FÖRSTUDIE Vägskäl 99/982.01, 99/392 och 99/982. Pajala kommun, Norrbottens län Beslutshandling Objekt:

Transkript

1 FÖRSTUDIE Vägskäl 99/982.01, 99/392 och 99/982 Pajala kommun, Norrbottens län Beslutshandling Objekt:

2 Projektledning Trafikverket Ansvarsområden Projektledare: Vägutformning: Simon Lövgren Leif Nordlund Konsult WSP Samhällsbyggnad Uppdragsansvarig: Teknikansvarig rapport: Teknikansvarig Gestaltning: Mikael Eriksson Carina Seppelin Anna Nordmark Titel: FÖRSTUDIE, Beslutshandling, Vägskäl 99/982.01, 99/392 och 99/982, Pajala kommun, Norrbottens län, Utgivningsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Simon Lövgren Foton: WSP om inte annat anges

3 Innehåll Sammanfattning 4 1. Inledning Bakgrund Syfte Tidigare utredningar Aktualitet Förstudiens geografiska omfattning Övergripande mål Vägplanerings- och vägprojekteringsprocessen 9 2. Befintliga förhållanden Markanvändning Trafik och trafikanter - Resor och transporter Miljö Byggnadstekniska förutsättningar Nationella och regionala miljömål, miljöbalkens hänsynsregler och miljökvalitetsnormer Funktionsanalys Funktion Hänsyn Projektmål Tänkbara åtgärder enligt fyrstegsprincipen Fyrstegsprincipen Möjliga åtgärder Gestaltningsförutsättningar Effekter och konsekvenser Översiktlig kostnadsbedömning Samhällsekonomisk nytta Riskhantering Förutsättningar Skyddsobjekt Identifiering av riskobjekt och riskslag Fortsatt arbete Måluppfyllelse Samråd Samråd Samrådsredogörelse Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Trafikverkets ställningstagande och fortsatt arbete Källor 38 Bilagor Bilaga 1. Trafikverkets ställningstagande Bilaga 2. Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Bilaga 3. Samrådsredogörelse Trafikverket Förstudie Beslutshandling, Vägskäl 99/982.01, 99/392 och 99/982, Pajala kommun, Norrbottens län,

4 Sammanfattning Bakgrund De befintliga korsningarna i Pajala är livligt trafikerade, både av fordon och oskyddade trafikanter, och behöver förbättras avseende trafiksäkerhet, tillgänglighet och estetik. Planeringen av nya gruvor norr om Pajala, kommer att innebära ökad trafik, med många tunga transporter och dispenstransporter i korsningarna. Markanvändning Större del av Pajalas service och handeln ligger längs och centrala delen av väg 982. Även bostadsbebyggelse finns i huvudsak längs väg 982. Väg 99 sträcker sig från Karesuando i norr till Haparanda i söder. Pajala är knutpunkt för ett flertal länsvägar som väg 392 mot Överkalix och väg 403 mot norra Finland och Norge. Skyltad hastighet längs väg 99 mellan korsningarna 99/ och 99/392 är 50 km/h. Hastigheten är 90 km/h förbi korsningen 99/982. Befintlig vägbredd på väg 99 mellan korsningarna 99/ och 99/392 är 10,2 meter och i övrigt 6,5 meter. Trafikmängden på väg 99 är 1740 fordon per årsmedeldygn (ÅDT), väster om väg 392. Den mest trafikerade korsningen är korsningen 99/982.01, där trafikmängden på väg är 2260 fordon per årsmedeldygn. Trafikmängden förbi korsningen 99/982 är 1450 fordon per årsmedeldygn. Två gång- och cykelportar finns väster om väg En markerad övergångsställe som inte ansluter till någon gång- och cykelväg finns i korsningen 99/ Oskyddade trafikanter färdas i korsningen väg 99/ över väg 99 mellan centrum och bostadsområdet. I korsningen väg 99/382 färdas de oskyddade trafikanterna över väg 99 till arbetsplatserna söder om vägen. Miljö Följande riksintressen finns i anslutning till korsningarna: Torneälvens och Kalixälvens vattenområde ingår i det svenska Natura 2000 nätverket Torneå älven är riksintresse för friluftsliv och för naturvården enligt miljöbalken 3 kap 6. Väg 99 är av riksintresse för kommunikationer. Inga andra kända naturvärden eller kulturvärden finns i anslutning till korsningarna. Området i anslutning till korsningarna ingår i Sattajävi samebyns betesmarker. Inga boendemiljöer intill vägen berörs av ljudnivåer över 55 db(a). Funktionsanalys Tillgängligheten för biltrafik längs väg 99 bedöms som god med förhållandevis låga trafikmängder och bra plan- och profilstandard. Vägskäl 99/982 Hög hastighet på primärvägen och dåliga siktförhållanden medför brister i framkomligheten från sekundärvägen och vid vänstersväng från primärvägen samt medför försämrad trafiksäkerhet för all fordonstrafik i korsningen. 4 Trafikverket Förstudie Beslutshandling, Vägskäl 99/982.01, 99/392 och 99/982, Pajala kommun, Norrbottens län,

5 Vägskäl 99/ och 99/392 Transportkvaliteten är låg och tillgängligheten begränsad för de oskyddade trafikanterna i korsningarna eftersom säkra passager och anslutande gång- och cykelväger saknas och de oskyddade är hänvisade till att cykla och gå i blandtrafik. Den vida korsningen med relativt stora mängder tung trafik utgör barriär för de oskyddade trafikanterna. Korsningarna, med sina överdimensionerade vägbredder som kan inbjuda till högre hastigheter än den skyltade utgör en trafiksäkerhetsrisk för alla trafikanter i korsningarna. Tänkbara åtgärder Tänkbara åtgärder har analyserats enligt fyrstegsprincipen. De fyra stegen innebär att åtgärder ska analyseras i följande ordning: Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät och fordon Begränsade ombyggnadsåtgärder Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Åtgärder som gynnar överflyttning av transporter till kollektivtrafik samt förbättrade förhållanden för gång- och cykeltrafiken, steg 1, bedöms inte minska behovet av biltransporter. Åtgärder som syftar till att andra vägar nyttjas, steg 2, bedöms kunna påverka transportbehovet i liten omfattning. Transportbehovet på väg 99 och vägens betydelse som en viktig länk bedöms komma att öka på grund av den planerade gruvverksamheten norr om Pajala. För att korsningen väg 99/982 ska uppmärksammas lättare föreslås den byggas om till korsningstyp C, enligt steg 3. I korsningarna 99/ och 99/392 föreslås helt ny korsningsutformning med en cirkulationspalts med säkrade passager för de oskyddade. I kombination med åtgärder enligt steg 1 och/ eller steg 2 med kan bättre uppfyllelse av transportpolitiska delmål uppnås. Inga nyinvesteringar eller större ombyggnad, enligt steg 4, föreslås. Effekter och konsekvenser Vägskäl 99/982 Genom ombyggnationen av korsningen väg 99/982 blir passagerna säkrare för all fordonstrafik i korsningen. Vägskäl 99/ och 99/392 Genom ombyggnationen av korsningarna väg 99/ och 99/392 till cirkulationsplats ökar framkomligheten och passagerna blir säkrare för all fordonstrafik. Cirkulationsplatser har trafiksäkerhetshöjande fördelar i jämförelse med andra korsningstyper genom att skadeföljden blir oftast lindrig. Cirkulationsplatser har färre konfliktpunkter och hastigheterna är oftast låga. Åtgärder i form av ITS-lösningar som sänker hastigheten förbättrar tillgängligheten och trafiksäkerheten för alla trafikanter i korsningarna. En attraktiv entré som för bilisterna mot centrum kan öka möjligheterna för förbipasserande att stanna. Trafikverket Förstudie Beslutshandling, Vägskäl 99/982.01, 99/392 och 99/982, Pajala kommun, Norrbottens län,

