ADMINISTRATIVA UPPGIFTER

Transkript

1

2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Verksamhetsutövare: Organisationsnummer: Platsnamn: Län: Kommun: Fortum Distribution AB Flytt samt markförläggning av ledningarna XL15 och OL6 Holmagärde Hallands län Varbergs kommun Kontaktuppgifter Ägarrepresentant: Fortum Distribution AB Tel: Handläggare MKB: NEKTAB Hushållningssällskapet Värmland Tel. Mottagare av handlingar: Fortum Distribution AB Att: Box Karlstad Tel:

3 ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) behandlar Fortum Distribution AB:s (Fortum) planerade markförläggning, flytt samt rasering av luftledning vid Holmagärde i Varbergs kommun, Hallands län. Denna MKB utgör bilaga till Fortums ansökan om tillstånd enligt ellagen, gällande ny nätkoncession för linje. I MKB utreds och bedöms den påverkan och de konsekvenser som den nya elledningen kan få för människors hälsa och miljö. Fortum planerar att förlägga markkabel en delsträcka av befintliga luftledningar samt att flytta befintliga luftledningar en kort sträcka. Efter att de markförlagda ledningarna är i drift kommer rasering av befintliga luftledningar på den berörda sträckan att ske. Avsikten med de planerade åtgärderna är att frigöra mark för kommunens planer i området. Fortums föreslagna ledningssträckning går både inom och utom kommunens planerade detaljplaner. Olika alternativ har diskuterats med Varbergs kommun vid beredningen av de nya detaljplanerna. Det nu planerade alternativet med markkabel i föreslagen sträckning är det bästa alternativet i förhållande till detaljplanerna. Samråd enligt miljöbalkens 6 kap har genomförts för detta enda alternativ. Föreslagen ledningssträckning är från Fortums ställverk (XT121) vid Holmagärde, i sydostlig riktning. Befintliga luftledningar markförläggs i ny sträckning ca 1.3 km till en ny kabelstolpe öster om motorvägen E6/E20. Den nya stolpplatsen ligger norr om diket vilket medför att befintlig vinkelstolpe söder om diket kan raseras. Befintliga luftledningar kommer därefter att förlängas ca 50 m, i ny sträckning, till den nya kabelstolpen. Grävningsarbeten i åkermark kommer att utföras för att ge plats åt kablarna i marken och s.k. styrd borrning kommer att utföras vid passage av vägar. I anläggningsskedet krävs ett ca 10 m brett arbetsområde, efter anläggningstiden kommer schakten att återfyllas och markytan jämnas till. Under anläggningstiden kan en viss störning för omgivningen förekomma men den bedöms ge ringa påverkan på boendemiljö och friluftsliv. Störningen består främst av ljud i form av buller från maskiner och fordon som används i anläggningsarbetet. I driftskedet alstrar ledningen magnetiska fält, inga negativa konsekvenser av magnetfält med avseende på boende och arbetsmiljö bedöms uppstå från ledningen. Vid eventuell reparation av ledningen kan ljud uppstå från maskiner och fordon som används vid reparationsarbetet. Påverkan i driftskedet bedöms som obefintlig. Den sammanvägda bedömningen är att konsekvenserna av projektet bedöms innebära obetydlig påverkan på människors miljö och hälsa.

4 INNEHÅLL 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE MED PROJEKTET OMFATTNING OCH GEOGRAFISK AVGRÄNSNING GÄLLANDE TILLSTÅND GÄLLANDE LAGSTIFTNING ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLERNA FORTUMS MILJÖARBETE PLANERING OCH PRÖVNING PRÖVNINGSPROCESS OCH TILLSTÅND SAMRÅD OCH INFORMATION TIDPLAN FÖRUTSÄTTNINGAR PLANFÖRHÅLLANDEN MILJÖMÅL MILJÖKVALITETSNORMER ALTERNATIV NOLLALTERNATIV UTREDDA ALTERNATIV STRÄCKNINGSBESKRIVNING TEKNIK KABELGRAVENS UTFORMNING KABELFÖRLÄGGNING KABLARNAS UTFORMNING LUFTLEDNINGSGATANS UTFORMNING KABELSTOLPENS UTFORMNING FÖRLÄGGNINGSMETODER RASERING AV LUFTLEDNINGAR ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA FÄLT FÄLT FRÅN AKTUELL LEDNING MILJÖKONSEKVENSER BEDÖMNINGSGRUNDER LANDSKAPSBILD NATURMILJÖ KULTURMILJÖ FRILUFTSLIV OCH REKREATION BOENDEMILJÖ NATURRESURSER INFRASTRUKTUR OCH TRAFIK UTSLÄPP TILL LUFT UTSLÄPP TILL MARK OCH VATTEN SAMLAD BEDÖMNING MILJÖKONSEKVENSER MILJÖMÅLSUPPFYLLELSE MILJÖBALKENS ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER MILJÖKVALITETSNORMER JÄMFÖRELSE MED NOLLALTERNATIVET SAMMANFATTANDE BEDÖMNING REFERENSER... 23

5 BILAGOR TILL MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Bilaga M1 Samrådsredogörelse Bilaga M2 Karta Planerade åtgärder Bilaga M3 Karta Riksintressen Bilaga M4 Karta Kulturmiljö Bilaga M5 Karta Naturmiljö Bilaga M6 Planförslag Holmagärde Om inte annat anges nyttjas kartmaterial från lantmäteriverket enligt medgivande CA2008/1231 i denna MKB.

