1) Samordning mellan kemi- och biologimomenten på biolog- och molekylärbiologlinjen

Transkript

1 Jan Lundgren Naturvetenskapliga fakulteten Ansökan om projektmedel för: 1) Samordning mellan kemi- och biologimomenten på biolog- och molekylärbiologlinjen 2) Examination på längre integrerade biologikurser inom linjernas basblock Institutionen för biologisk grundutbildning ansöker härmed om medel för att samordna kemioch biologimomenten på biologlinjen respektive molekylärbiologlinjen. Institutionen ansöker också om medel för förbättrad examination på längre integrerade kurser i biologi. Projekten beskrivs nedan. 1) Samordning mellan kemi- och biologimomenten på biolog- och molekylärbiologlinjen Bakgrund och mål: Många års utvärderingar av basblocken på biologlinjen respektive molekylärbiologlinjen har visat att studenterna önskar en bättre anpassning av kemiundervisningen till de kommande biologistudierna. Det vore även önskvärt att biologistudierna bättre knöt an till de tidigare kemistudierna. En samordning av kemi- och biologimomenten inom linjernas basblock skulle öka studenternas motivation och därmed förhoppningsvis också genomströmningen på i första hand kemikurserna. Projektbeskrivning: Utreda och beskriva innehållet i berörda kurser med utgångspunkt från kursplaner och scheman. Vilka luckor respektive överlapp finns mellan kemi- och biologiundervisningen? Ta reda på vilka moment inom kemin som utgör grund för biologistudierna genom att intervjua lärare som undervisar på basblocken i biologi. Vilka förväntningar har biologilärarna på studenternas förkunskaper och hur tas dessa förkunskaper till vara? Kartläggningen omfattar dels moment inom angränsande områden såsom biokemi molekylärbiologi, dels rena kemiska grundkunskaper som tas för givna på alla efterföljande kurser inom linjen. 1

2 Kontakta lärare på kemikurserna för att diskutera hur undervisningen för biologistudenter kan anpassas till de in undersökningen framkomna behoven. Kontakta lärare på berörda kurser i biologi för att diskutera hur nivån på biologiundervisningen kan anpassas till studenternas faktiska kunskaper i kemi. Tidsplan: Projektet genomförs under höstterminen Budget: Arbetsinsatsen för projektets genomförande motsvarar två månaders arbete där tid för en omfattande utvärdering är inräknad. Därför söks medel motsvarande en universitetslektors månadslön inkl LKP plus vissa omkostnader = kr. Utvärdering: En omfattande utvärdering kommer att ske under 3 år efter genomförda förändringar. Utvärderingen kommer att ske i form av intervjuer med berörda lärare inom biologi. Dessutom kommer studenternas åsikter om förändringarna att samlas in i samband med den årliga muntliga och skriftliga utvärderingen av basblocken på biolog- och molekylärbiologlinjen. 2) Examination på längre integrerade biologikurser inom linjernas basblock Bakgrund och mål: Vår strävan efter att integrera olika delar av biologin har, liksom strävan att alla lärare/forskare skall medverka i undervisningen, skapat problem med samordningen inom längre kurser i biologi (8 poäng eller mer). Vi vill dock inte ge upp tanken på längre undervisningsblock där flera ämnen integreras, eftersom vi tror att det är viktigt för utbildningens kvalitet att vi motverkar fragmentering av ämnet. Utifrån kursvärderingar vet vi också att detta är angelägna frågor för studenterna. Då vi vet att examinationen styr inlärningen vill vi i ett första steg se över examinationens form och innehåll på de längre basblockskurserna. Hur åstadkommer man en tentamen där frågor från olika lärare håller en likartad svårighetsgrad och tillsammans täcker kursstoffet tillräckligt väl? Vilken roll och ansvar har kursledaren? Projektbeskrivning: 2

