Tidig dialog vid offentlig upphandling. för att främja nya lösningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tidig dialog vid offentlig upphandling. för att främja nya lösningar"

Transkript

1 Tidig dialog vid offentlig upphandling för att främja nya lösningar

2 2

3 Förord Varje år upphandlar offentliga organisationer varor och tjänster till ett uppskattat värde av miljarder kronor. Merparten av dessa upphandlingar uppfattas idag inte leda fram till nya effektivare varor eller tjänster. På sikt leder detta till en stagnerande utveckling för såväl offentlig sektor som näringsliv. En nyckelfråga för utvecklingen av offentlig upphandling handlar om samspelet och dialogen mellan upphandlande myndigheter och privata leverantörer. I Norge drivs sedan 2010 ett utvecklingsprogram för nydanande offentlig upphandling. Programmet har ett uttalat syfte att stimulera ökat samspel och dialog mellan köpare och leverantörer innan upphandlingar genomförs. Programmet har bidragit till att lyfta upphandling till en strategisk fråga och lett till fler innovationsvänliga upphandlingar. Teknikföretagen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) vill stimulera nytänkande och innovation i offentlig upphandling. Vi vill se konkreta initiativ som bidrar till bättre lösningar genom en ökad användning av smarta tjänster och teknik som stödjer verksamheters behov. I denna rapport presenterar vi ett förslag för att uppnå ökad dialog mellan upphandlande myndigheter och leverantörer i ett tidigt skede av upphandlingsprocessen. Förslaget, som baseras på den norska modellen, är en kortvarig insats med det långsiktiga målet att nå ett kulturskifte i relationen mellan upphandlande myndigheter och näringsliv. Vi vill att tidiga dialoger ska bli vanliga inom offentlig upphandling och att kompetens om metoder för dessa ska vara spridd. Teknikföretagen och SKL anser att det föreslagna programmet ligger inom ramen för ändamålet med regeringens anslag till upphandlingsstöd. Vi förordar en statlig finansiering av förslaget som en del av den aviserade ambitionshöjningen av det framtida upphandlingsstödet. Ett svenskt initiativ bör bygga på ett brett engagemang från berörda intressenter som statliga myndigheter, kommuner, landsting och näringslivsorganisationer. Rapporten är skriven av Hans Jeppson, JBGC AB i juni Teknikföretagen Åke Svensson Sveriges Kommuner och Landsting Håkan Sörman 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 6 Bakgrund 8 Möjligheter till dialoger 13 Förslag till ett svenskt program för tidig dialog 17 5

6 Sammanfattning Denna rapport är skriven på uppdrag av Teknikföretagen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Den innehåller ett förslag att etablera en svensk struktur för att föra samman upphandlande myndigheter och leverantörer i tidiga dialoger. Syftet är att främja en upphandlingskultur där det är naturligt att genomföra dialogaktiviteter inför offentliga upphandlingar. Därigenom främjas nytänkande och introduktion av nya lösningar när myndigheter, kommuner och landsting köper varor och tjänster. Modellen är inspirerad av Nasjonalt program for leverandørutvikling i Norge. Denna rapport är en uppföljning av Dialog för bättre upphandling norska erfarenheter och svenska möjligheter som Affärsconcept skrev 2013 på uppdrag av SKL, Teknikföretagen och VINNOVA. I denna beskrivs det norska programmet och erfarenheter av detta. Affärskoncept undersöker intresset hos nyckelaktörer för att genomföra en motsvarighet i Sverige. Det norska programmet har funnits sedan 2010 och har genomfört ett 40-tal pilotprojekt. Programmet har bidragit till att lyfta upphandling till en strategisk fråga. Det medverkar vid upphandlande myndigheters behovsidentifiering och behovsbeskrivning samt vid dialogmöten. Metoden bygger på att upphandlande myndigheter i ett tidigt skede av upphandlingsprocessen bjuder in potentiella leverantörer till dialog. Kansliet låter utvärdera och kommunicerar sedan resultaten genom att sprida goda exempel. Reaktionerna från upphandlingskunniga inom stat, kommuner och landsting/regioner har varit övervägande positiva till att genomföra motsvarande tidiga dialoger vid offentlig upphandling i Sverige. Kontakter med företag och bransch- och näringslivsorganisationer har också gett vid handen att dessa överlag är mycket positiva till att upphandlande myndigheter i ökad utsträckning bjuder in till dialog. Upphandlare har också i hög utsträckning visat ett positivt intresse för ett tidsbegränsat program. Den form av dialog som prövats i Norge inom ramen för deras leverantörsutvecklingsprogram är givetvis bara en av många möjliga former för dialog mellan upphandlande myndigheter och leverantörer. 6

7 Teknikföretagen och SKL föreslår ett program för att främja tidiga dialoger inom offentlig upphandling. syfte Att främja en upphandlingskultur där det är naturligt att genomföra dialogaktiviter inför offentliga upphandlingar. Dialogen ger potentiella leverantörer en fördjupad bild av den upphandlande myndighetens behov, begränsningar och ambitioner. Den upphandlande myndigheten vinner därmed ökad kunskap om olika lösningar. På så sätt sprids nya lösningar och innovationer snabbare inom offentlig sektor. Detta ökar effektiviteten och kvaliteten i den offentliga sektorn och bidrar till att stärka konkurrenskraften i det svenska näringslivet. genomförande Ett program som hjälper upphandlande myndigheter att genomföra dialoger på ett strukturerat, transparent, icke-diskriminerande och ömsesidigt givande sätt inrättas. Den upphandlande myndigheten är alltid ansvarig för sin upphandling och för alla därtill kopplade aktiviteter, men programmet kan fungera som katalysator och coach. organisation Ett programkansli bemannas med tre personer med uppgift att sprida information om programmet, att hjälpa upphandlande myndigheter att identifiera och beskriva sina behov, att genomföra dialogmöten samt se till att pilotprojekten utvärderas. styrning och finansiering I rapporten redovisas olika alternativ, dels med statlig finansiering, dels med finansiering som kommer från upphandlande myndigheter och näringslivsorganisationer. 7

8 Bakgrund ALLMÄNT Offentlig upphandling utvecklas för närvarande snabbt. Det finns en medvetenhet både hos upphandlande myndigheter och potentiella leverantörer om att upphandlingen behöver förbättras. Upphandlingsarbetet inom offentlig sektor behöver förstärkas även inom aspekter som ligger utanför den upphandlingsjuridiska kärnan. Detta breda synsätt beskrevs i Upphandlingsutredningens betänkanden På jakt efter den goda affären analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen (SOU 2011:73) och Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12). Även Upphandlingsstödsutredningens betänkande Upphandlingsstödets framtid (SOU 2012:32) la fram förslag utifrån synsättet. Regeringen beslutade hösten 2013 att allt statligt upphandlingsstöd ska samlas inom Konkurrensverket. Denna myndighet arbetar för närvarande (våren 2014) med att bygga upp personalstyrka och kompetens för att kunna genomföra stödjande insatser riktade till såväl upphandlande myndigheter som leverantörer. Dessa insatser förväntas i första hand ge information och vägledning. Från 2015 kommer Konkurrensverket att tillföras ytterligare medel för upphandlingsstödjande verksamhet. Under 2016 kommer nya upphandlingsdirektiv implementeras i svensk lag 1. DIALOG När Sverige i början av 1990-talet implementerade de dåvarande upphandlingsdirektiven fanns ett behov av information kring dessa, ur svensk synvinkel, mycket formaliserade krav. Informationen kring offentlig upphandling fokuserade till stor del på upphandlingsjuridik. Uppfattningen spreds därmed att kontakter mellan den upphandlande myndigheten och potentiella leverantörer inför en upphandling endast skulle ske genom den formella upphandlingsprocessen med förfrågningsunderlag och anbud. I det EU-direktiv 2 som antogs för tio år sedan stod det explicit att Innan ett upphandlingsförfarande inleds får den upphandlande myndigheten genom en 1) Direkiv 2014/24/EU. 2) Direktiv 2004/18/EG, beaktandesats 8, Teknisk dialog och Direktiv 2004/17/EG, beaktandesats 15, Teknisk dialog. 8

