Passivt eller aktivt ansvar?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Passivt eller aktivt ansvar?"

Transkript

1 Passivt eller aktivt ansvar? - Prefekters syn på sexuella trakasserier vid den Filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet John Nilsson B-uppsats i kvinnovetenskap Forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning Linköpings universitet HT 2003 Handledare: IngBeth Larsson

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Metod och avgränsningar Urval Tillvägagångssätt Konfidentialitet Transkribering och bearbetning Syfte Definition av sexuella trakasserier Bakgrund Teori Tidigare forskning om sexuella trakasserier Empiri Definitioner Prefekternas definitioner av sexuella trakasserier Integritet Förekomst av sexuella trakasserier Förekomst generellt Förekomst vid den egna institutionen Generella orsaker till sexuella trakasserier Orsak traditionella könsmönster Orsak makt Orsaker till förekomst vid den egna institutionen Motsägelser i svaren Att motverka sexuella trakasserier Åtgärder för att motverka sexuella trakasserier Prioriteringsnivå för motverkandet av sexuella trakasserier Analys och diskussion Generella mönster Möjliga förklaringsmodeller i analysen av resultatet Status quo Kognitiv dissonans individuella förklaringar Maktstrukturer Ett problem för individer Slutsats Avslutningsord samt förslag till förbättringar Litteraturreferenser Bilaga 1 Bilaga 2 (intervjumall)

3 1. Inledning Sexuella trakasserier är ett gigantiskt problem i den svenska universitetsvärlden. 1 Redan 1985 förutspådde psykologiforskaren Hanne Haavind 2 att de traditionella könsrollernas upplösning skulle leda till mer subtila former av kvinnans underordning. Sexuella trakasserier är en ofta subtil form av könsdiskriminering. 3 Eftersom sexuella trakasserier enligt professor Eva Lundgren 4 är ett patriarkalt kontrollsystem emot kvinnan, innebär detta våld en faktor som hämmar jämställdheten och hotar konservera strukturer i samhället. Sociologen och forskaren Liisa Husu visar i sin avhandling Sexism, support and survival in academia (2001) att vissa kvinnor väljer att avbryta sina akademiska karriärer på grund av att de inte orkar hantera de ständiga trakasserierna. 5 Den främsta orsaken till att jag funnit det intressant att skriva denna uppsats är mina erfarenheter från engagemanget i StuFF:s jämställdhetsutskott (JämU). 6 Vid flera tillfällen har studenter som känt sig utsatta för sexuella trakasserier berättat det för oss. Ibland har dessa studenter gått den formella vägen i enlighet med Linköpings universitets (LiU) arbetsplan mot sexuella trakasserier, men upplevt att de inte bemöts professionellt. Det har enligt utsatta förekommit incidenter då denne har fått höra att hen 7 får skylla sig själv. 8 Detta faktum hindrar naturligtvis ej att flertalet studenter som gör anmälningar blir professionellt bemötta. Men förekomsten av fall väcker hos mig intresse. En annan orsak till att denna undersökning är intressant, är den stora diskrepansen mellan tillgänglig statistik över förekomsten av sexuella trakasserier vid Sveriges universitet och högskolor, och det lilla antal formella fall som behandlats vid den filosofiska fakulteten vid LiU. År 2002 var antalet formella anmälningar två till antalet. Genusfrågor hamnar ofta i skymundan och placeras på reservbänken i konkurrensen med de viktiga kärnfrågorna. LiU har dock ansträngt sig till den grad att de i Högskoleverkets franking från 2000 uppmärksammats som mest jämställda universitet. 9 En av de viktigaste frågorna i jämställdhetsarbetet är elimineringen av sexuella trakasserier. På LiU har prefekterna fått huvudansvaret för motarbetandet av sexuella trakasserier lokalt 1 Se kapitel 5 2 Haavind, Hanne (1985). Förändringar i förhållandet mellan kvinnor och män. Kvinnovetenskaplig tidskrift 1985/3 s Cox, Roland (2001). Stopp! om trakasserier på grund av kön, s.13. Printab. 4 Lundgren, Eva (2001). Slagen dam mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige. Umeå: Brottsoffermyndigheten s Husu, Liisa (2001). Sexism, support and survival in academia. s Helsingfors: Monila Oy. 6 Studentkåren vid Filosofiska Fakulteten vid Linköpings universitet 7 Se förklaring till användandet av ersättningspronomen hen i kapitel Metod: 2.3 Konfidentialitet 8 Anonym källa, använd med tillstånd. 9 Studenten i fokus. Linköpings universitets diarie. ( ).

4 på institutionerna. 10 Därför har jag funnit det intressant att ta reda på deras upplevelser av denna nyckelroll. 2. Metod och avgränsningar Jag har valt att använda mig av kvalitativ metod i form av intervjuer. Intervjuerna har varit standardiserade i den meningen att jag haft ett antal frågor som har ställts till samtliga informanter. Jag har dock i liten grad varierat frågorna till följd av de svar och det samtal som i vissa fall initierats av informanten. På så sätt har intervjuerna bara varit delvis strukturerade. 2.1 Urval Informanterna är prefekter på Filosofiska fakulteten vid LiU och har suttit på sina poster i mellan ett och fyra år. Två av dem är kvinnor och fyra av dem är män. De befinner sig i medelåldern, men med hänsyn till konfidentialiteten kan jag inte avslöja exakt åldersspann eller vilka institutioner de är prefekter över. Jag har valt att intervjua prefekterna eftersom de är de organisatoriskt formellt ansvariga vid en anmälan om sexuella trakasserier vid LiU. 11 Prefekterna för de elva institutionerna kontaktades via brev. Sju av dem svarade mig personligen. Sex av dem tackade ja till intervju, en avböjde på grund av sjukdom. Ytterligare en prefekt avböjde intervjun via ombud med hänvisning till tidsbrist. Med mitt brev bifogades även ett brev från vicerektor Åke Wasteson där han uttryckte sitt stöd för min framställning om intervjutid. 12 Orsaken till att enbart filosofiska fakulteten omfattas av undersökningen är det begränsade möjliga omfånget på en B-uppsats. Enligt vicerektor är prefekternas tidsschema hårt pressat. 13 Det kan vara en möjlig orsak till att tre av de elva prefekterna inte hörde av sig. 2.2 Tillvägagångssätt Intervjuerna genomfördes dagtid och tog mellan 20 och 25 minuter vardera. Jag inledde intervjuerna med att presentera mitt projekt, informerade om att de när som helst utan att ange någon anledning hade rätt att avbryta intervjun, samt frågade om jag fick spela in samtalet. I samband med denna fråga fick informanterna en försäkran om att information 10 Samtal med Ann-Kristin Gustavsson samt Åke Wasteson Linköpings universitets handlingsprogram för jämställdhet Diarie: Diarienr 1522/ Bilaga 1 13 E-post från Åke Wasteson

5 från intervjun ej skulle kunna härledas direkt till deras person eller institution. 2.3 Konfidentialitet På grund av den inbördes organisationen vid en av institutionerna, är en av de sex informanterna proprefekt vid sin institution där denne ansvarar för de frågor som innefattas av uppsatsens syfte. För att bibehålla maximal konfidentialitet i presentationen av empirin, har jag valt att kalla även denne proprefekt för prefekt. Jag har av samma anledning valt att ändra alla personliga pronomen så att de blir könsneutrala. Han och hon har jag således ändrat till hen. Det finns flera sätt att kliva runt könsbestämningar utan att använda sig av könsneutralt pronomen (överanvända substantivet, göra om till flertal, den-somkonstruktion, substantivering, passivering samt infinitivering 14 ). Språkdocent Hans Karlgren 15 föreslår i Politiska ord i stället användningen av tidigare nämnda pronomen. Genom användning av hen menar Karlgren att språket befrias från onödig könsspecificering samtidigt som det inte tyngs ner av komplicerade omskrivningar. 16 Inom HBT-rörelsen 17 används pronomenet för att motsvara värderingen att könet inte ska ge någon anvisning. 18 I valet mellan substantivering, passivering och användandet av det oortodoxa hen, är det sistnämnda använt för att öka läsbarheten. I de få situationer valet stått mellan tydlighet, språklig form och bibehållandet av konfidentialiteten har jag prioriterat det sistnämnda. 2.4 Transkribering och bearbetning Vid transkriberingen har jag gjort mindre ändringar i språket för att göra citaten mer lättlästa. Jag har även ändrat grova grammatiska fel, upprepningar samt felsägningar. Jag har genom upprepade genomlyssningar av intervjuerna varit mycket noga med att ej ändra på några meningsbärande ord eller på något sätt riskera att ändra informanternas syftningar. Särskilda vokala betoningar är i citaten markerade med kursivering. 3. Syfte Mitt syfte med den här uppsatsen är att ta reda på om prefekternas huvudansvar för motverkandet av sexuella trakasserier fungerar. Mitt syfte har inte varit att göra en heltäckande analys av prefekternas attityder till sexuella trakasserier, utan i stället att 14 Karlgren, Hans (1996). Politiska ord. Kapitel Hen. Stockholm 15 ibid 16 ibid. På 1700-talet infördes succesivt av samma orsak pronomenet den. 17 HBT=Homo-Bi-Trans, benämning för sexualiteter utanför heteronormativiteten 18 Tidningen i skolan. Han, hon och hen. Konsten att skriva könsneutralt. ( ).

