om arbete och hälsa Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling och lärande över gränser Ny i ArbetsLUSTs tidningsråd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "om arbete och hälsa Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling och lärande över gränser Ny i ArbetsLUSTs tidningsråd"

Transkript

1 en tidskrift om människa, hälsa och arbetsliv nr 3 september 2006 årgång 6 GLAD PÅ JOBBET? Sid 5, 7 och 10 Glädje och allvar i kvinnligt läkarnätverk Sid 8-9 Riskbruket i strålkastarljuset Sid Här är det tillåtet att skratta Sid 6-7

2 LUST På gång ArbetsLUST är en tidskrift med inriktning på människa, hälsa och arbetsliv som ges ut 4 gånger om året av Arbetsmiljödelegationen, Centrum för Verksamhetsutveckling, hälsan&arbetslivet och Institutet för stressmedicin. ANSVARIG UTGIVARE Marie-Louise Fasth TIDSKRIFTSRÅD Stig Lindholm Arbetsmiljödelegationen Inga-Lisa Ernbert Centrum för Verksamhetsutveckling Marie-Louise Fasth hälsan&arbetslivet Annemarie Hultberg Institutet för stressmedicin REDAKTÖR och text om inte annat anges Lisbeth Hedberg GRAFISK FORMGIVNING Joen Wetterholm Christel Copp TRYCKERI Geson, Kungsbacka miljöcertifierade enligt ISO DISTRIBUTION Adress- och distributionscentrum om arbete och hälsa Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling I augusti startade ännu en 20-poängsutbildning i Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling som arrangeras av Centrum för Verksamhetsutveckling/CVU och Chalmers Tekniska högskola. Utbildningen på fyra terminer har 27 deltagare och avslutas i maj I maj i år fick de 20 deltagarna i första utbildningsomgången (som vi berättade om i ArbetsLUST nr 2/05) sina 20 poäng. Samtliga ger mycket positiva omdömen om utbildningen som avslutades med en studieresa till Maasland Hospital i Sittard-Geelen i Holland där man nu bygger ett helt nytt processtyrt sjukhus utifrån patientens behov. och lärande över gränser Torsdagen den 7 december arrangerar Centrum för Verksamhetsutveckling/ CVU och Chalmers Tekniska högskola en nationell konferens med temat Lärande över gränser. Då kommer bland andra sjukhusdirektören för Maasland Hospital i Sittard-Geelen i Holland (se föregående notis) och berättar om arbetet med det helt processtyrda sjukhuset som ska stå klart Några av kursdeltagarna i första omgången av utbildningen Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling presenterar också de utvecklingsprojekt de bedrivit under utbildningen. Mer info på Ny i ArbetsLUSTs tidningsråd Institutet för stressmedicin/ism har utsett en ny representant i ArbetsLUSTs tidningsråd. Annemarie Hultberg ersätter nu forskaren och utbildningsledaren Ingibjörg Jonsdottit i rådet. Annemarie, som är hälsovetare och tidigare mestadels har arbetat med lokalt folkhälsoarbete, är sedan december 2005 utvecklingsledare för arbetet med prevention och hälsopromotion på ISM. I den rollen vill hon verka i gränslandet mellan vardagskunskap och forskarkunskap. Hon menar att det är viktigt att agera utifrån bästa kunskap för att skapa goda psykosociala arbetsförhållanden, men även att följa upp att de åtgärder som vidtas verkligen ger önskat resultat. Annemarie ser nu fram emot ett nära samarbete med bland andra företagshälsovård, personalansvariga, ansvariga för hälsofrämjande insatser och fackliga representanter. Inte minst med utgångspunkt från nyutgivna Vägledning för att skapa goda psykosociala arbetsförhållanden i arbeten med klienter och patienter, där hon är en av författarna och som Arbetslust berättade om i nummer 2/06. ArbetsLUST är en viktig kanal för att sprida kunskap och inspiration genom goda exempel, säger Annemarie Hultberg. Arbetsmiljödelegationen Centrum för Verksamhetsutveckling hälsan&arbetslivet Institutet för stressmedicin Omslagsbild: En ridtur på islandshäst är välgörande för kropp och själ. Ridningen är en av flera trevliga aktiviteter i det Kvinnliga läkarnätverket i Alingsås. I täten Elinor Torle, AT-läkare, följd av Lena Ekstrand, AT-läkare, Agneta Rosengren, överläkare öppenvårdspsykiatrin och Sofia Pahlm AT-läkare. Läs mer på sidorna 8-9. Foto: Anna Rehnberg 2 Nr 3 september 2006 arbets LUST

3 Tankar om Städglädje, skrattglädje, tankeglädje, naturglädje, skaparglädje, arbetsglädje och livsglädje. All denna fantastiska glädje. Den finns runt omkring oss överallt. Det gäller bara för oss att fånga den och njuta av den och låta den värma våra innersta rum. Kan jag känna städglädje? När jag står inför högen av skor, smutsiga golv, högar av tvätt just precis då kan det vara svårt att känna den där riktigt sanna glädjen. Om jag då väljer att tänka vad härligt det är att ha ett hem, barn som strör saker omkring sig, att städa, och sedan låter favoritmusiken flöda ur cd-spelaren. Då kommer den sakta smygande den lättflyktiga städglädjen. istället för vapen Skrattglädje är en viktig glädje. Skratta är bra för kroppen. Det frigör nyttiga endorfiner och att ett gott skratt förlänger livet är ett känt faktum. Människor som har skrattat tillsammans har svårt att göra varandra illa. Skrattglädje istället för vapen. Världen skulle kunna skratta sig till fred. Jag påverkas av varje tanke jag tänker. Tar vi oss tid och tänker på innebörden av detta, kommer tid till egna tankar att vara lika viktigt som sömn, rörelse och rätt kost. Vi blir vad vi tänker. Vad tänker vi? Hur tänker vi? När tänker vi? Skulle jag kunna börja tänka glada och positiva tankar lite oftare, kanske på bestämda tider i en skön och vacker miljö? Tankar är fina, de är mina egna, mina små eller stora hemligheter med mig själv. De finns inom mig och ingen annan bestämmer över dem. Börja tänka på vad du tänker, sätt glädjen främst i tankerummet och njut av resultatet! Skogar, ängar, hav, sjöar, himmel, sol, måne, träd, blommor, moln, sand, stenar, pinnar och kottar. Den finns där överallt naturglädjen. Det är bara att kliva in i den och känna hur den spirar. Fångar in oss i rörelse, skönhet, värme eller kyla. Utmanar oss med sin kraft. Ibland skrämmer den oss ordentligt men mest ger den oss inspiration, kreativitet och glädje. lösa ett problem För den som inget arbete har är den största arbetsglädjen ett arbete. För den som har ett arbete är ofta arbetsglädje att tillsammans ha löst ett problem, nått ett mål, eller ökat produktionen. Vi borde alla fundera på hur vi fungerar som arbetsmiljö för andra. Är vi glädjespridare eller glädjetjuvar? För den som är en glädjespridare är det bara att fortsätta på den inslagna vägen och utveckla och vårda sina glädjespridande ord, tankar och idéer. Den som inser att den är en glädjetjuv har kommit en bit på väg. Det är aldrig för sent att göra saker och ting på ett nytt och annorlunda sätt, inte alltid helt lätt men väl värt ett försök. Jag skapar den jag är med mina tankar och mina arbetskamraters arbetsglädje är beroende av dessa tankar. ett val vi alla gör Ingen kan sätta mål eller beordra någon att känna glädje. Det är ett val som vi alla gör varje sekund i varje situation. Livet består av tusen och åter tusen val. Ibland behöver vi sätta oss på bryggan, favoritklippan eller stubben och fundera på våra livs olika möjligheter, stigar och vägar. Glädjen över livet blir påtaglig om vi drabbas av sjukdom eller av nära och käras bortgång. Då tar vi tag i tanken om livet och funderar på våra egna liv. Vad gör jag med mina dagar? Lever jag här och nu eller tänker jag att det ska jag göra sedan, när jag blir pensionär, när barnen flyttat hemifrån eller när jag fått bättre ekonomi? Jag tror att den som kan glädjas åt det lilla i vardagen har mycket att vinna. Förmågan att känna glädje går att träna upp. För att bli bra på att dreja, krävs det daglig träning i sju år. För livets glädje behövs det bara ett litet leende varje morgon. Susanna Månsby Susanna Månsby, på personalstrategiska avdelningen är bland annat projektledare för Tema GLÄDJE i Livsstil i Väst. Här delger hon sina tankar kring glädje i alla former och uppmanar alla att börja varje morgon med ett leende. Foto: Mehrdad Modiri Nr 3 september 2006 arbets LUST 3

