DAGSPRESSENS ekonomi 2007

Transkript

1 DAGSPRESSENS ekonomi PRESSTÖDSNÄMNDEN

2 För att bättre bemästra lågkonjunkturer och tygla högkonjunkturer sluter svenska dagstidningar sig samman i grupper regionvis, från norr till söder. Illustrationen finns som ett notomslag till marschgaloppen Stormens Konung i Karl Erik Gustafssons ärvda notsamling för pianoforte. 2

3 DAGSPRESSENS ekonomi 2007 Sara Potter Karl Erik Gustafsson 3

4 Innehållsförteckning 4

5 Förord 6 Dagspressens ekonomi Branschresultat 7 Underlag och uppläggning 7 Upplaga 8 Annonser 10 Dagspressbranschens ekonomi 11 De största tidningsenheternas ekonomi 13 Dagstidningsföretagens lönsamhet 14 Soliditet 17 Årsbästa lönsamhetstal 18 Lönsamheten 2007 i ett tidsperspektiv 21 Lågfrekventa dagstidningars ekonomi 22 Medel- och högfrekventa dagstidningars ekonomi 23 Tidningar med allmänt driftsstöd 23 Landsortstidningar med stöd 23 Storstadstidningar och särskilda nyhetstidningar med stöd 24 Övriga landsortstidningar 24 Övriga storstadstidningar 25 Konkurrensorterna 26 Sammanfattning 28 Summary 31 Bilagor 1 Tidningsföretagens resultat Presstöd per tidning Det statliga stödet till dagspressen 1969/ Underlaget 48 5 Lönsamhetstabeller 49 5

6 Förord Presstödsnämnden har enligt myndighetens instruktion i uppgift att följa och analysera den ekonomiska utvecklingen för olika tidningsgrupper och övriga väsentliga förändringar inom dagspressen. Uppgiften har ansetts nödvändig för att regering och riksdag kontinuerligt skall kunna bedöma behovet av statliga åtgärder inom området. Det har också ansetts angeläget att regelbundet tillföra den mediepolitiska debatten ett allmänt tillgängligt ekonomiskt referensmaterial. Presstödsnämndens rapportserie Dagspressens ekonomi är ett unikt material med regelbundet återkommande analyser av det ekonomiska resultatet för svensk dagspress. Materialet, som utgörs av tidningsföretagens årsredovisningar och allmänt tillgänglig branschstatistik, sammanställs, analyseras och förklaras såväl på branschnivå som fördelat på olika undergrupper av tidningsföretag, allt i syfte att öka informationsvärdet för läsaren. Föreliggande rapport om dagspressens ekonomi 2007 är den trettioandra i ordningen. För innehållet i rapporten svarar professorn Karl Erik Gustafsson, Internationella Handelshögskolan i Jönköping och Sara Potter, Presstödsnämnden. Magnus Hellström, Presstödsnämnden, har gett rapporten dess grafiska form. Stockholm i augusti 2008 Henrik Selin Kanslichef 6

7 Dagspressens Ekonomi Branschresultat Branschresultat Den analys av dagspressens ekonomiska förhållanden 2007 som redovisas här bygger på årsredovisningar från 105 dagstidningsföretag med bokslut under I de första analyserna av detta slag för tre decennier sedan var antalet dagstidningsföretag runt 130. Skillnaden är ett uttryck för en strukturförändring som sedan mitten av 1970-talet visat sig i en successiv minskning av antalet tidningsföretag. Nedgången har hållits tillbaka genom en mer eller mindre kontinuerlig etablering av endagstidningar. Underlag och uppläggning Det statistiska underlaget för rapporten består utöver årsredovisningarna av uppgifter från Tidningsstatistik (TS) och Tidningsutgivarna (TU). Underlaget i form av årsredovisningar kommenteras i bilaga 4. I takt med ett ökande antal fusioner och förvärv av tidningsföretag går det inte alltid att direkt ur årsredovisningarna presentera enskilda tidningsföretags ekonomiska resultat. I vissa fall tvingas vi använda uppgifter på koncernnivå som avser flera tidningar. I andra fall tvingas vi lägga samman resultaträkningar för moder- och dotterbolag för att få en korrekt bild av enskilda tidningsföretags ekonomi. Det senare gäller främst när annonsfunktionen hanteras i ett särskilt dotterbolag. Denna organisationsform har förlorat i popularitet genom sänkningen av reklamskatten i början av Separata annonsförsäljningsbolag har i många fall lagts ned eller förklarats vilande. Efter en eventuell ny sänkning av reklamskatten torde just denna form av bolagsbildning vara helt borta om något år. Enligt presstödsförordningen räknas gratistidningar inte till dagspressen. Om dagstidningsföretag engagerat sig i gratistidningsutgivning och drivit denna som ett eget bolag, har detta inte räknats med. Det gäller Aftonbladet och gratistidningen punkt.se, som dessutom lagts ned under början av Inledningsvis klarlägger vi på olika sätt dagstidningsbranschens ekonomiska läge 2007 genom att redovisa utfall och tendenser på upplage- och annonsmarknaderna. En summering av resultatet dels för samtliga tidningsföretag dels för de största tidningsenheterna görs för att ge en översiktsbild av branschens ekonomi. Därefter belyser vi ekonomin för de tidningsföretag som inte erhåller driftsstöd utan helt drivs på marknadens villkor. Avslutningsvis går vi igenom det ekonomiska utfallet för de 105 dagstidningsföretagen grupperade enligt den indelning som finns i presstödsförordningen. Vi använder tre lönsamhetsmått. Det första avser tidningsrörelsens resultat, den s.k. bruttomarginalen. Resultatet kan omfatta med tidningsrörelsen besläktad verksamhet. Det andra lönsamhetsmåttet är nettomarginalen, som omfattar tidningsrörelsen och finansrörelsen. Störst vikt fästs i analysen vid nettomarginalen eftersom tidningsföretagen som regel förräntar stora likvida medel. Det tredje måttet är räntabiliteten, som mäter avkastningen på eget och främmande kapital i verksamheten. Vi redovisar också tidningsföretagens soliditet som ett mått på ekonomisk uthållighet. I bilaga 1 redovisas tidningsföretagens resultat 2007 med nyckeltal företag för företag så långt det nu är möjligt. I bilaga 4 definieras nyckeltalen och i bilaga 5 finns tabeller över dagstidningsföretagens brutto- och nettomarginal Bilaga 2 innehåller uppgifter per tidning om presstöd från och med 2000 i form av driftsstöd och distributionsstöd. Presstödets storlek per år över statsbudgeten från starten budgetåret 1969/70 framgår av bilaga 3. 7