6 undersöka om det finns problemområden. För att åstadkomma detta har jag utgått från framförallt fyra frågeställningar. A. Vilken förståelse har prefekterna när det gäller sexuella trakasseriers förekomst och orsaker, och hur påverkar i så fall detta strategierna för att motverka sexuella trakasserier? B. Ser prefekterna sexuella trakasserier som ett strukturellt problem, eller som ett problem isolerat till specifika situationer eller individer? C. Tycker prefekterna att motverkandet av sexuella trakasserier är viktigt? D. Är prefekternas förståelse av sexuella trakasserier förenliga med LiU:s jämställdhetspolitik? 4. Definition av sexuella trakasserier Sexuella trakasserier är en översättning från engelskans sexual harassments. Sexual harassments betyder både trakasserier på grund av kön, såväl som trakasserier av sexuell natur. Svenskans sexuell hänvisar i sin ordabetydelse mer snävt på sexualitet än på kön. När termen översattes till svenskan tog man inte hänsyn till detta, vilket innebär att få personer utanför expertgruppen uppfattar att även svenskans sexuella trakasserier syftar på både trakasserier på grund av kön, såväl som på trakasserier av sexuell natur. 19 Definitionen på sexuella trakasserier är enligt Jämställdhetsombudsmannen (JämO): Ovälkommet uppträdande av sexuell natur eller annat uppträdande grundat på kön, som påverkar kvinnors och mäns integritet på arbetsplatsen och som skapar en skrämmande, fientlig eller förnedrande arbetsmiljö. Detta kan inkludera ovälkommet fysiskt, verbalt och icke-verbalt uppträdande 20 Enligt Jämställdhetslagen 21 6 är definitionen och arbetsgivarens skyldigheter: Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att någon arbetstagare utsätts för sexuella trakasserier eller trakasserier på grund av en anmälan om könsdiskriminering. Med sexuella trakasserier avses sådant ovälkommet uppträdande grundat på kön eller ovälkommet uppträdande av sexuell natur som kränker arbetstagarens integritet i arbetet Jämställdhetslagen 22 och 27 reglerar arbetsgivarens utredningsansvar samt skadeståndsskyldighet vid underlåtenhet att följa Högskoleförordningen 23 hänvisar i 9 till denna lag, när de beskriver lärosätenas ansvar i förebyggandet av sexuella 19 Cox 2001 s JämO:s handbok om sexuella trakasserier, s.11. Stockholm: JämO 21 Jämställdhetslagen 1998: Ibid 6 23 Högskoleförordningen 1993:100

7 trakasserier. År 2002 tillkom Lagen om likabehandling (LBL). 24 Denna lag är Jämställdhetslagens motsvarighet i skyddet av studenter vid vuxenutbildningar. Sexuella trakasserier befinner sig på det sexuella våldets kontinuum, och är genom sin strukturella natur en del i den ojämlikhet som återskapas av rådande patriarkala samhällsystem Bakgrund Sexuella trakasserier drabbar enligt Högskoleverket 26 i genomsnitt var 7:e kvinna under grundutbildningen på de svenska universiteten. Sveriges förenade studentkårer (SFS) anmälde för tre år sedan samtliga högskolor och universitet för bristande arbetsplaner mot sexuella trakasserier. Som en följd av detta gjorde Högskoleverket en utredning om rättsläget vilket har följts av en rad rekommendationer till lärosätena. Dessa har mottagits med ett ganska svalt intresse från majoriteten lärosäten. 27 Linköpings universitet fick nyligen beröm av JämO för sitt jämställdhetsarbete, varandet ett av de bästa lärosätena i detta avseende. Trots detta har jämställdhetsutskotten vid kårerna på Linköpings Tekniska högskola samt vid Filosofiska fakulteten vid LiU riktat allvarlig kritik mot sitt universitet när det gäller innehåll i handlingsplanen mot sexuella trakasserier, samt i implementeringen av densamma (rutiner, information till anställda och studenter). En del av den allvarligaste kritiken gick ut på att handlingsplanen mot sexuella trakasserier hänvisar offren till personer som saknar utbildning i att handha sådana ärenden. 28 De personer eller funktioner som handlingsplanen mot sexuella trakasserier hänvisar offren till är en kompis, studentpräst, studentpastor, studenthälsan eller en lärare. 29 Det primära ansvaret har givits till prefekterna, dvs. institutionscheferna. Pheobe Stambaugh 30 visar i artikeln The power of law and the sexual harassment complaints of women att en avgörande faktor i hur pass hårt ett övergrepp av sexuell eller könslig natur drabbar offret, är i vilken grad omgivningen tar det inträffade på allvar. Därför tycker jag att det är intressant att ta reda på prefekternas medvetenhet över, inställning till och kunskap om förekomsten av sexuella trakasserier på LiU. 24 Likabehandlingslagen 2001: Lundgren (2001) s.63. Se även: MacKinnon, Catharine A (1989). Towards a feminist theory of the state, s London: Harward university press. 26 Högskoleverkets rapport 2000:17R. Sexuella trakasserier mot studenter, s.35. Stockholm: Högskoleverket. 27 Många av högskolorna svarade på Högskoleverkets frågor om deras handlingsplaner mot sexuella trakasserier först efter påtryckningar. Högskoleverkets rapport 2000:17R 28 Stockholms universitet har t.ex bedrivit utbildning om sexuella trakasserier med inlånad personal från JämO. Utbildning ges även av enskilda företag, som t.ex 29 Linköpings universitets handlingsplan mot sexuella trakasserier. 30 Stambaugh, Pheobe M (1997). NWSA Journal nr2/1997, s.29, 35. The power of law and the sexual harassment complaints of women.

8 6. Teori Enligt den poststrukturalistiske filosofen Michel Foucault 31 är makten ständigt närvarande i alla processer. Han menar att själva tillvaron är uppbyggd på ständigt stridande maktpositioner, som ej måste vara medvetna om varandra. En del av denna makts natur är strävandet att sätta normen. Det lägger grunden för att genom individer i egna intressen agera neutralt. I och med detta ligger det i den hegemoniska maktens intresse att behålla status quo, och i alla underordnade positioners intressen att störta makten. 32 Man kan således inte förhålla sig neutral inför maktens påverkan (hegemonisk makt kan bäras av individer men är inte detsamma som dessa individer). Alla individer är oberoende av status agenter för mot varandra stridande maktpositioner. Även om makten är förbunden med dess bärare sker detta ofta utan att bärarna är medvetna om det, samt främst genom att bärarna lojalt hävdar att rådande norm är rättvis och neutral. Bilden av det neutrala bibehålls genom osynliggörande av de maktpositioner som ifrågasätter det hegemoniska. 33 Hanne Haavind 34 har länge bedrivit forskning runt de företeelser som hon benämnt den relativa underordningen. Den går ut på att en kvinna kan göra och vara allt, bara hon gör och är det relativt underordnad män. Haavind beskriver detta som patriarkatets sätt att i ett samhälle med det officiella idealet jämställdhet vidmakthålla ojämlikheten i osynliga mönster. Hon skriver att ojämlikhet i parförhållanden döljs genom att ojämlika strukturer görs om till individuella kärlekshandlingar. 35 Symtom på ojämlikhet i parförhållande förklaras av paret med att de just i deras fall måste agera på annorlunda sätt än en jämställdhetsdiskurs skulle föreskriva. På detta sätt kan ett förhållande tillåtas fortsätta vara i praktiken ojämlikt samtidigt som paret kan behålla självbilden av att vara ett jämställt par. 36 Haavind skriver att i och med de traditionella könsrollernas upplösning, har könets betydelse blivit något vi ständigt måste förhandla om. Allt som händer mellan kvinnor och män kan uppfattas som försök att förverkliga eller motarbeta de traditionella könsmönstrens upplösning. Männens motstånd mot jämställdhet uppstår när de märker att kvinnor inte kan bli jämställda på så sätt att de dras upp till deras nivå utan enbart genom att männen tar ett kliv tillbaka för att kvinnor och män ska dela på resurser, definitionsrättigheter och dylikt. 31 Foucault, Michel (2002). Sexualitetens historia, band 1. Diadolos. s Michel Foucault ( ) var även medicinhistoriker, idéhistoriker, sexualhistoriker, psykopatolog, kulturvetare och författare. 32 Ibid 33 Ibid s Haavind 1985 s Ibid s Haavind, Hanne (1992). Vi måste söka efter könets förändrade betydelse, s.25. Kvinnovetenskaplig tidskrift 1992/03. Se även Haavind 1985 s.18, 21

