Diarienummer C 2009/559. Utvärdering av matematik och fysikprovet

Transkript

1 Diarienummer C 2009/559 Utvärdering av matematik och fysikprovet

2 UTVÄRDERING AV MATEMATIK- OCH FYSIKPROVET SAMMANFATTNING Matematik- och fysikprovet har sedan 2007 använts som antagningsprov för en tredjedel av platserna på Teknisk fysik och Arkitektur och teknik, och sedan 2008 på Teknisk matematik. Ett beslut fattades av vicerektor om en försöksperiod , med utvärdering efter två år. Framtiden för antagningsprovet behöver klarläggas före sommaren Detta är en utvärdering av provets genomförande och effekt, utförd på uppdrag av GUN. Medverkande i utvärderingsgruppen har varit Lovisa Aijmer, Martin Cederwall, Jana Madjarova, Sandra Siby och Mattias Wångblad. Håkan Andreasson och Karl-Gunnar Olsson har observerat. Gruppen står enhälligt bakom rapportens slutsatser och rekommendationer. Även om det är svårt att bedöma alla effekter av provet, talar såväl uppmätta prestationer som studentintervjuer och resultat av antagningen för att ett positivt resultat har uppnåtts. Vi går in i detalj på hur vi bedömer att de uppfyllt de mål som ställdes i samband med dess införande under rubriken Slutsatser. Våra huvudrekommendationer är: att Matematik- och fysikprovet permanentas; att man överväger att utvidga kretsen av program där det används; att man undersöker möjligheten att minska antagningskvoten på grundval av högskoleprovet.

3 INNEHÅLL: BAKGRUND OCH MÅLSÄTTNING 3 UTFORMNING AV PROVET 4 ÖVERSIKT AV GENOMFÖRANDET 6 RESULTAT 10 STATISTIK 11 INTERVJUER 14 SYNPUNKTER FRÅN LÄRARE 18 SLUTSATSER 19 BILAGOR: 21 Åsiktsförklaring (2006) Vicerektors beslut (2006) Projektplan (2006) Pressrelease (2007) Kontrakt för genomförande på annan ort (2007) Websidor Prov

4 BAKGRUND OCH MÅLSÄTTNING Målet med Matematik- och fysikprovet är att ge Chalmers ytterligare ett urvalsinstrument (i fortsättningen kallat Antagningsprovet) som fångar upp studenter med goda förutsättningar att klara av de berörda utbildningarna och bli duktiga civilingenjörer/arkitekter. Vi har utgått från antagandet att det finns en grupp gymnasieelever med utpräglat matematik-fysik-teknikintresse, men med förhållandevis låga medelbetyg, som av den anledningen antingen inte söker utbildningarna Teknisk fysik, Teknisk matematik, Arkitektur och teknik, eller som inte blir antagna till dessa. Vår tanke var och är att, i syfte att attrahera den elevgruppen, ta in en del av de sökande på ett specialutformat prov istället för på betyg eller på det mer allmänna högskoleprovet. Vi har också eftersträvat vissa sidoeffekter. Antagningsprovet är en tydlig signal från högskolans sida. Det visar att vi förväntar oss att de studenter som kommer till oss har vissa grundläggande kunskaper och färdigheter som vi kan bygga vidare på. Sådana kunskaper och färdigheter kan fattas av en rad olika skäl, även hos sökande med höga antagningspoäng baserade på betyg. För det första är det inte ovanligt att elever gör taktiska val i dagens gymnasieskola. Det handlar om val av program och kurser, på vilka det är (förhållandevis) lättare att få höga betyg, med senare komplettering av de kurser som är särskilt behörighetskrav. För det andra förekommer det ofta att elever (speciellt sådana som inte läser vidare direkt efter avslutad gymnasieutbildning) lyckats förtränga en stor del av den matematik och fysik de läst. Det uppfattas som högskolans skyldighet att med hjälp av repetitionskurser och särskilda åtgärder få dessa elever att uppnå den nödvändiga kunskapsnivån för universitetsstudier. Antagningsprovet signalerar att det är de sökandes ansvar att komma till oss med de nödvändiga kunskaperna i bagaget. Provet har även en rättviseaspekt. Dagens betygssystem, och inte minst den betygsinflation systemet lett till, gör att det är näst intill omöjligt att veta vilka kunskaper och förmågor som döljer sig bakom betygen. Speciellt för utbildningar med höga antagningspoäng har gymnasiebetygen visat sig vara ett ganska trubbigt urvalsinstrument. Antagningsprovet är rättvist i bemärkelsen att alla som tar det jämförs på samma uppgifter vid samma tillfälle och att man inte anlitar slumpen som man gör vid en eventuell lottning mellan sökande med samma betyg. Introduktionen av Antagningsprovet föregicks av långa diskussioner i programrådet för Teknisk fysik samt med lärare och studenter. (De två andra programmen fanns inte då diskussionerna inleddes.) Tanken fick massivt stöd från såväl lärar- som studenthåll. 3

5 UTFORMNING AV PROVET Gemensamt för provets två delar var att de allra flesta uppgifterna skulle vara flervalsfrågor och frågor där inte lösningen redovisas, utan endast svar ges. Detta har fördelen att rättningsprinciperna kan bli enkla vilket svar som är rätt är entydigt och mycket få stilpoäng delas ut. En bieffekt är att det minimerar rättningsarbetet. Flervalsfrågor, i tillräcklig mängd, kan användas för att urskilja begrepps- och metodmässiga missförstånd och oklarheter, och stor vikt lades vid utformningen av frågor och svarsalternativ för att uppnå en sådan selektion. Vi upplevde det också fördelaktigt att de båda provdelarna konstruerades efter samma principer. Ingen av provdelarna tillåter hjälpmedel som formelsamlingar eller räknemaskiner. Det ska signalera att man måste kunna vissa fundamentala saker utan att behöva slå upp dem eller fundera alltför länge. Alla uppgifter som innehåller numeriska moment kan räknas för hand, och kravet på precision är anpassat för att det momentet inte skall vara betungande. Maximal poäng på provet är 75, varav 45 på matematikdelen och 30 på fysikdelen. Provtiden är 3h för matematik- och 2h för fysikdelen. Tiden är vald i förhållande till innehållet så att tidsbrist normalt inte skall uppstå. Personer med funktionshinder (t.ex. dyslexi) har kunnat få extra tid. Antagningsprovets matematikdel spänner över det mesta av innehållet i gymnasiekurserna Matematik A-E. Det är ett medvetet val att de områden som ingår i universitetskurserna (som differential- och integralkalkyl och differentialekvationer) berörs ganska lite. Fokus ligger istället på områden och tekniker som det är nödvändigt att behärska väl redan från dag ett på högskolan (som omskrivning av algebraiska uttryck, logaritmer, trigonometriska formler etc). Matematikprovet består av tre delar: Del A: Tjugo flervalsfrågor; 1p för varje rätt svar (0p för fel), totalt max 20p Del B: Tio frågor där endast svar krävs; 2p för varje rätt svar (0p för fel), totalt max 20p Del C: En uppgift där fullständig lösning krävs; max 5p. Del A: Den sökande ges fyra svarsmöjligheter (endast en av dem rätt). För nästan alla frågor är en av möjligheterna annat svar, vilket gör det nödvändigt att utföra de nödvändiga kalkylerna. För att snabbt komma igång med provet är de första frågorna relativt lätta. Det förekommer frågor som testar matematisk läsförståelse, d.v.s. förmågan att uppfatta en formel (eller liknande) man aldrig sett tidigare. Bland de svårare frågorna finns ibland sådana där man egentligen inte förväntar sig att den sökande kan det rätta svaret. Tanken är att man ska komma fram till det rätta genom att av en eller annan anledning utesluta de felaktiga ( annat svar är då inte bland svarsmöjligheterna). 4