6 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Varbergs kommun håller på att detaljplanelägga två område väster om E6/E20 vid Holmagärde i Varbergs kommun, Hallands län. I dagsläget går befintliga luftledningar tillhörande Fortum Distribution AB (Fortum) genom dessa områden. Luftledningarna består av en 145 kv-ledning, XL15, samt två 52 kv luftledningar, OL6 och OL44. För att Varbergs kommun ska kunna genomföra sina kommande planer krävs det att en delsträcka av Fortums befintliga luftledningar markförläggs. Fortum föreslår att befintliga luftledningarna raseras på aktuell delsträcka och ersätts med ett dubbelt 145 kv kabelförband samt ett dubbelt 52 kv kabelförband mellan ställverket XT121 och en ny kabelstolpe öster om motorvägen E6/E20. Den nya stolpplatsen ligger strax utanför befintlig luftledningsgata, vilket gör att befintliga luftledningar måste förlängas i ny sträckning ca 50 m. FIGUR 1. Fotot visar området där befintliga luftledningar passerar över motorvägen E6/E Syfte med projektet Syftet med åtgärderna vid Holmagärde är att ge plats åt nya detaljplaner i Varbergs kommun. I dagsläget hindrar de befintliga ledningarna genomförandet av detaljplanerna i sin helhet. De två verksamhetsområdena som är under planläggning är Östra Kvarnagården och Östra Holmagärde. Syftet med en MKB är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på annan hushållning med material råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och på miljön. 1

7 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR ÅTGÄRDER GÄLLANDE DEL AV BEFINTLIGA FIGUR 2. Översiktskarta. 2

8 1.3 Omfattning och geografisk avgränsning Denna MKB omfattar markförläggning, flytt samt rasering på en delsträcka av Fortums befintliga luftledningar vid Holmagärde. Åtgärderna planeras i en ny sträckning med en total längd av ca 1,3 km. De tre befintliga luftledningarna raseras och ersätts av två samförlagda ledningar i mark. Den nya 145 kv-ledningen består av två stycken kabelförband där varje förband består av tre kablar, detsamma gäller för 52 kv-ledningen. Den befintliga luftledningens placering flyttas en kort sträcka då ny stolpplats ligger strax utanför befintlig luftledningsgata. Denna MKB omfattar de miljöaspekter som uppstår i samband med byggnation, drift och underhåll av ledningen. I MKB:n görs bedömning av de miljökonsekvenser som dragningen medför i anläggningsskede och driftskede. MKB:n beskriver påverkan på följande intresseområden; landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, planförhållanden, boendemiljö, naturresurser, infrastruktur och trafik, utsläpp till luft samt utsläpp till mark och vatten. Påverkan på landskapsbild bedöms endast för driftskedet. Anläggningsskedet omfattar perioden mellan byggstart och idrifttagning av ny ledning, totalt ca 3 månader. Driftskedet omfattar tiden efter byggskedet. 1.4 Gällande tillstånd Fortum innehar nätkoncession för linje för den befintliga 145 kv-ledningen med anläggningsnummer 8705 T och de två 52 kv-ledningarna med anläggningsnummer 8705 I. Nätkoncession för område innehas av Varbergs Energi och Varbergsortens elkraft. 1.5 Gällande lagstiftning För att uppföra eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs tillstånd - nätkoncession - enligt ellagen (1997:857). Ellagen ställer krav på upprättande av MKB, som ska ingå i ansökan om nätkoncession. Innan en MKB kan upprättas ska samråd ske (enl. Miljöbalken 1998:808) med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Den lagstiftning som koncessionsansökan berör är främst: Ellagen (1997:857) Bestämmelser om nätkoncession såsom när nätkoncession får meddelas, under vilka villkor samt giltighetstid. Elförordningen (2013:208) Reglerar hur en koncessionsansökan skall se ut samt hur prövningen av koncessionsärenden skall gå till. Starkströmsförordningen (2009:22) Innehåller regler för utförande och skötsel av starkströmsanläggningar samt vilken myndighet som utövar tillsyn över dessa anläggningar. Miljöbalken (1998:808) 2 kap. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler 3 kap. Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark och vattenområden. 4 kap. 5 Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden. 6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag. 7 kap. Tillstånd att bedriva verksamhet/vidta åtgärder inom särskilt skydds- och bevarandeområde (ex strandskydd). Kulturmiljölag (1988:950) 2 kap. Bestämmelser om fornlämningar. 3

9 1.6 Allmänna hänsynsreglerna De allmänna hänsynsreglerna finns i miljöbalkens 2 kap. För alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidtar en åtgärd som kan få inverkan på miljön eller på människors hälsa, finns en skyldighet att visa att de allmänna hänsynsreglerna följs, om inte åtgärden är av försumbar betydelse med hänsyn till balkens mål. Syftet med de allmänna hänsynsreglerna är att förebygga negativa effekter och nå en ökad miljöhänsyn Kunskapsprincipen Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljö mot skada eller olägenhet Försiktighetsprincipen Redan risken för skador och olägenheter medför skyldighet att vidta åtgärder som hindrar negativa effekter på människors hälsa och miljön. Försiktighetsprincipen består av olika delar. Så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet på människors hälsa eller miljön, är verksamhetsutövaren skyldig att vidta åtgärder för att förhindra att verksamheten medför skada eller olägenhet. I yrkesmässig verksamhet ska bästa möjliga teknik användas för att förebygga skador och olägenheter på människors hälsa och miljön Produktvalsprincipen Denna princip innebär att utövaren ska undvika att använda eller sälja kemiska eller biotekniska produkter eller varor när det finns alternativa produkter eller varor som är mindre farliga för hälsa och miljö Hushållnings- och kretsloppsprincipen Utövaren ska hushålla med råvaror och energi samt utnyttja återvinning och återanvändning. I första hand ska förnyelsebara energikällor användas Lokaliseringsprincipen Utövaren ska välja den plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta möjliga intrång och olägenhet för människors hälsa och miljö. 1.7 Fortums miljöarbete Fortum har som mål att göra hållbar utveckling till en framgångsfaktor. Fortum vill vara föregångare och vara ledande i att bekämpa klimatförändringen, utnyttja naturens resurser på ett ansvarsfullt sätt och förbättra arbetsmiljön. arbeta aktivt tillsammans med sina intressenter för att kontinuerligt förbättra ekonomiska, sociala och miljömässiga prestationer. stå för affärsetik och integritet på en hög nivå, omsorg om miljön och respekt för mänskliga rättigheter tillsammans med alla affärspartner, oberoende var företaget verkar. noggrant följa lagar och föreskrifter i all verksamhet 4

