Bredbandsstrategi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bredbandsstrategi 2014-2020"

Transkript

1 Kommunstyrelsens handling nr 28/2014 Bredbandsstrategi Antagen av kommunstyrelsen, 119

2 2 (18) Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Sammanfattning 4 Val av strategi 5 1 Vision 6 2 Bakgrund IT-infrastrukturutredningen IT-propositionen Bredbandsutredningen IT-infrastrukturprogram Statens vision och regeringens Digitala Agenda Strategier på länsnivå i Södermanland Rapporten Katrineholm Översiktsplan Syfte 8 4 Mål 9 5 Nuläge Bredbandsutbyggnad i Katrineholm Allmänt Bredbandsutbyggnad Utsikt Bredband Katrineholms Fastighets AB Kommunalt bredbandsindex Hushåll och företag Tätort Landsbygd Översikt av befintlig fiber Allmänt Stamnätsutbyggnad Behoven i framtidens IT-infrastruktur Den informationsteknologiska revolutionen IT-infrastruktur i Sverige Den trådlösa bredbandsinfrastrukturen wifi/wlan 13

3 3 (18) 7 Trender i samhället Konsumtion och tjänster Media E-medborgaren Vård och omsorg Företagande och näringsliv En levande landsbygd Vad krävs för att nå målen i den Digitala agendan? 16 8 Juridik 16 9 Bredbandsstrategi Behovet styr utbyggnaden Bredbandsutvecklare Landsbygdsnät Planarbete Marktillträde 18

4 4 (18) Sammanfattning Tillgång till bredband av hög kvalitet och hastighet är idag en förutsättning för effektiv förvaltning, företagande, sysselsättning och inte minst för att förenkla vardagen för medborgare och företag. Det är viktigt att alla som lever och verkar i Katrineholms kommun har möjlighet att ta del och dra nytta av det digitala samhälle som växer fram. Staten har satt upp som mål att år 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. I januari 2014 undertecknade Länsstyrelsen i Södermanland den Digitala agendan. Då bredbandsbehovet fördubblas vart annat år indikerar historien att kapacitetsbehovet snarare kommer uppgå till 1000 Mbit/s än 100 Mbit/s. Då den enda kommunikationsbärare som är kapabel att hantera denna typ av kapacitet är fiberkabel fastslås Katrineholms kommuns mål till att: År 2020 ska 95 procent av alla hushåll och företag i Katrineholms kommun ha möjlighet till fiberbaserat bredband Idag har ca 44 procent av hushållen i kommunens nio tätorter tillgång till fiberbaserat bredband medan motsvarande siffra för landsbygden är under 2 procent. Trots att mobilnäten byggts ut med god täckning, nu senast fjärde generationens mobilnät med överföringshastigheter på upp till 100 Mbit/s, är det fibernät som kommer vara den teknik som morgondagens bredband bygger på. Trådlösa nät (wlan/wifi) bör ses som en integrerad del av den övriga bredbandsinfrastrukturen, framför allt som en trådlös förlängning av det fasta fibernät. WiFi är inte en teknik istället för andra, utan ett komplement till det fasta nätet och avlastning av mobilnätet. Förutom ett generellt ökat bredbandsbehov har också trafik- och användarmönstret förändrats radikalt. Tidigare utgjorde nerladdning (mottagning) den absoluta merparten av den digitala trafiken, till att uppladdning (skicka) nu ökat dramatiskt. Detta beror till stor del på den så kallade cloudifieringen där företag och användare lagrar alltmer i molnet på andra platser än den egna datorn eller i en egen serverpark. Denna förändring påverkar mobilnäten i allra högsta grad som inte är byggda för en dubbelriktad trafik med lika hög uppladdnings- som nerladddningskapacitet. Fibernät har i stort sett en obegränsad kapacitet i bägge riktningarna För att uppnå uppsatta mål behöver fibernäten byggas ut.

5 5 (18) Val av strategi Utbyggnad av IT-infrastruktur i Katrineholms kommun kommer att ske på ekonomiska och/eller marknadsmässiga grunder baserat på ett uttalat behov, från näringsliv, offentlig sektor eller privatpersoner. Det finns idag många fiberaktörer på marknaden, där Skanova och Utsikt äger merparten, vilket utgör en viktig grund. För att kunna genomföra bredbandsstrategin avser kommunen att tillsätta en bredbandsutvecklare. Bredbandsfrågan är central i det regionala utvecklingsarbetet. Även internt behövs samordning mellan olika delar av den kommunala administrationen och de olika förvaltningarna. Det behövs också någon som håller kontakt med externa aktörer, andra myndigheter och organisationer samt som samordnar all bredbandsutbyggnad i kommunen. En bredbandsutvecklare bör också ha till uppgift att informera och stötta byalag vid utbyggnad med bidragsansökningar hos Länsstyrelsen. På landsbygden byggs näten ut enligt byalagsprincipen. Grundprincipen för byalagsmodellen är att företag och privatpersoner går samman i en ekonomisk förening eller liknande och bygger den sista delen av nätet, spridningsnätet, själva. I den kartläggning som nyligen gjorts över landsbygden i Katrineholms kommun är det möjligt att se att bebyggelsen på landsbygden är utspridd och att det är svårt att göra en byalagsindelning som täcker alla hushåll. Det saknas också sammanbindande nät för att nå ut med anslutningspunkter till samtliga tänkta byalag. Det ligger därför i kommunen intresse att skapa förutsättningar för byalag att ansluta där marknaden inte är intresserad. Bredband skall alltid beaktas vid andra infrastrukturprojekt och ingå som en naturlig del i planförutsättningar. Vid exploateringar eftersträvas etablering av operatörsneutral ITinfrastruktur. Med operatörsneutrala IT-infrastruktur menas att alla aktörer, operatörer, företag eller tjänsteleverantörer skall kunna ha tillgång till nät på likvärdiga och icke diskriminerande villkor. Tydliga regler för tillstånd till förläggning av fiber, marktillträde och tillgång till kanalisation samt samförläggning ska eftersträvas.

6 6 (18) 1 Vision I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Sveriges Lustgård kännetecknar en bra livsmiljö. Förutsättningar för en bra livsmiljö är bl.a. god offentlig service, växande näringsliv, närhet till omvärlden, personlig livsmiljö och en stimulerande fritid. Konkurrensen mellan kommuner blir allt mer påtaglig och inflyttningen till storstadsområden fortsätter i oförminskad takt. För att Katrineholm ska upplevas som en attraktiv framtidskommun där människor vill bo, leva och verka även framöver, utgör tillgången till en väl utbyggd bredbandsinfrastruktur en av de allra viktigaste förutsättningarna. Allt fler tjänster distribueras över bredband, såväl kommersiella som offentliga, t ex e- hälsa, utbildning och andra samhällstjänster. Därför är bredband även av stor betydelse för att kommunen ska kunna ställa om och effektivisera sin egen verksamhet men också göra det möjligt för andra myndigheter och offentliga aktörer att leverera tjänster direkt till medborgare, företagare och brukare, och därmed minska betydelsen av det fysiska avståndet. 2 Bakgrund 2.1 IT-infrastrukturutredningen Hösten 1998 tillsatte regeringen en utredning för att skapa en bättre konkurrenssituation i Sverige vad gäller tele- och datatjänster samt för att tillse att tillgången på nätkapacitet inte skulle hindra Sveriges utveckling som IT-nation. IT-infrastrukturutredningen konstaterade att ny infrastruktur behövde byggas upp i Sverige om nationen även i fortsättningen skulle kunna vara ledande inom IT. Med en kraftfull IT-infrastruktur skulle såväl offentlig verksamhet, näringsliv och hushåll få tillgång till ett ökat tjänsteutbud. Detta skulle leda till ökad konkurrenskraft, ökat företagande och ökad kompetens. IT-infrastrukturutredningens vision var att alla företag och hushåll senast år 2005 skulle ha tillgång till minst 5 Mbit/s. 2.2 IT-propositionen IT-infrastrukturutredningen omsattes i en IT-proposition som presenterades 29 mars år IT-propositionen föreslog en satsning inom tre områden, där utbyggnaden av ITinfrastruktur var den ekonomiskt mest omfattande. Inriktningen i propositionen var att ge ekonomiskt stöd till kommunerna och att Svenska Kraftnät skulle ges uppgiften att bygga ut ett nationellt stomnät med minst en anslutningspunkt i varje kommun. 2.3 Bredbandsutredningen Efter riksdagens beslut tillsattes en ny utredning med uppgiften att utreda hur beslutad investering för utbyggnad i tätorter skulle fördelas. Utredningen omformades till totalt fem förordningar som kom att reglera statens bredbandssatsning. Sveriges kommuner gavs en viktig roll i realiseringen av statens bredbandssatsning. För att kommunerna skulle tänka igenom och genomföra satsningen effektivt ställdes krav