6 Del B: Även här är de första frågorna relativt lätta och testar huvudsakligen förmågan att räkna rätt. De svårare frågorna kräver att man (förutom förmåga att räkna rätt) visar förståelse för problemet. Del C: Uppgiften testar att den sökande klarar av att skriva ner en fullständig lösning med de detaljer som ofta fattas i gymnasieelevers lösningar (som definitionsmängd, identifiering av eventuella falska rötter etc). Ett viktigt krav vid problemkonstruktionen är att man kan göra en noggrann och rättvis rättningsmall. Fysikdelen innehåller motsvarande typer av uppgifter (13 i kategori A, 6 i B och 1 i C). Provet behandlar i stort sett innehåll från Fysik A och B, men undviker avsnitt som i stort behandlas populärvetenskapligt i gymnasiekurserna. Uppgifter svarande mot drygt hälften av poängen ges på mekanikproblem. Numeriska svar kräver inte hög precision, och inslaget av numeriska räkningar är minimalt (ibland kan t.ex. bara rätt tiopotens efterfrågas). Liksom i matematikdelen har stor vikt lagts vid att formulera svarsalternativ (i kategori A) som fångar upp möjliga fel eller begreppsmässiga oklarheter. Ett exempel: på testprovet som gavs i augusti 2006 fanns en fråga om en pendel, där accelerationen vid olika lägen efterfrågades kvalitativt. C:a 14% valde korrekt svar (B). Alternativ D fångar upp missförståndet att acceleration bara innebär fartändring. Alt. A är liknande, men asymmetriskt, och kan väljas om man tycker att riktningen på hastigheten gör skillnad. Alt. C och E försummar delarna av accelerationen från tyngdkraft resp. snörkraft. Liknande överväganden görs för varje flervalsfråga. (Den låga frekvensen av korrekta svar är inte typisk nästan alltid får det korrekta svaret flest val men 5

7 just denna uppgift illustrerar särskilt tydligt hur utformningen av svarsalternativen kan fånga upp oklarheter.) Vi har inte velat testa förmågan att sätta in i en formel, som tyvärr verkar vara många elevers bild av vad speciellt fysikämnet på gymnasiet går ut på, utan begreppsbildning och förmåga att välja metod efter situation. De samband som man förväntas kunna är inte särskilt många, och av sådan karaktär att en bra förståelse av dem gör att man skall minnas eller kunna rekonstruera dem. Fysikdelen av provet har varje år granskats och kontrollerats av Ann-Marie Pendrill. För matematikdelen har Rolf Pettersson (2007), Lennart Falk (2008-9) och Håkan Andreasson, programansvarig TM (2009) varit behjälpliga. ÖVERSIKT AV GENOMFÖRANDET Samarbete med andra universitet Snart efter det att Teknisk fysiks programråd hade beslutat att be vicerektor att få införa antagningsprov, kom det till vår kännedom att man hade liknande funderingar vid KTH. Jana och Martin åkte till Stockholm och träffade en grupp matematiker som var engagerade i frågan, med tanken att undersöka om det var möjligt att ge ett gemensamt antagningsprov. Båda parter var positiva, och vi hade i stort sett samma syn på den generella utformningen av provet. Det visade sig dock att programledningen för Teknisk fysik vid KTH inte ville driva det vidare, och samarbetet rann därmed ut i sanden. Kontakter togs också med Lund i syfte att etablera ett samarbete, men det kom inte längre än så. Våra prov har under några år använts som diagnostiska prov vid KTH. Kontakt med andra provorter När det visade sig att Chalmers blev ensamma om provet ville vi gärna fortfarande se hela Sverige som potentiellt upptagningsområde. Vi använde därför personliga kontakter vid LTH (Lund), KTH (Stockholm) och LTU (Luleå) för att få hjälp att låta provet gå även där samtidigt som på Chalmers. Kontrakt skrevs så småningom för genomförandet, och ordningsregler formulerades och förmedlades för att villkoren skulle bli rättvisa. Kontrakten med KTH och LTU skrevs för alla tre åren, och med LTH för ett år. När vår kontakt på LTH bytte arbetsuppgifter lyckades vi tyvärr inte väcka intresse hos andra personer, och provet gavs alltså bara första året i Lund. Kontakterna på KTH (Kerstin Engstrand på matematiska inst.) och på LTU (Anna Niska på tentamensadm.) har varit mycket positiva och bra att ha att göra med. 6