10 I Fortums uppförandekod och styrande principer beskrivs Fortums engagemang för hållbar utveckling närmare. Fortum omvandlar principerna till handling genom att fastställa utvecklingsmål för Fortums inriktning för hållbar utveckling. Fortum är miljöcertifierade med hela sin verksamhet, med ett miljöledningssystem baserat på den internationella standarden ISO PLANERING OCH PRÖVNING 2.1 Prövningsprocess och tillstånd För att bygga eller nyttja elektriska starkströmsanläggningar i Sverige krävs ett särskilt tillstånd - nätkoncession för linje - enligt Ellagen (1997:857). Ansökan om nätkoncession lämnas till Energimarknadsinspektionen (Ei). Förutom koncession behöver Fortum, som ledningsägare, även säkra rätten att anlägga och bibehålla ledningen på annans fastighet. Fortum har för avsikt att i första hand teckna markupplåtelseavtal med berörda fastighetsägare. För den del av ledningen som förändras kommer ledningsrätten att ändras och gälla ny sträckning. 2.2 Samråd och information Genomförda samråd Den som avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kräver tillstånd eller beslut om tillåtlighet enligt miljöbalken eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av miljöbalken, ska samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda parter som kan antas bli särskilt berörda. I detta projekt har förmöte hållits med Varbergs kommun den 15 okt 2014, där kommunen informerade om kommande planer i området. Värden av natur- och kulturmiljö, friluftsliv och människors miljö och hälsa har undersökts vid platsen för den planerade åtgärden. Inventering i fält genomfördes för att undersöka möjligheten till förläggning av kablarna i projektområdet. Fortum har genomfört skriftligt samråd för aktuellt projekt. En samrådsredogörelse finns att läsa i bilaga till MKB M1. Den 9 januari 2015 sändes inbjudan till samråd med information om planerade åtgärder till övriga myndigheter och enskilda som kan antas bli särskilt berörda. En kungörelse sattes in i Hallands Nyheter den 20 januari 2015, för att informera allmänheten och bjuda in till samråd. Kungörelsen i GP redovisas i samrådsredogörelsens bilaga S2. Inkomna synpunkter har tagits i beaktande under det fortsatta arbetet i projektet och inför upprättandet av denna MKB Beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen i Hallands län har den 10 april 2015 beslutat att aktuellt projekt inte medför betydande miljöpåverkan. Beslutet har diarienummer och bifogas koncessionsansökan, Bilaga Tidplan Byggstart planeras våren 2016 och byggtiden beräknas till ca 3 månader. Rasering av del av befintliga luftledningar kommer att ske efter att de markförlagda ledningarna är i drift. 5

11 3 FÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 Planförhållanden En nätkoncession får inte strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med dessa inte motverkas får dock mindre avvikelser göras. Sträckningen har tagits fram i samband med beredningen av detaljplanerna. Ledningen kommer huvudsakligen att förläggas inom de två detaljplanerna. Ledningen står inte i strid med någon plan och bedöms därför inte ha några konsekvenser med avseende på planförhållanden Berörda översiktsplaner En översiktsplan är kommunens långsiktiga vision om användningen av stadens mark- och vattenområden. Varbergs kommun har tagit fram en översiktsplan som är antagen av kommunfullmäktige All byggnation ska i största möjliga utsträckning utformas och lokaliseras för god klimatanpassning och för att uppnå det nationella miljökvalitétsmålet om god bebyggd miljö. Vid prövning av ny bebyggelse ska hänsyn bland annat tas till landskapsbilden, rådande markförhållanden och värdefulla natur- och kulturmiljöer. Varberg beskriver i sin översiktsplan att Varberg har utvecklats starkt vilket har lett till att det uppstått stora behov av nya ytor för såväl verksamheter som för bostadsbyggande. Attraktiva lägen för nya verksamhetsområden är främst i goda kommunikationslägen, bl.a. i närhet av E6/E Berörda detaljplaner En detaljplan är ett juridiskt bindande dokument och det är en plan genom vilken samhället, efter prövning av vad som är lämpligt, styr hur mark får användas och vilka byggnader eller anläggningar som får finnas. Varbergs kommun planerar för två nya detaljplaner i projektområdet. Den planerade nya ledningssträckningen kommer att ha stöd i de detaljplaner som förväntas antas för området vid Holmagärde. Sträckningsförslaget har tagits fram i samråd med Varbergs kommun. Ortofoto över detaljplanerna, redovisas i bilaga till MKB M Miljömål Nationella miljömål "Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser". De nationella miljökvalitétsmålen är antagna för att främja människors hälsa, värna den biologiska mångfalden och naturmiljön, ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena, bevara ekosystemets långsiktiga produktionsförmåga samt trygga en god hushållning med naturresurserna. Miljökvalitétsmålen ska beskriva det tillstånd och den kvalité som Sveriges miljö samt natur- och kulturintressen måste uppfylla för att vara ekologiskt hållbara på sikt. Det ger en anvisning om vilken riktning samhällsutvecklingen måste ta för att Sverige ska uppnå ett långsiktigt tåligt samhälle. 6

12 Sveriges miljömål är uppdelat i 16 miljökvalitétsmål, som listas nedan. 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalité 10. Ett hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv För att nå miljökvalitétsmålen behöver företag, organisationer, frivilliga organisationer, myndigheter, länsstyrelser, kommuner, enskilda individer samt regeringen och riksdagen engagera sig och ta del av ansvaret. I detta projekt kan följande miljökvalitétsmål tänkas komma att beröra: Säker strålmiljö God bebyggd miljö Regionala miljömål På regional nivå har Länsstyrelsen i Halland en samordnande roll i arbetet med miljömålen. Länsstyrelsens miljömål utgår från de nationella miljömålen och är en grundläggande utgångspunkt för miljöarbetet på regional och lokal nivå Lokala miljömål På lokal nivå är de nationella miljökvalitétsmålen representerade genom Varbergs kommuns miljöplan med lokala miljömål för De bygger till viss del på de nationella och regionala miljömålen men har anpassats till lokala förhållanden. Miljömålen följs upp årligen och presenteras i kommunens årsredovisning. År 2012 beslutade kommunfullmäktige att påbörja en revidering av miljömålen. 3.3 Miljökvalitetsnormer Vatten Miljökvalitetsnormer för vatten är ett styrinstrument inom vattenförvaltningen. Normerna uttrycker den kvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. Innan en miljökvalitetsnorm fastställs måste vattnets nuvarande status undersökas, klassificeras och påverkan bedömas. Himleån har en måttlig ekologisk status. Vattenförekomsten uppnår inte god ekologisk status, vilket till stor del beror på problem med övergödning. Vattenförekomsten har i nuläget sämre än god ekologisk status vilket innebär att det förekommer påverkansfaktorer av betydande grad. Det finns därmed risk att vattenförekomsten kommer att ha sämre än god ekologisk status även