6 Tillgängligheten, kvaliteten och trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter förbättras genom anläggande av säkrade passager och anslutande gång- och cykelvägar. Det blir tryggare för gång- och cykeltrafikanter att passera passagen om in- och utgående körfält är avsmalnat så att fordonen tvingas sänka hastigheten samt om passagen är tydligt markerad. Lägre hastighet och jämnare trafikrytm innebär även minskade utsläpp vilket är positivt ur miljösynpunkt. En förändrad utformning av korsningen och anläggande av gång- och cykelvägar tar mark i anspråk. Inga naturmiljöer, kulturmiljöer eller områden för friluftsliv bedöms påverkas. Inga riksintressen bedöms skadas påtagligt. Detaljplaner kan komma att beröras av föreslagna åtgärder. Samråd Samrådshandlingen för förstudien har varit på remiss till Pajala kommun, Sattajärvi sameby, Fiskeriverket, Skogsstyrelsen, Försvarsmakten och allmänhet. Översiktlig kostnadsbedömning Totalkostnad för de tre korsningsåtgärderna utifrån förstudiens underlag och förutsättningar bedöms till 8-9 Mkr. Samhällsekonomisk nytta Åtgärderna bedöms utifrån nuvarande trafiksituation inte vara samhällsekonomiskt lönsamma (nettonuvärdekvoten, NNK, är negativ). Pajalas framtida trafik- och samhällsutveckling är i dagsläget svårbedömt. Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen i Norrbottens län har beslutat enligt miljöbalken 6 kap. 5 att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Trafikverkets ställningstagande Trafikverket har i ställningstagande daterat beslutat att en arbetsplan inklusive MKB och en bygghandling ska tas fram för i förstudien föreslagna åtgärder. Fortsatt arbete Åtgärderna kan bli genomförda stegvis beroende på hur samhället i Pajala utvecklas. Hänsyn ska tas till kommunens översiktsplanearbete. 6 Trafikverket Förstudie Beslutshandling, Vägskäl 99/982.01, 99/392 och 99/982, Pajala kommun, Norrbottens län,

7 1. Inledning 1.1 Bakgrund De befintliga korsningarna i Pajala är livligt trafikerade, både av fordon och oskyddade trafikanter, och behöver förbättras avseende trafiksäkerhet, tillgänglighet och estetik. 1.2 Syfte Syftet med förstudien är att redovisa viktiga förutsättningar och beskriva problem i de aktuella korsningarna. Förstudien ska även ange förslag till åtgärder som ger trafiksäkra och estetiskt tilltalande korsningar. Vidare ska förstudien belysa vilka konsekvenserna av de olikaföreslagna åtgärdena förväntas att bli. Alla olika trafikantgrupper ska behandlas. Förstudien ska utgöra underlag för samråd med myndigheter och allmänhet enligt miljöbalken och ligga till grund för Länstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Den ska även utgöra underlag för Trafikverkets ställningstagande om fortsatt arbete. 1.3 Tidigare utredningar En bristanalys som omfattar väg 982 genom Pajala har tagits fram i september Bristanalysen omfattar även korsningarna 99/982.01och 99/392. Syftet med bristanalysen var att studera behov av åtgärder inom vanliga tätortskaraktärer. I bristanalysen noterades de otydliga entréer från väg 99 och den olycksdrabbade korsningen väg 99/982.01, Soukolovägen, vara några av problemen/bristerna i Pajala tätort. 1.4 Aktualitet Länstransportplanen har ett antal potter kopplade till investeringsåtgärder längs statliga och kommunala vägar, kollektivtrafik, kommunala satsningar, gång- och cykelvägar och enskilda vägar. I de pottindelade områdena definieras en årlig kostnad som tilldelas åtgärder inom olika verksamhetsområden. Väg 99/982 Pajala är med som ett objekt som omfattas av trafiksäkerhetsåtgärder längs det statliga vägnätet. Föreslagna åtgärder omfattar även tydligare korsningar och säkra passager i korsningarna 99/ och 99/ Förstudiens geografiska omfattning Denna utredning omfattar tre korsningar längs väg 99, korsningarna 99/982, 99/982.01och 99/392 i Pajala kommun, Norrbottens län. Korsningarnas läge visas i bild Övergripande mål Trafikverkets uppgift är att utveckla och förvalta det statliga vägnätet. Deras verksamhet ska bidra till att det blir möjligt att nå de transportpolitiska mål som riksdagen har fastställt. I maj 2009 tog riksdagen beslut om de nya transportpolitiska målen enligt regeringens förslag i propositionen Mål för framtidens resor och transporter, prop 2008/09:93. Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Det övergripande målet stöds av två huvudmål: Funktionsmålet som berör resans eller transportens tillgänglighet Hänsynsmålet som handlar om säkerhet, miljö och hälsa De två huvudmålen formuleras enligt nedan. Trafikverket Förstudie Beslutshandling, Vägskäl 99/982.01, 99/392 och 99/982, Pajala kommun, Norrbottens län,

