Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom och svaghet (WHO)

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom och svaghet (WHO)"

Mikael Lundberg
för 8 år sedan
Visningar:

1 Definition av hälsa Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom och svaghet (WHO) Hälsa är att ha tillräckligt med resurser för att kunna förverkliga sina vitala livsmål (fritt efter Nordenfelt) Hälsa är att ha överskott i förhållande till vardagens krav (P Hjort)

att ha tillräckligt med resurser för att kunna förverkliga sina vitala livsmål

2 Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra Hälsofrämjande Förhindra Förkorta Föra åter Systematiskt; Undersöka Göra riskbedömningar Handlingsplan/åtgärda Uppföljning Utgå från det som stärker hälsans olika dimensioner; Fysiska - ork Psykiska/mentala- vilja Sociala -samarbete Existentiella; KASAM

Förhindra Förkorta Föra åter Systematiskt; Undersöka Göra riskbedömningar Handlingsplan/åtgärda Uppföljning Utgå

3 Den psykosociala arbetsmiljön En av de största utmaningarna på arbetsmiljöområdet i vår tid Mikael Sjöberg Generaldirektör Arbetsmiljöverket

4 Europaomspännande inspektion inspektioner 2012 i Europa 50% av arbetsgivarna gör inte systematiska riskbedömningar kring den psykosociala arbetsmiljön 66% av arbetsgivarna fick inspektionsmeddelande att åtgärda brister

inte systematiska riskbedömningar kring den psykosociala

5 De vanligaste kraven pååtgärder Hög arbetsbörda rörde Stress Hot och våld Påfrestande relationer

6 En hel del positivt finns att notera 50% av arbetsgivarna gör psykosociala riskbedömningar Ungefär lika många vidtar åtgärder för att eliminera eller minska riskerna Vissa arbetar endast med att mildra skador

7 Samverkan De flesta av arbetsgivarna som gjort riskbedömningar, har gjort det i samverkan med so och/eller medarbetarna

8 MEN En hög procent arbetar inte systematiskt med uppföljning av att åtgärderna fått avsedd effekt

9 Vad är psykosocial arbetsmiljö?

10 Det som påverkar oss psykiskt och socialt i arbetsmiljön- positivt och negativt

11 När förändringens vindar blåser Bygger en del vindskydd Medan andra bygger väderkvarnar Mao Zedong

12 Individens förändringskurva Förnekande Motstånd Anklagelser Stabilitet Nya idéer Aggressivitet Flykt Låg motivation Isolering Hopplöshet Vantrivsel Ska jag sluta Handlingsförlamning Avlärning Inlärning Ser framåt, problem och möjligheter Acceptans

Isolering Hopplöshet Vantrivsel Ska jag sluta

13 Fyrarummaren Nöjdhet: Anpassning. Allt känns rätt bra. Ingen önskan om förändring. Realism. Upplevelse att vara vem som helst-vanlig Censur/förnekande: Pseudoanpassning. Ansträngd självbehärskning. Ihåligt. Hålla masken. Irritation Inspiration/förnyelse: Skapande förändring. Känsla av att vara i utveckling. Aha upplevelser. Öppen. Intensiv kontakt med nuet. Känslor av gemenskap. Energi. Idéer. Vill påverka. Förvirring och konflikt: Något känns fel. Jag eller de andra. Självupptagen. Mindervärdighetskänslor.Tviv el. Dålig kontakt med andra.

Irritation Inspiration/förnyelse: Skapande förändring. Känsla av att vara i utveckling. Aha upplevelser. Öppen.

14 Varför konflikter? Du har behov du vill ha tillgodoseddaden andra parten har andra intressendet är därför ni har en konflikt

15 Konfliktstilar Kamp Kompromiss Undvikande Anpassning Samverkan

16 MED KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING AVSES återkommande, klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap Arbetsmiljöverkets författningssamling

arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa

17 Exempel påkränkande särbehandling Förtal Undanhållande av information Förolämpningar, överkritiskt eller negativt bemötande Omotiverade ändringar i arbetsuppgifter Nedvärdering av personlighet eller utseende Sexuella trakasserier Överdriven kontroll Göra sig rolig pånågons bekostnad Jargong Utfrysning

i arbetsuppgifter Nedvärdering av personlighet eller utseende Sexuella

18 Krav - kontroll och hälsa Frisk - riskfaktorer Låga Krav Höga Hög Kontroll Låg Avspänd mår bra Passiv Risk; depression Aktiv mår bättre Spänd Risker; smärta, högt blodtryck, hjärt-kärl Stöd

19 Stresskonen Fri tillgång till hela intellektet, Vidsynthet, Överblick, Mottaglighet, Nyanseringsförmåga, Tålamod, Medmänsklighet, Intelligens, Fördomsfrihet, Smidighet Samarbete, Konstruktiv konflikthantering, Positiv Konkurrensbeteende, Utmanande, Rivalitet Begränsat intellekt, Trångsynthet, Stereotypt beteende Fiendskap, Destruktiv konflikthantering, Hotfull Förmörkning, Reflexbeteende Sårande, Total hänsynslöshet Panik