3 Definiera kurser där det potentiellt finns problem med samordning av examinationen. Studera tentamensskrivningar för att bedöma om frågorna har en likartad svårighetsgrad och bedömning. Intervjua lärare som undervisar på basblocken i biologi för att höra deras syn på var problem med samordning av examinationen uppkommer. Intervjua studenter som genomgått basblocket för att höra deras uppfattning om var problem med samordning av examinationen uppkommer. Föreslå lämpliga åtgärder för att förhindra att samordningsproblem uppkommer. Föreslå lämpliga förändringar så att examinationen håller en jämn och för kursen relevant nivå. Detta görs tillsammans med lärarna på de aktuella kurserna. Tidsplan: Projektet är tänkt att genomföras under vårterminen Budget: Vi söker kr för att kunna arvodera en projektledare och ytterligare kr för att kunna genomföra en tvådagars konferens med berörda lärare. Utvärdering: En omfattande utvärdering kommer att ske under 3 år efter genomförda förändringar. Utvärderingen kommer att ske i form av intervjuer med berörda lärare inom biologi. Dessutom kommer studenternas åsikter om förändringarna att samlas in i samband med den årliga muntliga och skriftliga utvärderingen av basblocken på biolog- och molekylärbiologlinjen. Björn Birgersson Studierektor, BIG Margareta Ohné Huvudämnesansvarig biologi/molekylärbiologi Birgitta Åkerman Studievägledare, BIG Marie Öhman Prefekt, BIG 3

4 2003-XX-XX BIGs MILJÖPOLICY Syfte Miljöpolicyn är ett ramprogram som visar riktningen och viljan i institutionens miljöarbete. Syftet med miljöpolicyn är att aktivt medverka till en bättre miljö och en hållbar utveckling vid Stockholms universitet. BIG ska bedriva sin verksamhet på ett sätt som bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling. Miljöarbetet på BIG ska fungera som ett gott föredöme vid Stockholms universitet och ute i samhället. Mål BIG ska i möjligaste mån minska användningen av resurser, såsom energi, vatten och papper. BIG ska vid upphandling av produkter och tjänster välja ett miljövänligt alternativ, för att påverka leverantörer i en mer miljöanpassad riktning och underlätta för ett miljövänligt vardagsarbete. BIG ska begränsa användandet av miljöfarliga ämnen. BIG ska i möjligaste mån välja miljövänliga former av transporter (vid exkursion, leveranser, inköp, etc). BIG skall minska avfallet och i möjligaste mån källsortera det. Personal och studenter knutna till BIG ska ha kännedom om institutionens miljöarbete. Personal och studenter vid BIG ska vara utbildade så att de kan vara goda förebilder genom att agera på ett miljömedvetet sätt. BIG ska verka för att e-post används i första hand för informationsspridning inom institutionen och till studenter. BIG skall verka för ökade inslag om miljöfrågor i utbildningen. BIG ska fortlöpande aktualisera miljöpolicyn enligt nya rön. Ansvarsfördelning, genomförande och uppföljning Institutionsstyrelsen har det övergripande ansvaret för att miljöpolicyn efterlevs och att uppföljning sker. Personal och studenter vid BIG ska följa de riktlinjer som anges i miljöpolicyn. BIG ska regelbundet informera anställda och studenter om det fortlöpande miljöarbetet och årligen redovisa framstegen inom miljöarbetet. Institutionsstyrelsen ansvarar för miljöpolicyns kontinuerliga uppdatering i enlighet med utvecklingen inom miljöområdet.

5 Handlingsplan för BIGs interna miljöarbete För Stockholms universitet som helhet finns ett miljöhandlingsprogram, som fastställs för ett år i taget. BIGs handlingsplan är ett verktyg för att genomföra vår interna miljöpolicy. En ny handlingsplan upprättas vartannat år. Denna handlingsplan är fastställd av institutionsstyrelsen 2003-xx-xx. Upphandling och inköp Miljökrav ska ställas vid inköp och upphandling. Kontorsutrustning ska vara så energisnål som möjligt. Kopiatorer, skärmar och skrivare ska ha automatisk avstängning. Kopiatorer och skrivare som köps in ska kunna kopiera /skriva ut dubbelsidigt. Varor som kan tas om hand av källsorteringssystemet ska prioriteras. Handla i SU-butiken om det är möjligt och gör så stora beställningar som möjligt, båda delarna för att minska transporter. Försök påverka SU-butikens sortiment i en miljövänlig riktning. Ansvarig för upphandling ska gå universitetets utbildning för upphandlingsansvariga. Resursförbrukning och avfall, mål och uppföljning Akademiska hus har det övergripande målet att stoppa ökningen av energiförbrukningen under en 5-årsperiod. BIG skall fortsätta att följa det pilotprojekt som syftar till att minska elförbrukningen i Biologihuset (ansvariga: Akademiska hus och Tekniska byrån, BIGs kontaktperson: Lisbeth Bergius). BIG skall minska pappersförbrukningen med 10% relaterat till studentantalet, dels som mängd inköpt kopieringspapper, dels antal kopior på BIGs kopieringsapparater (ansvarig: Lisbeth Bergius). Uppföljning av tidigare mätning skall göras. Minskningen ska uppnås genom information till både personal och studenter med begränsning av studenternas utskriftsmöjligheter i datorsalarna. Utskrifter och kopior skall I möjligaste mån vara dubbelsidiga. E-postanvändningen uppmuntras för informationsspridning. Förbrukningen av farliga ämnen skall fortsatt kontrolleras och hållas låg. Förteckna samtliga inköp av farliga ämnen och ange mängd, ändamål samt typ av risk (ansvarig: Lisbeth Bergius). Miljövänliga alternativ skall prioriteras vid transporter. BIGs transporter skall minska med 10%. Mät BIGs transporter, som antal körda mil med egna fordon, antal körda mil med hyrda fordon och mängden inköpt bensin och biogas (ansvarig: Sven Widerberg). Avfallshanteringen följer universitetets väl fungerande källsortering. De befintliga instruktionerna som är anslagna i laboratorierna skall följas. Källsorteringsstationer finns utanför SU-butiken. BIG skall verka för att studenterna ges möjlighet att källsortera (ansvarig för respektive kurs: kursledaren, huvudansvarig: Lisbeth Bergius). Utbildning BIG skall stödja utvecklingen av utbildning i miljö- och hållbarhetsfrågor för undervisande lärare centralt inom universitetet. Information till studenter