8 Mot Kiruna Soukolov Kengisg Mot Kolari, Finland Meter Mot Överkalix Mot Övertorneå, Haparanda Bild 1.1 Översiktskarta som visar läget för korsningarna 99/982, 99/ och 99/392 i Pajala markerade med röda cirklar. 8 Trafikverket Förstudie Beslutshandling, Vägskäl 99/982.01, 99/392 och 99/982, Pajala kommun, Norrbottens län,

9 Funktionsmål (tillgänglighet) Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmål (säkerhet, miljö och hälsa) Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. 1.7 Vägplanerings- och vägprojekteringsprocessen En förstudie utförs alltid som ett första steg i vägplanerings- och vägprojekteringsprocessen, bild 1.2. Det huvudsakliga syftet med förstudien är att ge underlag för beslut om projektet ska drivas vidare eller ej, samt klarlägga förutsättningarna inför det fortsatta arbetet. Arbetsgången ger myndigheter och allmänhet många tillfällen att ge synpunkter och påverka kommande förslag. Förstudie Ingen fortsatt planering Vägutredning Arbetsplan Bygghandling Utförande De transportpolitiska målen är en utgångspunkt för alla statens åtgärder inom transportområdet. Uppföljning Bild 1.2 Vägplanerings- och vägprojekteringsprocessen. Trafikverket Förstudie Beslutshandling, Vägskäl 99/982.01, 99/392 och 99/982, Pajala kommun, Norrbottens län,

10 2. Befintliga förhållanden 2.1 Markanvändning Befolkning, bebyggelse, näringsliv och sysselsättning Pajala kommun har ca invånare varav ca 2000 personer bor i Pajala centralort. Pajala är en glesbygdskommun med vikande befolkningsunderlag som under lång tid har genomgått en procentuellt större befolkningsminskning än läns- och riksgenomsnittet. Under 2008 minskade befolkningen i Pajala kommun med 1,4%. Pajala kommuns åldersstruktur har en kraftig förskjutning mot de äldre åldersgrupperna, jämfört med riksgenomsnittet. Den 31 december 2008 var medelåldern i Pajala kommun 48,3 år jämfört med 42,8 år i Norrbottens län och 41 år i riket. Pajala kommun har därmed den högsta medelåldern i riket. Kommunerna har lång tradition inom skogsoch trävaruindustrin. Dagens arbetsmarknad i Pajala kommun domineras av den offentliga sektorn. Näringslivet i Pajala kommun är varierat och domineras av såväl traditionell tillverkningsindustri som data- och elektronikbranschen. Planeringen av nya gruvor i området kring Kaunisvaara, norr om Pajala, bedöms på sikt kunna innebära både många nya arbetstillfällen och en ökad befolkningsmängd. Gruvbolaget planerar påbörja brytningen i ett dagbrott i Tapuli under år 2011 och år 2013 även påbörja brytning av järnmalm i Stora Sahavaara. Målpunkter Större del av Pajalas service och handeln ligger längs väg , Kengisgatan, kring torget och längs centrala delen av väg 982. Bostadsbebyggelse finns i huvudsak längs och söder om väg 982, i centrum. Etablering av arbetsplatser och bostäder har på senare tid ökat söder om väg 99. Bostadsbebyggelse med både villor och hyreshus finns söder om korsningen 99/ längs Soukolovägen. Vid väg 392 finns flertalet arbetsplatser som Samhall, Mikro Makarna, Svevia och Northland Exploration Sweden AB. Andra målpunkter i Pajala är skolor, idrottsplatser och vårdcentral. Målpunkter redovisas i bild 2.1. Kommunala planer För området gäller Pajala kommuns översiktsplan (ÖP) som antogs Den kommuntäckande översiktsplanen redovisar grunddragen i mark- och vattenanvändningen och kommunens visioner och målsättningar i nuläget. Den redovisar även riktlinjer och behov av fortsatt arbete. Fördjupade översiktsplaner finns för Pajala centralort där motivet var att ta fram en strategi hur tätorten skulle utvidgas i framtiden samt att ta fram en hållbar trafiklösning avseende de större vägarna. Det finns detaljplaner som omfattar korsningarna. Korsningen 99/ omfattas av detaljplanerna för kvarteret Tuppen, antagen , och för kvarteret Ripan, antagen , samt ändringen av stadsplanen från Även korsningen 99/392 och kvarteret söder om korsningenomfattas av en detaljplan från Trafikverket Förstudie Beslutshandling, Vägskäl 99/982.01, 99/392 och 99/982, Pajala kommun, Norrbottens län,

11 Mot Kiruna Vårdcentral Soltorget Skolor Badhus Centrum Mot Kolari, Finland Fotbollsplan Islada Soukolov Busstation Kengisg Folkets hus 982 Kyrka Camping Meter Mot Överkalix Mot Övertorneå, Haparanda Bild 2.1 Målpunkter. Trafikverket Förstudie Beslutshandling, Vägskäl 99/982.01, 99/392 och 99/982, Pajala kommun, Norrbottens län,

12 2.2 Trafik och trafikanter - Resor och transporter Vägens funktion Pajala är centralort i Pajala kommun och knutpunkt för ett flertal länsvägar. Sedan början av 1980-talet leds genomfartstrafiken förbi tätorten. Väg 99 är den viktigaste och en av de mest trafikerade vägarna i Pajala. Vägen sträcker sig från Karesuando i norr till Haparanda i söder. Andra viktiga länkar som passerar Pajala är väg 392 mot Överkalix och väg 403 mot norra Finland och norra Norge. Väg 99 i Pajala utgör ett viktigt regionalt stråk med transporter av gods och timmer till förädlingsindustri och utskeppning vid kusten. Väg 99/(935) Haparanda-Pajala utgör riksintresse som väg av särskild betydelse för regional eller interregional trafik. Etablering av nya gruvor i området kommer att innebära ökad trafik, med många tunga transporter och även många dispenstransporter i korsningarna, på såväl kort som lång sikt. Trafik- och vägförhållanden Skyltad hastighet längs väg 99 mellan korsningarna 99/982.01och 99/392 är 50 km/h. Väster om Isladan blir den skyltade hastigheten 90 km/h. Hastigheten är 90 km/h även förbi korsningen 99/982. Mellan korsningarna 99/392 och 99 /403 är hastigheten begränsad till 70 km/h. Vägens bärighetsklass är BK1. Befintlig vägbredd på väg 99 mellan korsningarna 99/ och 99/392 är 10,2 meter och i övrigt 6,5 meter. Väg 982 är 6,5 meter, väg och Soukolovägen är 7 meter och väg 392 och Kengisgatan är 9 meter breda. Trafikmängden på väg 99 är 1740 fordon per årsmedeldygn (ÅDT), väster om väg 392, 1190 fordon per årsmedeldygn öster om väg 392. Öster om väg 403 är trafikmängden betydligt lägre, endast ca 400 fordon. Den mest trafikerade korsningen är korsningen mellan väg 99 och väg , där trafikmängden på väg är 2260 fordon per årsmedeldygn. Trafikmängden på väg 982 är 1230 fordon. Inga uppgifter om trafikmängder på de anslutande Soukolovägen och Kengisgatan finns. Trafikmängden förbi korsningen 99/982 är 1450 fordon per årsmedeldygn. Uppgifterna om trafikmängder är mätta under åren 2000, 2005 och Andelen tung trafik på väg 99 är ca 8 % väster och ca % öster om väg 392. Trafikmängder och hastigheter redovisas i bild 2.3. Bild 2.2 Markerad övergångsställe vid korsning väg 99/ Trafikverket Förstudie Beslutshandling, Vägskäl 99/982.01, 99/392 och 99/982, Pajala kommun, Norrbottens län,

