Den yttersta tragedin

Transkript

1 Den yttersta tragedin Är inte den onda människans brutalitet Utan de goda människornas tystnad

2 KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING I ARBETSLIVET (Föreskriften)

3 Vad betyder kränkning? Förolämpa Våldföra sig på

4 Mobbning är Handlingar som upplevs som kränkande eller på annat sätt oönskade av den/de som utsätts för dem subjektivt Mobbning kan vara ett tecken på att det sociala samspelet på arbetsplatsen har stora brister och/eller att organisationen har det.

5 MED KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING AVSES återkommande, klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap Arbetsmiljöverkets författningssamling

6 KONFLIKT/MOBBNING UPPTRAPPNING Steg 0 De inblandade löser konflikten genom dialog. Man försöker förstå varandra istället för att pådyvla varandra något. Rikt lyssnande på flera nivåer.

7 Steg 1 2 De inblandade diskuterar alltmer aggressivt och befäster positioner. Man vässar sina argument alltmer och lyssnar allt mindre Men det är inte så illa att det inte går att vända

8 Steg 3 4 Nu övergår ord i handling. Kommunikationen avtar och parterna försöker inte längre övertyga varandra. Man skvallrar elakt och utmålar bilder av varandra.

9 Steg 5 Ansiktsförlust Man ser varandra som totalt hopplösa. Motparten känns som ett hot mot hela verksamheten Man gör allt för att den andre ska tappa ansiktet. Man har helt tappat förtroendet

10 Steg 6 9 Parterna skadar varandra avsiktligt Om inte förr, skaffar man sig nu flera på sin sida för att bli starkare och bevisa att man har rätt

11 Exempel på kränkande särbehandling Förtal Undanhållande av information Förolämpningar, överkritiskt eller negativt bemötande Omotiverade ändringar i arbetsuppgifter Nedvärdering av personlighet eller utseende Sexuella trakasserier Överdriven kontroll Göra sig rolig på någons bekostnad Jargong Utfrysning

12 Fem härskartekniker Osynliggörande lyssnar inte, tittat bort etc Förlöjligande göra sig rolig på någons bekostnad Undanhållande av information andra har fått mer information än du, (After work) Dubbelbestraffning vad du än gör så är det fel Påförande av skuld och skam fortsättning på de 4 ovanstående, ALLT är ditt eget fel

13 Sju härskartekniker Projiceringsmetoden. Du klagar på något men får själv skulden för det du påtalar. Den som använder denna metod tror sig ofta vara allvetande, lida av ett Messiaskomplex. Komplimangsmetoden. En vänlig härskarteknik som inleds med en komplimang. Syftet är att få dig att göra något utöver det förväntade, men kvar blir en olustkänsla trots komplimangen. Stereotypmodellen. Du blir bestraffad eller negativt särbehandlad när du gör något utöver det som förväntas. Självförvållad härskarteknik. Du ger ett osäkert intryck med ditt tonläge och kroppsspråk. Du förminskar dig själv och det du säger, "härskaren" får därmed ett överläge. Uteslutningsmetoden. Du blir inte sedd när du borde bli sedd, i ett samtal eller i en debatt, eller när till exempel ditt tal på bröllopet "glöms bort". Hierarkimetoden. Innebär att man använder ett överläge eller ett underläge för att tysta någon. Det kan vara chefen som förtrycker sina anställda, men faktiskt också tvärtom. Tidsmetoden. Många använder tid för att tysta ned andra: "Jag är äldre än vad du är" eller "Jag har varit med längre i det här gänget än vad du har varit".

14 Hur möta härskartekniker? Osynliggörande våga ta plats, stötta osynliggjorda kollegor Förlöjligande fråga vad personen menar Undanhållande av information kräv korten på bordet. Ifrågasätt informationsvägar Dubbelbestraffning försök bryta mönstret genom att säga ifrån, hur vill du ha det. Stötta kollegor Påförande av skuld och skam försök att logiskt se var skuldkänslorna kommer ifrån, stötta kollegor som känner skuld

15 Vad betyder diskriminering? Åtskilja, utsätta viss grupp för orättvis behandling, negativ särbehandling

16 Diskrimineringsgrunderna Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Funktionshinder Ålder

17 VILKA ÄGNAR SIG ÅT MOBBNING? De flesta av oss hamnar då och då i konflikter som KAN urarta MEN De flesta av oss får dåligt samvete om vi gör en kollega illa

18 Marie France Hirigoyen psykoanalytiker och förf. En del medarbetare är systematiska i en slags utstuderad, psykologisk krigföring och detta utan att känna ånger Konfliktstil Hajen