4 Fler stolta över sitt Allt fler är stolta över sitt arbete inom Västra Götalandsregionen. Det visar den senaste personalenkäten om hur regionen lever upp till ambitionerna i Personalvision av 100 känner sig stolta och det 7 procentenheter fler än Alla anställda i Västra Götalandsregionen ska känna lust och glädje i arbetet och stolthet över sin insats, sitt yrke och sin verksamhet. Så ser drömmen och strävan ut för Västra Götalandsregionen. Och det går uppenbarligen framåt. Det innebär att även arbetsgläd- jen är hög, säger Olle Persson, som är lektor vid Göteborgs universitet, Psykologiska institutionen, och även är involverad i regionens uppföljningar av personalens arbetssituation över åren. arbetsglädjen är basen Arbetsglädjen är basen i arbetsstoltheten, säger han. Arbetsgemenskapen är en viktig del i arbetsglädjen, hyggliga relationer till närmaste chefen likaså. Strukturella förutsättningar, som exempelvis tid att göra en god insats, påverkar också arbetsglädjen. Man kan vara stolt över sitt arbete trots små resurser att utföra det, men man blir inte tillfreds på riktigt förrän man är nöjd med vad man kunnat åstadkomma. Här finns en farlig fälla för engagerade människor. De som tvingas att i sitt eget tycke slarva över sina arbetsuppgifter riskerar bli utbrända, säger Olle Persson. Här har cheferna en viktig arbetsuppgift. Chefen måste sätta upp ramar för vilken standard arbetet ska ha, och bära en del av personalens frustrationer genom att ta över ansvaret för prioriteringar, fortsätter han. Stimulerande arbetsuppgifter gör oss också gladare på arbetstid, medan alltför krävande uppdrag inverkar negativt. Att man tycker sig arbeta med något viktigt och bra gör att man kan Trivsamt gäng i Töreboda. Kerstin Malm-Tronstad ses kika fram vid dörröppningen bakom en randig tröja och Karin Eriksson står som fyra från höger på första raden. Foto: Ann-Christin Hamberg Töreboda vårdcentral en stolt Eftersom de allra flesta regionanställda enligt den nya personalenkäten känner sig stolta i jobbet bör det finnas en massa bra arbetsplatser med stolta medarbetare. Töreboda vårdcentral är en sådan arbetsplats. Varför är det bra hos er? Vi har jättebra personal, liten personalomsättning och trivs med varandra, säger Kerstin Malm-Tronstad som varit chef här de senaste 10 åren. Karin Eriksson, som är mottagningssköterska, håller med om att Töreboda vårdcentral är en bra arbetsplats. Den är liten, vi får snabbt tag i varandra och vi är ett hopsvetsat gäng. Jobbet kan visserligen vara tungt och stressigt ibland, men vi trivs ihop och träffas även på fritiden. Praktikanter och stafettläkare brukar kommentera vår goda stämning, fortsätter Karin som arbetat här i 20 år. utveckla och bli bättre Vi försöker ständigt utveckla vår verksamhet och bli bättre på vårt jobb, säger vårdcentralschefen Kerstin Malm-Tronstad. Bland annat har vårdcentralen varit med i Bra mottagning och Prioriteringsprojektet i Primärvården fick de ett kvalitetspris för införandet av Bra mottagning och att de kunde visa att de förbättrat sin tillgänglighet när det gäller telefon och läkartider. Jag gillar statistik. Det betyder att jag vill veta vad vi verkligen gör, säger Kerstin. Genom att samla fakta om bland annat hur många som ringer, hur länge de får vänta på att få komma till 4 Nr 3 september 2006 arbets LUST

5 arbete Glad på jobbet? känna en djupare stolthet. färre känner delaktighet En förutsättning för arbetsglädje och stolthet är delaktighet. Men trots att stoltheten över arbetet i Västra Götalandsregionen stigit så har känslan av delaktighet i nära angelägenheter sjunkit från 46 till 29 procent. Olle Persson ser detta som ett tecken på att tidspressen har ökat. Jag tror inte att det är ett tecken på ovilja eller odemokratiska tendenser men delaktighet, exempelvis bra arbetsplatsträffar, tar tid, konstaterar han. Rapporten Visionen och verkligheten 2006 kan beställas från arbetsplats vårdcentralen och hur många patienter de tar emot, så vet de precis vad de gör och kan fundera över om de gör rätt saker. tid samma dag Vi är basen i sjukvården och patienternas första kontakt. Vi vill ge alla en snabb och smidig första bedömning av de besvär de söker för. Och vi har ett bra bokningssystem som gör att de flesta som ringer på morgonen får en besökstid samma dag. En första bedömning görs av den sjuksköterska som tar första telefonkontakten: Den som har ont i axlarna slussas till sjukgymnasten, den som behöver läkarvård bokas in hos en distriktsläkare. Och när patienterna är nöjda blir personalens arbetsmiljö också bättre. Idag har vi exempelvis ingen kö, säger Karin Eriksson glatt. Vi är ikapp! Patienterna kan få tid samma dag som de ringer. Och det känns förstås trevligt att jobba när vi kan ge patienterna det de vill ha. Texter: Anne Jönsson Stefan Lundqvist, sjukgymnast, Primärvårdsrehab Gibraltar, Göteborg känner du dig ofta glad när du arbetar? Ja, det gör jag. Det som kan tubba på glädjen är stress och splittring, när man har för många bollar i luften som man ska ha energi för. Har du och dina arbetskamrater ofta roligt tillsammans, på och utanför jobbet? Ja, det har vi, och det är en av faktorerna som gör att vi trivs tillsammans. Vi har en väldigt bra stämning här. Vi gör roliga saker tillsammans utanför jobbet också. Som ikväll när vi går till Liseberg och lyssnar på Freddie Wadling. För arbetsmiljöpengar har vi också satsat på olika teamskapande aktiviteter. Vi är många yrkeskategorier som samarbetar kring patienten och då är det viktigt att göra saker tillsammans hela arbetsgruppen. Vi har exempelvis seglat Gratitude, kryssarklubbens stora fartyg, och det krävde mycket samarbete. Sådana aktiviteter ger effekter på vår dagliga verksamhet. När tycker du att det är som allra roligast på jobbet? Det är alltid en kick när det går bra för de patienter jag arbetar med. Arbetet kräver sin energi och är ibland en kamp, så då är det extra roligt när vi når framsteg. Om ni INTE har roligt på din arbetsplats, vilka hinder finns det, tror du? Stress och tidspress sätter helt klart ner känslan. När vi inte hinner kommunicera med varandra. Gör ni något aktivt för att det ska kännas roligt och lustfullt att jobba? Om det är lite trögt så säger vi nu får vi göra något tillsammans gå på någon föreställning eller nåt, och så drar vi ihop hela gänget. Har du några egna knep? I tidsbristen gäller det ännu mer än vanligt att planera sin tid så att man inte hamnar i bakvattnet, för då är det inte kul. Planering gör oftast att trycket lättar. Får du ofta uppmuntran för din arbetsinsats eller för din person från dina arbetskamrater? Ja, vi är nog ganska bra på att upp- muntra varandra, men jag skulle nog kunna bli ännu bättre på att uppmuntra andra. Från din närmaste chef? Ja, det tycker jag. Vi har en bra, demokratisk och lyssnande chef. Från chefer längre upp? Nej, det är väl där som jag känner att det brister. Överordnade chefer har väldigt lite eller ingen kontakt med vår verksamhet. Är du stolt över din arbetsinsats? * Ja, det är jag. Över ditt yrke? Absolut. Över verksamheten du arbetar i? Jag är mycket stolt över utvecklingen i vår nuvarande verksamhet och att få arbeta bland de medarbetare jag gör. Det som kan vara frustrerande är att inte riktigt kunna visa på den kunskap som finns här, all den samlade tysta kunskap som finns. Det är fler människor som är i behov av oss och vill komma hit än vi kan ta emot, och politiker, beslutsfattare och överordnade chefer vet inte så mycket om vad vi åstadkommer. Den tysta kunskapen är svår att få ut i fyrfärg i en informationsbroschyr exempelvis. Tycker du att din arbetsplats är attraktiv? ** Vi har en mycket attraktiv arbetsplats och det är inga problem att rekrytera medarbetare. Vad som inte är attraktivt är lönenivån och det är något som skulle kunna göra att jag går ifrån primärvården. Människor runt omkring mig som jobbar inom andra områden tror att jag skojar när vi pratar löner. Vad betyder ordet arbetslust för dig? Det är nog att känna tillförsikt i processen på min arbetsplats, med medarbetarna och patienterna jag träffar. Tillit till att det sker bra saker. * Enligt senaste personalenkäten känner över 80 procent av de tillfrågade sig stolta över sin arbetsinsats, sitt yrke och sin verksamhet. ** 60 procent anser enligt personalenkäten att deras arbetsplats är attraktiv, och att man gärna vill arbeta där. Stefan Lundqvist Foto: Anna Rehnberg Nr 3 september 2006 arbets LUST 5