8 Dagspressens Ekonomi Branschresultat 1. 2 Upplaga Dagspressens totalupplaga 2007 blev enligt TS-statistiken exemplar (2006: ex). Detta innebar, som tabell 1 visar, inte bara att den totala upplagan fortsatte att krympa, denna gång med (2005: ex), utan också att nedgången fortsatte att öka. I relativa tal blev minskningen 2,2 procent (2006: -1,8 %). Nedgången drabbade gruppen flerdagarstidningar (4-7 nr/v) med 2,4 procent (-2,1 %). Inom denna grupp föll kvällspressens upplaga med 6,9 procent (-3,3 %). För gruppen fådagarstidningar (1-3 nr/v) minskade upplagan med 0,9 procent (+1,4 %). Tabell 1. Dagspressens upplageutveckling ( vard ex) Utgivningsfrekvens Antal tidn Upplaga Antal tidn Upplaga Antal tidn Upplaga 1 nr/vecka , , ,3 2 nr/vecka 6 35,5 7 43,5 9 55,2 3 nr/vecka , , ,5 4 nr/vecka 4 46,5 4 45,1 4 44,0 5 nr/vecka 4 54,0 4 53,9 4 53,8 6 nr/vecka , , ,1 7 nr/vecka , , ,8 därav landsortspress 7 342, , ,7 storstadsmorgonpress 5 965, , ,5 storstadskvällspress 2 768, , ,6 Samtliga tidningar , , ,7 4-7 nr/vecka , , ,7 Källa: TS-tidningen. Folkmängden i Sverige den 1/ var invånare. I förhållande till folkmängden blev nedgången något större. För samtliga flerdagarstidningar (4-7 nr/vecka) noterades -2,8 procent (-2,5 %). Det blev -8,5 procent (-3,7 %) för kvällstidningarna. Tillbakagången för fådagarstidningarna stannade i förhållande till folkmängden på 1,6 procent (+1,0 %). Några förändringar i antal tidningar och utgivningsfrekvens kunde registreras under Endagstidningarna Finnveden Fredag och Finnveden Västbo slogs samman. Två nya endagstidningar startades, Mariefreds Tidning Måsen och nättidningen politiken.se. Kungälvs-Posten höjde sin utgivningsfrekvens till 2 nr/v (från oktober 2006). Under 2007 startades tvådagarstidningen Täby Danderyd Tidning. Sexdagarstidningen Berglagsposten har gått upp i sjudagarstidningen Nerikes Allehanda. Räknat i antal exemplar minskade alltså dagspressens totalupplaga under 2007 med ungefär Tre tidningsgrupper, som utgör ungefär en tredjedel av den samlade dagspressen, svarade för merparten av minskningen: kvällstidningarna, endagstidningarna och andratidningarna. Kvällspressen stod för mer än hälften av nedgången. De två övriga grupperna bidrog med ca tio procent vardera. 8

9 Dagspressens Ekonomi Branschresultat Omkring 1970 hade kvällspressen vardagsupplagor på 1,3 milj ex. Idag säljs kvällstidningarna i knappt ex. Det innebär att de på ca trettio år förlorat nästan hälften av sin upplaga. Den allt snabbare nedgången under kan förmodligen till största delen tillskrivas kraftiga prishöjningar (11-12 %) båda åren. Endagstidningarna bidrog således med ca tio procent av minskningen. De sprids antingen lokalt, regionalt eller över hela riket och är oftast starkt partibundna. För mer än hälften av endagstidningarna försvann mer än fem procent av upplagan Bland dem som drabbades mest finns socialdemokraternas Aktuellt i Politiken, kristdemokraternas Kristdemokraten och folkpartiets NU. Med sjunkande medlemstal har partierna uppenbart allt svårare att hålla uppe upplagan på sina endagstidningar. Den tredje tidningsgruppen som har svårt att behålla upplaga och som också svarade för ca tio procent av nedgången, är de så kallade andratidningarna, d.v.s. tidningarna med en större konkurrent på utgivningsorten. Av de sammanlagt elva andratidningarna inom landsortspressen, alla med socialdemokratisk signatur, gick tio upplagemässigt tillbaka Undantaget var Dagbladet i Sundsvall, som redovisade oförändrad upplaga. Räknas denna upplageminskande tredjedel av dagspressen bort, visar det sig, att för två tredjedelar av dagspressen morgonpressens förstatidningar, stannade tillbakagången på ungefär en procent. Här ingår de tidningar vars upplaga i huvudsak sprids på utgivningsorten där de också som regel har en stark ställning. En orsak till att också starka lokaltidningar kan förlora upplaga, är de senaste årens många tidningssammanslagningar. Det är lätt att i besparingssyfte gå fört hårt eller okänsligt fram med den lokala förankringen, och därmed dra på sig upplageförluster. Alla läsare av de gamla tidningarna måste känna igen sig i de nya. Särskilt känsligt tycks det vara om det finns spänningar mellan berörda tidningar och orter. Det är klart att dubbelköpare försvinner vid en sammanslagning men vanligen stannar det inte vid det. Några aktuella exempel med upplageförluster under 2007 får illustrera. I slutet av 1990-talet slogs fyra tidningar i Västergötland samman till Västgöta-Tidningar. Det skedde i tre steg. Först lades sexdagarstidningarna Skövde Nyheter och Skaraborgs Läns Tidning ihop Året efter blev fyradagarstidningarna Falköpings Tidning och Västgöta-Bladet sexdagarstidningar. Ett år senare bildade de fyra tidningarna Västgöta- Tidningar med tryckning i Jönköping. Innan processen av snabba förändringar tog sin början var upplagan exemplar (justerad för skillnaderna i periodicitet). Vid TS-mätningen 2007 noterades exemplar för Västgöta-Tidningar, vilket innebar en nedgång med 41 procent. Vid sekelskiftet 2000 slogs socialdemokratiska Nya Norrland samman över blockgränsen med moderata Västernorrlands Allehanda. Båda namnen försvann. Den nya tidningen kallades Tidningen Ångermanland. Upplagan har sedan sammanslagningen sjunkit från ex till , eller med en tredjedel. Året efter gick de mångåriga konkurrenterna Helsingborgs Dagblad och Nordvästra Skånes Tidningar ihop. Året före sammanslagningen var den gemensamma upplagan ex. Förra året noterades ex, en total nedgång med 13 procent. I slutet av 2004 blev femdagarstidningarna Trollhättans Tidning och Elfsborgs Läns Allehanda upphöjda till sexdagarstidningen TTELA. Två mycket olika orter fick en gemensam tidning. Före sammanslagningen och höjningen av utgivningsfrekvensen var den sammanlagda upplagan Nu är den , vilket motsvarar en minskning med ca 10 procent. 9