9 teknisk dialog söka eller godta råd som kan användas när specifikationerna utarbetas, dock under förutsättning att sådana råd inte leder till hinder för konkurrensen. I de nyligen antagna EU-direktiven har betydelsen av dialog och kontakter mellan upphandlande myndigheter och leverantörer understrukits ytterligare och det framgår även att dialogen inte enbart behöver handla om tekniska aspekter 3. Likväl har dialoger varit ovanliga inom svensk offentlig upphandling. Idag finns det en bred juridisk samstämmighet om att det finns stora möjligheter till kontakter mellan upphandlande myndigheter och leverantörer under förutsättning att dessa kontakter genomförs på ett genomtänkt sätt. Kammarkollegiets upphandlingsstöd publicerade 2012 en vägledning Dialog och förhandling, Inom LOU och LUF (2012:01). I denna framgår tydligt att det är möjligt för upphandlande myndigheter att föra dialog inför upphandlingar. Under senare tid har en form av sen dialog vunnit spridning bland en del upphandlande myndigheter. Metoden brukar kallas upphandlingsunderlag på remiss och går ut på att en upphandlande myndighet, när arbetet med ett upphandlingsunderlag är avslutat, publicerar detta och efterfrågar synpunkter. Metoden hjälper den upphandlande myndigheten att se om deras krav är svåra att förstå eller om deras framlagda avtalsvillkor kan förväntas generera få anbud. Det är mycket positivt med denna form av formbunden dialog och förhoppningsvis kommer fler upphandlande myndigheter att skicka upphandlingsunderlag på remiss. Det finns däremot begränsad erfarenhet av att genomföra dialoger tidigt under förberedelserna av en upphandling. Endast i enstaka upphandlingar har den upphandlande myndighetens marknadsanalys tagit formen av informell dialog. I vissa upphandlingar har så kallad Request for Information (RFI) nyttjats. RFI ger leverantörer möjlighet att beskriva hur de kan möta myndighetens behov. Ett antal myndigheter har skapat upphandlingsråd eller andra forum för kontakter mellan den upphandlande myndigheten och dess leverantörer. Dessa 3) I det nya direktivet (2014/24/EU) finns istället under artikel 40 bestämmelser om så kallad preliminära marknadsundersökningar som innebär att den upphandlande myndigheten kan genomföra marknadsundersökningar för att förbereda och informera om en kommande upphandling. Den upphandlande myndigheten får till exempel rådfråga eller godta råd från oberoende experter eller myndigheter eller från marknadsaktörer. 9

10 forum är viktiga och det skulle behövas flera mötesplatser mellan upphandlande myndigheter och leverantörer. Det bör noteras att dessa forum sällan ger möjlighet till att diskutera enskilda kommande upphandlingar och än mindre förutsättningar för leverantörer att ge sin syn på hur den upphandlande myndighetens behov bäst kan mötas av leverantören. ATT ÖPPNA FÖR NYA LÖSNINGAR Det finns en bred enighet om att det är viktigt att nya lösningar kan prövas. Det gäller nya varor, tjänster och metoder. Därtill finns en vilja att pröva nya sätt att genomföra en upphandling. Tidig dialog ger den upphandlande myndigheten bättre förståelse för hur marknaden ser ut och vilka slags lösningar som skulle kunna vara intressanta. För de medverkande företagen som har nya lösningar är dialogen viktig för att kunna förmedla kunskap och erfarenheter till den upphandlande myndigheten. På så sätt kan ett företag ge impulser till myndigheten som ger dess lösning möjlighet att konkurrera i den kommande upphandlingen. Att utforma upphandlingar så att det finns möjligheter för företag som har nya lösningar kallas innovationsvänligt. Innovationsupphandlingsutredningen (SOU 2010:56) skrev: Innovationsvänlig upphandling innebär att den upphandlande myndigheten eller enheten aktivt beaktar möjligheten att det kan finnas produkter baserade på nya innovationer som redan finns på marknaden eller som är så utvecklade att de vid upphandling kan utgöra ett alternativ till etablerade produkter. Innovationsvänlig upphandling handlar om att en myndighet vid upphandlingen beaktar även varor och tjänster som innebär nya lösningar. Innovationsvänlig upphandling är således i sig inget nytt. Det finns givetvis ett stort antal upphandlande myndigheter som varit öppna för eller aktivt sökt nya lösningar. Men det finns också många fall där upphandlingar i realiteten låst fast leverantörer till att offerera samma vara eller tjänst som tidigare upphandlats. Den ovan nämnda utredningen konstaterade att det finns risk för en teknologieftersläpning inom offentlig sektor genom att många upphandlingar inte ger tillräckliga möjligheter för innovativa företag att offerera och sälja nya lösningar. 10

11 I en del fall kan en upphandlande myndighet genom dialog komma fram till att det saknas bra lösningar på marknaden och att det finns skäl att överväga att starta ett utvecklingsprojekt, för att tillsammans med leverantörer arbeta fram något som bättre svarar mot myndighetens behov 4. DE NORSKA ERFARENHETERNA Programmet för leverantörsutveckling i Norge startade Det drivs som ett femårigt projekt i samarbete mellan ett tjugotal partners bestående av statliga organisationer, större kommuner, näringslivsorganisationer och nationella innovationsaktörer. Näringslivets Huvudorganisation (NHO) och Kommunernas intresse- och arbetsgivarorganisation (KS) är initiativtagare. Programmet drivs av ett mindre kansli med fem medarbetare som är placerat hos NHO. Programmet ska ge ökad förståelse och kunskap om innovativ offentlig upphandling samt främja en ökad användning av nya produkter och tjänster inom ramen för offentliga upphandlingar. Med innovativa inköp menas att existerande kunskaper och lösningar identifieras och utnyttjas inom nya områden, alternativt att utveckling av nya eller förbättrade produkter, tjänster eller processer äger rum. Begreppet innovation har alltså en vid definition. Programmet medverkar vid genomförande av pilotprojekt, vilka kan beskrivas som innovationsinriktade upphandlingar som föregås av aktiviteter enligt en särskild metodik. Under pilotprojekten bidrar programmet med metodstöd vid behovsbeskrivningen, medverkar vid dialogmöten mellan leverantörer och upphandlande aktörer och kan hjälpa till att skapa leverantörsnätverk. Kansliet utvärderar och kommunicerar kontinuerligt de resultat som åstadkoms i programmet till näringslivet, upphandlande organisationer och andra berörda parter. Under perioden har ett 40-tal pilotprojekt genomförts. En vidare beskrivning finns i Dialog för bättre upphandling norska erfarenheter och svenska möjligheter som skrivits av AffärsConcept. I denna redovisas bland annat utvärderingar av pilotprojekt. AffärsConcept menar att det finns ett tydligt mönster vad gäller syfte och målbild med projekten att öppna för innovativa lösningar och bidra till ökad dialog. Det 4) Sådana utvecklingsprojekt kan göras på många olika sätt och involvera såväl myndighetens kompetens och personal som leverantörsföretag. Det finns möjligheter inom upphandlingslagstiftningen och när den nya lagstiftningen träder i kraft kommer även en speciell form som heter innovationspartnerskap att kunna nyttjas. Det finns även möjligheter utanför upphandlingslagstiftningen i form av förkommersiell upphandling. 11

12 norska leverantörsutvecklingsprogrammet har fungerat som en stark stöttepelare för projektens genomförande. De öppna dialogmötena är den aktivitet som gett störst effekt vad gäller utbytet mellan köpare och leverantör. I flera av utvärderingarna betonas att pilotprojekten har varit framgångsrika. Leverantörsutvecklingsprogrammet har gett ett väl fungerade stöd till de upphandlande aktörerna, inte minst i rollen som facilitator för samverkan mellan leverantörer och köpare. De upphandlande aktörerna har i flera fall lyft fram att leverantörsutvecklingsprogrammet skapat trygghet för hur aktiviteter inför upphandlingar kan genomföras med upprätthållande av regelverk och principer. De öppna dialogmötena har tagits emot mycket väl av både deltagande leverantörer och de upphandlande myndigheterna. Många respondenter har påpekat ett antal fördelar med dessa. Mötena har i många fall mött ett stort intresse och har i flera fall haft ett omfattande deltagande från leverantörsföretag. AffärsConcept skriver också att deltagande leverantörsrepresentanter fått en tydligare bild av den upphandlande aktörens behov och förutsättningar. Metoden innebär att leverantörer kan presentera sin verksamhet och potentiella lösningar. De separata mötena mellan upphandlande aktör och leverantörer har varit nyttiga och gett positiva effekter. Upphandlande myndigheter anser att programmet bidragit till att skapa en metodik som öppnar för innovativa lösningar, vilket är ett av de grundläggande målen för projektets arbete. Det norska leverantörsutvecklingsprogrammet har lett till innovationsvänliga upphandlingar, där nya lösningar kunnat konkurrera med etablerade varor och tjänster. Alltså har innovationer kunnat spridas. Oslo stad har även genomfört en tidig dialog inför en upphandling av innovation. Staden efterfrågar en lösning som kommer att kräva att leverantörer genomför ett omfattande FoU-arbete 5. I februari i år samlades företrädare för projekt som arbetat med tidig dialog till ett erfarenhetsmöte. De omdömen som gavs var mycket positiva till att genomföra tidiga dialoger. Samtidigt underströk flera deltagare att det krävs mera tid för att genomföra en upphandling som innefattar en dialogfas än en traditionell upphandling, där upphandlingsunderlaget utarbetas utan organiserade kontakter med leverantörer. 5) Projektet No-Dig avser en teknologi för att kunna lägga och skarva vattenledningar utan att behöva gräva upp gator. 12

