Dagspressens ekonomi 2013

Transkript

1 Dagspressens ekonomi 2013

2 Innehåll Förord 3 Analys: Konkurrenssituationen i den svenska landsortspressen 4 Skiftande marknadsförutsättningar 6 Ökad samordning 6 Andratidningarna hårdast drabbade 9 Analys: Moment 22 eller omöjligheten att få distributionen att bli billigare 11 Bakgrund 11 Utgångsläget 11 Några påståenden kring distributionskostnaderna 12 Distributionens dilemma 12 Distributionsföretagens lönsamhet och ägarformens roll 14 Teknologins effekter och några slutsatser Branschresultat Underlag och uppläggning Strukturella förutsättningar och utvecklingstendenser Upplaga Annonser Dagspressens ekonomi Dagstidningsföretagens lönsamhet Soliditet Årsbästa lönsamhetstal Lågfrekventa dagstidningars ekonomi Medel- och högfrekventa dagstidningars ekonomi Tidningar med allmänt driftsstöd Övriga landsortstidningar Övriga storstadstidningar De största tidningsgruppernas ekonomi Dagspressens ekonomi Sammanfattning Summary 56 Bilagor 58 Bilaga 1. Tidningsföretagens resultat Bilaga 2. Upplaga och hushållstäckning per tidning 64 Bilaga 3. Presstöd per tidning 68 Bilaga 4. Presstödet per budgetår 1969/ (Mkr) 71 Bilaga 5. Underlaget 73 Bilaga 6. Lönsamhetstabeller 74 Presstödsnämnden 2014 Text och tabellunderlag: Olov Enström, Jonas Ohlsson Omslagsillustration: Ninni Oljemark/Kombinera Form: Johan Nilsson/Kombinera Tryck: TMG Tabergs, september 2014

3 Förord Presstödsnämnden har enligt sin instruktion (SFS 2007:1191) till uppgift att följa och analysera den ekonomiska utvecklingen inom dagspressen samt rapportera till regeringen om den ekonomiska utvecklingen för olika tidningsgrupper, förändringar i tidningsägandet, utvecklingen av och förutsättningarna för tidningsdistributionen samt övriga väsentliga förändringar inom dagspressen. Dagspressens ekonomi 2013 ger en samlad bild av den ekonomiska situationen för landets tidningsföretag under föregående år. Rapporten är den 38:e i ordningen. Den långa tid som rapporten kommit ut möjliggör för läsaren att följa hur branschen förändras både när det gäller ekonomiskt resultat och ägande. Av rapportens slutsatser framgår att mycket pekar på att den svenska dagspressen just nu genomgår sin största kris någonsin är det sämsta året hittills under mätperioden när det gäller de svenska tidningsföretagens lönsamhet. Det genomsnittliga rörelseresultatet för den del av tidningsbranschen som helt eller i huvudsak finansierar sin verksamhet utan statligt driftsstöd, slutade för första gången på minus. Bland de stödberättigade tidningarna var läget ännu värre. Till följd av det kärva ekonomiska läget för tidningarna präglades 2013 av nyheter om nedskärningar på flera dagstidningars redaktioner. Det rapporterades även om nedläggningar av lokalredaktioner och centralisering av reportrar till utgivningsorterna. På flera tvåtidningsorter utvecklades tätare samarbeten mellan tidningar med och utan driftsstöd. Civilekonomen och filosofie doktor Jonas Ohlsson, vid Nordicom, Göteborgs universitet, har närmare studerat konkurrenssituationen för landsortspressen och koncentrerat analysen på antalet lokalredaktioner i spridningsområdet och graden av redaktionell samordning av den lokala nyhetsbevakningen. Liksom tidigare år har en utomstående forskare bjudits in att medverka i rapporten. I år presenterar Stefan Melesko, ekonomie doktor och docent i medieekonomi vid MMTC/Internationella Handelshögskolan i Jönköping, en analys och egna tankar när det gäller tidningsdistributionens förutsättningar. Rapportens sedvanliga analys har gjorts av ovan nämnda Jonas Ohlsson. Underlaget till analysen har tagits fram ur företagens årsredovisningar och sammanställts av Olov Enström, Presstödsnämnden. Stockholm i september 2014 Åsa Finnström Kanslichef DAGSPRESSENS EKONOMI

4 Konkurrenssituationen i den svenska landsortspressen Analys av Jonas Ohlsson Civilekonom och filosofie doktor vid Nordicom, Göteborgs universitet Det allmänna driftsstödet till pressen har allt sedan införandet 1971 syftat till att bevara mångfalden på de lokala dagstidningsmarknaderna. Med mångfald har menats att två (eller flera) lokalt utgivna dagstidningar konkurrerar med varandra om läsarnas tid och pengar. Genom att ge ett direkt finansiellt stöd till den svagare av de två tidningarna som mått på tidningarnas inbördes styrka används hushållstäckningen på utgivningsorten har staten försökt motverka de inneboende marknadsmekanismer som präglar dagstidningsbranschen och som driver på utvecklingen mot lokala monopol. Som åtgärd för att upprätthålla mångfalden i fråga om antalet tidningar har den svenska presstödspolitiken varit relativt effektiv. År 2014 finns det 13 orter med två eller flera högfrekventa prenumererade dagstidningar. Tio år tidigare var siffran 15 och tjugo år tidigare 18. Som jämförelse kan nämnas att Norge, som har ett presstödssystem liknande det svenska, har endast fem konkurrensorter kvar (1990 var de 14). Danmark, som ersatt det specifika presstödet med ett generellt och plattformsneutralt publicistiskt stöd, har en (Köpenhamn). Finland, som år 2008 valde att helt avskaffa det direkta stödet till dagspressen, har inga. Det presspolitiska mångfaldsbegreppet, liksom nyss gjorda konstaterande rörande mångfalden på den svenska tidningsmarknaden, avser titelnivån. Ser vi istället till vem som faktiskt äger tidningarna man kan här göra distinktionen mellan begreppen marknadskoncentration och ägarkoncentration blir slutsatsen en annan. Den senaste femtonårsperioden har innehållit en rad lokala strukturaffärer i vilka den större tidningen på orten eller rättare, den större tidningens ägare tagit över den mindre tidningen. Av landets 13 konkurrensorter återstår idag endast tre där tidningarna har olika ägare. På övriga tio orter ingår första- och andratidningen i samma bolagsgrupp. Av dessa sammanlagt tjugo tidningar ingår sexton i någon av de tre stiftelseägda tidningskoncernerna MittMedia, Gota Media och Norrköpings Tidningars Media (NTM). Utvecklingen mot ett mer koncentrerat ägande har drivits på av de allt tuffare ekonomiska villkoren på tidningsmarknaden. Andratidningarna har trots driftsstödet fortsatt att ha stora ekonomiska problem. I flera fall har alternativet till försäljning varit nedläggning. En viktig drivkraft för köparen har varit de möjligheter till samordning av verksamheten som följer med ett gemensamt ägande. Rationaliseringarna mellan tidningarna på tvåtidningsorterna har också varit genomgripande. Allt fler delar av tidningsutgivningen har samordnats, ofta med stora personalneddragningar som följd. Presstödssystemets direkta koppling till konkurrenssituationen på tidningarnas utgivningsorter döljer i någon mån det faktum att många av de svenska andratidningarna opererar över stora geografiska områden. Tillsammans 4 DAGSPRESSENS EKONOMI 2013