7 7 (18) på att kommunerna, som steg 1 skulle ta fram ett IT-infrastrukturprogram. Programmets innehåll och omfattning reglerades i en förordning. 2.4 IT-infrastrukturprogram Katrineholms kommun tog fram sitt initiala IT-infrastrukturprogram ITinfrastrukturprogrammet beskrev förutsättningar för att nå nationella mål och konstaterade att Katrineholm inom fem år inte skulle lyckas genomföra en utbyggnad utanför centralorten om inget gjordes. Marknaden förväntades inte heller lösa detta. 2.5 Statens vision och regeringens Digitala Agenda 2011 Det ökade behovet av kapacitet och fysisk täckningsgrad har resulterat i att staten satt upp ett nytt mål; "År 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Redan år 2015 bör 40 procent ha tillgång till bredband med den hastigheten". 2.6 Strategier på länsnivå i Södermanland Regionen i Sörmland har tagit fram en regional utvecklingsstrategi för Södermanlands län. Sörmlandsstrategin 2020 antogs av regionstyrelsen den 6 december 2012 och har sin utgångspunkt i det som identifierats som viktigt lokalt och regionalt i länet. Den har sin grund i bland annat EU2020, EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi. Regionförbundet slår där fast att ett utvecklat informationssamhälle med en ITinfrastruktur av hög standard är viktigt för regionens konkurrenskraft. Det konstateras också att tillgången på effektivt bredband varierar och att marknaden främst prioriterar större städer med en större kundpotential. Man säger därför att det är viktigt att regionen stödjer utbyggnaden av bredband. Ansvaret för utbyggnad av bredband ser regionen bör fördelas enligt följande: Huvudansvaret för utbyggnad av IT-infrastruktur sköts via marknaden och styrs av efterfrågan från användarna. Kommunerna ska ha bredbandsansvariga med kontakter med marknaden. När grupper av användare efterfrågar bredband finns möjligheter till offentligt stöd. Möjlighet till statsbidrag finns via länsstyrelsen. Den 9 januari 2014 undertecknade Länsstyrelsen i Södermanland genom länsråd Staffan Larsson den Digitala agendan. I det undertecknade dokumentet slår han fast att Länsstyrelsen i Södermanslands län avser att ta fram en regional digital agenda i samverkan med relevanta aktörer i samhället. 2.7 Rapporten Katrineholm 2030 Under 2012 fick tjänstemannaorganisationen i Katrineholms kommun i uppdrag från de förtroendevalda att ta fram ett framtidsscenario för Katrineholm med sikte på år Syftet med rapporten Katrineholm 2030 Underlag för samhällsplanering på längre sikt, var en gemensam bild av framtiden och kommunens utmaningar fram till år För att uppnå Vision 2025: Katrineholm Läge för liv & lust och för att förbereda för framtida utmaningar måste lokal tillväxt och kommunal service gå hand i hand.

8 8 (18) Rapporten visar att lokal tillväxt har stor betydelse för möjligheterna att skapa goda levnadsvillkor och ett hållbart attraktivt samhälle. Den lokala tillväxten, och i synnerhet befolkningstillväxten, är en viktig förutsättning för Katrineholm. Den ökade individualisering och ökad kunskapsnivå bland medborgarna driver upp kraven och förväntningarna på de kommunala välfärdstjänsterna. Att kunna få service utförd på mitt sätt är en trend i samhället i övrigt, konsekvensen av det kan i sin tur bli att de kommunala välfärdstjänsterna blir flexiblare eller att alternativen blir fler. Det i sin tur driver på en utveckling där kraven på välfärdstjänsterna förändras. Den dagliga användningen av Internet har ökat bland skolbarn i låg- och mellanstadiet. Över hälften av svenska folket har tillgång till Internet via mobilen och även surfplattorna börjar breda ut sig. Inom utbildningsområdet ses en utveckling mot att det individuella lärandet får en större roll i barns och ungdomars studier. Användningen av IT ökar möjligheterna för individanpassad utbildning och utbudet av tekniska hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning ökar. Utvecklingen att ersätta individers arbetskraft med teknik fortsätter genom nya kommunikations- och tillsynssystem inom vård och omsorg. Mer avancerad vård sker i hemmet dels som en följd av ny teknik. Dels för att möta människors behov och önskan om vård i hemmet men också till följd av utvecklingen inom hälso- och sjukvården. En fungerande individuell service kräver samverkan mellan alla parter kring individen vilket i sin tur kräver integrerade IT-system. Framöver behöver kommunen effektivisera sina verksamheter genom ny teknik och det medför också att kommunen behöver vara rustad att möta de ökade kraven på ITinfrastruktur både inom kommunens verksamheter, men också för medborgarna. 2.8 Översiktsplan 2030 Just nu pågår arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för Katrineholms kommun, Översiktsplan Under våren 2012 startades arbetet med att gå ut till medborgarna och fråga vad de tycker om Katrineholm och stadens framtid. Arbetet inleddes med staden Katrineholm, därefter har dialogmöten genomförts med landsbygden och kransorterna. En återkommande fråga vid dessa möten har varit efterfrågan av fiberbaserat bredband på landsbygden. I översiktsplanen finns förslaget om ett tillväxtmål 2030 om invånare, ett mål som får stor betydelse både för bredbandsutvecklingen och för kommunens infrastruktur. 3 Syfte Syftet med bredbandsstrategin är att skapa en gemensam målbild och inriktning för bredbandsutbyggnaden i Katrineholm för att nå uppsatta nationella, regionala och kommunala mål, baserat på nuvarande och framtida behov. I praktiken innebär det att 95 procent av alla hushåll och permanenta arbetsställen ska kunna få möjlighet till en bredbandsanslutning om 100 Mbit/s eller mer senast år Bredbandsstrategin ska då ligga till grund för de aktiviteter och utvecklingssatsningar av bredbandsinfrastrukturen i Katrineholm så att medborgare, företag och kommunala

9 9 (18) funktioner ska erbjudas en tillräcklig, kostnadseffektiv, konkurrenskraftig och framtidssäker IT-infrastruktur. 4 Mål Katrineholm kommuns bredbandsmål är: År 2020 ska 95 procent av alla hushåll och företag i Katrineholms kommun ha möjlighet till fiberbaserat bredband Detta innebär att Katrineholms kommun ska verka för att minst 95 procent av alla hushåll ska ha tillgång till fiberbaserad bredbandsanslutning med minst 100 Mbit/s före år Genom att Katrineholms kommun har säkerställt tillgång till fiberbaserat bredband för de egna verksamheterna ges också bättre förutsättningar för övriga aktörer att få tillgång till fiber runt om i kommunen. Övergripande strategi för att nå bredbandsmålet är: Att kommunen årligen anslår medel fram till och med 2020 Att en bredbandsutvecklare tillsätts Att aktivt samarbeta med lokala nätägare Att aktivt bevaka möjligheter att öka utbyggnadstakt med olika stöd och bidrag Att samarbeta lokalt och regionalt, med näringslivet och andra aktörer Att skapa aktiv dialog och informera företag och invånare om bredbandsutbyggnadens inverkan på samhället samt om hur man kan få tillgång till bredband Att ta fram en handlingsplan för utbyggnad på landsbygden Att det på landsbygden genomförs ett antal projekt per år baserat på lokalt engagemang och möjlighet till finansiering Att kommunen verkar för konkurrensneutrala och öppna nät Att bevaka och säkerställa kommunens och offentliga verksamheters eget behov av tillgång till bredband i hela kommunen 5 Nuläge 5.1 Bredbandsutbyggnad i Katrineholm Allmänt Katrineholm har till stor del förlitat sig på marknadskrafterna för bredbandsutbyggnad. Utöver Utsikts etablering av fibernät finns många av de större operatörerna representerade i kommunen. En sådan ansats är inte tillräcklig, då det precis som i övriga delar av landet, endast skett utbyggnader i områden som varit kommersiellt intressanta. Idag finns ett relativt väl utbyggt ADSL-nät i Katrineholm. 98 procent av invånarna och 96 procent av företagen hade 2012 tillgång till bredband via ADSL. Dock anses ADSL vara långt ifrån tillräckligt för att täcka det framtida behovet, utan måste ersättas av fiber.