13 Möjligheter till dialoger DE GRUNDLÄGGANDE PRINCIPERNA FÖR OFFENTLIG UPPHANDLING Dialoger mellan upphandlande myndigheter och leverantörer måste genomföras med beaktande av de grundläggande upphandlingsrättsliga principerna för offentlig upphandling. Det vill säga principerna om: likabehandling icke-diskriminering öppenhet (förutsebarhet och transparens) ömsesidigt erkännande och proportionalitet. Vid en dialog eller förhandling är det framför allt viktigt att principen om likabehandling och principen om öppenhet (förutsebarhet och transparens) beaktas. Dialoger får inte användas för att ge någon leverantör otillbörliga fördelar. Dialogens omfattning kan givetvis variera utifrån medverkande företags kompetens och intresse att lämna information, men en dialog får inte vara utformad så att vissa företag otillbörligt gynnas eller missgynnas. Alla intresserade leverantörer bör få tillgång till samma information om den upphandlande myndighetens behov vid ungefär samma tillfälle. Risken för otillåtet kartellsamarbete mellan leverantörer ska beaktas. I den nämnda vägledningen från Upphandlingsstödet rekommenderas att den upphandlande myndigheten möter leverantörer en och en snarare än i grupp. Risken finns annars att leverantörerna inte lämnar all information, eftersom de inte vill att övriga leverantörer ska få del av informationen. Det finns inga juridiska hinder mot att genomföra dialogmöten som ett led i offentlig upphandling i Sverige. 13

14 OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS De flesta upphandlande myndigheter, till exempel statliga myndigheter, kommuner och landsting samt kommunala bolag, är skyldiga att följa tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Det innebär att handlingar som leverantörer lämnar till myndigheten och sådana handlingar som myndigheten upprättar under upphandlingen blir allmänna handlingar. Under en upphandling råder så kallad absolut sekretess, vilket innebär att inga uppgifter som rör upphandlingen och inlämnade anbud får lämnas ut. Denna absoluta upphandlingssekretess gäller fram till dess att: alla anbud offentliggörs beslut om leverantör har fattats eller fram till dess att upphandlingen har avslutats på annat sätt, exempelvis om den har avbrutits. Även om den absoluta sekretessen hävs, kan det finnas skäl till att handlingar i en upphandling även fortsättningsvis omfattas av sekretess. I första hand gäller det om handlingen, till exempel uppgifter i en dialog eller ett anbud, innehåller uppgifter om drifts- eller affärsförhållanden hos en leverantör och det finns särskild anledning att anta att leverantören lider skada eller kan komma att lida skada om uppgifterna röjs. Det är den upphandlande myndigheten som gör bedömningen, men den kan inhämta synpunkter från leverantören. Beslutet att sekretessbelägga uppgifter kan normalt överprövas av förvaltningsdomstol. Sekretessen kan i vissa fall också åberopas om den upphandlande myndigheten själv skulle antas lida skada om uppgifter röjs. VARFÖR SÅ FÅ DIALOGER I TIDIGA SKEDEN? En relevant fråga att ställa är varför det i Sverige genomförs så få dialoger i tidiga skeden av upphandlingsarbetet. Svaren från upphandlande myndigheter är samstämmiga. Det finns ingen tradition av att hålla dialoger. Tvärtom så utvecklades offentlig upphandling i Sverige under 1990-talet och början av 2000-talet med en 14

15 syn att det var väsentligt att begränsa och formalisera alla kontakter mellan den upphandlande myndigheten och potentiella leverantörer. Därmed har det inte växt fram en vana att genomföra strukturerade dialoger. Det andra skälet är brist på tid och personalresurser. Inom de flesta upphandlande myndigheter genomförs upphandlingar i ett samspel mellan en verksamhetsansvarig förvaltning (beställaren) och en upphandlingskompetens (upphandlaren). I en upphandling behövs normalt ett samspel mellan dessa båda kompetenser. Eftersom det inte finns någon vana vid dialoger är det sällan som organisation, personaltillgång eller tid finns för att kunna genomföra dialoger. Det borde finnas starka incitament till bättre fungerande offentlig upphandling. Offentlig sektor skulle kunna köpa varor och tjänster som ger mer värde för pengarna om mer kraft lades på väl förberedda och genomarbetade upphandlingar. I grunden handlar det givetvis om viljan hos upphandlande myndigheter. Det behövs en ökad medvetenhet inom respektive myndighets ledning om vikten av att göra goda upphandlingar. Det måste resultatera i ökade resurser och bättre tidsmässig framförhållning som möjliggör för upphandlande myndigheter att förbereda sina upphandlingar bättre, däribland även att genomföra dialoger. I längden gynnas inte leverantörer av dåliga upphandlingar som slentrianmässigt avser lösningar som egentligen inte längre är konkurrensmässiga. Den offentliga sektorn vinner på att köpa varor och tjänster som är väl anpassade till de verkliga behoven. Att utveckla innovativa lösningar för offentlig verksamhet och sprida dessa är av stor betydelse för näringslivet och ger möjligheter till ökad konkurrensförmåga, även internationellt. Samarbetet med en krävande offentlig kund ger utrymme för nya lösningar, produkter, processer, tjänster och möjligheter att demonstrera dessa. Det ger i sin tur goda förutsättningar att sälja dessa till befintliga och nya kunder. 15

16 Det behövs föredömen Utmaningen ligger i att, resursknappheten till trots, bygga upp en kultur där förberedelsearbete och dialoger värderas inom de upphandlande myndigheterna. Detta kommer att kräva att det finns upphandlande myndigheter som går före och blir förebilder. Det finns inte i lagstiftning eller rättspraxis några hinder för en upphandlande myndighet att ordna dialoger med leverantörer under förutsättning att dialogerna bedrivs så att de inte står i strid med de grundläggande upphandlingsrättsliga principerna. Som tidigare understrukits så kan det finnas många olika sätt att skapa bra kontakter mellan den upphandlande myndigheten och leverantörer inför en upphandling. Teknikföretagen och SKL anser att den form av dialog som prövats i Norge är en bra metod vid upphandlingar där det finns en ambition att främja nytänkande. Det skulle vara en stor fördel om upphandlande myndigheter under en tid kan få hjälp att planera och förbereda sådana dialogmöten för att skapa bra föredömen. Efter några år bör både upphandlande myndigheter och kommersiella upphandlingskonsulter vara familjära med metoden. Leverantörer bör också ha fått förståelse för de krav och möjligheter som följer av ett ökat inslag av dialoger inför offentlig upphandling. Därför föreslår Teknikföretagen och SKL ett tidsbegränsat program för dialoger som främjar nya lösningar vid offentlig upphandling. 16

17 Förslag till ett svenskt program för tidig dialog Ett svenskt program för att främja dialoger i tidiga skeden bör byggas utifrån följande utgångspunkter. 1. Ambitionen är att tidiga dialoger ska bli vanliga inom svensk offentlig upphandling och kompetens om metoder för dessa dialoger ska spridas. Programmet medverkar till en form av strukturerad dialog. 2. Programmet medverkar till att upphandlande myndigheter förbereder och genomför dialoger i ett tidigt skede i upphandlingarna. a. Förberedelser för dialogen bör innefatta en strukturerad behovsanalys. Denna gör att den upphandlande myndigheten beskriver sina behov på ett sådant sätt att leverantörer kan förstå behoven och sätta dessa i samband med sin förmåga och kompetens. b. Dialogen bör ske i god tid så att resultatet kan ligga till grund för de överväganden som den upphandlande myndigheten gör när den utarbetar ett förfrågningsunderlag. 3. Programmet ska främja upphandling av nya lösningar. a. I dialogen förväntas den upphandlande myndigheten få fördjupade kunskaper om vilka varor och tjänster som är tillgängliga på marknaden. Dialogen kan göra myndigheten medveten om nya lösningar och om erfarenheter från andra områden. Ett viktigt syfte är att de upphandlande myndigheterna ska vara öppna för nya lösningar och därigenom medverka till att nya lösningar efterfrågas vid offentlig upphandling. b. I vissa fall kan dialogen indikera att den upphandlande myndighetens behov inte kan tillfredställas med de varor eller tjänster som leverantörerna erbjuder. Då kan dialogen resultera i att den upphandlande myndigheten överväger om den ska initiera ett utvecklingsarbete i form av upphandling av innovation. 17