13 3.3.2 Luft Miljökvalitetsnormer för luft finns framtagna och regleras i luftkvalitetsförordningen (2010:477). De ämnen som regleras är kvävedioxid/kväveoxider, svaveldioxid, bly, partiklar (PM 10 och PM 2,5), bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. 4 ALTERNATIV 4.1 Nollalternativ Ett nollalternativ beskriver de konsekvenser som blir om en verksamhet eller åtgärd inte genomförs. I det aktuella projekt innebär nollalternativet att ingen flytt av ledningarna kommer att ske, vilket resulterar i att Varbergs kommun inte kan genomföra sina kommande planer vid Holmagärde, se avsnitt Utredda alternativ I projektet har ett sträckningsalternativ tagits fram och detta alternativ har genomgått en samrådsprocess. Sträckningsalternativet beskrivs nedan under avsnitt 5. Sträckningsförslaget togs fram i samråd med Varbergs kommun för att passa in i kommunens planarbete, därför har inga andra sträckningsförslag tagits fram. I samråd med myndigheter, särskilt berörda och allmänhet har inga ytterligare sträckningsförslag kommit in. Efter att Fortum tagit del av och utrett inkomna synpunkter i samrådsyttrandena bedöms det framtagna sträckningsalternativet vara den mest lämpliga sträckningen med tanke på plan- och tillgänglighetsmässiga aspekter samt utifrån människors miljö och hälsa. Länsstyrelsen i Halland har beslutat att projektet inte medför betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 5 Miljöbalken. 5 STRÄCKNINGSBESKRIVNING Fortums ställverk (XT121) är beläget vid Holmagärde, nordost om Varberg. Motorvägen E6/E20 med trafikplatsen mot Varberg centrum ligger strax öster om ställverket. Från XT121 går Fortums aktuella luftledningar i sydostlig riktning. Fortum planerar att förlägga markkabel en delsträcka, ca 1000 m av befintliga luftledningar från ställverket XT121 till en ny kabelstolpe som placeras öster om motorvägen E6/E20 och norr om befintligt dike. Med anledning av att stolpen flyttas norrut kommer befintliga luftledningar att förlängas ca 50 m till den nya kabelstolpen på norra sidan av diket. Genom att flytta stolpen till norra sidan om diket, till mark som tillhör Varbergs kommun, kan vinkelstolpen söder om diket, som idag står på privat mark, avvecklas och inget ytterligare intrång på privatägd mark behövs. På samma gång undviks en tryckning av kablarna under diket. Befintliga luftledningar på den aktuella sträckan kommer därefter att raseras i sin helhet. Från befintlig vinkelstolpe och söderut kommer del av befintlig luftledningen att raseras. En av luftledningarna för 52 kv - OL44 - kommer att tas bort på en 1350 m lång sträcka. Avsikten med att förlägga markkabel på delsträckan samt ändra sträckningen, är att frigöra mark för kommunens planer i området. Fortums föreslagna ledningssträckning förläggs både inom och utom kommunens kommande detaljplaner. Den föreslagna sträckningen redovisad på karta i bilaga till MKB M2. 8

14 Delsträcka A - B De två nya ledningarna, ett dubbelt 145 kv kabelförband samt ett dubbelt 52 kv kabelförband kommer att markförläggas i en ny sträckning som utgår från Fortums ställverk XT121 i Holmagärde. Från ställverket markförläggs ledningarna i åkermark i riktning österut. Norr om planerad ledningssträckning finns det en märgelgrav. En märgelgrav är av människan en grävd håla där märgel (jordarter med hög halt av kalciumkarbonat) har brutits för användning som jordförbättringsmedel. Vid Värnamovägen (väg 153) trycks kablarna under vägen med styrd borrning. Se avsnitt för mer information angående förläggningsmetoden styrd borrning. FIGUR 3. Den nya planerade sträckningen över åkermarken öster om ställverket vid Holmagärde. Delsträcka B - C Ledningarna förläggs i åkermark längs den södra sidan av väg 153, styrd borrning görs under enskild väg där vägvisning finns till Träslövs kyrka. Ledningssträckningen fortsätter därefter i åkermarken längs den västra sidan av motorvägen E6/E20, delsträckan slutar innan ledningarna når fram till ett dike som rinner i nordostlig riktning ner till Himleån. Diket ingår i ett markavvattningsföretag, Holmagärde dikningsföretag från år 1941 som i sin tur ingår i det större dikningsföretaget Himleåns nedre kanalbolag. Ett markavvattningsföretag är en samfällighet med flera delägare som tillsammans ansökt om och fått tillstånd för att avvattna mark. 9

15 FIGUR 4. Ledningen trycks under en enskild väg och fortsätter i åkermark längs med motorväg E6. Delsträcka C - D Vid passage av motorväg E6/E20 används styrd borrning för att trycka kablarna under motorvägen. På östra sidan av motorvägen schaktas ledningarna ner i åkermarken och följer dikets norra sida mot nordost. En ny kabelstolpe placeras norr om diket. Kabelstolpen består av tre stolpben samt sex stagförankringar. Den nya kabelstolpen medför att befintlig vinkelstolpe (se figur nedan) söder om diket kan raseras. Befintliga luftledningar förlängs ca 50 m norrut, till den nya kabelstolpen. FIGUR 5 Skiss av ny och befintlig stolpplats 10