8 Web Vi skaffade en webplats under Chalmers domän, och ett eget domännamn, som efter en del vedermödor och bollande mellan ITS och CDG länkades till våra sidor. Tanken med domännamnet var delvis att hålla öppet för samarbete med andra universitet, dels att det skulle vara en del av marknadsföringen av konceptet. All information om provet: principer för konstruktion och rättning, ämnesmässigt innehåll, regler, tidigare prov, principer för antagning, tidigare antagningspoäng &c. finns på webplatsen och bifogas i en bilaga. Anmälnings- och administrationsfunktion Vi behövde ett sätt att låta sökande anmäla sig elektroniskt på webplatsen. En förfrågan gick till ITS, men både det tvekande svar vi fick och tidigare erfarenhet gjorde att vi inte vågade fortsätta den vägen. Patrik Nyman, dåvarande F-teknolog och ledamot av studienämnden, erbjöd sig att mot en mindre ersättning konstruera en anmälnings- och administrationsfunktion som skulle ligga på F-teknologernas server, alternativt studentkårens. Det förra alternativet gav större frihet, och vi valde det. Det gick utmärkt och har fungerat perfekt. Denna administrationssida har fungerat också för automatiserade mailutskick med information om provdagen på de olika provorterna, och för meddelande av resultat (till dem som godkänt det). En avgift om 100 kr har tagits ut i samband med anmälan för att undvika okynnesanmälningar. Kontrollen av betalningar var komplicerad första året, då Chalmers inte ville ge oss ett eget pgnummer. Efter en del tjat och tid fick vi ett till andra året, vilket gjorde det enklare. Ekonomi Budgeten för projektet framgår av den bifogade projektplanen från Vi har gjort av med något mindre pengar än planerat, c:a 160 kkr/år. Kostnaderna i år väntas bli något större p.g.a. fler deltagare och kostnad för statistisk konsultation. En mindre del av kostnaderna kompenseras av anmälningsavgiften, 100 kr. Annonsering av provet Vi lade en del arbete på att föra ut meddelandet att provet finns. Rekryteringsgrupperna på de berörda programmen, och även den centrala rekryteringsgruppen, gavs särskild information om provet. Vi såg till att allt rekryteringsmaterial, även Teknisk fysiks (och numera även Teknisk matematiks) rekryteringsplats lyfte fram provet. Ett utskick gjordes till samtliga ämnesansvariga gymnasielärare i fysik och matematik på gymnasier med naturvetenskaplig utbildning. Informationsavdelning hjälpte oss med en pressrelease, som rönte ett visst gensvar, och vi syntes och hördes i media, både tidningar, radio och TV, såväl regionalt som rikstäckande. Efter att detta skett inför den första antagningsomgången har vi hoppats att vår existens var etablerad. Det har visat sig vid alla typer av kontakter med presumtiva sökande 7

9 att de också känner till att antagningsprovet finns och var de kan hitta information om det. Även det ökande antalet anmälningar kan tyda på att provet är känt för dem som söker. Testprov Vi behövde testa en omgång av provet innan det var skarpt läge, delvis för att få en allmän uppfattning om att nivån var rimlig, men framför allt för att se att det blev en spridning i poängen. Vi hade tänkt oss en godkäntgräns på 40% av maximal poäng för att få vara med i meritgruppen. Provet gavs oförberett till nybörjarstudenterna på Teknisk fysik Vi fick en bra spridning och ett snitt på c:a 40%, vilket vi tolkade som att vi var ganska rätt ute. Säkerhet Provkonstruktionen har omgivits med en sekretess gränsande till det paranoida, för att vara på den säkra sidan. Proven har under konstruktionstiden aldrig befunnit sig i okrypterat skick på datorer som varit uppkopplade på internet. Ingen tryckning via nätuppkopplade skrivare eller kommunikation av innehåll via har förekommit. Vi har till varje pris sökt undvika läckage av information, och tror att vi har lyckats (dvs. vi har inga indikationer på motsatsen). Tryckning, transporter Proven trycktes av Chalmers reproavdelning, som hade bra förståelse för vikten av sekretess. Transporterna till Stockholm, Luleå och Lund skedde med budservice, och detsamma för återtransporten av skrivningarna. Första året använde vi DHL, som inte höll vad de lovade beträffande leverans direkt till person, så vi bytte till Posten, som har fungerat utmärkt. Prov Rutinerna för provet var precis som vid en skriftlig tentamen. Matematikprovet gavs 3h, därefter togs 2h paus, och sedan följde fysikprovet på 2h. Deltagarna hade i förväg noggrant informerats om hur det skulle gå till. Alla deltagare legitimerar sig. Reglerna vid provet är en anpassad version av Chalmers ordningsregler vid tentamen. Provet vaktas av vanliga tentamensvakter eller -administratörer på alla provorter. Frågor om provets innehåll från deltagarna besvaras av telefonjour (Jana och Martin). Inga ronder görs i provsalarna. FnollK uttryckte intresse av att träffa provdeltagarna och ha trevligt efter provet, och man har tillsammans med AnollK arrangerat en grillkväll, som har varit uppskattad. Antagning Resultaten från de två delarna räknas samman, och för de provdeltagare som har en sammanlagd poäng om minst 30 (av maximala 75) räknas denna som meritvärde för antagningsprovet, och meddelas antagningsenheten skriftligt, dvs. i en excel-fil som genereras i administrationsverktyget. En särskild meritgrupp har skapats för provet, och den hanteras på 8

10 samma sätt som övriga meritgrupper. Inmatningen av meritvärdena sker manuellt på antagningsenheten. En sökandes meritvärde slarvades tyvärr bort i den manuella hanteringen vid ett tillfälle. Personen ifråga skulle ha kommit in på Teknisk fysik, men fick inte sitt meritvärde från provet registrerat. Det uppmärksammades inte förrän en bit in på läsåret. Studenten ifråga erbjöds all möjlig hjälp för att byta från Kemiteknik till Teknisk fysik, men avböjde. I övrigt har processen och kontakten med antagningsenheten fungerat bra. Administrativt stöd Initialt var Bengt Levinsson med i projektgruppen, och hjälpte till med budget, projektplan m.m.. Han redde också ut många frågor om vilka tillvägagångssätt som var möjliga och juridiskt riktiga. Det var till stor hjälp. Mycket av planeringen under första året handlade om att lista ut vad som möjligen skulle kunna gå fel, och förebygga att det isåfall skulle få konsekvenser för provets genomförande. Lovisa Aijmer har sedan ingått i projektgruppen och fungerat som administrativt stöd för projektet. Vi har haft nära kontakt, speciellt då det i början inte var klart vilka frågor som skulle uppstå, och vilka ärenden som var administrativa och inte. Lovisa har svarat på formfrågor från intresserade och provdeltagare, skött distribution av prov m.m.. Det har varit ett nöje att arbeta med henne, allt har fungerat enkelt och lyhört. Sommarmatte Från våren 2009 har vi etablerat ett samarbete med den nätbaserade förberedelsekursen Sommarmatte som ges av Matematiska vetenskaper. Kursen startar tidigare än föregående år (i mars) så att man skall kunna förbereda sig på det sättet. Det kan vara en speciell fördel för dem som inte går på gymnasiet längre och inte har tillgång till sina böcker för repetition. 9

