjobb, beställa snickeriarbeten allt från fågelholkar till heminredning, förråd m.m. Som företagare lämna in förbrukade datorer och elektronikutrustning, få olika monteringsarbeten utförda, beställa övriga tjänster. Vid snickeriet tillverkas olika träprodukter på beställning, till exempel fönster, köksskåp etc. Egna produkter såsom möbler, sågbockar, dagismöbler m.m. tillverkas och säljs också över disk. Utöver detta kan också olika reparationer på möbler utföras. Också andra sömnads- och beställningsarbeten samt reparationer utförs. Vid elektronikdemonteringen kan företag lämna in olika typer av uttjänt elektronik, datorer, kontorsmaskiner m.m. Uttjänt apparatur demonteras, skrotas och vidarebefordras för återvinning. Olika enklare monteringsarbeten, förpackningsarbeten mm kan också utföras. Även andra lämpliga externa tjänster åt både företag och privatpersoner kan utföras. Inom Medis/Mariehamns stad Integration.ax Projektet riktar sig till en grupp bestående av 12 personer år med annat modersmål än svenska. Syftet är att underlätta inflyttades integration i det åländska samhället genom att förbättra deras kunskaper i svenska. I augusti startar en ny språkkurs som kombinerar undervisning i svenska och samhällskunskap med en individuellt anpassad arbetspraktik. Praktikplatser sökes till deltagarna i kursen, två dagar i veckan under hösten och vintern Inom Ålands Fountain House-förening Projektet Åland Fountainhouse Projektet Åland Fountainhouse finns till för personer med psykisk ohälsa. Det EU-finansierade projektet Ålands Fountainhouse är en del av den internationella rörelsen Fountainhouse/klubbhus som jobbar för psykiskt sjukas delaktighet och sociala gemenskap. Medlemmarna planerar och utformar själva arbetet i klubbhuset. Huset fyller en lucka i rehabiliteringen av de psykiskt sjuka på Åland. Målgruppen omfattar åtminstone flera hundra personer. Cirka 180 personer är inskrivna i den dagkliniska verksamhet som bedrivs inom Ålands hälso- och sjukvård och föreningen Reseda, en intresseförening för personer med psykisk ohälsa och deras anhöriga, har drygt hundra medlemmar. Dessutom finns ett antal som just nu inte är inskrivna någonstans men som kunde ha glädje och nytta av Fountain House-verksamheten. Det kostar ingenting att bli medlem men klubbhuset har kontroll över antagningen av nya medlemmar och en person som utgör ett påtagligt och aktuellt hot mot klubbhusgemenskapens allmänna säkerhet kan nekas medlemskap. Arbetet i huset bedrivs i olika enheter kök, arbete/studier, fastighet och kontor. 6

7 Varje dag hålls två möten då man går igenom dagens arbetsuppgifter. Vem lagar mat? Vem handlar, städar, sköter kontorsuppgifter och arbetar med den egna tidningen som ska sprida information om verksamheten och om psykisk ohälsa? Medlemmarna kan också få hjälp med eventuella studier och med arbetsansökningar. Det är ingen skillnad mellan medlemmar och anställda, alla jobbar tillsammans. Klubbhuset på Åland har garanterats projektmedel för tre år. Sedan hoppas man att verksamheten kan permanentas. Projektet pågår från Inom Emmaus Projekt Ungdomslots Projektet riktar sig till sysslolösa ungdomar i åldern år och sker i samarbete med ungdomsverksamheten Katapult. Syftet med ungdomslotsprojektet är att motverka att elever bl.a. avbryter sin skolgång efter grundskolan samt yrkes- och vägledningsverksamhet för ungdomar genom bl.a. samarbete med AMS, sociala myndigheter samt grundskolor och utbildningar i gymnasialstadiet. Ungdomslotsarna hjälper till att hitta sysselsättning för ungdomar som inte fått studieplats. Ungdomslotsarna motiverar även till slutförande av påbörjad utbildning. Projektet pågår under perioden och finansieras av Ålands landskapsregering och Europeiska socialfonden. Projekt Katapult Katapult är ett projekt för arbetslösa ungdomar mellan 16 och 25 år. Projektets målsättning är att ungdomarna ska få jobb eller studieplats under eller direkt efter Katapult-tiden. Katapult erbjuder deltagarna möjlighet att stanna upp och reflektera över vad de egentligen vill göra, studera eller arbeta med. Under Katapult-tiden får de även lära sig en hel del nytt. Katapult fokuserar på den enskilda individen och på personliga handlingsplaner. I Katapult finns plats för 12 deltagare. Projekttiden är allt mellan 1-12 månader beroende på den enskildes behov. Katapult är avgiftsfritt och berättigar till arbetsmarknadseller utbildningsstöd. Emmaus byggretur Samlar in, sorterar och säljer byggmaterial, nytt och gammalt. Demonterar byggnadsdelar och hela hus. Är en fyndhörna för fixare. Startade som ett EU-finansierat projekt för långtidsarbetslösa. Verksamheten Emmaus returbutik, Cirkeln, Världsbutik och antikvariat Pierre. Verksamheten Second hand, kläder och prylar. Inom Ålands Omsorgsförbund Hildas Hus Hildas Hus är en dagverksamhetsenhet i första hand för personer med fler funktionshinder. På enheten finns olika rum för sinnesstimulering och i anslutning till rummen kan man lyssna på musik. Målsättningen är att varje person skall få minst en upplevelse per dag vid sidan av sin grundvård och olika 7

8 träningsprogram. Fastigheten används även av fritidsledaren, korttidshemmet och omsorgsförbundets boenden under kvällstid och helger för olika aktiviteter. På Hildas Hus finns 8-10 arbetstagare per dag och personalen består av en förman och 5 övrig personal. GodbyDagcenter En dagverksamhet för personer med autism och för personer med utvecklingsstörning och psykiska tilläggshandikapp. Klienternas dagar är strukturerade med enskilt schema för var och en. Förutom olika arbetsuppgifter så som t.ex. sortering av olika slag, ingår även kökssysslor, social träning och promenader, enskild avslappning. På Godby dagcenter finns 6-7 arbetstagare per dag och personalen består av en för man och 4 övrig personal. Lunden Lunden är en liten dagverksamhetsenhet som jobbar med personer med psykiatriska tilläggshandikapp. Verksamheten består av daglig utevistelse så som längre promenader, matlagning, små arbetsuppgifter för att upprätthålla färdigheter, högläsning mm. Arbetsdagarna präglas av ett strukturerat arbetssätt. På Lunden finns 3-4 arbetstagare per dag och personalen består av en förman och 2 övrig personal. Butik Unik Verksamhet med hantverk och sysselsättning. Butiken är en övningsbutik där arbetstagarna tränar sig i kundkontakt. Deltagarna tillverkar hantverk så som vävning, lapptäcken, målade träföremål, tygtryck och annan enklare sömnad. Arbetar även med sk. legoarbeten på uppdrag av företag/ föreningar, enklare sorterings- och packjobb packjobb, kuvertering och montering erbjudes. På Butik Unik finns också möjlighet att arbeta med datorer. I dagsläget får 18 arbetstagare sin dagliga verksamhet på Butik Unik, personalen består av en förman och 4 övrig personal. Per dag är det personer som arbetar där. Målsättningen på Butik Unik är att hitta individuella lösningar för varje enskild arbetstagare. Kometen Kometen är en daglig verksamhet där man arbetar med personer med fysiska och psykiska handikapp. Deltagarna arbetar med sk. legoarbeten för olika företag, t.ex väver, trycker tyg, målar, tovar, syr på maskin, snickeriarbete och köksarbete. Produkterna säljs sedan i Butik Unik. På Kometen finns det också tillgång till datorer för arbetstagarna. På Kometen finns 8-10 arbetstagare per dag och personalen består av en förman och 3 övrig personal. Nova Nova är en daglig verksamhet där man arbetar mycket med kommunikation, ss. ord, bild och teckenstöd.på Nova finns möjlighet att arbeta på dator, utföra sk. legoarbete för andra företag, bakning, matlagning och andra meningsfulla uppgifter. Vi försöker också att vistas ute dagligen. På Nova finns ca 8 arbetstagare per dag, personalen består av en förman och 3 övrig personal. Integrerat arbete Integrerat arbete är en form av daglig verksamhet som innebär att arbetet är integrerat på den öppna arbetsmarknaden. Arbetssamordnaren hjälper till att kontakta arbetsplatsen och är med vid inskolningen. 8

