Handlingsplan mot kränkande särbehandling

Transkript

1 Handlingsplan mot kränkande DOKUMENTNAMN Handlingsplan mot kränkande GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m DOKUMENTTYP Handlingsplan BESLUTAT/ANTAGET PU DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- löneenheten REVIDERAT

2 Handlingsplan mot kränkande Innehållet i denna broschyr bygger på Arbetarskyddstyrelsens föreskrifter (AFS 1993:17) om åtgärder mot kränkande i arbetslivet samt allmänna råd om tillämpningar av föreskrifterna. Vart kan vi vända oss för att få hjälp och stöd? Som anställd: Chef/arbetsledare Administrativ chef Facklig representant (centralt eller lokalt) Företagshälsovård Som chef/arbetsledare: Administrativ chef Facklig representant (centralt eller lokalt). Företagshälsovård Lagar och föreskrifter Arbetsmiljölagen (AML) Socialförsäkringsbalken (SFB) Medbestämmandelagen (MBL) Lagen om anställningsskydd (LAS) Diskrimineringslagen (DL) Brottsbalken (BRB) Arbetsmiljöverkets föreskrifter: Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) Kränkande i arbetslivet (AFS 1993:17) Arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1) 1

3 En enda person kan inte skapa samarbetssvårigheter Råd om hur man kan hantera fall av kränkande Tidiga insatser och åtgärder ökar förutsättningarna för positiva lösningar. Råd till chefer/arbetsledare: vänta inte börja med en gång inta en objektiv och problemlösande hållning lyssna på alla berörda ENSKILT förneka eller dölj inte att det finns konflikter ge stöd åt individ och grupp. Vid eventuell sjukskrivning är det viktigt att inte släppa kontakten med den enskilde handla inte över huvudet på anställda. Utomstående resurs (ex företagshälsovård) kan bistå med analys av arbetsorganisation och problematik, stöd till val av åtgärd och stöd till individ grupp. Pajala kommuns grundsyn Kränkande skall inte förekomma på våra arbetsplatser. Vad menas med kränkande? Begreppet kränkande omfattar bland annat det vi i dagligt tal brukar kalla vuxenmobbning, psykiskt våld, social utstötning och trakasserier (även sexuella trakasserier). Enligt arbetarskyddstyrelses föreskrifter definieras kränkande som: Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. 2

4 Tillfälliga meningsmotsättningar, konflikter och problem i samarbetsrelationerna bör dock vanligtvis betraktas som normala företeelser. Kränkande tar sig olika uttryck Man kan tala om två olika huvudtyper av kränkande : Utstötning som består av aktiva, destruktiva handlingar som riktas mot en person. Utfrysning som till största delen består av beteenden som demonstrerar en persons icke betydelse. Några exempel på kränkande ar: Förtal (ett brott mot Brottsbalken), det vill säga grovt skvaller, nedsättande omdömen eller förutfattade meningar som sprids om en person eller dennes familj. Förföljelser genom direkta fysiska hot, hotfulla anmärkningar, hot om repressalier, telefon- eller brevterror. Medvetet saboterande eller försvårande av arbetets utförande. Sexuella trakasserier, det vill säga ovälkomna ord, beteenden eller handlingar av sexuell natur. Bakomliggande orsaker Organisatoriska förhållanden och brister i arbetsinnehåll är de vanligaste orsakerna till kränkande. Det handlar om arbetsfördelning, yrkesroller och arbetsledning. Olösta och långvariga organisatoriska problem orsakar stark och negativ psykisk belastning i arbetsgruppen. Stresstoleransen minskar och kan orsaka syndabockstänkande och utstötningshandlingar mot enskilda arbetstagare. 3

5 Vad kan vi göra för att förebygga kränkande? Exempelvis: Kartlägga arbetsmiljön för att därigenom uppmärksamma brister vilka kan ge grund för kränkande. Detta är en del av arbetsgivarens ansvar enligt bestämmelser om systematiskt arbetsmiljöarbete. Göra arbetstagarna delaktiga i åtgärder. Tydliggöra umgängesreglerna på arbetsplatsen skvaller tolereras inte, uppträd respektfullt mot varandra, ställ inte någon utanför gruppgemenskapen, undvik undergrupper. Arbetsledare bör ha kunskaper i det arbetsrättsliga regelsystemet i konflikthantering. Arbetsledaren har möjlighet att ange tonen i gruppen, skapa en god atmosfär och vara ett föredöme. Arbetsplatsträffarna får vara ett forum där information ges till/från alla. Vid genomförandet av planerings-/utvecklingssamtal ges tillfälle att fånga upp signaler från enskilda. Introduktion av nyanställda eller personer som varit borta länge från arbetet är ett tillfälle där vi kan ge stöd för att komma in i arbetsgruppen. Informera om rutiner och informella regler på arbetsplatsen. 4