Kreativa Kraftfält Fyrbodal Kulturen som tillväxtfaktor KKF. Sammanställning av kick-off. Kreativa Kraftfält Fyrbodal Kulturen som tillväxtfaktor

Transkript

1 Kreativa Kraftfält Fyrbodal Kulturen som tillväxtfaktor KKF Sammanställning av kick-off Kreativa Kraftfält Fyrbodal Kulturen som tillväxtfaktor 14 april 2015

2 CHRISTER GUSTAFSSON, professor vid Konstvetenskapliga institutionen, Kulturvård, Uppsala universitet Saccos algoritmer + kultur = tillväxt Det finns ett tydligt samband mellan kultur, kreativitet och innovationskraft. Det gäller inte bara de kreativa näringarna utan också i de branscher som vi inte traditionellt sett uppfattar som kreativa, berättar Christer Gustafsson, professor vid Konstvetenskapliga institutionen, Kulturvård, Uppsala universitet. Siffror visar att Sverige är det land i Europa som toppar listorna både beträffande innovationskraft och i antal invånare som deltar i någon form av kulturaktivitet. De fem krisländerna Irland, Spanien, Italien, Portugal och Grekland ligger lägst i båda dessa tabeller. Förklaringen ska vara att den som ägnar sig åt kultur utsätter sig för nya tankesätt och därmed skapas ett öppet sinne. Detta ger en näringsrik mylla för innovationer och ett mod att våga nytt. Det fina i kråksången är att detta öppna sinne inte bara gäller för innovationer inom de kreativa näringarna utan att det blir en spillover-effekt till övriga näringar, enligt denna modell. Länge har det pratats om kultur som tillväxtfaktor, men inte alla har tagit det på allvar. Det har varit svårt att visa i siffror och med vetenskap. Vändningen kom 2006 när EU gjorde en sammanställning över Europas årliga omsättningen fördelat på olika branscher. Resultatet blev följande: Biltillverkningsindustrin 273 miljarder euro Kemiindustrin 271 miljarder euro IT-industrin 541 miljarder euro Kulturella och kreativa näringar 654 miljarder euro I och med denna rapport fick EU upp ögonen för att kulturen genererar mycket pengar och därmed många arbetstillfällen. Det beslutades att en kulturpolitik skulle skapas.

3 I och med detta såg en helt ny bransch dagens ljus. Kultur blev en viktig faktor och inte bara något för kulturtanterna. Nya pusselbitar och ny forskning lades till. En av de ledande forskarna kom att bli Pier Luigi Sacco, vid IULM-universitetet i Milano. Hans bakgrund som ekonom fick politikerna att lyssna. Han konstaterade att den viktigaste enskilda faktorn i en postindustriell värld är just kultur och hur den integreras i vanliga näringar. Saccos metod handlar om att kartlägga de kreativa kraftfälten i den aktuella regionen. Hur gör man det då? Jo, man laddar kartans GIS-koordinater, alltså varje punkt och varje område, med statistik över samtliga kulturaktiviteter och -lokaler. Här räknas in både folkbildningsväsendet, friare kulturformer och traditionella kulturaktiviteter. ALLT ska kartläggas. De geografiska områden som visar sig vara kreativa kraftcentra markeras på en karta. Varför ska detta göras? Jo, för att se var man är förberedd för nya idéer. Nästa fråga blir vilken nytta vi har av kartläggningen. Om det går att identifiera de kreativa plattformarna kan vi då förutsäga dem? Vilken nytta har vi av det? Kan kulturen attrahera människor att bosätta sig på platsen och komma med investeringar? Mannen bakom systemet med algoritmerna heter Massimo Buscema och han är verksam vid forskningsinstitutet Semeion i Rom. Det är hans metod som Sacco och i sin tur Christer Gustafsson använder. Massimos algoritmer fortsätter framåt och visar inte bara nuläget. Vi kan få fram en prognos för hur det utvecklas i framtiden, förklarar Christer. Ett exempel är då denna kartläggning gjordes i Halland. Det visade sig då att en liten punkt vid sidan om Falkenberg hade en viktig roll. Där pågick ett bygge av en ny järnvägsstation, vilket gjorde att aktiviteterna ökade där. Fortsättningen på Massimos algoritmer visade dock att detta kreativa kraftfält skulle bli som ett tomtebloss som flammar upp och sedan försvinner. Vilken är då den viktigaste faktorn för de kreativa kraftfälten i exemplet Halland? Om vi skulle gjort ett wordcloud skulle det viktigaste ordet bli öppenhet, berättar Christer. Kungsbacka En av mitt livs mest spännande ögonblick var när jag såg kartan över Italien där Venedig INTE var med på kartan över kreativa kraftfält. Kulturturismen i Venedig är ju jättestor och där möts kreativa människor som skapar nya idéer. Men i Venedig bosätter de sig inte, så där finns ingen mylla, menar Christer. Varberg Falkenberg Hylte Halmstad Laholm