16 FIGUR 6. Foto på befintlig vinkelstolpe på östra sidan om motorvägen och söder om dike. 6 TEKNIK 6.1 Kabelgravens utformning De två nya ledningarna kommer att förläggas som markkablar, i triangelformation på ett djup av ca 1 m. I schaktet förläggs två kabelförband för respektive ledning, där varje kabelförband består av tre kablar. Fyra optoslangar, varav två tomma rör, kommer även att förläggas i schaktet. Se principskiss nedan för kabelgravens utformning. FIGUR 7. Principskiss över kabelgraven. 11

17 6.2 Kabelförläggning I anläggningsskedet krävs ett ca 10 m brett arbetsområde. I detta aktuella projekt förläggs ledningen huvudsakligen i åkermark. Där ledningen förläggs genom områden där det förekommer träd eller vegetation behöver dessa röjas och tas bort inom arbetsområdet. I driftskedet kan en ca 8 m bred gata komma att hållas fri från högväxande vegetation, vars rotsystem kan skada ledningarna. FIGUR 8. Exempelbild över arbetsområdet. 6.3 Kablarnas utformning Respektive kabel har en ledare av aluminium. Runt ledaren finns den elektriska isolationen som består av polyeten PEX (tvärbunden polyeten) och utanför detta ligger ett lager skärmtrådar av koppar. Utanpå skärmtrådarna finns två vattentätande lager och ytterst finns manteln som består av polyeten (PE). 145 kv- kablarna har en area på 800 mm 2 och 52 kv- kablarna har en area på 630 mm 2. FIGUR 9. Enledarkabel 6.4 Luftledningsgatans utformning Föreslagen placering av den nya kabelstolpen medför att den befintliga luftledningsgatans riktning justeras på en sträcka av ca 50 m. En luftledningsgata i s.k. brottsäkert utförande utförs trädsäker, vilket innebär att inga träd intill kraftledningen ska kunna växa in, eller falla på ledningen. Då den aktuella luftledningssträckan går över öppen jordbruksmark kommer ingen avverkning av träd för luftledningsgatan att bli aktuellt. Luftledningen passerar över ett dike där det eventuellt kan bli aktuellt med röjning av buskar och vegetation. 12

18 6.5 Kabelstolpens utformning Befintlig vinkelstolpe söder om bäcken som raseras består av fyra trästolpar och åtta stagförankringar (se foto i figur 5). Den nya kabelstolpen norr om bäcken består av tre stolpben samt sex stagförankringar. Från den befintliga vinkelstolpen och söderut, kommer även en av 52-kV ledningarna (OL44 - de tre linorna i mitten på foto i figur 5) att raseras på en 1350 m lång sträcka. Anledningen är att ledningen inte längre är i bruk. Därför består den nya kabelstolpen endast av tre stolpben och sex stagförankringar. 6.6 Förläggningsmetoder Styrd borrning Styrd borrning kan exempelvis användas vid korta känsliga passager såsom vattendrag, värdefull natur eller vägar. Metoden är schaktfri och påverkar inte den känsliga passagen eftersom ledningen trycks under den känsliga delen. Med denna förläggningsmetod borras rör under det objekt som ska passeras, när borrningen är klar kan kabeln dras genom röret. En principskiss över styrd borrning redovisas i figur 9 nedan. FIGUR 10. Principskiss över styrd borrning Schaktning Vid schaktning grävs en kabelgrav vari kablarna förläggs. Schaktbredden kommer att variera något, men kommer att vara ca 2,5 m bred i botten. De jordlager som grävs upp hålls så långt som möjligt separerade från varandra, så att jordlagrena kan återföras på samma nivå när schaktmassorna läggs tillbaka i kabelgraven. 6.7 Rasering av luftledningar Rasering av luftledningarna på aktuell sträcka görs efter att de nya markkablarna tagits i drift. Vid arbetet kommer ledningarnas materiel att raseras och borttransporteras till godkända anläggningar för denna typ av stolpar. Vid raseringen av luftledningarna kan en viss påverkan på trafiken uppstå då fas- och topplinor över vägar måste raseras, men detta är endast under en mycket kort tid. För åtgärden söks tillstånd hos Trafikverket. Från befintlig vinkelstolpe och söderut - en sträcka på 1350 m - kommer även en del av den befintliga luftledningen att raseras. En av 52-kV ledningarna - OL44 tas bort eftersom den inte längre är i bruk. 13

19 7 ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA FÄLT Elektromagnetiska fält används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer t.ex. vid generering, överföring, distribution och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater. För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Vegetation och byggnader skärmar av fältet, vilket innebär att i princip inget elektriskt fält inomhus härstammar från elanläggningar utanför huset. Det elektriska fältet anses därför inte vara relevant att redovisa. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µt). Fälten alstras av strömmen som flyter i ledningen och varierar med strömlasten. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på ledarnas inbördes placering. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av väggar och tak. Magnetfältet inne i hus nära kraftledningar är därför ofta högre än vad som är normalt förekommande i bostäder. Styrkan är dock oftast liten i förhållande till andra magnetfält som vi utsätts för i vardagslivet, t ex från de elapparater som förekommer i hemmen. Människan är anpassad till att leva med jordens magnetfält, vilket är ett statiskt fält dvs det varierar inte över tiden. De magnetfält som skapas kring elektriska anläggningar avsedda för växelström alstrar däremot ett fält som varierar med samma frekvens som strömmen. Så vitt man vet påverkas inte människan av statiska fält i nivå med jordens. Däremot skapar ett varierande magnetfält svaga elektriska strömmar i kroppen. Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält påverkar oss människor negativt. Mot bakgrund av detta bedöms inte EMF ha betydande miljöeffekt. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde. I stället har fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten- tagit fram en vägledning för beslutsfattare som rekommenderar följande: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Fortum ska i sitt agerande följa denna av myndigheterna formulerade försiktighetsprincip. 14