5 omfattar bevakningsområdena för landsortspressens elva andratidningar hela 92 kommuner. Syftet med den här artikeln är att presentera en kartläggning av vilka konsekvenser det gemensamma ägandet fått för tidningarnas redaktionella närvaro i sina respektive spridningsområden. Vad som specifikt studeras är antalet lokalredaktioner i spridningsområdet och graden av redaktionell samordning av den lokala nyhetsbevakningen. Kartläggningens resultat måste också givetvis ses i ljuset av den pågående strukturomvandlingen av mediemarknaden, vilken i kombination med en vikande konjunktur har inneburit att dagstidningsföretagen har förlorat stora delar av sina intäkter, från annonseringen inte minst. Den svenska tidningsbranschen genomgår just nu sin tuffaste tid någonsin. Behovet att minska kostnaderna är stort och gäller samtliga tidningar, oavsett ägande och konkurrenssituation. Analysen avser landsortspressen. Vilka tidningar och orter som ingår i kartläggningen framgår av tabell 1. Information om lokalredaktioner och eventuella samordningsåtgärder har inhämtats från tidningarnas hemsidor och pappers utgåvor samt i epostkorrespondens med tidningarnas ansvariga utgivare. Uppgifterna avser i samtliga fall läget i maj/juni Uppgifter om tidningarnas upplagor kommer från TS Mediefakta AB (TS) och gäller TABELL 1. Landortspressens konkurrensorter, 2014 Utgivningsort Tidning Ägare Upplaga (2013) Andel av upplaga i utgivningskommunen Kommuner i spridningsområdet Antal redaktioner Karlskrona BLT Gota Media % 5 5 Sydöstran Gota Media % 5 5 Kalmar Barometern-OT Gota Media % Östran Gota Media % 10 2 Visby Gotlands Tidningar NTM % 1 1 Gotlands Allehanda NTM % 1 1 Norrköping Norrköpings Tidningar NTM % 4 4 Folkbladet NTM % 3 2 Karlstad NWT* NWT-koncernen % 19 6 Värmlands Folkblad* VF-koncernen % 16 5 Falun Dalarnas Tidningar* MittMedia % Dala-Demokraten* MittMedia % 15 2 Gävle Gefle Dagblad MittMedia % 5 2 Arbetarbladet MittMedia % 6 3 Sundsvall Sundsvalls Tidning MittMedia % 3 1 Dagbladet MittMedia % 3 2 Östersund Östersunds-Posten MittMedia % 8 2 Länstidningen MittMedia % 8 2 Umeå Västerbottens-Kuriren VK Media % 12 2 Västerbottens Folkblad VK Media % 15 4 Luleå Norrbottens-Kuriren NTM % 10 6 NSD NTM % 10 6 Totalt Förstatidningarna % Andratidningarna % Kommentarer: Samtliga upplageuppgifter avser vardagsupplagan. För tidningar märkta (*) anges A+B-upplagan. Med redaktion menas samtliga fysiska kontor med fast redaktionell personal (inklusive huvudredaktionen). Genomsnittliga värden för grupperna första- och andratidningar avser medianen. Källa: Uppgifter om tidningarnas spridningsområden och lokalkontor kommer från tidningarna själva. Samtliga uppgifter avser maj/juni Upplageuppgifter är hämtade från TS Mediefakta och avser DAGSPRESSENS EKONOMI

6 Skiftande marknadsförutsättningar En inledande notering angående landsortspressens andratidningar är att de verkar på marknader som är väldigt olika till sin karaktär. Inte minst gäller det den geografiska storleken på tidningarnas spridningsområden. Det största spridningsområdet (dvs. Norrländska Socialdemokratens, NSD) är nästan tjugo fem gånger större än det minsta (dvs. de båda Gotlandstidningarnas). De tre nordligaste andratidningarna, dvs. Länstidningen i Östersund, Folkbladet i Umeå och NSD i Luleå, har tillsammans att bevaka (och distribuera tidningar till) ett område som motsvarar ungefär halva landets totala areal. För de sydligast belägna tidningarna är de geografiska avstånden klart mer begränsade. Av detta följer även att variationen i befolkningstäthet i spridningsområdena är mycket stor. Medan tidningar som Folkbladet i Norrköping och Sydöstran i Karlskrona verkar inom relativt sett tätbefolkade regioner, präglas spridningsområdena för de nordligaste tidningarna av betydande glesbygd. Ett annat, och kanske mer meningsfullt sätt, att karakterisera tidningarnas spridningsområden är att se till den politiska geografin, uttryckt i det antal kommuner som tidningarna bevakar. Kommunnivån kan med gott fog hävdas vara den viktigaste politiska nivån för de lokala tidningarnas bevakning, och också den nivå som ligger närmast de egna läsarna. Ju fler kommuner som ingår i en tidnings bevakningsområde, desto större blir följaktligen kraven på den redaktionella bevakningen. Även här är variationen stor mellan tidningarna (se tabell 1). För tre av elva andratidningar uppgår antalet kommuner i bevakningsområdet till tre eller färre. För lika många tidningar överstiger antalet kommuner femton. När det gäller konkurrensförhållandena mellan första- och andratidningarna finns det också stora skillnader mellan de olika lokala marknaderna. Två övergripande tendenser gör sig ändå gällande (se tabell 1). För det första har förstatidningarna överlag en markant större genomsnittlig upplaga än andratidningarna. Den större tidningen är i genomsnitt (medianen) tre gånger så stor som den mindre. Gapet har dessutom ökat på senare år; den upplagenedgång som präglat dagspressen under 2000-talet har som regel varit större för andratidningarna än för förstatidningarna. För det andra har andratidningarnas upplagor överlag en betydligt jämnare geografisk spridning än förstatidningarnas. Förstatidningarna säljer i snitt (medianen) nära två tredjedelar av sin upplaga inom utgivningskommunen och endast en tredjedel utanför. För andratidningarna är relationen den helt omvända. Även här tycks skillnaderna mellan första- och andratidningarna ha ökat över tid. Ökad samordning Mot bakgrund av dessa strukturella förutsättningar kan vi nu gå över till själva analysen. Som redan noterats har den svenska landsortspressen kommit att präglas av en påtaglig ägarkoncentration. Tidningskoncernen Gota Media med huvudkontor i Kalmar äger sedan några år tillbaka två andratidningar: Karlskronatidningen Sydöstran (förvärvad 2009) med Blekinge län 6 DAGSPRESSENS EKONOMI 2013