6 Informera om miljöpolicyn, handlingsplanen samt avfallshanteringen i studiehandboken och på BIGs hemsida (ansvarig: Per Cronholm). Informera om BIGs miljöarbete på introduktionsmoment till alla utbildningar (ansvarig: Björn Birgersson). Utse en miljösamordnare inom biologiska ämnesrådet (ansvarig: BÄR). Öppna en miljölåda på hemsidan, som ger möjlighet för lärare och studenter att komma med synpunkter på BIGs miljöarbete (ansvarig: Lisbeth Bergius). Vad var och en kan göra Agera resurssnålt! Använd papperssparande funktioner så som dubbelsidiga utskrifter på kopiator/skrivare. Slå av datorer eller använd viloläge vid längre pauser. Släck belysning i utrymmen som inte används. Öppna dörrar manuellt i mån av möjlighet.

7 Institutionen för Biologisk grundutbildning Stockholms universitet Angående grundkurs i statistik, 2p BIG har i skrivelse av uppmanat institutioner som är beredda att åta sig kursansvaret för undervisningen på grundkursen i statistik (2p) att inkomma med förslag till undervisningens utformning. Enheten för populationsgenetik och Zoologiska institutionen (som kommer att gå samman till en institution fr.o.m ) är beredda att åta sig detta kursansvar. Vi har framfört detta i skrivelse till BIG (bilaga). Vad avser de specifika frågor som ställts kan vi anföra följande. Undervisningens utformning: Representanter för båda enheterna har deltagit i arbetsgruppen i Biologisk statistik och vi ställer oss bakom såväl det förslag till utformning av undervisningen som presenterats i dokumentet av som i uppföljande diskussioner (se t.ex. protokoll från arbetsgruppens möte ). Med gällande tidsramar och resurser har vi ingen möjlighet att ta fram ett fullständigt förslag till kursplan. Vi vill dock betona att vi anser att kursens primära målsättning måste vara att bibringa en grundläggande förståelse för bland annat i) behovet att statistisk analys vid studiet av biologisk variation, ii) stokastiska processer (slumpens och dess effekter), sannolikhetsbegreppet och enklare sannolikhetsresonemang, iii) hypotesprövningens och den deskriptiva statistikens mest basala principer. Vi anser att detta i stora stycken bör prioriteras före exempelvis kokboksinläming av "metoder" eller "vilket program man ska använda". I samband med sannolikhetsresonemangen synes det också angeläget att introducera principen för de nyare datorbaserade tekniker för hypotesprövning som snabbt håller på att ersätta de mer traditionella metoderna inom många delar av den biologiska statistiken. De vetenskapliga rapporter studenterna konfronteras med hänvisar i allt högre utsträckning till permutationer, itereringar, bootstrapping och randomiseringar än till klassiska t- och chi2-tester, och sådana begrepp bör åtminstone beröras under grundkursen. Kompetens: Den sammanslagna institutionen besitter en mycket god kompetens i statistik, speciellt med biologisk inriktning. Delar av forskningen har en stark koppling till statistiska frågeställningar, och flera forskare är direkt specialiserade inom ämnesområdet. Resurser och bemanningsplan: Från och med 2004 besitter Zoologiska institutionen de personella resurserna på såväl professors- och lektors- som assistentnivå för att genomföra undervisning i biologisk statistik på både grund- och påbyggnadsnivå. Vad gäller den eventuella förläggningen av en påbyggnadskurs till institutionen bör beslut kring ett sådant arrangemang föregås av en särskild diskussion. Tommy Radesäter Nils Ryman