9 Arbetssamordnaren stöder arbetsplatsen vid behov. Det är möjligt att arbeta både i den dagliga verksamheten och integrerat arbete. Inom det integrerade arbetet finns arbetstagare och en arbetssamordnare. Omsorgsförbundet strävar efter att ge boendeservice utgående från var och ens önskemål och behov. Idag finns det tre olika boendeformer inom förbundet: - Gruppbostad: Personen hyr sitt eget rum eller sin egen lägenhet och har tillgång till gemensamma utrymmen och personal dygnet runt. Målsättningen är att det i en gruppbostad bor maximalt fem personer. - Korttidsboende: Service till barn, ungdomar och vuxna. Korttidsboendet är öppet dygnet runt alla dagar i veckan. - Lägenhetsboende: Personen bor i egen lägenhet ute i samhället och erhåller stöd utifrån sitt behov. Alkohol- och drogmottagningen Mottagningen är en del av socialförvaltningens socialserviceavdelning Det är en öppenvårdsmottagning för alla med alkohol- drog- och spelproblem som kommunerna köper missbrukarvård av. Mottagningen tar emot bokade besök måndag till fredag från kl 8 till Utöver detta är det öppet hus alla dagar tre timmar, måndag och onsdag från kl 9-12 och tisdag, torsdag, fredag från kl 13 till 16. Dessa tider kan man komma in spontant för att få prata, få hjälp med olika saker, rådgivning eller bara för samvaro. Under öppet hus på torsdagar lagar man mat tillsammans med klienterna. Dropintider för urinprovstagning är måndag , onsdag och fredag 8-9. På avdelningen arbetar sju personer. En kanslist, verksamhetsledare, handledare och fyra behandlare. Sex personer tar alltså emot klienter Där finns också en psykiater/beroende specialist från Stockholm två dagar i månaden, samt en lokal läkare varje onsdag eftermiddag främst för körkortsärenden. All personal får hjälp i sina ärenden genom handledning. Mottagningen erbjuder behandling enligt vedertagna metoder och använder sig av ett lösningsfokuserat arbetssätt samt MI (motiverande samtal). All personal är utbildad i metoderna. Mottagningen kan också möta upp klienter efter tolvstegsbehandling. Kvalitetssäkring sker genom ORS (Outcome Rating Scale) och SRS (Session Rating Scale) Utredning sker med hjälp av bedömningsinstrument som ADDIS,ADAD,ASI. Därefter görs individuella vårdplaner. Ingen begränsning i vårdtid eller antal besök finns. Efter behandling på behandlingshem fortsätter man i eftervård enligt vårdplanen och så länge man behöver. Mottagningen erbjuder ytterligare klienterna öronakupunktur samt ljusterapi. En kvinnogrupp hålls regelbundet sedan länge och en spelgrupp har nyligen startat. Anhöriga söker för enskilda stödsamtal eller rådgivning. Anhöriggrupper hålls nu och då. Mottagningen samarbetar med psykiatrin genom regelbundna möten runt våra gemensamma klienter som får substitutionsbehandling med Metadon eller Suboxone. Ytterligare samarbetspartner är skolor, barnskydd, socialkanslier och annan sjukvård. Regelbunden kontakt och besök hålls med de behandlingshem man använder sig av. 9

10 Del av ett sammanhang En färsk rapport, "Del av ett sammanhang", visar att Statens institutionsstyrelses LVM-hem Fortunagården nått mycket goda resultat i arbetet med missbrukande kvinnor. Genom att arbeta enligt en nätverksmodell lyckades de flesta ta steget till ett liv utan droger, se Sociala arbetskooperativ Vinnova i Sverige har år utrett funktionshindrades möjligheter till arbete genom sociala arbetskooperativ och strukturella förutsättningar i Sverige, Storbritannien och Italien. De har (2008) funnit 90 sociala arbetskooperativ i Sverige med sammanlagt anställda som omsätter 60 MSEK. En femtedel täcker sina kostnader för handledare och lokaler genom försäljning till privata eller offentliga sektorn. Två närliggande former är: - lokala gemenskapsföretag, som är uppbyggda av grupper som samverkar för utveckling av lokalsamhället och för att bereda människor med arbetshinder sysselsättning och gemenskap. - - föreningsdrivna sociala företag, där grupper eller intresseföreningar driver företag för att skapa arbete för sina medlemmar och/eller andra med funktionshinder (hit hör Emmaus) Den verksamhet som de sociala arbetskooperativen i Sverige ägnar sig åt är: IT-produktion/IT-café 3 Bageri 2 Hunddagis 2 Café/catering/restaurang 8 Hantverk mm 4 Odling 1 Montering/paketering 1 Galleri 1 Snickeri/Bygg 2 Bilvård mm 2 Affär (zoo, antik, hantverk) 4 Fastighetsskötsel/flyttservice 3 Resebyrå 1 Blandad verksamhet 12 Utanförskap Finska statens revisionsverk har behandlat ungas utanförskap i en rapport från 2007 (Valtiontalouden tarkastusvirasto, 146/2007) Enligt den beräknas ett utanförskap kosta c:a euro i "förluster för nationalinkomsten" om utanförskapet är varar hela den arbetsföra åldern, dvs ca 40 år (25 65 ålder). 10

11 Den finska beräkningen bygger främst på förlorade skatteinkomster från arbetsbeskattningen. Vilka direkta kostnader kommer till? Utanförskap kan leda till olika former av missbruk, med bl.a. ökade kostnader för socialoch hälsovård. Housing first I slutet av 90-talet utvecklades modellen Housing first i USA vilken sedan testats i Tyskland, Norge och Nederländerna med framgång. Hemlösa som är motiverade att ta tag i sina liv får egna lägenhetskontrakt utan att behöva gå igenom kedjan av härbärgen, hotellboenden och övergångslägenheter. Utvärderingar visar att samhällskostnaden blir lägre. I Sverige kallas modellen Bostad först och var ämnet för en konferens som Socialhögskolan vid Lunds Universitet ordande hösten Helsingborg, Malmö, Stockholm, Botkyrka och Norrköping har gått med i ett svenskt projekt som vill undersöka möjligheterna för att prova idéerna här. Ett landsting sexton kommuner Karlstad kommun och landstinget i Värmland har utrett möjligheterna till en samfinansierad gemensam enhet för missbruk och beroende samt att ta fram en samverkansmodell för arbetet inom missbruksområdet. Denna enhet och samverkansmodellen skall kunna användas av länets samtliga kommuner och Landstinget i Värmland, se Avgiftningsenhet pdf Boendeprojekt i Åmål Under åren har Åmåls kommun med finansiellt stöd från Socialstyrelsen genomfört ett boendeprojekt. Målgruppen för projektet var femton etablerade missbrukare med inslag av psykiska funktionshinder och/ eller somatiska besvär som var i behov av ett permanent boende. Det kommunala bostadsbolaget (ÅKAB) ställde bostäder till förfogande. Två socialarbetare var tillgängliga för hyresgästerna. Socialarbetarna arbetade med individuellt uppgjorda handlingsplaner för varje hyresgäst och arbetade tillsammans med RIA för en meningsfull sysselsättning och fritid. Kommunpsykiatrins sjuksköterska sörjde för att deras behov av bättre fysisk och psykisk hälsa och tandvård utreddes och tillgodosågs. Se Svenska kommuner en översikt Vi har kontaktat 136 kommuner i Sverige med invånare via mejl och telefon och frågat hur kommunerna ordnat för sina invånare som beskrivs i projektplanen Kompanjon 24 samt om kommunerna har någon speciell verksamhet för de olika målgrupperna. 87 kommuner har svarat. De flesta av kommunerna följer de Nationella riktlinjerna för missbruk- och beroendevård (Socialstyrelsen 2007) och säger att de inte låter sina invånare bo som de gör på Parkgatan på Åland. I Finland har de svensk-och tvåspråkiga kommunerna Korsnäs, Närpes, Larsmo, Ingå, Kimitoön, Korsholm, Kristinestad, Kronoby, Malax, Nykarleby, Oravais, Pedersöre, Raseborg, Väståboland och Vörå-Maxmo kontakts. Ingen har svarat. 11