11 RESULTAT År Antal anmälda till provet totalt AT F TM Antal godkända totalt Provort Göteborg Stockholm Luleå Lund Antal som antogs med prov 2007 Varav skulle antagits på övrigt meritvärde 2007 Antal som antogs med prov 2008 Varav skulle antagits på övrigt meritvärde 2008 AT F TM Kommentarer: Efter första provomgången, när vi märkte att det i stort sett räckte att uppnå godkäntgränsen för att komma in på Teknisk fysik, reflekterade vi igen över hur den var satt, och valde att justera upp svårighetsgraden en aning på båda provdelarna. Detta reflekteras antagligen i den något lägre andelen godkända 2008 än Provet 2009 är konstruerat, och avsett att ha samma svårighetsgrad som På fysikdelen har vi i 2009 års prov eftersträvat att göra flervalsfrågorna en aning svårare och frågorna där endast svar skall anges motsvarande litet lättare. Detta för att förbättra spridningen, då förhållandevis få poäng tidigare delats ut i den senare kategorin jämfört med den förra. Det är anmärkningsvärt att den stora majoriteten av de som antas i provmeritgruppen faktiskt inte skulle ha kommit in i övriga meritgrupper. Siffrorna ovan är förstås inte exakta, då de inte tar hänsyn till hur gränserna i övriga meritgrupper påverkats av att dessa blivit mindre än de hade varit utan prov, men det är tydligt att provet starkt förändrar vilka som antas. Det är alltså inte så att de som presterar bra på provet genomgående är samma personer som ändå har toppbetyg och skulle komma in på utbildningarna den vägen. 10

12 STATISTIK En av de viktigaste punkterna i denna utvärdering är att undersöka hur de olika grupperna klarar studierna. Vi har valt att mäta studieframgång mot de tre meritvärdena gymnasiebetyg, resultat på Matematik- och fysikprovet samt resultat på högskoleprovet. Det är besvärligt att få en ordentlig statistik. Underlaget är litet, grupperna är avklippta (vi kan endast mäta studieresultat för dem som verkligen kommer in), och tidsrymden är kort. Den bästa gruppen att titta på är förstås den som antogs ht Mätningarna för denna grupp är gjorda efter 3 terminers studier, och för de antagna ht 2008 efter 1 termin (i båda fallen inkl. januariperiodens omtentamina). Nedanstående tre diagram visar den mest naiva bilden. Varje student som började Teknisk fysik eller Arkitektur och teknik ht 2007 och har ett meritvärde i respektive kvotgrupp får en prick i respektive diagram. Den andra axeln visar antal presterade poäng efter 3 terminer R² = inskrivna 2007: gymnasiebetyg mot prestation 3 terminer 11

13 R² = inskrivna 2007: resultat Matematik- och fysikprovet mot prestation 3 terminer R² = inskrivna 2007: högskoleprov mot resultat 3 terminer 12

14 Spridningen är stor i alla kvotgrupper. Speciellt finns det många med mycket höga betyg som inte klarar studierna speciellt bra, alternativt har bytt utbildning. Alla grupper har ett skevt urval. T.ex. förekommer det enstaka studenter med betyg c:a 14 eller därunder. Det finns skäl att tro att de inte är typiska de har goda meritvärden i någon annan kvotgrupp. I övrigt är spannet i gymnasiebetyg litet, eftersom samtliga tre program har höga meritvärden för antagning. Det är fullt möjligt att en analys av sambandet mellan studieresultat och betyg kan visas vara starkare på program där betygsspridningen är större. Det finns så gott som inga studenter med mycket bra resultat på Matematik- och fysikprovet som misslyckas med studierna (så gott som tomt i nedre högra kvadranten). Vad gäller högskoleprovet är spridningen total. Ovanstående diagram är mest för ögonen, och inte avsedda att utgöra en statistisk analys. Vi har anlitat Kerstin Wiklander vid Matematisk statistik för att får hjälp med att välja metod och för att utföra en analys. Efter diskussioner med henne, och i enlighet med hennes rekommendationer valde vi att tillämpa logistisk regression, där studieframgång mättes mot de förklarande variablerna gymnasiebetyg, resultat på Matematik- och fysikprovet samt resultat på högskoleprovet. Här följer resultatet av den statistiska analysen: För varje student har man registrerat utfallet 1 för "framgångsrik"; att ha klarat kravet från CSN (minst hp för de antagna 2008 och minst 60 hp för de antagna 2007) och utfallet 0 för "ej framgångsrik"; att inte ha klarat CSN-kravet (märk att vi inte lägger ytterligare värderingar i benämningarna). En logistisk regression har använts för att analysera dessa data. Sannolikheten för framgång, betecknad med p, transformeras till ett uttryck där förklaringsvariabler naturligt kan användas och ingå i en modell. De förklaringsvariabler som tagits med i modellen är gymnasiebetyget, provresultatet och högskoleprovet. Hela datamängden har analyserats utan uppdelning efter program eller antagningsår. En uppdelning ger i de flesta fall alltför små grupper för att den statistiska analysen skall bli meningsfull. Då alla förklaringsvariabler togs med i den logistiska regressionen reducerades datamängden till n=75, dvs det var detta antal bland 376 som hade uppgifter om alla förklaringsvariablerna (betyg, prov och högskoleprov). Signifikansnivån valdes till 5%. Detta innebär att risken att felaktigt säga att det finns en effekt från en testad förklaringsvariabel är max 5%. Om resultatet vid ett test av en förklaringsvariabel ger ett p-värde som inte överstiger 5% kan man säga att denna variabel har en signifikant effekt. Risken att detta då skulle vara ett felaktigt påstående är inte större än 5%. Resultatet blev att provet och betyget hade signifikanta effekter (p-värde 2% respektive 1%) medan högskoleprovet inte hade det. Detta innebär att de båda signifikanta faktorerna (prov och betyg) har en positiv inverkan på sannolikheten att klara studierna. Utifrån skattningen av parametern i den logistiska regressionen som representerar provets inverkan på oddset, p/(1-p), kan följande information erhållas. Här är alltså p enligt ovan, dvs 13