9 För att översätta detta till strukturell nivå kan man byta ut kvinnor mot de frågor som är definierade av kvinnor och män mot de frågor som är definierade av män. 37 Enligt statsvetaren Catharine MacKinnon 38 skapar könsmakten med vilken enligt henne all offentlig organisation är förbunden den sexualitet som erotiserar könmaktsordningen, och konstruerar så socialt kön genom denna naturliggörning. Enligt MacKinnon skulle inte kvinnor bli sexuellt objektifierade i ett jämställt samhälle. Hon skriver i boken Towards a feminist theory of the state, 39 att den norm som avgör hur viktigt motverkandet av sexuellt våld är (till vilket sexuella trakasserier enligt flera forskare hör 40, 41 ), är manlig. Med det menar MacKinnon inte att det nödvändigtvis är män som bestämmer handlingsplaner i nuet, men att handlingsplanen i nuet är byggd på manliga erfarenheter och manliga utgångspunkter som har byggt det vi idag gemensamt kallar normalt. 42 Hon skriver att sexualiserat våld mot kvinnor i princip inte skulle finnas i en jämställd stat. Förekomsten skulle ses som en anomali och kraftansträngningar skulle göras för att ta reda på vad som var fel om förekomst på något sätt påvisats. 43 Enligt Liisa Husu 44 är en viktig faktor för uthålligheten hos de akademikerkvinnor som utsätts för könsdiskriminering och sexuella trakasserier, att de får stöd från sin omgivning. Stambaugh 45 visar i tidigare nämnd artikel att man inte kan anta att sexuella trakasserier ej förekommer bara för att anmälningsfrekvensen är låg. I stället bör man fråga sig varför den är låg. Det är ytterst osannolikt att den låga anmälningsfrekvensen beror på att sexuella trakasserier inte existerar. Det är snarare så att sexuella trakasserier existerar men att de utsatta inte vet vart de ska vända sig, hur de ska anmäla, vem som kommer att ge dem stöd, men framförallt att de ej kan vara säkra på att inte drabbas av sociala repressalier. Hon fann även att de kvinnor som möttes av aktivt eller passivt motstånd hade svårare att överleva en situation av sexuella trakasserier. Ett av dessa motstånd var arbetsgivarens tro att sexuella trakasserier ej existerade vid arbetsplatsen Tidigare forskning om sexuella trakasserier Enligt MacKinnon 47 utsätter män kvinnor för sexuella trakasserier i syftet att kontrollera 37 Haavind 1985 s.17, MacKinnon 1989 s Ibid s Jeffner, Stina (1998). Liksom våldtäkt typ, s.36. Stockholm: Utbildningsförlaget Brevskolan. 41 Lundgren 2001 s MacKinnon 1989 s Ibid 44 Husu 2001 s Stambaugh 1997 s Ibid 47 MacKinnon, Catharine A (1979). Sexual harassment of working women, s Westford: Yale university press.

10 dem. Sexuella trakasserier är ett uttryck för den patriarkala struktur som har våldet som yttersta verktyg. Professor Eva Lundgren 48 menar att sexuella trakasserier handlar om ett av flera kontrollsystem vilka syftar till att underordna kvinnan. Lundgren beskriver sexualiserat våld samt hotet om sexualiserat våld emot kvinnor, som ett kontinuum. 49 I ena änden av detta kontinuum befinner sig kontrollerade handlingar såsom verbala kommentarer, och i andra änden grova våldshandlingar. Någonstans inne i detta kontinuum placerar Lundgren sexuella trakasserier. 50 Kvinnor utsätts i mångfalt större utsträckning än män för sexuella trakasserier. Detta i kombination med att kvinnor oftare är offer än förövare, är belagt i två decenniers forskning om sexuella trakasserier. 51 Tidigare forskning visar även att sexuella trakasserier med detta mönster förekommer i alla undersökta samhällsmiljöer. 52 De flesta svenska undersökningar som finns på området visar på en förekomst som varierar mellan 10 och 17 % hos de kvinnliga universitetsstudenterna under den period de läser sin grundutbildning. Motsvarande siffra för män i de flesta undersökningar är mellan 1 och 7 %. 53 Mellan åren 1998 och 2000 genomförde Eva Lundgrens forskarlag den största undersökningen hittills i Sverige, Slagen dam mäns våld mot kvinnor i jämställda, i samarbete med SCB. Resultatet av den visade att 56 % av alla kvinnor blivit sexuellt trakasserade någon gång, 16 % under det senaste året. Den mest utsatta gruppen var högskolestuderande kvinnor utan examen. Sjuttio procent av dessa har utsatts någon gång, 26 % under det senaste året. 54 I undersökningen framgår även att de yngre åldersgrupperna kvinnor totalt i livet oftare utsatts för sexuella trakasserier än kvinnorna från de äldre åldersgrupperna. En möjlig förklaring är att trakasserierna kan ha ökat i omfattning Empiri 7.1 Definitioner Prefekternas definitioner av sexuella trakasserier En grundläggande fråga i denna undersökning är hur prefekter definierar sexuella 48 Lundgren 2001 s Ibid s Lundgren 2001 s Paludi, Michele och Paludi, Carmen A jr.(2003) Academic and workplace sexual harassment, s Westport: Praeger Publishers 52 Hearn, Jeff och Parkin, Wendy (2001). Gender, sexuality and violence in organisations, s.47, London: Sage 53 Högskoleverkets rapport 2000:17R. s.35. Se även Cox 2001 s Lundgren 2001 s Ibid s.68

11 trakasserier. Som svar på en direkt fråga är alla intervjuade prefekter i enighet med Jämställdhetslagen och Lagen om lika behandling, överens om att definitionen på vad som ska anses vara sexuella trakasserier måste utgå från den som känner sig utsatt. De sex intervjuade prefekterna säger att sexuella trakasserier är händelser som en utsatt upplever som ovälkomna, där denna har tolkningsföreträde. Endast två av de sex prefekterna nämner något om hur förövaren kan veta att handlingen upplevs som ett trakasseri. Ifrån denna utgångspunkt skiljer de sig sedan åt på några punkter. Detta är de respektive prefekternas egna definitioner: Det är ju när någon person känner sin integritet hotad, ifrågasatt, tafsad på citat 1 Det är ju alla ovälkomna övergrepp som sker inom nått sammanhang som kan uppfattas som sexuella. [ ] Det (kan) vara med en blick, det kan vara nått man säger, ett visst beteende, och värre om man verkligen rör vid personen citat 2 Det är alltså den utsatta som har tolkningsföreträdet om vad sexuella trakasserier är [ ] Beroendesituationen, om man som doktorand skulle uppleva att handledaren har några slags sexuella krav på en. citat 3 Otillbörligt tal, eller otillbörligt uttryck av kroppsliga åtbörder. Det kan vara allt möjligt som uppfattas som sexuellt kränkande, som otillbörligt, oönskat. citat 4 Ovälkomna handlingar, yttranden med sexuella anspelningar, sexuell innebörd, som då uppfattas av personen som utsätts för dem som ett sexuellt trakasseri citat 5 Alla ovälkomna kommentarer som har någonting med sexualitet att göra, begäran av tjänster, de kan räknas som sexuella trakasserier citat Integritet En gemensam faktor i svaren hos samtliga prefekter är åsikten att sexuella trakasserier är ett oacceptabelt övergrepp mot någon annans integritet som inte får tolereras. Detta uttrycker prefekterna på olika sätt. Dessa trakasserier kan vara i form av tal, visslingar eller fysisk beröring. En av prefekterna tar dessutom upp så kallade härskartekniker 56 som en form av sexuella trakasserier även om hen är osäker på om det ryms inom definitionen av sexuella trakasserier. En av prefekterna utvecklar vad hen menar med ovälkommet beteende när hen säger att det finns en allmän kod för rimligt uppförande som säger att man inte fysiskt tar på en person som inte inbjudit till det. Vidare säger hen att om man inte vet att en handling kommer tas emot som välkommen bör man utifrån denna kod förstå att handlingen är ovälkommen. Så länge man inte vet att det är välkommet så måste man utgå från att det är ovälkommet, för det tillhör inte den (europeiska) kulturen att man rör vid människor. citat 7 56 Den norska forskaren Berit Ås fann att främst kvinnor blev diskriminerade genom olika sociala tekniker som männen använder t.ex när en kvinna får ordet. Hon satte namn på dem och använde dem sedan mot männen på arbetsplatsen för att se deras verkningskraft: Osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning och påförande av skuld och skam. Se även Cox 2001.