10 Dagspressens Ekonomi Branschresultat Under 2007 gick sjudagarstidningen Nerikes Allehanda samman med sexdagarstidningen Bergslagsposten, båda inom samma liberala koncern. Bergslagspostens läsare erbjöds en regional sjudagarstidning till ett högre pris. Under 2007 sjönk upplagan från till ex, dvs. med drygt fem procent. Vid en geografisk analys av upplageförändringarna kan man notera att Haparandabladet (+4,8 %) var den enda tidning i norra Sverige som ökade i upplaga. En livlig handel efter etableringen av IKEA i området har stärkt tidningsutgivningen där Annonser Den totala annonsvolymen gick under 2007 upp till spaltmeter, vilket framgår av TU-statistiken återgiven i tabell 2. Det innebar en förbättring från 2006 med 5,2 procent. Storstadspressens morgontidningar redovisade en uppgång på 3,0 procent. Landsortspressens volymökning blev väsentligt större eller 7,2 procent. Särskilt glädjande för dagspressen det återkommer ofta i årsredovisningarna var en ökning av platsannonseringen med 18 procent. Övriga rubrikannonser ökade med 4,6 procent. Kvällspressens annonsvolym minskade 2007 med 5,1 procent. Inom landsortspressen utmärkte sig de mindre och medelstora tidningarna (högst exemplar). Där låg ökningen av annonsvolymen på 11 procent. För de stora tidningarna i landsorten (> exemplar) stannade volymtillväxten på 2,5 procent. Den totala annonsvolymen ökade mer än de totala annonsintäkterna. Det berodde främst på den kraftigt ökande annonsvolymen för landsortspressen. De totala annonsintäkterna växte med 2,7 procent under 2007 (6,7 %). Kvällspressen har uppenbart tappat en del av sin slagkraft på annonsmarknaden och minskade annonsintäkterna med 7,1 procent (+4,0 %). Konkurrensen från gratistidningarna kan vid sidan av upplageraset vara en av de viktigaste orsakerna. Mer framgångsrika inom storstadspressen var morgontidningarna med en ökning av annonsintäkterna på 4,9 procent (8,9 %) även om också det innebar en inbromsning. Storstadspressens morgontidningar ökade också mer än landsortstidningarna. För de senare stannade tillväxten på 3 procent (5,6 %). Inom landsortspressen hade de stora tidningarna (> ex) bäst tillväxt av annonsintäkterna. Tabell 2 Dagspressens annonsvolym och annonsintäkter 2007 Press- Annonsintäkter Annonsvolym kategori Milj kr 2007/06 (%) Spaltmeter 2007/06 (%) Landsort 4 676,7 3, ,2 > ex 2 740,7 3, , ex 1 073,9 2, ,6 < ex 862,0 2, ,3 Storstad, morgon 3 575,1 4, ,0 Kvällspress 873,5-7, ,1 Totalt 9 125,2 2, ,2 Källa: Tidningsutgivarna (TU) 10

11 Dagspressens Ekonomi Branschresultat 1. 4 Dagspressbranschens ekonomi Om man adderar intäkter och kostnader av olika slag under 2007 från tidningsutgivning och närbesläktad verksamhet för de 105 dagstidningsföretag som föreliggande rapport avser, får man det utfall som redovisas i tabell 3. Tabell 3. Dagstidningsbranschens ekonomi 2007 Resultatposter Miljoner kronor Rörelseintäkter Statligt selektivt driftsstöd 430 Rörelsekostnader (inklusive avskrivningar) Rörelseöverskott Finansiellt netto 763 Nettoöverskott Källa: Tidningsföretagens årsredovisningar Enligt årsredovisningarna uppgick dagstidningsföretagens totala rörelseintäkter 2007 till 19,9 miljarder. Det statliga driftsstödet blev 430 miljoner enligt de stödberättigade företagens årsredovisningar. I tabell 4 visas presstödet över statsbudgeten från och med budgetåret 1990/91 till och med kalenderåret Från 2006 till 2007 minskade stödet med 1,9 procent. 11

12 Dagspressens Ekonomi Branschresultat Tabell 4 Presstödet 1990/ (miljoner kronor) Budgetår Driftsstöd Utvecklingsstöd Distributionsstöd Förändring i procent 1990/91 439,1 24,6 82,4 16,0 1991/92 431,2 34,4 79,5 0,0 1992/93 421,7 30,3 72,3-3,8 1993/94 425,4 18,8 73,1-1,3 1994/95 411,4 3,1 73,0-5, ,1 1,3 43,0-1, ,6 0,5 70,0 7, ,4 0,5 68,5 4, ,9-73,0 1, ,6-73,0-5, ,8-74,9-0, ,9-76,1-3, ,7-75,5-2, ,6 13,4 84,7 5, ,6 11,9 83,8-0, ,3 4,4 83,5-2, ,6-82,8 1, ,5-73,0-1,9 Den ekonomiska roll det statliga stödet spelar för dagspressen kan mätas på olika sätt. En metod är att relatera det till branschens totala utgivningskostnader (rörelsekostnader inklusive avskrivningar). Om man väljer detta belopp som jämförelseled, finner man att presstödet 2007 svarade för 2,3 % procent av dagspressens kostnader. Distributionsstödet, som 1995 avsåg sex månader, utgår i form av rabatterade avgifter till tidningsföretag som samverkar i tidningsutbärningen och för de exemplar denna omfattar. Från 2003 till 2006 utgick ett särskilt stöd till lördagsdistribution av morgontidningar. Distributionsstödets storlek påverkas givetvis av sjunkande upplagor. Dagspressens rörelsekostnader inklusive avskrivningar 2007 var 18,7 miljarder. Branschen som helhet fick därmed ett rörelseöverskott på 1,6 miljarder. I förhållande till rörelseintäkterna utgjorde rörelseöverskottet 8,1 procent (7,9 %). Finansrörelsen gav 2007 ett netto på 763 miljoner. Detta är ett högre finansnetto än normalt för dagspressen. En förklaring till det är att en rad tidningsföretag gjort betydande realisationsvinster. Det gäller t ex Dalarnas Tidningar med ett finansnetto på 262 miljoner (18 milj), en tredjedel av branschens totala finansnetto. 12