8 Stockholm FÖRSLAG TILL UTFORMNING AV UNDERVISNINGEN PÅ GRUNDKURS I STATISTIK 2 POÄNG Nedanstående förslag till utformning av undervisningen på grundkurs i statistik 2 poäng är gemensamt för Genetiska institutionen, Mikrobiologiska institutionen samt Institutionen för genetisk och cellulär toxikologi, och skall därför även ses som ett förslag för framtiden från den blivande Institutionen för genetik, mikrobiologi och toxikologi. Utformning av statistikundervisningen Undervisningen på grundkursen i statistik måste på ett genomgripande sätt förnyas. Det är av största vikt att den nya kursen utformas med syftet att skapa förståelse för sannolikhetsbegrepp och variationsorsaker, vilket är nödvändigt för att bygga upp insikten om hur enkla statistiska testmetoder är utformade och i vilka sammanhang de kan användas. Förändringen av undervisningen skall göras genom att radikalt förnya innehållet i linje med målsättningarna ovan. I praktiken blir det fråga om en helt ny kurs. Det är angeläget att en återkoppling till statistikundervisningen görs när det gäller statistisk bearbetning av laborationsresultat på kurser vid olika institutioner. Synpunkter på undervisningen från studenter och Arbetsgruppen i biologisk statistik kommer naturligtvis att beaktas. Vi kommer att lägga stor vikt vid studenternas synpunkter i de första kursvärderingarna och även beakta andra typer av uppföljningar. Kursens utformning Då större vikt än tidigare måste fästas vid studenternas förståelse av grundbegrepp inom statistiken föreslår vi att kursen förändras till både form och innehåll. Målet med kursen skall vara att förstå sannolikheter och ge en grund för analys av biologisk variation. Vi anser att detta dels skall förmedlas i föreläsningsform, dels också tränas i form av exempel och övningsuppgifter. De senare bör föregås av introducerande statistiska laborationer. Syftet med att införa laborationer är att mer handfast lära in sannolikhetsbegreppet och vad det innebär att dra ett stickprov ur en (biologisk) population. Utförandet av de laborationer som skisseras nedan är förvisso enkelt, men just denna enkelhet anser vi vara nyckeln till att förstå statistikens grunder. Dessutom har vi från studenterna hittills aldrig fått kritik för att kursmoment inom statistiken varit för enkla, snarare tvärtom.

9 Föreläsningar Föreläsningarna i början på kursen måste vara inriktade på inlärning och förståelse av sannolikhet och hur biologisk variation är strukturerad. Vi anser att den första föreläsningen kan introducera dessa begrepp utan algebraisk representation. Det är viktigt att studenten har en intuitiv uppfattning om sannolikhet och variation innan man går vidare med att skapa statistikor. Följande föreläsningar kan vara fallorienterade och gärna då belysa sådana fall som studenten kommit i kontakt med under tidigare kurser. Den deskriptiva statistiken kan till exempel gås igenom på ett sådant material. Mot slutet av statistikkursen bör föreläsningarna också förmedla grundläggande kunskap om experimentdesign och statistisk inferens. Laborationer Studenten får i olika laborationer ut påsar innehållande olikfärgade kulor i olika frekvenser. I första laborationen får studenten ut en påse med ett känt antal kulor i två färger i samma frekvens. I de följande laborationerna varieras frekvensen av de två färgerna och senare antal färger, först i lika frekvenser, sedan i olika. På detta material, där sannolikheterna är givna, får studenten träna att beräkna sannolikheterna vid enstaka stickprov och upprepade replikat. Stickproven kan användas som data för att träna deskriptiv statistik. Replikaten kan användas för en diskussion om spridningsmått och mynna ut i beräknandet av variansen för olika dataset. Att studera vad som händer när frekvenserna är förskjutna kan illustrera olika samplingsfördelningar. När studenten lärt sig definiera sannolikheter för olika fall i sådana kända populationer går man vidare med att tillhandahålla påsar där totala antalet kulor, färger och frekvenser av dessa, är okänt. Dessa okända populationer liknar den situation då stickprov dras ur en naturlig population, och man kan gradvis träna statistisk inferens. Studenten skall själv ta reda på vad som finns i påsen genom att dra begränsade stickprov. Vi anser att denna typ av laborationer bör ge upphov till aha-upplevelser och sammantaget leda till en djupare förståelse för statistikens grunder än om begreppen bara tränas i algebraiska termer i traditionella övningsuppgifter. När studenten fått en uppfattning om sannolikheter, populationer, variation samt central- och spridningsmått, kan begreppen gestaltas matematiskt och mot slutet av kursen också användas som redskap för statistisk inferens med hjälp av olika test. Vi anser att föreläsningarna bör följa studiegången ovan och till en början vara introducerande och stödjande till studentens egna utforskningar. Mot slutet av kursen kan föreläsningarna också vara grund för diskussioner om hur metoder skall vara beskaffade för att ge kunskap om okända biologiska populationer. Övningsuppgifter Lite senare under kursen, då grundbegrepp lärts in under föreläsningar och laborationer, kan studenten tillämpa kunskaperna dels genom att lösa skriftliga uppgifter, dels genom att analysera resultat från tidigare utförda laborationer. Att analysera data från gamla laborationer kan med fördel användas som övningsuppgift då studenten väl känner till