12 Alla prefekter knyter sexuella trakasserier till arbetsmiljö. En prefekt säger sig av denna anledning ha nolltolerans på sin institution, där det inte finns någon gråskala för mer eller mindre acceptabla sexuella trakasserier. En annan prefekt berättar att hen fått större delen av sina kunskaper om sexuella trakasserier från fackets utbildningar. En prefekt jämför motverkandet av sexuella trakasserier med arbetsuppgiften att se till att folk inte ramlar i trapporna i byggnaden. Gemensamt för svaren är att frihet från sexuella trakasserier anses vara en av grundstenarna för att kunna bedriva meningsfull verksamhet. Svaren visar att prefekterna lägger olika stor vikt vid konkret engagemang i frågan, beroende på hur vanligt förekommande prefekten i fråga tror att sexuella trakasserier är vid den egna institutionen Förekomst av sexuella trakasserier De sex intervjuade prefekternas olika uppfattningar om huruvida sexuella trakasserier förekommer eller ej, går att dela upp i två kategorier. Dels förekomst generellt på universitetet, och dels förekomst vid den egna institutionen. Innan jag genomförde intervjuerna korresponderade jag med flera av prefekterna. Två av dem ifrågasatte användbarheten av en eventuell intervju eftersom det enligt dessa inte förekommer några sexuella trakasserier vid deras respektive institutioner. En av dessa prefekter visar genom sina intervjusvar att hen har ett pågående informellt fall vid sin institution som inte utreds. (!) Förekomst generellt Samtliga prefekter tror att sexuella trakasserier är vanligt eller ganska vanligt förekommande i samhället. Prefekterna tror att det generellt sett är kvinnor som blir utsatta för sexuella trakasserier av män, men att även det omvända förekommer. Endast en prefekt nämner förekomsten av sexuella trakasserier mellan samkönade som en realitet, något som deras personalundersökning visade. Hen säger att denna aspekt inte får glömmas bort. Övriga prefekter utgick konsekvent från ett heteronormativt perspektiv i sin beskrivning av sexuella trakasserier Förekomst vid den egna institutionen Flera prefekter svarar att de inte haft några anmälningar om sexuella trakasserier, när jag 57 Se nedan.

13 frågar om sexuella trakasserier förekommer vid institutionen. Tre prefekter hänvisar till generell statistik som indikator på graden av förekomst. Två av prefekterna säger att sexuella trakasserier är något som förekommer överallt i samhället. Därför är det enligt dem också sannolikt att det förekommer även vid den egna institutionen. Den ena av dem säger sig dock inte veta, på grund av att det inte gjorts någon undersökning vid hens institution. Tre av prefekterna tror att sexuella trakasserier är mindre eller mycket mindre förekommande vid den egna institutionen än generellt, om alls. Endast en prefekt är övertygad om att sexuella trakasserier är vanligt förekommande både på universitetet i stort och på den egna institutionen. Med eftertryck säger hen att resultatet av den genomförda undersökning hos den egna personalen tog dem med stor överraskning där institutionen chockades av den höga frekvensen. Prefekten som i kapitel jämförde motverkandet av sexuella trakasserier med motverkandet av att folk ramlar i byggnadens trappor 58 säger att sannolikheten för att ramla i trappan är mycket högre än risken för att utsättas för sexuella trakasserier. där är så många fler som springer i trappan och risken är större att nånting händer citat 8 Enligt prefekterna har det under den tid som de suttit på sina prefektposter förekommit sammanlagt två fall av sexuella trakasserier som lett till formella utredningar. I båda fallen var förövarna personal vid prefekternas respektive institutioner. Vid de två institutioner som gjort personalundersökningar visar undersökningarna på förekomst av sexuella trakasserier vid de respektive institutionerna, men eftersom undersökningarna var anonyma kan resultaten inte leda till en formell utredning av specifika fall. Informella fall är enligt prefekterna sällsynta Generella orsaker till sexuella trakasserier Det är ett rimligt antagande att en medvetenhet om varför sexuella trakasserier förekommer, är en grundförutsättning för att kunna motverka dem. En följdfråga till definitionen av sexuella trakasserier är därför frågan om varför sexuella trakasserier existerar och vilka som mest sannolikt drabbas Orsak traditionella könsmönster Fyra av prefekterna pekar på traditionella könsroller och könsmönster som en av förklaringarna till varför kvinnor utsätts för sexuella trakasserier oftare än män. En av dessa 58 Se även kapitel samt 7.3

14 säger att sexuella trakasserier oftare förekommer i mansdominerade miljöer, där kvinnor utsätts för sexuella trakasserier. Hen tror också att en orsak till att kvinnor utsätts oftare än män är att kvinnor och män inte upplever samma saker som sexuella trakasserier. Hen säger att om en kvinna till exempel klappade en man på baken så skulle mannen förmodligen inte uppleva det som ett sexuellt trakasseri, medan kvinnan själv skulle bli väldigt upprörd om en man klappade henne på baken. Hen tror att det finns ett rädsloinslag som gör att en stor stark karl inte blir rädd för något som hen uppfattar som en sexuell invit från en kvinna, medan kvinnan har mycket större anledning att vara rädd för mannen. Två prefekter tror dessutom att orsaken till att statistiken visar så låg frekvens av sexuella trakasserier mot män i samhället är att det förekommer en ganska stor underrapportering om denna typ av sexuella trakasserier Orsak makt Till skillnad från de övriga fyra, förklarar två av prefekterna förekomsten av sexuella trakasserier i termer av makt. I de flesta fall är där det finns en maktrelation, maktposition och [ ] om en person hamnar i underläge, då vågar den inte tolka att det här är ett trakasseri [ ] eftersom den sitter på en svag position. citat 9 [ ] det finns makt mellan lärare och studenter, sen finns det ju också inom institutionen också, olika maktfördelningar, personer som är mer inflytelserika eller inte, [ ] då finns det [ ] risk att sexuella trakasserier förekommer mer än om makten är jämnfördelad. citat 10 De två prefekterna beskriver emellertid denna makt på två olika sätt. Den ene hänvisar till samhällsstrukturen där hen beskriver makten som hierarkisk. Makten kommer enligt hen från strukturella positioneringar i samhället där vissa grupper på grund av strukturer har sämre utgångslägen beträffande inflytande och makt. I den struktur som vi har i samhället är det fortfarande kvinnor som drabbas oftast, och samtidigt då på grund av den här strukturen, är det fortfarande så att det är män som oftare är chefer och sitter på (makt) positioner, och att det är kvinnor som hamnar på lägre nivå [ ] då vi talar om maktunderläge så är det kvinnor, invandrare, homosexuella, alla de där grupperna är väldigt känsliga. citat 11 Den andre prefekten förklarar det maktförhållande som hen menar ligger till grund för sexuella trakasserier mot kvinnor med hänvisning till biologi snarare än med sociala termer. Utgångspunkten där är ju [ ] de kroppsliga krafter som män har, att män är överlägsna gällande det, och då utnyttjar då de den makt som de har genom att de är starkare vanligtvis än kvinnor, rent kroppsligt. citat 12