13 Dagspressens Ekonomi Branschresultat Den ekonomiska sammanställningen från årsredovisningarna visar ett överskott efter finansnetto på 2,4 miljarder. I relation till rörelseintäkterna motsvarade det 12 procent (11,1 %). Summerat på detta sätt visade 2007 en klar förbättring av nettoresultatet i förhållande till Nästan 40 procent av resultatförbättringen kom från tidningsrörelsen, d.v.s. främst från utgivning av traditionella betaltidningar De största tidningsenheternas ekonomi Sammanställningar på branschnivå ger inte en korrekt bild av de ekonomiska villkoren för att ge ut dagstidningar. För detta krävs bedömningar på företagsnivå, det vill säga på faktisk besluts- och resultatnivå. På branschnivå blandas goda och dåliga resultat på ett sätt som inte sker i verkligheten. Exemplet med Dalarnas Tidningars stora finansnetto visar det. Efter många sammanslagningar under senare år i branschen har det successivt blivit allt intressantare att jämföra ekonomin för tidningsgrupper eller tidningsenheter. I tabell 5 presenteras en sammanställning med enheter som bidrar med mer än tre procent av branschens intäkter (exklusive driftsstöd). Tillsammans svarar de sex tidningsenheterna för drygt 85 procent av de totala intäkterna. Nettoresultatet anges inklusive eventuellt driftsstöd. Närmast efter tidningsenheterna i tabellen hamnar Norrköpings Tidningar och Hallpressen (tidningsdelen av Herencokoncernen) med branschandelar på just 3,0 procent. Av tabellen framgår att dagstidningsdelen inom Bonnier AB 2007 svarade för 5,8 miljarder av Tabell 5. De största tidningsenheternas ekonomi 2007 Tidningsenhet Intäkter Nettoresultat Milj kr Andel (%) Milj kr Bonnier AB (dagstidningar) ,3 486 Stampen Gruppen (GP) ,4 511 Schibsted (AB och SvD) ,2 176 NWT/HD ,6 324 MittMedia Förvaltnings AB (GD) ,6 125 Gota Media, Kalmar/Borås 805 4,0 118 Övriga ,9 Dagspressens totalt , dagspressens totala intäkter på 19,9 miljarder. Dagstidningsdelen omfattar Dagens Industri, Dagens Nyheter, Expressen, Sydsvenska Dagbladet och Skånemedia (Kristianstadsbladet/ Ystads Allehanda/Trelleborgs Allehanda) och utgör omsättningsmässigt ungefär en femtedel av Bonnier AB. Bonniers dagstidningar svarade för 29,3 procent av dagspressens totalintäkter. Gruppens dagstidningar genererade en vinst på 486 miljoner, vilket gav en nettomarginal på 8,3 procent. Det var en kraftig förbättring av resultatet i förhållande till 393 miljoner Mest bidrog Dagens Nyheter och Dagens Industri till detta. Vid årsskiftet 2007/2008 fördes Skånemedia till Sydsvenska Dagbladet AB. Stampen har 2007 efter en rad tidningsförvärv uppnått en branschandel på drygt 25 procent. Lönsamheten är bättre än Bonnier-gruppens, vilket beror på att Stampen-gruppen främst består av lokaltidningar medan Bonnier-gruppen främst utgörs av storstadstidningar. 13

14 Dagspressens Ekonomi Branschresultat Den tredje största enheten 2007 var den som bildades av Aftonbladet och Svenska Dagbladet vid det norska börsnoterade tidningsföretaget Schibsteds förvärv av tidningarna. Tillsammans bidrog tidningarna 2007 med 16,2 procent av branschintäkterna. Det sammanlagda resultatet 2007 blev en kraftigt försämrad nettomarginal, från 8,3 till 5,5 procent. Svenska Dagbladet gick med förlust och för Aftonbladet minskade vinsten. Om förlusten från gratistidningen punkt.se räknas med, ca 200 miljoner, raderas hela vinsten från Aftonbladet ut. Tillsammans svarade de tre stora, Bonnier, Stampen och Schibsted, för drygt sjuttio procent av branschens intäkter, vilket innebar att de tre stora växte sig starkare. Deras sammanlagda andel 2006 var drygt sextio procent. Steget från de tre stora till de övriga enheterna i tabellen är stort. Runt, i detta sammanhang, blygsamma fem procent ligger NWT/HD, som formellt inte är en grupp, och MittMediagruppen. Inte långt efter kommer Gota Media. NWT/HD har en beräknad nettomarginal på 29 procent. Gota Media presterade ca 15 procent och MittMedia 10 procent. Försäljningen av Centertidningar AB 2005 till ett konsortium av landsortstidningar påverkade styrkeförhållandena inom dagspressen, men Bonniergruppen var fortfarande den största inom branschen. Under 2007 gjordes några följdaffärer på Centertidningsaffären. En innebar att Södermanlands Nyheter förvärvades av Eskilstuna-Kuriren. Under 2007 inleddes sonderingar som under 2008 ledde till att MittMedia Förvaltnings AB förvärvade Dalarnas Tidningar och att Norrköpings Tidningar tog över Östgöta Correspondenten. Ett föreslaget samarbete från Östgöta Correspondenten slutade i Norrköpings Tidningars förvärv av densamma. Branschandelarna kan beräknas bli 7 procent för MittMedia och 5 procent för Norrköpings Tidningar. Strukturaffärerna pekar på en tendens mot tidningsgrupper som dominerar en eller flera regioner och inte mot en dominerande ensamtidning i varje region. Det finns alltså en strävan att trots förvärven och den rationaliseringspotential de erbjuder bevara den lokala tidningsstrukturen och därmed mångfalden Dagstidningsföretagens lönsamhet Bara för sådana dagstidningsföretag som inte erhåller allmänt driftsstöd är det meningsfullt att gå vidare och beräkna tidningsutgivningens lönsamhet. Det rör sig för 2007 om 51 tidningsföretag (2-7 nr per vecka) som helt lever på marknadens villkor och därmed ger en korrekt bild av lönsamheten i tidningsutgivning. Vi använder oss som nämndes inledningsvis av tre lönsamhetsmått: bruttomarginal, nettomarginal och räntabilitet (avkastningen på totalt kapital). Medianen används som centralmått. I figur 1 presenteras fördelningen av bruttomarginalen för berörda 51 företag. För bara sex av tidningsföretagen var bruttomarginalen noll eller negativ. För mer än femtio procent av företagen låg bruttomarginalen i intervallet 1-10 procent. Tolv företag placerade sig i intervallet procent och fyra företag däröver. I förhållande till 2006 är fördelningen ungefär densamma. Medianvärdet för bruttomarginalen 2007 blev 8,1 procent. Detta tal kan egentligen bara jämföras med bruttomarginalen för 1997 och åren därefter. Tidigare gällde som bekant en annan definition. 14

15 Dagspressens Ekonomi Branschresultat Figur 1. Dagstidningsföretagens bruttomarginal 2007 Antal Procent Figur 2 över utvecklingen av bruttomarginalen sedan 1976 är därmed mer intressant med avseende på vändningar och trender än nivåer. Procenttalet för 2000 har justerats (från 11,9 till 7,2 %) med avseende på de överskottsmedel på pensioner som då ingick i redovisningen. I förhållande till 2006, innebar resultatet 2007 en viss försvagning (från 9,0 till 8,1 %). Figur 2. Dagstidningsföretagens bruttomarginal Procent

16 Dagspressens Ekonomi Branschresultat I figur 3 redovisas fördelningen av nettomarginalen för de 51 tidningsföretag som fyller de angivna villkoren. Bara fem företag fick en nettomarginal som var noll eller negativ. Tjugotvå av företagen återfinns i intervallet 1-10 procent. För nästan vartannat företag blev nettomarginalen större än tio procent. Här låg elva företag över 20 procent i nettomarginal. Även här har diagrammet nästan samma form som det hade Figur 3. Dagstidningsföretagens nettomarginal 2007 Antal Procent Medianvärdet för nettomarginalen 2007 blev 9,4 procent (2006: 12 %). Enligt figur 4 med medeltal för nettomarginalen (med justering av nettomarginalen för 2000 från 13,2 till 7,2 %) var det lönsamhetstal som noterades för 2007 drygt femtio procent större än periodens medelvärde på 6,4 procent. Lönsamhetstalet för 2007 är det näst bästa i serien. Figur 4. Dagstidningsföretagens nettomarginal Procent