6 Här är det tillåtet att skr dödsbud så känns det skönt att få älta det lite grann, att få prata om den som dött, och då vet vi att vi har varandra. Men det händer också att vi gråter av glädje när allt går bra. Och att vi skrattar bara för att något är så roligt. Men hur är det får man skratta mitt bland alla sjuka patienter? Ja, säger alla fyra samstämmigt. Men självklart dämpar oss när vi vet att någon mår väldigt dåligt i rummet bredvid. Men vi vet också att det sällan är fel att visa glädje, säger Helen. Och det händer att patienter säger: Å, vad roligt ni verkar ha det. så trevligt att vara här Lätt för att skratta. Det är inte svårt att få arbetskamraterna Susanne Nyqvist, Petra Oleryd, Helen Johan och Margaretha Andersson att skratta. Att kunna känna glädje i jobbet är en livsnerv, tycker de, lika väl som att inse allvaret när det är allvarligt. Skratt och gråt finns där hela tiden. Foton: Lisbeth Hedberg Ja, det är tillåtet att skratta här, fastän våra patienter ofta är mycket svårt sjuka. Vi både skrattar och gråter tillsammans, säger Susanne Nyqvist, hälsocoach och undersköterska på onkologiska kliniken, Gustav V:s Jubileumsklinik, på SU/ Sahlgrenska. Hon och hennes arbetskamrater funderar ofta över om det kanske är en viss sorts människor som jobbar just här. Eller om arbetets innehåll gör att man blir på ett visst sätt. Avdelning 56 på onkologen är en femdygns behandlingsavdelning. Behandlingarna görs med radioaktiva strålkällor av olika slag, alla med syftet att eliminera olika former av cancertumörer eller förhindra dem att växa sig större. På avdelningen ges också palliativ strålbehandling för att ge lindring åt svårt sjuka cancerpatienter. Merparten av medarbetarna på avdelning 56, både undersköterskor, sjuksköterskor och läkare, har arbetat här länge. Undersköterskorna Susanne Nyqvist och Petra Oleryd och deras chef Helen Johan känner varandra sedan 20 år. Margaretha Andersson, också hon undersköterska, kom in i gänget för 13 år sedan. Och det går inte att ta miste på att de trivs med varandra och med sin arbetsplats. Detta trots att de ofta befinner sig nära döden och delar patienternas känslor av hopp och förtvivlan. skratt och gråt Det går upp och ner här, säger Susanne. Vi får ofta vara med om att patienter får positiva besked, att deras tumörer slutat växa och framtiden ser ljus ut. Men det finns en annan sida också. Ibland får någon som vi trott blivit frisk ett recidiv, ett återfall, och ibland får vi läsa en dödsannons över någon som vi trott klarat sig bra. Vi skrattar ihop och vi gråter ihop, säger Margaretha. När vi får ett Vi skojar mycket med varandra och med patienterna. Och de med oss, säger Susanne. En patient sa en gång när hon kom på återbesök: Det är inte roligt att ha cancer, men det var så trevligt att vara här, berättar Margaretha. Alla fyra vittnar om den goda sammanhållningen på avdelningen. I alla år har de haft fester tillsammans, det finns alltid något att fira och uppslutningen är oftast stor. Susanne är också en av dem som är med och ordnar olika gemensamma aktiviteter på och utanför jobbet. Dit hör pausgympa, jogging, promenader, brännboll och bowling. Vid sidan om det så umgås vi sällan privat, men vi vet egentligen allt om varandra och vi berättar allt, säger Margareta. För många på avdelningen har jobbet och arbetskamraterna betytt mycket när de gått igenom egna svårigheter. Jobbet och vännerna där har hjälpt dem att gå vidare. vill inte missa något Personalen på avdelningen 56 försöker så ofta som möjligt se till att alla kan ta lunch samtidigt. De flesta har mat med sig hemifrån och det är sällan någon går härifrån. Då finns det risk att man mis- 6 Nr 3 september 2006 arbets LUST

7 atta sar något roligt, säger Margaretha som alltid längtar att få gå till jobbet även när det är tungt på avdelningen. Det är nog på luncherna vi skrattar allra mest, säger Petra. Ofta räcker det att någon börjar berätta om något roligt som inträffat, ibland för väldigt länge sedan. Det händer väl också att vi pratar jobb, men allt om bajs och blod är förbjudet just då. lär oss om livet Vi lär oss mycket om livet av våra patienter. Många av dem tänker på livet på ett annat sätt än vi andra. Vi som är friska rusar omkring, de lever, säger Helen som är tacksam över att få ta del av patienternas syn på livet. Och hon tror att hon och hennes arbetskamrater utvecklat en känsla för att se vem som passar för att jobba just här. Man kan faktiskt lära sig att se att det här är en människa som passar in, säger hon. Lär av patienterna. Många av våra svårt sjuka patienter tänker på livet på ett annat vis än vi som är friska. De lär oss mycket om livet, säger Helen Johan, avdelningschef på avd 56. För att orka arbeta med svårt sjuka patienter år efter år gäller det också att skaffa sig ett förhållningssätt, att se glädjen i det lilla och att våga skratta mitt i det som gör ont, tycker de. Och vi tar inte så mycket med oss hem, vi pratar om det som är jobbigt här på jobbet. När jag började här så trodde jag att alla patienter skulle dö. Nu vet jag att många av dem som är sjuka kan bli friska, säger Susanne. Ja, vi pratar av oss här, sedan stänger vi dörren, säger Helen Johan. Glad på jobbet? Susanne Nyqvist, undersköterska, onkologiska kliniken, SU/Sahlgrenska, Göteborg känner du dig ofta glad när du arbetar? Ja, det gör jag. Enda gången jag inte gör det är väl när det blir för stressigt och pressen blir högre. Har du och dina arbetskamrater ofta roligt tillsammans, på och utanför jobbet? Ja!!! När tycker du att det är som allra roligast på jobbet? När det är lagom mycket att göra så att man hinner prata med varandra. Mitt jobb är stimulerande och jag tycker om att jobba, men det får inte bli för mycket. Det är också väldigt roligt när våra patienter får positiva besked, exempelvis att de inte behöver vidare behandlingar. I sådana stunder blir jag ofta glad och rörd. Om ni INTE har roligt på din arbetsplats, vilka hinder finns det, tror du? Egentligen finns det inga hinder. Men ekonomisk press, sparbeting och personalneddragningar känns ju som hinder. Ett annat hinder är när någon av oss har det jobbigt, ska skilja sig eller är i låg sinnestämning av andra skäl. Då får vi anpassa oss. Gör ni något aktivt för att det ska kännas roligt och lustfullt att jobba? Vi har ju våra små kvällsaktiviteter. Just nu är det kräftskiva, bowling och Tjejgåing på gång. Och så tar vi små rörelsepauser om vi har tid. Sedan gör vi ju små upptåg för att liva upp stämningen. Har du några egna knep? Exempelvis att klä ut sig i ett par gamla glasögon som vi har här, imitera någon eller dra ner en operationsmössa över pannan och locka de andra till att skratta. Man måste få lattja till det om man har tid vill säga. Får du ofta uppmuntran för din arbetsinsats eller för din person från dina arbetskamrater? Ja, ibland får man ju det. Från din närmaste chef? Ja, det får jag också till och från. Från chefer längre upp? Nej. Känner du dig stolt över din arbetsinsats? * Ja, det gör jag. Över ditt yrke? Ja, det får man säga. Verksamheten är så speciell och eftersom de flesta av oss undersköterskor arbetat här så länge har vi skaffat oss en kompetens som vi är stolta över. Jag har varit på väg att läsa till sjuksköterska, men numera arbetar de mycket med administration och dokumentation och det är inte så lockande. Jag vill jobba med patienterna. Och så har jag fått möjlighet att utbilda mig till taktil massör och nu tar jag emot egna patienter, och det är mycket stimulerande. Är du stolt över verksamheten du arbetar i? Ja, jag är mycket stolt för vår verksamhet. När det gäller vissa typer av implantat som vi gör här får vi mycket uppmärksamhet. Men just nu efter semestern känns det inte lika lustfullt. Vi har just fått höra att det är omstruktureringar på gång, men vi vet inte så mycket om det och det känns väldigt ovisst. Tycker du att din arbetsplats är attraktiv? ** Ja, men många yngre är ibland rädda för att söka hit för att vi arbetar med radioaktiv strålning. Men det är mycket låga doser vi får idag, som enligt Strålskyddsinstitutet inte är farliga. Vad betyder ordet arbetslust för dig? Det är nog att ta tag i olika uppgifter och försöka genomföra dem, det gör att man trivs både med sin arbetsplats och med sig själv. * Enligt senaste personalenkäten för att följa upp arbetet för att uppnå regionens Vision 2010 känner över 80 procent av de tillfrågade sig stolta över sin arbetsinsats, sitt yrke och sin verksamhet. ** 60 procent anser enligt pesonalenkäten att deras arbetsplats är attraktiv, och att man gärna vill arbeta där. Susanne Nyqvist Foto: Lisbeth Hedberg Nr 3 september 2006 arbets LUST 7