15 7.2.4 Orsaker till förekomst vid den egna institutionen Fyra av prefekterna menar att risken för sexuella trakasserier ökar i takt med mansdominansen även vid den egna institutionen, något som också statistiken bekräftar. 59 Två av prefekterna har andra förklaringar. På frågan om varför sexuella trakasserier inte är vanligt förekommande vid hens institution, svarar den ene av dem: [ ] jag tror att bland personalen här, så tror jag inte att vi riktigt är något representativt genomsnitt av arbetskraften i Sverige, och jag tror att bland den personal vi utgör så är, med den typ av utbildning man har, och inriktning på arbetet, så är det nog mindre förekommande än ute i resten av samhället om man ser ett tvärsnitt. Men där får man tänka också på att könsfördelningen i arbetskraften här är väldigt skev, det är väldigt få kvinnor och väldigt många män. Så antalet som kan uppleva sig trakasserade är inte så stort. När det gäller studenterna, studentpopulationen och så, är också det här antalet kvinnor betydligt större än antalet män vilket också gör det att frekvensen av upplevda trakasserier eller verkliga trakasserier hur man än räknar, borde rimligtvis vara lite lägre än samhället i övrigt där det är 50/50. [ ] Om man också tänker på vad det är för typ av studenter här så är det ju inte en sån kultur, i synnerhet i mitt ämne [ämnesnamn], ämnesområdet [ämnesnamn], där en hel del av dem som tänker sig att arbeta med, [yrkesområde], är inte precis den sorten sexuellt utagerande killar. citat 13 Man kan tolka denna prefekt som att hen menar att personalen vid hens institution är delvis immuniserad mot sexuella trakasserier, med hänvisning till utbildning och den typ av arbete som personalen har och ägnar sig åt. Den andre prefekten tror i de fall det förekommer att mansdominansen minskar risken för sexuella trakasserier, eftersom denna dominans tvingat institutionen till ökad medvetenhet om de här frågorna Motsägelser i svaren Det förekommer motsägelser i svaren hos prefekterna. Ett generellt drag är att de oftast uppstår i de svar där prefekten förklarar varför sexuella trakasserier är mindre vanligt förekommande vid den egna institutionen än generellt. En av prefekterna säger i kapitel att det som ökar risken för sexuella trakasserier är obalans i könssammansättningen där männen är i majoritet. I kapitel säger samma prefekt att hen tror att hens institution har lägre frekvens sexuella trakasserier på grund av mansdominansen, vilket innebär raka motsatsen till det tidigare svaret. I vilka grupper eller sammanhang tror du att sexuella trakasserier är vanligast förekommande? Det är troligen i grupper där det är väldig obalans i könssammansättningen, alltså mycket män och få kvinnor, eftersom det väl normalt sett är kvinnor som blir sexuellt trakasserade. citat 14 Tror du att sexuella trakasserier är mindre förekommande vid den här institutionen än generellt? 59 Hearn och Parkin 2001 s.54, 56. Se även Cox 2001 s.44-46

16 Ja, kanske mindre. Därför att jag tror att vi är rätt så medvetna om att vi har den här situationen med stor övervikt av män bland lärarna. Om vi ser på hela institutionen alltså, så är det en stor övervikt av män. citat 15 En av prefekternas svar verkar förklara orsakerna till låg frekvens av sexuella trakasserier olika när hen talar om studenterna respektive när hen talar om personalen. Denne prefekt svarar även att sexuella trakasserier kan förekomma i alla grupper av umgänge. I ett annat svar ger samma prefekt två anledningar till varför sexuella trakasserier inte förekommer inom den egna institutionen, med hänvisning till sociala grupptillhörigheter. Som tidigare nämnts definierar samtliga prefekter sexuella trakasserier utifrån offrets upplevelse av att vara sexuellt trakasserad. En av prefekterna säger dock senare i intervjun: [ ] frekvensen av upplevda trakasserier eller verkliga trakasserier hur man än räknar, borde rimligtvis vara lite lägre än samhället i övrigt. citat 16 Detta kan tolkas som att prefekten skiljer på upplevda och verkliga trakasserier. En annan av prefekterna 60 säger att orsaken till underrapporteringen av sexuella trakasserier mot män beror på att män inte tenderar uppfatta sexuella trakasserier som sexuella trakasserier, men att om män skulle uppfatta det de utsatts för som sexuella trakasserier så skulle vi få en större andel män som också hade upplevt sexuella trakasserier. Detta innebär en logikinkonsekvens. Prefekten har tillsammans med övriga prefekter definierat sexuella trakasserier som offrets upplevelse av att vara trakasserad. Därmed blir det svårt att hävda att män är utsatta för trakasserier som de inte vet om att de är utsatta för. Det kan även tolkas som att något kan vara sexuella trakasserier utan att det av offret upplevs som det. 7.3 Att motverka sexuella trakasserier Som tidigare nämnts anser samtliga prefekter att motverkandet av sexuella trakasserier är en viktig uppgift för dem i deras yrkesroll. En av prefekterna har gått utbildningar om sexuella trakasserier som anordnats av facket. Fem av de sex prefekterna säger sig ha fått en föreläsning under prefektutbildningen som hanterade jämställdhetsfrågor. Bland dessa frågor hanterades bland annat frågor kring motverkandet av sexuella trakasserier. Två av dessa prefekter kan inte minnas något från denna föreläsning, men en av dem har i gengäld gått en mer omfattande utbildning om sexuella trakasserier i den egna institutionens regi. En av prefekterna understryker vikten av att ta del av fortlöpande information: Man är (som prefekt) skyldig att ta del av det regelverk som gäller via bestämmelser som kommer, och så vitt jag minns så kom det för ungefär ett år sedan ett program kring hur det här skulle handläggas om den här typen av ärenden dyker upp. citat Se kapitel

17 7.3.1 Åtgärder för att motverka sexuella trakasserier Prefekterna ger skilda svar på frågan om vad de som prefekter kan göra för att motverka sexuella trakasserier. Det går dock att se två generella drag gällande prefekternas svar om vad de som prefekter kan göra för att motverka sexuella trakasserier. Ett av dragen är att prefekterna utom undantagsvis enbart adresserar frågan som om den vore en personalfråga. Prefekterna talar om att det är viktigt att involvera personalen medan studenterna bara nämns i förbifarten någon enstaka gång, med undantag för svaren från en av prefekterna. Två av prefekterna nämner att de nästan inte har någon kontakt med grundkursstudenterna. De två prefekter vars institutioner genomfört personalundersökningar beträffande förekomst av sexuella trakasserier, nämner undersökningen som en viktig del i motverkandet av sexuella trakasserier. De övriga fyra prefekterna svarar att de inte genomfört några undersökningar, och nämner heller inte detta som en möjlig åtgärd för att motverka sexuella trakasserier. Två av prefekterna säger att möjligheten för dem att i yrkesrollen göra något mot sexuella trakasserier huvudsakligen uppstår när de får ett formellt ärende. Ja alltså möjligheter har jag ju på det sättet att när ärenden kommer till mig så kan jag agera. citat 18 Skulle rykten komma upp eller skulle ett ärende komma upp, då gäller det att vara tydlig [ ] inte bara om det är bland de anställda inom anställdakategorin, utan också att det här är någonting som studenter får veta. citat 19 En av prefekterna tycker att personalen från hens institutions sida signalerat tillgänglighet genom att vara öppna som personer. Jag tycker nog egentligen att vi som situationen nu är [ ] gör vad vi borde göra. Det vet man ju inte, men jag föreställer mig att vi signalerar på nått sätt till studenterna att är det så att ni har problem, så går det att prata med oss. [ ] (Vi) är rätt så öppna på nått sätt [ ] man förstår att man kan prata med oss citat 20 En av prefekterna tycker att det skulle kunna vara önskvärt att implementera motverkandet av sexuella trakasserier i själva undervisningen. Denne prefekt berättar om hur de i jämställdhetsplanen konkret brutit ner vad som ska göras beträffande motverkande av sexuella trakasserier vid institutionen, men säger att det är svårt med tidigare nämnda implementering med tanke på den typ av kurser som ges vid institutionen. En annan prefekt försöker använda exempel i undervisningen som appellerar till båda könen. En prefekt tycker att hens roll främst är att informera personalen om regelverket, men även att föregå med gott exempel gällande attityder till sexism. Min roll är att medvetandegöra min personal om det regelverk som finns, och det är [ ] den juridiska delen. [ ] Den andra delen är en attitydfråga. [ ] Om jag