17 Dagspressens Ekonomi Branschresultat I figur 5 redovisas räntabiliteten i form av avkastning på totalt kapital Samma 51 företag ingår som vid beräkningen av brutto- respektive nettomarginal. För endast tre företag var räntabiliteten noll eller negativ. Sjutton företag hade en avkastning i intervallet 1-10 procent. För mer än sextio procent av företagen var avkastningen större än 10 procent. Medelvärdet för 2007 blev 13,4 procent, vilket blev en förbättring från 2006 (12,3 %). Tillsammans pekar lönsamhetsanalyserna på att den förbättrade avkastningen beror på bantade balansräkningar. Figur 5. Dagstidningsföretagens räntabilitet 2007 Antal Procent Soliditet Dagstidningsföretagens soliditet steg successivt under 1980-talet som en följd av ett förbättrat konjunkturläge. Deras ekonomiska uthållighet blev allt bättre. I början av 1980-talet var soliditeten för dagstidningsföretag utan allmänt driftsstöd drygt 15 procent. Soliditeten växte för dessa tidningsföretag till 25 procent i mitten av decenniet för att 1989 bli nästan 30 procent. Under början av 1990-talet steg soliditeten till ca 35 procent och passerade i slutet av samma årtionde 40 procent. Medelvärdet för 2007 blev 50,8 procent (2006: 47,1 %). Som jämförelse kan nämnas att för dagstidningsföretag med allmänt driftsstöd för de så kallade andratidningarna var soliditeten i början av 1980-talet knappt 4 procent. Den steg till 5-6 procent i mitten av decenniet. Soliditeten nådde i denna grupp 1989 och 1990 upp till 8-9 procent men blev negativ Efter rekonstruktioner bland andratidningarna under 1992 blev soliditeten åter positiv, under 1993 steg den till procent och låg den på ca 20 procent. År 1997 växte den till drygt 25 procent men föll 1998 till 21 procent och 1999 till 16 procent. Den ökade 2000 till 29 procent och 2001 till 36 procent. Soliditetstalet föll 2002 till 31 procent, återhämtade sig 2003 till 47 procent, men föll på nytt 2004, nu till 35 procent. Det steg till 39 procent 2005 men föll 2006 till 24 procent. Soliditeten förbättrades 2007 till 35 procent. Variationsvidden var stor från negativ soliditet, Svenska Dagbladet (- 8 %) till värden över medeltalet för förstatidningarna, nämligen, för Skånska Dagbladet (64 %) och Folkbladet i Östergötland (64 %). Den senare ägs av Norrköpings Tidningar. 17

18 Dagspressens Ekonomi Branschresultat 1. 8 Årsbästa lönsamhetstal Rangordningar av årsbästa lönsamhetstal ger möjligheter till fördjupad kunskap om dagspressens ekonomi. Storlek och konkurrensförhållanden för de tidningsföretag som placerar sig bland de tio bästa liksom förekomsten i rangordningarna av landsortsoch storstadstidningar, morgon- och kvällstidningar samt tidningar med hög eller låg periodicitet säger mycket om de faktorer som bestämmer lönsamheten. För den som är särskilt intresserad kan jämförelser med motsvarande sammanställningar tidigare år ge ökade insikter om tidningsutgivningens ekonomiska villkor. I tabell 6 som innehåller en rangordning efter bruttomarginal placerar sig Dagen Industri överst. Senast det hände var Listan innehåller i övrigt både stora och små företag. Där finns de väletablerade stora landsortstidningarna Nya Wermlands-Tidningen, Norra Västerbotten, Västerbottens-Kuriren, Östgöta Correspondenten och Bohusläningen. Där finns också de medelstora och mindre landsortstidningarna, tredagarstidningen Nya Lidköpings-Tidningen, Lokaltidningar i Västergötland (Skaraborgs Allehanda, Mariestads- Tidningen och Hjo Tidning), tvådagarstidningen Dalslänningen och Södermanlands Nyheter. Nya Lidköpings-Tidningen, som är Europas största tredagarstidning, har en hushållstäckning på 85 procent i Lidköping. Tabell 6 Tidningsföretag med största bruttomarginal 2007 Rang Företag % 1. Dagens Industri Nya Lidköpings-Tidningen Nya Wermlands-Tidningen Lokaltidningar i Västergötland Dalslänningen Södermanlands Nyheter Norra Västerbotten Västerbottens-Kuriren Östgöta Correspondenten Bohusläningen 13 En rangordning efter nettomarginal visas i tabell 7. De skillnader som finns mellan företagen i tabell 6 och tabell 7 beror på hur finansrörelsen organiserats och medlen förvaltats. Finansrörelsen kan till exempel ligga på central nivå i koncerner. Placeringar kan ge förluster. I årsredovisningen nämner två företag om förluster på nordamerikanska kommunobligationer. Under 2007 har realisationsvinster av olika slag haft stort inflytande på nettoresultatet. Dalarnas Tidningar redovisar ett mycket ovanligt resultat, 100 procent i nettomarginal, vilket beror på realisationsvinster vid fastighetsaffärer och försäljning av aktieposter i Hallandsposten och Liberala Tidningar (Nerikes Allehanda och Vestmanlands Läns Tidning). Som nummer två ligger Norrköpings Tidningar, som redovisade en bruttomarginal på 9,6 procent, d.v.s. något över branschmedeltalet, men som genom stora överskott i finansrörelsen nådde en nettomarginal på 40 procent. Nya Wermlands-Tidningen, som 2006 genom realisationsvinster redovisade en nettomarginal på 52 procent, stannade 2007 på en nettomarginal på 35 procent. I tabell 7 finns enbart stora eller medelstora företag. Dagens Industri är enda storstadstidningen i tabellen. 18

19 Dagspressens Ekonomi Branschresultat Tabell 7 Tidningsföretag med största nettomarginal 2007 Rang Företag % 1. Dalarnas Tidningar Norrköpings Tidningar Nya Wermlands-Tidningen Västerbottens-Kuriren Södermanlands Nyheter Dagens Industri Eskilstuna-Kuriren Nya Lidköpings-Tidningen Helsingborgs Dagblad Norra Västerbotten 22 En rangordning efter räntabilitet återfinns i tabell 8. Dalarnas Tidningar hamnade åter högst, relativt tätt följd av Lokaltidningar i Västergötland. Det berodde i det förra fallet på att som visats resultatet efter finansnetto blev särskilt stort, i det andra fallet på en hårt bantad balansräkning. Tidningarna trycks i Karlstad på moderbolaget Nya Wermlands-Tidningens officin. (För Nya Wermlands-Tidningen var räntabiliteten 12 procent.) Dalslänningen med en upplaga på ca exemplar och en hushållstäckning på utgivningsorten på 83 procent redovisade en tillräckligt hög räntabilitet för att hamna på tio-i-topp-listan. Tabell 8 Tidningsföretag med högsta räntabilitet 2007 Rang Företag % 1. Dalarnas Tidningar Lokaltidningar i Västergötland Aftonbladet Södermanlands Nyheter Dagens Industri Västerbottens-Kuriren Östersunds-Posten Hallandsposten Helsingborgs Dagblad Dalslänningen 24 Ett fjärde sätt att belysa dagspressens ekonomi är att rangordna det ekonomiska resultatet för de största dagstidningsföretagen. En sammanställning med upplagan som utgångspunkt för landsortstidningsföretag, vars huvudtidningar har en upplaga på än exemplar eller mer, återges i tabell 9. En tidning har tillkommmit, Dalarnas Tidningar (en sammanslagning av tidningarna i den s.k. Bengtssongruppen), och två har fallit ifrån, Östersunds-Posten och Kristianstadsbladet. 19

