Ur denna bakgrund är de övergripande och specifika målen för jämställdhetsarbetet vid Institutionen för biologisk grundutbildning:

Transkript

1 1 Bilaga 1 JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Institutionen för biologisk grundutbildning, Stockholms Universitet Bakgrund Jämställdhet har många dimensioner. Den viktigaste är människors lika värde. Oavsett kön, sexuell läggning eller etnisk tillhörighet så har alla människor lika värde. Detta är grundläggande för all verksamhet på en arbetsplats och ingen av de ovan givna faktorerna ska alltså i sig påverka möjligheten till studier eller anställning, lönesättning eller bemötande vid Institutionen för biologisk grundutbildning. Alla arbetsgivare skall enligt jämställdhetslagen i samverkan med arbetstagarna bedriva ett aktivt arbete för jämställdhet. Det är således alla anställdas ansvar att medverka i jämställdhetsarbetet, men det är ytterst ledningens uppgift att ansvara för att åtgärder sätts in om avvikelser ifrån jämställdhet uppdagas. Jämställdheten mellan män och kvinnor hör till de värden i grundlagen som universitetet skall skydda och som regleras i jämställdhetslagen (1991:433). Målet med jämställdhetsarbetet Jämställdhetsarbetet har som främsta mål att förhindra alla former av diskriminering eller trakasseri, d.v.s. alla former av avvikelse från principen att alla människor har lika värde. Med jämställdhet uppnås ett bättre arbetsklimat och ett bättre utnyttjande av kompetens och livserfarenheter, sammantaget uppnås därför också ett bättre resultat i verksamheten. Ur denna bakgrund är de övergripande och specifika målen för jämställdhetsarbetet vid Institutionen för biologisk grundutbildning: 1. Att ingen person verksam vid institutionen diskrimineras eller trakasseras. 2. Att alla personer vilka söker anställning på institutionen eller söker till studier på institutionen enbart bedöms utifrån sina meriter. 3. Att personliga kvalifikationer, arbetsuppgiftens komplexitet samt institutionens behov av specifik utbildning eller erfarenhet utgör de enda grunderna vid lönesättning.

2 2 När det gäller jämställdhet mellan könen är vårt mål såväl kvalitativt som kvantitativt. Vi tror att mäns och kvinnors delvis skilda erfarenheter är positiva för samvaron mellan människor och viktiga att ta tillvara vid sökandet av kunskap. Lärare och forskare fungerar som förebilder för studenterna och det är bland annat därför viktigt att det finns en balans i andelen lärare av båda könen. Institutionen anser därför att det är viktigt att det finns en balans mellan andelen kvinnor och män som är lärare inom grundutbildningen och inom andra yrkeskategorier på institutionen. En sådan balans skall också eftersträvas på alla tjänstenivåer och i beslutande församlingar. Institutionen skall också verka för att underlätta för kvinnor och män att förena arbetsliv med familjeliv. Att både kvinnor och män utnyttjar möjligheten till föräldraledighet uppfattas som positivt. Institutionen skall bevaka att principen lika lön för likvärdigt arbete beaktas. Sexuella trakasserier Institutionen för biologisk grundutbildning godtar inte sexuella trakasserier, och kommer att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra sådana företeelser. Institutionen har en handlingsplan som träder i kraft då sexuella trakasserier uppdagas. Vi definierar sexuella trakasserier på följande sätt: Ovälkommet uppträdande grundat på kön eller ovälkommet uppträdande av sexuell natur som kränker arbetstagarens/studentens integritet i arbetet/studierna. Handlingsplanen träder omedelbart i kraft när en av kontaktpersonerna vid institutionen har fått vetskap om att sexuella trakasserier förekommer. Frågan behandlas skyndsamt och konfidentiellt. Kontaktpersonerna är bundna av tystnadsplikt för att skydda anmälaren. Kontaktpersoner: För anställda: Hans Temrin Lisbeth Bergius För studerande: Birgitta Åkerman Per Cronholm

3 3 Mer om sexuella trakasserier finns att läsa på BIG:s och SU:s webbplatser och i Stockholms universitets måldokument för jämställdhet. Stockholms universitets jämställdhetsplan ( Könsfördelning hos personalen på Institutionen för biologisk grundutbildning Institutionen har två adjunkter och XX teknisk och administrativ personal. Tabell 1. Fördelningen mellan kvinnor och män bland personalen på institutionen år Teknisk personal Kvinnor Män Totalt Laboratorieassistent 3* 2 3 Tekniker 1 1 Institutionstekniker 1 1 Trädgårdsmästare 1 1 Administrativ personal Byrådirektör Intendent 1 1 Adjunkt Avdelningsdirektör 1** 1 2 Prefekt 1 1 TOTALT *varav en har friår **tjänstledig Tabell 2. Fördelningen mellan män och kvinnor vad gäller procentuell arbetstid vid institutionen år Arbetstid i procent Kvinnor Män Totalt

4 4 100% % % TOTALT * *varav en har friår och en är tjänstledig Tabell 3. Fördelningen mellan kvinnor och män bland studenter vid institutionen år 1999, 2002 och Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Inskrivna % 33% % 26% 1120?? Genomströmning 93% 95% 89% 88% 88% 88%??? Mål och åtgärder 1. Institutionen vill ha en jämnare könsfördelning bland anställda och studenter. BIG kommer att varje år att redovisa statistik över antalet män och kvinnor bland såväl anställda som studenter. Statistiken omfattar även genomströmningen av studenter fördelade på grundkurs, påbyggnadskurser och examensarbeten. 2. Institutionen kommer att bevaka att jämställdhetsaspekten beaktas i undervisningen. Att det finns både manliga och kvinnliga föredömen och att forskningen representeras av både kvinnliga och manliga lärare. 3. Institutionen kommer att sprida jämställdhetsplanen till studenter, anställda, studierektorer, kursledare m.fl. Gruppen som utformade jämställdhetsplanen för år 2006 bestod av: Katarina Eisleitner (studeranderepresentant) Michael Tedengren (universitetslektor) Birgitta Åkerman (studievägledare) Hans Temrin (prefekt)