7 som spridningsområde och Kalmartidningen Östran (förvärvad 2011) med Kalmar län som spridningsområde (exklusive Vimmerby). Den huvudsakliga konkurrensen kommer från Blekinge Läns Tidning respektive Barometern- OT. Konkurrenssituationen ser dock mycket olika ut. I Blekinge har de två lokalkonkurrenterna egna redaktioner i samtliga fem kommuner i spridningsområdet. Den redaktionella samordningen är huvudsakligen begränsad till en gemensam sportbevakning och en gemensam nyhetsajt. (Den senare kommer under hösten 2014 att upplösas och tidningarna återgå till separata sajter och webborganisationer.) I Kalmar däremot har Gota Media genomfört en genomgripande samordning av den lokala bevakningen. I slutet av 2013 avvecklades nio av Östrans elva redaktioner och delar av personalen integrerades i Barometern-OTs organisation. Östran har fortsättningsvis en egen bevakning i Kalmar och Oskarshamn. Övrigt lokalt material köps numera från lokalkonkurrenten. Den dramatiska samordningen hänger samman med Östrans ekonomiska läge. Det samlade underskottet (resultat efter finansiella poster) mellan 2011 och 2013 har uppgått till 71,7 mkr. Utvecklingen i Kalmar påminner mycket om den i Dalarna. I samband med att andratidningen Dala-Demokraten under 2013 köptes av Mitt- Media-koncernen beslutades om nedläggning av tio av tidningens elva lokalredaktioner. Även här var andratidningens dåliga ekonomi orsak till neddragningarna. Dala-Demokratens reportrar svarar numera endast för tidningens bevakning i Falun, Borlänge och Avesta. Rapporteringen från övriga tolv kommuner i spridningsområdet, inklusive sporten, sköts av reportrar från lokalkonkurrenten Dalarnas Tidningar. I MittMedia ingår ytterligare tre första- och andratidningspar. Till skillnad från situationen i Dalarna rör det sig dock här om tidningar med huvudsakligen separata nyhetsorganisationer. Undantaget är sporten, som i samtliga fall är helt samordnad och gemensam på respektive utgivningsort. I Gävle utkommer Gefle Dagblad koncernens modertidning och Arbetarbladet (förvärvad 2003), vilka konkurrerar om läsarna i Gästriklands fem kommuner. Gefle Dagblads enda lokalredaktion ligger i Sandviken. I Sandvikenredaktionens bevakningsområde ingår också Ockelbo och Hofors kommuner. Även Arbetarbladet har en redaktion i Sandviken. I samband med ett besparingsprogram har dock tidningen från och med sommaren 2014 lämnat sina lokaler i Hofors, Ockelbo och Skutskär (Älvkarleby kommun). Bevakningen av dessa orter sköts fortsättningsvis av personal från Gävle och Sandviken. Till skillnad från GD bevakar Arbetarbladet också norra Uppland. Tidningen har en lokalredaktion i Tierp. Konkurrensen om tidningsläsarna kommer här istället från Upsala Nya Tidning. MittMedia äger också de båda Sundsvallstidningarna Sundsvalls Tidning (köpt 1985) och Dagbladet (köpt 2003). Båda tidningarna bevakar Medelpads tre kommuner: Sundsvall, Ånge och Timrå. I ST:s spridningsområde ingår dock också de södra delarna av Ångermanland och norra Hälsingland. Ut över huvudredaktionerna, som sedan några år tillbaka ligger i samma fastighet vid Badhusparken i Sundsvall, är det likafullt bara Dagbladet som har ett DAGSPRESSENS EKONOMI

8 lokalkontor utanför utgivningskommunen. Det ligger i Ånge och svarar för nyhetsrapporteringen till båda tidningarna. Bevakningen av övriga delar av tidningarnas spridningsområden sköts från Sundsvallsredaktionerna. Östersund är MittMedias fjärde tvåtidningsort. Koncernens två tidningar, Östersundsposten (köpt 2007) och Länstidningen (köpt 2006) konkurrerar med varandra om läsarna i de åtta kommuner som tillsammans utgör Jämtlands län. Tidningarnas bevakning i Härjedalens kommun (Sveg) sköts av Tidningen Härjedalen (med veckovis utgivning), som ägs av Länstidningen. Tidningens redaktion är anställd av LT (en person) och ÖT (två personer). Härtill har ÖP en fast bemanning i Åre. Länstidningen däremot saknar lokalkontor. Det senaste i Strömsund lades ner Bevakningen av övriga delar i spridningsområdet utgår från Östersund, där enskilda reportrar är särskilt avdelade att ansvara för olika kommuner. Den tredje stora koncernen med ägande i både första- och andratidningar är Norrköpings Tidningars Media, NTM. Koncernen kontrollerar tidningsmarknaderna i Norrköping, Luleå och på Gotland. I Norrköping utkommer huvudtidningen Norrköpings Tidningar (NT) och den avsevärt mindre Folkbladet (förvärvad 2000). NT har fast bevakning i samtliga kommuner i spridningsområdet, som omfattar Norrköpings, Finspångs, Söderköpings och Valdemarsviks kommuner. Folkbladets enda lokalredaktion ligger i Finspång. Lokalerna delas med NT men varje redaktion har separat rum. Sedan 1 april 2014 har NT och Folkbladet en gemensam bildbyrå som förser tidningarna med unika bilder till respektive tidning. I Luleå utkommer två tidningar, Norrbottens-Kuriren och NSD, som båda köptes av NTM-koncernen år Tidningsmarknaden i Luleå avviker från övriga tvåtidningsorter på så sätt att det är andratidningen som har den klart största upplagan. Att NSD trots sitt överläge får driftsstöd förklaras av tidningens svaga ställning på utgivningsorten. Tidningarnas huvudsakliga spridningsområden utgörs av de tio nordligaste kommunerna i Norrbottens län. I sex av dem har tidningarna egna separata redaktioner (låt vara att det i tre fall Luleå, Kiruna och Boden rör sig om gemensamma lokaler). Övrig rapportering från spridningsområdet utgår från dessa platser. Om Luleåtidningarna har det största spridningsområdet i landsorten är det två andra NTM-tidningar som har det minsta. De är de båda Gotlandstidningarna Gotlands Allehanda och Gotlands Tidningar (förvärvade av NTM 1999). Tidningarnas verksamhet är koncentrerad till respektive huvudredaktion, vilka inryms i en gemensam fastighet strax söder om Visby centrum. Tidningarna har separata organisationer för den lokala nyhetsbevakningen. Undantaget är den gemensamma nyhetsajten helagotland.se, som har en egen och helt separat redaktion. Den tionde och sista tvåtidningsorten där båda tidningarna har samma ägare hittar vi i Umeå. Här utges Västerbottens-Kuriren (VK) och Folkbladet (sedan 2002 med gemensamt ägande). Tidningarna riktar sig till de södra och inre delarna av Västerbottens län, ett område som omfattar tolv kommuner och med Umeå och Lycksele som huvudsakliga centralorter. Härtill bedriver Folkbladet viss bevakning av de nordvästra delarna av länet. Här kommer 8 DAGSPRESSENS EKONOMI 2013