13 1450(110) Mot Kiruna (50) 90 ( Befintlig gång- och cykelport ( Befintlig, markerad övergångsställe Befintlig gång- och cykelväg Belysning 1740(140) 50 Fotbollsplan Islada Skolor ( ( ( Soukolov 2260(80) Centrum Kengisg (45) 1190(140) (110) Mot Kolari, Finland Refug Meter 840(100) Mot Överkalix Mot Övertorneå, Haparanda 400(45) Bild 2.3 Hastigheter och trafikmängder (ÅDT), andel tung trafik inom parentes. Trafikverket Förstudie Beslutshandling, Vägskäl 99/982.01, 99/392 och 99/982, Pajala kommun, Norrbottens län,

14 Befintlig korsningsutformning Befintlig korsning 99/982 är utformad som trevägskorsning, typ A. Korsningarna 99/ och 99/392 är utformade som fyrvägskorsningar av typ C med kanalisering på både sekundär och primärvägen samt en mittrefug mellan dessa båda korsningar. Kollektivtrafik Länstrafiken har linjetrafik från Pajala mot Kiruna, Gällivare, Haparanda och Luleå. Busstationen ligger centralt inom tätorten i anslutning till korsningen 99/ Hållplatser finns även vid skolan och vårdcentralen vid väg 982. Oskyddade trafikanter Oskyddade trafikanter färdas i blandtrafik med fordon längs väg 99. En gång- och cykelport mellan skolan och villabebyggelsen på södra sidan av väg 99 finns ca 75 meter väster om väg Även vid Isladan finns en gång- och cykelport. En markerad övergångsställe finns i korsningen 99/982.01, bild 2.3. Övergångsstället ansluter inte till någon gång- och cykelväg eller -bana. Passagerna med anslutande gångoch cykelvägar finns markerade i bild 2.2. Oskyddade trafikanter färdas i korsningen väg 99/ över väg 99 mellan centrum och bostadsområdet med villor och hyreshus på den södra sidan av vägen. I korsningen väg 99/382 färdas de oskyddade trafikanterna över väg 99 till arbetsplatserna söder om vägen. Farligt gods Väg 99, 392 och 403 är rekommenderade vägar för farligt gods. Trafiksäkerhet Tre olyckor med personskador, alla i korsningen med Soukolovägen, har skett i förstudieområdet under perioden I olyckorna skadades två personer allvarligt och två personer blev lindrigt skadade. Två av olyckorna var kollisioner mellan fordon på primär- och sekundärväg. I den ena av olyckorna blev en cyklist svårt skadad. En av olyckorna var ett avsvängande fordon som blev påkört bakifrån. Enligt uppgifter från kommunen har det varit incidenter i alla studerade korsningar. Bild 2.4 Gång- och cykelport mellan villaområdet söder om väg Bild och skolan norr om väg Trafikverket Förstudie Beslutshandling, Vägskäl 99/982.01, 99/392 och 99/982, Pajala kommun, Norrbottens län,

15 2.3 Miljö Nedan redovisas riksintressen och Natura 2000 områden. Se även respektive avsnitt Naturmiljö, Kulturmiljö och Friluftsliv. I miljöbalkens 3 och 4 kapitel finns bestämmelser om skydd av områden som har så högt värde för natur- och kulturmiljö, friluftsliv, kommunikationer, olika näringar, med flera att de utgör så kallade riksintressen. Följande riksintressen finns i anslutning till korsningarna: Torneälvens och Kalixälvens vattenområde ingår i det svenska Natura 2000 nätverket Torneå älven är riksintresse för friluftsliv enligt miljöbalken 3 kap 6. Torneälven är även riksintresse för naturvården enligt miljöbalken 3 kap 6. Väg 99 är av riksintresse för kommunikationer. Riksintressen redovisas i bild 2.6. Områdets allmänna karaktär Pajala kommun är i sin helhet belägen norr om polcirkeln, längs Torneälven och den svenskfinska gränsen. Kommunen i dess nuvarande form bildades vid kommunsammanslagningen 1971, då Korpilombolo, Junosuando och Tärendö kommuner införlivades med Pajala kommun. Pajala kommun är en typisk skogskommun i Norrbottens inland. Den dominerande landskapsbilden är ett relativt flackt skogsland, genomflutet av älvar, bäckar och andra vattendrag. Riksintresse väg Natura 2000 Torneå Kalix älvar Riksintresse friluftsliv Riksintresse naturvård Meter Bild 2.6 Riksintressen. Trafikverket Förstudie Beslutshandling, Vägskäl 99/982.01, 99/392 och 99/982, Pajala kommun, Norrbottens län,