12 Kommuniteter Det var munken Abbé Pierre som hösten 1949 började hjälpa bostadslösa i Paris och grundade Emmaus. Abbé Pierre dog i februari 2007 och hyllas som nationalhjälte i Frankrike där det finns 118 Emmauskommuniteter med sammanlagt över kompanjoner. Nästan alla är män, bara enstaka kommuniteter är blandade. Franska Emmaus lever på donationer, på att sortera och återvinna avfall och på att ordna loppis. Rörelsen tar inte emot pengar av staten. Kompanjonerna får inte lyfta arbetslöshetsunderstöd. Franska Emmaus är en påtryckningsgrupp, klart kritisk mot Sarkozys högerregering, bedriver internationell hjälpverksamhet, tar emot asylsökande och ordnar språkundervisning för dem. Emmaus finns i 36 länder. I Finland finns sju medlemsgrupper och i Sverige tretton. I England finns 15 kommuniteter varav vi besökt två (se sidan 16). Slutsatser av efterforskningarna En fungerande kommunitet eller ny modell för sysselsättning och social integration måste byggas upp stegvis under flera år, den kan inte etableras från en dag till annan. Det är deltagarna själva som väljer att leva som kompanjoner i kommuniteten. Även om människor visar intresse att ingå i en kommunitet innan projektet startat har de en tendens att av olika skäl inte delta, när projektet väl börjar. I stället kan andra komma till om man inte från början har för hårda krav. Just på Åland vore det bra med en relativt oavgränsad målgrupp eftersom en kommunitet är ett nytt begrepp, en ny företeelse som tar tid att arbeta in. Relativt få personer på Åland kan kallas marginaliserade. I våra grannländer menar man med detta begrepp ofta de hemlösa. Den åländska hemlösheten kan dock inte jämföras med andra länders, varken i omfattning eller utsatthet. I större städer med stora upptagningsområden kan man välja om man enbart ska ha män eller kvinnor i verksamheten. Mindre orter kan inte välja. Åland är i detta sammanhang en liten ort. Andra grupper som kan vara intresserade och kan ha behov av en kommunitet är t.ex ensamma människor, personer som har ordnad ekonomi med saknar meningsfullhet i livet och personer som vill hjälpa till i en kommunitet men ändå inte bo där. Kommuniteter finns i olika modeller och varje samhälle skapar sin egen modell efter behov, läge och ekonomi. De exempel som vi har studerat har ibland med tiden fått ändra inriktning eftersom ekonomin styr verksamheten. För att en kommunitet skall vara självförsörjande krävs att boendet har en mycket låg hyra och att antalet kompanjoner är så många att de personalkostnaderna kan fördelas på mångas arbetsinkomster. Projektet bör därför öppna upp för andra potentiella deltagare med olika ålder, behov och bakgrund. 12

13 Inter vjuer Intervjuerna har utförts som en skriftlig enkät och ett muntligt samtal. Enkäterna har fyllts i av den svarande under inledningen av intervjun. Det följande samtalet har varit enskilt och svaren har lämnats under sekretess. Även om den egentliga målgruppen omfattar fler än missbrukare är det främst dessa som har intervjuats eftersom det råder så stora oklarheter om dem. Enkäter I enkäterna har de svarande fått ange olika kännetecken på missbruk, i hur hög grad de upplever dessa som positiva eller negativa och i hur hög grad de anser sig kunna påverka dem. Enkätsvaren visar att anhöriga och myndigheter anser att bristen på pengar och ekonomiska problem tillsammans med den fysiska ohälsan är de tydligaste kännetecknen på missbruk. Medan ekonomin anses svår att påverka går det att göra något åt den fysiska hälsan vilket de före detta missbrukarna bekräftar. Alla svarande pekar på den psykiska ohälsan, som också anser påverkbar. Vården är ett område som samtliga tycker sig ha ett visst inflytande över. Stödorganisationerna får mycket positiv uppskattning samtidigt som de anses svåra att påverka, medan relationen till myndigheter präglas av uppgivenhet både bland missbrukare och anhöriga. Själva missbruket uppmärksammas knappt av missbrukarna själva medan övriga grupper anser det vara ett centralt och avgörande kännetecken som är oerhört negativt laddat med nästan obefintliga möjligheter till påverkan. Samtal I intervjuerna har de före detta missbrukarna uttryckt att den typ av behandling som har fungerat för dem är tolvstegsmodellen i kombination med ett välutrustat rådgivarhem, KBT, rätt människor i rätt stund, samtal med handledare vid missbrukarvården. De menar att när man lagt av finns samtal bara en gång/ vecka. De ser brister i eftervård och stöd tillbaka till ett vanligt liv. En bra behandling utanför Åland följs av ett bristfälligt system på Åland. Mer friskvård, mer sysselsättning, det saknas nått efter att man slutat. För att det ska ske en förbättring hos individen behövs stöd, positiv respons, öppenhet, inget fördömande, vård utanför Åland, orka komma sig för, bli behandlad bättre när man är motiverad, bryta mönster, motivation, att själv ta tag i saker och öppenhet, säger aktiva missbrukare. Stödpersoner behövs. De före detta missbrukarna vill minnas konsekvenser, att 13

14 skulderna försvinner, önskar vägledning, tuff kärlek, kunna ringa någon som man har förtroende för 24 timmar om dygnet, motivation till ett nytt sätt att leva, lära nya sunda rutiner och tänka på ett annat sätt. De vill inte känna sig dömda och utanför för att de har varit missbrukare, för om ingen bryr sig om förändring varför ska man då sluta? Inte hänga kvar i gamla beteenden, lära sig nytt och få nya intressen. Återfallspreventionsplaner är nödvändiga. De aktiva missbrukarna tycker att ett eftervårdsprojekt bör omfatta boende, sysselsättning och hopp. Ett ställe utanför vården där man kan få en start. En drogfri träffpunkt. Ett komplement. Möten är viktiga. En bra blandning av att jobba med sig själv och samtidigt få sysselsättning. Att flera blir drogfria och förblir det. Hjälpa missbrukarna tillbaka till samhället. En missbrukare söker något i drogerna som den inte kan/lyckas hitta på andra sätt, därför viktigt skapa ett nytt projekt med olika delar i. De före detta missbrukarna tycker ett projekt som hjälper missbrukare ta steget ut vore början på en utveckling som Åland länge har behövt. Motivation och möjlighet för ett bra framtida liv. Möjlighet för folk att välja vad de behöver och vill ha hjälp med. Lära ansvar och leva nykter. Höja självkänsla för de utslagna. Det är bra att det är Emmaus som står bakom. Nya möjligheter för dem som vill lägga av, när de ser att möjligheter finns att få ett vanligt liv med jobb, boende och sysselsättning. Av 22 aktiva missbrukare som intervjuats kan 9 tänka sig att ingå i ett projekt med start , 3 svarar nej, 10 svarar kanske. Av de 10 fd missbrukarna kan 6 tänka sig att delta. De anhöriga har tyvärr många missuppfattningar om hur alkohol- och drogmottagningen fungerar och vilken hjälp som finns att få. De anser att situationen för missbrukare är oförändrad på Åland och tycker att det inte har hänt så mycket. Fler som återfaller. Yngre missbrukare, resurserna räcker ej till. Det som saknas i dag är behandlingsterapi med kortare väntetider (så att inte motivationen försvinner). Tvångsvård skulle behövas, eftervård och stödpersoner. Alkohol- och drogmottagningens arbete omfattar till skillnad från vad de tror också missbrukarnas familjer Emmaus projektidé uppfattas positivt. Hoppas att ingen stängs ute som vill delta. Tänk på att hjälpa missbrukarna reda upp sina skulder och göra planer. Ingen missbrukare bör dömas till fängelse erbjud vård i stället. Viktigt med gemenskap, att man gör saker tillsammans utanför boendet eller arbetet så som kultur, sport, nöjen. Anhöriga ska få möjlighet att delta på olika sätt. Engagerade, sakkunniga och politiker anser att det finns behov av eftervård, lotsar, personlig handledning, 14