10 10 (18) I tätorterna är andelen fiberanslutna i princip i linje med delmålet i Digitala agendan om att 45 procent av hushåll och permanenta arbetsställen ska ha tillgång till en bredbandsanslutning om 100 Mbit/s eller mer senast år Bredbandsutbyggnad Under åren skedde en omfattande utbyggnad av bredband i länet. Det man gjorde var att ansluta flertalet telestationer till fibernät, vilket innebar att de allra flesta fick tillgång till xdsl. Detta innebar stor förbättring mot tidigare, och nöjdheten av bredbandskapaciteten bland medborgare och företag steg markant under denna period. Sedan dess har emellertid hushållen och företagens krav på högre kapaciteter ständigt ökat och allt tyder på att den utvecklingen kommer att fortsätta framöver Utsikt Bredband I Katrineholm driver Utsikt Bredband AB ett öppet bredbandsnät. Utsikt Bredband AB har sedan januari 2013 också avtal som medger markupplåtelse för fibernät i Katrineholms kommun. Utsikt Bredband når idag cirka hushåll i flerbostadshus och 350 småhus, nästan uteslutande i tätort. Utsikt Bredband har idag en egen ambition att inom fyra år kunna erbjuda samtliga hushåll inom tätort en bredbandsanslutning via fiber, men man menar också att detta drivs av efterfrågan. Man ser också att byalagen har en viktig roll och sådana kommer kunna anslutas där stamnät finns. Där stamnät saknas menar Utsikt Bredband att en expansion av stamnätet för att kunna ansluta byalag kräver offentlig stödfinansiering. Under 2012 startades anläggandet av en fiberförbindelse mellan Katrineholm-Finspång- Norrköping i ett gemensamt projekt (den s.k. NFK-länken ), till stor del baserat på offentlig finansiering bl.a. via strukturfonden och PTS. Ytterligare två delsträckor byggs samtidigt Katrineholms Fastighets AB Katrineholms kommunala fastighetsbolag, Katrineholms Fastighets AB, äger och förvaltar ca 1500 lägenheter, 50 kommersiella lokaler samt 150 byggnader för kommunal verksamhet. Idag har man avtal med Utsikt som är kommunikationsoperatör. Utsikt tillhandahåller ett utbud av tjänsteleverantörer som hyresgästerna kan välja mellan. Katrineholms Fastighets har ett relativt modernt fastighetsnät för datakommunikation, enligt standarden KAT 5e som medger en överföringshastighet upp till Mbit/s Kommunalt bredbandsindex Bredbandsforum har på regeringens uppdrag tagit fram ett kommunalt bredbandsindex. Det är ett mått på hur långt kommunerna kommit med att uppnå de nationella bredbandsmålen. Indexet fokuserar på tre områden kommunens engagemang, konkurrens i nätet och faktisk utbyggnad av höghastighetsbredband. Detta är planerat att bli ett årlig återkommande index, resultatet i detta avsnitt redovisar utfallet av den första och hittills enda omgången.

11 11 (18) Kommunalt bredbandsindex ,1 6,6 Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Faktisk utbyggnad Konkurrens Engagemang Sörmland Rikssnitt Maximalt bredbandsindex är 25. Rikssnittet är 9,1 och snittet för kommunerna i Sörmland är 6,6. Katrineholm erhöll 14 poäng av 24 möjliga och ligger väl till både i förhållande till rikssnittet (9,1) och snittpoängen i länet (6,4). Katrineholm får relativt höga betyg på konkurrensfrågorna, lägre betyg på kommunens engagemang och lågt betyg på faktisk utbyggnad. Kommunen har störst förbättringspotential på utbyggnadssidan. 5.2 Hushåll och företag Tätort och landsbygd har helt olika förutsättning för att fiberanslutning kan ske på affärsmässig grund. Hushåll på landsbygd är dyrare att ansluta, men det finns goda möjligheter till ekonomiskt stöd Tätort I det här sammanhanget definieras en tätort som ett tättbebyggt område med minst 200 invånare där avståndet mellan husen är mindre än 200 meter samt där andelen fritidsfastigheter understiger 50 procent. I Katrineholms kommun finns nio tätorter; Katrineholm, Valla, Sköldinge, Forssjö, Bie, Björkvik, Strångsjö, Äsköping sam Djulö Kvarn. Befolkningen i Katrineholm kommuns tätorter uppgår till ca uppdelat på drygt hushåll. Cirka 44 procent av hushållen och företagen i tätort har i dag tillgång till fiber Landsbygd De hushåll som inte tillhör de ovan nämnda orterna har definierats som landsbygd. Befolkningen på landsbygd i Katrineholms kommun är enligt denna definition ca 5700, motsvarande i storleksordningen 2400 hushåll.

12 12 (18) 5.3 Översikt av befintlig fiber Nedanstående karta visar var det finns fiber idag. Samtliga tätorter i kommunen är ansluta till både Utsikts och Skanovas (Telia) respektive fibernät. Dessa aktörers nät är relativt finmaskigt och en bra utgångspunkt för vidare utbyggnad mot t.ex. byalag Allmänt Katrineholms kommun hyr nätkapacitet från Utsikt för sitt eget behov av datakommunikation, vilket man gjort sedan Kommunen gick ut i en ny upphandling 2010, vilken Utsikt senare vann genom sitt lämnade anbud. Kommunikationstjänsterna levereras både via ADSL och via fiber med ett VLAN till varje anslutningspunkt Stamnätsutbyggnad Kommunen lät 2012 anlägga ett ortsammanbindande fibernät. Syftet med detta var att kunna knyta ihop hushåll, företag och byalag men även den egna trafiken utanför centralorten. Utsikt fick detta uppdrag som omfattade byggnation av:

13 13 (18) NFK-sträckan, Norrköping-Finspång-Katrineholm Strångsjö-sträckan Björkvik-sträckan 6 Behoven i framtidens IT-infrastruktur 6.1 Den informationsteknologiska revolutionen I hela världen pågår sedan ett par decennier ett paradigmskifte som till stor del drivs av teknikutvecklingen inom informationsteknologin. På samma sätt som den industriella revolutionen i grunden påverkade samhället på en mängd olika sätt, exempelvis med avseende av ekonomisk tillväxt, folkomflyttningar, maktbalans, innovation, folks sätt att tänka m.m., håller det pågående paradigmskiftet på att förändra samhället på djupet. Skillnaden mot den industriella revolutionen är att den pågående informationstekniska omdaningen går mycket snabbare. En del hävdar att det var uppfinnandet av datorn som varit den viktigaste förklaringen till den pågående utvecklingen. Men i själva verket utgör datorn bara en liten del av förklaringen, den stora revolutionära kraften i IT-utvecklingen ligger snarare i uppfinnandet av den moderna datakommunikationen och tillämpningarna av denna. Idag utgör internet på många sätt motorn i den globala ekonomiska utvecklingen, i utvecklingen av nya sociala och politiska nätverk och på en mängd andra sätt. Bra IT-infrastruktur är en av flera förutsättningar för att ett samhälle skall kunna räkna sig som vinnare i den nya värld som utkristalliserar sig. Bland andra faktorer finns tillgång till IT-utrustning, samhällets allmänna utbildningsnivå, kulturella faktorer, språkkunskaper, politiskt system och mycket annat. 6.2 IT-infrastruktur i Sverige Sverige ligger generellt sett mycket bra till ur ett större perspektiv när det gäller tillgången till en god IT-infrastruktur, åtminstone om man ser till dagens behov. Den stora frågan är dock vilka krav morgondagens samhälle ställer. Flera undersökningar, bland annat de som Post och telestyrelsen (PTS) och Statistiska centralbyrån (SCB) gjort om hur människor använder Internet, visar att Internet har blivit en självklar del av vardagen för både privatpersoner, företag och i offentlig verksamhet. Idag är man i allt större utsträckning hänvisade till nätet för olika typer av tjänster. Man använder Internet för att söka information, boka biljetter och resor, lyssna på musik, se på Tv eller filmer Internet är inte längre en produkt i sig utan enbart en självklar förutsättning som bär viktiga, spännande och mångfacetterade funktioner i samhället. 6.3 Den trådlösa bredbandsinfrastrukturen wifi/wlan Katrineholms kommun, har sedan ett drygt år inlett etablering av en trådlös bredbandsinfrastruktur tillsammans med en extern part, där Utsikt försett detta trådlösa nät med fast fiberförbindelse. Avsikten är att fortsätta med denna satsning, men i en klarare och tydligare kontext, där detta nät utgör en sammanhållen del av den fiberinfrastruktur som nu planeras.

14 14 (18) WiFi, eller wlan, är den teknik som växer allra snabbast just nu. Detta beror främst på att nästan alla mobila och bärbara terminaler numera innehåller wlan-kort som gör att det går att ansluta mot wifi-nät, privat eller yrkesmässigt. Ett wlan-nät används inte enbart för uppkoppling mot internet, som t ex mobilnäten gör, utan utgör i lika hög grad ännu en kommunikationskanal mot tilltänkta användare. Allt fler wlan-terminaler är oberoende av mobilabonnemang, t ex är de flesta kameror och spelkonsoler idag försedda med wlan. Ett annat område som där wlan nyttjas i allt högre grad är maskin-till-maskin (M2M), t ex till anslutning av skärmar, kameror, mätinsamling, vilket då inte blir lika kostsamt att ansluta och dessutom mycket enklare och billigare att flytta, utan att nya kabeldragningar görs. Sådan användning ansluter i hög grad mot det som i dagligt tal omfattas av det som kallas Smart City. Trådlösa nät (wlan/wifi) bör ses som en integrerad del av den övriga bredbandsinfrastrukturen, som en trådlös förlängning av det fasta fibernät. Där det finns behov av wifi bör det alltså finns tillgång till någon anslutning mot fibernätet. En samordning och samplanering av fast och trådlöst bredband bör därför göras. På så vis fungerar den fasta bredbandsinfrastrukturen som ett transportnät av all annan digital kommunikation. WiFi är alltså inte en teknik istället för andra, utan ett komplement till det fasta nätet och/eller mobilnätet. Inledningsvis är avsikten att förse besökare, invånare och brukare med direktinformation och access mot internet på platser där behov och nytta redan är påtagligt, såsom turistinformation och internetaccess. Allt för att skapa en ökad attraktion av staden och specifikt vissa miljöer, men också samtidigt för att skapa förutsättning att flytta över valda delar av kommunal information och tjänster till wifinätet, som ett slags ny informationskanal, parallellt med den traditionella hemsidan. Redan idag finns en global och nationell wifi access (eduroam) för studenter och elever tillgänglig över det wifi-nät som kommunen använder, genom Sunet och Skolfederationen. Detta har kommunen för avsikt att nyttja i än högre grad så att dessa målgrupper har åtkomst på alla de platser de vistas på. Allt efter att wifi-nätet utökas är avsikten att kunna nyttja det för alla andra typer av ändamål, inte minst i avsikt att kunna förse fältpersonal med direkt access mot befintliga verksamhetssystem Detta ger helt nya möjligheter att förnya kommunens arbetsprocesser och effektivisera det inre arbetet. Eftersom fiber redan finns på många platser där också behovet av wifi finns är en etablering av trådlöst bredband oftast enkelt och effektivt. Då t ex mobiltelefoni upphandlas, tillsammans med mobil datakommunikation är bland annat wifi en förutsättning för att sänka dessa kostnader, särskilt då samma wifi-plattform används för både det interna nätet som det externa. För det trådlösa nätet bör i allt gälla detsamma som för det fasta nätet, att följa de rekommendationer och riktlinjer om öppenhet, neutralitet och robusthet, vilka upprättas av Svenska Stadsnätsföreningen (SSNF) och Svenska Post- och Telestyrelsen. Därtill även de legala krav som ställs från såväl svenska som europeiska myndigheter. 7 Trender i samhället 7.1 Konsumtion och tjänster Allt mer av det man tidigare gjorde på plats i affärer, via tidningar eller telefon har flyttats till nätet. Att handla hemelektronik, resor, böcker, biobiljetter, boka tid hos

15 15 (18) kiropraktorn, följa upp om tågen går i tid, leta nytt jobb och tusen andra saker gör man idag självklart på nätet. 7.2 Media Utvecklingen av media går mot allt mer internetbaserad distribution och internet utgör idag en självklar kanal för såväl dagspress som TV. Man ser alltfler hybridvarianter av korsningar mellan vad som tidigare var skilda medier, t.ex. Aftonbladet TV, och många bedömer att den traditionella tablålagda TV:n på sikt helt kommer ersättas av on demand-tv (även om tablålagd TV förväntas finnas kvar länge ännu). Redan idag har Aftonbladet större annonsintäkter från sin nätversion än från sin papperstidning. 7.3 E-medborgaren Som medborgare i samhället förläggs allt fler tjänster, information och service till nätet. Tillgång till lokalkontor för tjänster som försäkringskassa, arbetsförmedling, bankaffärer m.m. försvinner allt mer och funktionerna centraliseras. Som alternativ erbjuds tjänsterna istället via internet. De offentliga förvaltningarna, såväl statliga myndigheter som kommuner, utvecklar interaktiva tjänster med hög grad av service där individen kan följa sitt ärende eller ha kontakt med en handläggare. Det innebär att det är av yttersta vikt för medborgarna att få tillgång till bredband för att kunna fungera i samhället. Regeringen skriver i den Digitala agendan att: Det digitala innanförskapet handlar om möjligheten att delta i alla aspekter av samhällslivet och att kunna utöva sina rättigheter och skyldigheter som medborgare. 7.4 Vård och omsorg Svenska Stadsnätsföreningen, SSNF, menar i sin nyligen publicerade rapport Effekter av digitala tjänster för äldrevård (SSNF ) att kommunerna i Sverige har en potential att spara 53 miljarder på att införa e-tjänster i hemtjänsten. I en framtid, med en förändrad åldersstruktur och med ökade behov av omsorg som följd, kommer innovation inom vården krävas för att kommunen inte ska behöva göra avkall på kvaliteten i omsorgen. 7.5 Företagande och näringsliv Företagandet förstod tidigt vinsterna med internet. Marknadsföring, extern kommunikation med kunder och leverantörer, intern kommunikation mellan anställda, både lokalt och internationellt, bankstöd, systemstöd m.m. är idag delar i allt företagande. Den globaliserade ekonomin hade aldrig inträffat utan det snabba informationsutbyte som den moderna datakommunikationen möjliggör. Behovet av IT-infrastruktur är idag en förutsättning för så gott som allt företagande och gynnar tillväxten inom hela näringslivet där även de allra minsta företagen ingår i ett globalt sammanhang. För att svenska företag ska kunna dra nytta av den här effektiviseringspotentialen ställs stora krav på driftsäkerhet i näten samt på kontinuerlig utbyggnad.