9 konkurrensen istället från tidningen Norran i Skellefteå. Också i fråga om lokalkontor har Folkbladet en något bredare spridning än den större koncernkollegan. Förutom huvudredaktionen i Umeå, där tidningarna huserar i samma fastighet, har tidningen lokalkontor i Lycksele, Vilhelmina och Skellefteå. VK:s enda lokalkontor ligger i Lycksele. Som nämndes inledningsvis återstår numera endast en plats i landsorten där första- och andratidningen har olika ägare. Det är i Värmland. Här konkurrerar Nya Wermlands-Tidningen (NWT), flaggskepp i Anderkoncernen, med Värmlands Folkblad (VF), som ägs av den lokala arbetarrörelsen. Med sexton kommuner är VF den andratidning som har störst spridningsområde när det gäller antalet enskilda kommuner. Uppgiften att utföra detta uppdrag vilar på centralredaktionen Karlstad och på de lokala redaktionerna i Arvika, Hagfors, Kristinehamn och Torsby. Fram till 2012 fanns även en redaktion i Sunne, men den försvann i samband med ett sparpaket. Även konkurrenten NWT har drabbats av besparingar under senare år. Under 2013 beslutades om nedläggningar av lokalkontoren i Arvika, dalsländska Åmål och Malung i Dalarna. Utöver Karlstadsredaktionen har NWT lokala redaktioner i Hagfors, Sunne, Torsby, Kristinehamn och Årjäng. Andratidningarna hårdast drabbade Som framgått av den här gjorda genomgången har de senaste åren inneburit relativt stora förändringar när det gäller organiseringen av landsortstidningarnas bevakning i sina respektive spridningsområden. Sparbeting och neddragningar orsakade av en vikande konjunktur och förändrade läsar- och annonsörsmönster har slagit hårt mot tidningarnas redaktionella resurser. En uppsummering av vilka följderna av den pågående tidningskrisen blivit för tidningarnas närvaro i spridningsområdena redovisas i tabell 2. Eftersom spridningsområdena för första- och andratidningarna inte alltid överensstämmer avser redovisningen spridningsområdena för de sistnämnda. Här ska också påpekas att sammanställningen enbart omfattar just första- och andratidningar. Andra eventuella dagstidningar som utges i områdena, såsom lokala fådagarstidningar eller gratistidningar, ingår alltså inte. TABELL 2. Fasta redaktioner i landsortspressens elva tvåtidningsmarknader, 2014 och 2012 (antal) Förändring 2014/2012 Kommuner med två redaktioner Kommuner med en redaktion Kommuner utan redaktion Kommentar: Sammanställningen avser situationen i andratidningarnas spridningsområden och omfattar endast förstaoch andratidningarnas redaktioner. Som nämndes ovan bevakar landortspressens andratidningar sammanlagt 92 kommuner. År 2012 fanns det i exakt hälften av dessa 46 stycken två lokala tidningskontor, ett för förstatidningen och ett för andratidningen. Två DAGSPRESSENS EKONOMI

10 år senare har antalet minskat till 27. Samtidigt har antalet kommuner med endast ett kontor ökat från 17 till 28, och antalet kommuner som helt saknar tidningsredaktion från 29 till 37. De nedläggningar av lokalredaktioner som genomförts sedan 2012 har alltså i första hand skett på orter där båda tidningarna har varit representerade. Av de sammanlagt 19 kommuner som förlorat ett av sina två tidningskontor kan inte mindre än 16 hänföras till två spridningsområden, det för Östran och det för Dala-Demokraten. På inga andra platser har konsekvenserna av andratidningarnas ekonomiska problem tagit sig mer radikala uttryck än här. Under perioden försvann totalt 27 lokalkontor i de elva spridningsområden i landsorten som analyserats i den här studien. Av dessa kan tre tillskrivas någon av de marknadsledande förstatidningarna. Resterande 24 tillhörde andratidningarna. Även om de förändrade marknadsförutsättningarna för tidningsutgivning drabbat hela tidningsbranschen, är det alltså i första hand de svagare och upplagemässigt mindre andratidningarna som fått ta den största smällen. Ur ett mångfaldsperspektiv är resultatet olycksbådande. En bredare förankring i hela spridningsområdet har hört till andratidningarnas viktigaste konkurrensmedel i kampen mot den marknadsledande tidningen, vilken i allmänhet varit mer orienterad mot utgivningsorten i sin bevakning. Det större antalet fasta lokalredaktioner hos andratidningarna har varit ett konkret uttryck för denna ambition. Som framgått av den här analysen är detta en konkurrensfördel som nu nermonteras i snabb takt. Resultatet är därmed ytterligare en bekräftelse av andratidningarnas alltmer utsatta marknadsposition i dagens svenska medielandskap. 10 DAGSPRESSENS EKONOMI 2013