15 personer som ger individuellt stöd till missbrukarna. Kanske en huvudman så att kommunerna slipper bära ansvaret? Riktiga jobb! Projektet verkar bra men Emmaus kan bli tydligare kanske dela up sig i olika avdelningar? Problem i projektet kan bli ekonomin och att tiden blir för kort för att hinna pröva och utvärdera. Stödorganisationerna vill ha praktikplatser, sysselsättning, NA-grupp. Mer stöd till anhöriga och missbrukare. Obotliga behöver ett värdigt boende och liv. Det saknas stödpersoner och en modell med steget före vanliga praktikplatser. Ej tillräckligt av något det finns missbrukare på så många nivåer. De som arbetar inom vård och behandling saknar Andreashemmet. Det har blivit vanligare med narkotika. Vården på Åland är bättre än på många andra ställen, mer möjligheter erbjuds. Klara regler och riklinjer mera engagerade människor. Akutvården fungerar ej när man vill komma in snabbt. Emmausprojektet behövs för missbrukare som vill det, både alkoholister och narkomaner. Hoppas ingen stängs ute som vill delta. Tänk på att hjälpa missbrukarna att reda upp sina skulder och göra planer. Viktigt med gemenskap och att anhöriga ska få möjlighet att delta på olika sätt. Myndigheterna tycker att samhället blivit tuffare och hårdare med större tillgång till droger. Det kan behövas mer vård än det som finns t ex arbetspraktikplaster, personliga lotsar, stödpersoner, halvvägshem. Mera intensivt stöd när man slutat eller vill sluta. Emmausprojektet kan erbjuda något utanför 8-16-insatserna. Bra med en neutral organisation, ett angeläget projekt. Slutsatser av intervjuerna Slutsatser av enkäter och intervjuer är att: - 80% av de 33 missbrukarna är intresserade av vår idé - eget boende prioriteras högt - bara ett fåtal är intresserade av att bo i kollektiv. Drogfrihet och nykterhet är viktigt i boende och arbete - de arbetslösa över 45 år har problem med sina skulder medan de som är under 30 tror de kan jobba av dem - ett center för gemenskap och samvaro vore en trygghet för dem som har eget boende. Ett ställe att träffa andra som har blivit nyktra på, eftersom man är rädd att bli ensam när man har blivit nykter - det är viktigt att det finns terapi, möten för Anonyma Alkoholister (AA) och möten för Anonyma Narkomaner (NA). - äldre före detta missbrukare tycker det är jätteviktigt med arbete, det håller dem nyktra. För en komplett redovisning av gjorda intervjuer se bil. 1 Projektrapport 1. 15

16 Studieresor Studiebesök på engelska kommuniteter Projektets styrgrupp besöker i maj två engelska kommuniteter i Cambridge-området. Emmaus Village Carlton På Village Carlton utanför Bedford träffar vi vikarierande föreståndaren Maureen Margrie, egentligen General Manager för Emmaus Gloucester. Vi får på så sätt både kunskaper om Village Carlton och om Gloucester. Village Carlton grundades i december 2001 med hjälp dels av munkar från det närbelägna klostret i Turvey, dels av pengar från lokala affärsmän. Kommuniteten har relativt få kompanjoner (20 st, alla äldre män) men är avsett för 28. Emmaus Gloucester har endast 16. Margrie menar att Emmaus har dålig marknadsföring. Kompanjonernas arbetsdagar börjar kl 09 med 5 minuters samling. Onsdagar hålls ett längre veckomöte. De arbetar fem dagar i veckan, en ledig dag hjälper de till med kommunitetens inre sysslor som matlagning och städning. Village Carlton har flera olika verksamheter på området: loppis, möbelrenovering och möbelförsäljning, en cafeteria ( bistro ) och klädsinsamling, som är imponerande i sin logistik. De säljer lump säckvis för 5-7 pund per säck till mellanhänder av vilka det finns ett stort antal i England. Vi ser endast volontärer i klädhanteringen, över huvud taget så är antalet volontärer på Village Carlton stort, det är nästan så att kommuniteten mera verkar vara till för volontärerna än för kompanjonerna. Kompanjonerna får åka in till stan men det är ganska långt och några som vi talar med tycker läget är isolerat, för långt från staden. I Gloucester, där Margrie är föreståndare, ligger kommuniteten inne i staden, trångbott, personalen kan inte bo med kompanjonerna. På morgonen efter frukost åker kompanjonerna ut på olika Emmaus-produktionsställen. Som att åka till jobbet, vilket upplevs positivt. Emmaus Cambridge Utanför Cambridge ligger Emmaus Cambridge. Här träffar vi ett många kompanjoner unga/medelålders män med drogberoende förflutet samt den mycket verbale och engagerade föreståndaren Simon Grainge, en fd polis. Kommuniteten är fullbelagd (28 kompanjoner). 10 personer står i kö, kön var 30 (!) personer i januari. Kompanjonerna kommer från Cambridge gatugrupp, från fängelser i närheten samt ända från London. Alla bor och lever här. Vilka som skall släppas in i kommuniteten bestäms av en ledningsgrupp om fyra personer = 16

17 kärntruppen, den personal som bor i kommuniteten. De säger nej till farliga personer av hänsyn till barn och personal, det är ett teambeslut. This is a safe and secure environment so that you can deal with your problems, säger Simon. Han menar att Emmaus förr var till för äldre hemlösa alkoholister, men att tiderna har förändrats. De nya kompanjonerna har multipla handikapp/beroenden och är mycket svåra att arbeta med. De är helt självförsörjande med i årliga intäkter. Affären är i exemplariskt skick, ren, välorganiserad, rymlig och fräsch. Kunderna är studenter, hyresvärdar och personer med låga inkomster. En lördag säljer de typiskt för En gång om året har de utförsäljning: halva priset på allt. De ger bort till andra behövande. Här finns inga volontärer. Personalen är elva personer, varav fyra bor intill kommuniteten. Det är mycket svårt att hitta personal. Avståndet till Cambridge är 1,5 timme med cykel vilket Simon tycker är bra. Inga droger och ingen alkohol tillåts (samma som Village Carlton). Metadon och Subutex delas ut varje dag kl 0730 i kommuniteten av Simon och en i personalen som råkar vara sköterska. Medicinen förvaras i ett låst medicinrum intill samtalsrummet, varje vecka åker man tillsammans till apoteket och hämtar påfyllning. Husdjur är tillåtna. Studiebesök på Cambridge University I Cambridge träffar vi även forskaren doktor Sanna Markkanen och professor Christine Whitehead, som har skrivit de båda rapporter som omnämnts på sidan 5. De bekräftar vårt intryck att det på Village Carlton finns volontärer som i relativt hög grad tagit över kompanjonernas arbete. Men de påpekar också att Village Carlton haft två kompanjoner under Metadon-behandling. De kallar Village Carlton för en familj, dit man har band även om man lämnat kommuniteten, många går men kommer tillbaks Vi diskuterar kalkylmodellen och de visar att hälsovårdskostnaderna egentligen är större än vad de räknat med i rapporten. De har mycket bra statistik och utredningar bakom alla sina antaganden och ger oss tillgång till alla siffror och till deras kalkylmodell. Om vi ska göra en motsvarande kalkyl anser de att två saker är särskilt viktiga: - en Emmaus-kommunitet kan inte grundas på en plats som måste betalas med marknadsmässigt pris. Hyran måste vara låg, en peppercorn rent, annars går inga kalkyler ihop. - en avgörande fråga är: varför ska boende och arbete kopplas ihop? Vilka är fördelarna? Ytterligare information om denna studieresa finns i bil. 3 Reserapporter. 17