15 sannolikheten för "framgång". Kvoten mellan oddset då man ökar provresultatet med en poäng och oddset utan denna extrapoäng på provresultatet (den s k oddskvoten) skattas till Vi kan då tolka detta som att vi får en 8%-ig ökning av oddset då man ökar provresultatet med en poäng. I beräkningarna har de övriga förklarande variablerna hållits konstanta. Oddskvoten för en ökning av betyget med ett steg är Om man istället betraktar kvoten för en ökning av betyget med 0.22 steg (detta är samma del av betygsskalan mellan 10 och 20 som 1 poäng är av provpoängsskalan mellan 30 och 75) får man kvoten Det tycks alltså som att en ökning i provpoäng ökar oddset mer än en jämförbar ökning av betyget. Ett undantag från att grupperna blir för små är Teknisk fysik sammantaget över de två åren. Det är det enda program som har tillräckligt många observationer (n=48 bland 261 med uppgifter om alla tre förklaringsvariablerna) för att göra en meningsfull analys. Även för dessa studenter visade det sig att provet hade signifikant positiv effekt (p-värde 1%) på sannolikheten att lyckas enligt CSN-kravet. INTERVJUER Vi har intervjuat 8 studenter (4.5 på F, 2 på AT och 1.5 på TM) som skrivit provet om deras erfarenhet av och tankar kring provet. Alla har inte varit beroende av provet för att bli antagna. Ett antal ledfrågor: Ålder, kön, utbildning, program, åk? Hur, och hur mycket, har du förberett sig för provet? Hur har provet påverkat dina gymnasiestudier (i dessa ämnen och i övrigt)? Tycker du det är bra eller dåligt att provet finns? Vad tyckte du om provets utformning? (svårighetsgrad, relevans, ) Hur fick du information om provet? Varför gjorde du provet? Hur fungerade informationen kring och genomförandet av provet? har ställts under intervjuer i samtalsform, och utrymme för övriga synpunkter har lämnats. Vi vill inte försöka extrahera information ur dessa intervjuer på ett systematiskt sätt, utöver observationen att dessa studenter genomgående är positiva till att provet finns. Kvinna, 22 år, Teknisk fysik, åk 1 Gick gymnasiet utomlands och fick trots höga betyg där inte tillräckligt för att kunna komma in på Teknisk fysik när de översattes till svenska. Hade två års uppehåll mellan gymnasiet och Chalmers. 14

16 Hörde talas om provet av sin pojkvän som gick Teknisk fysik då men trodde inte annars att hon skulle ha fått reda på att det gick. Hon tyckte att det funnits för lite reklam på programhemsidorna om provet. Studerade svenska under våren och läste under c:a 2 månader igenom de gamla gymnasieböcker i fysik hon hade. Kände inte att hon hade särskilt bra koll på fysikdelen och fick gissa mycket. Hon tyckte att många av frågorna på den delen berörde ämnen som man kunde om man läste mycket fysik på fritiden i typ tidskrifter och dylikt och inte speglade gymnasiet. Hon kände ändå att det hade varit givande att repetera framförallt matten inför början av utbildningen. Det var bra att det inte fanns tillgång till formelsamling och miniräknare vilket speglade hur utbildningen såg ut och även hur hon haft det i gymnasiet. Hon anser sig ha klarat sig bättre än många andra i klassen med bättre gymnasietyg. Slutligen så ville hon säga att hon var mycket positiv till provets existens till stor del för att hon inte hade kommit in annars men även för att det ger icke-svenska studenter en större möjlighet då högskoleprovet är mycket svårt för dem. Man, 23 år, Teknisk fysik, åk 2 Hade tagit två års uppehåll efter gymnasiet och insåg ganska sent att han ville in på fysik. Annars hade han pluggat mer under gymnasiet men hade nu inte betyg för att komma in. Han fick höra om provet av en kompis och såg det som sin chans att komma in. Han förberedde sig mycket litet, ungefär timmar, men kände ändå efter att ha gjort det upplagda provet att han var väl förberedd. Han tyckte att provet var mycket lätt och att nivån var alldeles för låg, och att det var en oproportionellt stor del av antagningen som berodde på provet. Det var bra att inte få använda formelsamling och att innehållet på proven avspeglade det som lästs på gymnasiet. Eftersom han kom in på det så tyckte han att det var bra att det finns som alternativ för dem med för låga betyg. Man, 22 år, Teknisk fysik, åk 1 (håller på att byta till TM) Hade tagit 2 års uppehåll efter gymnasiet där han varken hade läst fysik B eller mer än matte C. Gick därför tekniskt basår samtidigt som provet skrevs och läste motsvarande matte E under de två veckor som han förberedde sig för provet. Fick reda på provet genom programkatalog och tyckte att det var lika bra att försöka sig på det. Provet tyckte han gav en bra inblick i hur utbildningen har sett ut nu under hösten och att det var en bra träning inför att göra tentor. Han tyckte att det var lite mycket insnöade fysikfrågor om rymden som var svåra om man inte läst mycket sådant på fritiden. Han tyckte att provet snarare skulle avspegla hur fysik B-kursen såg ut. 15

17 Mycket bra att det finns. Ett bra komplement till högskoleprovet som är ganska inriktat på språk. Borde definitivt vara kvar. Kvinna, 23 år, Teknisk fysik, åk 2 Visste att hon skulle komma in på betyg men ville göra det för repetition och gick under ca 4 månader igenom alla gamla fysik och matteböcker i ett ganska beskedligt tempo. Det var bra att ha provet som motivation till repetitionen. Tyckte att provet innehöll mycket fysik som hon aldrig hade gått igenom på gymnasiet och att det var mycket absolutbelopp på mattedelen som var lite ovant. Hittade till provet på Teknisk fysiks hemsida och tyckte att det var svårt att undvika få reda på det om man vill läsa på Teknisk fysik. Tycker definitivt att det borde finnas kvar och blir bestört när hon får höra att detta inte är säkert. Tycker att högskoleprovet är värdelöst ifall man ska läsa på F. Kvinna, 19 år, Teknisk fysik, åk 2 Läste på gymnasiet när provet skrevs och blev pushad av sin lärare att skriva det. Förberedde sig egentligen inte alls inför provet och märkte att hon hade dålig koll på formler när hon sedan skrev det. Hon tyckte därför att det var ganska jobbigt att inte ha formelsamling. Tyckte att det var läskigt att skriva provet och blev nervös. Det var också jobbigt att skriva två så långa prov på samma dag. Hon tycke ändå att det är en bra extra möjlighet men att betyg ska vara viktigare för att komma in. Man, 21 år, Arkitektur och teknik, åk 2 Läste ettan på Teknisk fysik och fick höra talas om provet via kompisar där och programkatalogen. Eftersom han redan var inskriven på Chalmers påverkades inte gymnasiestudierna alls men han gjorde provet för att öka sina chanser att komma in trots att han hade tillräckliga betyg. Han förberedde sig inte speciellt mycket inför provet, det han gjorde var att läsa igenom formelsamlingen från gymnasiet och fräschade upp lite dagen innan samt kollade på gamla prov. Själva provet var bra utformat och det kändes som det testade rätt saker förutom fysikdelen. Detta då han upplevde att den inte riktigt knöt an till den fysik som AT läser. Han tyckte inte provet var speciellt lätt och det var inte så mycket förståelsefrågor utan mer ett test på vad man kom ihåg. All information kring provet och genomförandet var bra. 16