8 Undersköterska från h&a spindel i nätverk för kvinn Kristina Glise Foto: Lisbeth Hedberg Nätverket för kvinnliga läkare i Alingsås bildades för tio år sedan när flera av läkarna höll på att bränna ut sig. Några av dem hade också hunnit gå in i väggen. Redan då var undersköterskan Birgitta Schill på Hälsan&arbetslivet med och drog i trådarna. Och också nu är det hon som ser till att en trogen skara kvinnor flera gånger om året samlas och stärker varandra genom gemensamma upptåg och aktiviteter. När Kvinnliga nätverket bildades 1997 hade det en allvarlig botten. Dåvarande företagsläkaren på Älvsborgshälsan i Alingsås, Kristina Glise som nu arbetar på Institutet för stressmedicin, träffade flera av kvinnliga läkarena som patienter. De mådde dåligt, flera var på väg att gå in i väggen och några var redan där. Detta, tillsammans med rapporter om att kvinnliga läkare i större utsträckning än manliga läkare och kvinnor i allmänhet tog livet av sig, gjorde att jag kände att vi måste göra något just här och nu, säger Kristina Glise. social samvaro och stöd Hon var redan innan uppmärksam på yrkesarbetande kvinnors situation och hade startat nätverk för kvinnliga läkare och för kvinnliga tandläkare inom Norra Älvsborgs läns landsting. Förutom föreläsningar och diskussionsgrupper byggde dessa nätverk på social samvaro och möjlighet att stödja varandra. Gemensamt för kvinnorna var för mycket jobb som tröttade och ett magert fritidsliv. Man orkar inte bygga upp en stimulerande fritid när man har för mycket annat omkring ArbetsLUST frågade Kristina Glise, läkare på Institutet för stressmedicin, som ägnar mycket tid åt att behandla och forska kring personer som drabbats av olika former av utmattningssjukdomar. Det är jätteviktigt att vara glad. Om du är för trött och utarbetad förlorar du förmågan och möjligheten att Birgitta Schill fixar aktiviteterna. sig, fortsätter Kristina Glise, som själv fortfarande efter 25 år har symöte tillsammans med kvinnliga före detta kolleger och andra kvinnliga arbetskamrater i Vänersborg, något hon mer än gärna fortsätter med. När det gäller nätverket i Alingsås så var jag med och drog igång det, nu är det Birgitta Schill som rattar alltihop en underbar och helt fantastisk person. upptåg och aktiviteter Hur viktigt är det att vara glad? vara glad. Det gäller att få igång positiva spiraler, det gäller att utnyttja varandra som källa till glädje. Och det gäller att det finns eldsjälar som Birgitta Schill som har tid och ork att göra något för andra. Hon och andra glädjespridare är med och förebygger mycket elände. Birgitta Schill är en påhittig person. Under hennes försorg har kvinnliga läkare från Alingsås lasarett och primärvården i Alingsås, Floda, Gråbo, Herrljunga, Lerum och Vårgårda under snart tio år deltagit i en mängd upptåg och aktiviteter. Listan kan göras lång: De har ridit islandshäst, senast i maj i år, de har bakat tunnbröd, lagat påskmiddag, gjort en resa tillbaka i tiden dragna av en ardennerhäst i snön och njutit av risgrynsgröt svagdricka, varit på gökotta i Nolhaga fågeltorn, täljt barkbåtar och seglat kapp, åkt på kärringrally i Sjuhäradsbygden, varit på studiebesök på polisens rytteri och SOS-centralen i Göteborg och hos veterinärerna på Blå Stjärnan i Borås. De har läst skrönor tillsammans och gått i Karin Boyes fotspår genom Alingsås (Birgitta Schill är medlem i Karin Boyesällskapet och har i lokalpressen skildrat författarinnans sista tid som hon tillbringade just i Alingsås). varmast om hjärtat För mig är det ett rent nöje att tänka ut vad vi ska göra nästa gång, säger Birgitta som arbetat på Hälsan&arbetslivet sedan 1978 och som har två år kvar till pensionen. Hon arbetar deltid och Kvinnliga nätverket är en av flera uppgifter, kanske den som ligger henne varmast om hjärtat. Nätverket träffas 5-6 gånger om året och ofta kommer mellan personer. De lite äldre överläkarna som varit med hela tiden kommer alltid, säger Birgitta. Maria Rökaues, överläkare på gyn är en av dem. Upprinnelsen fanns egentligen redan innan I början av 90-talet såg vi en första vända av utmattning och efter inspiration från Vänersborg, där de startat ett kvinnligt nätverk, började vi så smått. Vi försökte ta upp nyttiga saker, till exempel konflikthantering, för att stärka oss kvinnliga läkare i vår arbetssituation. Men vi orkade inte riktigt detta allvar och fullföljde inte, säger Maria. måste ha kul också När Kristina Glise kom 1996 var det flera av oss som svajade på olika plan och då ville vi försöka igen. Vi kvinnor är så förskräckligt duktiga och det var så skönt att det kom någon utifrån med forskningserfarenhet och som talade om för oss att vi måste ha kul 8 Nr 3 september 2006 arbets LUST

9 liga läkare också. Det vi gör tillsammans behöver inte vara så seriöst hela tiden. Själv var jag rejält utbränd i samma veva och idén om att få göra lite roligt blev som balsam för själen. Nätverket blev en positiv del i det hela, om än inte avgörande för mitt tillfrisknande. Men det har varit väldigt viktigt för oss alla att behålla nätverket, fortsätter Maria. Om man orkar så ska man ta in Maria Rökaues deltar flitigt. lite glädje i livet också. Fast nätverket syftar ju inte bara till att ha roligt. Det är ett sätt att lära känna folk på ett annat sätt över gränserna. Men vi är inte så många ordinarie i gruppen, det har passerat en hel del AT-läkare under åren. ett lugn i gruppen I nätverket finns det en vänskap som är mer än kollegial, men kvinnorna där är inte mina bästa väninnor. Det är trevligt att göra avkopplande saker i en helt annan miljö tillsammans med folk som man inte umgås med annars, säger Maria Rökaeus, som uppskattar nätverket och Birgitta Schills omsorg om deltagarna. Vi pratar aldrig jobb eller i princip aldrig. Det är vanligt att man som högskoleutbildad kvinna måste hålla igen i sällskapslivet, och som läkare finns det alltid en risk att bli utnyttjad. Här är vi på väldigt jämn basis. Vi har en gemensamhet som innebär ett lugn i gruppen. Ibland händer det att vi stönar tillsammans över landstingspolitiken men nästan inte ens det. Det här är verkligen inget gnällforum, säger Maria och tillägger att nästan allt som de gjort tillsammans är sådant som hon inte skulle ha gjort annars. Maria Rökaues får medhåll av kollegan Brita Eklund, geriatriker och internmedicinare: Ja, nätverket är verkligen något positivt. Det är roligt och trevligt, och det är just det vi behöver ha roligt tillsammans. Förutom alla trivsamma aktiviteter har vi också fått möjlighet att lära känna varandra. Det underlättar också i våra kollegiala kontakter. Nätverket för också med sig att vi som varit med länge känner varandra så väl nu och kan prata och stötta varandra när saker och ting är jobbiga, säger Brita. Anm. Alla aktiviteter som görs inom nätverket bekostas av deltagarna själva. Kvinnor och män utbrända på olika sätt Kvinnor blir utmattade och män likgiltiga inför sitt arbete. Det visar en studie kring läkares hälsa och arbetsmiljö på Karolinska universitetssjukhuset. Läkarna på Karolinska universitetssjukhuset i Solna och Huddinge har, inom ramen för ett internationellt forskningsprojekt kring jämställdhetsutvecklingen i den offentliga vården, svarat på frågor om jämställdhet, arbetsmiljö och arbetsrelaterad hälsa. 60 procent av de drygt tillfrågade läkarna på Karolinska universitetssjukhuset har svarat på enkäten. Av dessa uppvisar ungefär var tionde värden som indikerar utbrändhet. Hur de hanterar tillståndet skiljer sig mellan könen. Kvinnor tycks reagera mer på de inre kraven för vad de ska klara av, medan män reagerar mer på de yttre förutsättningarna. Enkäten visar också att många läkare arbetar trots att de har symtom som de skulle rekommendera en patient att stanna hemma för. Bland kvinnorna svarade 38 procent att de gick till jobbet även om de var sjuka, av männen gjorde 28 procent detta. Källa: Dagens Medicin + Vinnova forskning och innovation för hållbar tillväxt. Fyrbenta vänner. I maj var det åter dags för de kvinnliga läkarna i Alingsås att ta en tur på islandshästarna på Stenholmen mellan Gråbo och Östad. Något som Brita Eklund, överläkare strokeenheten och Anette Nordström, överläkare röntgenkliniken, mer än gärna gjorde. Foton: Anna Rehnberg Nr 3 september 2006 arbets LUST 9