18 4. Programmet bör innefatta upphandling av både varor och tjänster. a. Det måste givetvis tas hänsyn till att innovationer som inte kan skyddas av patent eller annat immaterialrättsligt skydd kan medföra särskilda utmaningar. 5. Programmet ska vara ett komplement till Konkurrensverkets upphandlingsstöd. Programmet ska eftersträva ett gott samarbete med den personal vid Konkurrensverket som har ansvar för upphandlingsstödet. Konkurrensverket bör till exempel ha ansvar för vägledning om dialoger och förhandlingar. Programmets insatser bör inriktas på pilotprojekt och hur information och erfarenheter från dessa projekt kan spridas. 6. Programmets insatser vid pilotprojekt är till för att stärka den upphandlande myndigheten och hjälpa leverantörer. Det är givetvis den upphandlande myndigheten som har ansvar, både juridiskt och moraliskt, för hur upphandlingsarbetet bedrivs. 7. Alla insatser ska utformas så att den upphandlande myndighetens förberedelser och genomförande ligger inom ramen för svensk lagstiftning och de grundläggande EU-rättsliga principerna. 8. Programmet bör inte vara begränsat till vissa sektorer eller regioner i Sverige. 9. Programmet ska vara tidsbegränsat, förslagsvis ska arbetet bedrivas under åren 2015 till 2018, med möjlighet till förlängning till Programmet ska utvärderas. Planer för denna utvärdering bör finnas från början. 18

19 ARBETSFORMER PERSONAL Det bör finnas en fast personal som leder programmet, förslagsvis tre personer. Dessa bör rekryteras utifrån behovet av olika erfarenheter Upphandlingserfarenhet. a. En sådan bakgrund gör att den tilltänkta metoden blir rättsligt säker och administrativt hanterbar. 2. Erfarenhet av att sälja till offentlig sektor. a. När företag säljer varor eller tjänster till den offentliga sektorn så görs det normalt genom offentlig upphandling. Offentlig upphandling skiljer sig på ett antal väsentliga punkter från vanliga köpare/säljare relationer. De flesta offentliga verksamheter är anslagsstyrda. Det gör att såväl behovsbeskrivningar som former för inköp skiljer sig från affärsrelationer mellan två bolag. b. Det behövs en kompetens för att utröna hur långt leverantörernas intresse och möjlighet att delta i dialoger sträcker sig. Det kommer att krävas taktiska bedömningar av fördelar respektive nackdelar med pilotprojekten. 3. Kommunikationsförmåga samt processledning. a. Initialt kommer det att vara en utmaning att göra programmet känt och få upphandlande myndigheter att vända sig till programmet. Likaså kommer det att krävas arbete för att sprida information till företag om vad tidiga dialoger är. b. Programmet ska utarbeta och implementera metoder som stödjer såväl behovsanalys som dialogformer. I dessa konkreta aktiviteter behövs erfarenhet av processledning och mötesteknik. 6) I Norge började programmet under andra premisser och de olikartade kompetenserna fanns inte initialt. 19

20 ERBJUDANDE OM PILOTPROJEKT Programmet utformar ett erbjudande om att medverka vid förberedelser inför en upphandling. I det fall programmet medverkar kallas det ett pilotprojekt. Programmets kansli sprider information om att programmet finns och vad som kan ses som lämpliga pilotprojekt. En upphandlande myndighet ber om att programmet ska medverka i förberedelserna för en upphandling. En sådan begäran kan vara i stort sett formlös, till exempel genom ett telefonsamtal. Begäran leder till en diskussion mellan programmet och den upphandlande myndigheten. Det är viktigt för programmet att utröna om den upphandlande myndigheten har: framförhållning som säkerställer att dialogen kan påverka utformningen av upphandlingen, tid att genomföra en tidig dialog, personalresurser och kompetens i sakfrågan. Programmet avgör om det ska medverka eller inte, utifrån; den upphandlande myndighetens engagemang och kompetens, sektorsmässig spridning, geografisk spridning. Programmet ordnar en workshop för den upphandlande myndigheten. Syftet är att hjälpa myndigheten att strukturera sina behov så att dessa blir begripliga för potentiella leverantörer. Ett sådant arbete kan innebära att den upphandlande myndigheten måste komplettera sina tidigare analyser och beskrivningar. När en bra behovsbeskrivning är framtagen kan dialogmötet offentliggöras. Offentliggörandet görs av den upphandlande myndigheten, på dess hemsida. Även på programmets hemsida bör dialogmötet offentliggöras. Information om mötet sprids genom branschföreningar och andra näringslivsorganisationer. Det är viktigt att inte vara låst till den typ av leverantörsföretag som hittills varit aktuella. 20

21 Dialogmötet bör om möjligt även annonseras i de upphandlingsdatabaser som finns på marknaden. Inbjudan till dialogmötet kan kombineras med en Request for Information, (RFI) där den upphandlande myndigheten ber om skriftlig information från leverantörer. Dialogmötet bör i normalfallet inledas av en öppen gemensam del där den upphandlande myndigheten beskriver sin roll och uppdrag, men framförallt det aktuella behovet. Informationen bör göras tillgänglig offentligt, antingen i skriftlig form eller genom en videoupptagning. Den andra delen av dialogmötet består av slutna möten mellan den upphandlande myndigheten och intresserade leverantörsföretag. Leverantörsföretagen ges möjlighet att reflektera över den upphandlande myndighetens behov samt att beskriva i vilken utsträckning som de kan medverka till att hitta en adekvat lösning. Leverantören kan beskriva sin kompetens och presentera möjliga lösningar, inklusive möjliga affärsmodeller och kontraktsformer. Leverantören kan också ställa uppföljande frågor till den upphandlande myndigheten. I det fall den upphandlande myndigheten då lägger fram kompletterande information bör myndigheten överväga om denna information även ska offentliggöras, i syfte att säkra att myndigheten inte bryter mot likabehandlingsprincipen. Den upphandlande myndigheten kan ställa kompletterande frågor till leverantören. Beroende på förutsättningarna kan det vara påkallat att skapa förutsättningar för små leverantörsföretag att etablera kontakter med andra leverantörsföretag. Detta kan göras genom så kallad speed dating där två företag, under en förhållandevis kort tid, möts för att presentera sin kompetens för varandra. Om sådan speed dating bör förekomma i anslutning till ett dialogmöte beror på den specifika leverantörsmarknadens struktur och funktion. Syftet med dessa kontakter är att stärka den innovativa förmågan hos leverantörsföretag i allmänhet och främja små företags möjligheter i synnerhet. Om konkurrensförhållanden är sådana att ett ökat inslag av samarbete riskerar leda till minskad konkurrens bör speed dating inte förekomma. 21

22 Den upphandlande myndigheten bör inte vara inblandad i planering eller genomförande av speed dating. Efter avslutad dialog fortsätter den upphandlande myndigheten sitt arbete med att ta fram ett förfrågningsunderlag. Det kan tänkas att dialogen visat att det saknas lämpliga lösningar. Då kan myndigheten överväga att själv initiera ett utvecklingsarbete. Detta kan ske inom myndigheten eller i form av upphandling av innovation. Efter avslutad upphandling redovisar den upphandlande myndigheten i vilken utsträckning och på vilket sätt pilotprojektet varit givande för myndigheten. Den upphandlande myndigheten bör även delta i externa utvärderingar av pilotprojektet. FINANSIERING OCH STYRNING SKL bör ha en synlig roll i ett framtida program. De svenska kommunerna och landstingen svarar för huvuddelen av offentlig upphandling. Att SKL är engagerat ökar förutsättningarna att ledningen i kommuner och landsting är medvetna om behovet av bättre upphandling och allokerar resurser till ändamålet. Teknikföretagen har många medlemsföretag som tillhandahåller innovativa varor och tjänster. En del av dessa medlemsföretag deltar själva i offentlig upphandling, medan andra svarar för insatser som inkluderas i andra företags offerter vid offentlig upphandling. I en del fall skulle dialogmöten ge bättre förutsättningar även för företag som inte själva lägger anbud att kunna visa vad ny teknologi kan betyda. Teknikföretagen ser ett värde i att många olika näringslivsorganisationer medverkar i ett program för tidig dialog. Detta är väsentligt för att programmet ska vinna intresse inom en bred krets av leverantörer. 22