19 Narcissistisk kultur Synas och höras Lyckas på jobbet Gå över lik? Manipulera för att nå maktens centrum Samhällets normer har luckrats upp Förlorade moraliska och religiösa uppförandekoder Vi protesterar inte längre öppet om någon behandlas illa

20 Riskorganisationer Otydliga strukturer mål och organisationsstruktur Otydligheter i rollfördelning ansvar och befogenhet Otydligheter i ledarskap resp. medarbetarskap Organisationer som inte arbetar systematiskt mot stress

21 RISKPERSONER Personer som inte lever upp till förväntningar (ofta outtalade sådana) Män som visar sårbarhet Kvinnor som visar aggressivitet Analytisk, distanserad, ickeinvolverad Whistle blowers Diskrimineringsgrunderna Svårigheter med ömsesidig kommunikation, tvingande beteende att följa rutiner

22 RISKSITUATIONER Omorganisationer (reaktionskurvan) Omplaceringar Nyanställningar Nedskärningar Olösta konfliktsituationer Vid täta förändringar ökar risken för mobbning med 29% och 70% av de utsatta riskerar långtidssjukskrivning (Arbetsmiljöverket)

23 RISKARBETSGRUPPER Homogena gruppen större risk att någon sticker ut Omogna gruppen som ej hunnit så långt i sin grupprocess Slutna gruppen låg tolerans mot avvikare och nya gruppmedlemmar. Företa dig inte något på egen hand. Det är fel på alla utanför Vilohemmet förändringsrädsla, låg prestation, invanda mönster som ska bibehållas till varje pris Små grupper

24 Konsekvenser av mobbning För den drabbade: Fysisk och psykisk ohälsa ständigt pågående stress Minskad självkänsla Social isolering Lägre prestation Skamkänslor Depression och självmordstankar

25 Konsekvenser För gruppen: Minskad effektivitet Osäkerhet Öppenheten minskar Lägre förtroende för arbetsgivaren Låg tolerans mot påfrestningar Personalomsättning Sjukfrånvaro Sökande efter nya syndabockar

26 Vad kan du göra om du utsätts för kränkningar?

27 MOBBNING ÄR ETT LAGBROTT

28 Föreskriften (gäller som lag) AML ohälsa och olycka ska förebyggas på arbetsplatsen AG juridiskt ansvarig och skall Utforma tydlig arbetsmiljöpolicy som deklarerar AG:s allmänna hållning Utforma rutiner för att säkerställa de psykologiska och sociala arbetsmiljöförhållandena, inklusive bemötande, arbetsorganisation och arbetsförhållanden (stress)

29 Föreskriften Motverka att människor blir negativt bemötta på arbetsplatsen t ex genom att skapa normer, föregå med gott exempel och belöna rätt beteende Klargöra att kränkande beteende aldrig kan accepteras Ge chefer och arbetsledande personal tillräckliga kunskaper Ge god introduktion Ge varje medarbetare god kännedom om verksamheten och dess mål Dokumentera OCH kommunicera de förebyggande åtgärder mot kränkande särbehandling som beslutats

30 FÖREBYGGA HUR GÖR MAN?

31 FÖREBYGGA GRUNDLÄGGANDE ÄR GOD SJÄLVKÄNSLA MOGET LEDARSKAP OCH MEDVETET MEDARBETARSKAP

32 Struktur, tydlighet, ordning, ramar, spelregler, lagar och etik Möjlighet till egenkontroll och handlingsutrymme Kunskap om mänskligt samspel. Reflektion, samtal, diskussion och klargörande av normer

33 Rekrytering som skapar mångfald Introduktion Alternativa karriärvägar Medarbetarsamtal Arbetsplatsmöten som minskar risken för korridorsnack Vett och etikett, alla får komma till tals

34 DET GODA SAMTALET Ömsesidig respekt Ömsesidig ärlighet Ömsesidig åsiktsfrihet Ömsesidig öppenhet

35 Frågor för reflektion,diskussion och dialog Hur vill du beskriva er företags/gruppkultur? Finns det jargong? Vilken typ av konflikter är vanligast i vår arbetsgrupp? Hur hanterar vi konflikter? Hur genomförs förändringsprocesser?

36 Hur ska ledarskapet se ut för att skapa en riskförebyggande och hälsofrämjande arbetsplats? Hur ska medarbetarskapet se ut för att skapa.? Har vi tillräckligt med kunskaper om t ex konflikthantering, kommunikation och grupprocess för att kunna förebygga kränkningar och bidra till en hälsofrämjande arbetsmiljö?

37 På min arbetsplats Kan jag/vi göra följande för att minska risken för kränkningar och skapa ett hälsofrämjande arbetsklimat

38