10 materialet. Det är också tänkbart att studenterna samlar in ett nytt material, men detta skall i sådana fall vara mycket enkelt. De avslutande övningsuppgifterna kan behandla hypotesprövning med hjälp av statistiska test men dessa uppgifter skall vara utformade så att studenten själv har tillräckliga kunskaper dels för att välja rätt metod, dels för förståelsen av själva metoden. Vi vill också öka möjligheten till handledning genom att gradvis bygga upp ett nätbaserat stöd. Kompetens inom området Inom den blivande Institutionen för genetik, mikrobiologi och toxikologi finns en samlad god kompetens i statistik. Anders Nilsson har planerat flera statistikkurser, undervisat i statistik inom grundutbildningen, författat ett kompendium i elementär matematik för biogeolinjen och undervisat i matematik på biogeolinjen. Han har också god kännedom om och förståelse för kursdeltagarnas svårigheter med statistik. Björn Palmgren har undervisat i statistik inom grundutbildningen och på påbyggnadskursen, har god kunskap om datorer och programvaror för statistisk analys, samt har utvecklat datorstödda kurser och nätbaserade hjälpfunktioner för studenter. Håkan Cederberg har undervisat i statistik inom grundutbildningen och har forskarutbildningskurs i biologisk statistik med databehandling. Dag Jenssen har 2 betyg i statistik och 1 betyg i matematik. Hans 3-betygsarbete i genetik gällde utveckling av en variansanalysmetod som senare användes i hans 4- betygsarbete i populationsgenetik. Resurser och bemanningsplan Inom den blivande Institutionen för genetik, mikrobiologi och toxikologi finns personer som är disponibla för att bedriva undervisningen i statistik på såväl grundkurs 2 poäng som påbyggnadskurs 10 poäng. De personer som huvudsakligen kommer att vara engagerade i undervisningen är Håkan Cederberg och Dag Jenssen. I kursvärderingar får båda alltid särskilt goda omdömen för såväl pedagogik som undervisningens innehåll. Vi är även öppna för möjligheten att engagera föreläsare från andra institutioner vid fakulteten. Undertecknat av: Elisabeth Haggård Leif Isaksson Ulf Rannug Genetiska institutionen Mikrobiologiska institutionen Institutionen för genetisk och cellulär toxikologi