18 exempelvis hör eller bevittnar [ ] i personalrummet att man har berättat historier (sexististiska) [ ] reser jag mig upp från bordet och går. Det tycker jag är en klar markering. citat 21 En prefekt tycker att det viktigaste man kan göra är att förmedla kunskap om dels vad sexuella trakasserier är för något, dels om hur den underlydande personalen kan förebygga sexuella trakasserier, och dels att skapa en infrastruktur som möjliggör för utsatta att få hjälp. Tillgång till kontaktpersoner av båda kön är för den utsatte viktigt, men även tydliga informationskanaler till såväl personal som studenter om hur man kan få hjälp. Dessa förslag har de även genomfört i samråd med inhyrd jämställdhetskonsult. Två av prefekterna har inte gjort något för att motverka sexuella trakasserier vid egen institution, bortsett från att vara delaktiga i upprättandet av en jämställdhetsplan Prioriteringsnivå för motverkandet av sexuella trakasserier Samtliga prefekter svarar att motverkandet av sexuella trakasserier är en viktig fråga i rollen som prefekt, eftersom det handlar om grundläggande trygghet i arbets och studiemiljön. Ingen av prefekterna upplever något behov av ökade ekonomiska resurser för att kunna motverka sexuella trakasserier. Svaren visar skillnader i grader av hur högt prefekterna prioriterar motverkandet av sexuella trakasserier. En av de två prefekter som genomfört en undersökning om förekomsten av sexuella trakasserier säger att frågan om att motverka sexuella trakasserier går före allt annat. På en skala från ett till tio hamnar denna fråga utanför skalan och är en egen kategori. Om hen hör ett avlägset rykte om att sexuella trakasserier förekommer någonstans på hens institution, säger prefekten att hen släpper alla andra uppgifter för att först ta itu med detta problem. Orsaken till att frågan är så viktig beskriver hen såhär: Sexuella trakasserier kan inte vänta du, jag har inte tid just nu, vi kan ta hand om det sen. Om vi inte kan motverka, och inte agerar snabbt, då är det för mig som våldtäkt, du kan inte ta bort den och gå tillbaks. Så att, händer det så har det hänt, och då vet man inte hur djupt det går för personen. Hur många år tar det innan personen kommer tillbaks? Även om det kan vara väldigt enkla saker, det kan vara väldigt liten sak från vårt perspektiv, att det här var ju ingenting. Men man vet inte hur mycket personen har blivit kränkt. citat 22 För att genomföra projektet med en inhyrd jämställdhetskonsult sökte de medel där de fick ersättning för halva kostnaden av projektet. Den andra halvan fick institutionen själv stå för. En av prefekterna säger att motverkandet av sexuella trakasserier är en oerhört viktig fråga för hen. Hen säger också att frihet från sexuella trakasserier är en grundförutsättning för att man ska kunna bedriva meningsfull verksamhet vid hens institution.

19 Vi måste ha en grund där anställda på institutionen och studenter vid institutionen faktiskt ska kunna arbeta och bedriva sina studier utan att känna sin integritet hotad citat 23 Prefekten säger också att en delorsak till att studenter inte anmäler när de utsatts för sexuella trakasserier, är att de inte vet vart de ska vända sig. Hen säger sig inte veta om hens nolltoleransvision nått ut till studenterna. Flera av prefekterna som säger att de inte har några undersökningar om huruvida studenterna vid institutionen upplever sig sexuellt trakasserade, skattar motverkandet av sexuella trakasserier mycket högt. En av dem säger även att frågan är principiellt viktig men eftersom de inte upplever att de har något problem med sexuella trakasserier, gör de ändå vad de bör. En prefekt jämför som nämnt tidigare 61 motverkandet av sexuella trakasserier med motverkandet av att folk ramlar i trappan. Att motverka sexuella trakasserier handlar om att motverka trauma hos människor, men sexuella trakasserier är en ovanlig företeelse och därför viktig när det är påkallat. Jag har ju många andra frågor (som ej handlar om sexuella trakasserier) som är över mig vecka ut och vecka in, liksom dagliga duschar av oförutsedda händelser att ta tag i och som naturligtvis måste prioriteras. Så att det är ju jättesvårt att sätta det på en betygskala. Det hör till de uppgifter som måste finnas, eller det ansvarsområde som man måste vara medveten om [ ] Det är en viktig fråga, så därför får den inte glömmas bort. citat Analys och diskussion 8.1 Generella mönster Det generella mönster jag har funnit i min empiri är att prefekterna som svar på direkta frågor visar god definitionsmässig kunskap om vad sexuella trakasserier är. I övriga svar nämner två prefekter odefinierade skillnader mellan verkliga och upplevda sexuella trakasserier. De visar också att de tror på en stor eller ganska stor förekomst generellt i samhället, i enlighet med befintlig statistik. Förekomst av sexuella trakasserier är som sådan oacceptabel och förekomst skulle förhindra universitetets kärnverksamhet. De visar att de tror att kvinnor oftare utsätts för sexuella trakasserier än män. De flesta av prefekterna visar att de förstår att individer som utsätts för sexuella trakasserier kan undvika att göra en anmälan på grund av en känsla av osäkerhet över vad en sådan kan leda till. Att endast en av prefekterna och med tveksamhet i svaret definierar trakasserier på grund av 61 Se kapitel 7.2.2

20 könstillhörighet som ett sexuellt trakasseri, kan bero på den dåliga översättning från engelskan som termen sexuella trakasserier utgör 62 Det finns motsägelser i prefekternas svar. Flera prefekter har ett sätt att se på orsaken till förekomst i samhället generellt, och ett annat sätt att se på förekomsten vid deras specifika institution. Beroende på vilken prefekt som svarar är orsakerna till generell förekomst av sexuella trakasserier: könsmönster, offrets upplevelse av rädsla när det utsatts, mäns större muskelstyrka, missförstånd, kvantitativ mansdominans, hierarkiska maktstrukturer och könsmaktsstrukturer. Orsakerna till varför sexuella trakasserier inte förekommer vid den egna institutionen är: kvinnodominans, mansdominans, jämn könsfördelning, utbildningsnivå, inriktning på utbildningen, inriktning på arbetet samt social grupptillhörighet. Åtgärder för att motverka sexuella trakasserier kan vara att: följa regelverket, upprätta jämställdhetsplan, vänta på formella fall och då utreda, föregå med gott exempel, göra personalundersökningar, implementera i undervisningen, bygga upp infrastruktur med handläggare, informera, söka externa medel samt anlita extern jämställdhetskonsult. Att studentperspektivet var nästan helt frånvarande kan eventuellt bero på att prefekterna främst ser sig som personalchefer med ganska lite kontakt med studenterna. I institutionernas jämställdhetsplaner finns som jämställdhetslagen föreskriver, dokumenterade eller planerade åtgärder för att motverka sexuella trakasserier. Dessa är dock inte utgångspunkten för min analys. Min analys kan bara utgå från vad prefekterna har svarat. Alla prefekter säger att de skulle agera om de fick kännedom om förekomst av sexuella trakasserier. Ingen av prefekterna har dock undersökt om sexuella trakasserier förekommer bland studenterna vid den egna institutionen, och endast två prefekter har undersökt förekomsten bland den egna personalen. Två av dem var så säkra på sin sak att de till och med ifrågasatte poängen med min intervju. Bara en prefekt tror att sexuella trakasserier är vanligt förekommande vid den egna institutionen. Som förklaring till diskrepansen mellan detta samt deras åsikt om en ganska stor förekomst i samhället generellt, ger de motsägelsefulla och fantasifulla svar. 62 Se kapitel 4

21 8.2 Möjliga förklaringsmodeller i analysen av resultatet Det kan finnas många orsaker till att prefekterna inte gör mer än de gör för att motverka sexuella trakasserier. En möjlig förklaring skulle kunna vara att de inte tycker att det är deras ansvar. En annan orsak skulle kunna vara att de litar på att regelsystemet effektivt skyddar mot sexuella trakasserier, och att det viktigaste de kan göra är att förhålla sig till detta regelverk. Vissa svar hos prefekterna hänvisar till regelverket på ett sånt sätt att det skulle kunna ge stöd för en sådan tolkning. En tredje förklaring skulle kunna vara en klassiskt naiv syn på det egna närområdets godhet, förmodligen en djupt mänsklig egenskap som genom kognitiv dissonans 63 är kopplad till behovet av att identifiera sig med sin närmiljö. 64 Prefekterna brister i sina kunskaper om varför sexuella trakasserier generellt förekommer. Det kan förklara varför de inte prioriterar frågan högre. Enlig de samlade intervjusvaren kan sexuella trakasserier bero på allt och inget. Jämställdhetslagens och JämO:s beskrivning 65 om sexuella trakasserier som uttryck för könsmakt i ett strukturellt ojämställt samhälle är frånvarande i de flesta av prefekternas svar. Ytterligare en förklaring är om prefekterna är delaktiga i samma genusstruktur som inkluderar fenomenet sexuella trakasserier. Även om alla dessa och förmodligen även fler förklaringsmodeller skulle kunna appliceras här, kommer jag att i huvudsak koncentrera min analys på den sista maktfokuserade förklaringsmodellen. 8.3 Status quo Min analys visar inte någonting om huruvida prefekterna försvarar sin egen makt eller inte, ej heller att prefekterna på något sätt medvetet är intresserade av makt. Makten är opersonlig och är enligt Foucault 66 det som gör att status quo bibehålls. Status quo är enligt MacKinnon 67 i vår samhällsstruktur manlig och utgår från manliga erfarenheter. Detta är samma sak som att den inte utgår från de kvinnliga. Prefekterna säger sig vara medvetna om hög generell förekomst av sexuella trakasserier och säger att det inte går att bedriva studier om man är utsatt för sådant. När de trots detta säger att de tror att det oftast är kvinnor som utsätts men samtidigt inte tar initiativ till att göra en undersökning om lokal förekomst, ger det implicita indikationer på att en fråga som främst rör kvinnor inte prioriteras. 63 Företeelsen utvecklas och förklaras i kapitel Passer, M. W. och Smith, R. E. (2001). Psychology frontiers and applications, s New York: McGraw Hill. 65 JämO:s handbok om sexuella trakasserier, s (1999) 66 Foucault 2002 s.103, MacKinnon 1989 s

Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Värdegrund Policy Värdegrund - Policy 02 1(6)

Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Värdegrund Policy Värdegrund - Policy 02 1(6) Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Värdegrund Policy Värdegrund - Policy 02 1(6) Dokumentansvarig (namn och funktion) Fastställd av (namn och funktion) Fastställd datum Reviderad datum Anders

Läs mer

att osynliggöra personer på grund av könstillhörighet på så sätt att deras handlingar och

att osynliggöra personer på grund av könstillhörighet på så sätt att deras handlingar och LITTERATURVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN UPPSALA UNIVERSITET Handlingsplan mot sexuella trakasserier och kränkning på grund av kön Fastställd av institutionsstyrelsen 2011-02-02 Litteraturvetenskapliga institutionen

Läs mer

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-13 5 INLEDNING Enligt Jämställdhetslagen och Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 1993:17 ska arbetsgivaren

Läs mer

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Diskriminering, trakasserier och kränkningar 1. Bakgrund Vid UFL tolereras inte någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkningar.

Läs mer

Sexuella trakasserier Handlingsplan 2006

Sexuella trakasserier Handlingsplan 2006 Sexuella trakasserier Handlingsplan 2006 Borlänge Kommun Godkänd av Personalutskottet 2006-03-21 Att bli utsatt för sexuella trakasserier... 1 - Trakasserier grundade på kön... 1 - Trakasserier av sexuell

Läs mer

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Styrdokument Trakasserier och kränkande särbehandling Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2012-08-21 Dnr HIG 2012/1028 1 Trakasserier och kränkande

Läs mer

POLICY OCH HANDLINGSPLAN MOT TRAKASSERIER. HSB Skåne

POLICY OCH HANDLINGSPLAN MOT TRAKASSERIER. HSB Skåne POLICY OCH HANDLINGSPLAN MOT TRAKASSERIER HSB Skåne 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Mål 3 2 Policy 3 3 Definition och exempel 3 4 Om du utsätts 5 5 Om du får kännedom 6 6 Handlingsplan för arbetsgivaren 6 7

Läs mer

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan för Perstorps kommun Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet

Läs mer

Ärendehantering vid kränkning och diskriminering

Ärendehantering vid kränkning och diskriminering HSPA 49-2014/82 1 (av 6) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Giltighetstid: Dokumentansvarig: Diarienummer: Version: Revisionsdatum: Handledning för process 2014-05-01

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-22 27 HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER INLEDNING Ånge kommun har som arbetsgivare ansvar för arbetsmiljön. Kränkande särbehandling

Läs mer

Till dig som är spelare!

Till dig som är spelare! Till dig som är spelare! Sexuella övergrepp är namnet på många handlingar där någon eller några går över gränsen och kränker en annan person på ett sexuellt sätt. yngre personer, även om hon/han själv

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Innehållsförteckning. Anvisningar 5. Arbetsförhållanden 6. Föräldraskap 7. Trakasserier 9. Rekrytering 10. Jämställdhetsanalys av löner 12

Innehållsförteckning. Anvisningar 5. Arbetsförhållanden 6. Föräldraskap 7. Trakasserier 9. Rekrytering 10. Jämställdhetsanalys av löner 12 Grundbok Enkätmall JämO Grundbok Enkätmall Innehållsförteckning Anvisningar 5 Arbetsförhållanden 6 Föräldraskap 7 Trakasserier 9 Rekrytering 10 Jämställdhetsanalys av löner 12 JämO reviderad november

Läs mer

Jämställdhetsplan. för anställda 2008-2009. Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08

Jämställdhetsplan. för anställda 2008-2009. Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08 Jämställdhetsplan för anställda 2008-2009 Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08 1(4) 2008-12-22 JÄMSTÄLLDHETSPLAN för anställda 2008-2009 INLEDNING Högskolan i Gävle ser jämställdhet

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Den här broschyren vänder sig till dig som är ansvarig för att utreda ett ärende och till alla som är medarbetare, prövande till utbildning

Läs mer

FRCK Diskrimineringspolicy

FRCK Diskrimineringspolicy FRCK Diskrimineringspolicy Innehåll Inledning... 2 Styrning för diskrimineringspolicyn... 2 Jämställdhetsarbete... 2 :... 2... 2... 2 Mångfaldsarbete... 2... 2 Kompetensutveckling... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Framtagna av Samverkansrådet 2012 Formgivning och tryck: FMLOG APSA Grafisk produktion, Stockholm Foto: FBB Försvarets mediaportal Försvarsmaktens

Läs mer

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128 MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015 Dnr 2012:128 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen 2 Förord Kommunens mångfalds- och jämställdhetsplan 2012 2015 beskriver inriktningen

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten Tjänsteskrivelse 2005-02-16 Dnr 05KS/0139 Handläggare: Jonas Rydberg Tel: 08/570 383 38 Kommunstyrelsen Jämställdhetspolicy respektive jämställdhetsplan 2005 vid Värmdö

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Lagar 2 Vad innebär trakasserier, sexuella trakasserier,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Riksgälden. Presentation. Medarbetarundersökning 2014 TNS

Riksgälden. Presentation. Medarbetarundersökning 2014 TNS Riksgälden Presentation Medarbetarundersökning 2014 TNS Syfte med medarbetarundersökningen Undersökningen är ett viktigt verktyg för att vi ska kunna utveckla och förbättra vår organisation, vårt sätt

Läs mer

Sammanställning av enkäten Studiemiljö och kön Fysikum 2013

Sammanställning av enkäten Studiemiljö och kön Fysikum 2013 Sammanställning av enkäten Studiemiljö och kön Fysikum 2013 Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Genomförande.................................. 2 1.2 Svarsfrekvens och bortfall........................... 2 1.3 Om

Läs mer

Studiemiljö och kön. Kartläggning av bemötande på grund av kön bland studenter på Fysikum, Stockholms universitet.

Studiemiljö och kön. Kartläggning av bemötande på grund av kön bland studenter på Fysikum, Stockholms universitet. Studiemiljö och kön Kartläggning av bemötande på grund av kön bland studenter på Fysikum, Stockholms universitet 1 Min ålder 2 Kön 1

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

Jämställdhetsplan 2011 2013

Jämställdhetsplan 2011 2013 Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Beslutad av kommunfullmäktige den 26 april 2010, 39. Inledning Mäns våld mot kvinnor har erkänts som ett grundläggande brott mot mänskliga

Läs mer

Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009

Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009 Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009 Laura Andreea Bolos I denna rapport har jag försökt ge en sammanfattning av de två dagar som jag har spenderat i Stockholm på Ungdomsstyrelsens Rikskonferens.

Läs mer

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21 Pipersgatan 33 112 28 Stockholm 08-17 82 00 info@mfj.se www.mfj.se Org nr 802407-2160 Plusgiro 590517-9 Idéplattform Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat

Läs mer

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling Läsåret 2014/2015 TRANÅS KOMMUN Hösten 2014 Författare: Soili Nilsson, Marianne Persson, Julia Valaszkai Lärcentrum Västra Vux Innehållsförteckning

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015 Plan mot kränkande behandling Strands förskolor 2014-2015 Innehållsförteckning Till dig som vuxen 3 Syfte med planen mot kränkande behandling 3 Definition på kränkande behandling enligt skollagen 3 Strands

Läs mer

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan...

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... Likabehandlingsplan Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... 3 DEFINITION AV BEGREPP... 4 FRÄMJANDE INSATSER... 5 KARTLÄGGNING...