16 Naturmiljö Korsningarna finns inom riksintresseområdet för naturvården. Inga andra kända naturvärden finns i anslutning till korsningarna. Naturvärden redovisas på karta, bild 2.7. Kulturmiljö Inga kända kulturvärden finns i anslutning till korsningarna. Kulturmiljöintressen redovisas på karta, bild 2.7. Rekreation och friluftsliv Torneälven utgör riksintresse för friluftsliv enligt miljöbalken 3 kap 6. Korsningarna finns inom riksintresseområdet. Naturresurser I anslutning till korsningarna finns inga områden med produktiv jordbruks- eller skogsmark. Inga skyddsområden för vattentäkter eller brunnar berörs. Inga grus- eller bergtäkter finns i anslutning till korsningarna. Fornlämningar Sumpskog Våtmarksinventering Högsta naturvärdesklassen Höga naturvärden Vissa kända naturvärden Låga kända naturvärden Ängs- och betesmarksinventering Bevarandeprogram odlingslandskap Rennäring Enligt 3 kap 5 miljöbalken ska mark- och vattenområden som har betydelse för rennäring så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan försvåra rennäringens bedrivande. Områden av riksintresse för rennäring ska skyddas mot sådana åtgärder. Området i anslutning till korsningarna ingår i Sattajävi samebyns höst- och sommarbetesmarker. Inga riksintressen för rennäringen berörs. Områdena för rennäringen redovisas på karta, bild Meter Bild 2.7 Natur- och kulturmiljöintressen. 16 Trafikverket Förstudie Beslutshandling, Vägskäl 99/982.01, 99/392 och 99/982, Pajala kommun, Norrbottens län,

17 Boendemiljö Trafiken kan orsaka störningar i boendemiljöer längs vägen i form av buller, vibrationer och luftföroreningar. Ljudnivån 55 db(a) ekvivalent ljudnivå är riktvärde vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av vägar. Ljudnivån 65 db(a) (ekvivalent ljudnivå) är riktvärde i befintliga vägmiljöer. Med utgångspunkt från översiktliga beräkningar med bullerberäkningsprogrammet Buller Väg från Trivector bedöms inga boendemiljöer intill eller i närheten av vägen beröras av ljudnivåer över 55 db(a). Vägen och de studerade korsningarna i de centrala delarna av Pajala kan upplevas som en barriär för boende som har behov av att korsa vägen och passera korsningarna. 2.4 Byggnadstekniska förutsättningar Landskapet runt Pajala domineras av vidsträckta myr- och våtmarksområden där jorden består av torv. Morän påträffas som ytjord inom höglänt terräng samt som uppstickande moränholmar i myrar inom den låglänta terrängen. Jorden i anslutning till korsningarna består av morän eller av organiska jordarter. Ledningar Väg 99 är belyst på sträckan genom Pajala tätort, väster om väg 392, bild 2.3. Belysningen sträcker sig längs den norra sidan av vägen. Vid korsningen 99/982 är vägen inte belyst. Alla anslutande vägarna är belysta i anslutning till korsningarna. Kommunala vatten och avloppsledningar, elledningar, fjärrvärme samt optokblar kan finnas i anslutning till korsningarna. Höstland Sommarland Vårvinterland Meter Bild 2.8 Rennäring. Trafikverket Förstudie Beslutshandling, Vägskäl 99/982.01, 99/392 och 99/982, Pajala kommun, Norrbottens län,

18 2.5 Nationella och regionala miljömål, miljöbalkens hänsynsregler och miljökvalitetsnormer Nationella och regionala miljömål Riksdagen har antagit 16 nationella miljömål. Målen beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Det innebär att påverkan på miljön ska ha reducerats till nivåer som är långsiktigt hållbara. De nationella miljömålen har anpassats och formulerats till regionala miljömål i Norrbottens län. Miljömålen behandlar: 1. Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv I detta projekt berörs främst målen God bebyggd miljö. Inget av målen kommer att motverkas. Miljöbalken I projektet tillämpas miljöbalken och därtill hörande eller samverkande lagstiftning. Miljöbalken ska tillämpas så att: människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas den biologiska mångfalden bevaras en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och fysisk miljö i övrigt tryggas återanvändning och återvinning samt hushållning främjas så att kretslopp uppnås Allmänna hänsynsregler I miljöbalkens 2 kapitel redovisas de allmänna hänsynsregler som är grundläggande för prövningen om tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens: prövning, kunskapskravet, försiktighetsprincipen, lokaliseringsprincipen, hushållningsprincipen, produktvalsprincipen, skälighetsavvägning och avhjälpandeskyldighet. Projektet kommer att bedrivas så att miljöbalkens allmänna hänsynsregler uppfylls. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som infördes med miljöbalken 1999 och som regleras i miljöbalkens 5:e kapitel. Normer kan meddelas av regeringen i förebyggande syfte, för att skydda människors hälsa eller miljön, eller för att åtgärda befintliga miljöproblem. 18 Trafikverket Förstudie Beslutshandling, Vägskäl 99/982.01, 99/392 och 99/982, Pajala kommun, Norrbottens län,

19 En miljökvalitetsnorm kan till exempel gälla högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark, eller vatten. När en miljökvalitetsnorm meddelas måste regeringen samtidigt utse myndigheter och kommuner som ska mäta och kontrollera att normen uppfylls. Förordningar om miljökvalitetsnormer som idag finns är: Föroreningar i utomhusluft (SFS 2001:527) Till skydd för människors hälsa vill man med miljökvalitetsnormen för utomhusluft begränsa utsläppen av kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar och ozon i utomhusluft. Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft gäller i hela landet. Vattenförekomster (SFS 2004:660) Regeringen har utfärdat en förordning om miljökvalitetsnormer för vatten. Beslutet om miljökvalitetsnormer omfattar ekologisk status eller ekologisk potential, kvantitativ status samt kemisk status för samtliga vattenförekomster i Bottenvikens vattendistrikt. Hela Norrbotten och huvuddelen av Västerbottens län utgör Bottenvikens vattendistrikt. Omgivningsbuller (SFS 2004:675) Normen avser buller från vägar, järnvägar, flygplatser och industriell verksamhet. Ingen av miljökvalitetsnormerna bedöms överskridas i detta projekt. Fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) Normerna för fisk- och musselvatten avser endast vissa, i författning utpekade vatten. I Norrbotten berörs Kalixälven som är ett utpekat laxvatten. Trafikverket Förstudie Beslutshandling, Vägskäl 99/982.01, 99/392 och 99/982, Pajala kommun, Norrbottens län,