11 Zoologiska institutionen Dnr 28/ Institutionen för Biologisk Grundutbildning Stockholms universitet Re. Rapporten "Förslag till utformning av statistikundervisning i biologi vid SU" Representanter för Zoologiska institutionen och Enheten för Populationsgenetik har diskuterat rapporten och lämnar härmed ett gemensamt yttrande. Vi tar endast upp synpunkter som rör statistiken under grundkurserna eftersom det var reaktioner på detta som efterfrågades i missivskrivelsen. Det är vår mening att det förslag om ett enskilt kursmoment i statistik under grundkurserna är bra. Det är också vår uppfattning att det bör komma relativt tidigt under utbildningen för att den syn på statistiken som ett viktigt instrument i den vetenskapliga processen som vi hoppas kursen kan ge ska kunna utnyttjas under övriga kurser i biologi. En lämplig period kan vara då studenterna läst någon eller några månader dvs mot slutet av den första terminen. Vi ser det som oerhört väsentligt att en grundkurs i statistik har en bred och allmänt vetenskaplig inriktning, med väl genomarbetade och motiverande exempel (från både vit och grön biologi). En kurs som bara inriktar sig på grundläggande begrepp i statistiken och på hur man går tillväga med gängse statistiska metoder tror vi kan vara ineffektiv för en biologistudent i början av sin utbildning. Det viktiga är att eleverna får goda insikter i varför och på vilket sätt statistiken är användbar inom biologin. Om tillräcklig vikt läggs vid att motivera behovet av att kunna kvantifiera hur säker en observation är eller att få stöd för respektive förkasta en hypotes, så kan förmodligen en kurs i statistik bli meningsfull för studenter på den aktuella nivån. Nackdelen med en tidig, sammanhållen kurs är att studenterna inte har "egna" observationer från laborationer eller fältavsnitt att behandla. Detta kan förmodligen bara lösas genom att kursansvariga på andra kurser vinnlägger sig om att föra in statistisk analys som en naturlig del i kurserna. Vidare är det vår uppfattning att kursen i statistik bör avslutas med någon form av examination. Det finns en risk att både kursledning och elever tar moment utan krav på examination på mindre allvar. Postadress: Besöksadress: Telefon (Vx): Stockholms universitet Biologihuset Telefax: Zoologiska institutionen Svante Arrhenius väg Stockholm Frescati

12 Undervisningsformerna är svåra att direkt ta ställning till. Dels kan förmodligen delar av kursen genomföras som ren katederundervisning med en stor grupp elever, medan andra moment innebär övningar som kräver tillgång till datorer, datasalar och kursassistenter. Att föreslå lämpliga kursledare är möjligen på detta stadium för tidigt. Vi kan konstatera att lärare med tillräcklig biologisk och vetenskapsteoretisk bredd och med tillräckligt gedigna/formella kunskaper i statistik för att våga gå utanför formelsamlingar och grundbegrepp idag finns vid såväl Zoologiska institutionen som Enheten för populationsgenetik. Efter sammanslagningen av de båda enheterna ( ) kommer denna starka statistiska kompetens att finnas samlad vid Zoologiska institutionen. Tommy Radesäter Nils Ryman

13 Stockholms Universitet Institutionen för biologisk grundutbildning Jämställdhetsplan Inledning Institutionen står bakom den uppfattning som uttrycks i Stockholm universitets jämställdhetsplan, se att kvinnor och män har olika erfarenheter av arbetsliv och privatliv och att de också har olika krav och uppfattningar om vad som kan anses som stödjande respektive hindrande strukturer m.m. Det är därför en kvalitetsfråga att både kvinnors och mäns erfarenheter och kunskap tas till vara i det/de dagliga arbetet/studierna." "Intelligens och begåvning finns i samma grad hos kvinnor och män medan erfarenheterna, kunskaperna, värderingarna och intresseinriktningar i viss mån skiljer mellan könen. Detta leder bl.a. till att kvinnor och män ställer olika frågor i det dagliga arbetet/studierna. Balans mellan kvinnor och män ger därför högre kvalitet och större bredd i arbetslivet/studierna." "Vi strävar mot att grundutbildningens uppläggning och innehåll utformas och genomförs med beaktande av jämställdhetsaspekter. Vad gäller kunskapsinnehåll är det viktigt att under en uppbyggnadsperiod uppmärksamma och sprida rönen från ämnet sett ur ett genusperspektiv." "Det är vid mötet med lärarna, med utbildningens innehåll och dess förmedling som studenterna får vägledning i vad som anses som akademiskt meriterande, vad som utgör relevant undervisningsinnehåll m.m. Det är vid mötet med anställda i olika funktioner som uppfattningar om normer för kvinnliga respektive manliga arbetsuppgifter reproduceras. Kunskaper och förebilder som studenten inhämtar under sin grundutbildning kommer att praktiseras i kommande förvärvsarbete. Det är mot bakgrunden av detta ett självklart krav att utbildningen skall vara av hög kvalitet och lika självklart att jämställdhet är ett krav för högre kvalitet så att goda förebilder av båda könen finns att tillgå."