20 Dagspressens Ekonomi Branschresultat Barometerns, Blekinge Läns Tidnings och Smålandspostens ekonomi men inte deras upplagor ingår uppgifterna för Borås Tidning (Gota Media AB). Jönköpings-Posten och Smålands-Tidningen, båda med en upplaga över exemplar ingår här i Hallpressen och representeras i tabellens upplagekolumn av Jönköpings-Posten. Den översiktliga redovisningen i avsnitt 1.6 av lönsamheten för dagstidningsföretag utan driftsstöd visade, att medeltalet för bruttomarginalen var 8,1 procent, för nettomarginalen 9,4 procent och för räntabiliteten 13,4 procent. Dessa tre lönsamhetstal kan användas som utgångspunkt för en kommentar till tabell 9. Enligt tabellen har elva av de sexton största tidningsföretagen inom landsortspressen (> i upplaga) en bruttomarginal som ligger över branschens medeltal. När det gäller nettomarginal och räntabilitet, placerar sig tolv respektive nio av de stora landsortstidningsföretagen över branschmedeltalet. Generellt sett uppvisade alltså de stora landsortstidningsföretagen en bättre lönsamhet än branschen i övrigt. Tabell 9 Lönsamhet 2007 för landsortstidningar med > exemplar. Företag Upplaga (1 000 ex) Bruttomarginal Nettomarginal Räntabilitet Helsingborgs Dagblad (7/v) 78, Nerikes Allehanda (7/v) 65, Östgöta Correspondenten 58, Upsala Nya Tidning (7/v) 55, Dalarnas Tidningar 50, Nya Wermlands-Tidningen 49, Borås Tidning (7/v) 49, Norrköpings Tidningar 46, Vestmanlands Läns Tidning 44, Jönköpings-Posten 38, Norrländska Socialdemokraten 38, Västerbottens-Kuriren 38, Sundsvalls Tidning (7/v) 33, Eskilstuna-Kuriren 32, Bohusläningen 33, Hallandsposten 32, Hallands Nyheter 31, Medianvärde 44,3 9,9 14,5 13,7 Anm: Upplagan för Nya Wermlands-Tidningen avser sexdagarseditionen. Borås Tidnings upplaga avser endast denna tidning. Upplagan för Barometern, Blekinge Läns Tidning och Smålandsposten, vilka också ingår i Gota Media AB, ingår inte här. Vad gäller ekonomin avser Jönköpings-Posten hela Hallpressen. 20

21 Dagspressens Ekonomi Branschresultat 1. 9 För dagspressens största tidning och efter 2007 också landets mest långlivade, kvällstidningen Aftonbladet 177 år, blev bruttomarginalen 8,8 procent och nettomarginalen 9,6 procent, i båda fallen ett bättre resultat än i allmänhet i branschen. Ändå var det en viss försämring i förhållande till 2006 (11,8 respektive 12,0 %). Dagspressens största morgontidning, Dagens Nyheter, nådde 2007 en bruttomarginal på 2,4 procent och lika stor nettomarginal, vilket innebar en förbättring för tidningen från 1,1 respektive 0,4 procent 2006 men noteringar klart under branschens medeltal. Lönsamheten 2007 i ett tidsperspektiv Varje år brukar alltid några dagstidningsföretag kunna redovisa rekordresultat. För 2007 gäller det, i bokstavsordning, Dalarnas Tidningar, Dalslänningen, Eskilstuna-Kuriren, Gävle Tidningar, Norrköpings Tidningar, Norrtelje Tidning, Södermanlands Nyheter och Västerbottens-Kuriren. Ett par tidningsföretag utropar i årsredovisningen 2007 till ett rekordår, men de har inte tagits med här, eftersom de byter resultatmått och därmed inte gör rättvisa jämförelser. Här används konsekvent nettomarginalen. Även om man håller sig till ett och samma lönsamhetsmått bjuder tidsserieanalyser på svårigheter genom de många strukturaffärerna. Ett exempel får visa detta. I början av 2000 gick Västernorrlands Allehanda i Härnösand och Nya Norrland i Sollefteå samman och bildade Tidningen Ångermanland. I juli 2006 gick TÅ samman med Örnsköldsviks Allehanda. Verksamhetsåret 2007 blev det första helåret för den nya tidningskonstellationen Allehanda Media i Ångermanland. Nettomarginalen 2007 blev 8 procent. Det var ett rekordresultat för Tidningen i Ångermanland men inte för Örnsköldsviks Allehanda som hört till de mest lönsamma i svensk dagspress. När Örnsköldsviks Allehanda i slutet av 1990-talet redovisade nettomarginaler på 36 procent och 2000 satte rekord med en nettomarginal på 71 procent, tyngdes Västernorrlands Allehanda och Nya Norrland, den senare i gemensamt bolag med Dagbladet i Sundsvall, av förluster. Hur som helst, en ny epok inleddes 2007 i tidningsutgivningen i Ångermanland. Grunden lades genom ett omstruktureringsarbete under ledning av MittMedia Förvaltnings AB. Huvudorsaken till rekordresultaten var ett förbättrat finansnetto, vare sig detta lyfte bruttoresultatet med 250, eller 10 miljoner. För Dalarnas Tidningar, Eskilstuna- Kuriren, Norrköpings Tidningar och Södermanlands Nyheter svarade finansrörelsen för nästan 100 procent av vinstlyftet. För Gävle Tidningar och Västerbottens-Kuriren bidrog tidningsrörelsen med 25 respektive 30 procent av förbättringen av nettoresultatet. Norrtelje Tidning satte rekord mitt i en omstrukturering av företaget. Rörelseresultatet försämrades men finansnettot förbättrades, vilket ledde till en ökning av nettomarginalen från 14,3 till 15,3 procent. Dalslänningen i Bengtsfors var den enda av rekordtidningarna som förbättrade sitt resultat genom ett bättre resultat på tidningsutgivningen. Det var fjärde året i rad som tidningen förbättrade sitt eget rekord. Nettomarginalen ökade från 19,2 procent 2006 till 19,3 procent