23 KOSTNADSKALKYL En preliminär kostnadskalkyl för programmet landar på cirka 5 miljoner kronor per år. Miljoner kronor Löner (3 personer) 3,0 Lokaler 0,4 Administration 0,6 Resor med mera 0,6 Information 0,2 Summa 4,8 ALTERNATIV ALT 1 STATLIG FINANSIERING I förra årets budgetproposition aviserades att upphandlingsstödet vid Konkurrensverket för 2015 kommer att tillföras ytterligare 35 miljoner kronor, utöver de medel som under 2014 överförts till Konkurrensverket från Kammarkollegiet respektive från Miljöstyrningsrådet. Det är mycket pengar, betydligt över den kostnadskalkyl för ett upphandlingsstöd som Upphandlingsstödsutredningen presenterade Konkurrensverket bygger för närvarande upp en verksamhet för upphandlingsstöd och hela det förväntade tillskottet 2015 är ännu inte planeringsmässigt uppbundet. Därför finns goda förutsättningar att omfördela en del medel till det här föreslagna programmet. Ett program för tidig dialog faller inom ramarna för ändamålet med anslaget till upphandlingsstöd. Svårigheten ligger i vilken juridisk form som programmet ska ha. 23

24 1 A Regeringen ger medel direkt eller indirekt till programmet Det kan finnas möjligheter för regeringen att styra medel direkt till visst program som drivs av SKL och/eller näringslivsorganisationer. Detta sker inom vissa områden. En sådan lösning skulle i stora drag medföra att: SKL och näringslivsorganisationer får en stor operativ frihet att utföra uppdraget. Programmet rekryterar själv personal. SKL och näringslivsorganisationer tillsätter styrelsen. Konkurrensverket och programmet samverkar i ett uppdragsråd. Programmet har egna lokaler, rimligen vid någon av ägarorganisationerna. 1 B Konkurrensverket upphandlar programmet Ett alternativ är att regeringen i regleringsbrev eller särskilt uppdrag uppdrar åt Konkurrensverket att upphandla tjänsten Program för tidiga dialoger. Konkurrensverket kan göra upphandlingen till ett fast pris. SKL kan tillsammans med en eller flera näringslivsorganisationer bilda en struktur, till exempel ett gemensamt bolag, med syfte att lägga anbud för att bedriva programmet. Konkurrensverket ställer upp de grundläggande villkoren för programmet, inklusive något slags kvantitativa mål. Programmets ägare får en stor operativ frihet att utföra uppdraget. Programmet rekryterar själv personal. Programmets ägare tillsätter en styrelse i bolaget. Konkurrensverket och programmet samverkar i ett uppdragsråd. Informationsverksamheten kan både bedrivas tillsammans med Konkurrensverket och separat. Programmet har egna lokaler, rimligen vid någon av ägarorganisationerna. 24

25 1 C Konkurrensverket driver programmet Regeringen ger, i regleringsbrev eller särskilt uppdrag, Konkurrensverket i uppdrag att bedriva ett tidsbegränsat projekt för tidiga dialoger. En sådan lösning innebär: Till skillnad från vad som är aktuellt för övrig upphandlingsstödjande verksamhet så behöver personalen i programmet för tidiga dialoger delta i och få insyn i förberedelserna för specifika upphandlingar. Konkurrensverket rekryterar personal. Programmet inordnas i Konkurrensverkets organisation. Informationen om programmet samordnas med Konkurrensverkets övriga information om upphandling. Förankringen med SKL och näringslivsorganisationer sker genom ett samarbetsråd där SKL och näringslivsorganisationer är representerade och där programmets verksamhet diskuteras. I slutändan är det dock Konkurrensverket som styr programmet. Förutsättningen för denna lösning är att Konkurrensverkets ledning fullt ut delar ambitionerna med programmet och är beredd att låta organisationerna som representerar upphandlande myndigheter och leverantörer få ett reellt inflytande. ANDRA TÄNKBARA ALTERNATIV ALT 2 FINANSIERING GENOM SPONSRANDE MEDLEMSKAP Detta alternativ liknar den finansiering och styrning som finns för det norska programmet. SKL och en eller flera näringslivsorganisationer bildar en organisation, till exempel en ideell förening. Det bildas en organisationskommitté som har till uppgift att rekrytera medlemmar. 25

26 Större upphandlande myndigheter, både statliga och kommunala, inbjuds att bli medlemmar. En rimlig uppslutning är att cirka sex av de tolv största kommunerna är betalande medlemmar och cirka sex landsting/regioner, 5 6 statliga myndigheter eller bolag samt SKL och några näringslivsorganisationer. Däremot är det mindre troligt att det går att få direkt finansiering från departement som i Norge. Medlemsavgiften bör ligga kring kr. Medlemmarna väljer en styrgrupp. Programmet startas inte förrän det finns tillräckligt med medlemmar. Programmet bör vara tillgängligt även för upphandlande myndigheter som inte är medlemmar. ALT 3 FINANSIERING GENOM PROJEKTAVGIFTER SKL och en eller flera näringslivsorganisationer bildar en organisation, till exempel ett bolag, och finansierar första årets verksamhet. Programmet startas. Den upphandlande myndighet som vill att ett pilotprojekt genomförs betalar en avgift. Avgiften kan bli ganska hög, omkring kr. Det finns en avsevärd risk att projektet inte klarar finansieringen. Programmet kan framstå som en konkurrent till privata upphandlingskonsulter. 26

27 27

28 Form: Tagg, Stockholm Tryck: Modintryckoffset, 2014 Teknikföretagen Box 5510, Stockholm Storgatan Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm Hornsgatan

Utmaningar och möjligheter med innovationsvänlig upphandling Niklas Tideklev, Konkurrensverket

Utmaningar och möjligheter med innovationsvänlig upphandling Niklas Tideklev, Konkurrensverket Utmaningar och möjligheter med innovationsvänlig upphandling 2015-01-22 Niklas Tideklev, Konkurrensverket Syftet med offentlig upphandling Säkerställa fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital

Läs mer

Smartare inköp genom tidig dialog

Smartare inköp genom tidig dialog STEG FÖR STEG Smartare inköp genom tidig dialog 1 Denna guide riktas till dig som vill göra smartare inköp genom att använda dig av tidig dialog. Tidig dialog innebär att upphandlande myndigheter träffar

Läs mer

Vilka är fördelarna med tidig dialog? Initiativet Smartare inköp genom tidig dialog visar på nyttan

Vilka är fördelarna med tidig dialog? Initiativet Smartare inköp genom tidig dialog visar på nyttan Vilka är fördelarna med tidig dialog? Initiativet Smartare inköp genom tidig dialog visar på nyttan 1 2 Smartare inköp genom tidig dialog ett gemensamt initiativ Konkurrensverket, Sveriges Kommuner och

Läs mer

Utmaningar och möjligheter med innovationsvänlig upphandling Niklas Tideklev, Konkurrensverket

Utmaningar och möjligheter med innovationsvänlig upphandling Niklas Tideklev, Konkurrensverket Utmaningar och möjligheter med innovationsvänlig upphandling 2015-01-22 Niklas Tideklev, Konkurrensverket Definition av innovationsvänlig upphandling Upphandlande myndigheter beaktar aktivt möjligheten

Läs mer

Budgetunderlag 2016 2018 för. Upphandlingsmyndigheten. Dnr Fi S 2014:19/2015/9 2015-03-04

Budgetunderlag 2016 2018 för. Upphandlingsmyndigheten. Dnr Fi S 2014:19/2015/9 2015-03-04 Dnr Fi S 2014:19/2015/9 2015-03-04 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten S 2014:19 Budgetunderlag 2016 2018 för Upphandlingsmyndigheten I enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Alla offentliga verksamheter har möjligheter att göra innovationsupphandlingar. Inledning Offentlig sektor upphandlar årligen varor och tjänster för cirka

Läs mer

Offentlig upphandling. Stockholm Digital Care 10 mars 2017 Therese Hellman

Offentlig upphandling. Stockholm Digital Care 10 mars 2017 Therese Hellman Offentlig upphandling Stockholm Digital Care 10 mars 2017 Therese Hellman Agenda Kort om Upphandlingsmyndigheten Om upphandlingsreglerna Ny upphandlingslagstiftning Nyheter i nya LOU- en överblick Upphandlingsprocessen

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Statens, kommuners och myndigheters inköp regleras i ett särskilt regelverk, den offentliga upphandlingen.