20 3. Funktionsanalys Det övergripande nationella transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Funktionsanalysen har gjorts med utgångspunkt från de trafikpolitiska målen. 3.1 Funktion Transportpolitiskt mål Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Nuvarande situation Tillgängligheten för biltrafik längs väg 99 bedöms som god med förhållandevis låga trafikmängder och bra plan- och profilstandard. Väg 99 har idag högsta bärighetsklass, klass 1 och transportkvaliteten bedöms i överlag vara god för fordonstrafiken på vägen. Vägskäl 99/982 Korsningen är en trevägskorsning typ A och utformad utan breddförändring eller kanalisering och ligger i en kurva, bild 3.1 och 3.2. Trafiken från sekundärvägen har stopplikt. Skyltade hastigheten på väg 99 förbi korsningen är 90 km/h. Vägskäl 99/ och 99/392 Korsningarna 99/ och 99/392 är utformade som fyrvägskorsningar av typ C med kanalisering på både sekundär och primärvägen samt en mittrefug mellan dessa båda korsningar. Båda korsningar har väjningsplikt från sekundärvägen. Skyltade hastigheten på väg 99 och anslutande vägarna i korsningarna är 50 km/h. Korsningarna är stora och vida. Väg 99 är ca 10 meter bred på sträckan mellan korsningarna. De oskyddade trafikanterna är hänvisade till att cykla och gå i blandtrafik. En gång och cykelport finns ca 75 m väster om korsningen 99/ som ansluts med gång- och cykelvägar. I korsningen 99/ finns en markerad övergångsställe med refug i mitten av vägen. Vid korsningen 99/392 saknas säkrade passager. Inga gång- och cykelvägar/banor ansluter i korsningarna, men dessa trafikeras livligt av oskyddade trafikanter. Genomfartstrafiken leds förbi tätorten via väg 99 som är den viktigaste och en av de mest trafikerade vägarna i Pajala. Problem och behov Vägskäl 99/982 Korsningen ligger i en kurva och sikten är dålig västerut från sekundärvägen och korsningen är svår att uppmärksamma för trafiken västerifrån längs primärvägen. Bild 3.1 Vy västerut mot Kiruna längs väg 99 från väg Trafikverket Förstudie Beslutshandling, Vägskäl 99/982.01, 99/392 och 99/982, Pajala kommun, Norrbottens län,

21 Bild 3.2 Korsning väg 99/392, vy österut mot Pajala längs väg 99. Stopplikt från sekundärvägen till vänster i bild. Bild 3.3 Vy österut mot Pajala längs väg 99 från väg 982. Bild 3.4 Korsning väg 99/982.01, vy österut längs väg 99. Bild 3.5 Vy österut längs väg 99, från Soukolovägen. Trafikverket Förstudie Beslutshandling, Vägskäl 99/982.01, 99/392 och 99/982, Pajala kommun, Norrbottens län,

22 Bild 3.6 Korsningen 99/ med markerad övergångsställe, väg mot centrum längst till höger i bild. Hög hastighet på primärvägen och dåliga siktförhållanden medför brister i framkomligheten från sekundärvägen och vid vänstersväng från primärvägen. En kanalisering av korsningen på primärvägen väg 99, korsningstyp C, gör att det blir plats för vänstersvängfiler. Detta minskar risken för påkörning bakifrån och gör korsningen lättare att uppmärksamma för trafiken på vägen. Vägskäl 99/ och 99/392 Korsningarna, med sina överdimensionerade vägbredder och öppna kringliggande ytor utan struktur, ger ett vägrum utan tydligt definierade gränser. För gående och cyklister är transportkvaliteten låg och tillgängligheten begränsad i korsningarna eftersom säkra övergångsställen och passager och anslutande gång- och cykelväger saknas och de oskyddade är hänvisade till att cykla och gå i blandtrafik. Den breda vägen, den vida korsningen, relativt stora mängder tung trafik utgör barriär för de oskyddade trafikanterna som vill passera genom korsningen. Vidare kan en bred väg inbjuda till högre hastighet än skyltad. För att förbättra tillgängligheten och kvaliten för de oskyddade trafikanterna bör säkrare passager byggas och gång och cykelvägar anläggas och anslutas till passagerna. När mindre samhällen som Pajala har fått förbifart kan detta bidra till minskning av spontan handel av de förbipasserande fordon. Därför flyttas ofta bensinstationer och matställen mot förbifartenför att nyttja marknadskraften i den passerande trafiken, vilket kan bidra till utarmning av handeln i centrum. En attraktiv entré som för bilisterna mot centrum kan öka möjligheterna för förbipasserande att stanna. För att öka framkomligheten från sekundärvägarna och vidmakthålla en hög standard på korsningen som gynnar alla trafikanter på vägen kan korsningarna byggas om. Cirkulationsplatser har jämfört med andra korsningstyper stor kapacitet och trafikrytmen upplevs jämn och smidig. En ny korsningsutformning bör sträva efter en gestaltning som betonar plat- 22 Trafikverket Förstudie Beslutshandling, Vägskäl 99/982.01, 99/392 och 99/982, Pajala kommun, Norrbottens län,

23 sens funktion som entré till centrum från öster respektive väster. Vid planering av åtgärder ska både kvinnors och mäns transportbehov tillgodoses. Både kvinnor och män ska aktivt delta i planeringsprocessen. För att uppnå detta måste jämställdhetsaspekten belysas kontinuerligt och finnas med i alla skeden av planering och projektering. Till exempel bör samrådsmöten och informationsmöten planeras och genomföras så att de blir lockande för både män och kvinnor. Båda gruppernas synpunkter ska tas tillvara och få påverka projektet. 3.2 Hänsyn Transportpolitiskt mål Transportsystemets utformning och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och att ökad hälsa uppnås. Nuvarande situation Vägskäl 99/982 Korsningen ligger i en kurva, sikten är dålig västerut från sekundärvägen och korsningen är svår att uppmärksamma för trafiken västerifrån längs primärvägen. Hastighetsbegränsningen på väg 99 förbi korsningen är 90 km/h. Vägskäl 99/ och 99/392 Oskyddade trafikanter är extra utsatta i trafiken. Enligt Nollvisionen bör inte oskyddade trafikanter blandas med biltrafik om inte fordonens hastighet kan säkras till 30 km/h eller lägre. I korsningarna 99/ och 99/392 är de oskyddade hänvisade till att cykla och gå i blandtrafik. Genomfartstrafiken leds förbi tätorten via väg 99 som är den viktigaste och en av de mest trafikerade vägarna i Pajala vilket medför stor andel tunga transporter. Den skyltade hastigheten är 50 km/h förbi korsningarna. Problem och behov Vägskäl 99/982 Korsningens utformning och siktproblemen medför försämrad trafiksäkerhet för all fordonstrafik i korsningen. Att göra korsningen lättare att upptäcka från primärvägen kan öka trafiksäkerheten i korsningen. För att korsningen ska uppmärksammas lättare från väg 99 kan den utformas med mer omhändertagen och bearbetad natur närmast korsningen. Detta kan göras genom till exempel nyplantering och belysning. Bild 3.7 bild. Vy västerut längs väg 99, Kengisgatan till höger i Bild 3.8 Vy österut längs väg 99 från Kengisgatan. Trafikverket Förstudie Beslutshandling, Vägskäl 99/982.01, 99/392 och 99/982, Pajala kommun, Norrbottens län,