20

21 Nedan följer en redovisning av projektets påverkan och konsekvenser på miljön. 8.2 Landskapsbild Definition av landskap enligt Europeiska Landskapskonventionen, ELC, Landskap är ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultat av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer. De tre befintliga luftledningarna raseras på aktuell delsträcka och ersätts med två markförlagda ledningar i ny sträckning. Den nya sträckningen går i huvudsak genom ett odlingslandskap. Infrastruktur i form av vägar korsar projektområdet. Ledningarna kommer att ansluta till en ny kabelstolpe på östra sidan om E6/E20, där det öppna landskapet i form av odlingsmark fortsätter att breda ut sig. Den nya kabelstolpen som placeras norr om diket ersätter befintlig vinkelstolpe söder om diket, som raseras. Befintliga luftledningar förlängs norrut till den nya stolpen, en sträcka på ca 50 m Påverkan, skyddsåtgärder och konsekvenser Markkablars påverkan på landskapsbilden bedöms huvudsakligen vara begränsad till anläggningstiden. Efter markförläggningen kommer schaktet att återfyllas och markytan att jämnas till, brukandet av åkermarken kommer att kunna återupptas efter att anläggningsarbetet är klart. Vid raseringen kommer luftledningen med dess utrustning att försvinna och landskapsbilden förändras därmed. Luftledningen som förlängs till den nya kabelstolpe passerar över ett dike där det eventuellt kan bli aktuellt med röjning av buskar och vegetation. Denna ändring av sträckning sker på en kort sträcka och landskapsbilden bedöms förbli relativt oförändrad. 8.3 Naturmiljö Identifierade omgivande intressen finns redovisade på kartor i bilaga M3, M4 och M5 till MKB Riksintressen och Natura 2000-område Enligt miljöbalken ska områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skyddas mot åtgärder som står i strid mot dessa intressen. Sammantaget omfattas mark- och vattenintressen som har så höga värden att de är av nationell betydelse. Det finns även riksintressen för kommunikationsanläggningar, industrier och totalförsvaret. Riksintressena redovisas på karta i bilaga till MKB M3. Riksintresse Natura 2000 Natura 2000 som är ett skyddat område enligt 7 kap. miljöbalken är också skyddat som ett riksintresse. Syftet är att bevara den biologiska mångfalden i enlighet med EU:s habitatsdirektiv och fågeldirektiv. Inget Natura område finns utpekat i projektområdet. Närmaste Natura 2000-område är beläget ca 3 km väster om aktuell kabelförläggning. Området är benämnt Getteröns fågelreservat och har en area på 350 ha. Riksintresse Naturvård (3 kap 6 MB) Områden kan av naturvårdsverket utpekas som riksintresse för naturvård enligt 3 kap 6 Miljöbalken. Närmaste område med riksintresse för naturvård är beläget ca 1,1 km söder om aktuell kabelförläggning och är benämnt Prästgården. Riksintresse Väg (3 kap 8 MB) Befintliga vägar kan enligt 3 kap 8 Miljöbalken utpekas som riksintresse av Trafikverket. E6/E20 som korsar projektområdet är utpekat som riksintresse för väg. 16

22 Riksintresse Rörligt friluftsliv (4 kap 2 MB) I miljöbalkens 4 kap finns särskilda bestämmelser för geografiskt utpekade områden som är beslutade av riksdagen. Aktuella åtgärder utförs inom ett område som är utpekat som riksintresse för rörligt friluftsliv och som fått namnet Kustområdet. Riksintresset är ha stort och sträcker längs med kusten från Billdal i norr till Båstad i söder. Riksintresse Högexploaterad kust (4 kap 4 MB) I miljöbalkens 4 kap finns särskilda bestämmelser för geografiskt utpekade områden som är beslutade av riksdagen. Projektområdet är beläget inom ett område med riksintresse för högexploaterad kust benämnt Kustområdet Skyddade områden enligt 7 kap Miljöbalken I 7 kapitlet miljöbalken finns regler om områdesskydd. Den som söker tillstånd eller gör anmälan enligt miljöbalken måste ta med förekomsten av områdesskydd och artskydd i sin planering. Om ett skyddat område eller skyddade arter berörs måste det redovisas i ansöknings- eller anmälningshandlingarna. Biotopskydd och naturvärden En märgelgrav finns belägen på åkermarken öster om ställverket. Märgelgravar omfattas av det generella biotopskyddet enligt 7 kap.11 miljöbalken. Den aktuella markförläggningen sker ca 10 m söder om märgelgraven. Märgelgraven finns redovisad på karta i bilaga till MKB M5. Cirka 200 m nordväst om ställverket finns ett 2,1 ha stort område, utpekat av Skogsstyrelsen som naturvärde. Det är av typen å- eller bäckmiljö och är benämnt N Naturvärdet finns redovisat på karta i bilaga till MKB M5. Strandskyddsområde Delar av de planerade åtgärderna kommer att ske inom utpekat strandskyddsområde, redovisat på karta i bilaga till MKB M5. Syftet med strandskyddade områden är att stärka allemansrätten vid vatten. Diket beläget mellan delsträckan C D, rinner ner till Himleån och omfattas av strandskyddsbestämmelser till ett avstånd av 100 m. Kablarna förläggs inom det strandskyddade området på en längd av ca 300 m. En befintlig vinkelstolpe raseras och en ny kabelstolpe placeras inom det strandskyddade området. Rödlistade arter Enligt SLU:s artdatabank har inga rödlistade arter observerats vid eller intill den aktuella ledningssträckningen. Klockgentiana är en fridlyst, flerårig ört med klarblå klocka. Enligt artdatabanken har den observerats ca 1000 m sydväst om planerad ledningssträckning och bedöms därmed inte att påverkas av planerade åtgärder Påverkan, skyddsåtgärder och konsekvenser Märgelgraven kommer att märkas ut för att undvika att den skadas under pågående arbete. Om Varbergs kommun anser att det nödvändigt kommer strandskyddsdispens att sökas för rasering av vinkelstolpe samt uppförande av ny kabelstolpe. Påverkan bedöms som obefintlig i anläggningsskedet och i driftskedet. 17