18 Det är väldigt bra att provet finns, men det känns som att det är få som kommit in på det. Det upplevs som att de som klarat provet nog kan mer än de andra då provet var svårt. Själva mattedelen var klurig men kändes relevant. När det gäller fysikdelen borde den innehålla mer mekanik, för som det var nu så kändes den inte så relevant för vad AT läser. Men man kände ändå igen det mesta men det var svårt utan formelsamling. Han tycker att provet är så pass bra att det borde finnas kvar. Han har även en idé om att provet skulle kunna testa lite mer volym och formtänkande så att även arkitektdelen kommer in lite för AT. Man, 24 år, Teknisk matematik, åk 1 Han började på maskin -04 och har även hunnit med en sväng på kemi så han hittade informationen om provet själv och gjorde ett testprov på nätet och tyckte det kunde vara värt att prova göra det. Eftersom han varit här ett tag innan påverkades inte gymnasiestudierna alls inför provet, men han hade låga betyg från gymnasiet och ville verkligen komma in. Han pluggade ca en månad innan provet genom att titta på gamla tentor och särskilt mycket på fysikdelen. När väl provet skulle skrivas fungerade all info mm kring det riktigt bra, särskilt som han redan befann sig på Chalmers sedan tidigare. Han upplever att provet var riktigt bra och att det är det som spelar roll. Själva uppgifterna var relevanta, det var mycket att man fick tänka både på matte och på fysikdelen, detta gör att de med talang kommer in och man kan få med fler. Vissa frågor var ställda så att de verkade lätta men var egentligen svåra, enda kritiken mot provet är att vissa frågor var ganska konstiga. Saknade eventuellt en lite mjukare inledningsfråga. Frågorna var bra utformade med svarsalternativ etc. och de passade för TM. Just fysikkurserna har gått väldigt lätt nu tack vare provet, det märks att man kan mycket. Provet kan visa att man är bättre lämpad och har mer förkunskaper, betygen säger inte så mycket längre. Det här provet är väldigt bra, det ger en väldigt bra start i jämförelse med betyg. Dock känns det som det är ett glapp mellan gymnasiekunskaperna och vad provet testar, det kollar olika förutsättningar på Chalmers. TM-studenter har oftast några år mellan gymnasiestudierna och högskolestudierna och det märks på tentaresultaten. De som fick högt på provet är dessutom väldigt smarta, det märks. Kvinna, 20 år, Arkitektur och teknik, åk 1 Hon fick reda på provet genom antingen någon broschyr eller hemsida, minns inte riktigt. Hon tänkte hon skulle göra det som ett komplement till betygen för att få en chans till att komma in. Själva gymnasiebetygen påverkades inte alls då hon tog ett år ledigt mellan gymnasiet och Chalmers. 17

19 För att förbereda sig tittade hon på gamla prov och anteckningar från gymnasiet samt lite nytt under några veckor innan. Själva provet är bra att det finns men fysikdelen kändes mindre relevant och den var svår, men matten var bra. Provet kändes svårt men det gick bättre än hon trodde, hon anser även att det hade varit bättre om provet varit mer inriktat mot AT. Informationen kring provet var bra och vid något tillfälle hade hon några frågor som hon fick svar på snabbt. Annars borde provet som sagt vara mer inriktat mot det program man söker till, men själva provet är bra och det känns inte som man kan mindre än andra som kom in på betygen. SYNPUNKTER FRÅN LÄRARE Allmänt kan sägas att de reaktioner vi får från gymnasielärare i matematik och naturvetenskap genomgående är mycket positiva. Vi bad matematik- och fysikansvariga vid Fässbergsgymnasiet om ett skriftligt utlåtande för att få respons på provet från personer som är mer aktiva i gymnasiet. Såhär skriver Gunnar Eriksson och Bengt-Erik Andersson: Några allmänna kommentarer: Vi tycker det är mkt bra att proven finns. Det innebär att gymnasieelever får motivation att läsa fördjupningskurser på gymnasiet. Tydligen kan man inte få extra meritpoäng för matte F 100p (eller matte breddning A 50p och breddning B 50p som det numera skall heta här på Fässberg) och då är det utmärkt att antagningsprov kan vara ett sätt att komma in på utbildningarna. Fysik breddning ger vi sällan eftersom det är för få elever som väljer. Ofta startas en biologibreddning och emellanåt också kemi men sällan fysik. På sikt kanske intresset för en sådan kurs kan öka p g a antagningsproven. Några kommentarer till fysikprovet 2008: Helhetsintrycket är att provet är mycket bra. Svårt men inte omöjligt för elever med goda gymnasiekunskaper i fysik. En svårighet för eleverna är förstås att de ej får använda räknare. Uppg. 4 är kanske i svåraste laget. Uppg. 11 är tveksam. För övrigt är provet utmärkt! Några kommentarer till matteprovet 2008: Även här är helhetsintrycket att provet är mycket bra. Det är naturligtvis svårt, men det skall det vara. Om man läst matte F och klarat det bra, så har man goda förutsättningar inför antagningsprovet. Det är en bra blandning av gymnasiematematikens olika områden. Ev är det lite för lite integraler och komplexa tal och möjligen saknas någon diff.ekv. men diff.ekv. ligger sist i E-kursen i år 3 så det kanske är gränsfall om de har jobbat med det innan antagningsprovet ges. Möjligen saknas också någon typ av bevisföring. Elever som ej läst matte F får nog svårigheter med absolutbelopp uppg. 3 och 12, samt olikheten med rationellt uttryck uppg. 4. Även deriverbarhet blir svårt i uppg. 16. Men som sagt det är väl utmärkt att elever som valt matte F har 18