18 Studie av svenska och finska behandlingshem I maj gör Lis Karlsson en studieresa till halvvägshuset Per Aspera i Örebro, Sverige och till Tolvis center i Malax, Finland. Syftet är att berätta om Emmausprojektet och få synpunkter och erfarenhetstips bland personal och klienter på halvvägshem, behandlingshem samt från utslussade personer i eget boende. Halvvägshuset Per Aspera är en större villa som anpassats till ett kollektivt boende. De tar emot män över 18 år och uppåt. Alla klienter har egna rum. Kök, vardagsrum, wc, dusch och datasal var gemensamma utrymmen. Huset ligger precis i utkanten av citykärnan i Örebro, med gångavstånd till city. Runt huset finns vanliga villor. Det är inte några problem med att huset ligger centralt i staden. Klienterna kommer från Örebro, Åland, Stockholm och andra delar av Sverige. Gemenskap, gruppmöten och terapi verkar vara A och O i verksamheten. Kravet är att klienter skall vara avgiftade, drogfria och motiverade när de kommer till halvvägshuset. De flesta har varit på behandlingshemmet Rockesholm som ligger en bit utanför Örebro (Rockesholm och Per Aspera har samma ägare). Behandlingen i Rockesholm bygger på AA-s tolv steg och kognitiva metoder, vilket handlar om att förändra tankar, känslor och beteenden. Man ser beroendet som en obotlig, men behandlingsbar sjukdom. Behandlingstiden är i de flesta fall sex veckor. Alla på Rockesholm som arbetar som behandlare har eget beroende bakom sig. Ensamhet, isolering och att inte ha någon titel, identitet eller civilstånd är några saker som kan känns oroväckande inför ett nytt nyktert liv. Tolvis center ligger i utkanten på bykärnan i Malax, men inte helt isolerat från andra byggnader. Tidigare tog de bara emot män, men småskaligt upptagningsområde (hela Svenskfinland plus Åland) och ekonomi har gjort att de numera även tar emot kvinnor. Klienterna är från 18 år och uppåt. Det verkar inte ha någon större betydelse i val av ort och läge för ett behandlingshem. De flesta vill komma bort från sina hemmiljöer och helst till en ort där dom inte känner någon. Inne på Tolvis känns det som man är avskärmad från omvärlden, på ett positivt sätt. Det som händer utanför huset är egentligen oväsentligt, det fanns så mycket annat att uppta sina tankar med och den speciella gemenskapen som uppstår när man lever i kollektivliknande former. Gemenskap, samtal, na- och aa-möten är en viktig del av verksamheten. De strävar efter att få en individuellt anpassad utslussning till klienterna, men i några fall kan det vara svårt om hemkommunen inte kan ordna boende och sysselsättning. Därför vore en kommunitet en viktig del för många människor tror personal och klienter. Noteras kan att det finns få svensktalande behandlingshem i Finland och att de håller hög prisnivå, medan det finns ett tusental behandlingshem i Sverige som håller låg prisnivå. Ytterligare information om denna studieresa finns i bil. 3, Reserapporter. 18

19 Studieresa till Lappo Eftersom det skulle kunna vara möjligt att placera den blivande kommuniteten i skärgården gör styrgruppen i juni ett studiebesök till Lappo i Brändö kommun. Där finns en skola som just läggs ner (endast dagisverksamhet finns kvar), en nedlagd fiskodling samt radhus som har byggts för fiskodlingens personal. Styrgruppen besöker alla lokaler och möter ett antal lappobor i ett första samråd kring hur de ser på våra idéer och en ev. lokalisering till Lappo. Lappoborna ser positivt på projektet. Styrgruppen anser att det som talar för Lappo är avskildheten och småskaligheten. En enig styrgrupp anser dock att en lokalisering till Lappo inte är möjlig, främst eftersom det kräver stora investeringar i nuvarande byggnader och att det därmed blir alltför svårt för kommuniteten att bli självförsörjande. Idealiskt skulle skolbyggnaden ha varit dubbelt så stor för att inrymma både boende och produktion. Fiskodlingen är ej användbar för oss och fiskförädling (som har föreslagits) är alltför långt från Emmaus ordinarie verksamhet. Slutsatser av studieresorna Studieresorna har pekat på ett antal strategiska frågor/ vägval som förprojekteringen har att besvara: (a) skall kommuniteten ligga på landet eller i staden? Frågan har besvarats efter styrgruppens resa till Lappo: skärgården ej möjlig, närhet till staden är nödvändig. (b) kan alla typer av före detta missbruk och pågående besvär blandas? Av hänsyn kompanjonerna emellan får missbruk ej förekomma inom kommuniteten (c) kan både män och kvinnor vara kompanjoner? Ja. (d) är det skillnad på åldersgrupper (äldre f d alkoholister, yngre f d narkomaner)? Inte så stor skillnad att det motiverar utstängning. (e) kan vi rekrytera tillräckligt många kompanjoner för att få en självförsörjande verksamhet på lilla Åland? Tveksamt. En Ålands-modell skall kanske eftersträvas, där riktiga (självförsörjande) kompanjoner blandas med stödmottagnde kompanjoner 19

20 PROJEKTPLAN Syfte Vår verksamhetsidé är vi återvinner människor. Med vi menar vi både individerna (kompanjonerna), personalen och organisationen som helhet. Med återvinner menar vi att människor som ser sig själva som förlorare och som av andra och av samhället anses förlorade, kan återvinna ett värdigt liv med arbete och bostad. Ordet återvinner har också en koppling till Emmaus verksamhet som är att återvinna det åländska samhällets överflöd. Med människor menar vi män, kvinnor, unga, gamla, med skiftande bakgrund, besvär och förmågor. Dessa människor har en mångfacetterad problembild vilket kräver ett helhetsperspektiv. Endast genom att aktivt ta itu med samtliga delar kan de nå en långsiktig och hållbar situation. Några kan behöva stöd under en kortare period, varefter de klarar sig på egen hand, medan andra behöver livslångt stöd. Förutsättningen är att de själva vill förändra sin livssituation samt att de är beredda att göra det tillsammans med andra som behöver stöd. Projektet ska erbjuda dem stöd men de ska även ge varandra stöd. Detta är en central tanke i kommunitetsmetoden, som projektet har inspirerats av och studerat under förprojekteringen. Inom kommuniteterna arbetar man tillsammans för det gemensamma bästa, både korttid och långtid. Deltagarna stöder varandra men får även professionell hjälp av externa aktörer. Kommunitetslivet ger dem ett arbete, ett boende och en mening i livet. Att deltagarna arbetar istället för att vara arbetslösa och t.ex. missbrukare en stor samhällsekonomisk vinst vilket beskrivs i bilaga 3. Detta är ursprungsidén bakom förprojekteringen, som har analyserats och prövats mot slutsatserna av våra efterforskningar, intervjuer och studieresor och som har befunnits god. Projektet har både varit en utredning och en process med styrgruppen som representanter för centrala aktörer i ett kommande projekt. Från Mariehamns stads sida vill man gärna se ett samarbete kring det boende som i dag finns vid Parkgatan 24 i Mariehamn. För att få boendet vid Parkgatan 24 att fungera behövs nya idéer, metoder och insatser. För att kunna skapa en fungerande kommunitet vid Parkgatan 24 skulle sammansättningen av boende behöva förändras. Projektet ska ge ökad sysselsättning genom anställning och stödanställning. En stor del av arbetet planeras utföras inom ramen för Emmaus verksamheter, dock med målsättningen att verksamheten skall utvecklas i betydande grad samt att en del av deltagarna i förlängningen ska få jobb på den öppna arbetsmarknaden. Meningsfull sysselsättning kan även skapas genom att underhålla de gemensamma lokalerna och utemiljön. 20 PROJEKTPLAN

21 Målgrupp Ett tiotal multimarginaliserade (funktionshindrade, före detta missbrukare eller med andra besvär) personer, som väljer att ansluta sig till kommuniteten. Urval sker på basis av frivillig ansökan och hanteras av kommunitetens ledningsgrupp utifrån ett matchnings - tänkande. Mål Projektets mål är att etablera en fungerande kommunitet med tio kompanjoner. Kompanjonernas mål är att leva ett värdigt och drogfritt liv i en god bostad och med ett gott och meningsfullt arbete i eller utanför kommuniteten, att reda upp sina relationer och sin ekonomi och att öka sin självrespekt genom att aktivt hjälpa andra kompanjoner, våra kunder och våra biståndstagare i andra länder. Personalens mål är att ge kompanjonernas förutsättningar för deras återvunna liv, främst genom arbete. Emmaus mål är att vidareutveckla sin verksamhet och sin förmåga att hjälpa andra. Samhällets mål är att ge sina förlorade medborgare ett nytt liv där de utgör en tillgång för oss alla. Strategier Vi har tre övergripande strategier för att nå våra mål: Självförsörjning En central tanke i Emmaus-rörelsen är att kunna försörja sig själv genom arbete som är till hjälp för andra. Projektet är till för att bygga upp verksamheten som efter tre år kan vara självförsörjande om den är öppen även för stödtagare. Steg för steg Vi utvecklar projektverksamheten i den takt som nya kompanjoner ansluter sig, steg för steg med respekt för deras situation, nuvarande förmåga och kommande behov av kompetens, stöd och utveckling. Samordnad utveckling Genom att vara en del av Emmaus får vi del i ett gott varumärke och slipper bygga upp en egen administration. Vi utvecklar och tillför Emmaus ny verksamhet, ny kompetens, nya kunder och högre servicegrad. Verksamhet PROJEKTPLAN 21