14 Sexuella trakasserier 1) Institutionen för biologisk grundutbildning godtar på inget sätt sexuella trakasserier, och kommer att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra sådana företeelser. Institutionen har en handlingsplan som träder i kraft då sexuella trakasserier uppdagas. 2) Institutionen för biologiska grundutbildning definierar sexuella trakasserier på följande sätt: sådant ovälkommet uppträdande grundat på kön eller ovälkommet uppträdande av sexuell natur som kränker arbetstagarens/ studentens integritet i arbetet/studierna. 3) Handlingsplanen träder omedelbart i kraft när en av kontaktpersonerna vid institutionen har fått vetskap om företeelsen. Frågan behandlas skyndsamt och konfidentiellt. Kontaktpersonerna är bundna av tystnadsplikt för att skydda anmälaren. 4) Kontaktpersoner: För anställda: För studerande: Marie Öhman Sven Widerberg Birgitta Åkerman Per Cronholm Mer om sexuella trakasserier finns att läsa på BIGs och SUs webbplatser och i Stockholms universitets måldokument för jämställdhet. Stockholms universitets jämställdhetsplan (

15 Personalen på Institutionen för biologisk grundutbildning Tjänstetyper Könsfördelning Arbetstider Institutionen har förutom studievägledaren endast teknisk och administrativ personal. Teknisk personal Kvinnor Män Totalt 1: e labbassistent 3 3 Tekniker 1 1 Institutionstekniker 1 1 Trädgårdsmästare Administrativ personal Byrådirektör Byråsekreterare 1 1 Informatör 1 1 Intendent 1 1 Högskoleadjunkt 1 1 Avdelningsdirektör 1 1 Prefekt 2 2 TOTALT Tjänstgöringstid Kvinnor Män Totalt 100% % % % % % 1 1 < 10% 1 1 TOTALT

16 Studentstatistik Tot Kvinnor Män Tot Kvinnor Män Inskrivna % 33% % 26% Genomströmning 93% 95% 89% 88% 88% 88% Mål och åtgärder! I första hand vill institutionen ha jämnare könsfördelning bland anställda och studenter. BIG kommer att varje år att redovisa statistik antalet män och kvinnor bland såväl anställda som studenter. Statistiken omfattar även genomströmningen av studenter fördelade på grundkurs, påbyggnadskurser och examensarbeten. Under läsåret 03/04 hoppas BIG kunna få, genom inbjudna föreläsare, ökad kunskap om orsakerna till den sneda könsfördelningen.! I andra hand vill institutionen arbeta vidare med frågorna kring genusperspektivet i undervisningen. Institutionen vill att även genusperspektivet tas upp när t.ex. examinationsformerna diskuteras. BIG kommer att årligen bevaka att jämställdhetsaspekten beaktas i undervisningen, att det finns både manliga och kvinnliga föredömen och att forskningen representeras av både manliga och kvinnliga lärare.! Institutionen vill sprida jämställdhetsplanen till studenter, BIGs anställda, studierektorer, kursledare m.fl. Gruppen som utformade jämställdhetsplanen för år 2003/04 bestod av: Anna Wallin Sara Benediktsson Birgitta Åkerman Per Cronholm Sven Widerberg BÄR

17 1:a handsansökningar snabbstatistik ht03 ht01 ht02 Förändring ht03 Förändring Basår % 201 4,1% Biogeo % 72 5,9% Biologlinjen % 61-10,3% Molekylärbiologl % 45 7,1% Nutrition % 77-17,2% Fysik, totalt % 91 54,2% Fysiklinjen ,0% Sjukhusfysiker ,6% Meteorolog 22 Geo % 20 42,9% Kemi, totalt % 46-29,2% Kemistlinjen ,0% Biomolekylär ,5% läkemedel ,3% Miljö ,3% Matte/data totalt % 41-24,1% Matte/data ,6% Biomatematik ,3% Matte, natek % 9-25,0% Summa % 663 1% Summa exkl basår % 462 0% Birgitta Eriksson Naturvetenskapliga fakultetskansliet