11 Moment 22 eller omöjligheten att få distributionen att bli billigare Bakgrund Den bekanta termen från Joseph Hellers roman med samma namn beskriver en omöjlig situation. Det finns ingen utväg! Alla tänkbara lösningar har en inbyggd motsättning, som leder till ett cirkelresonemang. Jag tycker att den på ett utmärkt sätt illustrerar det dilemma, som de skilda dagstidningsföretagen som har prenumererade morgontidningar varje dag möter i sitt arbete i att finna lönsamma lösningar för sin fortsatta utgivning bl.a. genom att sänka sina distributionskostnader. Ju mindre som skall distribueras desto högre blir kostnaden i stället för den logiska situationen, som säger mindre volym ger lägre kostnader moment 22. Presstödsnämndens rapporter om kostnader och prisutveckling avseende tidningsdistribution illustrerar detta. Jag tänker disponera min analys kring ämnet i följande avsnitt: Utgångsläget, Några påståenden kring distributionskostnaderna, Distributionens dilemma, Distributionsföretagens lönsamhet och ägarformens roll, Teknologins effekter och några slutsatser Utgångsläget Låt mig dock börja med att kort beskriva det nuläge som de flesta ledningar för tidningsföretag befinner sig i. Följande faktorer är bl.a. morgontidningarnas problem som måste lösas om de vill säkerställa sin fortsatta existens: Stefan Melesko presenterar här en analys och egna tankar när det gäller tidningsdistributionens förutsättningar bl.a. utifrån sin forskning och erfarenheter i tidningsbranschen. Stefan Melesko är ekon.dr. och docent i medieekonomi vid MMTC/Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Han har en lång ledningserfarenhet från mediebranschen bl.a. som divisionschef för Dagens Nyheter, VD för Saxon Förlags AB och Bonniers Affärsförlag samt genom styrelseuppdrag för ett antal medieföretag. Sjunkande upplagor. På kort sikt kompenseras minskningen med höjda prenumerationspriser, men det är i sig ingen långsiktig lösning. Minskande annonsintäkter. Kan knappast motverkas och de växande digitala annonsintäkterna från de olika plattformarna neutraliserar inte lönsamhetsförsämringen. Alla kostnadsposter måste granskas. Den översynen pågår ständigt och under våren och försommaren 2014 har vi sett åtskilliga exempel på betydande personalreduktioner. Övergång till digital produktion och konsumtion av nyheter m.m. Ett antal tidningsföretag har således aviserat minskningar av personal, sidantal, sektioner i tidningen och distributionsområden. Tidningsföretag överväger också utgivningsfrekvensneddragningar och prishöjningar på abonnemang för att motverka de ständigt minskande annonsintäkterna. En kostnadspost som ibland utgör kanske en tredjedel till hälften av prenumerationsintäkterna kan däremot knappast åtgärdas distributionskostnaderna. Så vad betyder allt detta för vår fortsatta analys? DAGSPRESSENS EKONOMI

12 Några påståenden kring distributionskostnaderna Distributionsavtalen måste förändras oavsett takten i den digitala omvandlingen, eftersom de inte ens i sin nuvarande form kan bli föremål för samma påtagliga reduktioner som andra kostnadsposter. En eventuell neddragning av utgivningstillfällena måste kompletteras med digital distribution, där minskningarna av intäkterna bör kompenseras med kostnadsreduktioner, om möjligt. Valfriheten för en prenumerant att välja mellan digitalt och/eller print höjer företagens kostnader, eftersom distributionens infrastruktur för print ändå måste betalas. Distributionskostnaderna är höga och varierande mellan företagen. Är skillnaden en effektivitetsfråga eller finns andra förklaringsfaktorer? Utbärningen, om produktionen flyttas till dagtid, skulle kunna bli billigare genom sambruk med posten, men sannolikt inte för alla tidningar. Och postens taxor är höga. En fortsatt kräftgång av upplagor och annonsintäkter i print måste medföra en ökad aktivering av digital konvertering. Konceptuellt har ofta i den aktuella debatten sagts att abonnemangsintäkterna åtminstone skall täcka kostnaderna för produktion och distribution. I och för sig ett märkligt resonemang, eftersom det inte finns några öronmärkta pengar i en resultaträkning. Dessutom torde också annonsörerna vara intresserade av att deras budskap distribueras. Men som ett enkelt kriterium för utvecklingen kan aritmetiken vara en tankemässig hjälp, då vi försöker bedöma kostnadsutvecklingen speciellt för exemplar som finns i områden med låg hushållstäckning. Distributionens dilemma Som synes har dagstidningarna åtskilliga problem vid den pågående övergången till digitala plattformar. En transformering som reser frågor kring grundprinciperna för fortsatt överlevnad såväl publicistiskt som kommersiellt och teknologiskt. Beakta följande faktorer och beskrivningar av nuläget Vi har en sjunkande hushållstäckning genom upplageminskningarna, vilket hittills medför allt högre distributionskostnader per exemplar. De fasta kostnaderna slås ju ut på allt färre exemplar. Och en minskning av utgivningsfrekvensen gör läget ännu märkligare. Också en övergång till digitala abonnemang minskar hushållstäckningen, vilket leder till högre styckkostnader. Om inte ett helt utbärningsområde blir digitalt så måste ändå de resterande papperstidningsexemplaren distribueras till allt högre styckkostnader. Hittills har tidningarna mött den uppkomna situationen med några åtgärder som alla bygger på att distributionsföretagens kostnader i stort är opåverkbara. Man har höjt priserna selektivt för exemplar som distribueras i glesa områden 12 DAGSPRESSENS EKONOMI 2013

13 alternativt slutat distribuera och erbjudit posten som alternativ. Och även om vi skulle få en massövergång till betalda digitala abonnemang på morgontidningen, utgör resten de kvarvarande papperstidningsprenumeranterna en grupp som vi ändå måste distribuera till. Moment 22 gör sig påmint. Men är det problemet olösligt? Finns ingen lösning för tidningsföretagen då alla kostnadsposter inklusive dem för distributionen blir åtminstone rörliga på lång sikt. Tre frågor behöver således svar. Har lönsamheten hos distributionsföretagen hittills påverkats av minskande upplagor och transformeringen till digitala utgivningsplattformar? Om inte varför? Skiljer sig de olika företagen från varandra? Spelar ägarformen någon roll? Hur kommer den stegvisa förändringen i teknologi att bemästras av tidningsföretagen och hur påverkas distributionsföretagen? För den fortsatta diskussionen kan vi notera upplageutvecklingen, dvs. distributionsföretagens marknad! Kontraktiv. Och ingen förbättring i efterfrågesituationen är realistisk. Upplagorna kommer att fortsätta att minska. Men kostnadsutvecklingen för distributionen följer inte samma kurva. Enligt Nordicoms statistik så utgjorde prenumerationsintäkten per dag för en storstadsmorgontidning i genomsnitt 7,50 kronor. Ett värde som skall jämföras med distributionskostnaderna per dag och exemplar. Enligt presstödsnämndens beräkningar utgör medianvärdet för högfrekventa tidningar nästan hälften av det ovan angivna värdet för storstadstidningarnas prenumerationsintäkter per exemplar och dag. Och det högsta värdet utgör ungefär 90 procent av samma siffra för intäkten. Men den ovan nämnda tumregeln inkluderar också produktionskostnaderna, men för dessa finns i praktiken ett mycket begränsat utrymme kvar som täcks av prenumerationsintäkterna. Under perio den har antalet distribuerade exemplar minskat från 764 till 673 miljoner exemplar. (Presstödsnämnden). Om vi jämför kostnadsutvecklingen mellan 2011 och 2012 har distributionskostnaderna per exemplar för högfrekventa tidningar enligt Presstödsnämndens redovisning ökat med cirka 4 procent (uppgifter från 2013 saknas). Det finns ingen anledning att anta att utvecklingen är annorlunda för Mellan 2011 och 2012 minskade antalet distribuerade exemplar från 764 miljoner till 725 miljoner, som vi ovan sett. För 2013 var utfallet en ytterligare minskning till 673 miljoner exemplar. Det är rimligt trots dessa siffror att anta utifrån respektive distributionsföretags årsredovisningar att denna volymminskning inte inneburit några lägre kostnader för tidningarna. Detta betyder att de uttalade kostnadsnedskärningarna och effektiviseringarna hos distributionsföretagen inte hjälpt dagstidningarna i deras arbete med resultatförbättringar. Om man utgår från uppgifterna i Presstödsnämndens distributionsrapport så ligger distributionskostnaderna på samma nivå 2012 som 2011 trots att antalet exemplar sjunkit med cirka 5 procent. DAGSPRESSENS EKONOMI