22 Handlingsplan Självförsörjning Verksamheten omfattar tre områden: Entreprenader Att sköta skog och parkområden med profilering på att vi tar ansvar för miljön (val av drivmedel och maskiner, varsamma arbetssätt, uppsamling, snygghet) och samtidigt har låga priser ger konkurrensfördelar. Att åta sig renoveringar av fönster och andra arbetskrävande byggnadsdelar. Hantverksmässigt men billigt. Entreprenader kräver inte så hög kompetens och ger intäkter i form av timarvoden. Det går snabbt att komma igång men har inte så stor multiplikatoreffekt på intäkterna. Förädling Att av returmaterial bygga bodar, uthus, utedass, lekstugor, som vi sedan säljer via våra ordinarie säljkanaler. Att renovera till Byggreturen inlämnade fönster, dörrar och möbler så att de motiverar ett högre försäljningspris. Förädlingen kräver högre kompetens som vi kan bygga upp efterhand och ger intäkter per sålda objekt vilket kan vara mer lönsamt än att sälja timmar. Kompletteringar av Emmaus övriga verksamhet Att sköta insamling av grovsopor mot en avgift när vi (Emmaus) hämtar annat. Att förbättra Byggreturens öppettider och service genom att vi kan erbjuda arbetskraft (dock måste de olika avtalsvillkoren beaktas). Steg för steg År 2011 Marknadsundersökning och marknadsföring av projektet Rekrytering/utslussning av befintliga hyresgäster i samband med upprustning av Parkgatan 24 Rekrytering av personal Avtal om lämpliga och ändamålsenliga produktionslokaler De fyra första kompanjonerna ansluter sig År 2012 Iordningställande av produktionslokaler, uppstart Ytterligare fyra kompanjoner ansluter sig, en lämnar Kompetensutvecklingsåtgärder Halvtidsutvärdering Verksamheten bär 60% av sina kostnader År 2013 Utökning av verksamheten Ytterligare fyra kompanjoner ansluter sig, en lämnar Verksamheten bör 60% av sina kostnader Projektet avslutas År 2014 Utvärdering av projektet Verksamheten bär 80% av sina kostnader PROJEKTPLAN 22

23 Samordnad utveckling Inom Emmaus utvecklar vi två nya verksamheter: entreprenader så som parkarbeten och fönsterrenoveringar, och förädling av återvunnet byggmaterial och möbler, en komplettering av verksamheten (att ta hand om sorterade grovsopor från hushåll när vi hämtar annat), samt en förbättring av Byggreturens service och öppettider. Bistånd PROJEKTPLAN Bistånd 23

24 Organisation Personal Projektet har fyra anställda: en projektledare/förman på 100% och tre fältprojektarbetare på 75% vardera. Projektledarens uppgift är att organisera och leda den löpande driften, att vara förman/arbetsledare samt att samordna kommuniteten med Emmaus övriga verksamheter. Förmannen arbetar vardagar Fältprojektarbetarnas uppgift är att arbeta i kommuniteten samt att söka upp möjliga deltagare och motivera dem att bli kompanjoner. En fältprojektarbetare börjar sin arbetsdag på morgonen, gör frukost med kompanjonerna och följer dem sedan till arbetet. En fältprojektarbetare börjar sin arbetsdag på eftermiddagen, gör middag tillsammans med kompanjonerna och finns på plats till kl Den tredje fältprojektarbetaren arbetar när de andra är lediga. Styrning Ansvaret för kommuniteten ligger hos Emmaus styrelse, som har ansvaret för kommunitetens organisation och förvaltning. Styrelsens överväganden och beslut syftar ytterst till att främja kompanjonernas behov och utveckling i balans med Emmaus utveckling i övrigt. Styrelsen skall följa kommunitetens utveckling och ekonomiska ställning, besluta om strategier, årsplaner och budgetar samt godkänna ekonomiska rapporter. Styrelse anställer förman samt beslutar om betydande förändringar i kommunitetens organisation och verksamhet. Ledning Kommuniteten har en operativ ledningsgrupp med förmannen, de tre fältprojektledarna samt en kompanjon. Emmaus styrelse kan ha en representant i ledningsgruppen under den känsliga uppbyggnadsfasen (upp till tre år). Intagning av nya kompanjoner matchning I kommuniteten finns många relationer att hantera. Efterhand lär kompanjonerna känna varandra, varandras kunskaper och egenskaper och utvecklar sätt att hantera meningsskiljaktigheter och konflikter. De har förväntningar på sig själva och på de andra kompanjonerna. De vet vilka uppgifter de har och de vet vilka krav och förväntningar ledarna, Emmaus och kunderna har på dem. Ledare och kompanjoner bestämmer gemensamt hur de ska arbeta. Kommuniteten har rätt att fatta egna beslut vilka ska följa de regler och normer som finns i gruppen. Att introducera en ny kompanjon i gemenskapen är känsligt och ibland svårt. Det är en av ledningsgruppens viktigaste uppgifter att bedöma nya kompanjoner i förhållande till den grupp och de individer som redan finns. Kompanjonernas behov av trygghet, integritet och sysselsättning måste matchas mot gruppens dynamik och mot omvärldens behov av tjänster och kompetens. PROJEKTPLAN 24

25 Lokaler Bostad Fastigheten Parkgatan 24 kan användas som boende för 12 kompanjoner. Ett rum kan göras i ordning som ett mindre datarum och den större lägenheten på nedre våningen kan göras om till sällskapsrum. Ett rum kan ha funktionen som personalrum samt kan ett rum utgöra ett mindre kontor. Byggnaden är idag i undermåligt skick, främst invändigt. Väggarna har hål i tapeter, fönster går inte att öppna för att det rasar kitt, trä och glas om man öppnar dessa. Golven behöver förnyas med främst yttergolv och sedvanligt underarbete. Lukt och eventuell ohyra måste saneras i hela huset. Sällskapsrummet nere i källaren bör fräschas upp med nytt på väggar och golv samt behövs det ett ordentligt kök. Målning av dörrar och väggar inne i hela huset. Toaletter bör fräschas upp, byta ut wc-stolar, handfat och duschar. El-ledningar och kontakter bör bytas ut och på vissa ställen kopplas om. Ute på gården bör det ställas i ordning med förråd, uteplatser och eventuellt ett mindre växthus. Totala renoveringskostnader beräknas till Bostadslösningen är inte så isolerad som Emmaus Village Carlton och Emmaus Cambridge utan är placerad i staden (som Emmaus Gloucester). Det innebär antagligen att fler kompanjoner vill ansluta sig. Samtidigt ställer det högre krav på att ledare och kompanjoner lever upp till kommunitetens normer och regler. Produktionsutrymmen Lokalutrymmen för produktionen behöver vara en m2 stor snickerilokal och ca 40 m2 stort kallager samt ett mindre kontor, toalett och ev lunchrum. Produktionslokalen ligger inte helt nära bostaden utan snarare på landet utanför Mariehamn vilket också ger ett rimligt lokalpris, kanske med en månadshyran under inkl värme och moms. Kompanjonerna åker till jobbet på morgonen och hem på eftermiddagen. De är mer integrerade i samhället och i Emmaus övriga verksamhet än vad fallet var i Emmaus Village Carlton och Emmaus Cambridge, snarare som Emmaus Gloucester. PROJEKTPLAN 25

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund 2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL psykiatriska avdelningen

VÄLKOMMEN TILL psykiatriska avdelningen VÄLKOMMEN TILL psykiatriska avdelningen PSYKIATRISKA KLINIKEN Psykiatriska avdelningen 01/2015 Ålands hälso och sjukvård PB 1055, AX 22111 Mariehamn Telefon: +358 (0)18 5355 info@ahs.ax, www.ahs.ax Välkommen

Läs mer

Kort om Kårkulla Verksamheten inleddes Upprätthålls av alla 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland (utom Åland). Vår primära uppgift

Kort om Kårkulla Verksamheten inleddes Upprätthålls av alla 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland (utom Åland). Vår primära uppgift KÅRKULLA SAMKOMMUN Kort om Kårkulla Verksamheten inleddes 20.8.1960. Upprätthålls av alla 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland (utom Åland). Vår primära uppgift är att ordna svenskspråkig omsorg

Läs mer

Östra Göinge kommun

Östra Göinge kommun Daglig verksamhet Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Vad är daglig verksamhet? Att ha ett arbete eller en sysselsättning är viktigt för de flesta människor. Ett arbete innebär att man ingår i en gemenskap

Läs mer

Dagligverksamhet Affär n

Dagligverksamhet Affär n Dagligverksamhet Affär n Affär n är en butik som säljer verksamhetens egna tillverkade produkter och produkter från Bakfickan. I butiken tränar brukare på att bemöta kunder och ta betalt för de produkter

Läs mer

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen.