Statens, kommuners och myndigheters inköp regleras i ett särskilt regelverk, den offentliga upphandlingen. Allmänt Statens, kommuners och myndigheters inköp regleras i ett särskilt regelverk, den offentliga upphandlingen. Marknaden för offentlig upphandling är den största marknaden för handel med varor och

Läs mer

Att efterfråga innovation - för nyskapande i offentlig verksamhet Arkusdagen 2014

Att efterfråga innovation - för nyskapande i offentlig verksamhet Arkusdagen 2014 . Att efterfråga innovation - för nyskapande i offentlig verksamhet Arkusdagen 2014 2014-12-08 Anna Lipkin, Konkurrensverket Nina Widmark, VINNOVA Snabbfakta VINNOVA Stimulera Statlig myndighet under Näringsdepartementet

Läs mer

Offentlig upphandling och små företag Upplands Bro 16 sept Ulrica Dyrke, Företagarna

Offentlig upphandling och små företag Upplands Bro 16 sept Ulrica Dyrke, Företagarna Offentlig upphandling och små företag Upplands Bro 16 sept 2013 Ulrica Dyrke, Företagarna Offentlig upphandling är betydande - och det är de små företagen också Offentlig sektors inköp sker via offentlig

Läs mer

Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014

Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014 1 Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014 Stefan Gudasic T.f. enhetschef SLL Upphandling SLL Upphandling Avdelningschef Tf Karin Peedu Upphandling vårdens varor och tjänster Jan Matsson 6,5 upphandlare

Läs mer

Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Upphandlingscentrum Helen Widin 2013-05-24 LiÖ 2013-369 1 (4) Socialdepartementet Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Landstinget i Östergötland (LiÖ) har

Läs mer

Inledning. Upphandlingsrättsliga principer

Inledning. Upphandlingsrättsliga principer Inledning Offentlig upphandling är en process för inköp av varor, tjänster och entreprenader som görs av offentlig sektor och som regleras av Lagen om offentlig upphandling (LOU). Syftet med reglerna är

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer upphandling och inköp Dnr Ks 11/159 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2011-06-07 110 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Jönköping den 10 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 14 b 1 (5) VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING Fastställd av kommunstyrelsen 2013-05-07, 101 Sammanfattning Vägledande råd och bestämmelser är ett komplement till

Läs mer

Vår styrka är kombinationen av verksamhetskunnande samt ledande kompetens inom ITmanagement

Vår styrka är kombinationen av verksamhetskunnande samt ledande kompetens inom ITmanagement Sentensia är ett oberoende konsultbolag som levererar verksamhetsutveckling åt offentlig sektor. Vår styrka är kombinationen av verksamhetskunnande samt ledande kompetens inom ITmanagement och upphandling.

Läs mer

Dialog för bättre upphandling norska erfarenheter och svenska möjligheter

Dialog för bättre upphandling norska erfarenheter och svenska möjligheter RAPPORT Dialog för bättre upphandling norska erfarenheter och svenska möjligheter Dialog för bättre upphandling norska erfarenheter och svenska möjligheter 1 Förord Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Läs mer

Upphandlingsprojektet inom SN m.fl.

Upphandlingsprojektet inom SN m.fl. Upphandlingsprojektet inom SN m.fl. Vi vill påverka tjänstemän och politiker som ansvarar för upphandlingsfrågor Gör upphandlingsfunktionen mer strategisk Förbättra dialogen i alla faser av upphandlingsprocessen

Läs mer

Riktlinjer för direktupphandling. Godkänd av kommunfullmäktige den 24 februari 2016, 44

Riktlinjer för direktupphandling. Godkänd av kommunfullmäktige den 24 februari 2016, 44 Riktlinjer för direktupphandling Godkänd av kommunfullmäktige den 24 februari 2016, 44 Riktlinjer för direktupphandling för Alingsås kommun dess bolag och förbund Den 1 juli 2014 trädde nya regler i kraft

Läs mer

Gråa hår av offentlig upphandling?

Gråa hår av offentlig upphandling? Gråa hår av offentlig upphandling? Filipstad den 1 oktober 2015 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Regler för offentliga inköp finns sedan lång tid tillbaka. Genom EUmedlemskapet är vi bundna av

Läs mer

Lagen om offentlig upphandling

Lagen om offentlig upphandling Kommunal upphandling det möjligas konst Jordbruks och trädgårdskonferens 3 mars, Alnarp Thomas Idermark 2011 03 03 Lagen om offentlig upphandling Gällande lag om offentlig upphandling (2007:1091) I samband

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer för upphandling och inköp Dnr ks 09/127 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2010-02-02, 14 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Offentlig upphandling

Offentlig upphandling Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1519 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) Offentlig upphandling Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en statlig

Läs mer

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Innovation en förutsättning för god offentlig upphandling Teknikföretagen och våra medlemsföretag vill

Läs mer

Upphandlings- och inköpsreglemente för Malung-Sälens kommun

Upphandlings- och inköpsreglemente för Malung-Sälens kommun Upphandlings- och inköpsreglemente för Malung-Sälens kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-28 93 Gäller från och med 2013-11-26 Reviderad 2014-11-03 av upphandlingsenheten Innehåll Syfte...3 Regler...3

Läs mer

Hur blir du leverantör till Vårgårda kommun?

Hur blir du leverantör till Vårgårda kommun? Hur blir du leverantör till Vårgårda kommun? Hur blir du leverantör till Vårgårda kommun? Vårgårda kommun gör varje år inköp för en stor summa pengar. Alla inköp måste vara upphandlade enligt de lagar

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Policy för inköp och upphandling

Policy för inköp och upphandling Policy för inköp och upphandling Policy för inköp och upphandling Dnr KS 2014-555 Typ av dokument: Policy Handläggare: Upphandlare, Elin Johansson Antagen av: Kommunfullmäktige Revisionshistorik: Ersätter

Läs mer

Nationell strategi för inköp i offentlig sektor

Nationell strategi för inköp i offentlig sektor Nationell strategi för inköp i offentlig sektor Bra offentliga affärer på en fikarast* 2 *Det vill säga max 15 minuter. Den offentliga sektorn köper in varor och tjänster för mer än 700 miljarder kronor

Läs mer

Kort om. Direktupphandling - till lågt värde 2011:06

Kort om. Direktupphandling - till lågt värde 2011:06 Kort om Direktupphandling - till lågt värde 2011:06 Vad är direktupphandling? En direktupphandling är en upphandling utan krav på annonsering. Det är ett enklare förfarande jämfört med övriga upphandlingsförfaranden

Läs mer

Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman

Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner Eva Sveman Nya upphandlingsdirektiv Direktiv om upphandling inom den klassiska sektorn Direktiv om upphandling inom försörjningssektorn Direktiv om upphandling

Läs mer

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 2(5) Inledning Karlskrona kommunkoncern (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Yttrande över slutbetänkandet Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Datum Dnr Ert datum Er referens 2013-06-14 15-2013-0283 2013-03-13 S2013/1826/RU Yttrande över slutbetänkandet Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28

GWA ARTIKELSERIE. Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28 GWA ARTIKELSERIE Titel: Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28 Dåliga upphandlingar, brister i äldreomsorgen,

Läs mer

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16)

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16) Näringsdepartementet Enheten för innovation och forskning 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-06-08 Ulrica Dyrke N2015/2421/IF Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU

Läs mer

Dokumentation av direktupphandlingar

Dokumentation av direktupphandlingar Dokumentation av direktupphandlingar Den 1 juli 2014 höjs direktupphandlingsgränsen. Samtidigt införs en utökad dokumentationsplikt som innebär att upphandlande myndigheter och enheter ska dokumentera

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Jan Malmberg 2011-08-30 KSN-2011-0330

Handläggare Datum Diarienummer Jan Malmberg 2011-08-30 KSN-2011-0330 KS 7 2011-09-07 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Jan Malmberg 2011-08-30 KSN-2011-0330 Kommunstyrelsen Yttrande över SOU 2011:43 Offentlig upphandling från eget företag - och vissa

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård BESLUTSUNDERLAG 1(2) Richard Widén 2014-05-26 Dnr: LiÖ 2014-660 Landstingsstyrelsen Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård Landstinget i Östergötland

Läs mer

FOKUSOMRÅDE: OFFENTLIG UPPHANDLING

FOKUSOMRÅDE: OFFENTLIG UPPHANDLING 1 FOKUSOMRÅDE: OFFENTLIG UPPHANDLING En underlagsrapport från Innovationskraft Sverige. Medlemmar i fokusgruppen är Klas Danerlöv, Ulrica Dyrke, Ann-Mari Fineman, Ellen Hausel Heldahl, Lena Heldén, Birgitta

Läs mer

Upphandling. Kvalité, innovation, sociala krav. Thomaz Ohlsson Sveriges kommuner och landsting

Upphandling. Kvalité, innovation, sociala krav. Thomaz Ohlsson Sveriges kommuner och landsting Upphandling Kvalité, innovation, sociala krav Thomaz Ohlsson Sveriges kommuner och landsting Kvalité? Vad är kvalitet för dig? Hur ska du formulera detta för att få ut det du vill av en upphandling? Hur