16 16 (18) 7.6 En levande landsbygd De flesta är överens om att en väl fungerande IT-infrastruktur är en basal nödvändighet för framtidens landsbygd. Man kan kanske till och med gå så långt som att säga att ur ett glesbygdsperspektiv är det en överlevnadsfråga att ha tillgång till väl utbyggd ITinfrastruktur. Dagens och morgondagens människa förutsätter att det finns tillgång till väl fungerande IT-system där de verkar och bor, och för att kunna attrahera människor att bo i glest bebyggda områden krävs därför finmaskiga och effektiva data- och telenät. Eftersom allt företagande idag kräver tillgång till IT är det en förutsättning för att företagen ska ha en stark konkurrenskraft och kunna tävla med företag i andra regioner. För att kommunen ska utvecklas positivt ur ett befolknings- och företagarperspektiv, är det därför av största vikt att man fortsätter bygga ut IT-infrastrukturen. 7.7 Vad krävs för att nå målen i den Digitala agendan? En väl utbyggd IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet krävs för att ge likvärdiga förutsättningar för företagande, samhälle och individer i olika delar av landet. Att varje företag och hushåll ska ha tillgång till kvalitativt goda bredbandstjänster måste betraktas som en självklarhet. I regeringens Digitala agenda sätts flera mål upp för IT-infrastrukturutvecklingen. Det viktigaste målet är att 90 procent av befolkningen och alla fasta verksamhetsställen bör ha tillgång till en internetuppkoppling om 100 Mbit/s eller mer senast år Man har också satt upp ett delmål att 40 procent av befolkningen och verksamhetsställena bör ha tillgång till en internetuppkoppling om 100 Mbit/s eller mer senast Juridik Kommunal bredbandsleverans styrs och påverkas av ett antal lagar, förordningar och styrdokument. Det viktigaste är: Kommunallagen. Kommunallagen reglerar vad som kan sägas ingå i den kommunala kompetensen, dvs. en kommuns möjligheter att ta hand om angelägenheter för kommunens invånare. Två viktiga inslag i Kommunallagen ur ett bredbandsperspektiv är dels lokaliseringsprincipen, dels att en kommun får bedriva sin verksamhet i bolagsform. Lokaliseringsprincipen gör gällande att en kommuns verksamhet måste ha anknytning till kommunens område eller dess invånare. Detta hindrar dock inte att kommunen agerar utanför kommunens gränser, till exempel genom samverkan med andra kommuner, om uppförandet av en anläggning eller annan åtgärd är svår för en kommun att etablera på egen hand. Konkurrenslagen. Kommuner eller landsting får inte bedriva verksamhet som snedvrider, eller är ägnat att snedvrida, förutsättningarna för en effektiv konkurrens på marknaden, eller hämmar, eller är ägnat att hämma, förekomsten eller utvecklingen av en sådan konkurrens. Man bör som kommun därför iaktta viss försiktighet med engagemang som kan krocka med kommersiella intressen och framför allt inte agera prisledare eller motarbeta konkurrens. Lagen om offentlig upphandling, LOU. I LOU finns ett undantag för telekom. Undantaget gör gällande att en kommun, eller stadsnät, som kan betraktas som en upphandlande myndighet enligt LOU, till följd av 1 kap. 4 inte är skyldigt att tillämpa LOU vid upphandling av kontrakt som

17 17 (18) huvudsakligen syftar till att ge Kommunen eller stadsnätet möjlighet att tillhandahålla eller driva publikt telekommunikationsnät. LUF. En kommun, stadsnät eller energibolag som har till uppgift att driva och tillhandahålla ett publikt telekommunikationsnät är inte skyldigt att tillämpa lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster ( LUF ), som trädde ikraft den 1 januari 2008, vid sina upphandlingar. Andra styrdokument, t.ex. regeringens Digitala agenda, SKL:s rekommendationer m.m. Konkurrensverket, PTS och SKL menar att marknaden, genom kommersiella aktörer, i första hand skata hand om utbyggnaden av bredbandsnät. Först när marknaden inte förmår ta hand om detta ska kommunen träda in. 9 Bredbandsstrategi Med denna skrivelse som grund och med målsättningen att, år 2020 ska 95 procent av alla hushåll och företag i Katrineholms kommun ha möjlighet till fiberbaserat bredband, har Katrineholms kommun beslutat sig för nedanstående bredbandsstrategi. Katrineholms kommun ser att det finns flera sätt där man kan verka för att nå bredbandsmålet och föreslår därför en kombination av olika insatser enligt nedan: 9.1 Behovet styr utbyggnaden Utbyggnad av IT-infrastruktur i Katrineholms kommun kommer att ske på ekonomiska och/eller marknadsmässiga grunder baserat på ett uttalat behov, från näringsliv, offentlig sektor eller privatpersoner. 9.2 Bredbandsutvecklare Kommunen avser att tillsätta en bredbandsutvecklare. Kommunen behöver såväl informera som samråda med marknadsaktörer om kommunens behov av utbyggnad. Internt behövs samordning mellan olika delar av den kommunala administrationen och de olika förvaltningarna. Det behövs också någon som håller kontakt med externa aktörer, myndigheter och intresseorganisationer samt samordnar och ser till att kommunen är uppdaterad på aktuella frågor. Bredbandsutvecklaren ska också ha till uppgift att informera och stötta byalag vid utbyggnad med bidragsansökningar hos Länsstyrelsen. 9.3 Landsbygdsnät Kommunen tar fram en handlingsplan samt avsätter medel för fiberutbyggnad på landsbygden. På landsbygden byggs näten ut enligt byalagsprincipen. Grundprincipen för byalagsmodellen är att företag och privatpersoner går samman i en ekonomisk förening eller liknande och bygger den sista delen av nätet, spridningsnätet, själva, enligt styrdokumentet Grundläggande principer för kostnadsfördelning i byalag vid anslutning mot Katrineholms kommuns fiberkablar. I den kartläggning som nyligen gjorts över landsbygden i Katrineholms kommun är det möjligt att se att bebyggelsen på landsbygden är utspridd och att det är svårt att göra en byalagsindelning som täcker alla hushåll. Det saknas också sammanbindande nät för att

18 18 (18) nå ut med anslutningspunkter till samtliga tänkta byalag. Det ligger därför i kommunen intresse att skapa förutsättningar för byalag att ansluta där marknaden inte är intresserad. 9.4 Planarbete Bredband skall beaktas vid andra infrastrukturprojekt och ingå som en naturlig del i planförutsättningar. Vid exploateringar eftersträvas etablering av operatörsneutral IT infrastruktur. Med operatörsneutrala IT infrastruktur menas att alla aktörer, operatörer, företag eller tjänsteleverantörer skall kunna ha tillgång till nät på likvärdiga och icke diskriminerande villkor. Vid alla planerade nybyggnationer måste kommunen se till att ha med de ledningsägare som är intresserade av att anlägga fiber till fastigheterna. 9.5 Marktillträde Tydliga regler för tillstånd till förläggning av fiber, marktillträde och tillgång till kanalisation samt samförläggning ska eftersträvas.

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...

Läs mer

Torsby kommuns bredbandsstrategi

Torsby kommuns bredbandsstrategi Datum 2012-05-15 Torsby kommuns bredbandsstrategi Peter Lannge IT-chef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 20. IT-avdelningen 685 80 Torsby 0560-160 56 direkt 070-630 22 34 mobil 0560-160 00

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr 131/2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr KS/2012:285 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI. Gnosjö kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15.

BREDBANDSSTRATEGI. Gnosjö kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15. BREDBANDSSTRATEGI Gnosjö kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15. Innehållsförteckning Bredbandsstrategins syfte... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Nulägesbeskrivning... 6 Optofibernät...