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. VÄLKOMMEN Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. Så här fungerar det för ett barn att bo på Oasen Socialtjänsten har bestämt att du ska bo på Oasen under en viss tid.

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre!

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre! Socialförvaltningen Insatsen bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2011-03-13 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning

Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning 22 2013 06 08 Beteckning ENHETEN FÖR ARBETE OCH SYSSELSÄTTNING KENNETH NILSSON ENHETSCHEF Kenneth Nilsson Ert datum Er beteckning Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning 2014 I slutet på 1990

Läs mer

Valfrihet inom sysselsättning

Valfrihet inom sysselsättning Valfrihet inom sysselsättning Hjälp till sysselsättning Kommunen har ansvar för att ge hjälp till sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning som har betydande svårigheter i sin livsföring,

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Daglig verksamhet Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Vad är daglig verksamhet? Att ha ett arbete eller en sysselsättning är viktigt för de flesta människor. Ett arbete innebär att man ingår i en gemenskap

Läs mer

Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade

Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade Innehållsförteckning Inledning 2 Syfte 2 Grundläggande utgångspunkter för rätten till bistånd 2 Dokumentation

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-04-01

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-04-01 .~.._o...,.. ~:. SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2014-04-01 s (29) 81 Projekt Sociala företag Dnr 2014/401 ~ 3 INLEDNING De sociala företagen erbjuder möjligheter

Läs mer

RAPPORT 2011 HALVVÄGSSTÖD APRIL 2011 SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGEN SOCIALVÅRDSBYRÅN

RAPPORT 2011 HALVVÄGSSTÖD APRIL 2011 SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGEN SOCIALVÅRDSBYRÅN RAPPORT 2011 HALVVÄGSSTÖD APRIL 2011 SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGEN SOCIALVÅRDSBYRÅN RAPPORT 2011 HALVVÄGSSTÖD Till landskapsregeringen Arbetsgruppens uppdrag Landskapsregeringen tillsatte den 23.10.2010

Läs mer

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20170228 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

Villa Segeltorp Kollektivet

Villa Segeltorp Kollektivet Segeltorp 2010-07-23 Information till berörda om vad Villa Segeltorp Kollektivet kan erbjuda! Villa Segeltorp Kollektivet (VSK) är ett utsluss/halvvägshus som tillämpar 12-stegs programmet, som finns med

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer

Merservice inom LSS och särskilda boenden

Merservice inom LSS och särskilda boenden Merservice inom LSS och särskilda boenden Anställningsenheten, JobbMalmö Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-22 1.2 Jahangir Hosseinkhah Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen

Läs mer

BESLUT. 2011-01-21 Dnr. Stora Långared 447 94 Vårgårda

BESLUT. 2011-01-21 Dnr. Stora Långared 447 94 Vårgårda jl Socialstyrelsen T/Region SydvästlSek2 Maria Björklund maria.bjorklund@socialstyrelsen.se BESLUT 2011-01-21 Dnr 1(14) Arken Vård och Behandling AB Stora Långared 447 94 Vårgårda Huvudman Arken Vård och

Läs mer

Välkommen. Varvsgatan 8 374 35 Karlshamn. Telefonnummer: 0454-30 74 98

Välkommen. Varvsgatan 8 374 35 Karlshamn. Telefonnummer: 0454-30 74 98 Välkommen Varvet är ett boende för ensamkommande flyktingungdomar. Här bor både killar som väntar på svar angående uppehållstillstånd och killar som fått permanent uppehållstillstånd. På boendet bor killar

Läs mer

Guide för personer med psykiska funktionshinder

Guide för personer med psykiska funktionshinder Guide för personer med psykiska funktionshinder Information och vägledning till Dig som bor i Orsa kommun. Informationsansvarig: Åsa Lundin Reviderad: 2013-06-17 E-post: asa.lundin@orsa.se Innehållsförteckning

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? - Lättläst Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening.

Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening. Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening. Inventering (Husesyn) rörande situationen för de allvarligt psykiskt sjuka/funktionshindrade och deras anhöriga i respektive kommun.

Läs mer

80 år i år. Tips och råd till dig som är äldre

80 år i år. Tips och råd till dig som är äldre 80 år i år Tips och råd till dig som är äldre 1 Inledning I den här foldern har vi samlat kort information om socialförvaltningens verksamheter som du kan ha nytta av. Flera av våra verksamheter är behovsprövade,

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Östra Göinge kommun

Östra Göinge kommun Daglig verksamhet Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Vad är daglig verksamhet? Att ha ett arbete eller en sysselsättning är viktigt för de flesta människor. Ett arbete innebär att man ingår i en gemenskap

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes

Läs mer

Plattform för IOGT-NTO:s sociala verksamhet Antagen av kongressen 2015

Plattform för IOGT-NTO:s sociala verksamhet Antagen av kongressen 2015 Plattform för IOGT-NTO:s sociala verksamhet Antagen av kongressen 2015 Plattform för IOGT-NTO:s sociala verksamhet Bakgrund IOGT-NTO:s vision är ett samhälle, en värld, där alkohol och andra droger inte

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

ABCDE. Dubbeldiagnosprojektet Team-ett, utvärdering och rapport. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut

ABCDE. Dubbeldiagnosprojektet Team-ett, utvärdering och rapport. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut Avdelningen för strategi och stöd N ORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2002-09-02 DNR 510-597/02 Handläggare: Riitta Sköld Tfn: 508 09 307 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Dubbeldiagnosprojektet

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 2016-6-14 Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Bo hemma. i Kinda kommun

Bo hemma. i Kinda kommun Bo hemma i Kinda kommun Bo hemma i Kinda kommun I den här broschyren kan du läsa om vilket stöd du kan söka från Kinda kommun om du behöver hjälp för att du ska kunna bo hemma vid sjukdom eller hög ålder.

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Verksamhetsplan - 2008 Jobbcentrum

Verksamhetsplan - 2008 Jobbcentrum Handläggare: Eric Andersson, Arbetsmarknadsenheten, AME Socialnämnden Verksamhetsplan - 2008 Jobbcentrum Organisation Jobbcentrum ingår i Socialnämndens Arbetsmarknadsenhet. Arbetsmarknadsenheten hör till

Läs mer

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre!

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre! Varför tjänstedeklarationer? Vi vill förtydliga vad våra olika tjänster innebär och vad du kan förvänta dig av oss. Vi beskriver också vilka förväntningar vi har på dig. Vårt mål är att din insats ska

Läs mer

Smedjebackens kommun. En offentlig verksamhet En stor arbetsgivare i kommunen Omsorgen och skolan är de största förvaltningarna

Smedjebackens kommun. En offentlig verksamhet En stor arbetsgivare i kommunen Omsorgen och skolan är de största förvaltningarna Smedjebackens kommun En offentlig verksamhet En stor arbetsgivare i kommunen Omsorgen och skolan är de största förvaltningarna OMSORGSFÖRVALTNINGEN Ungefär 350 anställda Nästan 40% går i pension under

Läs mer

Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp:

Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Leva Livet Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013 Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Målgruppen kännetecknas av att ungdomarna är aktuella på minst en samverkansmyndighet.