Läs mer

Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling

Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling -01-11 1 (7) Inledning Avsikt Avsikten med handlingsplanen är att identifiera gemensamma aktiviteter som

Läs mer

Upphandling/Inköp. Nya regler som styr vår verksamhet

Upphandling/Inköp. Nya regler som styr vår verksamhet Upphandling/Inköp Nya regler som styr vår verksamhet Beräkna värde Köp en gång Totalt per räkenskapsår, av samtliga leverantörer av lika slag inom hela myndigheten, inklusive optioner Ramavtal Total under

Läs mer

Lagen om offentlig upphandling (LOU) och Upphandlingsutredningens analys

Lagen om offentlig upphandling (LOU) och Upphandlingsutredningens analys Lagen om offentlig upphandling (LOU) och Upphandlingsutredningens analys Peter Lindblom janpeterlindblom@hotmail.com 2012-02-02 1 1 Liten agenda Grundläggande principer vid offentlig upphandling Dagens

Läs mer

Offentlig upphandling - affärer för miljoner -

Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Åsa Johansson Årlig omsättning Sverige ca 500 miljarder SEK Flen ca 330 miljoner SEK Syfte! Att konkurrensutsätta inköp så att skattemedel används på bästa

Läs mer

Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning

Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsstyrelsens förvaltning Koncernledningens stab Chefsjuristen Anne Rundquist TJÄNSTEUTLÅTANDE 2006-01-11 Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning Ärendet

Läs mer

Inköps- och upphandlingsriktlinjer

Inköps- och upphandlingsriktlinjer Inköps- och upphandlingsriktlinjer Antagen av kommunstyrelsen/2016-11-08 2 (8) Innehållsförteckning 1 Riktlinjer för Inköp och upphandling... 3 1.1 Inköp och upphandlingar... 3 1.2 Behöriga beställare...

Läs mer

Att beställa varor och tjänster i kommunal regi 2012-05-09. Johan Almesjö Inköp Gävleborg. Mikael Hallqvist Gävle Kommun 2012-05-09

Att beställa varor och tjänster i kommunal regi 2012-05-09. Johan Almesjö Inköp Gävleborg. Mikael Hallqvist Gävle Kommun 2012-05-09 Att beställa varor och tjänster i kommunal regi 2012-05-09 Johan Almesjö Inköp Gävleborg Mikael Hallqvist Gävle Kommun 2012-05-09 1 Vision Mål Partnern för den bästa affären Ägare Förtroende Kunder Trogna

Läs mer

Bättre juridiska förutsättningar för samverkan och service (SOU 2014:39) Yttrande till Näringsdepartementet

Bättre juridiska förutsättningar för samverkan och service (SOU 2014:39) Yttrande till Näringsdepartementet 1 (5) Kommunledningskontoret 2014-09-18 Dnr KS 2014-686 Fredrik Eriksson Kommunstyrelsen Bättre juridiska förutsättningar för samverkan och service (SOU 2014:39) Yttrande till Näringsdepartementet KOMMUNLEDNINGSKONTORETS

Läs mer

Ostrategisk upphandlingsprocess? Gudrun Lind gudrun.lind@kammarkollegiet.se

Ostrategisk upphandlingsprocess? Gudrun Lind gudrun.lind@kammarkollegiet.se Ostrategisk upphandlingsprocess? Gudrun Lind gudrun.lind@kammarkollegiet.se Regeringen Regeringen har i budgetpropositionen för 2009 uppställt som mål att den offentliga upphandlingen ska vara effektiv

Läs mer

Front Advokater. IOP Spelregler för upphandling av välfärdstjänster och juridiska ramar. Umeå 16 februari 2017

Front Advokater. IOP Spelregler för upphandling av välfärdstjänster och juridiska ramar. Umeå 16 februari 2017 Front Advokater IOP Spelregler för upphandling av välfärdstjänster och juridiska ramar Umeå 16 februari 2017 Finns det ett systemfel i det svenska upphandlingsregelverket? Hur ser regelverket ut idag?

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Så får du som användare de produkter/tjänster du behöver vid upphandling av VA-verksamhet

Så får du som användare de produkter/tjänster du behöver vid upphandling av VA-verksamhet Så får du som användare de produkter/tjänster du behöver vid upphandling av VA-verksamhet VARIMs snabbguide till upphandlingsprocessen och hur du som användare ställer krav vid upphandling av VA-verksamhet.

Läs mer

Drömmen om förenkling

Drömmen om förenkling Drömmen om förenkling Under 20 år, sedan 1994 har många drömt om ett enklare regelverk för den offentliga upphandlingen. Den 1 juli 2014, är dagen D för högre gränsvärden inom upphandlingsformen direktupphandling

Läs mer

ClueE: det juridiska perspektivet. David Langlet Joshua Prentice

ClueE: det juridiska perspektivet. David Langlet Joshua Prentice ClueE: det juridiska perspektivet David Langlet Joshua Prentice Studerade områden Det främjande regelverket hur påverkar det kommunerna? Offentlig upphandling främjare eller hämmare? Kravet på affärsmässigt

Läs mer

Kalmar kommuns upphandlingspolicy

Kalmar kommuns upphandlingspolicy KKV1015, v1.2, 2011-02-06 BESLUT 2013-03-06 Dnr 72/2012 1 (6) Kalmar kommun Box 611 391 26 Kalmar Kalmar kommuns upphandlingspolicy Beslut Kalmar kommun bryter mot 1 kap. 9 lagen (2007:1091) om offentlig

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

Särskilda arbetsrättsliga villkor

Särskilda arbetsrättsliga villkor Särskilda arbetsrättsliga villkor Carin Carlsson, Upphandlingsstrateg Upphandlingsenheten SLK The Capital of Scandinavia Bakgrund och nuläge Möjligheten att ställa olika typer av sociala krav har funnits

Läs mer

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentliga upphandlingar i Sverige uppgår till hisnande 500 miljarder SEK per år innebärande 20 % av Sveriges BNP och ca 55 000 SEK per svensk invånare. Antalet

Läs mer

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69)

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69) FÖRSLAG TILL YTTRANDE Vårt dnr: Bilaga 2014-12-12 JU Förbundsjurist Eva Sveman Adress En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69) Sammanfattning SKL tillstyrker att koncessioner regleras i en särskild

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) Remiss från Kulturdepartementet Remisstid den 13 juli 2016

Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) Remiss från Kulturdepartementet Remisstid den 13 juli 2016 PM 2016:116 RI (Dnr 110-658/2016) Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) Remiss från Kulturdepartementet Remisstid den 13 juli 2016 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Översyn av nämndens hantering av föreningsbidrag, revidering riktlinjer Bidrag till föreningar med särskild social inriktning, 18 juni 2008.

Översyn av nämndens hantering av föreningsbidrag, revidering riktlinjer Bidrag till föreningar med särskild social inriktning, 18 juni 2008. sid 1 (5) ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN Staben Ekonomi Tjänsteyttrande 2013-09-04 Bengt Palo, 054-5405215 bengt.palo@karlstad.se Till arbetsmarknads- och socialnämnden Översyn av nämndens hantering

Läs mer

Policy. Inköps och upphandlingspolicy KS14-293 003. Föreskrifter. Plan. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa

Policy. Inköps och upphandlingspolicy KS14-293 003. Föreskrifter. Plan. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa KS14-293 003 Inköps och upphandlingspolicy Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Inledning Bjurholms kommun (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader

Läs mer

Vad är på gång inom LOU/LUF?

Vad är på gång inom LOU/LUF? Vad är på gång inom LOU/LUF? och hur använder ni nya reglerna för bra affärer? Elmia 30 september 2014 SAMMANFATTNING Lättare att köpa för offentlig sektor genom höjda direktupphandlingsbelopp! Omvänt

Läs mer

Tidig dialog utvecklar VA-branschen

Tidig dialog utvecklar VA-branschen Varims upphandlingsenkät: Tidig dialog utvecklar VA-branschen : den som genomför upphandlingen Verksamhetschef: övergripande ansvarig för den offentliga verksamheten Leverantör: den som svarar på anbudsförfrågan

Läs mer

Offentlig upphandling en affärsmöjlighet?