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Varför är det så viktigt med fiber? Det blir roligare med internet när det fungerar med full fart. Och så fort informationsöverföringen sker via fiber,

Läs mer

Befolkning med tillgång till fiber

Befolkning med tillgång till fiber Bredband Vision och Beslut Målet är att uppfylla Regeringens vision om 90% av befolkningen bör ha tillgång till minst 100 Mbit/s senast 2020 dvs fiber... -> 2020, statliga pengar 3.25 miljarder, 113 (!)

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns

Läs mer

Uppsala kommun Bredbandsprogram

Uppsala kommun Bredbandsprogram Uppsala kommun Bredbandsprogram 2013 2020 Stora möjligheter att bygga ut bredband Uppsala kommun strävar efter att infrastruktur för elektronisk kommunikation ska vara öppen och leverantörsoberoende samt

Läs mer

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6

Läs mer

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun Dokumentsdatum 1 (6) Strategi för arbete med utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter i Älmhults kommun Dokumentsdatum 2 (6) Policy för utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter Utgångspunkt

Läs mer

Vad kostar det att fibrera Sverige?

Vad kostar det att fibrera Sverige? Vad kostar det att fibrera Sverige? Håkan Cavenius Luleå 19 mars 2014 Vår uppgift Att kunna presentera en analys som uppskattar kostnaderna för att bygga accessfiber till 80, 90 samt 100% av hushållen

Läs mer

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-11-30 Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun KS-594/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 30 november 2010. Signalerna från regeringen och EU om företagens och medborgarnas

Läs mer

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner BREDBANDSGUIDEN En vägledning för kommuner Den fullständiga versionen av Bredbandsguiden kan du hämta på: www.bredbandivarldsklass.se 2 Bredband behövs för att möta nya samhällsutmaningar Sverige och andra

Läs mer

Bredbandspolicy för Härnösands kommun 2014-2019

Bredbandspolicy för Härnösands kommun 2014-2019 Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen Datum 2014-05-26 Bredbandspolicy för Härnösands kommun 2014-2019 Dokumentnamn Bredbandspolicy Dokumenttyp Fastställd/upprättad av Kommunfullmäktige Datum Dokumentansvarig/

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer

Läs mer

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun Datum 2014-09-18 Mottagare: KS Bredbandsstrategi för Filipstads kommun FILIPSTADS KOMMUN Tel vx: 0590 611 00 Org.nr: 212000-1876 Box 303 Fax: 0590 615 99 Internet: www.filipstad.se 682 27 FILIPSTAD E-post:

Läs mer

Bredbandsstrategi för Karlshamns kommun

Bredbandsstrategi för Karlshamns kommun Bredbandsstrategi för 1(6) 2010-04-09 Bredbandsstrategi för mot en konkurrenskraftig och framtidssäker kommunikationsplattform Karlshamns Kommun Kommunledningsförvaltningen Kansli Rådhuset 374 81 Karlshamn

Läs mer

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle

Läs mer

Bredbandsstrategi för Simrishamns kommun

Bredbandsstrategi för Simrishamns kommun 1. Bakgrund Den övergripande målsättningen för kommunen är att bredband ska underlätta tillvaron för invånare och näringsliv, stimulera tillväxten och bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. Bredband

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

Sammanfattad version. Bredbandsstrategi och handlingsplan för Vellinge kommun 2013-2016

Sammanfattad version. Bredbandsstrategi och handlingsplan för Vellinge kommun 2013-2016 Sammanfattad version Bredbandsstrategi och handlingsplan för Vellinge kommun 2013-2016 POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 FAX 040-42 51 49 E-POST vellinge.kommun@vellinge.se

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2012-03-28 Diarienr: XXXX.XXX 1(5) KOMMUNLEDNING Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2(5) Innehållsförteckning Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 1 Förord 3 Mål 3 Extern kommunikationsoperatör

Läs mer

Bredband i Sigtuna kommun - Bredbandsrapport

Bredband i Sigtuna kommun - Bredbandsrapport SIG3000, v4.0, 2012-09-24 1 (14) 2012-10-19 Bredband i Sigtuna kommun - Bredbandsrapport Sigtuna kommun har utvecklats tack vare och i symbios med kommunikation. Sigtuna stad uppstod vid vikingars vattenvägar.

Läs mer

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten Byalagsfiber med Skanova Så här får byalaget fiber utanför tätorten Med oss som samarbetspartner får ni ett högklassigt fibernät Nu kan vi dra fiber för bredband, tv och telefoni åt dig som bor på landsbygden!

Läs mer

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström 1 Styrgruppsmöte 4:e sep Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: BREDBANDSSKOLA Från skoj och ploj till samhällsnytta med Patrik Forsström Mälarenergi Ett tidsperspektiv på

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad Dnr: 341-5076-14 Dnr: 341-5076-14 Handlingsplan för bredbandsutbyggnad Tillgång till bredband och internet är en förutsättning för ekonomisk, hållbar och social utveckling. Västernorrlands handlingsplan

Läs mer

Region Värmlands bredbandsstrategi 2013-2020

Region Värmlands bredbandsstrategi 2013-2020 Bilaga 1 Enheten för Regional Tillväxt Sara Johansson Lars Christensen TJÄNSTEUTLATANDE Sida REGIONSTYRELSEN REGION VÄRMLAND 1(7) Datum 2012-10-25 Ärendenummer KARLS MMUN Kommunstyrelsen dji!miii: Region

Läs mer

Vo0.201I.030Ö. I Anna Fremner Myndighetschef ESLÖVS KOMMUN. Yttrande angående remiss om bredbandsstrategi kommun

Vo0.201I.030Ö. I Anna Fremner Myndighetschef ESLÖVS KOMMUN. Yttrande angående remiss om bredbandsstrategi kommun Vo0.201I.030Ö ESLÖVS KOMMUN Eva Aström 0413-627 48 Utlåtande 2011-12-06 Vård- och omsorgsnämnden 4.(0 INVESTOR IN PEOPLE Yttrande angående remiss om bredbandsstrategi kommun för Eslövs Förslag till beslut

Läs mer

~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l

~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l ~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l ~KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Silvana Enelo-Jansson 1 (1) 2014-09-24 DIARIENR: 2014/ 987 MISSIV SALA KOMMUN s förvaltning Ink. 2014-09- 2 4 Oiarienr 2 0 J4 JOJfJ"J_

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI. Vetlanda kommun

BREDBANDSSTRATEGI. Vetlanda kommun VETLANDA KOMMUN 2011-02-16 BREDBANDSSTRATEGI Vetlanda kommun Kommunkansliet, 574 80 Vetlanda Telefon 0383-971 61 Fax 0383-970 19 kommun@vetlanda.se Organisationsnummer 212000-0571 PlusGiro 2 52 00-7 Bankgiro

Läs mer

Fastställd av Kommunfullmäktige 2013-06-17

Fastställd av Kommunfullmäktige 2013-06-17 Fastställd av Kommunfullmäktige 2013-06-17 Bredbandsutbyggnad i Aneby kommun 1. Bakgrund Under flera år har en bredbandsutbyggnad pågått i landet. Framförallt har det handlat om att förlägga optofibernät.

Läs mer

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Nästa generations bredbandsnät. Kommunerna i Töreboda och Mariestad har tagit initiativ till utbyggnad av ett gemensamt regionnät.

Läs mer

SAM MANTRÄDESPROTOKOLL LEDN l NGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-09-30

SAM MANTRÄDESPROTOKOLL LEDN l NGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-09-30 l SALA KOMMUN SAM MANTRÄDESPROTOKOLL LEDN l NGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2014-09-30 13 (36) 177 Dnr 2014/987 INLEDNING i Sala kommun redogör för kommunstyrelsens strategi och handlingsplan för bredbandsfrågor.