Läs mer

LSS-insatsernas innehåll

LSS-insatsernas innehåll LSS-insatsernas innehåll Förtydligande av innehållet i LSS-insatserna Socialförvaltningen informerar Förtydligande av innehållet i LSS-insatserna Gruppbostad Hjälp att äta, dricka och förflytta sig Måltiden

Läs mer

satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården

satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården nationell satning på brukarmedverkan Brukares krav på förändring och förbättring är den viktigaste kraften för att utveckla

Läs mer

Bilaga Tertialrapport 2 Södermalms stadsdelsnämnd Kommentarer till de mål nämnden prognostiserar ska uppfyllas helt

Bilaga Tertialrapport 2 Södermalms stadsdelsnämnd Kommentarer till de mål nämnden prognostiserar ska uppfyllas helt Bilaga Tertialrapport 2 Södermalms stadsdelsnämnd Kommentarer till de mål nämnden prognostiserar ska uppfyllas helt SÖDERMALMS STADSDELSNÄMND 1 Staden ska vara en attraktiv plats för boende, företag och

Läs mer

Tjänstedeklaration. för LSS-insatsen daglig verksamhet inom omsorgen om funktionshindrade i Vimmerby kommun

Tjänstedeklaration. för LSS-insatsen daglig verksamhet inom omsorgen om funktionshindrade i Vimmerby kommun Socialförvaltningen Tjänstedeklaration för LSS-insatsen daglig verksamhet inom omsorgen om funktionshindrade i Vimmerby kommun Foto: Ekbacken Beslutad av omsorgsnämnden 2011-06-16, 94 Övertagen av socialnämnden

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

Beroendecentrum. Inskrivna klienter under perioden 16 okt 20 dec 2013. Åldersgruppering. 18-25 år: 8 st. 26-40 år: 21 st. 41 år uppåt: 17 st

Beroendecentrum. Inskrivna klienter under perioden 16 okt 20 dec 2013. Åldersgruppering. 18-25 år: 8 st. 26-40 år: 21 st. 41 år uppåt: 17 st Beroendecentrum Inskrivna klienter under perioden 16 okt 20 dec 2013 Totalt: Män: Kvinnor: 46 st 30 st 16 st Åldersgruppering 18-25 år: 8 st 26-40 år: 21 st 41 år uppåt: 17 st Varav 30 st av dessa har

Läs mer

Ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten i Umeå. Halvårsrapport 2007-03-01 2007-09-15

Ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten i Umeå. Halvårsrapport 2007-03-01 2007-09-15 Ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten i Umeå Halvårsrapport 2007-03-01 2007-09-15 Rapporten sammanställd av: Wilhelm Franklin Frivårdsinspektör På uppdrag av

Läs mer

Horisont bygger på att hitta vägar för ungdomar till utbildning och jobb, genom ett projekt där flera myndigheter och organisationer samverkar.

Horisont bygger på att hitta vägar för ungdomar till utbildning och jobb, genom ett projekt där flera myndigheter och organisationer samverkar. Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2011-08-29 1(5) Projektplan Horisont Pia Andersson Enhetschef 054-540 50 87 Pia.andersson@karlstad.se Projektplan Horisont Vägledning, information, lärande för

Läs mer

för människor av människor medmänniskor

för människor av människor medmänniskor för människor av människor medmänniskor Eskilstuna stadsmission finns till för personer som befinner sig i en utsatt livssituation. För oss är olika former av utsatthet inte mer eller mindre värda i relation

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander I den här foldern hittar du information och kontaktuppgifter som gäller för Åland. Texten i foldern

Läs mer

Bostad först i Stockholms stad

Bostad först i Stockholms stad Socialförvaltningen Utvecklingsenheten SIDAN 1 Bostad först i Stockholms stad RFMA 2013-04-10 Maria Andersson Socialförvaltningen Stockholms stad Om Bostad först i Stockholms stad 3 år. Avslutas 2013 Partnerskap

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för

Läs mer

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade Till Dig som nu läser denna broschyr! Lagen vänder sig till personer i alla åldersgrupper och med olika funktionshinder och livssituationer. Lag om stöd och service LSS till vissa funktionshindrade Lagen

Läs mer

INFORMATIONSMÖTE 100224. Brf Svavlet 4

INFORMATIONSMÖTE 100224. Brf Svavlet 4 INFORMATIONSMÖTE 100224 Brf Svavlet 4 Rikard Johansson Bjurfors & Thörner AB Vi hjälper föreningen. Kontakta oss för alla typer av frågor om ombildningen Syfte med dagens möte Informera om ombildningen

Läs mer

UTREDNINGSBYRÅ. Att leva och bo som inflyttad på Åland STATISTIK ÅLANDS OCH

UTREDNINGSBYRÅ. Att leva och bo som inflyttad på Åland STATISTIK ÅLANDS OCH UTREDNINGSBYRÅ OCH STATISTIK ÅLANDS Att leva och bo som inflyttad på Åland Syfte och metod Syftet med barometern är att ge en överblick av de inflyttades möjligheter att delta aktivt i det åländska samhällslivet

Läs mer

Att flytta in i gruppbostad

Att flytta in i gruppbostad Sid 1(6) Sid 2(6) Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan vara att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter du har när du bor i en gruppbostad. Exakt

Läs mer

att jobba på socialförvaltningen

att jobba på socialförvaltningen att jobba på socialförvaltningen Socialförvaltningen Socialförvaltningen ansvarar för insatser till barn, ungdomar, familjer samt personer med funktionsnedsättning eller någon form av beroende. Socialförvaltningen

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14!

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Hej och välkommen till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Fritidshemsverksamheten tar vid när skolan slutar för dagen och i dagsläget håller vi öppet till 17.30. (De dagar det är behov och efter överenskommelse

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Lag 2003:1210 om finansiell samordning

Lag 2003:1210 om finansiell samordning Lag 2003:1210 om finansiell samordning 7 Ett samordningsförbund har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3.

Läs mer

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning 1 (6) Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning Version 1 1 2 (6) Inledning Socialförvaltningens verksamheter ska genomsyras av den

Läs mer

Till/ Sida 1 av 7. Torsås Modellen 1-5 Metodbeskrivning

Till/ Sida 1 av 7. Torsås Modellen 1-5 Metodbeskrivning Dnr. (Typ 06/KS0003) Datum 2013/05/22 Till/ Sida 1 av 7 Torsås Modellen 1-5 Metodbeskrivning Inledning Detta dokument är en beskrivning av arbetsmodellen Torsås Modellen 1-5. Dokumentet skall ses som en

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Civilstånd ( ) gift/sambo, namn: ( ) ogift ( ) skild ( ) änka/änkling ( ) registrerat partnerskap ( ) särbo (gift)

Civilstånd ( ) gift/sambo, namn: ( ) ogift ( ) skild ( ) änka/änkling ( ) registrerat partnerskap ( ) särbo (gift) Situationsbedömning SOS-projektet PILOT 1. Grunduppgifter Klientens namn: Adress: Socialarbetare: Datum: Personsignum: Telefonnummer: Civilstånd ( ) gift/sambo, namn: ( ) ogift ( ) skild ( ) änka/änkling

Läs mer

Inrättande av omvårdnadsboende inom socialpsykiatrin

Inrättande av omvårdnadsboende inom socialpsykiatrin TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Jan Nilsson, utredare Vård- och omsorgsnämnden Inrättande av omvårdnadsboende inom socialpsykiatrin I slutrapporten Den framtida socialpsykiatrin 1

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Utvärdering av Stegen - Delrapport 1

Utvärdering av Stegen - Delrapport 1 Utvärdering av Stegen - Delrapport 1 Rebecka Forssell Malmö högskola, 2009 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering Delrapport 1 - Stegen Utvärderingsuppdraget Malmö högskola har av Finsam Malmö

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2015-10-14 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall - Genomförda

Läs mer

INFORMATION. Socia(qänsten Övertorned fj(ommun

INFORMATION. Socia(qänsten Övertorned fj(ommun INFORMATION Socia(qänsten Övertorned fj(ommun Telefonnummer och kontaktuppgifter Biståndshandläggare (telefontid 08.00-09.30) Birgitta Emanuelsson (personer födda dag 1-15) 0927-72156 Annica Lahti (personer

Läs mer

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012 1 INFORMATION OM Hemtjänst Hemsjukvård Särskilda boendeformer Rehabilitering Tandvård September 2012 2 HEMTJÄNST Den som av någon anledning har svårt att klara sig själv hemma kan ansöka om hemtjänst.

Läs mer

Utlåtande kring regeringens proposition om socialvårdslag och därtill hörande lagar

Utlåtande kring regeringens proposition om socialvårdslag och därtill hörande lagar 27.6.2014 TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET Ärende Bakgrund Allmänt Utlåtande kring regeringens proposition om socialvårdslag och därtill hörande lagar FDUV, eller Förbundet De Utvecklingsstördas

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

SVIKTBOENDET I MÖLNDAL

SVIKTBOENDET I MÖLNDAL SVIKTBOENDET I MÖLNDAL Tänk om det fanns ett ställe dit man kunde söka innan man blir så pass sjuk att man blir tvungen att söka till psykakuten Kristina - En alternativ strategi för en utsatt grupp. BAKGRUND

Läs mer