20 nytta av det! Jag har pratat med en elev som jag haft i matte F som gjorde provet Han uttryckte då att matematikprovet kändes ok men att fysikprovet var mkt svårt. När det gäller elevernas förberedelser så misstänker jag (utan att egentligen ha en aning) att de inte hinner göra några särskilda förberedelser eftersom de har fullt upp med sista gymnasieterminen. Hoppas dessa synpunkter kan vara till lite hjälp. Såvitt vi kan se krävs ju inga större förändringar! SLUTSATSER Vi försöker här att utvärdera hur våra erfarenheter från två års användande av Matematik- och fysikprovet som instrument för antagning uppfyller de målsättningar vi från början hade, och som beskrivs under rubriken Bakgrund och målsättning. Självklart är flera av dessa svårkvantifierbara, speciellt efter kort tid. Trots att underlaget efter endast två genomförda antagningsprov inte är alltför stort, tycker vi oss kunna se att vi lyckats locka studenter från grupper som utan provets existens inte skulle ha sökt, alternativt inte skulle ha kommit in på de berörda utbildningarna. Vårt, p.g.a. det förhållandevis lilla underlaget, delvis subjektiva intryck är att det går bra, i flera fall mycket bra, för dessa studenter. Det finns indikationer på att provets existens och utformning påverkat de sökandes repetitionsrutiner. Ett tecken på detta är det stora antalet registrerade på vårupplagan av Sommarmatte 2009, främst individer som gjort studieuppehåll efter avslutade gymnasiestudier. Huruvida provets existens påverkar elevernas val av kurser på gymnasiet är det för tidigt att yttra sig om. Målet att förmedla en signal från högskolans sida ska betraktas som långsiktigt. Förhoppningsvis kommer man även att på sikt kunna ändra vissa gymnasieskolors rekryteringsargument: från på vår skola får ni höga betyg till på vår skola får ni hållbara kunskaper. På utbildningar med höga antagningspoäng är spridningen mellan de sökandes meritvärden baserade på betyg mycket liten. Detta omfattar såväl de sökande som antas, som dem som hamnar strax under strecket. Både under 2007 och 2008 (och testomgången 2006) har man med hjälp av provet fått en mycket bra spridning bland individer med snarlika meritvärden för övrigt. Provet kan av många uppfattas som en lyxartikel för bortskämda utbildningar med högt söktryck. Vår åsikt är att det finns väl så goda skäl att genomföra detta eller liknande prov på utbildningar där flertalet sökande har lägre meritvärden baserade på betyg. Även bland dessa 19

21 skulle man gärna vilja se en spridning som ger möjlighet att förutsäga framtida studieresultat. Provet kan vara ett sätt för sökande med låga betyg att visa dels att de är kapabla att ta igen det de missat under gymnasieutbildningen, dels att de är villiga att helhjärtat satsa på sin Chalmersutbildning. Det har för oss aldrig varit ett mål att vara ensamma om att anordna ett antagningsprov i matematik och fysik. Tvärtom gjorde vi stora ansträngningar att få med oss KTH och LTH. Dock kan det att Chalmers faktiskt blev den enda högskolan att genomföra provet visa sig vara ett starkt rekryteringsargument. Precis som det särskilda behörighetskravet på godkänd kurs Matematik E, är antagningsprovets existens ett bevis på att Chalmers satsar på kvalitet och kunskap. Själva det faktum att de sökande ges möjlighet att skriva på annan ort (Stockholm och Luleå) vittnar om att Chalmers tänker på sina studenters bästa, och detta kan i sig vara en faktor som lockar studenter utanför det traditionella upptagningsområdet. Vi gör bedömningen att det praktiska genomförandet av provet fungerat mycket bra. Rutinerna har fungerat väl. Vid ett eventuellt permanentande av provet kan dessa rutiner fungera som grund för en formell handläggningsordning. Det har varit mycket intressant att följa den statistiska utvärderingen. Vi ser med tillfredsställelse att undersökningar av relationen mellan meritvärden vid antagning (framför allt betyg) och senare framgång i studierna har börjat bli populära även i andra sammanhang på Chalmers. Vår undersökning pekar på att högskoleprovet inte är ett bra instrument för antagning. Informella diskussioner med personer på HSV tyder på att de är medvetna om detta. Om samma slutsats skulle kvarstå efter en bredare undersökning (som vi alltså tycker skall göras) är det rimligt att Chalmers på nationell nivå försöker utverka tillåtelse att minska högskoleprovskvoten. Vissa samband kan säkert missas i vår undersökning, p.g.a. det höga söktrycket på programmen, och vi vill därför uppmuntra till en bred undersökning, med vedertagna statistiska metoder, av studieframgång kontra antagningsmeriter i alla stora kvotgrupper, och att resultaten av en sådan används aktivt i dimensioneringen av nybörjarprogrammen. Sammantaget finner vi att de målsättningar vi har haft med provet, i den mån de är kvantifierbara, har uppfyllts, och i övriga fall är vårt intryck att vi har varit rimligt framgångsrika. Vi vill följaktligen rekommendera att provet permanentas. 20

22 BILAGOR 21

23 Inträdesprov Teknisk fysik och Arkitektur och teknik 2007 Åsiktsförklaring - juni 2006 Mål: Vårt mål är att få studenter som har så bra förutsättningar som möjligt att klara av utbildningen och bli duktiga civilingenjörer/arkitekter. Syfte: Attrahera nya sökande: Antagningspoängen till programmet Teknisk fysik på Chalmers är av tradition hög. Detta gör att det antagligen finns en grupp gymnasieelever med utpräglat matematik- och fysikintresse, men förhållandevis låga medelbetyg, som inte söker utbildningen. Att ta in en del av de sökande på ett specialutformat prov istället för på betyg eller det mer allmänna högskoleprovet kommer att attrahera den elevgruppen. Antagningspoängen till Arkitektur och teknik kommer antagligen att ligga på 20.0 eller strax under. Ett inträdesprov skulle ge sökande som inte har maximal poäng en chans. Påverka de sökandes beteende inför studierna: Det är inte ovanligt att elever gör taktiska val i dagens gymnasieskola. Det handlar om val av program och kurser, på vilka det är (förhållandevis) lättare att få höga betyg, med senare komplettering av de kurser som är särskilt behörighetskrav. Ofta förekommande är också att elever (speciellt sådana som inte läser vidare direkt efter avslutad gymnasieutbildning) lyckats förtränga en stor del av den matematik och fysik de läst. Det uppfattas som högskolans skyldighet att med hjälp av repetitionskurser och särskilda åtgärder få dessa elever att uppnå den nödvändiga kunskapsnivån för universitetsstudier. Ett inträdesprov visar tydligt att vi förväntar oss att de studenter som kommer till oss har vissa grundläggande färdigheter som vi kan bygga vidare på. Inträdesprovet behöver inte ta upp i lika hög grad all matematik och fysik som ingår i gymnasiekurserna, utan kan koncentrera sig på sådant som inte ingår i våra universitetskurser, men som är nödvändigt för att hinna och orka med studierna på högskolan. Provet har även en rättviseaspekt. Dagens betygssystem, och inte minst den betygsinflation systemet lett till, gör att det är näst intill omöjligt att veta vilka kunskaper och förmågor som döljer sig bakom betygen. Det verkar sannolikt att det till Arkitektur och teknik finns fler sökande med maximal poäng (20.0) än antalet platser. Ett prov är rättvist i bemärkelsen att alla som tar det jämförs på samma uppgifter vid samma tillfälle