Läs mer

Bredbandsstrategisk handlingsplan för Västerås stad 2012-2015

Bredbandsstrategisk handlingsplan för Västerås stad 2012-2015 nternati Bredbandsstrategisk handlingsplan för Västerås stad 2012-2015 Antagen av Kommunstyrelsen 2012-05-08 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Bredbandsundersökning 2013. Statistikrapport 2012-2013

Bredbandsundersökning 2013. Statistikrapport 2012-2013 Bredbandsundersökning - synen på bredbandsfrågor bland politiker och tjänstemän i Sveriges kommuner. Statistikrapport - Svenska Stadsnätsföreningen Swedish Local Fibre Alliance www.ssnf.org Ansvarig utgivare:

Läs mer

Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter

Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter IP-Only bygger framtidens infrastruktur Grundat 1999, EQT ny ägare sedan 2013 IP-Only bygger, driver

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Vad kan kommunen göra? Post- och telestyrelsen Varför är bredband viktigt för kommunen? Bredband behövs för företagande, arbete, utbildning och

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI. För Vansbro kommun

BREDBANDSSTRATEGI. För Vansbro kommun BREDBANDSSTRATEGI För Vansbro kommun Sammanfattning I kommunens alla samhällen och byar ska åtkomst till bredband i någon form finnas senast år 2020. Minst 90 procent av alla hushåll och företag ska ha

Läs mer

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd

Läs mer

Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter. Malin Karlzén, Regionchef Stadsnät Väst

Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter. Malin Karlzén, Regionchef Stadsnät Väst Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter Malin Karlzén, Regionchef Stadsnät Väst IP-Only bygger ut ett alternativt nationellt fibernät IP-Only

Läs mer

It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige

It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige Vision Västra Götaland det goda livet Gemensam vision för utvecklingen i Västra Götaland. Har tagits fram i samarbete med bland andra kommunerna i

Läs mer

Handlingsplan Bredband

Handlingsplan Bredband Handlingsplan Bredband för Trosa kommun Antagen av kommunstyrelsen 2014-04-09, 47 Dnr KS 2014/61 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Handlingsplan Bakgrund Sverige har som mål att 90 % av samtliga

Läs mer

IT-INFRASTRUKTURPROGRAM

IT-INFRASTRUKTURPROGRAM IT-INFRASTRUKTURPROGRAM Olofströms plan gällande tillgång till bredband inom kommunens geografiska område O l o f s t r ö m s k o m m u n INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... SAMMANFATTNING...

Läs mer

Program för bredband i Höörs kommun

Program för bredband i Höörs kommun 1 (7) SAMHÄLLSBYGGNADSSEKTOR Program för bredband i Höörs kommun 2014-05-07 2 (7) Bakgrund Medborgares, företags och organisationers möjligheter att få tillgång till framtidssäkert bredband är viktiga

Läs mer

Bergslagens digitala agenda!

Bergslagens digitala agenda! FIBERNÄT I BULLERBYN M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

Varför bredband på landsbygden?

Varför bredband på landsbygden? BREDBAND I RAMSBERG M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

Motion om att ta fram en kommunal bredbandsstrategi, en lokal digital agenda

Motion om att ta fram en kommunal bredbandsstrategi, en lokal digital agenda SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN 2~F: s 19 (27) Sammanträdesdatum '~l:, \DLING ~.;r? 2013-02-07 16 201:::~ 42 Dnr 2011/289 Motion om att ta fram en kommunal bredbandsstrategi, en lokal digital agenda

Läs mer

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör:

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör: 1 Inledning Bilaga 7, Verksamhetsdirektiv, är kommunens direktiv till den enhet som har hand om bredbandsnät och samordning av bredbandsnät i kommunen. Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi

Läs mer

Bredband i Surahammars kommun. Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15

Bredband i Surahammars kommun. Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 Bredband i Surahammars kommun Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av hushållens och arbetsställens

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Orust 21 maj 2015 Eric Åkerlund UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 Fiberföreningsläget i VG län Fiberföreningars

Läs mer

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 1.Kommunalt vatten och avlopp? 2.Mobilt bredband, affärsmodell och kostnader 3.Anslutningar och teknik 4.Handlingsplan Kommunalt vatten och avlopp? JESSICA RYTTER

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kalmar län

Bredbandsstrategi för Kalmar län 2012-02-01 1(10) Antagen av Regionförbundet i Kalmar län 2012-02-01 Frågor kring strategin besvaras av Helena Ervenius, 070 640 62 41, helena.ervenius@rfkl.se Bengt Falke, 070 846 22 99, bengt.falke@rfkl.se

Läs mer

Bredband Gotland - Sockenmodellen

Bredband Gotland - Sockenmodellen Bredband Gotland - Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i de områden där de stora kommersiella

Läs mer

Uppföljning av Huddinge kommuns bredbandsstrategi

Uppföljning av Huddinge kommuns bredbandsstrategi KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-05-05 KS-2014/478.159 1 (5) HANDLÄGGARE Björn Rosborg bjorn.rosborg@huddinge.se Kommunstyrelsen Uppföljning av Huddinge kommuns bredbandsstrategi

Läs mer

Bredbandsstrategi för Huddinge kommun 2013-2016

Bredbandsstrategi för Huddinge kommun 2013-2016 2013-02-26 KS-2012/848.159 1 (9) HANDLÄGGARE Viktoria Thonäng viktoria.thonang@huddinge.se Björn Rosborg bjorn.rosborg@huddinge.se Kommunstyrelsen Bredbandsstrategi för Huddinge kommun 2013-2016 Förslag

Läs mer

VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT

VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT ERFARENHETER UR VERKLIGHETEN CHRISTER LANNESTAM SSNF Svenska Stadsnätsföreningen Swedish Urban Network Association www.ssnf.org

Läs mer

Bredband Gotland. sockenmodellen. Version 2011-05-10

Bredband Gotland. sockenmodellen. Version 2011-05-10 Bredband Gotland sockenmodellen Version 2011-05-10 Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i

Läs mer

Bredband i Surahammars kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15

Bredband i Surahammars kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 Bredband i Surahammars kommun Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Kommunfullmäktige ISSN 2000-043X HebyFS 2014:03 Infördes i författningssamlingen den 19 februari 2014 Bredbandsplan för Heby kommun Kommunfullmäktige beslutade 12 februari

Läs mer

Värmlands län, del 1 - Behovskartläggning regionala strukturfondsprogrammet Norra Mellansverige avseende investeringar i bredbandsinfrastruktur

Värmlands län, del 1 - Behovskartläggning regionala strukturfondsprogrammet Norra Mellansverige avseende investeringar i bredbandsinfrastruktur Sida 1(4) Datum 2015-06-26 Värmlands län, del 1 - Behovskartläggning regionala strukturfondsprogrammet Norra Mellansverige avseende investeringar i bredbandsinfrastruktur Behovskartläggningens syfte och

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Mariestad/Töreboda 21 maj 2015 Tore Johnsson UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 Fiberföreningsläget i VG län Fiberföreningars

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Kommunstyrelsen ISSN 2000-043X HebyFS 2014:04 Infördes i författningssamlingen den 19 februari 2014 Riktlinjer och handlingsplan för bredbandsplan för Heby kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

Diskussion angående prioritering och kostnader.

Diskussion angående prioritering och kostnader. Diskussion angående prioritering och kostnader. Fram tills vi har fått en offert och bestämt oss för att börja fiberdragning så är kostnaderna enligt sidan medlemmar på hemsidan. Innan vi fattar ett beslut

Läs mer

Bredbandstrategi Arvika kommun

Bredbandstrategi Arvika kommun Bredbandstrategi Arvika kommun 1. Förord---------------------------------------------------------------------------------------------------- 3 2. Bakgrund ------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Innehållsförteckning Bakgrund 3 Nationella, regionala och kommunala bredbandsstrategier 3 Nulägesbeskrivning 4 Nuvarande

Läs mer

Bredbandskartla ggning So rmland 2014

Bredbandskartla ggning So rmland 2014 Bredbandskartla ggning So rmland 2014 Vicicom AB 2014-02-21 Version PA4 Sammanfattning Under arbete För att nå målen i den Digitala agendan behövs ett väl utbyggd fibernät både i tätort och landsbygd.