14 Distributionsföretagens lönsamhet och ägarformens roll Morgontidningarna är, som vi här sett, en bransch som utsätts för stora påfrestningar. En slutsats gäller dock för alla. En fortsatt kostnadspress på printutgivningen. Mot den bakgrunden skulle man kunna ställa följande hypoteser vad gäller distributionsföretagens framtid baserat på de krav som företagsledningarna i tidningskoncernerna måste ha. Försämrad lönsamhet eftersom marknaden minskar och alla kostnadskomponenter måste granskas av tidningarna Som ett led i denna process måste den kostnadsmassa som skall belasta tidningsverksamheten för distributionen minska både totalt och per exemplar. Jag avstår som synes från att anta att det finns några påtagliga tilläggsintäkter från kompletterande tjänster. Resonemangen om tilläggsprodukter för distributionsverksamheten har jag hört under hela min tid i mediebranschen och den är lång! Och ingenting av vikt händer eller kommer att hända vad gäller den frågan, som kan påverka mina resonemang. Visserligen kan tilläggsprodukter ha förbättrat beläggningen av de befintliga utbärningsorganisationerna, men som vi sett ovan inte tillräckligt mycket för att verkligen sänka tidningarnas distributionskostnader. Det är möjligt att läget utan dessa tilläggsprodukter kunde varit ännu sämre, men den nuvarande situationen är besvärande nog. Distributionsföretagen har nämligen inte kunnat attrahera nya uppdragsgivare i för tidningarna tillräckligt stor omfattning för att minska distributionskostnaderna. Följande citat från några årsredovisningar belyser problematiken hos dem och effekterna på tidningarna. Den trenden (minskande upplagor förf.) kommer att bestå. Bolaget räknar dock med att volymkompensationsklausuler i avtalen med huvudkunderna samt rationaliseringar kunna bibehålla en lönsam affär de närmaste åren. Upplageutvecklingen är fortsatt negativ. Under året har den distribuerade upplagan minskat med 8 %, vilket motsvarar ett intäktsbortfall om ca.36 Mkr. Detta har föranlett stora prishöjningar. Tabellen nedan är baserad på distributionsföretagens årsredovisningar: TABELL 3. Distributionsföretagens omsättning och rörelseresultat 2012 och 2013 (miljoner kronor) Omsättning Rörelseresultat Ägarform Pressens Morgontjänst KB ,75-0,6 Tidningsbärarna KB ,8-1,8 Västsvensk tidningsdistribution KB ,3 8,8 Tidningstjänst AB ,5 6,2 Om vi bortser från Tidningstjänst ägs alla distributionsföretag oavsett bolagsform av de lokalt distribuerade tidningarna. En korporativ konstruktion med andra ord. Tidningstjänst ingår dock i systemet eftersom deras underentre- 14 DAGSPRESSENS EKONOMI 2013

15 prenörer (Herenco distribution AB, Norrbottens Media Distribution AB, NTM distribution AB/UNT, Prolog KB, Tidningsdistribution i Nyköping AB) i stort är tidningsägda. Enligt traditionell ekonomisk teori skall det företag vars krav bestämmer den totala övergripande dimensioneringen ta kostnaden för organisationen och de mindre företagen som använder tjänsten skall bara betala för sina tillkommande krav och medföljande kostnader. Av det skälet är ägarformen intressant. Sannolikt innebär KB-konstruktionen om ett överskott redovisas, att de större intressenterna (tidningarna) egentligen de som är dimensionsbestämmande sannolikt får lägre totalkostnader än annars. Överskottet betyder ju att alla betalat för mycket för tjänsten. Men att de största får del av de mindres merbetalningar. Teknologins effekter och några slutsatser Eftersom det verkar omöjligt att i nuvarande läge försöka minska distributionskostnaderna per exemplar kan följande faktorer vara av intresse att beakta. För det första en övergång till digitala abonnemang glesar också ut hushållstäckningen och medför allt högre styckkostnader för distributionen, som vi ovan sett. Och så länge inte alla i ett utbärningsområde blir digitala måste ändå de resterande pappersexemplaren bäras ut, men också här till allt högre kostnader. Vad kan tidningarna göra i den uppkomna situationen? Selektivt höja priset och göra det relaterat till utbärningskostnaden eller sluta bära ut och låta papperstidningsprenumeranterna få tidningen per post. Samtidigt måste tidningarna naturligtvis stimulera massövergång till den betalda digitala formen. Några andra exempel på möjliga åtgärder: Låt läsarna bära de faktiska kostnaderna och lägg ner utbärningen i områden vars exemplar knappast genererar några annonsintäkter. Det senare är en väg som få tidningar applicerat. Men det är effektivt. Därutöver kan koncernerna som ett led i en total kostnadsöversyn minska utgivningsfrekvensen och ändra på utgivningstidpunkten för papperstidningen. Det ger direkta produktionsbesparingar och kanske också till möjliga bemanningsneddragningar på andra avdelningar. Men sänker detta reellt distributionskostnaderna? Knappast. Allt färre exemplar får bära de fasta kostnaderna moment 22. För tidningarna återstår att kortsiktigt skära i kostnader som faktiskt kan urholka just själva skälen till att prenumerera på en tidning. Också det ett moment 22. Slutligen några tankar kring framtiden för distributionsföretagen. På kort sikt kommer de att överleva genom att skjuta över sina som det verkar opåverkbara kostnader på uppdragsgivarna. Men samtidigt urholkar det uppdragsgivarnas/ägarnas ekonomiska ställning. På lång sikt kommer de att försvinna om tidningsföretagen lyckas i sina egna ambitioner att överleva i en digital situation. Lyckas inte digitalise- DAGSPRESSENS EKONOMI