23 8.4 Kulturmiljö I kulturmiljön ingår fasta fornlämningar eller andra kulturhistoriska lämningar tillsammans med den omgivande miljön. De fasta fornlämningarna kan t.ex. vara förhistoriska gravar, fångstgropar eller runstenar. Andra kulturhistoriska lämningar är oftast yngre och kan t.ex. vara kolbottnar och torpargrunder. Kulturmiljön finns redovisade på karta i bilaga till MKB M Fornlämning En fornlämning i form av en boplats är belägen ca 120 m ifrån föreslagen ledningsdragning och ca 35 m ifrån befintlig luftledning. Fornlämningen är välbevarad och daterad till Stenålder/Bronsålder/Järnålder. Enligt Riksantikvarieämbetet har det vid den arkeologiska utredningen påträffats en härdrest, tre grophål och åtta käpphål i området. Boplatsen har RAÄ.nr: Varberg Påverkan, skyddsåtgärder och konsekvenser Bedömningen är att ingen påverkan kommer att ske på riksantikvarieämbetets kända fornlämningar. Skulle ny fornlämning påträffas avbryts genast arbetet och kontakt tas med Länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Påverkan på kulturmiljöer bedöms som obefintlig i anläggningsskedet och driftskedet. 8.5 Friluftsliv och rekreation Friluftsliv innebär vistelse utomhus i natur- eller kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling. Rörligt friluftsliv avser friluftsaktiviteter som kan utövas med stöd av allemansrätten. Projektområdet ligger i utkanten av det utpekade riksintresset för kust, turism- och friluftsliv, se avsnitt för mer information om det utpekade riksintresset Påverkan, konsekvenser och skyddsåtgärder För de människor som vistas i eller i närhet till projektområdet kommer ljud i form av buller och vibrationer att uppstå under anläggningstiden som kan uppfattas som störande. Ljuden uppkommer från maskiner och fordon som används i anläggningsarbetet. Schakt kan under anläggningsskedet komma att hindra framkomligheten. Störningen sker endast under anläggningstiden som är en begränsad period. Under anläggningstiden bedöms påverkan som ringa och i driftskedet som obefintlig. 8.6 Boendemiljö Med begreppet bebyggelse avses sådana byggnader där människor förväntas vistas i under längre tid som till exempel permanentbostäder, fritidsbostäder, industribyggnader och kontorslokaler. Begreppet boendemiljö beskriver bebyggelseområdens kvalitéer utifrån aspekterna buller, magnetfält och utsikt. Avståndet mellan den planerade markförlagda ledningen och närmsta byggnad, belägen i koloniområde, är ca 30 m. Ledningen kommer att förläggas nordost om Varberg där bebyggelsen, främst verksamheter, övergår till jordbruksmark med ett fåtal spridda gårdar. Ett koloniområde är beläget väster om korsningen av E6/E20 och väg 153. Ledningsstäckningen berör främst de två kommande detaljplanerna, Östra Kvarnagården och Östra Holmagärde. Sträckningen har tagits fram i samband med beredningen av detaljplanerna och anpassats till dem. Ledningen bedöms därför inte ha någon påverkan på boendemiljön. 18

24 Ljud i form av buller och vibrationer kan uppkomma från maskiner och fordon vid anläggningsarbetet, vilket kan uppfattas som störande. De arbetsmaskiner och fordon som används till transporter och arbeten under anläggningstiden kommer att vara källor för luftföroreningar. När ledningen är i drift alstrar den magnetiska fält. En magnetfältskurva för aktuell ledning redovisas i avsnitt 7, där finns även mer information om elektriska och magnetiska fält Påverkan, skyddsåtgärder och konsekvenser Under anläggningstiden sker en viss påverkan i form av buller och luftföroreningar från maskiner och fordon. Naturvårdsverket har tagit fram allmänna råd för buller från byggplatser och krav kommer att ställas på entreprenören att följa dessa. Anläggningstiden är en begränsad period på ca 3 månader. I driftskedet uppstår endast störande ljud vid en eventuell reparation av ledningen och då från fordon och maskiner som används i reparationsarbetet. Närmsta byggnad är belägen ca 30 m ifrån ledningen och magnetfältet är på detta avstånd nere på mycket låga nivåer. Bedömningen är att inga negativa konsekvenser av magnetfält med avseende på boende och arbetsmiljö uppstår från ledningen. I anläggningsskedet bedöms påverkan på boendemiljön som ringa och i driftskedet som obetydlig. 8.7 Naturresurser Under byggnationstiden kommer naturresurser att användas för anläggningen. Material åtgår för att producera kablarna och kabelstolpen. Då schaktet fylls igen används kringfyllnad i form av sand vid kablarna, som övrig återfyllnad av schaktet används befintliga massor. De fordon som används under anläggningsskedet kräver bränsle Påverkan, skyddsåtgärder och konsekvenser Inga utsläpp till mark och vatten sker under normala arbetsförhållanden. Vid en eventuell olycka kan exempelvis oljespill ske. Krav kommer att ställas på entreprenören att kunna hantera en eventuell olycka samt att sanering ska ske. Konsekvensen för hushållning av naturresurser bedöms som ringa. 8.8 Infrastruktur och trafik Med infrastruktur menas i huvudsak andra kraftledningar, vägar, järnvägar, sjövägar samt flygplatser och flygstråk. Planerad markförlagd ledning kommer att korsa: Värnamovägen (väg 153), enskild väg där vägvisning finns till Träslövs kyrka samt motorväg E6/E20. Samtliga korsningar sker genom s.k. styrd borrning. Idag går den delsträcka av befintlig luftledningen som är planerad att raseras över samtliga ovan nämnda vägar Påverkan, skyddsåtgärder och konsekvenser Ledningarna korsar väg 153, enskild väg samt E6/E20 genom styrd borrning och bedöms med denna förläggningsmetod inte påverka trafiken. Viss påverkan på infrastruktur och trafik kommer att uppstå när maskiner och fordon transporterar sig på eller i närheten av vägområden under anläggningstiden. En TA-plan kommer att upprättas innan anläggningsarbetet påbörjas. 19