18 Sökstatistik ht-03 1:a fk 03 tot fk 03 1:a fk ht02 1:a li 03 a+r li ht02 Tot 1:a 03 tot 1:a 02 platser 03 a li 03 r li 03 lokala ant tot a inkl ö Biologi, baskurs (45p) BI10H Biologi, baskurs (40p) BI12H ca Cell- och molekylärbiologi, grundkurs i biologi BI16H Ekologi, orienteringskurs BI21D Etologi, orienteringskurs BI22D Presentation av naturvetenskap BI25D pg ca 28 Akvatisk ekologi, påbyggnadskurs i biologi BI30D Biologisk statistik med databehandling, pbk i biologbi32d pg ca 36 Cellbiologi, påbyggnadskurs i biologi BI33D Ekologi, påbyggnadskurs i biologi BI36D Ekotoxikologi, påbyggnadskurs BI37D Etologi, påbyggnadskurs i biologi BI38D Evolutionsbiologi, påbyggnadskurs i biologi BI39D pg ca 36 Fisk- och fiskeribiologi,påbyggnadskurs i biologi BI42D pg ca 30 Fysiologi:cellulära och molekylära aspekter,pk i bio BI43D Immunologi, påbyggnadskurs i biologi BI46D Marin miljöövervakning, påbyggnadskurs i biologi BI49D Mikrobiologi, påbyggnadskurs i biologi BI51D pg ca 30 Miljövård för biologer, påbyggnadskurs BI52D Molekylärbiologi och modellsystem,påbyggnadskurbi54d pg ca 25 Moss- och lavfloristik, pk i biologi BI55D pg ca 25 Prokaryot och eukariot genreglering, pbk i biologi BI57D pg ca 25 Tillämpad immunologi, påbyggnadskurs i biologi BI61D pg ca 25 Växters molekylärbiologi och fysiologi,pk i biologi BI64D pg ca 8 Zoologisk systematik, pk i biologi BI66D Ansökningarna är uppdelade i fristående kurs (fk) och linjestud (li) inför ht03 med jämförda med ht02 a = antagna r = reserver kursiverade siffror är preliminära - antagningsarbetet pågår 1:a = första handsansökningar pg= plats garanti dvs alla behöriga antas i juli 2003 ö = överintag, vi tar inte in reserver, vid uppropet, förrän vi ligger under antalet platser Birgitta Åkerman

19 Närvarolista vid Biologikollegiets sammanträde Antal närvarande: Samtliga ledamöter i BIGs styrelse, (s)= suppleant: X Marie Öhman, ordf. BK X Barbro Axelius, vice ordf. BK X Bertil Borg X Dag Jenssen (s) O Lenn Jerling O Neus Visa (s) X Margareta Ohné X Anders Nilsson (s) O Ann-Kristin Östlund Farrants O Michael Tedengren (s) X Inger Holmgren O Ulla Olsson (s) O Sofia Wikström X Christina Halling (s) O Markus Englund O Vakant (s) 2. Studierektorer i biologi, inkl. BIGs gemensamma studierektor: O Anders Angerbjörn X Björn Birgersson O Lenn Jerling O Thomas Elmqvist X Dag Jenssen O Ulf Hallmén O Bengt Karlsson O Roger Karlsson O Margareta Sahlin X Anders Nilsson O Ann-Kristin Östlund Farrants X Ki Winbladh O Barbara Cannon X Hans Temrin O Carmen Fernandez 3. BIGs studievägledare: X Birgitta Åkerman 4. Lärarerepresentanter per forskarutbildningsämne: O Ove Eriksson, Växtekologi O Erik Söderbäck, Växtfysiologi O PO Karis, Växtsystematik O Elisabeth Haggård, Genetik O Håkan Cederberg, Toxikologisk genetik X Monica Rydén-Aulin, Mikrobiologi O Britt-Marie Sjöberg, Molekylärbiologi O Michael Tedengren, Marin ekotoxikologi O Carl Folke, Naturres. hushållning X Ragnar Elmgren, Systemekologi O Eva Sverremark, Immunologi X Nils Ryman, Popultationsgenetik O Christer Wiklund, Zoologisk ekologi X Dick Nässel Zoologisk morfologi X Tommy Radesäter, Etologi O Christos Samakovlis, Zool. utv. biologi O Sven Boström, Zoo syst. / evolutionsforskning O Uno Lindberg, Zoologisk cellbiologi O Evolutionsforskning 5. Assistenter, forskarstuderanden med >50h tjänstgöring inom grundutbildning: O Olle Terenius O Vakant O Vakant 6. Elevrepresentanter: X Jessica Slove Davidson O Vakant O Emma Karlsson Övriga, alla är välkomna att deltaga på BK : X Per Cronholm X Heinrich Dircksen X Ingrid Faye O X Sara Benediktsson O X Gunnel Skoog O