22 Dagspressens Ekonomi Lågfrekventa dagstidningar ekonomi 2 För ett av de 51 tidningsföretagen slutade 2007 med bottenrekord. Det gällde tidningsföretaget Nynäshamns-Posten, vilket kraftigt omstrukturerats. Företaget, numera Rubrik Media i Stockholm, ger ut tre tvådagarstidningar: Lidingö Tidning (2 nr/v från 2006), Nynäshamns-Posten och nystartade Täby Danderyd Tidning. Omsättningen ökade från ca 7 till 45 miljoner medan kostnaderna steg från 5,8 till 53,3 miljoner. Investeringen i Täby Danderyd Tidning stod för en betydande del av kostnadsökningen. Lågfrekventa dagstidningars ekonomi Ett naturligt nästa steg i en fördjupad analys av dagspressens ekonomi är att gruppvis granska ekonomin för de 105 dagstidningsföretag som ingår i föreliggande rapport. Självklart är att då använda den gruppindelning som presstödet bygger på. Det rör sig om två huvudgrupper av dagstidningar, den ena, lågfrekventa dagstidningar (1-2 nr per vecka), och den andra, medel- och högfrekventa (3-7 nr per vecka). Enligt den sedan 1990 gällande presstödsförordningen finns det två grupper av lågfrekventa tidningar. Den ena utgörs av de tidningar som har högst 25 procent i hushållstäckning på utgivningsorten och som därmed är berättigade till allmänt driftsstöd. Den andra gruppen bildar de tidningar som har en hushållstäckning som är högre än 25 procent. Den senare gruppen utgörs av fyra, på respektive ort ledande lokaltidningar: Dalslänningen, Haparandabladet, Norra Halland och Nynäshamns-Posten. Resultaten för dessa tidningar redovisas i avsnitt 3.2. I redovisningen här av gruppen lågfrekventa dagstidningar med allmänt driftsstöd ingår 40 dagstidningsföretag. Generellt sett förbättrades det ekonomiska resultatet för lågfrekventa dagstidningar med allmänt driftsstöd från 2006 till Förbättringen kom helt från tidningsrörelsen. Bara åtta av företagen hade ett negativt resultat på en kvarts miljon kronor eller mer. Liksom tidigare år redovisades ett underskott för utgivningen av Arbetaren stannade det på 2,2 miljoner. Tidningen drog 2007 ned personalkostnaderna med 10 procent. Underskottet täcktes av moderbolaget Federativs Förlagshus AB och därmed ytterst av Sveriges Arbetares Centralorganisation (SAC). Riksdagspartiet Kristdemokraterna fick se underskottet på sin rikstidning öka till en miljon och tvingades göra ett nytt aktieägartillskott. Underskottet på för Folkbladet i Jönköping, som ägs av Hallpressen, berodde främst på minskade intäkter med ungefär samma belopp. Även Karlstads-Tidningen, som ägs av Värmlands Folkblad, drabbades av intäktsbortfall, 7 procent på annonserna och 14 procent på upplagan. Två tredjedelar av de lågfrekventa tidningarna kunde redovisa ett positivt nettoresultat. Överskott på eller mer hade, i bokstavsordning, Finnveden Extra, Hemmets Vän, M-L Proletären, Mariefreds Tidning Måsen, Ortstidningar i Väst, ST Tidningen Torsdag Lördag (ägd av Ortstidningar i Väst), Tidningen ETC och Västmanlands Nyheter (Sveagruppen Tidnings AB). Med nettomarginalen som mått ligger nykomlingen Mariefreds Tidning Måsen (25,7 %) främst. Därnäst kommer M-L Proletären (23,3 %). Störst överskott i absoluta tal, 4,5 miljoner, lämnade Västmanlands Nyheter, som ger ut fem stödberättigade endagstidningar i Svealand och är dotterbolag till familjeveckotidningen Kvällsstunden. Företagets nettomarginal på 15 procent översteg med råge branschmedeltalet. 22

23 Dagspressens Ekonomi Medel- och högfrekventa dagstidningars ekonomi Finansrörelsen, som det är mycket tal om i denna rapport när det gäller medel- och högfrekventa tidningar, är vanligen till bekymmer för lågfrekventa tidningar. Undantagen är Västmanlands Nyheter och Västerbottningen/Nord-Sverige. I det senare fallet blev det ändå förlust Medel- och högfrekventa dagstidningars ekonomi Gränsen för allmänt driftsstöd går för medel- och högfrekventa tidningar vid 30 procent i hushållstäckning på utgivningsorten. Denna gräns har bestämt indelningen här av tidningar som utkommer 3-7 dagar per vecka. Dessutom skiljer vi mellan landsorts- och storstadstidningar. Tidningar med allmänt driftsstöd I sammanställningen av tidningar med allmänt driftsstöd ingår fjorton dagstidningsföretag. För det första är det tio landsortstidningar, för det andra, två storstadstidningar och för det tredje, två så kallade särskilda nyhetstidningar, utgivna i Stockholm men enligt förordningen inte storstadstidningar, det vill säga Dagen och Världen idag. De senare är också konkurrenter till varandra. Landsortstidningar med stöd Två av tidningsföretagen i gruppen landsortstidningar med stöd ger ut två tidningar med driftsstöd: Lysekilsposten (Lysekilsposten och Stenungsunds-Posten) och Östra Småland (Nyheterna Oskarshamn och Östra Småland). För denna grupp av stödberättigade tidningsföretag har det ekonomiska läget förbättrats från 2006 till Sex av nio företag har ett positivt nettoresultat, driftsstödet inräknat. De relativt sett största underskotten redovisades av Folket, Dala-Demokraten och Värmlands Folkblad. För Folket har omläggningen till dotterbolag till Eskilstuna-Kuriren ännu inte haft avsedda effekter på kostnader och intäkter. Dala-Demokraten och Värmlands Folkblad är egna företag. Flera av de lågtäckningstidningar som efter övertagande ges ut i samarbete med förstatidningar har starkt förbättrat sin ekonomi: Länstidningen i Östersund, Dagbladet i Sundsvall, Västerbottens Folkblad och Sydöstran i Karlskrona. För Länstidningen var 2006 det första helåret med Östersunds-Posten som ägare. Genom samarbetet har lågtäckningstidningarna även tagits med i slagkraftiga annonspaket för riksannonsörer, såsom Land och Rike. För t.ex. Folkbladet Östergötland ökade därigenom annonsintäkterna mer än upplageintäkterna. Dagbladet i Sundsvall fortsatte den positiva utvecklingen efter det att tidningen övertagits av Sundsvalls Tidning (dvs. MittMedia). Sydöstran kunde i den nya konstellationen sänka sina kostnader med 11 miljoner. 23