16 ringen, så kommer papperstidningsutgivningen ändå att krympa kraftigt, vilket tydligt minskar efterfrågan på distributionsföretagens tjänster och därigenom undergräver deras överlevnadskraft. Återigen ett moment 22. Således om ägarna till de flesta distributionsföretagen tidningarna själva är framgångsrika i sin digitalisering så kommer papperstidningsdistributionen att upphöra på längre sikt och därmed de nuvarande distributionsföretagen att försvinna. 16 DAGSPRESSENS EKONOMI 2013

17 1. Branschresultat Den nedgång i den svenska dagspressens vinstnivåer som inleddes under 2011 och tilltog i omfattning under 2012 förstärktes ytterligare under Den genomsnittliga rörelsemarginalen för de tidningsföretag som helt eller i huvudsak finansierar sin verksamhet utan statlig hjälp (driftsstöd) föll under året från 2,4 till -0,8 procent. Nettomarginalen, som även omfattar resultatet från tidningsföretagens finansiella verksamhet, sjönk från 5,2 till 0,2 procent blev därmed inte bara det sämsta året hittills under de snart fyrtio år som rapportserien Dagspressens ekonomi har framställts. Det blev också det första året då den genomsnittliga rörelsemarginalen i den här gruppen slutade på minus. Försämringen jämfört med 2012 berodde huvudsakligen på minskade intäkter. En fortsatt kraftig nedgång i försäljningen av annonser slog hårt mot flera av landets tidningsföretag. Samtidigt med intäktsminskningarna fortsatte också kostnadsnivåerna i branschen att minska. Sänkta personalkostnader till följd av neddragningar i bemanningen hos de svenska tidningsföretagen var här en viktig bidragande orsak. Under året förstärktes intrycket av en allt tydligare skiktning i det ekonomiska utfallet i olika delar av dagspressen. Medan de stora stockholmstidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Dagens Industri och Expressen fortsatte att visa god lönsamhet, kvarstod de ekonomiska problemen för landets andratidningar. Resultatnivåerna var här betydligt sämre än i övriga grupper. Det ekonomiska läget för flera av landets andratidningar är till följd av sjunkande upplagor och annonsvolymer att betrakta som bekymmersamt. 1.1 Underlag och uppläggning Den analys av dagspressens ekonomiska förhållanden 2013 som redovisas här bygger på årsredovisningar från svenska dagstidningsföretag med bokslut under året. Sammantaget rör det sig om 82 företag eller företagsgrupperingar som tillsammans svarade för utgivningen av 169 dagstidningar. I de första analyserna av detta slag för 38 år sedan bestod branschen av runt 130 dagstidningsföretag och omkring 145 dagstidningar. Den förändrade relationen mellan antalet tidningsföretag och antalet tidningstitlar är ett uttryck för en strukturförändring som sedan mitten av 1970-talet visat sig i en successiv sammanslagning av enskilda tidningsföretag, vanligtvis på regional basis. Senast i raden att samla enskilda tidningsrörelser i samma legala struktur är MittMedia-koncernen. Från och med den 1 januari 2013 omfattar Mitt- Media AB, som har sitt huvudkontor i Gävle, tolv olika tidningstitlar på tio utgivningsorter i fyra mellansvenska län. Bolaget ersätter en tidigare organisation bestående av sex regionala tidningskoncerner. De tillsammans med Mitt- Media största företagen i fråga om enskilda tidningstitlar är Nya Wermlands- Tidningens AB i Karlstad och Tidningsbolaget Promedia i Mellansverige AB DAGSPRESSENS EKONOMI

18 (Promedia) med säte i Västerås. Vid utgången av 2013 stod de två bolagen för utgivningen av tolv respektive tio dagstidningar. Fusionen av lokala tidningsbolag till större enheter har vanligtvis motiverats av effektivitets- och rationalitetsskäl. De stora regionala tidningsföretagen är ett av de mest påtagliga uttrycken för den ägarkoncentration som ägt rum inom svensk dagspress under de senaste decennierna. Det statistiska underlaget för rapporten består utöver årsredovisningarna av uppgifter från TS Mediefakta AB (TS), Tidningsutgivarna (TU) och Institutet för reklam- och mediestatistik (IRM). De analyser som gjorts utifrån materialet i årsredovisningarna kommenteras i bilaga 5. I takt med ett ökande antal fusioner och omorganiseringar av tidningskoncerner har det blivit svårare att direkt ur årsredovisningarna presentera enskilda tidningsrörelsers ekonomiska resultat. I vissa fall tvingas vi använda uppgifter på koncernnivå som avser flera tidningar. Genom interna omstruktureringar av tidningskoncerner flyttas även såväl tillgångar och funktioner inom företagsgrupper. Flera tidningsbolag kan därefter bestå av enbart en redaktion. Tidningsföretag som ingår i en koncern kan också få bättre resultat genom att en del kostnader tas på koncernnivå. I andra fall tvingas vi lägga samman resultaträkningar för moder- och dotterbolag för att få en korrekt bild av enskilda tidningsföretags ekonomi. Det senare gäller främst när annonsfunktionen hanteras i ett särskilt bolag. I redovisningen av intäkterna i sådana konstellationer ger det undersökta materialet ingen möjlighet att justera för koncernintern försäljning mellan bolagen. Det innebär att de redovisade intäkterna i vissa fall kan vara något överskattade i rapporten. Sammantaget leder förändringarna i tidningskoncernernas organisering till att det inte alltid går att göra jämförelser mellan åren på företagsnivå. Inledningsvis i analysen presenterar vi en kort summering av hur de huvudsakliga förutsättningarna för tidningsutgivningen utvecklades under Här berörs även de viktigaste strukturella förändringarna som skedde under året. Därefter klarlägger vi på olika sätt dagstidningsbranschens ekonomiska läge 2013 genom att redovisa utfall och tendenser på upplage- och annonsmarknaderna. En summering av resultatet för samtliga tidningsföretag görs för att ge en översiktsbild av branschens ekonomi. Därefter belyser vi ekonomin för de tidningsföretag som enbart eller i huvudsak drivs på marknadens villkor. Vi går sedan igenom det ekonomiska utfallet för samtliga 82 dagstidningsföretag grupperade enligt den indelning som finns i presstödsförordningen. Avslutningsvis tar vi upp storlek och ekonomi för de största tidningsgrupperna. Vi använder tre lönsamhetsmått. Det första avser tidningsrörelsens resultat, den s.k. bruttomarginalen, eller rörelsemarginalen. Resultatet kan omfatta med tidningsrörelsen besläktad eller angränsande verksamhet. Det andra lönsamhetsmåttet är nettomarginalen, som omfattar tidningsrörelsen och finansrörelsen. Det tredje måttet är räntabiliteten, som mäter avkastningen på eget och främmande kapital i verksamheten. Även här bör observeras att en betydande 18 DAGSPRESSENS EKONOMI 2013