10 Brita Eklund Foto: Anna Rehnberg Glad på jobbet? Brita Eklund, överläkare, strokeenheten, medicinkliniken, Alingsås lasarett känner du dig ofta glad när du arbetar? Ja! Har du och dina arbetskamrater ofta roligt tillsammans på och utanför jobbet? Ja, det tycker jag. De jag har närmast mig är stroketeamet och vi trivs ihop och har roligt tillsammans på jobbet. Utanför jobbet har jag och mina kvinnliga läkarkolleger i nätverket (se sidorna 8-9) gör många trevliga saker och har mycket roligt tillsammans. Sedan ordnas det ju våroch höstfester både på medicinmottagningen och på strokeavdelningen, och det är alltid trevligt. När tycker du att det är som allra roligast på jobbet? Jag trivs väldigt bra med patientkontakten. Det är därför jag sysslar med rehabilitering. Jag tycker om när jag får kontakt med patienten och vi känner att vi pratar samma språk. Det blir som ett peptalk som leder till framsteg och det är roligt. Sedan känns det ju bra när vi som jobbar kring patienten kan sitta ner och prata kring patienten. Jag känner en stor glädje i att dela med mig och har en lärande attityd. I de situationerna trivs jag och mår bra. Om ni INTE har roligt på din arbetsplats, vilka hinder finns det, tror du? Att alla arbetar så hårt att vi näst intill är överbelastade. Då får man lägga all koncentration på arbetet. Men i sådana situationer försöker jag lättta upp stämningen lite, kanske med ett skämt. Jag känner det lite som min uppgift och det brukar lyckas. Gör ni något aktivt för att det ska kännas roligt och lustfullt att jobba? Vi har ett positivt förhållningssätt och uppmuntrar varandra. Vi i vår tur måste ju uppmuntra patienterna och jag tycker alltid att det går att hitta något positivt även i svåra situationer. Har du några egna knep? Att alltid försöka hitta det positiva. Även om vi inte alltid klarar det till 100 procent. Får du ofta uppmuntran för din arbetsinsats eller för din person från dina arbetskamrater? Ja, det tycker jag. Från din närmaste chef? Ja. Från chefer längre upp? Inte direkt, men alltid ett positiv tilltal. Att få nya uppdrag från dem betyder ju att man gjort det förra bra. Är du stolt över din arbetsinsats? * Ja. Över ditt yrke? Ja. Över verksamheten du arbetar i? Ja, jag har förmånen att få jobba med människor och göra en positiv insats. Jag omger mig av goda medarbetare och vi alla jobbar med patientens bästa för ögonen och vi gör ett bra arbete. Tycker du att din arbetsplats är attraktiv? ** Jag har jobbat här i snart 25 år och det är en utmärkt attraktiv arbetsplats. Men det krävs att man vill jobba relativt nära både patienter och arbetskamrater. Jag uppskattar verkligen att arbeta på det lilla sjukhuset. Vad betyder ordet arbetslust för dig? Det betyder att gå med glädje till jobbet, även måndag morgon och första dagen efter semestern, och att trivas med arbetsuppgifterna, med arbetskamraterna och med patienterna. Och att inte behöva ha fjärilar i magen. * Enligt senaste personalenkäten känner över 80 procent av de tillfrågade sig stolta över sin arbetsinsats, sitt yrke och sin verksamhet. ** 60 procent anser enligt personalenkäten att deras arbetsplats är attraktiv, och att man gärna vill arbeta där. Kvalitetscerifiera sätter k Nu är Hälsan&arbetslivets verksamhet kvalitetscertifierad enligt ISO Vårt kvalitetssystem ska vara en garanti för att vår verksamhet sätter kunden i fokus, säger förvaltningschefen Marie-Louise Fasth. Och att vi arbetar med ständiga förbättringar. Hälsan&arbetslivet har arbetet med kvalitetsperspektivet för ögonen i flera år. Under det senaste året har arbetet intensifierats och siktet varit inställt på certifiering. Och engagemanget från Hälsan&arbetslivets cirka 120 medarbetare och chefer har, enligt Kåge Nilsson som är kvalitetsansvarig, varit mycket stort. I augusti var kvalitetscertifieringen klar och i början av september överlämnades certifikatet av revisor Jan-Olof Marberg från Bureau Veri- TV-serie om livsstilsjukdomar I slutet av augusti sändes första avsnittet av utbildningsserien Livet och hälsan. Serien, som omfattar i tio avsnitt, sänds i Kunskapskanalen torsdagar med repris fredagar Bland annat behandlas hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och stress och sömnproblem. Livet och hälsan är också en nätbaserad 5-poängs högskoleutbildning med Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet som kursanordnare, start 16 oktober. Läs mer på livetochhalsan 10 Nr 3 september 2006 arbets LUST

11 d företagshälsovård unden i fokus tas Certification, som är den som genomfört den så kallade 3-partsrevisionen. ordning och reda Ansvar för kvaliteten. Kage Nilsson är kvalitetsansvarig på Hälsan&arbetslivet och har lett certifingeringsarbetet. Certifieringen är gjord enligt den internationella standarden ISO 9001:2000 kompletterad med de branschspecifika kravs som ställs på företagshälsovård. Det handlar mycket om ordning och reda, om att ha förutbestämda och givna strukturer för hur vi arbetar, säger Kåge Nilsson. Att ta reda på kundens behov, titta på hur vi genomför arbetet och hur vi följer upp om kunden blir nöjd, och att ständigt förbättra!, fortsätter Kåge Nilsson. Och genom att vi nu också har vårt eget intranät så är det enkelt för alla medarbetare att komma åt kvalitetssystemet och våra kvalitetsdokument. granska och förbättra En viktig faktor i både framtagning och förankring av kvalitetssystemet är Hälsan&arbetslivets kvalitetsråd, där samtliga yrkeskategorier och enheter är representerade. Medlemmarna i rådet, plus ytterligare några personer, fungerar också som internrevisorer med uppgift att granska och arbeta med förbättringar på de egna arbetsplatserna. Minst en gång om året ska dessutom ledningen för Hälsan&arbetslivets gå igenom samtliga processer och stäl- la frågan: Jobbar vi som vi säger att vi ska göra? och med utgångspunkt från dessa genomgångar göra justeringar så att arbetet håller den utlovade kvaliteten. Certifieringen omprövas vart tredje år och under mellantiden görs uppföljningsbesök och stickprover varje halvår. Stolt chef. Marie-Louise Fasth, chef för Hälsan&arbetslivet, med kvalitetscertifikatet hon nyss fått av revisor Jan-Olof Marberg som genomfört kvalitetsrevisionen. Bilder: Kerstin Svanberg Kvalitetscertifierad rättspsykiatri Nu vet vi när vi jobbar tillräckligt bra Jag tror att arbetsplatser med bra kvalitetsarbete orsakar färre fall av utbrändhet. Det säger utvecklingssekreterare Hans Andersson som jobbat med certifieringen av rättspsykiatriska vårdkedjan inom SU den första vårdenhet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset som fått sin verksamhet kvalitetscertifierad. Kan man verkligen certifiera vård? Ja, och det är viktigt att ha koll på vad man gör oavsett vilken typ av verksamhet man jobbar med, säger Hans Andersson. Certifieringsprocessen innebar för oss att vi fick en möjlighet att se på vad vi gör med utifrånögon. Det roligaste var, enligt Hans Andersson, internrevisionen. konkret och nära Jo, det är faktiskt sant. Då samlade vi halva personalstyrkan och gick igenom hur vi arbetar. Hur gör vi? Stämmer detta med de nedskrivna rutinerna? Om inte ska vi ändra på rutinen eller vårt arbetssätt? Väldigt konkret och nära personalens och patienternas verklighet. Jag tycker att certifieringen har gjort oss lite mera stolta över vårt arbete och nu vill vi behålla certifieringen, som en av mina arbetskamrater sa häromdagen. Man blir nämligen inte certifierad för all framtid två gånger om året kommer en revisor och granskar vårt arbete. Varför skulle det bli mindre utbrändhet på en certifierad arbetsplats? Vi som jobbar här vet vilka verksamhetsmål rättspsykiatrin har och vi vet vad vi gör. Därför vet vi också när vi har jobbat tillräckligt bra. Vi slipper knäckas av våra egna ibland orimliga ambitioner. Text: Anne Jönsson Hans Andersson, utvecklingssekreterare, Rättspsykiatriska vårdkedjan/su Foto: Privat Nr 3 september 2006 arbets LUST 11