24 och att man inte anlitar slumpen som man gör vid lottning. Lägesbeskrivning: Arbetsgruppen för inträdesprov har hittills bestått av Martin Cederwall (programansvarig F) Jana Madjarova (matematik, programrådet F) Patrik Nyman (studentrepresentant) och har i uppdrag från programrådet för Teknisk Fysik (formellt sett programansvarig), att arbeta för införande av inträdesprov för en del av platserna (förslagsvis ⅓) på F från antagningen 2007, att utreda hur det skall gå till, och att utforma prov. Bland både lärare och studenter finns en mycket stark opinion för inträdesprov. Arbetet har fortskridit genom möten och enskilt arbete. I maj 2006 besökte gruppen motsvarande arbetsgrupp vid KTH, som har likadana planer. Vi fann att vi var överens på alla punkter och avser att genomföra provantagningen gemensamt om båda skolorna beslutar om detta. I juni 2006 har möten hållits med vicerektor Peter Olsson, som deklarerade sin avsikt att fatta beslut om inträdesprov under sommaren, samt med Bengt Levinsson för att reda ut en del administrativa frågor. I juni 2006 uttryckte ledningen för Arkitektur och Teknik intresse för att samarbeta. Ett möte har hållits, där vi fann att våra intressen sammanfaller och beslöt oss för fortsatt samarbete. På uppmaning av Ing-Britt Svensson i juni 2006 för vi upp processen till en central administrativ nivå på Chalmers. Prov: Ett prov i matematik har tagits fram av Jana Madjarova. Ett prov i fysik, med betoning på mekanik, är under utarbetande (Martin Cederwall, Ann-Marie Pendrill). Proven består till övervägande del av flervalsfrågor. (JM har stor erfarenhet av inträdesprov till universitet. Referensperson är dessutom Rolf Pettersson. Ann-Marie Pendrill har länge arbetat med mätning av förståelse av grundläggande fysik. )

25 Proven skall kalibreras genom att de ges till förstaårsstudenterna ht 2006 före kursstart. Genomförande: Endast sökande till programmen har rätt att göra provet. Föranmälan skall ske, t.ex. via nätet (se nedan). Provet bör ske under kontrollerade former, med krav på legitimation. Det äger rum samtidigt på samtliga orter (vi vill gärna undersöka möjligheten att sprida det geografiskt även till ett par orter utan deltagande universitet, för att minska resväg och -kostnader). Det består av en matematikdel om 3h och en fysikdel om 2h. Poängen fördelas i samma proportioner. En lämplig tidpunkt är i anslutning till tentamensperioden, dvs. i månadsskiftet maj-juni Rättningen går fort och enkelt och kan ske lokalt. Den tar maximalt ett par dagar. En lägsta poänggräns skall finnas för att kunna komma ifråga i kvotgruppen. En lista med meritvärden sammanställs och skickas till VHS före 15 juni. Vår önskan är att urvalet i provkvotgruppen (⅓ av platserna) sker efter det att platserna till kvotgrupperna för gymnasiebetyg och högskoleprov har fördelats, så att vi i högsta möjliga grad når vår önskade målgrupp. VHS sköter antagningen. Vid ev. lågt antal provdeltagare, eller lågt antal som klarar minimigränsen, måste de andra kvotgruppernas storlek justeras upp. Meritvärdet från provet gäller endast innevarande års antagning. Information: Programkatalogen (deadline september, Cecilia Kertes är förberedd på extra material). En särskild informationswebsida (helst under Vill bli student ) upprättas, där höstens testprov finns som exempel, och där anmälan kan ske. Chalmers websidor. Skall kallelse via brev gå ut, eller skall vi förlita oss på andra öppna informationskanaler? Resursanspråk: Arbetsinsatser från lärare på fysik och matematik i samband med konstruktion och rättning. Detta kan i första omgången ses som ideellt arbete, och tar i senare omgångar ganska små resurser i anspråk. Salar och vakter på provorterna. Adminstration av planering och genomförande centralt på Chalmers. Ev. utskick. Att göra nu: Beslut om införande av antagningsprov behöver tas under sommaren för att informationen skall kunna finnas i programkatalogen. En utökad grupp, med representanter

26 från båda programmen och från Chalmers administration formeras. En tidsplan behöver upprättas. Göteborg 21 juni Martin Cederwall, programansvarig F.. Karl-Gunnar Olsson, programansvarig A&T.. Jana Madjarova.. Patrik Nyman

27 CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Protokoll över beslut fattat av vicerektor Datum Protokoll Diarienr Exp C 2006/644 Närvarande Peter Olsson Martin Cederwall Karl-Gunnar Olsson Föredragande Ulla Rilby 1. Ärende Urvalsprov för antagning till Teknisk fysik och Arkitektur och teknik. 2. Bakgrund En arbetsgrupp med uppdrag från programrådet för Teknisk fysik och programansvarig för Arkitektur och teknik har i en åsiktsförklaring uttryckt önskemål om att införa ett inträdesprov för en del av platserna på civilingenjörsprogrammet i Teknisk fysik respektive Arkitektur och teknik. En diskussion har också förts mellan arbetsgruppen på Chalmers och en motsvarande grupp vid KTH och ett samarbete föreslås. 3. Beslut Ett urvalsprov införs för en del av platserna till utbildningsprogrammen i Teknisk fysik och Arkitektur och teknik. Provet skall användas för ett alternativt urval bland behöriga sökande. Provet används för första gången inför antagningen HT Efter två år skall effekten av urvalsmetoden utvärderas bl a genom att studieresultatet följs upp för de studenter som antagits genom urvalsprovet och jämförs med övriga studenter. Samverkan med KTH är önskvärt. En arbetsgrupp skall utses med uppdraget att genomföra en förstudie, som omfattar process/ genomförande, tidplan, ansvar och budget för genomförandet. Arbetsgruppen skall redovisa resultatet av arbetet för vicerektor för grundutbildningen senast 15 oktober Martin Cederwall utses till ordförande. Vicerektor utser övriga medlemmar i särskild ordning. Genomförandet organiseras som ett projekt. Exempel på delprojekt är provkonstruktion och rättning, genomförande/process, information inkl studentkontakter samt anmälan. Vicerektor utser ansvariga i särskild ordning. Peter Olsson