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Facebook-grupp organiserar hatattacker mot feminister

Facebook-grupp organiserar hatattacker mot feminister Facebook-grupp organiserar hatattacker mot feminister Nyheter Nu kan Nyheter24 berätta om en ny sluten Facebook-grupp som skriver rasistiska och sexistiska inlägg, sprider hat, hänger ut feminister och

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Handlingsplan sexuella trakasserier och kränkande särbehandling

Handlingsplan sexuella trakasserier och kränkande särbehandling Handlingsplan sexuella trakasserier och kränkande särbehandling Antagen xxx Framtagen av Vendela Muhrén, Linda Häggström och Ann-Louise Nyberg. Kommunledningsförvaltningen Handlingsplanen ska ses som ett

Läs mer

Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar

Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar - en enkätundersökning bland kvinnor på mödravårdcentralen i Åtvidaberg om hälsa och kränkningar Camilla Forsberg Åtvidabergs

Läs mer

Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier

Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier Anmälningsblankett Sida 1 (9) Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad,

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Kf 2012-09-27, 116 Blad 1(9) PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Inledning Samhället präglas allt mer av mångfald, med människor från exempelvis olika

Läs mer

0/ #*/&.$&/#$.0/ 1 %234 5.672 5 %28 5 /! 9 /!! 9 %28 7 9 0! 72:

0/ #*/&.$&/#$.0/ 1 %234 5.672 5 %28 5 /! 9 /!! 9 %28 7 9 0! 72: INNEHÅLL! "#$%%&'(()#*'+,('-&.$&/#$.0/ 1 0/ #*/&.$&/#$.0/ 1 %234 5.672 5 %28 5 %28 5 /! 9 /!! 9 %28 7 9 '88: 0! 72: 2 Trakasserier och diskriminering förbjuds i lagarna om förbud mot diskriminering i arbetslivet

Läs mer

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 1 Vintergatans likabehandlingsplan Bakgrund Förskolan har skyldighet att varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplan enligt 3

Läs mer

Sexuella trakasserier makt, våld och normalisering

Sexuella trakasserier makt, våld och normalisering Sexuella trakasserier makt, våld och normalisering Carolina Engström Jacob Flärdh Asepgren Om Friends Grundades 1997 av Sara Damber - eldsjälen med egen erfarenhet av mobbning. Icke-vinstdrivande organisation

Läs mer

Jämställdhetsplan. Jämställdhetsplan för Vilhelmina kommun 2013-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-14

Jämställdhetsplan. Jämställdhetsplan för Vilhelmina kommun 2013-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-14 Jämställdhetsplan Jämställdhetsplan för Vilhelmina kommun 2013-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-14 1 Innehållsförteckning 1. Inledning sid 1 2. Vilhelmina kommuns utgångspunkter för jämställdhetsarbete

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

1 Hantering av individärenden

1 Hantering av individärenden Sida 1 av 5 HÖGSKOLAN I BORÅS BESLUT fattat av rektor 25 maj 2010 Dnr 290-10-92 RUTINER VID DISKRIMINERING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH ANDRA TRAKASSERIER AV ANSTÄLLDA VID HÖGSKOLAN I BORÅS 1 Hantering av

Läs mer

Handläggningsordning vid misstanke om trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling riktad mot anställda

Handläggningsordning vid misstanke om trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling riktad mot anställda Handläggningsordning 1 (8) 2015-02-23 Ö FHS 117/2015 Handläggningsordning vid misstanke om trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling riktad mot anställda Innehåll 1. Inledning...

Läs mer

Gärna jämställdhet men hur och varför?

Gärna jämställdhet men hur och varför? Gärna jämställdhet men hur och varför? U L R I K A J A N S S O N, F I L. D R. L E N A G R I P, F I L. D R. K A R L S T A D S U N I V E R S I T E T ( G E R D ) E R I K F L I N K M A R C U S S J Ö H O L

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Jämställdhetsplan 2013-2015

Jämställdhetsplan 2013-2015 Jämställdhetsplan 2013-2015 I jämställdhetsplanen beskrivs Tyresö kommuns övergripande mål för jämställdhetsarbetet samt de aktiva åtgärder som kommunen som arbetsgivare planerar att vidta för att främja

Läs mer

Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012

Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012 2013-04-18 Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012 Birgitta Burvall Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012 1 Resultat från svar från en webbenkät till politiker Trettiotre

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR STRÖMSUNDS KOM- MUN 2006

JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR STRÖMSUNDS KOM- MUN 2006 JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR STRÖMSUNDS KOM- MUN 2006 Denna plan är en övergripande plan för kommunens alla arbetsplatser och sätter riktlinjer för de jämställdhetsplaner som varje avdelning ska arbeta fram.

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 10 Innehåll Syfte... 3 Bakgrund och definitioner... 3 Skollag (2010:800)... 3 Skolförordning... 3 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Främjande

Läs mer

kränkande särbehandling

kränkande särbehandling En lathund om hur man hanterar kränkande särbehandling vem som helst kan bli utsatt för kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

Guide om diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling för studenter på LTH. lunds tekniska högskola lunds universitet

Guide om diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling för studenter på LTH. lunds tekniska högskola lunds universitet Guide om diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling för studenter på LTH lunds tekniska högskola lunds universitet 3 Inledning I enlighet med Lunds universitets och Lunds tekniska högskolas

Läs mer

Särskild utbildning för vuxnas plan

Särskild utbildning för vuxnas plan Särskild utbildning för vuxnas plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lärcenter Falköping, maj 2013. Kontaktpersoner personal: Kerstin Larsson

Läs mer

Enerbackens förskola 2013-2014

Enerbackens förskola 2013-2014 Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2013-2014 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med Enerbackens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar, pedagoger på Enerbackens

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling Policy

Diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling Policy Diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling Policy Gäller från och med 23 april 2014 och tills vidare 2 (10) Innehållsförteckning Inledning... 3 Definitioner... 3 Diskriminering...

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering,

Läs mer

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Anmälningsblankett Sida 1 (9) Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

HANDLINGSPLAN VID KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH TRAKASSERIER

HANDLINGSPLAN VID KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH TRAKASSERIER 0 HANDLINGSPLAN VID KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH TRAKASSERIER Utgångspunkt Denna handlingsplan gäller för alla medarbetare, chefer och förtroendevalda i Kungälvs kommun. Arbetsgivaren har huvudansvaret

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

05-03-02 Dnr 369/04 Aktbil. 20

05-03-02 Dnr 369/04 Aktbil. 20 05-03-02 Dnr 369/04 Aktbil. 20 Berörd part Teologiska Högskolan i Stockholm 168 39 BROMMA Saken Ifrågasatt brott mot lag (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan. ÄRENDET Sedan Ombudsmannen

Läs mer

Trelleborgs kommuns jämställdhetspolicy. Trelleborgs kommuns tidigare jämställdhetsarbete

Trelleborgs kommuns jämställdhetspolicy. Trelleborgs kommuns tidigare jämställdhetsarbete Jämställdhetsplan Antagen 2014-xx-xx Framtagen av Vendela Muhrén, Annika Ekberg och Magnus Dahlberg, Kommunledningsförvaltningen Revideras vart tredje år Innehåll 2 (12) Trelleborgs kommuns tidigare jämställdhetsarbete...

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

De fem främjar- och härskarteknikerna

De fem främjar- och härskarteknikerna De fem främjar- och härskarteknikerna 1. Främjarteknik: Synliggörande Se varandra. Se varandras idéer. Alla ska vara med på lika villkor därför att allas närvaro och åsikter spelar roll. 1. Härskarteknik:

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande:

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande: Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen och den förtydligar

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Jämställdhetsplan. Haparanda kommun 2014-2016. För

Jämställdhetsplan. Haparanda kommun 2014-2016. För Jämställdhetsplan 2014-2016 För Haparanda kommun Denna jämställdhetsplan för Haparanda kommun har tagits fram av: Catharina Strandberg och Kirsi Heino - företräder arbetstagarna. Kjell Mäki, Rektor, Barn-

Läs mer

Torups förskola Likabehandlingsplan 2014-2015

Torups förskola Likabehandlingsplan 2014-2015 2014-09-12 Torups förskola Likabehandlingsplan 2014-2015 Innehållsförteckning Definitioner och begrepp Varför en likabehandlingsplan? Vad är diskriminering? Direkt diskriminering Indirekt diskriminering

Läs mer

Medarbetarindex 15 67. Förutsättningar i organisationen 25 53. Personlig arbetssituation 17 64. Samverkan och kunskapsdelning 12 72.

Medarbetarindex 15 67. Förutsättningar i organisationen 25 53. Personlig arbetssituation 17 64. Samverkan och kunskapsdelning 12 72. Sammanfattande mått Medarbetarindex 15 67 64 Förutsättningar i organisationen 25 53 52 Personlig arbetssituation 17 64 61 Samverkan och kunskapsdelning 12 72 63 Ledarskap 18 61 61 Handlingskraft 6 82 77

Läs mer

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRSUNDA FÖRSKOLA 20130101-20131231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24

Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Inledning Jämställdhetslagen 1991:433 har till ändamål att främja kvinnors och mäns lika rätt i arbetslivet. Jämställdhet i arbetslivet innebär

Läs mer

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Förskolans ledning tar avstånd till alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Det viktigaste arbetet mot mobbing, trakasserier,

Läs mer