12 Ulric Hermansson från det nationella Riskbruksprojektet har medverkat vid utbildningsseminarierna kring Riskbruk som letts av Sara Alfredsson, projektledare för Västra Götalandsregionens eget Riskbruksprojekt. Foto: Lisbeth Hedberg Strålkastaren rikta Missbruk och beroende kostar samhälle, arbetsgivare, individer och familjer stora summor pengar och mycket lidande. Det är också känt att en förhöjd alkoholkonsumtion, som inte betecknas som missbruk, kan leda till ökade risker för ohälsa, olyckor och skador i arbetslivet och sjukfrånvaro. Därför genomför nu Västra Götalandsregionen i samarbete med Hälsan&arbetslivet ett tvåårigt projekt med målet att motverka riskbruk av alkohol bland de anställda. Att diskutera alkoholvanor, både privata och på jobbet, är svårt. Det är inte alls lika laddat att tala om matvanor och motion, även om dessa är dåliga. Frågan Hur är det med dina alkoholvanor? uppfattas av många som Är du alkoholist??? Regeringen och företagshälsovården nationellt vill nu förändra synen på alkohol kopplat till problem för samhälle och individ. Genom information och ökad kunskap vill man ändra den tidigare uppfattningen att antingen är man inte beroende eller så är man beroende. Nu riktas strålkastaren mot riskbruket, stadiet mellan icke-beroende och beroende. Vi måste nyansera bilden och öppna ögonen för att mellan 15 och 20 procent av medarbetarna på en arbetsplats har en förhöjd och riskabel alkoholkonsumtion och befinner sig i stadiet för riskbruk med begynnande problem av olika slag, säger Ulric Hermansson, från det nationella Riskbruksprojektet/FHV, som nu deltar i Västra Götalandsregionens nystartade Riskbruksprojekt. i ett sammanhang Det är förknippat med riskbruket som arbetsplatserna har de stora kostnaderna, och sannolikt också de största möjligheterna att göra något, fortsätter han och hänvisar till att vetenskapliga studier visar att det är lämpligt att ta tag i problemet i samband med hälsoinriktade insatser, exempelvis vid hälsoundersökningar av olika slag. Det är Sara Alfredsson, företagssjuksköterska på Hälsan&arbetslivet, som leder Riskbruksprojekt som startades på uppdrag av arbetsmiljödelegationen i januari 2006 och som avslutas i december Meningen är inte att leta efter missbruk och beroende och peka ut någon enskild indi- vid. Meningen är att i samband med hälsoinriktade insatser som är inplanerade eller planeras ute i verksamheterna, samtidigt genomföra alkoholscreening och öka kunskapen om riskbruk. Det kommer aldrig att bli fråga om endast alkoholscreening, det vore inte etiskt. Fokus ska ligga på hela vår livsstil och hälsa. Frågor om alkoholvanor måste ställas i ett sammanhang, säger Sara. utbildningsseminarier Under våren har fem utbildningsseminarier hållits runt om i regionen. 270 arbetsledare, chefer, fackligt förtroendevalda och anställda med personalansvar och också personal från Hälsan&arbetslivet har deltagit. Syftet har varit att presentera projektet och motiv, erfarenheter och möjliga metoder att upptäcka och åtgärda riskbruk av alkohol på en arbetsplats. Deltagarna har också fått möjlighet att anmäla om deras arbetsplats, enhet eller klinik önskar delta i riskbruksprojektet. För att få en bra bild av hur man fortsättningsvis ska arbeta för att upptäcka och åtgärda riskbruk är önskemålet från projektet att arbetsplatser, beroende på storlek och antal anställda, vill delta. Och flera, båda stora och små arbetsplatser och förvaltningar, har anmält intresse. några hinder? Seminariedeltagarna har under sommaren och början av hösten ombetts besvara en enkät. En av frågorna i den är om de anser att det finns några hinder på arbetsplatsen för att införa alkoholscreening och rådgivning i samband med hälso- och livsstilsinriktade insatser från företagshälsovården. Svaren håller nu på att sammanställas. För mer information om projektet, och för att anmäla arbetsplatsen, enheten eller kliniken till projektet, ta kontakt med projektledare Sara Alfredsson, Hälsan&arbetslivet, eller , 12 Nr 3 september 2006 arbets LUST

13 s mot riskbruket Riskbruket av alkohol breder ut sig i Sverige. Kontinentala vanor med vin eller öl till maten och att gå ut och ta en öl med arbetskamraterna efter jobbet blir allt vanligare. Också lådviner med enklare tillgång till ett glas har blivit en fälla för många. Alkoholkonsumtionen har inte varit så stor på över 100 år. Omräknat i 100-procentig alkohol drack svensken 10,3 liter 2003 jämfört med 7,7 liter En ökning med 2,6 liter på tio år, och det är vin och starköl som står för den stora ökningen. Bara mellan åren 1996 och 2003 ökade konsumtionen av vin med 74 procent och av starköl med 70 procent, sam- Riskbruksprojektets mål Sprida kunskap om motiv och metoder för att upptäcka och åtgärda en förhöjd och riskabel alkoholkonsumtion på en arbetsplats. Målgrupp är arbetsledare/chefer, fackligt förtroendevalda och medarbetare med personalansvar. Öka Hälsan&arbetslivets personals kompetens kring riskbruk av alkohol. Skapa möjligheter att kombinera alkoholscreening med rådgivning i samband med hälsoinriktade insatser, exempelvis hälsoundersökningar, hälsoprofiler, stressprofiler och systematiskt arbetsmiljöarbete. Företagsläkarens syn. Efter den typ av screening det är fråga om här är det mest realistikt att arbeta med hela personalgruppen. Sådana grupper leds bäst av sjuksköterskor och beteendevetare, men självklart ska vi företagsläkare också vara med på tåget, både när det gäller behandling av individer och när det gäller gruppaktiviteter, sägar företagsläkaren Per Olevik på Hälsan&arbetslivet i Lidköping som deltog i ett av riskbruksseminarierna. Foto: Lisbeth Hedberg Nya alkoholvanor tidigt som bruket av ren sprit minskade med 4 procent och folköl med 38 procent. Trenden är alltså att man dricker mer vin och mer starkare öl. Siffror visar också att en tredjedel av all alkohol är oregistrerad, det vill säga inte köpt på Systembolaget eller på krogen utan köpt utomlands. Vad är riskabel alkoholkonsumtion? Om alkoholkonsumtionen under vecka överstiger 14 standardglas för män och 9 för kvinnor är detta en riskkonsumtion. När man bedömer om de egna alkoholvanorna tenderar att vara i riskzonen eller inte, är det inte bara mängden alkohol som har betydelse. Allt berusningsdrickande brukar definieras som riskkonsumtion. Som berusningsdrickande räknas 5 glas standardglas för män och 4 för kvinnor. Metoder som kartlägger alkoholvanor Det finns flera metoder och verktyg för att kartlägga alkoholvanor. Världshälsoorganisationen/WHO rekommenderar AUDIT (The Alcohol Use Disorder Identification Test) som består av strukturerade intervjufrågor för att fånga upp riskkonsumenter i tämligen tidigt skede. Tonvikten läggs på frekvens, konsumtionsmängd (översatt till glas alkohol) och riskbeteende. I AUDIT ställs bland annat frågor om hur ofta den intervjuade dricker alkohol, hur mycket och om det finns tillfällen då det är svårt att sluta dricka, etc. ETT STANDARDGLAS ÄR DETSAMMA SOM: 2 flaskor lättöl I burk folköl 50 cl 1 flaska starköl 33 cl 1 glas rött eller vitt vin 4 cl sprit, till exempel whisky Informationen är hämtad från broschyren Ett nytt sätt att tänka på alkohol som getts ut av Riskbruksprojektet/FHV och Hälsan&arbetslivet. Motiv att dricka mindre Bättre sömn och minskad all män trötthet Ökad koncentrationsförmåga Minskad risk för övervikt Minskad risk för skador på barnet vid graviditet Bättre sexliv Mindre utgifter på alkohol Minskad risk för högt blodtryck och leverskador Färre konflikter med partner Bättre kontroll över livet Bättre fysisk form Att diskutera alkoholvanor är svårt. Oavsett hur neutral en fråga är så kan den misstolkas. Nr 3 september 2006 arbets LUST 13

14 Ytterligare tre miljoner kronor till nationellt riskbruksprojekt Nu öppnar det nationella Riskbruksprojektet sin nya webbsida. Det är sista steget i överföringen av projektet från Familjemedicinska institutet (Fammi) till Statens folkhälsoinstitut. Regeringen har också beslutat att ge projektet ytterligare tre miljoner för insatser inom företagshälsovården. Att fråga om alkoholvanor och ge råd om hur konsumtionen kan minska är en av de mest effektiva åtgärder som läkare och sjuksköterskor kan göra för att förbättra sina patienters hälsa. Trots detta är det mer undantag än regel att frågan ställs. Riskbruksprojektet har sedan något år haft regeringens uppdrag att stimulera insatser som gör att frågor om alkoholvanor får en självklar plats i vardagssjukvården. Webbsidan är främst avsedd för läkare och sjuksköterskor inom primärvården och företagshälsovården. En nyhet på webbsidan är att det finns fler allmänna sidor om till exempel utvärdering och om arbetet i landstingen. På sidan finns också reportage. Läs mer om Västra Götalandsregionens Riskbruksprojekt på föregående upplag, sidorna Idel glada miner Foton: Merhdad Modiri Det var idel glada miner på Burgården i Göteborg talet) skulle rekommendera 6-8 skratt om dagen på arbetsplatsen. när Livsstil i Väst hade kick-off för tema GLÄDJE. Och de inbjudna hälsocoacherna fick sig både många Nu går GLÄDJE-temat vidare, bland annat med en novelltävling på tema Livsglädje. Bidragen på 1-3 A4-sidor goda skratt och många goda råd. Någon tyckte att Socialstyrelsen på allvar (i likhet ska mailas till senast 1 november. med ett känt råd om att äta mer bröd från Läs mer: Inbjudan till GötaPriset 2007 I november 2007 är det dags för den tionde Kvalitetsmässan i Göteborg som är Nordens största konferens och fackmässa om verksamhets- och samhällsutveckling. Där presenteras och prisbelönas landets bästa utvecklingsprojekt. Den som varit med och förändrat och förbättrat en offentlig verksamhet är välkommen att tävla om Göta- Priset Tävlingen är öppen för alla typer av projekt som ökat kvaliteten och effektiviteten i kommun eller stad, landsting eller region. För att få vara med ska man före den 13 december 2006 skicka in en kort sammanfattning av projektet. Mer om priset på 14 Nr 3 september 2006 arbets LUST