25 Vid raseringen av luftledningen kommer viss påverkan på trafiken att uppstå då fas- och topplinorna över ovan nämnda vägar måste raseras, men detta är endast under en mycket kort tid. För åtgärderna kommer tillstånd att ansökas hos Trafikverket. Konsekvenserna bedöms som ringa i anläggningsskedet och som obetydliga i driftskedet. 8.9 Utsläpp till luft De arbetsmaskiner och fordon som används till transporter och arbeten under anläggningstiden kommer att vara källor till avgaser och luftföroreningar. Fortum ställer krav på sina entreprenörer enligt miljöledningssystem ISO I ledningssystemet anges de miljökrav som ska gälla för entreprenader på eller invid Fortums anläggningar Påverkan, skyddsåtgärder och konsekvenser Under anläggningsskedet kan vissa luftföroreningar att uppkomma från arbetsmaskiner och fordon. Vid arbetet kommer maskinparken att släppa ut avgaser i huvudsak bestående av kolväten, kvävedioxider och partiklar till närområdet. Tillskottet av luftföroreningar från maskinparken är tillfällig och utgör endast en mycket liten del av den totala mängden utsläpp i närområdet. I driftskedet kan det vid eventuella reparationer förekomma utsläpp till luften från arbetsmaskiner och fordon. Konsekvenserna av luftföroreningar från fordon och arbetsmaskiner bedöms som obetydliga Utsläpp till mark och vatten Fortum ställer krav på entreprenader, som görs på eller invid Fortums anläggningar, enligt miljöledningssystemet ISO Påverkan, skyddsåtgärder och konsekvenser Under anläggningsskedet ska mark och vatten, under ett normalt arbetsförfarande, inte påverkas negativt av olika utsläpp. Vid ett maskinhaveri, oljespill eller annan olycka kan dock en viss påverkan ske. Vid entreprenadupphandling ställs krav på att arbetsmaskiner ska använda miljöanpassade, biologiskt nedbrytbara smörj- och hydrauloljor samt propylenglykol. Dieseldrivna fordon ska köras på miljöklass 1 diesel. Röjsågar etc. bör köras på alkylatbensin. Uppställning av bränsletankar och dylikt skall ske på plats som utvalts med hänsyn till att begränsa de miljöskador som kan uppstå vid utsläpp. Hänsyn ska också tas till risk för påkörning, närhet till avlopp m.m. Entreprenören ska ha dokumenterade rutiner för hantering av miljöolyckor. I driftskedet kan det vid eventuella reparationer uppstå maskinhaveri, oljespill eller annan olycka och en viss påverkan kan då ske. Med vidtagna skyddsåtgärder bedöms konsekvenserna som obetydliga. 20

26

27 9.3 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler Fortum kommer att beakta de allmänna hänsynsreglerna enligt lag (Miljöbalkens 2 kap) Kunskapsprincipen (MB 2 kap 2 ) Vid projektering har objekt som kan påverkas av ledningsdragningen identifierats. Krav kommer att ställas i bygghandlingen för att minska påverkan. Genom att anlita entreprenörer för arbetena, vilka är väl förtrogna med förläggning av kabel, kommer sökanden att säkerställa att inga misstag sker till följd av okunskap. Det finns mycket få risker förknippade med byggnationen Försiktighetsprincipen (MB 2kap 3 ) Fortum tillämpar den av myndigheterna rekommenderade försiktighetsprincipen. Under byggnationstiden kommer arbetet att ske med försiktighet för att minska störningen för närboende, djur och miljön. Kablarna kommer att förläggas, enligt Fortums bedömning, med bästa möjliga teknik Produktvalsprincipen (2 kap 4 ) Fortum utvärderar kemikalier som ingår i anläggningar och strävar efter att minska påverkan från kemiska produkter Hushållnings- och kretsloppsprincipen (2 kap 5 ) Materialet i kablarna kan materialåtervinnas eller energiåtervinnas i framtiden Lokaliseringsprincipen (2 kap 6 ) Sträckan har valts så att minsta möjliga intrång uppstår för människors hälsa och miljö. 9.4 Miljökvalitetsnormer Projektet bedöms inte påverka normerna i avsnitt 3.3 på ett negativt sätt. 9.5 Jämförelse med nollalternativet I det aktuella fallet innebär ett nollalternativ att det inte blir aktuellt med någon markförläggning, flytt och rasering på denna delsträcka av Fortums befintliga luftledningar. Luftledningarna skulle få stå kvar och ingen stolpe flyttas. Nollalternativet innebär att konsekvenserna av det planerade arbetet med schaktning i mark samt tryckning under vägar uteblir. Nollalternativet innebär också att Varbergs kommun inte kan genomföra de kommande detaljplaner för Östra Holmagärde och Östra Kvarnagården i sin helhet. 9.6 Sammanfattande bedömning Bedömningen är att projektet ger obetydliga negativa konsekvenser för de nationella miljömålen och miljökvalitetsnormerna. I detta aktuella projekt skulle nollalternativet innebära att detaljplanerna med ny planerad bebyggelse och infrastruktur, inte kan genomföras. En mer detaljerad konsekvensbedömning för vad det skulle innebära för Varbergs kommun har inte gjorts i denna MKB. Den sammanvägda bedömningen är att konsekvenserna av projektet innebär obetydlig påverkan på människors hälsa och på miljön. 22

28 10 REFERENSER Ellagen (1997:857) Miljöbalken (1998:808) Kulturmiljölagen (1988:950) Elförordningen (2013:208) Starkströmsförordningen (2009:22) Strålsäkerhetsmyndigheten ( Europeiska Landskapskonventionen ( internationellaarbete/europaradet/europeiska-landskapskonventionen/) Skogsstyrelsen Skogens Pärlor ( Länsstyrelsen i Hallands planeringsunderlag ( Riksantikvarieämbetet Fornsök ( Varbergs kommuns hemsida ( Naturvårdsverket ( Sveriges miljömål ( Fortums hemsida ( 23