Positiv Konkurrensbeteende, Utmanande, Rivalitet Begränsat intellekt, Trångsynthet, Stereotypt beteende

20 VÅLD OCH HOT I ARBETSMILJÖN Varje dag drabbas sex arbetstagare såallvarligt av hot eller våld att de tvingas vara sjukskrivna En del av dessa kommer att vara långtidssjukskrivna De allra flesta av de drabbade är kvinnor Statsanställda män uppger sig vara mer utsatta för våld och hot än statsanställda kvinnor

vara långtidssjukskrivna De allra flesta av de drabbade är kvinnor

21 UNDERSÖKNINGEN Ingen ökning av våld och hot under 2000 talet, men många utsatta Drygt 20% uppgav 2011 att de utsatts för våld eller hot de senaste 12 månaderna En ökning av antalet anmälningar om arbetsskada p g a våld eller hot har skett-likaså angående våld mot tjänsteman Det finns dock betydande mörkertal när det gäller drabbade i statlig verksamhet

22 UNDERSÖKNINGEN VISAR att det förebyggande arbetet mot våld och hot inte är särskilt etablerat inom statlig verksamhet att genusperspektiv i stort sett saknas att incitamenten för att tillbuds och/eller arbetsskaderapportera inte alltid är såstarka att arbetet på många håll saknar helhetssyn- mjukt och hårt

23 att det på vissa håll i operativa verksamheten finns en kultur av att lite får man tåla att ovanstående motverkar de centrala satsningar som görs

24 När jag öppnar munnen får det konsekvenser för andra

25 Kommunikation och bemötande

26 DET GODA SAMTALET Ömsesidig respekt Ömsesidig ärlighet Ömsesidig åsiktsfrihet Ömsesidig öppenhet

27 JAG-BUDSKAP för att förmedla behov och önskningar Beskriv vad du hör eller ser (subjektivt) Beskriv den konsekvens detta får för dig Beskriv en önskad förändring Beskriv vad den förändringen skulle betyda för dig

28 AKTIVT LYSSNANDE- för att ta reda på den andres behov Jag hör vad du säger Jag förstår vad du säger Jag förstår vad du vill ha sagt

29 Livspositioner Erich Berne Den grundinställning jag har till mig själv och andra Präglar i högsta grad kommunikationen mellan människor

30 Jag är OK Du är OK Vi föds som okay personer Starkt förankrat + Tror på sig själva och andra. God självkänsla

31 Jag är inte OK Du är OK Depressiv och mycket vanlig i vår kultur Jante Dessa personer vågar sällan ställa krav. Andra lyckas med allt men jag misslyckas Tror aldrig på komplimanger

32 Jag är OK Du är inte OK Livet är ett evigt tävlande Jag kan vinna bara om andra förlorar Jag känner mig ofta aggressiv

33 Jag är inte OK Du är inte OK Dessa människor har tidigt mycket negativa livserfarenheter Ingen, allra minst jag, har något värde Hopplöshet Likgiltiga och opålitliga Brister i respekt och uthållighet

34 Den mogna gruppen Målet är tydligt för alla Fokus på uppgift Riklig kommunikation Tillåtet att visa känslor Gruppen utvärderar kontinuerligt sitt arbete Störningar tas upp tidigt

35 Känsla av sammanhang, Kasam, byggs upp av känslan av: MENINGSFULLHET Inre motivation, drivkraft, grundläggande byggsten BEGRIPLIGHET Förståelse, tolkning av sammanhang, orsak och verkan. HANTERBARHET Se handlingsvägar, tro på lösning, påverka sin situation på egen hand eller med andras stöd och hjälp PersonalDialog 2009,

36 Konflikter Surdeg Konflikt Svårighet Störning

37 Socialt stöd och Kasam gör skillnad Påfrestningar (stressorer) kan leda till stress och ohälsa eller upplevas som stimuli, enligt Antonovsky i Hälsans mysterium: Påfrestningar (stressorer) Hög Kasam och starkt socialt stöd Låg Kasam och svagt socialt stöd Stimuli och bibehållen hälsa Stress och ohälsa 2009, Rolf Gustafson, DialogPROMOTION

38 VAD BLIR DITT BIDRAG?

39 Förebyggande och främjande arbete Systematiska riskbedömningar i samverkan och som inbegriper genusperspektiv Friskbedömningar Ge den enskilde arbetstagaren kontroll, inflytande och delaktighet Tydlig organisationsstruktur Tydliga förväntningar Vem gör vad? Rimliga prestationskrav Möjlighet till återhämtning Utvecklingsmöjligheter

40 Utvecklat, medvetet ledarskap-vad vill jag som chef med mitt arbetsmiljöarbete? Diskrimineringsgrunder na Mångfald Medvetet medarbetarskap

Relevanta dokument

STRESS- höna eller ägg?

STRESS- höna eller ägg? ORSAK OCH VERKAN Stress är ett symtom och kan, i sig, innebära ohälsa Men långvarig stress lägger även grunden till andra arbetsmiljöproblem NI BÖRJAR!!! VILKA ORSAKER TILL STRESS