24 Dagspressens Ekonomi Medel- och högfrekventa dagstidningars ekonomi Östra Småland försämrade sitt överskott och redovisade en nettomarginal på 3,7 procent (2,5 miljoner). Annonsintäkterna minskade med 3,2 procent, intäkterna totalt med 1,8 procent. Samtidigt ökade kostnaderna med en procent. Rörelseresultatet försämrades från 1,7 till 0,6 miljoner Finansrörelsen ger ett väsentligt bidrag till nettoresultatet för Östra Småland och Dala- Demokraten, men i det senare fallet räcker det ändå inte till ett nettoöverskott. För Lysekils- Posten förvandlades tidningsrörelsens positiva resultat till ett negativt nettoresultat genom underskott i finansrörelsen. Storstadstidningar och särskilda nyhetstidningar med stöd I gruppen storstadstidningar med allmänt driftsstöd ingår Skånska Dagbladet och Svenska Dagbladet. Svenska Dagbladets resultat brukar svänga mellan åren men 2007 blev det på nytt ett underskott på ca 35 miljoner. Tidningens intäkter och kostnader ökade lika mycket, med ca sju procent. I årsredovisningen noterades som en positiv händelse i omvärlden att gratistidningen Metro Bostad lades ned Ett annat glädjeämne var att Schibstedkoncernen täckte förlusten. Även Skånska Dagbladets resultat svänger normalt kraftigt över åren. För 2007 blev överskottet 11,9 miljoner efter driftsstöd. Förklaringen är att tidningens intäkter minskade med 1,8 procent samtidigt som kostnaderna ökade med 5,6. Tidningen har fortsatt hög soliditet. I koncernen Skånska Dagbladet ingår Norra Skåne i Hässleholm och Laholms Tidning. Resultatutvecklingen för de två tidningarna i gruppen är följande under de tre senaste åren: Företag Resultat efter finansnetto (tkr.) Skånska Dagbladet Svenska Dagbladet Resultatet för fyradagarstidningen Dagen försämrades och nollresultatet 2006 blev en förlust på nästan kronor. Intäkterna ökade visserligen med 5,2 procent men samtidigt steg kostnaderna med 8,6 procent. Konkurrenten Världen idag fick också se ett nollresultat vändas i förlust ( ). Intäkterna steg med 7,6 procent medan kostnaderna växte med 9,8 procent Övriga landsortstidningar I vår sammanställning av övriga landsortstidningar ingår 45 tidningsföretag utan allmänt driftsstöd. Gruppen innehåller såväl konkurrenstidningar som ensamtidningar. Som nämnts har Dalslänningen, Haparandabladet, Norra Halland och Nynäshamns-Posten förts till denna grupp. Några företag består av flera tidningar. Vilka det är framgår av anmärkningar till bilaga 1. 24

25 Dagspressens Ekonomi Medel- och högfrekventa dagstidningars ekonomi Generellt sett har det ekonomiska resultatet för gruppen förbättrats från 2006 till Av de 45 tidningsföretagen i gruppen redovisar 41 överskott efter finansnetto. För 19 av tidningsföretagen förbättrades nettomarginalen från 2006 till För övriga 21 försämrades den. Läget för de fyra tidningsföretagen med underskott kommenteras i det följande. Alingsås Tidning redovisade ett mindre underskott för 2007 (nettomarginal: -0,2 %). Tidningsrörelsen gav överskott, finansrörelsen underskott. Företaget gjorde under 2006 vissa tekniska investeringar. Länstidningen i Södertälje har halverat sin förlust från 2006 till Intäkterna ökade med 2,6 procent medan kostnadsökningen hölls tillbaka till 1,1 procent. Norra Halland står sedan några år inför en ny konkurrenssituation. Det kan avläsas i resultatet för såväl endagstidningen Kungsbacka Tidning (i dotterbolag) som modertidningen Norra Halland. Konkurrenten är Ortstidningar i Väst, som ger ut tredagarstidningen Kungsbacka- Posten. Den fjärde förlusttidningen i gruppen är Nynäshamns-Posten som är inne i en omstruktureringsfas. Tidningsföretaget har fått en mer omfattande verksamhet med som nämnts utgivning av tre tvådagarstidningar i Stockholmsregionen, ett slags ortstidningar i Öst Övriga storstadstidningar Den ekonomiska utvecklingen för de så kallade övriga storstadstidningarna är inte enhetlig även om det generellt sett gått bättre. För morgontidningarna förbättrades nettomarginalen, för kvällstidningarna försämrades den. Både för Aftonbladet och Expressen minskade nettomarginalen med drygt tre procentenheter till 8,8 respektive 4,5 procent. Kvällspressens försvagade ställning på såväl upplagesom annonsmarknaden slog igenom. Förlusten på 200 miljoner för punkt.se ingår inte i Aftonbladets resultat. Dagens Industri har återtagit platsen som branschens mest lönsamma företag. Bruttomarginalen ökade från 20,7 till 29,3 procent och nettomarginalen från 20,9 till 30,5 procent. Förbättringen nåddes främst genom en minskning av kostnaderna (-9 %). Dagens Nyheter förbättrade sitt resultat med ca 45 miljoner och nettomarginalen blev 2,4 procent. Även Sydsvenska Dagbladets resultat förbättrades. Nettomarginalen ökade från 11 till 12,1 procent. För Göteborgs-Posten ökade nettomarginalen från 5,6 till 9,3 procent. 25

26 Dagspressens Ekonomi Medel- och högfrekventa dagstidningars ekonomi Resultatutvecklingen för de tre senaste åren för tidningsföretagen i gruppen är följande: Resultat efter finansnetto(tkr.) Företag Aftonbladet Expressen Dagens Industri Dagens Nyheter Göteborgs-Posten Sydsvenska Dagbladet Konkurrensorterna Som underlag för jämförelser mellan tidningsföretag som har samma utgivningsort finns en sammanställning i tabell 10. Så länge årsredovisningarna tillåter, kan det vara av intresse att ställa samman tabellen. För de företag som tagits med gäller att den ekonomiska redovisningen främst måste avse utgivningsorten, tidningarna vara högfrekventa och ha i stort sett sammanfallande spridningsområden. De konkurrensorter som med dessa kriterier tagits bort är Karlskoga, Kalmar, Visby och Karlskrona. I tabell 10 anges inom parentes efter tidningens namn hushållstäckningen 2007 (i stödsammanhang används treårsgenomsnitt). Endast Nya Wermlands-Tidningen har under 2007 lyckats behålla minst samma hushållstäckning på utgivningsorten. Även andratidningarnas hushållstäckning gick som regel tillbaka. Här var undantagen fem: Skånska Dagbladet, Västerbottens Folkblad, Svenska Dagbladet, Värmlands Folkblad och Dagbladet Nya Samhället. Trenden med strukturaffärer på konkurrensorterna i landsorten växer sig allt starkare. De senaste fem åren innebär något av en revolution. Det började med tidningarna i Visby som i oktober 1999 gick samman i ett bolag. Folkbladet i Norrköping togs 2000 över av Norrköpings Tidningar. Den 1 oktober 2002 blev Örebro-Kuriren (med Karlskoga-Kuriren) helägt dotterbolag till Nerikes Allehanda i Örebro. Den 1 januari 2003 togs Västerbottens Folkblad till 91 procent över av Västerbottens- Kuriren. Samma dag gick Folket till 95 procent över i Eskilstuna-Kurirens ägo. Arbetarbladet och Gefle Dagblad inledde ett omfattande samarbete i september