Offentlig upphandling en affärsmöjlighet? Offentlig upphandling en affärsmöjlighet? 1 2016-05-04 Sveriges företagsklimat Sammanfattande omdöme Allmänhetens attityder Skolans attityder Konkurrens från kommunverksamheter Företagens egna initiativ

Läs mer

POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING

POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING Antagen av kommunfullmäktige 2011-04-14 32 Senast reviderad av kommunfullmäktige 2016-06-02 61 Dnr: KA 2016/302 Ekonomiavdelningen Jörgen Karlsson, Ekonomichef ALLMÄNT

Läs mer

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011 Stora upphandlingar och små företag Rapport från Företagarna januari 2011 Innehållsförteckning Inledning... 2 Små företag hindras av stora upphandlingar... 2 Skillnader mellan företagsstorlekar... 3 Länsvisa

Läs mer

Kommittédirektiv. Utveckling i staten genom systematiska. jämförelser, Dir. 2014:120. Beslut vid regeringssammanträde den 21 augusti 2014

Kommittédirektiv. Utveckling i staten genom systematiska. jämförelser, Dir. 2014:120. Beslut vid regeringssammanträde den 21 augusti 2014 Kommittédirektiv Utveckling i staten genom systematiska jämförelser Dir. 2014:120 Beslut vid regeringssammanträde den 21 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda hur utveckling och effektivisering

Läs mer

Riktlinjer för direktupphandling inom Vetlanda kommun

Riktlinjer för direktupphandling inom Vetlanda kommun 1 (5) Riktlinjer för inom Vetlanda kommun Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelse (2014-11-05 181) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2014-11-05 Dokumentansvarig: Leif Henriksson,

Läs mer

1 bilaga. Avsiktsförklaringen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen och Sveriges Kommuner och Landstings styrelse.

1 bilaga. Avsiktsförklaringen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen och Sveriges Kommuner och Landstings styrelse. Utdrag Protokoll III 5 vid regeringssammanträde 2015-10-29 N2015/07455/EF Näringsdepartementet Godkännande och undertecknande av avsiktsförklaring mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting för

Läs mer

PM om ändringar i dels offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), dels offentlighets- och sekretessförordningen

PM om ändringar i dels offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), dels offentlighets- och sekretessförordningen Promemoria 2011-05-19 PM om ändringar i dels offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), dels offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641) 3 1 Promemorians innehåll Denna promemoria innehåller

Läs mer

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69)

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69) PM 2015:1 RI (001-1364/2014) En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 15 januari 2015 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Program för uppföljning av privata utförare

Program för uppföljning av privata utförare Program för uppföljning av privata utförare Ks/ 2016:142 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för uppföljning av privata utförare Fastställt av kommunfullmäktige 2016-10-20

Läs mer

Upphandling av parkeringsövervakning

Upphandling av parkeringsövervakning KKV1015, v1.1, 2010-03-23 BESLUT 2010-04-15 Dnr 711/2009 1 (5) Mölndals Parkerings AB Box 320 431 24 Mölndal Upphandling av parkeringsövervakning Beslut Mölndals Parkerings AB har brutit mot lagen (1992:1528)

Läs mer

En innovation är en uppfinning som ger en samhällsekonomisk vinst eller ger en vinst för en viss målgrupp (ex inom äldreomsorgen).

En innovation är en uppfinning som ger en samhällsekonomisk vinst eller ger en vinst för en viss målgrupp (ex inom äldreomsorgen). 1 (6) Tillväxt, miljö och regionplanering Tillväxtavdelningen Här kommer några korta minnesanteckningar från workshopen Så blir vi världens bästa innovationsupphandlare! den 6 december 2012 kl. 9 12 på

Läs mer

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet 1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal

Läs mer

KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO 02-064

KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO 02-064 KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO 02-064 PM 2 2002-12-11 SLUTLIG BEDÖMNING Fråga om snedvridning av konkurrensen genom bristande affärsmässighet vid offentlig upphandling (otillbörligt gynnande). Vindelns kommun

Läs mer

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Säffle kommun

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Säffle kommun INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Säffle kommun Antagen av kommunfullmäktige 24 september 2012, 151 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Förhållningssätt... 3 2. Samordnad upphandling... 4 3. Standardisering...

Läs mer

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Direktupphandling får användas om kontraktets värde uppgår till: Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) Högst 505 800 kronor, dvs. högst 28 procent

Läs mer

Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp

Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp Mariestad Antaget av Kommunstyrelsen Mariestad 2015-09-14 Datum: 2015-08-28 Dnr: Sida: 2 (13) Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för

Läs mer

Utmaningar med innovationsprocesser i byggsektorn. Anna Kadefors, inst för teknikens ekonomi och organisation Paula Femenías, inst för Arkitektur

Utmaningar med innovationsprocesser i byggsektorn. Anna Kadefors, inst för teknikens ekonomi och organisation Paula Femenías, inst för Arkitektur Utmaningar med innovationsprocesser i byggsektorn Anna Kadefors, inst för teknikens ekonomi och organisation Paula Femenías, inst för Arkitektur Upplägg 1. Varför behöver byggherrar engagera sig i utvecklingsarbete

Läs mer

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad PM inför arbete med ökad användning av social hänsyn i offentlig upphandling av tjänster inom Göteborg Stad 2012-02-02 Helena Sagvall och Marie

Läs mer

Upphandlings- och e-handelsenheten

Upphandlings- och e-handelsenheten Upphandlings- och e-handelsenheten Vilka är vi? Upphandlingsenheten Upphandlingschef Kerstin Svensson Upphandlare Hans Löthman Helena Ekström Dagnielo Sanchez Matilda Alskog (praktikant) Marja-Leena Engren

Läs mer

Niklas Tideklev. Hans Jeppson. Senior Advisor, Vinnova Utredare Innovationsupphandling (SOU 2010:56)

Niklas Tideklev. Hans Jeppson. Senior Advisor, Vinnova Utredare Innovationsupphandling (SOU 2010:56) 2012-12-06 Hans Jeppson Senior Advisor, Vinnova Utredare Innovationsupphandling (SOU 2010:56) Niklas Tideklev Upphandlingsjurist, Upphandlingsstödet Projektledare vägledning för innovationsvänlig upphandling

Läs mer

Konkurrens den sjätte upphandlingsrättsliga principen?

Konkurrens den sjätte upphandlingsrättsliga principen? Konkurrens den sjätte upphandlingsrättsliga principen? Jur.lic. Robert Moldén EU-advokat och Partner vid Front Advokater Doktorand i konkurrens- och upphandlingsrätt vid Handelshögskolan i Stockholm robert.molden@front.law

Läs mer

15. Motion om krav på kollektivavtal vid kommunala upphandlingar svar Dnr 2016/58-109

15. Motion om krav på kollektivavtal vid kommunala upphandlingar svar Dnr 2016/58-109 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 25 (37) 2016-06-20 Kf Ks 203 15. Motion om krav på kollektivavtal vid kommunala upphandlingar svar Dnr 2016/58-109 Sara Rais från Socialisterna Välfärdspartiet har

Läs mer

Kunskap och verktyg för kvalitet i upphandling av äldreomsorg 2013-14. Elisabeth Åkrantz och Anne Isberg

Kunskap och verktyg för kvalitet i upphandling av äldreomsorg 2013-14. Elisabeth Åkrantz och Anne Isberg Kunskap och verktyg för kvalitet i upphandling av äldreomsorg 2013-14 Elisabeth Åkrantz och Anne Isberg Utbildning varför? Regeringsuppdrag. Stärka upphandlingskompetensen. Öka samarbetet inom och mellan

Läs mer

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm 2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008 Konkurrensverket 103 85 Stockolm Nuteks förslag till åtgärder för bättre konkurrens i Sverige Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, har av Konkurrensverket

Läs mer

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Tjänsteskrivelse 1(1) 2016-11-28 Dnr: KS 2016/327 Kommunstyrelsen Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Strategi för EU-arbetet i Kävlinge kommun

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Att göra affärer med Sävsjö kommun (Offentlig sektor)

Att göra affärer med Sävsjö kommun (Offentlig sektor) Att göra affärer med Sävsjö kommun (Offentlig sektor) 2012-12-10 Jörgen Frej 2012-12-10 information upphandling 1 Informationsfilm 2 x 3 minuter (www.upphandlingsstodet.se) Tröskelvärden volymer Upphandlingsprocessen

Läs mer

DEN NYA KONKURRENSPRINCIPEN UR ETT SVENSKT PERSPEKTIV -

DEN NYA KONKURRENSPRINCIPEN UR ETT SVENSKT PERSPEKTIV - UPPHANDLINGSDAGARNA 2016 - DEN 28 JANUARI 2016 DEN NYA KONKURRENSPRINCIPEN UR ETT SVENSKT PERSPEKTIV - EU-advokat & Partner vid Gärde Wesslau Advokatbyrå Doktorand vid Handelshögskolan i Stockholm ROBERT

Läs mer

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Värmdö kommuns inköps- och upphandlingspolicy gäller för alla typer av inköp och upphandlingar som görs inom kommunen eller kommunens bolag. 1 Syfte

Läs mer