15 Om att hitta känslorna som lyfter Den psykologiska och terapeutiska litteraturen domineras av mörka, svåra känslor som ångest och förtvivlan. I boken Glädje, inspiration, hopp: om att hitta känslorna som lyfter vill den jungianska analytikern Verena Kast få oss att upptäcka och använda de upplyftande känslor som trots allt finns inom oss. Glädje, inspiration och hopp är lika viktiga för människolivet och för förståelsen av människan som ångest och sorg, säger hon. Författaren reagerar mot att positiva känslor ofta ifrågasätts och misstänkliggörs, i synnerhet om de är starka. Många menar att överdriven glädje närmar sig osund eufori, extas är granne med vansinne och optimistisk hoppfullhet är oansvarigt lättsinne. Verena Kast är däremot övertygad om att glädje, inspiration och hoppfullhet är positiva krafter i individens jag-utveckling, krafter som måste stärkas och bejakas. Glädjen är en känsla som öppnar oss och ger oss lust till handling. Inspirationen ligger nära kreativiteten, som egentligen är vår förmåga att förverkliga inspirationen. Hoppet slutligen är en motpol till ångesten och ger förtroende för framtiden. Författaren tar exempel från psykologiska och filosofiska skolbildningar och citerar tänkare, skönlitterära författare och antika myter. Boken är en motvikt till förenklade argument och ytlig hurtighet. Boken som gavs ut första gången 1997 noteras som utsåld hos flera bokhandlare på nätet, men finns kanske fortfarande att köpa i vanlig bokhandel. Om inte så finns den säkert att låna på bibliotek. Glädjens makt I boken Glädjens makt (Bokförlaget Forum 2005) beskriver psykologen och terapeuten Charlotte Kasl hur man kan lära sig att klara av tillvaron utan stress och oro genom att bejaka glädjen och bära med sig den i livets med- och motgångar. Så här skriver hon: Glädje stimulerar ditt immunsystem, ökar din energi och hjälper dig att tänka klart. Du blir öppen för alternativ och lösningar som sällan infinner sig när du är spänd, allvarlig och tyngd av skuldkänslor. Motgångar och problem är en naturlig del av livet som du måste acceptera. Men du kan välja på vilket sätt du vill leva och hur du hanterar olika situationer. I boken uppmanar författaren läsaren att bland annat ta sig tid för njutning, leka med sin fantasi och att trots motgångar försöka behålla sitt sinne för humor. Hon ger ocksa konkreta tips hur man kan göra om man kör fast. Glädje mellan 9 och 5 Vilken roll spelar pengar när det gäller vår motivation? Är det bra att vår indentitet är så nära förknippad med vad vi gör om dagarna? Hur hanterar vi konflikter med kollegor och chefer? För Dalai Lama står källan till all mänsklig lycka att finna i grundläggande humanistiska värden som medkänsla, tolerans, ärlighet och förlåtelse. I boken Lycka på jobbet (Natur och kultur) visar han och hans medförfattare psykiatern Howard Cutler hur vi genom att applicera dessa värden även på vårt arbetsliv faktiskt kan finna glädje även mellan 9 och 5 (eller 7 och 4, 8 och 5, eller 2 och 9). Lev bättre NU! På erbjuder tidningen Kommunalarbetaren sina läsare och andra internetsurfare goda råd om liv och hälsa. Där har man tillgång till frågor som tidigare ställts och besvarats av tidningens experter; bland andra familjerådgivare, friskvårdare och arbetslivskonsulent. På sidan finns också en rad intressanta artiklar om livet, hälsan och jobbet. En av de senast publicerade artiklarna handlar om en personalgrupp som för två år sedan var delad i två tysta läger. Nu har man respekt för varandras olikheter, pratar och kompromissar. Knutarna löstes upp med hjälp av en handledare. En annan artikel handlar om att en tydlig arbetsfördelning skapar bättre trivsel. På webbsidan kan man också beställa tidigare temabilagor, en av dem om stress. Att har roligt är ingen rättighet. Det är en skyldighet som dessutom ökar din prestationsförmåga. Erik Lallerstedt i boken Vägen till ett smalare liv MY WAY kokbok för livsnjutare. Glädje är ofta en biprodukt av våra strävanden och aktiviteter och infinner sig när vi kanske inte alls har väntat det. Verena Kast ur boken Glädje, inspiration, hopp. Om att hitta känslorna som lyfter. Nr 3 september 2006 arbets LUST 15

16 Om vi i vårt vardagsliv kan le, om vi kan vara lugna och glada, så har inte bara vi själva utan alla glädje av det. Thich Nhat Hanh, vietnamesisk zenmästare, poet inspirerad av Mahatma Ghandis icke-våldsprinciper Arbetsmiljödelegationen Centrum för Verksamhetsutveckling hälsan&arbetslivet Institutet för stressmedicin

Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol

Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol BAKGRUND Riskbruk av alkohol är en förhöjd skadlig alkoholkonsumtion. Det orsakar ohälsa, sjukfrånvaro, lägre produktivitet och ökad risk för

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Hälsan & Arbetslivet

Hälsan & Arbetslivet Hälsan & Arbetslivet Lust i arbetet Arbetslust är en kraft som stimulerar till effektivitet, utveckling och lönsamhet. Den genererar mervärde för organisationen och bidrar till hälsa för individen. Det

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Enligt Arbetsmiljöpolicyn 1 ska alla verksamheter ha ett hälsofrämjande synsätt. Det innebär att vi utgår från det friska och förstärker det. I policyn och handlingsplanen

Läs mer

Sammanfattning av Insightlabs undersökning

Sammanfattning av Insightlabs undersökning Sammanfattning av Insightlabs undersökning Stockholm 3 april 2014 1 Copyright 2014 Insightlab AB www.insightlab.se Insightlabs undersökning Må bra i vardagen genomfördes elektroniskt under perioden 16-31

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Alna. Dilemma Alna modell

Alna. Dilemma Alna modell 1 2 Alna Alkohol, Läkemedel, Narkotika, Arbetsmiljö Bildades 1961 Ingen nykterhetsorganisation Samarbetsorgan för arbetsmarknadens parter LO, TCO SACO & arbetsgivare Inte vinstdrivande Medlemmar Privata

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Stress - återhämtning - arbete

Stress - återhämtning - arbete Stress - återhämtning - arbete Utbildningsdag för läkarsekreterare Primärvården Södra Älvsborg 2/3 och 11/3 2010 Annemarie Hultberg Institutet för stressmedicin Verka för att stress/stressrelaterad ohälsa

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Grundkurs för dig som gillar att bli full

Grundkurs för dig som gillar att bli full Grundkurs för dig som gillar att bli full Det här har vi inte skrivit för att du ska sluta dricka alkohol. Vi vet att du, liksom många andra, har upplevt många roliga stunder tillsammans med alkohol. Du

Läs mer

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011 Gävle kommun Medarbetarundersökning 2011 Innehållsförteckning BEGREPPSFÖRKLARING 3 TOLKNINGSMALL FÖR STAPLAR 4 ELVA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH PRESTATIONSNIVÅ 4 BESKRIVNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN 5 ARBETSRELATERAD

Läs mer

Kort om act2lead. Pernilla Svantesson

Kort om act2lead. Pernilla Svantesson Kort om act2lead Act2lead är ett samarbets-nätverk av konsulter i regionen. Vi vill med vår breda kompetens bidra till långsiktig hållbarhet hos organisationer, grupper och individer. Kort om Pernilla

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Riskbruk, skadligt bruk och beroende Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter Dryckesmönster Volym (ex

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Några rader om hälsa och alkohol...

Några rader om hälsa och alkohol... 1 Några rader om hälsa och alkohol... "Systembolaget blandar kräkmedel i sina drycker." Det är alla konstiga regler som har gjort att svenskarna inte kan hantera spriten. 2 Hej! Den här foldern är framtagen

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Susanne Kelfve Doktorand Sociologiska institutionen Stockholms universitet ARC Karolinska institutet/stockholms universitet Äldre och alkohol historiskt Den äldre

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015

CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015 Inbjudan Chefsutbildningar våren 2015 (Öppen utbildning) CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015 Välkommen till vårens Öppna Chefsutbildningar som arrangeras av Feelgood Region Stockholm! Vi kan även hjälpa er med

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.