24 Bild 3.9 Vy från Soukolovägen norrut mot centrum över väg 99. Vidare kan en ombyggnad av korsningen till korsningstyp C med kanalisering på primärvägen, väg 99, öka trafiksäkerheten genom att det blir plats för vänstersvängfiler så att risken för påkörning bakifrån minskar. Kanalisering gör även korsningen lättare att uppmärksamma Vägskäl 99/ och 99/392 Korsningarna, med sina överdimensionerade vägbredder och öppna kringliggande ytor, som kan inbjuda till högre hastigheter än den skyltade utgör en trafiksäkerhetsrisk för de oskyddade trafikanterna som vill passera genom korsningarna över väg 99. De förhållandevis stora trafikmängderna från sekundärvägarna och höga hastigheter på primärvägen utgör också en trafiksäkerhetsrisk för alla trafikanter i korsningarna. För att förbättra trafiksäkerheten och minska risken för olyckor kan korsningarna byggas om. Genom anläggande av säkrare passager och anslutande gång- och cykelvägar förbättras möjligheterna för de oskyddade trafikanterna att färdas säkert. Cirkulationsplatser har jämfört med andra korsningstyper färre konfliktpunkter, hastigheterna är oftast låga och vänstersväng underlättas. 24 Trafikverket Förstudie Beslutshandling, Vägskäl 99/982.01, 99/392 och 99/982, Pajala kommun, Norrbottens län,

25 Bild 3.10 Vy från väg 392 norrut mot centrum över väg 99. Bild 3.11 Vy från Kengisgatan söderut längs väg 392 med arbetsplatser på södra sidan av väg 99. Trafikverket Förstudie Beslutshandling, Vägskäl 99/982.01, 99/392 och 99/982, Pajala kommun, Norrbottens län,

26 4. Projektmål Med funktionsanalysen som grund har följande specifika projektmål formulerats: Trafiksäkra och estetiskt tilltalande korsningar God framkomlighet och tillgänglighet till målpunkterna i området Trygg och säker miljö för de oskyddade trafikanterna som inbjuder till gång och cykling 5. Tänkbara åtgärder enligt fyrstegsprincipen 5.1 Fyrstegsprincipen Tänkbara åtgärder har analyserats enligt fyrstegsprincipen. Fyrstegsprincipen bör ses som ett allmänt förhållningssätt i åtgärdsanalyser för vägtransportsystemet och inte som en strikt modell som skall tillämpas i något specifikt planeringsskede. Fyrstegsprincipen är en arbetsstrategi där varje enskilt steg täcker in olika aspekter och skeden i utvecklingen av transporter och vägar. De fyra stegen innebär att åtgärder ska analyseras i följande ordning: Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät och fordon Begränsade ombyggnadsåtgärder Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Steg 1. Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt Omfattar planering, styrning, reglering, påverkan och information med bäring på såväl transportsystemet som samhället i övrigt för att minska transportefterfrågan eller föra över transporter till mindre utrymmeskrävande, säkrare eller miljövänligare färdmedel. Möjliga åtgärder Transportbehovet kan påverkas genom ekonomisk styrning och /eller samhällsplanering. Lokala bilresor kan ersättas med kollektivtrafik, samåkning eller med ökad andel resor till fots eller med cykel. Slutsats Åtgärder som gynnar överflyttning av transporter till kollektivtrafik samt förbättrade förhållanden för gång- och cykeltrafiken bedöms inte minska behovet av biltransporter i någon större grad. Åtgärder i form av gång- och cykelvägar samt passager förbättrar tillgängligheten och trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. Transportbehovet på väg 99 bedöms inte komma att minska utan snarare att öka på grund av den planerade gruvverksamheten norr om Pajala. 26 Trafikverket Förstudie Beslutshandling, Vägskäl 99/982.01, 99/392 och 99/982, Pajala kommun, Norrbottens län,

27 Steg 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät Omfattar insatser inom styrning, reglering, påverkan och information riktade till vägtransportsystemets olika komponenter för att använda befintligt vägnät effektivare, säkrare och miljövänligare. Möjliga åtgärder Väg 99 är en viktig länk för transporter mellan Karesuando i norr och Haparanda i söder. Andra viktiga länkar som passerar de i förstudien studerade korsningarna är väg 392 mot Överkalix och väg 403 mot norra Finland och norra Norge. Åtgärder för de oskyddade trafikanterna som ITS-lösningar (lösningar med intelligenta transportsystem) med detekteringssystem som varnar bilisterna när en fotgängare eller cyklist närmar sig korsningen ökar möjligheten för oskyddade trafikanter att på ett säkert sätt passera korsningar. Andra möjliga ITS- lösningar för att sänka hastighet på väg 99 är hastighetspåminnande information där detektorer mäter hastigheten hos ankommande fordon och aktiverar en skylt som informerar fortkörare om gällande hastighet. För att öka respekten för hastighetsbegränsningar så kan hastighetskameror placeras utmed vägen. Slutsats Väg 99 är en viktig länk för transporter i regionen. Åtgärder som syftar till att andra vägar nyttjas bedöms kunna påverka transportbehovet i liten omfattning. Vägens betydelse som en viktig länk kommer att öka i och med den planerade gruvverksamheten norr om Pajala. Åtgärder i form av ITS-lösningar som sänker hastigheten förbättrar tillgängligheten och trafiksäkerheten både för oskyddade trafikanter och för fordonstrafiken i korsningarna. Steg 3. Vägförbättringsåtgärder Omfattar förbättringsåtgärder och ombyggnader i befintlig sträckning till exempel trafiksäkerhetsåtgärder eller bärighetsåtgärder. Möjliga åtgärder För att korsningen vägg 99/982 ska uppmärksammas lättare från väg 99 kan den utformas med mer omhändertagen och bearbetad natur närmast korsningen. Korsningen kan byggas om till korsningstyp C med kanalisering på primärvägen, väg 99, som även det gör korsningen lättare att uppmärksamma. Cirkulationsplatser har jämfört med andra korsningstyper färre konfliktpunkter, hastigheterna är oftast låga, vänstersväng underlättas, kapaciteten är stor och trafikrytmen upplevs som jämn. Helt ny korsningsutformning med en cirkulationspalts med säkrade passager för de oskyddade föreslås i korsningarna 99/ och 99/392. Cirkulationsplats är bra när trafikmängderna från sekundärvägen är stora. Genom anläggande av säkrare passager medanslutande gång- och cykelvägar förbättras möjligheterna ytterligare för de oskyddade trafikanterna att färdas säkert. Slutsats Ombyggnad av korsningen 99/982 förbättrar trafiksäkerheten för fordonstrafiken i korsningen. Ombyggnad av korsningarna 99/ och 99/392 till cirkulationsplats med säkra passager för de oskyddade förbättrar säkerheten och framkomligheten för alla trafikantgrupper. I kombination med åtgärder enligt steg 1 och/ eller steg 2 med kan bättre uppfyllelse av transportpolitiska delmål uppnås. Trafikverket Förstudie Beslutshandling, Vägskäl 99/982.01, 99/392 och 99/982, Pajala kommun, Norrbottens län,