4 I detta fall visade det sig att satsningarna på kultur är utspridda. Det är inte optimalt och en kraftsamling skulle behövas, berättar Christer. I Halland hittades 7000 kulturaktiviteter och relationer. Detta är naturligtvis alltför många för att kunna förhålla sig till dem, men Massimos algoritmer ger redskapet. Alla punkter får olika värden. Det visade sig att några av punkterna har fler att prata med, då skapas allianser, som blir nätverk och kluster. Det skapas vissa punkter som är mer betydelsefulla än andra. Fortsättningen på arbetet med algoritmer är att politiska beslut kan simuleras genom att ge de olika databaserna olika värden. På så sätt går det att se in i framtiden. Vad händer om vi tar detta politiska beslut? Christer avslutar med att berätta om KKF Fyrbodal. Tre kartläggare från universitet ska arbeta med detta. Arbetet startar 8 juni och pågår tre månader framåt.

5

6 PANELDEBATT, Lasse Lindén, förbundsdirektör Fyrbodals kommunalförbund. Anders Persson, processledare Regionutvecklingssekretariatet Västra Götalandsregionen. Eva Idmark Andersson, kulturstrateg Skaraborgs kommunalförbund. Stefan Jacobsson, kulturchef Åmåls kommun. En av kick-offens programpunkter är ett panelsamtal. Under detta tas Not Quite flera gånger fram som exempel på ett kreativt kraftfält. Not Quite är ett exempel på hur kulturell skaparkraft kan utvecklas åt olika håll. Där jobbar vi kring frågor om attraktivitet och med att utveckla faciliteter som ger en så bra upplevelse som möjligt för att utveckla platsen, säger Stefan. Åmåls kommun ser ingen värdemotsättning mellan kulturdelen och de andra delarna såsom cafét och besöksnäringen. Vad kan då Fyrbodal lära sig av Skaraborg? Eva berättar att en lärdom är både kommun-, näringslivs- och kulturchefer måste vara aktiva från början. Då kan kommunerna ta bättre hand om projektet senare. Jag ser också att när jag träffar kulturcheferna och säger ordet näringsliv så slutar de lyssna och vice versa, berättar Eva. Moderatorn David Karlsson, nätverkstan, knyter resonemanget till Sacco som menar att arbete på tvärs är nödvändigt. Det måste ske över förvaltningsgränserna eftersom kulturen är övergripande. Lasse kastar ut en brandfackla om menar att han inte tror på att skapa kulturplaner eftersom dessa förstärker stuprören. En plan måste innehålla mer än kulturaktiviteter. Kulturen är inte en aktivitet utan ett medel för att skapa allt det andra, menar han. Anders påpekar att vi inte kan bestämma oss för att stötta exempelvis en teaterföreställning för att den ska generera si och så många arbetstillfällen. Han menar att då är vi illa ute. Det viktiga är föreställningen ska vara bra och skapa nya tankar, öppna nya sinnen. David säger att det inom kultursvängen hela tiden kommit nya modeller och husgudar som visar kulturens nytta. Han menar att det unika med denna modell är att vi diskuterar från både näringslivs- och kulturlägret. Om vi tack vare de här fantastiska italienarna får en modell som visar att såhär är det och såhär fungerar det, då ska jag applådera. Jag kan till och med stå på huvudet och applådera, utlovar Anders.

7

8 Mångfaldsaspekten måste följa med i arbetet Anna-Lena Heydar är nyvald ordförande i Beredningen Samhällsutveckling, Fyrbodals kommunalförbund. Inom denna beredning ingår kultur, näringsliv, infrastruktur och ytterligare ett par områden. Tidigare arbetade dessa område var för sig. Anna-Lena vill skicka med mångfaldsperspektivet i det kommande arbetet. Vi har hela världen i Sverige och i vårt område ett stort antal. Detta är en jätteviktig aspekt att inte glömma bort. Hon avslutar dagens kick-off med att betona att hon ser otroligt mycket fram emot detta arbete. ANNA-LENA HEYDAR, KKF ordförande i Beredningen Samhällsutveckling, Fyrbodals kommunalförbund Kreativa Kraftfält Fyrbodal Kulturen som tillväxtfaktor Vad händer nu då? Alla 14 kommuner i Fyrbodal kommer att involveras i arbetet med Kreativa Kraftfält. För bästa i Fyrbodals kommunalförbund. En referensgrupp son. Båda ingår i Beredningen Samhällsutveckling resultat är det viktigt att kommunerna redan från kommer att utses efter sommaren när insamlingen början är engagerade i arbetet, vilket denna kickoff givit en bra grund för. I slutet av april utses en arbeta med kartläggningen. Arbetet startar 8 juni är genomförd. Tre kartläggare från universitet ska styrgrupp bestående av två personer från kultursidan och två från näringslivssidan. Samordnas vara färdigställt hösten och pågår tre månader framåt. Rapporten beräknare för arbetet är från näringslivssidan Anna Lärk Ståhlberg och från kultursidan Marianna Anders- Fyrbodals kommunalförbund 14 kommuner samarbetar för tillväxt Museigatan 2 Box Uddevalla Vxl Fax kansli@fyrbodal.se