Läs mer

Stress, varningsklockor och friskfaktorer

Stress, varningsklockor och friskfaktorer Stress, varningsklockor och friskfaktorer LSF-kongress 11 maj 2012 Göteborg Annemarie Hultberg Utvecklingsledare Hälsofrämjande arbetsplatser www.vgregion.se/stressmedicin Institutet för stressmedicin

Läs mer

Medarbetarundersökning 2009

Medarbetarundersökning 2009 Medarbetarundersökning 2009 Mars 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Medarbetarundersökning 2009, sid 1 Resultat och sammanfattning Förbättrat

Läs mer

MISSBRUKSPROGRAM LYSEKILS KOMMUN

MISSBRUKSPROGRAM LYSEKILS KOMMUN MISSBRUKSPROGRAM LYSEKILS KOMMUN POLICY Missbruk av alkohol och droger är ingen privat angelägenhet. Effekterna av missbruk hos en medarbetare skapar problem även på arbetsplatsen. Arbetsprestation, säkerhet

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Studenter och alkohol

Studenter och alkohol Studenter och alkohol Studenthälsouppdraget Implementeringsstudie Elisabet Flennemo, tf projektledare Fhi Ulric Hermansson, forskare KI Motiv för ett förebyggande arbete inom högskolan 18 25 åringar har

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Att ha kontoret i mobilen

Att ha kontoret i mobilen Att ha kontoret i mobilen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen en undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Läs mer

Livskvalitet-100. Hur är din livskvalitet för tillfället? Gör testet och se hur många poäng du får.

Livskvalitet-100. Hur är din livskvalitet för tillfället? Gör testet och se hur många poäng du får. Livskvalitet-100 Hur är din livskvalitet för tillfället? Gör testet och se hur många poäng du får. Du får en poäng för varje påstående som stämmer. Poäng: 1. Familj / Relationer Jag är nöjd och belåten

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun

Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun - Redovisning av personalens uppfattning (8) November 8 Nora Wetzel Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 4 3. Metod... 4 4 Redovisning av resultat...

Läs mer

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar.

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar. tema lycka på lång sikt Ta lyckan Positiv psykologi studerar det som fungerar. på allvar Gör mer av det som gör dig glad på sikt och mindre av det som ger snabba kickar. Lycka handlar om en ton i livet

Läs mer

Hälsokontroll allmän/utökad

Hälsokontroll allmän/utökad Hälsokontroll allmän/utökad Personuppgifter Personnummer: Namn: Adress: Postnummer: Telefon dagtid: Mobiltelefon: Mail: Civilstånd: Ort: Datum för besöket: Ansvarig SSK: (fylls i av Adocto) Företag/Privatperson:

Läs mer

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM 15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM En metod för arbetsliv och företagshälsovård Att dricka för mycket ETT PROBLEM

Läs mer

Reportage. Plug In Möjligheten

Reportage. Plug In Möjligheten 30 Reportage. Plug In Möjligheten Som en landningsbana. Så beskriver koordinatorn Maria Herrman verksamheten på Plug In Möjligheten i Alingsås. Här får man tid att pausa, boosta sig med ny energi och sedan

Läs mer

Projekt Rapport. RaidPlanner. Jeanette Karlsson UD10

Projekt Rapport. RaidPlanner. Jeanette Karlsson UD10 Projekt Rapport RaidPlanner Jeanette Karlsson UD10 Abstrakt: Denna rapport handlar om mitt projekt i kursen Individuellt Mjukvaruutvecklings projekt. Rapporten kommer att ta upp hur jag gått tillväga,

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Detta är en lättläst version av rapporten Onödig ohälsa Hälsoläget

Läs mer

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän)

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) 1 (17) Medarbetarundersökning 2014 Arvika kommun rapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) Stapel 1: svar på Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) 2014: 1857 av

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplatser

Hälsofrämjande arbetsplatser Utveckling av Hälsofrämjande arbetsplatser vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset INTENTIONER AKTIVITETER ERFARENHETER CHARLOTTA NORDBERG HR-STRATEG SALUS 12-13 november 2012, C Nordberg Agenda Kort presentation

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

Täby kommun Din arbetsgivare

Täby kommun Din arbetsgivare Täby kommun Din arbetsgivare 1 4 Ledar- och medarbetarskapspolicy 6 KOMPETENSPOLICY 8 Hälsofrämjande policy Täby kommun en arbetsgivare i ständig utveckling att arbeta i täby kommun 10 Lönepolicy Antagen

Läs mer

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett Färre trycksår med en bra arbetsmiljö Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett ett av tre sjukhus i Örebro län Specialistsjukvård Karlskoga lasarett Lindesbergs

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

ETT GOTT LIV. Aktiviteter och motionslopp 10. VGR-erbjudanden i södra regionen 20. VGR-erbjudanden i göteborgsområdet 30

ETT GOTT LIV. Aktiviteter och motionslopp 10. VGR-erbjudanden i södra regionen 20. VGR-erbjudanden i göteborgsområdet 30 3 ETT GOTT LIV Till alla anställda i Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionen ska skapa förutsättningar för en god hälsa och ett gott liv. Grunden för en god hälsa är en sund miljö. Den miljö

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol?

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol? 23 Bilaga 1a: Enkät version 1 Patientenkät Vi är tacksamma om du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt genom att kryssa för det alternativ som gäller för dig. När du är klar lägger du enkäten

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP Karolina Källoff karolina.kalloff@mah.se Studenthälsan DAGENS AGENDA Vad är prokrastinering och varför skjuter vi

Läs mer

Alltid uppkopplad Aldrig avkopplad

Alltid uppkopplad Aldrig avkopplad Alltid uppkopplad Aldrig avkopplad En undersökning om det gränslösa arbetslivet Alltid uppkopplad Aldrig avkopplad En undersökning om det gränslösa arbetslivet Innehållsförteckning Inledning...5 Det moderna

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Att utveckla en hälsofrämjande

Att utveckla en hälsofrämjande Foto: Medicinsk bild Karolinska Universitetssjukhuset Att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats Ett verktyg för att främja hälsa på arbetsplatsen 1 Den hälsofrämjande arbetsplatsen Definition Hälsofrämjande

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

Personalenkät 2010 2/2/2011

Personalenkät 2010 2/2/2011 Personalenkät 2010 1. Jag trivs bra med... helt delvis inte alls min närmaste chef 1386 (52%) 630 (24%) 478 (18%) 125 (5%) 51 (2%) 79,73 mina arbetskamrater 1593 (60%) 703 (26%) 322 (12%) 46 (2%) 6 (0%)

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lindh Marie-Louise Datum 2015-04-07 Diarienummer KSN-2015-0823 Kommunstyrelsen Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 A

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 A ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 A ALKOHOL OCH DROGPOLICY Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112 1 POLICY Missbruk av alkohol och droger är ingen privat angelägenhet. Effekterna av ett alkohol-

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

God jul och gott nytt år

God jul och gott nytt år God jul och gott nytt år > VD har ordet: Kundfokus vad betyder det för oss? > Ny rutin för sjuk- och friskanmälan > 5 frågor: Jarmo Löflund DECEMBER 2014 Nyhetsblad med aktuell information till dig som

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Vad är riskabel alkoholkonsumtion? Om du är tjej och dricker fler än 9 standardglas under en vecka eller om

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM

VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM VÄLKOMMEN! STOCKHOLMS SJUKHEMS ÄNDAMÅLSPARAGRAF ÄR DENSAMMA IDAG SOM VID GRUNDANDET: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig

Läs mer

Mitt utbyte i Shanghai, Kina hösten 2011 Reserapport

Mitt utbyte i Shanghai, Kina hösten 2011 Reserapport Mitt utbyte i Shanghai, Kina hösten 2011 Reserapport 1. Vilket program läser du på? Sjuksköterskeprogrammet i Norrköping. 2. Vilket Universitet, land och stad åkte du till? Jiao Tong University i Shanghai,

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer.

Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer. UMEÅ UNIVERSITET Inst för Klinisk Vetenskap 901 85 Umeå Identitetsnu. Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer. Samer i Sverige lever under villkor som gör att man kan fundera över

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Att vara tennisförälder är inte alltid så lätt. Du ska engagera dig, men inte för mycket. Du ska stötta, men absolut inte sätta press.

Att vara tennisförälder är inte alltid så lätt. Du ska engagera dig, men inte för mycket. Du ska stötta, men absolut inte sätta press. Att vara förälder i Världens bästa? Att vara tennisförälder är inte alltid så lätt. Du ska engagera dig, men inte för mycket. Du ska stötta, men absolut inte sätta press. Det finns inga givna svar på hur

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där

Läs mer