28 Steg 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Möjliga åtgärder Någon större nybyggnadsåtgärd har inte utretts i denna förstudie. Slutsats Inga nyinvesteringar i form av nyinvestering eller större ombyggnad föreslås. 5.2 Möjliga åtgärder Med utgångspunkt från analysen enligt fyrstegsprincipen har följande åtgärder studerats. ITS-lösning med detekteringssystem som varnar bilisternanär en fotgängare eller cyklist närmar sig korsningen. ITS-lösning med detektorer som mäter hastigheten och informerar fortkörare om gällande hastighet ITS-lösning med hastighetskameror för att öka respekten för hastighetsbegränsningar Typ C korsning i korsningen 99/982 Cirkulationsplats i korsningarna 99/ och 99/392 med säkrade passager för oskyddade trafikanter och anslutande gång- och cykelvägar Nollalternativet Nollalternativet innebär att inga åtgärder på befintligt vägsystem genomförs. Det innebär att brister i trafiksäkerhet på vägen kvarstår. Endast normala drift och underhållsåtgärder genomförs. ITS-lösningar Ett alternativ till traditionell signalreglering är att införa ett system för gång-/cykelvarning. Genom att utrusta gång- och cykelpassagen med rörelsekännande detektorer och varningsskyltar kan säkrare passage åstadkommas. Genom ITS- lösningar med detektorer som mäter hastigheten och aktiverar en skylt som informerar fortkörare om gällande hastighet samt hastighetskameror som placeras utmed vägen nära korsningarna kan en hastighetssänkning åstadkommas och respekten för hastighetsgränserna ökas. Detektorerna och kamerorna bör placeras nära korsningarna. Åtgärdena bidrar till säkrare passager för alla trafikanterna i korsningarna. Säkrade passager med anslutande gång- och cykelvägar En väl markerad passage över väg 99 föreslås byggas med anslutande gång- och cykelvägar i anslutning till cirkulationsplatser. Övergångsställe och cykelöverfart som är längre än 8 m bör delas upp med en refug. På väg 99 kan körfältsbredden minskas och en mittrefug som delar upp passagen i etapper skapas. För att öka trafiksäkerheten hos de skyddade trafikanterna skall refugens bredd vara minst två meter, detta för att till exempel gående med barnvagn skall få plats för väntan/vilan i mitten av gatan. De gående behöver bara ta hänsyn till en körriktning och ett körfält i taget och får möjlighet att vila på mitten. Passagen bör placeras enligt alternativ 1 i bild 5.1 för att skapa en trygg överfart för fotgängare och cyklister. Passagen bör även anpassas för funktionshindrade. Utformningen ska stödja trafikreglerna i korsningen. Utformningen bör vara tydlig, ha god framkomlighet och ska vara orienterbar för alla trafikantgrupper. För att få de oskyddade trafikanterna att passera vid säkrade passager behöver gång- och cykelvägar anläggas mot centrumområdet, 28 Trafikverket Förstudie Beslutshandling, Vägskäl 99/982.01, 99/392 och 99/982, Pajala kommun, Norrbottens län,

29 bostadsområdet och arbetsplatserna söder om väg 99 samt mellan korsningarna 99/ och 99/392. Gång- och cykelvägen föreslås gå på den norra sidan av väg 99, där de flesta målpunkter finns. Korsningsåtgärder Korsningen väg 99/982 föreslås utföras med trafikö på primärväg för vänstersvängande fordon (korsning typ C), se exempel i bild 5.2. Korsningarna väg 99/ och 99/392 föreslås byggas om till en cirkulationsplats, bild 5.3. Alternativet innebär ett körfält inne i cirkulationsplatsen. För att erhålla en trafiksäker miljö med låg hastighet är det av stor betydelse att körfältsbredden inne i cirkulationsplatsen inte > 6 m blir för bred samt att tillfarten utformas för att skapa en lägre hastighet. Om körfältet är för brett kan det uppfattas av bilister som två körfält som kan innebära att två fordonsförare kan försöka ta sig genom cirkulationen samtidigt, vilket kan orsaka incidenter. Tillfarter och utfarter bör utformas för att bidra till en fartreducerande effekt. Detta är särskilt viktigt vid passager och från det håll där hastigheten bedöms kunna vara hög. Alternativ utformad med en mindre radie ger en ökad hastighetssänkning och en trafiksäkrare miljö. Alternativ med ett bredare körfält gör det lättare för tung trafik att passera. I detta projekt föreslås cirkulationsplatsen utformas så att en låg hastighet bibehålls fram till passagen för oskyddade över väg 99. Rätt utformad cirkulation ska inte behöva ytterligare fartdämpande åtgärder. Vid ombyggnad av cirkulationsplatsen är det viktigt att passagen hamnar på rätt plats i förhållande till var fordonen stannar för väjningsplikt. Det mest trafiksäkra, ur de oskyddade trafikanternas perspektiv, är att flytta passagen cirka sex meter från infarten till cirkulationsplatsen vilket medför att fordonen stannar/väjer för fotgängare innan fordonet når cirkulationsplatsen, bild 5.1. En ny korsningsutformning bör sträva efter en gestaltning som betonar platsens funktion som entré till centrum från öster respektive väster. Alt. 1 Alt. 2 FIGUR Bild Väjningslinje efter resp. före övergångsställe och cykelöverfart Placering av passage. Källa: VGU Kapitel 7, figur Bild 5.2 Exempel på utformning av C-korsning. Bild 5.3 Exempel på möjlig utformning av cirkulationsplats Källa: VGU Kapitel 5, figur 5-6. Trafikverket Förstudie Beslutshandling, Vägskäl 99/982.01, 99/392 och 99/982, Pajala kommun, Norrbottens län,