Läs mer

Bredbandskartla ggning Sö rmland 2014

Bredbandskartla ggning Sö rmland 2014 Bredbandskartla ggning Sö rmland 2014 Vicicom AB 2014-03-05 Sammanfattning Tillgång till bredband med hög kvalitet och kapacitet är idag en förutsättning för effektiv förvaltning i kommun, näringsliv,

Läs mer

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län 1 Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsträff för framtidens bredband Västerås 2011-12-12 2 Upplägg Utgångspunkter

Läs mer

Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet

Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet En sund konkurrens leder till att varor och tjänster utvecklas gynnsamt för konsumenterna. Detta gäller även bredbandsmarknaden. Dan Sjöblom, generaldirektör

Läs mer

Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Fiber för bredband Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor på större orter. Det är livskvalitet. Ludvika framtidens, tillväxtens

Läs mer

- En möjligheternas utmaning. via fiber

- En möjligheternas utmaning. via fiber Bredband i Skinnskatteberg - En möjligheternas utmaning via fiber Skinnskattebergs kommun Box 101 739 22 Skinnskatteberg Tel: 0222-450 00 bredband@skinnskatteberg.se www.skinnskatteberg.se/bredband 2015

Läs mer

Byalag och Bredband. En fråga om samverkan på många plan

Byalag och Bredband. En fråga om samverkan på många plan Byalag och Bredband En fråga om samverkan på många plan Bredband till alla Det övergripande syftet med den svenska bredbandspolitiken har varit att Sverige som första land ska bli ett informationssamhälle

Läs mer

Tillgänglighet till bredband. Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011

Tillgänglighet till bredband. Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011 Tillgänglighet till bredband Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011 Disposition Regeringens bredbandsstrategi PTS Bredbandskartläggning bredbandstäckning i Sverige och Kalmar i

Läs mer

e-strategi IT på Höglandet

e-strategi IT på Höglandet 2003-10-17, rev 2004-01-30 e-strategi IT på Höglandet Vision år 2010 Utbyggnaden av IT-infrastruktur på Höglandet har väsentligt bidragit till Höglandets tillväxt och attraktionskraft. Genom IT-nätets

Läs mer

8 goda skäl att välja Karlskronas stadsnät

8 goda skäl att välja Karlskronas stadsnät 8 goda skäl att välja Karlskronas stadsnät Vårt ansvar en fungerande vardag för dig Stadsnätet är ett fiberoptiskt kommunikationsnät i Karlskrona kommun. Via en och samma anslutning kan du välja mellan

Läs mer

IT-infrastrukturprogram för Valdemarsviks kommun

IT-infrastrukturprogram för Valdemarsviks kommun IT-infrastrukturprogram för Valdemarsviks kommun avseende perioden 2012 2016 Strategi Utgåva 2012-02-06 Sid 1(11) Innehållsförteckning Innehåll 1 Bakgrund... 3 1.1 Allmän utveckling sedan det senaste IT-infrastruktur-programmet...

Läs mer

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI 264 hushåll i Diö säger Ja till fiber! - För oss är valet enkelt vi längtar efter att få in uppkoppling via fiber. Att försöka spå om framtiden

Läs mer

Post- och Telestyrelsens rapport PTS förslag på indikatorer för uppföljning av bredbandsstrategin

Post- och Telestyrelsens rapport PTS förslag på indikatorer för uppföljning av bredbandsstrategin YTTRANDE 1 (1) Datum 2010-11-26 Diarienummer 341-7620-10 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Post- och Telestyrelsens rapport PTS förslag på indikatorer för uppföljning av bredbandsstrategin Länsstyrelsen

Läs mer

Åtta goda skäl. att välja Stadsnät.

Åtta goda skäl. att välja Stadsnät. Åtta goda skäl att välja Stadsnät. Snabbt & prisvärt Mycket mer än bara bredband. Stadsnätet är ett fiberoptiskt kommunikationsnät i Västerås och Hallstahammar. Via en och samma anslutning kan du välja

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Bredbandsstrategi. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-06-21, 176

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Bredbandsstrategi. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-06-21, 176 STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bredbandsstrategi Antaget av Kommunfullmäktige 2011-06-21, 176 STnÖMSTA[)S KOMMUN ~ tele Kommunledningsförvaltningen Kommunchef N iels Bredberg Niels.bredberg@stromstad.se

Läs mer

YTTRANDE 2014-09-15 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR TILL NÄRINGSDEPARTEMENTETS BETÄNKANDE BREDBAND FÖR SVERIGE FÖR SVERIGE IN I FRAMTIDEN SOU 2014:21

YTTRANDE 2014-09-15 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR TILL NÄRINGSDEPARTEMENTETS BETÄNKANDE BREDBAND FÖR SVERIGE FÖR SVERIGE IN I FRAMTIDEN SOU 2014:21 YTTRANDE 2014-09-15 Rapportnummer: N2014/1927/ITP Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR TILL NÄRINGSDEPARTEMENTETS BETÄNKANDE BREDBAND FÖR SVERIGE FÖR SVERIGE IN I FRAMTIDEN SOU 2014:21 IT Norrbotten

Läs mer

Bredbandsstrategi. för Östergötland

Bredbandsstrategi. för Östergötland Bredbandsstrategi för Östergötland 2013 2020 Förord För drygt tio år sedan påbörjades utbyggnaden av bredbandsnät med stora statliga stöd. En utbyggnad som inledningsvis skedde objekt för objekt och då

Läs mer

Bredbandsstrategi Högsby kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi Högsby kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Högsby kommun 2013-2020 Antagen av KF 2013-05-06, 68 Övergripande principer I Högsby kommuns översiktsplan från 2012 framgår bl a att: Kommunen ska verka för att de bredbandsnät som byggs

Läs mer

Bredband i Västerås kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Badelunda 2012-10-09

Bredband i Västerås kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Badelunda 2012-10-09 Bredband i Västerås kommun Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Badelunda 2012-10-09 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av

Läs mer

Norrbotten är en del av världen. Världen är en del av Norrbotten.

Norrbotten är en del av världen. Världen är en del av Norrbotten. Norrbotten är en del av världen. Världen är en del av Norrbotten. STADSNÄTEN OCH POLITIKEN LOKALT REGIONALT Yvonne Stålnacke, kommunalråd Luleå kommun Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten ANTALET INVÅNARE

Läs mer

Björn Björk IT strateg/projektledare

Björn Björk IT strateg/projektledare www.lf.svekom.se/it Björn Björk, IT-enheten nr 1 Björn Björk IT strateg/projektledare Svenska kommunförbundet / Landstingsförbundet tel: 08-452 74 25 mobil: 0703-25 51 25 epost: bjorn.bjork@svekom.se Projekt

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

Principer för styrning av kommunal bredbandsverksamhet

Principer för styrning av kommunal bredbandsverksamhet Principer för styrning av kommunal bredbandsverksamhet Lokala Bredbandsnät 2006 - Ägande Saknar (114) Kommunalt (139) Privat (16) Blandat (21) Inledning Dessa principer för styrning av kommunal bredbandsverksamhet

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR OCKELBO KOMMUN 2014-2020. Antagen av KF 25/14 2014-05-05

BREDBANDSSTRATEGI FÖR OCKELBO KOMMUN 2014-2020. Antagen av KF 25/14 2014-05-05 BREDBANDSSTRATEGI FÖR OCKELBO KOMMUN 2014-2020 Antagen av KF 25/14 2014-05-05 Innehåll Bakgrund... 3 Vision bredbandsstrategi...3 Mål...3 1. Ockelbo kommun behöver en bredbandsstrategi... 4 2. Vad är bredband?...

Läs mer

Bredband i Skinnskattebergs kommun. Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff 2012-11-20

Bredband i Skinnskattebergs kommun. Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff 2012-11-20 Bredband i Skinnskattebergs kommun Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff 2012-11-20 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av hushållens

Läs mer

Bredbandsstrategi för Osby kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Osby kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Osby kommun 2013-2020 Innehållsförteckning Inledning...3 Uppdraget...3 Varför en bredbandsstrategi?...3 Bakgrund...3 Övergripande mål och strategier Bredbandsstrategi för Sverige...3

Läs mer