5 Bilaga 2 Förslag till fördelning av Bologna-pengar: 1. Kursplanesamordnare (M Ohné) kr 2. Utveckling av avancerade kurser/fo-utbildnkurser kr 3. Utveckling av lärandemål och betyg på fältkurser 4. Pedagogiska konferenser, internationella kontakter, utvecklande av sjugradig betygsskala, labkurser m.m kr kr 5. Pengar att fördela till hufo-institutionerna kr Summa kr Observera att i de fyra första punkterna anges maxbelopp. Eventuellt överskott fördelas efter hörande av BK och beslut av IS. Hans Temrin

6 Bilaga 3 Till BIGs styrelse Här kommer förslag till den första kursplanen skriven enligt den nya mallen för kurser i Bolognasystemet. Förslaget har granskats i två omgångar av fakultetens särskilda Bolognakursplanegrupp och är nu godkänd av den gruppen. Jag hoppas att BIGs styrelse tillstyrker förslaget så att det kan gå vidare till GB och fastställas av fakultetsnämnden före sommaren. Alla andra kursplaner för kurser i Bolognasystemet kommer att skrivas enligt denna mall. Förhoppningsvis kommer en mängd kursplaneförslag att kunna behandlas på styrelsemötet den 7 juni. Resterande kursplaneförslag ska behandlas av styrelsen i början på höstterminen. Hälsningar Margareta

7 1. Benämning Floristik och faunistik Bilaga 4 2. Benämning, eng Floristics and faunistics 3. Nivå Grundnivå 4. Poäng 5. Högskolepoäng 10,5 6. Kurskod 7. Ämne BIA 8. Förkunskapsnivå A 9. Giltig fr.o.m Ht Datum för fastställande 11. Ändringsdatum 12. Ansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning 13. Program Kursen ingår i kandidatprogrammet i biologi men kan också läsas som fristående kurs. 14. Beslut Denna kursplan är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetsnämnden vid Stockholm universitet. 15. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet samt kunskaper motsvarande Biologi B, Fysik B, Kemi B och Matematik D med lägst betyget godkänd. 16. Kursens innehåll Kursen behandlar den mellansvenska floran och faunan. Kursen består av följande moment: Floristik med inventeringsmetodik 5,25 hp (Floristics with field inventory methods) Momentet behandlar kärlväxter. Studenterna tränas i att utan hjälpmedel identifiera de vanligaste mellansvenska växterna samt att med hjälp av bestämningslitteratur identifiera övriga växter i den svenska floran. Faunistik med inventeringsmetodik 5,25 hp (Faunistics with field inventory methods) Momentet behandlar evertebrater, groddjur, fiskar, kräldjur, fåglar och däggdjur. Studenterna tränas i att utan hjälpmedel känna igen de större evertebratgrupperna och ett antal av de vanligaste fåglarna och däggdjuren samt att med hjälp av bestämningslitteratur träna identifiering av såväl evertebrater som vertebrater. Provkoder i Ladok-systemet 17. Kursens lärandemål Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten: kunna bestämma de vanligaste växterna och de viktigare djurgrupperna i den mellansvenska floran och faunan utan hjälpmedel,

8 kunna bestämma svenska växter och djur med bestämningslitteratur, visa förmåga att hitta och samla in organismer i fält samt preparera dem för beskrivande undersökningar, kunna tillämpa sina kunskaper och utföra en enkel inventering. 18. Undervisning Undervisningen består av föreläsningar, gruppundervisning, bestämningsövningar, muntliga och/eller skriftliga gruppuppgifter med redovisningar samt exkursioner. Deltagande i gruppundervisning, bestämningsövningar, muntliga redovisningar samt exkursioner och därmed integrerad gruppundervisning är obligatoriskt. Om särskilda skäl föreligger kan examinator efter samråd med vederbörande lärare medge den studerande befrielse från skyldigheten att delta i vissa obligatoriska moment. 19. Kunskapskontroll och examination a. Kunskapskontroll sker genom skriftliga och/eller muntliga prov. b. Betygssättning sker enligt sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt Otillräckligt c. Kursens betygskriterier delas ut vid kursstart. d. För godkänt krävs lägst betygsgraden E samt godkända gruppuppgifter samt deltagande i övrig obligatorisk undervisning. e. Studerande som underkänts i ordinarie prov har rätt att genomgå minst fyra ytterligare prov så länge kursen ges. Med prov jämställs också andra obligatoriska kursdelar. Studerande som godkänts på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som underkänts på prov två gånger har rätt att begära att annan lärare utses för att bestämma betyg på kursen. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. 20. Kurslitteratur och övriga läromedel 21.Övergångsbestämmelser Kurslitteratur beslutas av institutionsstyrelsen och redovisas därefter i bilaga till kursplanen. Studerande kan begära att examination genomförs enligt denna kursplan även efter det att den upphört att gälla, dock högst tre gånger under en tvåårsperiod efter det att undervisning på kursen upphört. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. 22. Begränsningar Kursen kan ej ingå i examen tillsammans med kurserna Biologi baskurs 45 p (BI1100), Floristik och faunistik 4 p (BI1140), Floristik på biogeolinjen 8 p (BI1630), Faunistik på biogeolinjen 6 p (BI1670), Floristik och faunistik med inventeringsmetodik 7 p (BI2050) eller motsvarande.

9 23. Övrigt