19 del av tidningsföretagens kapital redovisas på koncernnivå. Detta leder till minskad jämförbarhet mellan år och mellan företag. Då förvaltningen av de ofta stora likvida medlen i de olika tidningskoncernerna i stor utsträckning har flyttats från de enskilda tidningsföretagen är den följande analysen huvudsakligen inriktad på bruttomarginalen. Mot bakgrund av de senaste årens strukturomvandlingar inom pressen är rörelseresultatet idag det externt redovisade mått som bäst lämpar sig för jämförelser av den ekonomiska utvecklingen hos enskilda tidningsföretag. Avslutningsvis redovisar vi också tidningsföretagens soliditet som ett mått på ekonomisk uthållighet. Med soliditet menas här justerat eget kapital i förhållande till företagens totala kapital. I bilaga 1 redovisas tidningsföretagens resultat 2013 med nyckeltal företag för företag så långt det senare är möjligt. Tidningarnas upplaga och hushållstäckningstal under året redovisas i bilaga 2. Bilaga 3 innehåller uppgifter per tidning om driftsstöd från och med år Presstödets storlek per år över statsbudgeten från starten budgetåret 1969/70 framgår av bilaga 4. I bilaga 5 definieras nyckeltalen och i bilaga 6 finns tabeller över dagstidningsföretagens brutto- och nettomarginal Strukturella förutsättningar och utvecklingstendenser Den svenska dagspressen är en konjunkturkänslig bransch. En analys av dagspressens ekonomiska utveckling blir därför inte komplett om inte hänsyn också tas till den allmänna konjunkturen, i Sverige liksom i världen i stort. De senaste åren har med stor tydlighet visat på hur ekonomiska kriser och konjunkturskiftningar snabbt sprids mellan länder och världsdelar. Sverige har inte varit något undantag. Förändringar i världsekonomin kan därför väntas få återverkningar också i de svenska tidningsföretagens lönsamhet. Sambandet mellan det rådande konjunkturläget och dagspressens lönsamhet tydliggörs om vinstnivåerna inom dagspressen ställs mot tillväxten i den svenska ekonomin. I figur 1 nedan redovisas den historiska utvecklingen av dels dagspressens genomsnittliga nettomarginal, dels förändringen av den svenska bruttonationalprodukten (BNP). Med några få undantag har vinstutvecklingen inom pressen sedan 1970-talets mitt följt svängningarna i svensk ekonomi på ett relativt systematiskt sätt. Sambandet tycks dessutom ha stärkts över tid. 2 1 Presstödsnämnden har under 2013 fått ofullständiga underlag för det förmedlade distributionsstödet från Tidningstjänst AB, vilket beror på ett byte av företagets faktureringssystem. Detta har medfört att det vid tryckningen av rapporten inte fanns fullständiga uppgifter om utbetalt distributionsstöd per tidning. (Se även Presstödsnämndens årsredovisning för 2013.) 2 Sambandet kan även mätas statistiskt. En analys av korrelationen mellan utvecklingen av Sveriges BNP under perioden 1995 till 2013 och vinstmarginalen inom dagspressen med hjälp av sambandsmåttet Pearsons r ger ett resultat på 0,607. Pearsons r kan variera mellan -1 och 1, där det förra värdet anger ett rakt negativt samband, och det senare ett rakt positiv samband. Ett Pearsons r på 0 innebär att det helt saknas samband mellan de två variablerna. DAGSPRESSENS EKONOMI

20 FIGUR 1. Tillväxt i Sveriges BNP och genomsnittlig nettomarginal dagspressen, Procent Nettomarginal dagspressen Tillväxt BNP År Källor: Statistiska centralbyrån ( Dagspressens ekonomi. -5 När det gäller den ekonomiska utvecklingen i Sverige under 2013 var BNPtillväxten fortsatt låg. Ökningen under helåret begränsades till 1,5 procent (0,7 %). Inflationen minskade från 0,9 till 0,0 procent, vilket är en bra bit under Riksbankens mål om en tvåprocentig inflation, samtidigt som arbetslösheten steg något, från 8,0 till 8,1 procent. 3 Som svar på den vikande konjunkturen fortsatte Riksbanken den gradvisa sänkning av reporäntan som inletts i slutet av I december 2013 sänktes räntan med 0,25 procentenheter till 0,75 procent. Det är den lägsta noteringen sedan hösten Till ljuspunkterna hörde utvecklingen på Stockholmsbörsen där general - index fortsatte att stiga. Ökningen under 2013 uppgick till hela 23,0 procent (12,2 %). 5 På den för dagspressen så viktiga reklammarknaden följde utvecklingen den allmänna konjunkturen. Efter ett par år av stigande reklaminvesteringar vände utvecklingen nedåt under Nedgången fortsatte under Enligt IRM uppgick minskningen i de samlade investeringarna i mediereklam för de båda åren till 2,1 respektive 1,8 procent. Det innebär att omsättningen på reklammarknaden för 2013 slutade på 31,5 miljarder kr, eller omkring en halv miljard mindre än två år tidigare. 6 Framtiden ser dock förhållandevis ljus ut. Enligt prognoser från IRM kommer reklammarknaden, till följd av ett förbättrat konjunkturläge för den svenska ekonomin som helhet, att uppvisa en positiv tillväxt under En sammanvägning av de yttre konjunkturella omständigheterna pekar på att dagspressen under 2013 skulle få svårt att matcha 2012 års vinstnivåer. 3 Källa: Statistiska centralbyrån ( Konjunkturinstitutet ( 4 Källa: Riksbanken ( 5 Källa: Nasdaq OMX Stockholm ( 6 Källa: Institutet för reklam- och mediestatistik ( 7 Källa: Pressmeddelande, Institutet för reklam- och mediestatistik, ( irm-media.se/media/pdf_public/pressmeddelande-majprognos pdf). 20 DAGSPRESSENS EKONOMI 2013